> Edvard Grieg Våren op. 34, nr. 2
> Erna Tauro Höstvisa arr. Hans-Erik Holgersson
> Antonio Vivaldi De fyra årstiderna Le quattro stagioni op. 8
Violinkonsert nr. 1 i E-dur, op. 8, RV 269, Våren, La primavera
- Allegro
- Largo e pianissimo sempre
- Allegro pastorale
Violinkonsert nr. 2 in g-moll, op. 8, RV 315, Sommaren L’estate
- Allegro non molto
- Adagio e piano – Presto e forte
- Presto
Violinkonsert nr. 3 in F-dur, op. 8, RV 293, Hösten L’autunno
- Allegro
- Adagio molto
- Allegro
Violinkonsert nr. 4 in f-moll, op. 8, RV 297, Vintern L’inverno
- Allegro non molto
- Largo
- Allegro
> Ástor Piazzolla De fyra årstiderna i Buenos Aires
arr. Leonid Desyatnikov
Las cuatro estaciones porteñas
- Sommaren Verano Porteño
- Hösten Otoño Porteño
- Vintern Invierno Porteño
- Våren Primavera Porteña
Programordning
Konsertprogrammet består av tio säsonger och vi har valt att spela dem i kronologisk ordning utifrån när på året säsongerna infaller. Det innebär att vi börjar med Vivaldis Våren och fortsätter med Piazzollas Hösten eftersom den sistnämnda refererar till årstiden i den södra hemisfären som ju infaller parallellt med våren på det norra halvklotet. Tanken är att vi ska få följa årstiderna över kalenderåret i Sydamerika och Europa simultant och på så sätt måhända, med musikens hjälp göra världen lite mindre och mer överskådlig.
> Grieg Våren
> Vivaldi Våren La primavera
> Piazzolla Hösten Otoño Porteño
> Vivaldi Sommaren L’estate
> Piazzolla Vintern Invierno Porteño
> Paus (20 min)
> Tauro Höstvisa
> Vivaldi Hösten L’autunno
> Piazzolla Våren Primavera Porteña
> Vivaldi Vintern L’inverno
> Piazzolla Sommaren Verano Porteño
Violin 1
Guillaume Latour, Hanna Helgegren, Karen Jeauffreau, Viviane Plekthotkine
Violin 2
Ivan Percevic, Annika Thunberg, Torbjörn Westman, Philippe Chardon
Viola
Vladimir Percevic, Kimi Makino, Kinga Dauner
Cello
Zéphyrin Rey-Bellet, Natalia Goldman
Kontrabas
Kevin Schmidt, Joel Malmborg
Cembalo
Gunhild Tønder
Kerson Leong
Ledare & Solist, violin
Kerson Leong föddes 1997 i Ottawa och växte upp med en mamma som var pianist och en pappa som var fysiker. Vid fyra års ålder började han spela fiol för den före detta konsertmästaren i Montreal Symphony Orchestra Calvin Sieb. Resten är, som man säger, historia. «Han är inte bara en av Kanadas största violinister utan en av de största violinisterna, punkt.» (Toronto Star)
Kerson Leong ”besitter en naturlig pondus och en förödande karisma, en blandning av spontanitet och kontroll, elegans, fantasi, intensitet som gör att man känner igen vem det är som spelar redan från allra första tonen” (Le Monde).
Som multipel prisvinnare krönt bland annat med förstapriset i Yehudi Menuhin Violin
Competition har han banat sig väg till ett helt unikt artisteri vilket renderar honom inbjudningar till världens mest prestigefulla scener och orkestrar: Carnegie Hall,
«It would be madness on the part of the musical world not to understand he is one of the great violinists of the 21st century.» - Augustin Dumay
Wigmore Hall, Auditorium du Louvre och National Centre for the Performing Arts i Penking. Leong har uppträtt på internationella festivaler som Verbier Festival, Rheingau Musik Festival, Gstaad Menuhin Festival, Festspiele MecklenburgVorpommern, Flâneries musicales de Reims och Bergen International Festival. Nu uppträder han för andra gången tillsammans med Camerata Nordica.
Ända sedan pappan började introducera honom för det fysikaliska begreppet strängresonans, har det starkt påverkat hans spel och filosofi om ljudproduktion. Tillsammans håller de föreläsningar världen runt.
Vill ni få er till livs några användbara tekniktips för att spela fiol kan vi rekommendera hans Youtubekanal @ KersonLeong där redan tiotusentals andra tittare följer honom.
Edvard Grieg 1843-1907
Våren ur Två elegiske melodier op. 34
Edvard Grieg föddes 1943 i Bergen och var en oerhört viktig del i återskapandet
av Norges nationella identitet när man ville frigöra sig från Sverige och Danmark. 1881 när han publicerade Två elegiske melodier hade han just blivit utsedd till ledare för Bergens filharmoniska orkester Harmonien och bara några år senare skulle han slå sig ner för gott i sin gamla hemstad. Två elegiske melodier är ett arrangemang av två sånger ur samlingen 12 melodier
op. 33 som han skrivit för sång och piano året innan och nu omvandlade ett stycke för stråkar i två satser: 1. Hjertesår och 2. Våren. I texten till sången Våren beskriver textförfattaren Aasmund Olavsson Vinje hur han möjligen för allra sista gången får uppleva hur vackert det är när vinterns snö smälter undan och blottar vårens landskap.
Erna Tauro
1916-1993
Höstvisa
arr. Hans-Erik Holgersson
Erna Tauro föddes i finska Viborg 1916 i en musikalisk familj. Hennes flicknamn var Pergament och hon var dotter till musikern Simon Parmet vars bror var den mer kända kompositören Moses Pergament. Erna Tauro var pianist och tonsättare som under flera år var fast anställd som husmusiker på Lilla teatern i Helsingfors. 1965 tonsatte hon Tove Janssons text Höstvisa och här får vi den i ett orkeste-
rarrangemang av lektorn i musikteori och arrangering vid Linnéuniversitetet HansErik Holgersson.
« Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut… » heter det i texten. Låt oss njuta denna vackra melodi så vi har något vackert att tänka på nu när dagarna blir kortare och hösten långsamt nalkas.
Antonio Vivaldi 1678-1741
Violinkonsert nr. 1 in E-dur, op. 8, RV 269, La primavera
Violinkonsert nr. 2 in g-moll, op. 8, RV 315, L’estate
Violinkonsert nr. 3 in F-dur, op. 8, RV 293, L’autunno
Violinkonsert nr. 4 in f-moll, op. 8, RV 297, L’inverno
Idag känner vi alla till De Fyra Årstiderna, men hur många vet att denna underbara musik inte alls spelades under ett och ett halvt århundrade, och hur många vet att detta verk faktiskt består av fyra fyrsatsiga violinkonserter, vilka dessutom ingår i ett större sammanhang? Så här ligger det till: Vivaldi var i sin hemstad Venedig känd både som en ofattbart produktiv tonsättare och som en färgstark personlighet. Ett skäl till att han gick under namnet ”den röde prästen” kan ha varit att han älskade att drapera sig i klarröda slängkappor – men det berättas också att han hade morotsfärgat hår. Och prästvigd var han onekligen, även om han bara ägnade sig åt yrket under ett års tid. Han lär ha fått sparken efter att upprepade gånger ha avbrutit mässan för att smita in i sakristian och skriva ner en melodi som just dykt upp i hans sinne. Man kan nästan förstå att han ständigt handlade på detta sätt, för hur skulle han annars ha hunnit skriva de bortåt 600 instrumentalkonserter han komponerade på löpande band, och som
blev flitigt spelade, inte minst av eleverna i den skola för föräldralösa flickor där han var lärare.
Vivaldi skrev sina fyra årstider för den musikälskande greven Venceslao Morzin, i vars hem några år senare den unge lovande tonsättaren Joseph Haydn skulle tjäna som kapellmästare. De fyra konserterna vann genast stor popularitet. De hörde också till de verk som fann sin väg till trycket redan under Vivaldis levnad (1725). I denna första utgåva återgavs en dikt i anslutning till var och en av årstidskonserterna, en sonett med karaktäristiska drag för de olika årstiderna och man tror att Vivaldi själv skrivit dikterna. Man vet inte vilket som kom först: texten eller musiken. Det är inte fråga om några litterärt lysande dikter, men dikt och musik följer varandra i detalj. Han angav också var i musiken de olika textavsnitten hörde hemma.
I musiken hör vi vårens småfåglar, sommarens plötsliga åskväder, höstens glada skördefester och vinterns iskalla stormar.
Astor Piazzolla
1921-1992
Las cuatro estaciones porteñas arr. Leonid Desyatnikov
Kommer tangon ursprungligen från Cuba, Spanien eller rent av Afrika? Ja, det finns inget självklart svar på denna fråga, men för de flesta är tangon nära knuten till Argentina, eftersom det var därifrån den spreds över världen. Den utvecklades i slummen i Buenos Aires och andades protest, pessimism och ödestro. Den blev mycket populär och fick karaktär av folkmusik. Efter första världskriget hade tangon spritt sig över hela världen. Men det skulle finnas ännu mer att utforska i denna livfulla, trånande dans, och omkring 1940 började den argentinske tonsättaren Astor Piazzolla, välutbildad elev till Alberto Ginastera och Nadia Boulanger, att skriva konserttangos av alla de slag. Det blev stora tangos i sviter för orkester, eller tangos för kammarensembler. Han revolutionerade den argentinska tangon och blev
legendarisk redan under sin levnad. Han kallades King of Tango Music och skrev en musik som kändes naturligt improviserad i en pastellfärgad impressionistisk stil. När man skriver ett verk med titeln De fyra årstiderna är det naturligtvis omöjligt att komma ifrån Vivaldis mästerverk med samma titel, och det är inte svårt att i Piazzollas komposition höra referenser till förlagan, bakom alla tangorytmer. Liksom de flesta av Piazzollas tangos förekommer detta verk i alla upptänkliga arrangemang och versioner, men ursprungligen komponerades dessa för en folkmusikensemble som specialiserat sig på hans ’nuevo tango’. Men till skillnad från Vivaldi, som beskriver varje årstid med tre satser, består var och en av Piazzollas årstider bara av en sats – även om dessa har många skiftande episoder.
