Ryssmuren vid Åkeshovs slott

Krister Ahrsjö

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT - SEPTEMBER 2022, FOTO: INGER LARSSON. Ryssmuren vid Åkeshovs slott - Krister Ahrsjö

VID

Ahrsjö

Ryssmuren vid Åkeshovs slott Krister Ahrsjö

Bakgrund

De som läser Dagens Nyheter har under senare år kunnat glädja sig åt kulturhistoriska artiklar om Stockholm av journalisten Martin Stugart. Artiklarna skapar i sig frågor från allmänheten, som man redovisar i tidningen och antingen har Stugart ett svar på läsar frågan direkt eller så låter han frågan stå öppen tills någon annan läsare hör av sig med mera vetande i den enskilda frågan, en intressant form av interaktiv journal istik. Så dök frågan upp: frågan som jag redan hade formulerat svaret på! Vad var läsarfrågan? Jo, någon frågade om bakgrunden till ryssmurarna i Nockeby hov ¹. Av min mor fick jag veta svaret när jag som liten gosse ställde frågan första gången hemma i Åkeshov som Nockeby hov hette på den tiden.

Den vanliga förklaringen

I “Stockholms gatunamn” 2 hittar man följande förklaring till vissa av namnen i dåvarande Åkeshov: "Ryssmurskogen 1929; Ryssmurängen 1929 och Ryssmur vägen 1930: Efter de s.k. Ryssmurarna, en stenmur som tillskrivs ryska krigsfån-

gar på Karl XII:s tid och som inhägnat ett större område av Åkeshovs ägor söder om herrgården (NB).3

Att det var ryska krigsfångar som hade byggt muren berättade min mor. Och det “visste” alla andra också. När jag blev äldre och cirklarna blev större frågade jag någon om en vik i Mälaren som heter Ryssgraven vid Kungsängen. Svaret var även då litet svävande: “ryssar som blivit besegrade och drunknat i ärden”. Jag trodde inte på det då, men, i och för sig lärde jag mig senare, att Sigtuna brändes 1187 av bl.a. ester och karelare,4 som ju i folkmun kunde bli ryssar, så kanske ändå...

Ryssar i Kungsängen

Så läste jag en bok av en i mitt tycke skicklig amatörarkeolog och historiker vid namn Gunnar Skoglöv: Mälarens historia har format vår 5. Mälaren har en speciell plats i mitt hjärta efter familjens sommarnöje på en ö i norra Björk ärden och båtfärder i Petterssonbåten.

Intressant titel tyckte jag och började läsa. Gunnar Skoglöv lyckas, att med utgångspunkt i en vit skiftning i en åker söder om Uppsala förklara, göra troligt och faktiskt bevisa hur i alla fall östra Mälarens förändring har påverkat regionens tidiga utveckling i vissa väsen tliga aspekter.

© Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

För att styrka en av sina hypoteser ger Skoglöv i förbigående en högst trolig förklaring till namnet Ryssgraven ⁶ i Kungsängen.

För det första har namnet “vandrat”, och felaktigt blivit beteckningen på mälarviken. I tidigare skrifter är det kanalen, graven ⁷, över näset på platsen som heter Ryssgraven. Sannolikt är det så att när kanalen har blivit dold för folks ögon genom igenfyllnad, så har begreppet Ryssgraven vandrat över till den angränsande viken.

För det andra finns även här påståen det om att ryska krigsfångar från Karl XII:s tid skulle utfört grävningsarbetet! Gunnar Skoglöv tror inte på påståendet om de ryska krigsfångarna utan pekar på fiskeredskapet: ryssja som troligare förklaring. Han påpekar, att Gustaf Nerman varit inne på samma förklaring i Historisk tidskrift så tidigt som 1893 (s. 275 f.). Skoglöv kan dessutom, med hjälp av en äldre karta, visa att “graven”, kana len, fanns redan 1690, alltså före Karl XII:s regenttid. Vidare pekar Skoglöv på en likartad plats, inte långt från Ryss graven, som heter Ryssviken. Även här finns ett smalt sund som ger goda förutsättningar för att sätta en ryssja. Norr om Ryssgraven finns för övrigt även en Ryssudde. Om dessa platser skriver Wilhelm Tham i sin Beskrifning öfver Upsala län (1850)... “hvilka namn enligt sägnen skola datera sig från ester nas härjningståg i Mälaren.”

6 G. Skoglöv: Sid.103

7 Av tyska graben = gräva. Man talar fortfarande om rörgravar, dikesgravar och dödas gravar.

Och när jag en sen kväll läser detta så slår det mig: Ryssmuren! Här har vi äntligen förklaringen till namnet Ryss muren som jag har funderat över så länge! Hypotesen och beläggen stämmer nämligen in på Ryssmuren också. Det var denna förvissning och kunskap som jag bar på när en läsare tog upp frågan i Martin Stugarts spalt.

Ryssjan i muren

I min värld har det alltid bara funnits en Ryssmur. Det är den mur som går rakt över Judarnsjöns naturliga utflöde öster ut och som vi barn kallade bäcken, men som för tydlighetens skull här kommer att kallas kvarnbäcken, eftersom det funnits en kvarn i bäcken vid nuvarande kvarnstugan. Kvarnbäcken är kulverterad från skärningen med Åkeshovsvä gen och rinner via Brommaplan ut i Lillsjöns västra del.

Omedelbart efter bäckens skärning med Ryssmuren finns en bågformig vall som troligen varit en uppdämning av Judaren. Längre nedströms fanns kvarnen med ett vattenmagasin, kvarn dammen, av vilken det f.ö. fortfarande finns synliga rester av vattenkvarnen finns inget kvar. Det är precis efter den bågfomade vallen i kvarnbäcken som en ryssja skulle kunna ha varit placerad.

Namnet på muren indikerar detta. Det är också det bästa stället att sätta en ryssja.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

Med en genomgrävning västerut vid Lugnet sänktes Judarens vattenyta och vattenflödet genom kvarnbäcken minskades. Förmodligen har ryssjan då upphört att fungera. Kvarnen upphörde att fungera som vattenkvarn, man försökte driva den vidare med en ångmaskin men resultatet blev klent och kvarnen revs slutligen 1920. Senare har man vidgat det västra utflödet så att man helt har torrlagt kvarnbäcken från Judaren för att undvika vårflödets översvämning av gångvägarna runt sjön. Tyvärr verkar denna åtgärd också torrlagt möjligheterna för den större vattensalamandern att fortplanta sig.⁸ Det kanske är dags att kräva vatten åter i kvarnbäcken!

Vid Judarnsjöns naturliga utlopp var vårfloden stark när jag växte upp och det var strömmande vatten i bäcken och oerhört fiskrikt. Som liten grabb övade man snabbt upp skickligheten, så att man kunde fånga fisken med bara händerna, även om det var enklare med en liten bit hönsnät mellan två stenar, våra enkla ryssjor! Så fiskrikt var det, att alträsket nere vid Åkeshovsvägen, där kvarnåns kulvertering började, i slutet av våren, när vattnet i ån sinade, rymde mer fisk än vatten och jag minns det fortfarande som en obehaglig företeelse eftersom jag förstod, att fisken skulle dö en plågsam massdöd. I min iver att rädda

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

åtminstone en del fiskar, tog jag hem dem i en hink och hällde dem i badkaret hemma. Att jag sedan glömde dem, och att de upptäcktes av min mor, när hon skulle bada, var inte populärt, men kanske en förberedelse till att jag blev medlem i Bromma Akvarievänner några år senare.

Jag lade märke till att frågeställaren i Martin Stugarts spalt talade om Ryss murarna som ett flertal och blev därför ännu mera förvånad då jag fann samma påstående i boken Stockholms gatunamn, men lägg märke till det märkliga i att man växlar mellan singularis och pluralis: Efter de s.k. Ryssmurarna, en stenmur som... Man får ett intryck av att författaren velat indikera osäkerhet om vad som är korrekt. Däremot använder Stockholms stadsbygg nadskontor på www.sbk.stockholm.se begreppet Ryss muren, singularis. I Hans Harléns utmärkta bok “Stockholm från A till Ö” ⁹ står: “Stenmurar i Judarnskogen, söder om Åkeshovs slott. Sägs ha byggts av ryska krigsfångar på Karl XII:s tid och inhägnat ett större område av Åkeshovs ägor.” Däremot skriver Stockholms stads Gatu- och Fastighetskontor region Västerort i sin promemoria “Naturreser vatet Judarnskogen” att “Endast delar av Ryss-muren finns kvar idag.”

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

Man återger även här det gamla påståen det om att murarna skulle härröra från Karl IIX:s tid och dennes ryska krigsfån gar. Det tycks råda stor förvirring om vad som är ryssmuren och var den finns. De förmenta krigsfångarna känner dock alla till.

Det finns flera murar och stensträngar i området, vilket är viktigt att uppmärk samma, men låt oss först slå fast, att det är bara en mur som förtjänar namnet Ryssmuren. Det är den mur som idag börjar vid Drottningholmsvägens lokal gata, fortsätter genom Ryssmurparken in i Judarnskogen där den på hälleberget når en imponerande höjd av 1,5 meter. Även vid södra sjöängen nere vid Judar en är den kraftig, för att, innanför den bågformiga vallen vid Judarens tidigare utflöde, vara låg och utspridd. 100 meter norrut delar sig muren i två murar. Den västra består till slut bara av en stenrad som vinklar av mot Åkeshovs tunnelba nestation, medan den östra visar en imponerande höjd vid allén upp till herrgården. Denna del av ryssmuren slutar vid den nyligen nedbrunna statar bostaden “Lopplådan”. Övriga “murar” i området framgår av kartskissen. Ryss muren finns förmodligen kvar i hela sin längd så när som den del som försvann när Drottningholmsvägen anlades. Om den fanns.

vatten, i synnerhet strömmande vatten, med stor sannolikhet, en tidigare plats för fångstredskapet ryssja. Följaktligen påstår jag att det är troligt att det stått en ryssja i kvarnbäcken vid muren som fått namn därefter: ryssmuren. När jag beskriver detta för Gunnar Skoglöv, som till yrket är schaktentreprenör och som dikat och rensat många större såväl som mindre vattendrag, så säger han spon tant: jag har fått upp många sådana ryssjor när jag rensat i åar och diken!

För att kontrollera hypotesen frågar jag nästa dag en kollega, som tillbringat sina flesta somrar i sin mors hemort i byn Ryssa om namnet. Han svarade spontant att det naturligtvis stått en ryssja i ån som rinner genom byn. Ån heter för övrigt Ryssån. Inga ryska ryssar uppe i Dalarna följaktligen!

Låt oss stanna till i Dalarna, närmare bestämt söder om Vikmanshyttan, i Norn, där man kan bese resterna av Norns bruk. Gör man det tillsammans med min vän, den mångkunnige S-O Karlsson, så visar han oss snart ett par kolryssar inne i vagnslidret på bruket.

Låt oss slå fast hypotesen: När det gäller geografiska namn på platser, anger förleden ryss-, gärna i kombination med

En kolryss är en släde på vilken man monterat en av vidjor flätad korg - en ryss - att transportera träkolen från milorna till masugnen i Norn. Det är korgar som rymmer upp emot två kubik meter. Företrädesvis på vintern fraktade man kolen på kända skog stigar - som fortfarande kallas, just det, ryssvägar via isen på sjöar, fram till masugnen. S-O Karlsson bekräftar att ryssvägarna har

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

tolkats, och fortfarande tolkas, som vägar för ryska ryssar i skrönor. Ryss kräcken sitter i!

Ur Nordisk familjebok (1890) :"Ryss (kolryss), ett fordon med en hög, af vidjor eller andra qvistar flätad korg, hvari träkol forslas." I Nordiska museets förråd på Julita finns också en kolryss, men därtill ett tjugotal av vidjor flätade ryssar i form av strutar att sätta i vatten för fisk fångst!

Vad är en ryssja Om vi går till SAO, Svenska Akademiens Ordlista, ¹⁰ som till större delen finns tillgänglig på Internet, så finner vi ytter ligare kunskap. Om vi slår på ordet ryssja så får vi bland annat veta att det i vissa trakter används ett bygdemålsfärgat “ryssa” i stället för “ryssja.” Vi känner igen det redan från Dalarna ovan.

Ett antal skriftliga formvarianter anges dessutom och de är väldigt intressanta för vårt ämne: rysk från cirka 1670; leden rysk -1587 1857; ryss-(!) 16421951 - och följaktligen kan en ryssmur vara det samma som en ryssjemur i tidigare språkbruk!

Vi får också en definition på en ryssja: fiskredskap (förr äv. redskap för fångst av bäver o. utter) i form av en mot den inre änden vanl. avsmalnande, konli knande o. i sin längdriktning hopfällbar nätpåse, vilken är uppspänd på ringar av vidjor l. järntråd l. dyl. o. innehåller en l.

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

flera trattformiga ingångar samt är försedd med en trattlik, vid mynning, vanl. äv. med mynningsgarn o. med en å tre ledarmar av ris 1. nät o. d.; stundom äv. om annat fiskeredskap av liknande konstruktion; äv. om liknande redskap för fångst av fåglar (särsk. rapphöns) 1. harar; äv. bildl.;

Låt oss konstatera att det i kvarnbäck en inte behövts några mynningsgarn. I själva verket tror jag att den bild som jag såg på Antropologiska museet i Vancou ver i somras och som visade ursprungs befolkningens fiskefällor med flätade armar och flätad fångststrut av vidjor i ett mindre vattendrag kommer väldigt nära vad vi kan förvänta oss av hur konstruktionen av kvarnbäckens ryssja såg ut. Liknande fiskemetoder beskrivs för övrigt av 1950 års svenska Gambiaex pedition ¹¹ beträffande fisket i Gam biafloden. Dessutom får vi i SAO veta att i vissa trakter användes sammansättnin gen ryssje-gård om ryssja med fångstar mar av ris. I Nordisk familjebok (1890) säger man att den egentliga ryssjan är den på bågar upp spända, strutfomade nätkonstruktionen. Vidare säger man att ryssjor för ålfångst ej sällan, baktill har en korg av flätade vidjor.

Andra ryssmurar

Om vi fortsätter sökandet på Internet på “ryssmuren” så hittar vi en ryssmur öster om Österfärnebo, på en karta över

Trekantens jaktklubbs område.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

Vad är nu detta för Ryssmur? Inget strömmande vatten i närheten! Hur går det nu med hypotesen? Tittar man vidare på kartan hittar man även Stormuren och Långmuren.

Via Lantmäteriverkets utmärkta internetplats ¹² får man tillgång till några av de vanligaste kartorna och kan zooma in enskilda platser eller nöja sig med en större överblick av ett område. Man kan även söka på ort- och objektnamn: när vi söker på “ryssmuren” får vi tre träffar, ryssmuren i Gävle kommun, klassad som naturobjekt och i Sandvikens kommun får vi också en träff på ryssmuren som ett naturobjekt. Efter studium av kartan vågar jag påstå följande: mur är dialektalt för myr! ¹³ Slutsatsen bekräftas av hembygdsforskaren Agneta Björk i Sandviken som f.ö. berättar att Tavelmuren är en myr där det funnits en helgonbild uppsatt. På kartan hittar jag bara en myr men väldigt många murar som benämning på fuktig mark, myr, mosse. Se definitionen av ryssja ovan! På ryssmuren och tavelmuren har man troligen fångat fågel med ryssjor!

Den sista träffen på söket var dock en ryssmur i Solna, mellan Karolinska Insti tutet och Karlbergs slott. Om denna ryssmur, eller ryska vallar som de också kallas, i Solna vet Kjell Andersson på Stockholms Läns Museum mera: muren är möjligen en del av en försvarsanlägg-

ning och skall enligt traditionen ha förfärdigats av Karl XII:s ryska krigsfån gar! Problemet är att muren finns med i en förteckning över fornminnen som sammanställdes redan 1660. Möjligen skulle de ryska krigsfångarna ha bättrat på muren. Så långt Kjell Andersson. Känner Ni igen skrönan om ryska krigs fångar från Ryssgraven ovan? Och från Åkeshov! Den finns även på Grönsöö slott avseende stenmurar i slott strädgården. Och säkerligen på flera andra platser.

Ålder

Många frågar sig hur gamla ryssmuren och de andra murarna eller stensträngar na egentligen är En vanligt antagande har varit att murarna byggdes när egen domen Åkeshov skapades genom sammanläggning av flera befintliga egen domar på sent 1600-tal av Åke Åkesson Natt och Dag och, som sagt, att murarna uppfördes av Karl XII:s ryska krigsfån gar. Redan dessa två påståenden är motstridiga. Problemet har varit att ingen har kunnat påvisa några ryska krigsfångar och man har heller inte kunnat förklara de andra murarna i området med förklaringen om ryska krigsfångar eftersom det bara funnits en ryssmur. Denna osäkerhet har lett till att man kallar alla stenmurar i området för ryssmurar.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

Ryssmurens högsta punkt (höjd 2 meter) med ett integrerat flyttblock. Foto: författaren.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

Del av Ryssmuren. Åkeshofs slott i bakgrunden. Foto: författaren

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

Detalj ur 1818 års lantmeterikarta över Åkeshov med "statarbacken" (min benämning) omgärdad av ryssmuren.

Detalj ur 1818 års lantmeterikarta med kvarnen vid bäcken och kvarnmuren.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

Om vi går till tillgänglig fakta så ser man tydligt på en lantmäterikarta från 1818 över Åkeshov och Karsviks ägor både ryssmuren och det jag valt att kalla kvarnmuren. Den senare följer en äldre väg från nuvarande Gustaf III:s väg förbi kvarnen, fram till Åkeshovs slottspark. Murens längd idag är dock kortare och börjar vid Drottningholmsvägen. Däre mot kan vi inte se det jag kallar kyrksjömuren, eller övriga murar i området, på denna karta.

Plankartan över Stockholm med omnejd 1917-20 ¹⁴ är tidsmässigt nästa karta som redovisar Ryssmuren. Den finns mycket tydligt återgiven genom att hänsyn tagits till den träd- och buskridå som växer utmed stenmurens bägge sidor och därigenom klart framstår som avskild från åkermarken. I Judarnskogen saknas dock på kartan någon som helst markering för en mur! Denna karta redovisar Ryssmuren inte explicit utan bara som en från åkermark åtskild, beväxt markremsa mellan gamla Drottningholmsvägen och Judarnsko gen. Kyrksjömuren ¹⁵, däremot, är markerad som ett svart streck som i norr ansluter till Spångavägen nära där den då befintliga vägen eller snarare stigen till Åkeshovs slott anslöt. Dessutom finns kvarnmuren som korsar bäcken vid Åkeshovs kvarn markerad på kartan liksom muren mellan Spångavägen och Bergslagsvägen samt möjligen även muren mellan Bergslagsvägen och

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

tunnelbanan. Muren i östra skogspartiet saknas helt!

På 1829 års sockenkarta över Bromma finns inga av dessa stenmurar markerade. Inte heller finns några stenmurar markerade på Generalstabskartan över Stockholm som karterades i omgångar mellan 1845 och 1866 och som utgavs första gången 1873 i skala 1:100 000.

Om vi går framåt i tiden till Ekono misk karta över Sverige, i skala 1:10000, vars kartläggning slutfördes så sent som 1951, så kan vi konstatera att ryssmuren är markerad men utan namn, från Drottningholmsvägen, genom det höglänta partiet i Judarnskogen, över bäcken samt i skogsbrynet mot Åkeshovsallén, fram till slottets park. Partiet fram till statarbostaden Lopplådan saknas liksom ryssmurens västra gren. Övriga murar saknas dessu tom helt, inte ens Kyrksjömuren finns markerad.

Av detta kan vi dra slutsatsen att en karta aldrig visar en fullständig bild av verkligheten. Möjligtvis lyckas en karta, på ett stiliserat sätt, återge vad den avser att återge. Ekonomiska kartan får anses vara ofullständig i avseende på ryssmuren och andra murar på Åkeshovs ägor.

En första datering av ryssmuren och kvarnmuren i området får därmed bli att de är tillkomna strax före 1818.

14 Stockholms stads karta 1917-1920. Hedwall & Påhlman

15 Mitt namn på muren

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

Kyrksjömuren och övriga murar antar jag ha tillkommit i samma tidsperiod, men strax efter 1818. Detta stämmer också väl överens med den slutsats som Niklas Cserhelmi redovisar i sin nyut komna bok Fårad mark s.106-107: “De flesta murar har tillkommit under 1800-talets intensivare odlingsperiod då åkrar rensades från sten och ny odlingsmark skapades genom sjösänkningar och röjningar i skog. Delvis beroende på effektivare redskap och mer arbetskraft men också ett större försörjningsbehov.”

Alf Nordström skriver i sin bok Vägvis are till kulturen i Stockholms län ¹⁶: “Innan järnplogen - med vändskiva som tillät djupplöjning - kom i allmänt bruk för runt hundra år sedan, drev bönderna sin näring i stort sett som under 1000 år tidigare. Dittills hade de tunga lerjordar na mestadels varit lövbevuxna ängar, som gav vinterfoder åt djuren, medan åkertegarna främst funnits i sidlänt, lättdränerad mark. Nu plöjdes ängarna upp till åker… ...Sankmarker dikades ut och insjöar sänktes. Kulturlandskapet skiftade upp syn.” I Wilhelm Thams Beskrifning öfver Stockholms län, 1850, står:" De gårdar, som under de sista 20 till 30 åren varit nämda för nya odlings företag, och för tillämpning af förbät trade brukningsmethoder eller redskap, äro: Åkeshof,...”

Man var kanske tidigt ute med den nya järnplogen på Åkeshov.

Om vi antar att murarna uppfördes runt 1818 kanske vi har en förklaring till att de saknas på senare kartor: 1818 var de en nyhet i landskapet medan de senare var en så trivial och vardaglig företeelse att man kunde bortse ifrån dem vid karteringen.

Det är denna agrara evolution som ger upphov till 1800-talets snabba befolk ningstillväxt och förändringen av landskapet, till exempel genom bortta gande av stenar från åkermark som lades upp i kall murar eller i enklare stensträngar. Även den omfattande uppodlingen gav upphov till stenröjning av stora mått. Vi vet att åtskilliga gravfält förstördes under denna tid av stenröjning och djupplöjning.

Den uppmärksamme tågresenären till Göteborg lägger märke till att redan i Sörmland är järnvägen avskärmad från omgivande skog av murar på långa sträckor och i Västergötland finns stora avsnitt där man ser stora åkrar omgivna av murar och eftersom dessa murar utan undantag följer befintliga åkrar får man anta att dessa och murarna utmed spåren hör till 1800-talet. Den som reser kustvägen 276 förbi Roslags-Kulla kyrka ser vid avfarten till Östanå slott, murar i skogskanten av samma utseende som ryssmuren så det finns jämförelseobjekt på nära håll.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

Slutsatser

Det finns ett antal slutsatser att värdera:

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

Av de redovisade platserna kan man se att flertalet på något sätt är förbundna med vatten.

Den första gäller tolkningen av namnet ryssmuren. Det är med största sannolikhet så att muren har fått namn av en ryssja/ryssa/ryss i kvarnbäcken.

•

Den andra slutsatsen gäller murarnas ålder. Det får anses säkerställt att ryssmuren och kvarnmuren uppfördes före 1818. Det är högst troligt murarna var färdigställda i sin utsträckning 1818. Det är troligt att övriga murar uppfördes strax efter 1818.

•

Den tredje slutsatsen gäller murarnas funktion. Man behövde få bort sten ur åkrarna eftersom man allmänt övergick till djupplöjning med järnplog försedd med vändskiva. Murarnas primära funk tion är att fungera som permanent gärdesgård. I vissa delar är befintliga murar endast fotstenar för gärdes gården.

•

• Den ärde är att företeelser med förleden ryss- oftast är besläktade med fångstredskapet ryssja som tidigare även kallades ryss/a. Man fångade även bäver, utter och fågel med ryssjor. Söker man på Lantmäteriverkets webbplats på förleden ryss- så får man 372 träffar på platser som heter något på ryss-. De ryssplatser som diskuterats här är dock inte med. Så antalet ryssplatser kan vara mångdubbelt fler.

• För det femte ska man vara skeptisk till påståenden om ryska krigsfångar från Karl den XII: s tid. Det saknas oftast belägg för dem och det synes ofta bara vara en bekväm folklig förklaring, eller rena skrönor, till företeelser som man saknar närmare kunskap om, men som heter någonting på "ryss". Enligt Peter Englund togs de tillfångatagna soldater na om hand för att stoppas in i den egna hären på plats. Så varför skulle man kosta på hemfrakt av fångar? Men rysskräcken och önskan att skröna sitter i det är kanske därför ryska ryssar spö kar i så många sammanhang.

I kvarnbäcken från Judarn påträffade vi grabbar aldrig någonsin gädda eller ens ett gäddyngel. Däremot några enstaka abborrar men mest vad jag idag tror vara den slanka och bruntonade färnan och vanlig mört. Den fisk jag minns speciellt är den guldglänsande sarven med sina röda fenor. I snåren vid resterna av kvarnen jagade grabbarna från Brod erivägen fasaner med sandfyllda påsar som de kastade på fåglarna. Det sättet att jaga fågel och även hjort har jag senare i livet träffat på i Argentina men det är en helt annan historia.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

stigen. Den stora vägen från slottet till Judaren skär denna stenrad som norr om vägen byter riktning till nordostlig och blir en kraftig mur igen. Efter hundra meter har gaveln till en jordkällare byggts in i muren. Källaren hörde förmodligen till den närliggande statarstugan av vilket bara knutstenar och en resthög av skorstenen finns kvar. Muren slutar vid den körväg som går alldeles utmed ladugårdens södra långsi da. Man kan konstatera att ryssmurens två grenar omsluter det markområde som förmodligen hörde till statarnas bostäder.

Murar och stensträngar på Åkeshovs ägor

1. Ryssmuren är den mur som går i nord västlig riktning från Drottningholmsvägen, vid Den dödes ek, och som efter Ryssmursparken byter riktning till rakt nordlig sträckning. Efter att ha passerat kvarnbäcken delar sig muren efter kanske hundra meter i en nordlig gren och en nordostlig gren. Den senare syns mycket tydligt från Åkeshovsallén och slutar efter den nu nedbrunna statarstu gan Lopplådan. Den nordliga grenen redovisas inte på fornminnesregistrets eller kommunens kartor. Den fortsätter i form av en stenrad som byter sida om

Detta skulle kunna förklara den lilla åkerlyckan innanför ryssmuren vid delningspunkten som jag undrat varför den ligger på skogssidan av ryssmuren. Ryssmuren har på åtminstone två ställen höjden 1,5 meter. I muren finns ett enskilt stenblock som har höjden 2 meter.

2. Väster om Ryssmuren, mellan Kvarnstugevägen och Åkeshovsvägen, börjar en mur vid Drottningholmsvägen som går i nordvästlig riktning för att i linje med Ryssmurvägen byta riktning till rakt nordlig. Denna mur skär kvarn bäcken strax ovanför den plats där kvarnen en gång stod, fortsätter en kort bit förbi ridstallet. Vid kolonilotterna norr om stallet upphör denna mur. Muren saknar namn och har mer karak tär av en stensträng än en mur. Ett passande namn vore Kvarnmuren.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

3. Om man från denna punkt går i nordostlig riktning över Åkeshovsvägen stöter man på en riktig mur som har en imponerande höjd upp till 1,3 meter. Muren går från Åkeshovsvägen i nästan rent västlig riktning fram till Knyppler skevägen. I hörnet mellan Knypplerskevägen och Snörmakarvägen finns några stenar kvar som en rest och går man sedan in mellan husen mot tunnel banan så finner man i rak nordlig riktning, bakom en stor ek, resterna av en mur, kanske 8 meter lång, som går fram till banvallen. Muren är delvis dold av banvallen.

4. På andra sidan banvallen från södra hörnet av transformatorstationen vid Bergslagsvägens lokalgata, öster om Parkförvaltningens kontor, finns en mur som i början består av två parallella rader av stenar, rester av en fägata kanske, som sedan reser sig i en kraftig stensträng av stora rundstenar som slutar vid t-banans stängsel.

5. Samma konstruktion med dubbla stenrader finner vi i den mur som går mellan Bergslagsvägen och Spångavägen och som också består av kraftiga rundstenar. Den synes ansluta till den gamla sockenvägen mellan Riksby gård och Bromma kyrka. Riktningen är sydvästlig - nordostlig.

6. Ytterligare en mur finns norr om Bergslagsvägen huvudsakligen inom Kyrksjölöten. Denna mur kallas i Forn-

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT Krister Ahrsjö

minnesregistret för Ryssmuren vilket är en benämning som jag aldrig har hört på denna mur, själv föredrar jag att kalla den Kyrksjömuren. Även denna mur har längre sträckning än vad som redovisas i Fornminnesregistret, förmodligen bero ende på att den sista, nordostliga delen även här består av en enkel stensträng. Den södra delen av muren slutar vid berget norr om Bergslagsvägen bakom studenthemmet Tempus.

Generellt kan man konstatera, från aktuellt kartmaterial, fornminnesregis tret och andra beskrivningar att det råder stor tveksamhet om vad som är Ryssmuren, hur lång den är och hur många murar det i övrigt finns i områ det.

Eftersom Fornminnesregistret bara upp tar två murar, Ryssmuren och Kyrksjömuren, och dessutom kallar dem båda två för Ryssmuren, trots att de har fått var sitt RAÄ-nummer, så finns det anledning att uppdatera Riksantik varieämbetet och Stadsmuseet på förekomsten av de övriga murarna inom Åkeshovs marker och behovet av att dokumentera murarna såväl kartograf iskt som fotografiskt och, kanske fram för allt, att ge samtliga murar och stensträngar fornminnesstatus för att bevara så mycket som möjligt av spåren av Åkeshovs historia till kommande generationer.

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004 © Bromma Hembygdsförening

RYSSMUREN INSPEKTERAS AV E J ZECK OCH LENNART BLOM, 1936 BROMMA HEMBYGDSFÖRENINGS BILDARKIV

RYSSMUREN VID ÅKESHOVS SLOTT - UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 2004 KRISTER AHRSJÖ

UTDRAG FRÅN BROMM A B OK EN 2004