Augustibröderna och Bellman

Hans Törnsäter

AUGUSTIBRÖDERNAS RISTNINGAR I EN BERGHÄLL VID SÖDRA FASADEN PÅ TRANEBERGSVÄGEN 55 Bild: Conny Lindberg, BHF - feb 2017

Augustibröderna och Bellman - Hans Törnsäter

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Augustibröderna och Bellman Den 19 augusti i Bromma Av Hans Törnsäter Hans Törnsäter är hörsellärare vid Alviksskolan. Där har han till stor del ansvaret för skolmuseet och ledde 1984-1987 det lokala utvecklingsarbetet “Vår hembygd“ vid skolan. Sedan 1984 är han deltagare i hembygdsföreningens arbetsgrupp och har varit ledare för stadsdelsvandringar i bl a Traneberg, Ulvsunda och Johannesfred. Hans Törnsäter har engagerat sig i skyddet av Lillsjön med omgivande parkmark.

Sveriges första nationalsång Den 19 augusti 1772 genomförde Gustaf III sin första statsomvälvning. Då avskaffades ständernas envälde och en ny regeringsform med “delad makt“ mellan kung och riksdag infördes.

Denna dag fick Carl Michael Bellman nytta av en av sina senast tillkomna dikter, strax därförinnan införd i den alerta Göteborgs tidskriften Hwad Nytt? Hwad Nytt? Viceamiral Carl Tersmeden (1715-1797) har i sina memoarer berättat hur det gick till när Gustaf bringades sin första “Skål“: “... Corps de gardiet vid Bommen /på Skeppsholmen/ var fullt af Officerare och civila homboar, som vid en stor bål pounche roade sig och fått Bellmans och Friesens intima vän emellan sig, alla i full sång: “Gustafs skål, den bästa kung, som Norden äger“, hvilken Bellman då komponerat och de nu höllo på att lära sig. Jag var knappt inkommen, förrän alla stodo omkring mig med en pokal, att dricka konungens skål under sjungande av denna visa,..

Vi väntade till kl mot 11, innan H M:t med dess suite kom, . . . Sedan jag med hela svärmen följt till vindbron och konungen passerat, började vi alla med en mund “Gustafs skål“, så att han höllt med suiten och hörde hela första versen. Han ropade själf helt högt: Tack för skålen!“ “Gustafs skål“, som är en typisk “skålsång“ på en välkänd svensk, rytmisk melodi, blev snart väl känd i vida kretsar och användes länge som folklig kungssång. Många anser den vara Sveriges första, dock inofficiella, nationalsång.

Ordenssällskapet af den 19 augusti Snart efter "statskuppen" samlades ett Gille, vars medlemmar förband sig att hålla minnet av den 19 augusti levande. Den 24 januari 1776 instiftades Augusti bröder, Augusti Samhälle, Augusti Orden eller Ordenssällskapet af den 19 augusti 1772, som namnet omväxlande lyder.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

3

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Medlemmarna var “beskedligt folck“ ur Stockholms borgerskap. Den inre kretsen utgjordes av trogna rojalister, som belönats av kungen med guld- och silver-medaljer för visad nit vid statsomvälvningen. Beskyddare och ordens patron var hertig Carl. Till en av sällskapets talemän utsågs Bellman och det ålåg honom att hålla versifierade tal och “tolcka sällskapets und: wördnad“.

Hwad Nytt? Hwad Nytt? refererar den första ordensdagen, den 19 augusti 1776, sålunda: “Ett annat Samhälle, kalladt Augusti-Orden, firade äfwen denne hugnelige dag. Det samlades och for uti flere båtar i stor procession ut åt Mälarn til et ställe i skären, där en stor uthuggen Sten med inscription uprestes. Åtskillige Tal höllos, däruti wördnadsfulla tänkesätt yttrades för wår wälgörande Konung“. Det var Lindholmen, väster om Ekensberg och Mörtviken, sydöst om Brommalandet, som besöktes.

Augustiorden hade “sin sammankomst 3 gånger om åhret ordentligen, näml: Konungens födelse dag - d 24 jan: dess namnsdag d 6 junii, samt ordensdagen d 19 Aug.“ (Citat ur ett Bellman-brev). Bröderna fördelades på sex grader med varsina emblem och man hade en speciell ordensdräkt: “En frackrock af mörkblått kläde, skuren efter Provincie Uniforms modell, med Augustiordens knappar samt tillhörande hvit casimirsväst och blå korta klädesbyxor“ (ur bouppteckning efter Bellmans svåger). Augustiordens minnespeng bars i vitt band i knapp hålet av första gradens bröder (ett ex finns på Myntkabinettet).

Till en början hölls sammankomsterna i Stadshuset vid Södermalms torg (nuvarande Stadsmuseet), men ordensdagen firades ofta med högtidliga utflykter i stadens omgivningar. Måltidsloge höll man bl a vid Sabbatsbergs Wärdshus, orangeriet vid Carlbergs slott, Stallmästar gården och Tranebergs Wärdshus. Vid dessa tillfällen ristade man ofta i berget till minne av sammankomsterna.

Augustiordens taleman på sommarslottet Den 19 augusti 1779 besökte Bellman hovet på sommarslottet. Där underhöll han bl a med en dikt: “Till Hans Maij:t Konungen lagdt under dess sarviette på Drottningholm.

Menuette“. Första strofen inleds: Nu denna dagen åtta åhr /sju!/ Sen vi dylik högtid fira Den som då rådde ännu rår, Samma hiertan får. -Dikten, N:o 42, finns i En stuf rim af 65 alnar, oppränd d 24 jan. 1780.

Det är en originell samling dikter, som Bellman tillägnat en vän.

4

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Den nya kungsvägen till Drottningholm Den 19 augusti 1786 var kungen ute på Haga för att lägga grundstenen till det nya slottet. Det blev aldrig fullbordat, men ruiner av grunden finns kvar att beskåda.

Istället för att ta den vanliga vägen hem, valde kungafamiljen att resa via Bällsta bro, över Ulvsunda till Traneberg. Kanske gästade man värdshuset där. Omvägen tog man för att provåka den alldeles nyligen färdiga flottbron av timmer över Tranebergssund.

Den första etappen av den nya Drottningholmsvägen, som förband Kungsholmen med Brommalandet, var fullbordad. Den skulle ersätta den gamla kungsvägen, som börjat anläggas 1662. Den gick från Kungliga Slottet, via Carlberg och Bällsta bro, förbi Bromma kyrka till Tyska botten där en färja förde över till Loviselund vid Drottningholm.

Följande år, den 19 augusti 1787, på 15-årsdagen av statsomvälvningen, invigdes i sin helhet den nya kungsvägen, som från Stortorget “innehåller några hundra Steg öfver en Mil“ (milstenen vid Nockebybron sattes upp först 1859). Festligheterna började med att kungen egenhändigt lade grundstenen till den nya Norrbro. Därefter for han med sitt sällskap till Piperska muren, där man intog middag. Gustaf “blef mottagen av en trupp med herdar och herdinnor med ett till ämnet lämpligt spectakel“ (citat ur stads-sekreterare R.F. Hochschilds, 1752-1806, memoarer).

Resan gick vidare över Stadshagen och Kristineberg till Braxenwijken vid Kungsholmens västra strand. Där gick den nya bron diagonalt över sundet, snett upp mot Tranebergs Wärdshus. Där hade ju tidigare (ca 1675 1728, kanske längre) funnits Ulfsunda färjstad, som främst betjänat Torstenssönerna med tjänstefolk på Ulvsunda slott.

Huruvida kungliga hovet också använt denna färja är osäkert. Därefter fortsatte invigningsföljet landsvägen, som gick i nuvarande Tranebergsvägen, förbi torpet Wijdängen under Alviksberget, mot Ulvsunda grindstuga. Därifrån vidare i norra kanten av Storskogen och upp mot Ulfsunda dragontorp (Abrahamsberg). Kungsvägen gick sedan i nuvarande Gustaf III:s väg /gjorde en krök i Fredrikslundsvägen och Lispundsvägen och fortsatte mot nästa nya bro. “Adelcrantzes bro“, som den kom att kallas efter förslagsställaren (friherre och arkitekt), var byggd på 32 stenkistor och gick att öppna för segeltrafiken.

Kärsö Werdshus och Brostugan “På andra sidan om Nockebybro var en proverbe med prolog uppförd“. Majestätet “beneventerades på Kiersö-landet med et Land-Spectacle ute på fria fältet“ (Hochschild resp publicisten CC Gjörwell, 1731-1811). Det var Bellmans pjäs, “Värdshuset“, som framfördes invid Brostugan. Den framfördes därefter också, som rojalistisk efter pjäs, kallad “Kärsö Werdshus“, på Svenska Dramatiska Theatern i Bollhuset (vid Slottsbacken). Stycket finns publicerat i en av Bellmans sällskapets skrifter.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

5

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

På Kungliga biblioteket finns en dekorationsskiss till Wärdshuset, utförd av Bellman själv. På Drottningholms Teater museum finns en tuschlavering av LJ Desprez, som visar de festliga anordningarna och utsmyckningarna av Kersöbron (bl a 100 Mare schaller, 3600 Små Lampor och Stock Eldar!). Den sist invigda bron var säkert mycket skön att beskåda i sommarkvällen.

Det hela hade blivit “en Solenne Resa över Nya vägen till Drottningholm“. På kvällen gavs Kellgrens “Christina“ på slottsteatern, men ett avslutande “Fransyskt Spectacle i Trägården och Illuminationer så på Nya Broen som på den så kallade Munkens Kulle“ måste inställas p g a ett stilla sommarregn. Det var inte för inte som Gustaf III kallades för “Teaterkonungen“. Inte mindre än tre föreställningar gavs på en och samma dag, och ändå kom inte alla planerade festligheter att gå av stapeln!

Både gamla och nya kungsvägens sträckning utvisas tydligt av Kongl General Lantmäteri Contorets Karta öfver Bromma Socken, 1829 (se baksidan av detta häfte).

Kartan ingick i “Tillägg“ år 1845 till Carl G af Forsell, Bromma Socken År 1825. I avsnittet Märkvärdigheter och Antiqviteter omnämns förutom Bromma kyrka, säterierna Ulfsunda och Åkeshof, just Gustaf III:s väg.

Ulvsunda Grindstuga.

Edvard Fryklund 1942.

6

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Augustibrödernas måltidsloger i Traneberg Teaterkungen mördades “helt stilenligt“ på en maskeradbal 1792. Det berättas att de sammansvurna smidde sina ränker bl a på Ulvsunda slott. Augustiorden fortlevde dock under Gustaf IV:s regering, men utan den ursprungliga glöden. Sonen hade ju inte sin fars lysglans och personlighet. Och ordensbröderna fick klara sig utan Bellmans diktar penna. Hovskalden och talemannen avled sjuk och utblottad 1795.

Den 19 augusti 1797 och 1806 (kanske flera gånger) gästade Augustibröderna Tranebergs Wärdshus. Kanske var krögaren också ordensbroder. Nere vid stranden, strax sydost om Tranebergsgården, i en häll på en liten udde, finns två minnesristningar.

Den 19 augusti 1798 och 1808 sammankom sällskapet troligen vid Torpet Ahlwijken, som ju låg i anslutning till kungsvägen. På en berghäll till inhöggs i alla fall två minnesristningar, se bilden nedan. Ristningarna vid Tranebergs gård är mer nötta än de vid Alvik. Kanske beror det på att de blev allmänt kända redan 1939 och därför utsatts för mer slitage än de andra två? De vid Alvik blev inte allmänt kända förrän 1986 genom en artikel i Västerleds församlingsblad (nr 3). Flanörer, som vill studera ristningarna, bör undvika att kliva på dem.

Augustibrödernas ristningar på en berghäll vid södra gaveln av huset Tranebergsvägen 55. BO Wennerberg 1987.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

7

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Svärdet i berget på Kärsön Ytterligare en av Augustiordens ristningar finns på Kärsön (tyvärr inte på sin ursprungliga plats). I samband med en breddning av vägen sprängdes den loss och murades fast otillgängligt, högt upp i bergsskråningen, nära Drottningholmsbron.

Kanske höll man 1803 till vid Brostugan och ristade minnet så att man därifrån kunde se Drottningholm. Vissa tecken tyder på att festen urartade. Minnesristningen är lik de övriga, men slarvigt gjord. En bokstav är bortglömd och två ristade spegelvända! Invid finns rest en järnten med en bronsskulptur, liknande ett svärdsfäste. På “svärdet“ finns på vardera sidan inristat Gustav IV:s monogram och 19/8 1772 resp 1803. Enligt uppgift lär ett “svärd“ också finnas på Lindholmen.

Brostugan byggdes i mitten av 1700-talet och var en tid färjkarlstorp. Kanske blev kungsvägen färdig tidigare än broarna, varför färjan flyttades från Tyska botten till Nockeby och Kärsön. Att torpet sedan blev brovaktarstuga ter sig ju då helt naturligt.

Högt uppe på berget t v sitter Augustibrödernas svärdfäste.

Th visas det i detalj. BO Wennerberg 1987.

8

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Ristningar i fasta berget är sällsynta Ytterligare minnesristningar har funnits vid Karlbergs slott. Åtminstone fyra gånger träffades man i orangeriet där. De förstördes dock vid järnvägsutbyggnaden. En annan minnesristning från 1801 fanns i Solna skog mittemot Haga grindar. Den sprängdes loss vid ett vägbygge och finns nu vid Stallmästargården. Oskadade är den på Lindholmen och förhoppningsvis en som lär finnas på Björnholmen söder om Ålsten (annars var det Sällskapet Svearna, nuvarande Svea orden, som brukade besöka den sistnämnda holmen på sin ordensdag den 20 juli).

Kanske har flera minnesristningar funnits och flera återstår att upptäcka? Klart är att Tranebergs ristningar är ovanliga såtillvida att de finns på plats i fasta berget.

Bokstäverna N.N.W. som återkommer på Augustiordens ristningar, är en frimureribeteckning.

Minnena av den 19 augusti tynar bort Sammankomsten på Tranebergs Wärdshus 1808 var kanske Augustiordens sista. Den 19 augusti 1809 antecknar Bellmans väninna, ryttmästarinnan M H von Schnell på Årsta i Brännkyrka, i sin dagbok: “Man hörde eij de vanliga Skott utaf Augusti bröderna“. Dessförinnan, den 13 mars, hade en ny stadsomvälvning genomförts och Gustav IV avsatts. Augustiordens tillhörigheter överläts till sällskapet Redlige svenskar, som verkade till 1852.

Bellman på Tranebergs Wärdshus Bellman besökte säkerligen ofta Traneberg. Wärdshuset där verkar ha varit något mer än bara en bland många andra sjökrogar runt stan. Åtminstone två av Bellmans dikter har anknytning dit.

Olof Byström presenterar i BHÅ 1952 en dikt “Till Mademoiselle SM Nonneman den 9 Julii 1776, på Traneberg“. Dikten hade publicerats bara någon vecka senare i Hwad Nytt? Hwad Nytt? med kommentaren: “Vår lycklige Anacreon har nyligen skrifvet denna Visa öfver ett nyligen ifrån Pommern hitkommet, vackert och behageligt Fruntimmer“.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

9

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Omkring 1790 beskriver Bellman en tröttsam vinterpromenad till och från Tranaberg och hur han av “Kära mor“ (Bellmans svägerska) undfägnas med en sup vid ankomsten till Kungsholms kronobränneri vid Parmmätargatan. Dikten är en sk bout-rimés, rimfylld och omhuldad som sällskapslek på 1700-talet. Den lyder i helhet:

Tranaberg den långa - gången Ännu ondt i föttren - gör Hören, Bröder, klago - sången, Hören mina suckar - hör!

Jag i drifvan måste - pusta Med min Vandringsman, en - Prest; I galopp vi oss ut - rusta, Fast förutan Kusk och häst. Ådrorna begynte - rysa, Pulsarne helt stilla - stå; Misstanka vi börja - hysa Rätta vägen till at gå. Ändtlig vid en skymt af - träden Och bland skrank och fälda - bräden Ögat jämna vägen - har, Man den rätta kosan tar moderato I vårt gräl vi vägen - finna Med en saknad af vårt - öl Och till Bränneriet - hinna Liksom Bränneriens - föl.

Och hvar kalf i Slagtarns - klor.

Där se vi, hur korna - kalfva Slutlig fingo vi en - salfva, Just en sup af kära - Mor.

10

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN

Hans Törnsäter

Litteratur

I Bromma Hembygdsförenings Årsskrift, BHÅ, finns flera artiklar om bl a Traneberg och Bellman i Bromma, t ex: Knut Reuterswärd: Bellmansminnen i Bromma, BHA 1936.

Olof Byström: Bellman i Bromma, BHA 1952.

Stig Fogelmarck: Den första Nockebybron, BHÅ 1973.

Gunnar Hallström: Broar över Nockebysundet 1787-1973, BHA 1975.

Sven Lundberg: Broar till Bromma, BHÅ 1966.

Hans von Heijne: Den gamla Brostugan på Kärsön, BHÅ 1976.

Holger Wichman: Traneberg före Trana, BHÅ 1986. Åke Eriksson: Nordväst - Illustrerad förortshistoria, del 2, Förlags AB Marieberg 1981.

Carl Michael Bellmans skrifter, Bellmanssällskapet: Del VI Dramatiska arbeten, Bonniers 1936.

Del VII Dikter, Till Gustaf III och Konungahuset, Bonniers Del III Bacchanaliska Qwäden och En Stuf Rim, Bonniers 1925.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

© Bromma Hembygdsförening

11

AUGUSTIBRÖDERNA OCH BELLMAN - HANS TÖRNSÄTER- UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1987

KONGL GENERAL LANTMÄTERI CONTORETS KARTA ÖFVER BROMMA SOCKEN, 1829