Smedslättstorgets historia

Barbro Ohlsson

SMEDSLÄTTSTORGET, VY MOT SÖDER Bild: Conny Lindberg, BHF - nov 2022.

Smedslättstorgets historia - Barbro Ohlson

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Smedslättstorgets historia Av Barbro Ohlson

Barbro Ohlson är administratör och sekreterare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon flyttade 1972 till Bromma och Smedslättstorget, där hon bor i ett av de renoverade husen..

Hon är uppvuxen på Stora Essingen, som en gång hörde till Bromma.

Genom en studiecirkel i Essingeöarnas historia, samt arbete vid Stockholms Stadsmuseums stadsbyggnadshistoriska avdelning vaknade ett ”gömt” intresse för stadsdelshistoria.

Edvard Bolin myntade begreppet ”Smedslättstorgets vänner” och till dem ur denna skara, som skriftligt och muntligt berättat sina hågkomster, vill jag rikta ett varmt tack.

Detta gäller i första hand Ingrid Ekwall, Carl-Ivar Ersmark, Åke Fors, Sture Haag, Ulla Kjellgren och Bengt Lindberg. Mera material från människor, som kommer ihåg, hade säkerligen med litet tålamod gått att få fram. Men jag har valt att ta det underlag, som Edvard Bolin samlade in och kompletterat det med forskning på stadsarkivet.

Smedslättstorget från söder 1926 med skomakare Lindgrens två söner, Bror och Helmer. Foto genom Ingrid Ekwall.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

3

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Uppgifter har hämtats ur mantals- och taxeringslängder, ur boken Stockholms Gatunamn (Stockholms monografi nr 50, utgiven av Stockholms kommun), boken Stockholms Byggnader av H O Andersson och F Bedoire samt ur ett tyvärr anonymt elevarbete från 1977 om Smedslättstorget.

Förändringens vind har under årtiondena blåst över det lilla torget i Smedslätten. På gott eller ont? Det tillkommer inte mig att bedöma. Likt de skolelever som 1977 i sitt enskilda arbete överlämnade Smedslättstorget till framtiden med hälsningar till år 2014, vill jag våga mig på en liten historik över torgets tillblivelse och dess förändringar fram till 1988.

I Stockholm har det rivits för att få ljus och luft. Det är dock inte alltid som det rivs.

På somliga platser underhåller man i stället byggnaderna. Förändringarna kan av vissa människor vara önskade, av andra upplevda som hot och bedrövelser. Vid många av de gamla 1920-talstorgen längs 12:an har ombyggnader skett. Några av dem har fått en ansiktslyftning, som varit mer påtaglig än för de andra.

Hon är uppvuxen på Stora Essingen, som en gång hörde till Bromma. Genom en studiecirkel i Essingeöarnas historia, samt arbete vid Stockholms Stadsmuseums stadsbyggnadshistoriska avdelning vaknade ett ”gömt” intresse för stadsdelshistoria.

I begynnelsen Smedslättstorget är det äldsta av de typiska tjugotalstorg, som finns efter spårvagnslinje 120, f d 12. Stadsplanedirektör i Stockholm var på den tiden arkitekten Per Hallman och han var en av de män, som skapade trädgårdsstäderna i Bromma.

Smedslättstorget fick samma prägel som gavs tjugotalets villastäder. Butikerna kantade långsmala ”squares”. I mitten finns alltjämt gräsmattan med tulpaner och rosor. Den är på våren och försommaren omgiven av rosablommande hagtornsträd.

Nu som då är torget knutet till spårvagnshållplatsen. Affärerna har dock numera nästan helt försvunnit från torgbilden, de affärer som många gamla smedslättsbor med saknad talar om.

Smedslätten var ursprungligen ett dagsverkstorp och blev senare säteri. Den alltjämt bevarade gårdsbyggnaden nära Mälaren uppfördes vid slutet av 1700-talet. År 1922 köpte staden den del av gårdens ägor, som låg väster om Alviksvägen. Villor och en del hyreshus byggdes, de senare vid torget.

Byggmästare Gustav Palmblad, Ulvsunda, som var med när Smedslättstorget bebyggdes, berättar genom smedslättsbon Åke Fors följande om torgets tillblivelse. Citaten är ordagranna. ”Jag arbetade tillfälligt hos en byggmästare Fredriksson, jag vill minnas det var 1927.

Han var då i färd med att bygga ett av husen mitt på östra sidan av Smedslättstorget.

Samtidigt höll grannhusen på att byggas, men av andra byggmästare.”

4

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Smedslättstorget från norr 1928. Längst t vi nr 43 Mjölkcentralens Mejeri bod, i nr 49 Fisk, Frukt och Blommor samt bl a NEN:s mejeri.

”Alla hus byggdes, som det heter, ”på spekulation”.*) Det var tomträtten och tomrättskassan som gjorde det möjligt. Den som ville etablera sig som byggmästare, måste vara betrodd hos myndigheterna. Då kunde han tilldelas en tomt med tomträtt. Inga tomter betalades. När huset hunnit en bit på väg kunde han hämta ut det första lånet i tomträttskassan. Sen finansierades bygget av tomträttskassan. När huset stod färdigt, bjöds det ut till hugade spekulanter. Och det fanns alltid köpare. Efter det mönstret kom praktiskt taget hela villabebyggelsen ut mot Nockeby till.” ”Det var många byggmästare som byggde ut Västerort, var och en med ett litet arbetslag och ett hus i taget. Muraren t ex var sällan anställd hos en viss byggmästare utan alternerade hos flera. Kvaliteten på byggena varierade. För huset på Smedslättstorget föreskrevs bl a mellanväggar av plank med panel på båda sidor. Men jag märkte att byggmästaren ”glömde” planken. Förmodligen blev det lyhört.” *) I början av seklet låg det knappast något negativt i ordet spekulation. Det innebar att man byggde utan att i förväg ha någon köpare. Med tiden har ordets valör försämrats.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

5

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

”De flesta byggmästarna snickrade själva. Ett annat sätt att hålla kostnaderna nere var att mot ringa betalning ta in släktingar och bekanta från hemtrakten. Det tog sin tid innan de kom med i facket och krävde ordentlig lön. En del dalmasar drogs också hit.

Som regel blev det för dem att springa från bygge till bygge efter jobb!” ”Byggmaterialet kom från småleverantörerna. Några bestämda priser hölls inte.

Leverantörerna av tegel, järn, spik och beslag och allt annat, som behövdes, kom till byggplatsen och ackorderade med byggmästaren. Jag minns ett samtal mellan en järnhandlare och en byggmästare. Järnhandlaren slutade sin harang med: ”Jag hoppas att byggmästaren tänker på mig”. Han ansågs dyr och hörde kanske inte ironin i byggmästarens svar: ”Jag tänker på Er när jag stiger upp på morgonen och jag tänker på Er när jag lägger mig på kvällen”.”

Närbelägna vägar Som nämnts, byggdes hyres- och butikshus vid Smedslättstorget, som liksom den däri utmynnande Herman Ygbergs väg före 1924 hette Ålstensvägen. Övriga närbelägna vägar var och är Bröderna Grimms väg, Bergviksvägen, Asbjörnsens väg, Andersens väg, Lunkentusvägen, Topeliusvägen och Aladdinsvägen.

Herman Ygbergs väg, som söder om Smedslättstorget 1934 döptes om till Solviksvägen, fick sitt namn efter stadsingenjören Herman Ygberg. I övrigt har vägarna liksom kvarteren oftast sina namn efter sagodiktare och sagofigurer. Vad sägs t ex om Lyckans Galoscher. Låter inte det namnet fantasieggande!

Husen och deras invånare de första decennierna Runt Smedslättstorget fanns det redan 1926 många hus och affärer. Vilka var husen?

Hur såg de ut? Vilka bodde där? Låt oss först ta en titt på adresserna: På västra sidan finner vi Smedslättstorget 44 i kvarteret Snögubben samt 46 och 48 i kvarteret Snöbollen. Sedan kommer nr 50, 52, 54 och 56 i kvarteret Villande Skog. Bergviksvägen 49 befinner sig i kvarteret Svanboet.

På östra sidan av torget, i kvarteret Rosenröd, finns fastigheterna Bergviksvägen 45 47, numera 47 A och 47 B. De har haft olika ägare under årens lopp. Så kan nämnas f d apotekaren Sven Magnus Boberg. I övrigt utgörs hela östra sidan av kvarteret Paddan med husen Smedslättstorget 4355 och Bergviksvägen 48. Samma fastigheter har även nummer på Lunkentusvägen, nämligen 2-14.

6

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Av alla dessa hus väljer jag att berätta om tre stycken, så som de såg ut 1926.

Smedslättstorget 45-47, kvarteret Paddan 8. Ägare var Alaison Pierre AB och huset hade tre våningar, varav en på vinden. Liksom i de andra husen fanns det centralvärme.

I bottenvåningen bodde en agent med hustru och dotter i två rum och kök, badrum, hall, vindskontor och del i tvättstuga. Hyran var 1 700 kr/år. Vidare fanns i bottenvåningen en byggnadsarbetare med hustru, som var f d sjukvårdsbiträde. De hade också två rum och kök samt hall, vindskontor och del i tvättstuga. Hyra 1 500 kr/år.

En lärarinna i Äppelvikens elementarskola vid Drömstigen tyckte uppenbarligen att det var bra att bo nära arbetsplatsen. Hon betalade 800 kr/år för ett rum, kokvrå, toalettrum, vindskontor, matkällare och del i tvättstuga.

En dansk undersåte, kassörska hos Theodaridis & Co på Klarabergsgatan 52 A hyrde en nästan likadan lägenhet, även den i bottenvåningen.

En trappa upp bodde en snickarfamilj, bestående av man, hustru och ett barn. Hyran var 1 500 kr/år. Bostaden var ungefär densamma som för agentfamiljen ovan. Som granne hade de en man, som det heter, utan anställning. Han betalade av någon anledning 200 kronor mer per år för samma lägenhetstyp.

På samma våning fanns också en sjökapten med hustru och barn. De bodde i en liknande tvårumsvåning som de ovan beskrivna.

I vindsvåningen slutligen hyrdes en tvårumslägenhet av en kamrer med hustru och tre barn.

Fastigheten var försäkrad för 90 000 kronor i Städernas Allmänna Brandförsäkringsbolag för en tid av tio år. Samma tid gällde även de andra fastigheterna vid torget men det kunde vara i andra bolag.

Smedslättstorget 53, kvarteret Paddan 6. Ägare var köpman John Pelle Olsson, Hackspettsvägen 16, Ålsten. Huset byggdes i trä i fyra våningar, varav en källar- och en vindsvåning. Centralvärme fanns och huset var försäkrat i Skandia på tio år till en summa av 70 000 kronor.

I källarvåningen fanns ett bageri och där var anställda ett butiksbiträde och en bagerilärling. Bottenvåningen innehöll en tobaksaffär med ett boningsrum, en fotoateljé, också den med ett boningsrum samt Smedslättens Sybehörsaffär.

En trappa upp hittade man en bostad på tre rum och kök samt en bostad på två rum och kök samt på vindsvåningen en bostad på ett rum och kök.

Om vi tittar på vilka som bodde i huset så var det en medicine kandidat, en byggmästare, en handelsidkerska, en fotokonstnär, en kamrer, en hemmadotter, en bagare och en cementarbetare. Alltså ett brett utbud av olika yrken.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

7

VYKORTSBILDER - EXTRA Ej med i 1988-års Brommabok.

Vykort från: KENT EDLUNDS VYKORTSAMLING 2022 © Bromma Hembygdsförening

VYKORTSBILDER - EXTRA Ej med i 1988-års Brommabok.

Vykort från: KENT EDLUNDS VYKORTSAMLING 2022 © Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Smedslättstorget 44, kvarteret Snögubben 22. Huset ägdes av O Nilsén, Västerled 10, Äppelviken och hade redan då centralvärme. I bottenvåningen fanns ett flertal affärer.

En kött- och speceributik med lagerrum ägdes av fröken Ellen Jonasson med tre anställda, bl a en styckmästare och en springpojke. Själv bodde hon två trappor upp i ett rum och kök. Hyran var 1 250 kr/år.

Vidare fanns Smedslättens Handarbetsaffär, som började sin verksamhet den 5 mars 1925. Ägaren, fröken Fredrika Pauli, bodde i närheten, på Andersens väg 3. Hon skötte ensam butiken och hyran var 1 280 kr/år.

Det fanns också en butik för frukt och konfekt. Handlaren hette John Nässen och bodde på Kungsholmen. Han hade ett biträde anställt och reste varje dag ut till sin butik i Smedslätten. I huset hittade man också en herrekipering, som även sålde tobaksvaror, samt Bergmans Färghandel. Den kom att bli kvar i femtio år. Mera härom längre fram. Fröken Hilda Maria Brolin drev en kaférörelse i huset. Hennes hyra var 2 300 kr/år.

En trappa upp bodde grosshandlare K Karlsson i tre rum, kök och badrum. Hans hustru var innehavare av modemagasinet Chic, Kungsgatan 44, Stockholm. De hade också en tjänsteflicka boende hos sig liksom två inneboende kvinnor, den ena rikstelefonist. Inneboendet var en vanlig företeelse i 1920-talets Stockholm.

Ehns villaförmedling i Äppelviken hade kontor en trappa upp i ett rum och kök. Det fanns en anställd och han bodde i huset. Fastighetsmäklaren själv bodde i Ålsten. På samma våning hyrde också en styckjunkare, tillika redaktör, med hustru och två döttrar..

Två trappor upp bodde, som förut nämnts, fröken Ellen Jonasson. Där fanns också en kakelugnsmakare med hustru och dotter samt en inneboende. Vidare en inspektör med hustru, som under ca fyra månader var uppasserska hos Krånglin i Ålsten. Alla lägenheter var på ett rum och kök.

Huset Smedslättstorget 44 var alltså på 1920-talet fullt av butiker och människor av alla kategorier. Det var ett brett fält av olika yrken, som torgets urinvånare visade upp.

De var inflyttade till torget från de mest skilda orter, från nästgårds till långt utifrån landet för att söka lycka och utkomst.

8

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Minnen av torget Förändringens vind har blåst över Smedslättstorget. År 1926 var det ett affärstorg, som sakta förändrats i riktning mot ett kontors- och bostadstorg.

Men minnen består. Det känns angeläget att ta dem tillvara. Edvard Bolin skrev i ett brev till mig, daterat Bromma i februari 1983 att ”själv växte jag upp på Asbjörnsens väg 18 och har naturligtvis en del minnen av torget. Av Agda Johansson, Jonassons Livs, mjölkaffären, Bergman med färgerna, Björkmans gottbod m m. Men jag flyttade mot nockebyhållet och förlorade sedan kontakten med torget.”

Att Smedslättstorget hade stor betydelse för lokalbefolkningen kan anas i ytterligare några minnesbilder förmedlade av Carl-Ivar Ersmark: ”Många smedslättsfamiljer höll sig med hembiträden och affärerna med springpojkar. Varorna blev ofta hemkörda.

Som exempel kan nämnas att mjölkflaskor och färska franskbröd kunde stå utanför dörren redan tidigt på morgonen. I livsmedelsaffärerna betalade man om inte kontant - så ”på bok” dvs summan skrevs in i en bok och likvid erlades t ex per månad.”

Carl-Ivar Ersmark har hågkomster också från postkontoret. ”En ovanlig episod inträffade vid ett tillfälle i postkontoret. Damen i kassan höll på att kollapsa till följd av för intensiv kundtillströmning, varvid en av kunderna erbjöd sig att hoppa in bakom disken vid den andra kassan för att hjälpa till. Så skedde. Hon var, visade det sig, själv postfunktionär men tjänstgjorde på ett postkontor inne i stan. Att åtgärden hälsades med stor tillfredsställelse av övriga kunder behöver väl inte sägas.” ”Affärsinnehavare och kunder hade ett gott förhållande. När en affär lades ner så samlade kunderna ihop till en avskedsgåva.”

Från Sture Haag har vi många trevliga minnen och synpunkter på Smedslättstorget.

Han talar om ”ett kvinnotorg eller rättare ett husmoderstorg. Männen hade aldrig någon större anledning att besöka torget.”

Kärt barn har många namn brukar det heta. På 1970-talet hörde jag torget nämnas som Revolutionstorget. Kanske kan Intrigernas torg, Kärlekstorget, Barnens torg, Kontorstorget och Presenttorget också passa bra?

Varför försvann detta fina köpcentrum? En teori kan vara att affärerna ofta inte sköttes så bra i det långa loppet. Enligt Sture Haag ”beror nog torgets förfall som köpcentrum också på att stadens myndigheter icke uppmärksammat och stött affärsinnehavarna på torget t ex genom att göra det attraktivt med sittplatser i en trevlig och intim miljö med torghandel, med träd och blomsterarrangemang”.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

9

VYKORTSBILDER - EXTRA Ej med i 1988-års Brommabok.

Vykort från: KENT EDLUNDS VYKORTSAMLING 2022 © Bromma Hembygdsförening

VYKORTSBILDER - EXTRA Ej med i 1988-års Brommabok.

Vykort från: KENT EDLUNDS VYKORTSAMLING 2022 © Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Kända profiler Det fanns en hel del kända profiler vid Smedslättstorget. Ingrid Ekwall skriver: ”Sedan minns jag två verkliga profiler på Smedslätten, Filip och gubben Eriksson. Filip vet jag ej så mycket om, men gubben Eriksson jobbade mycket hos oss på tomten. Han bodde med sin hustru vid mälarstranden längs efter skogspromenaden. Deras hus är nu rivet.

Hans hustru hjälpte till i hemmen. Inom parentes vill jag berätta något sött och roligt om de två! Gubben jobbade på tomten och gumman samtidigt inne i vårt hus. Vid en liten kaffetår sade gumman Eriksson till mamma, att det var så skönt att ibland komma hemifrån och vara självständig och fri”.

Profiler på Smedslättstorget fanns det gott om. En av de mest kända var mr Smedslätten, d v s färghandlare Gösta Gustavsson i Bergmans Färghandel. Han var med från torgets början genom att han som sjuttonåring anställdes som medhjälpare till Almqvist, ägaren av den nyöppnade färghandeln. Gösta Gustavsson övertog så småningom affären.

Om herr Almqvist sägs att när han stod bakom disken hade han en skyddsrock över finkostymen, välpomaderat hår och en penna bakom örat. Han var alltid beredd att stå kunderna till tjänst.

En annan markant profil från 1920-talet och flera decennier framåt var skomakarmästare Lindgren på Bergviksvägen 47. En trygg, gladlynt och självsäker dalmas, som var mycket språksam. Familjen Lindgren i skomakeriet svarade för du-reformen långt innan den var allmänt genomförd. I Dalarna och vid Smedslättstorget sade man Du till varandra.

I huset Smedslättstorget 48 bodde en målarmästare, som hette Berner. Han syntes verkligen på torget då han kom, ty han var en kraftig karl med rött skägg och alltid utrustad med en stor, svart, vidbrättad hatt.

Bland s k kändisar, som bodde i torgets närhet kommer Carl-Ivar Ersmark ihåg den legendariske, socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss, som en tid bodde vid Bergviksvägen en bit från torget. Ungefär samtidigt bodde regeringskollegan Per Edvin Sköld först nära tennisbanorna vid Alviksvägen och sedan mitt emot Wigforss vid Bergviksvägen. Båda frekventerade hållplatsen vid Smedslättstorget.

Regeringschefen själv, Per Albin Hansson, steg på tolvan vid Ålstenstorg, i vars närhet han bodde.

Att kontakterna mellan kunder och affärsinnehavare var god visar följande lilla episod.

Fyrtiotalet var krigsårens tid. Jonassons Livsmedelsaffär var en mycket vänlig affär och kanske hade speciellt barnfamiljerna glädje av den, bl a därför att innehavarna Ellen Jonasson och Åke Grönkvist (som var sambo innan ordet ens var uppfunnet) inte var så noga med matkupongerna.

10

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Smedslättstorget från norr 1942. Obs gengasbilen och spårvagnen på väg mot staden.

Karin Kihlmark på Topeliusvägen har berättat för Sture Haag att när Åke en gång kom hem med varor hade de pratat om Dalarna, varifrån Åke kom. Hon hade då sagt att hon tyckte dalahästar var så fina. Några veckor senare knackade Åke på och bad att få överlämna en stor dalahäst. Mycket glad och överraskad frågade Karin vad den kostade. Åke svarade då försynt att hästen var en present från Ellen och honom, vilket också stod på hästen. Han ville bara att Karin skulle komma ihåg dem.

Affärer under årens lopp Från 1926 och framåt blomstrade affärslivet vid Smedslättstorget. Omkring 1940 fanns där 29 butiker. År 1977 hade de minskat till 11 samt kvarterspolis. Nu, 1988, finns fyra butiker, fem kontor och två tandläkare. Härtill kommer Filmtecknarna i nummer 48, som sysslar med animerad film.

De fem firmor som har kontorslokaler vid torget är AB Prosparitas, Kontura Gruppen, Lennart Ljungqvist Fastighetsvärderingar AB, Solviks Konsult AB, NO Dunkars AB och International Brokerage and Leasing AB (IBL). Butikerna är G S Konditoriet, Fleur, Ekmansboden och Solbutiken (solarium). Tandläkarna i nummer 45 heter Stig Karlsson och Ambjörn Wickbom.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

11

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Kontoren, det fåtal butiker, som i dag finns kvar, samt de upprustade och färgglada husen är Smedslättstorgets nya ansikte.

Carl-Ivar Ersmark minns att ”ett otal butiker av skilda slag har passerat revy vid Smedslättstorget. Det har t ex funnits - om än inte samtidigt - en skoaffär, sybehörsaffärer, tre speceriaffärer, en köttaffär, två fiskaffärer, tre damfriseringar, en herrfrisering, en tobaksaffär, en färghandel, två skrädderier, en butik för färdiglagad mat, en blomsterhandel, ett glasmästeri, kemtvätt, postkontor, fyra mjölkaffärer m m.

Smedslättstorget ca 1940. Några butikslägen är osäkra.

1. Ellen Jonassons Livsmedel 2. Äppelblommans Blomsterhandel 3. Greta Östergrens Fruktaffär 4. Bergmans Färghandel 5. Kaffestugan 6. Romilssons Rak- och Frisersalong 7. Oscaria Skomagasin 8. Nordqvists Fiskaffär 9. Västgötabageriet 10. Ida Qvarnströms Damskrädderi 11. Smedslättens Snickeriverkstad 12. Mjölkaffär 13. Simon Josefssons Skrädderi 14. Gurli Bundziks Parfymaffär 15. PA Jonssons Charkuterifabrik 16. Hilma Gustavssons Mejeriaffär 17. Postkontor 18. GS Konditoriet 19. Smedslättens Slöjd- och Bosättningsaffär 20. Lydia Ståhls Sybehörsaffär 21. Fornstedts Bageri 22. Astrid Perméns Modeaffär 23. Smedslättens Tobaksaffär 24. Percy Lucks Speceri- och Köttaffär 25. Agda Johanssons Kött- och Speceriaffär 26. Carl Anderssons Mjölkaffär 27. Erik Classons Fiskhandel 28. Anders Lindgrens Skomakeri 29. Kiosk

12

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

13

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

En av Stockholms mera kända fotoateljéer, kallad Hermes, hade ett tag lokal vid Smedslättstorget, som alltså från början var ett affärscentrum, såsom Ålstenstorg alltjämt är.”

Bland de många affärer, som funnits vid Smedslättstorget skall några nämnas. Agda Johanssons Kött- och Speceriaffär låg på Bergviksvägen 49, där det nu blivit kontor.

Lindgrens Skomakeri i källaren Bergviksvägen 47 har också försvunnit. Där fanns till ganska nyligen en kvarterspolisstation. Mitt emot låg på fyrtiotalet Carl A Anderssons Mjölkaffär och Erik Classons Fiskhandel. I det numera blåputsade huset Smedslättstorget 43, i hörnet av Andersens väg, låg en mjölkbutik.

Torget har också haft ett näringsställe ända från 1930-talet, men också det är nu borta. Ännu så sent som 1977 fanns sålunda en kaffestuga vid Smedslättstorget 44. Dit kom traktens hantverkare för att få lunch och skolungdomar för att drömma över en kopp kaffe på håltimmarna.

I huset Smedslättstorget 51, där Fleur nu finns, låg förut Margits Shop, en butik för sömnadsattiraljer och diverse intressanta tyger. Dessutom tog dalkullan Margit Lönnemo emot sömnad, d v s hon sydde kläder till brommadamerna. Hon började också i slutet av 1970-talet att ställa ut eget konsthantverk. Åtskilliga handvirkade hattar i olika färger satt som glada signaler på damernas huvuden. Margit hyrde dessutom ut lokalen till konstnärer i Bromma, ett Smedslättstorgets eget galleri! En dag 1982 lade hon ned affären och for till ett konstnärskollektiv i Uppland. In kom då i stället Fleur. Inga tomma lokaler här inte!

Smedslättstorget har givetvis haft sin tobaksaffär. Bengt Lindberg minns: ”Gamle farbror Elmgren satt, stor och tung, med amputerat ben i butiken. Han avled i slutet av 1930-talet. Hans fru hade butiken till krigsslutet. Här köpte jag mina första egna böcker samt Billböckerna.” Ulla Kjellgren berättar i sin pusselbit till torgets historia: ”I mitten på 1900-talet inköptes Stamboul, Virginia och Bill för 6 öre eller, om kassan var skral, Richmond, som Elmgrens sålde till ett pris av 9 öre för två stycken. Barnen klungades vid kiosken eller i parken, där rökvanorna stabiliserades. ” Tidvis fanns en korvgubbe vid torget, något som av traktens ungar ansågs vara höjden av komfort. Den första flyttade till Ålstenstorg och en senare - vi är nu framme vid kriget som vi kallade Korv-Emil och som lät sig duas, slog snart upp sina bopålar vid Klövervägen. Där kallades han Korv-Johan fast han i själva verket hette Werner Holmström.

14

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Smedslättstorget från norr 1942. T.h. i nr 44 Ellen Jonassons Livsmedel, sedan fruktaffären samt Bergmans Färghandel. Foto genom Ingrid Ekwall

Smedslättstorget 1942 från sydväst med nr 55 längst t.h. Från höger Percy Lucks stora livsmedelsaffär samt därefter affärer för bl.a. tobak, parfym och sjukvård samt sybehör.

Foto genom Ingrid Ekwall.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

11

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Om Bergmans Färghandel och dess innehavare har tidigare berättas en del. Den lades ned i slutet av 1970-talet och hette de sista åren Smedslättens Färg. Nära intill i Smedslättstorget 44 låg blomsterhandeln Actea, som numera är väletablerad vid Ålstenstorg.

Vid Smedslättstorget 46 fanns på 1940-talet Romilssons Rak- och Frisersalong. Något senare fanns Bertil Engblom där, men det är nu länge sedan han flyttade sin frisörverksamhet till Västerled vid Alléparken. Västgötabageriet hade goda bakverk.

Några stockholmsföretag har haft filialer vid Smedslättstorget. Nämnas skall Percy Luck och Oscaria skoaffär. Under några år fanns även en ICA-butik.

Om vi går till vår egen tid, året 1988, kan vi konstatera att det nu finns fyra butiker, alla i husen Smedslättstorget 51 och 53. Som vid varje torg med självaktning finns även här ett konditori. G S Konditoriet startades på 1920-talet av Gustav Strömberg och flyttade till nuvarande lokal i början av 1930-talet. Nu drivs det av sonen Bengt Strömberg med fru. De har hjälp av två halvtidsanställda. När ICA, som fanns vid Bergviksvägen 46 två specialiteter, hälsolimpan och prinsesstårtan. Vad är egentligen lämpligare med tanke på de kungliga barn, som nu går i skolan i Smedslätten och Ålsten? I somliga familjer i Smedslätten är det inte riktig födelsedag om inte den gröna marsipantårtan med den röda rosen finns med på födelsedags brickan. Att Smedslättstorget och konditorivaror hör ihop kan följande lilla historia vittna om. Ulla Kjellgren berättar att ”apropå bakverk, minns jag med rörelse den lilla rångumman med sitt huckle och sin tandglesa mun. Hon kom vandrande några gånger årligen med sin tunga låda, hon neg för alla och sålde fina hembakade rån.”

Smedslättstorget 1977 1. Bromma Nya Glas- och Ramtjänst 2. Smedslättens Damfrisering 3. Smedslättens Färg (f d Bergmans Färghandel) 4. Kaffestugan 5. Postkontor 6. G S Konditoriet 7. Margits Shop 8. Ekmansboden 9. Klingans Kemtvätt 10. Smedslättens Tobaksaffär 11. Helmer Lindgrens Skomakeri (inlämningsfilial) 12. Kvarterspolisstation

16

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

17

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Ekmansboden startades i huset Smedslättstorget 53 av Berit Ekman den 21 oktober 1974. I lokalen hade tidigare funnits bl a Fornstedts Bageri, Astrid Permans Modeaffär och Klingans Kemtvätt. Lokalerna utvidgades då kemtvätten upphörde i början på 1980-talet. Ekmansboden säljer inredningstyger, svenskt konstglas, presentartiklar m m, allt mycket smakfullt och av hög kvalitet. Av särskilt intresse för hembygdsvänner är att man där kan köpa gamla brommafoton, särskilt av Smedslätten med omnejd och även Brommaboken, Bromma Hembygdsförenings Årsskrift.

Granne med Ekmansboden är Fleur, Smedslättstorget 51, som öppnades 1984 och säljer exklusiva damkläder, smycken och väskor. Den moderna 80-talskvinnan i Bromma skall inte behöva resa in till stan för att köpa det hon vill ha i klädväg - så föreställer jag mig att innehavarinnan resonerade, då hon tog det djärva klivet och öppnade butiken.

Den fjärde butiken vid torget är nu Solbutiken vid nr 53, ett solarium, som öppnade 1984. Där var tidigare en kontorslokal, där man ofta såg en man sitta och rita. Företaget, ingenjörsfirman N O Dunkars AB, håller alltjämt till i huset men nu med adress Lunkentusvägen 12.

Ibland hör man talas om det ”spanska huset ”. Därmed menas gamla 44:an, som fått en ny design, blivit vackert rosaputsat och fått en vit mur med kornell och häggmispel längs spårvägsspåret, där förut kiosken stod. Längs med huset finns en kaskad av blommande, cerisefärgade vresrosor. På bottenvåningen i huset håller AB Prosparitas till, ett företag som noteras på börsen. Ingång vid motsatta sidan, som det står vid entrén.

Smedslättstorget 1988 1. AB Prosparitas 2. Kontura Gruppen 3. Filmtecknarna 4. Lennart Ljungqvist Fastighetsvärderingar AB 5. Solvik Konsult AB 6. Stig Karlsson, Ambjörn Wickbom, leg. tandläkare 7. International Brokerage and Leasing AB 8. GS Konditoriet 9. Fleur 10. Ekmansboden 11. Solbutiken (solarium) 12. N O Dunkars AB

18

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

19

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

I Ekmansboden fann jag ett vykort från 1938 och på det ser jag en bild av torget, som är fyllt av lummiga träd och av ungar med cyklar. Fönstren i det numera gulputsade huset, Smedslättstorget 48, är öppna. I det nu bruna huset, nummer 46, där konsultföretaget Kontura Gruppen ligger, syns på kortet en fiskaffär, en konfektaffär och en cigarrbutik. Namn som G E Carlssons Rak & Frisersalong, Oscaria Skomagasin, Erik Classons Fiskhandel, A Nordqvists Fiskaffär är välkända för gamla smedslättsbor.

Fiskhandeln flyttade senare till Bergviksvägen 49.

Konsultföretaget har ett arv att förvalta, nämligen den av prästen Gussander iordningställda trädgården med sina för trakten lämpliga växter, såsom fläder- och schersminbuskar, rosor, olika lökväxter m m. Man har nu en jämn ström av kunder till sin kurs- och konferensverksamhet, som bedrivs i för ändamålet iordningsställd källare och vind.

Litet Gnosjöanda finns det i Bromma. I det gula huset, nummer 48, huserar i dag det pigga filmgänget Filmtecknarna Celzqrec, som då och då sticker ut i världen på filmfestivaler för att representera Sverige. Smedslättstorget har fått en plats på den internationella kartan! Ännu finns spår av målarmästaren Berner. På vinden i en koffert har de nuvarande ägarna hittat några av hans räkningar.

Post och kommunikationer Det sjuder inte längre av butiksliv i husen kring Smedslättstorget. Sista sucken drogs nog när posten lades ned. I stället kom en postbuss utanför nummer 46-48. Även postbussen drog sin suck. Postlådan bredvid pissoiren finns dock kvar. Borde inte den sistnämnda göras roligare? I stället för att förstöra tunnelbanevagnar kunde ju stans ungdomar gå ut och måla bekvämlighetsinrättningar i förorter och stad. Ännu ett fotografi, som jag fann i Ekmansboden är taget 1930. Linje 12, i somliga människors medvetande känd som Gamle Trogen, har sitt B17 släp, även kallat två rum och kök, och står på spåret. Den tycks vara på väg mot Ålsten. På den sida, där nu kornell- och mispelbuskarna står, ser man en ansenlig kioskbyggnad, uppförd i trä. På den plattbelagda hållplatsen finns en soffa i tidens stil. Bredvid den en stolpe med en skylt på vilken det med versaler står SMEDSLÄTTEN. Längre ned på stolpen en turlista. Tre personer i kläder enligt 1930-talets mode står och väntar på linje 12 från Ålsten för att åka in mot staden. Det var vänstertrafik på den tiden.

20

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Linje 12 med B17 släp, ”två rum och kök”, vid Smedslättstorget 1930. Foto genom Ingrid Ekwall.

Gamla 12:an eller 120 som den numera heter, går lyckligtvis fortfarande. Alla har inte bil och många föredrar kollektiva samfärdsmedel. Torgets nuvarande invånare har inte som förr frisersalong och damfriseringar vid torget utan måste ta sig till andra torg längs linje 12 för att få sitt hår klippt eller permanentat. Eller för att köpa blommor.

Actea blommor finns som sagt numera vid Ålstenstorget.

På 1920-talet fanns en droskstation på Smedslättstorget. Den låg bredvid den nuvarande bekvämlighetsinrättningen. Ägaren hette Jeppe och bodde på Aladdinsvägen.

Han hade två chaufförer anställda. Kanske bodde just de i något av husen vid torget?

Att det fanns chaufförer där framgår av mantalslängderna från 1926.

Traditioner Fanns det någon tradition på Smedslättstorget? Ja, såvitt jag förstår två stycken, som nu är döda. Sture Haag berättar: ”Det anordnades midsommarfest med traditionell midsommarstång på planen framför färghandeln i huset nr 44. (Planen är idag parkeringsplats.) Planen bestod av ett ganska tjockt lager av sand och grus. På denna plan kläddes stången av traktens barn och restes, varefter dansen tråddes, allt på traditionellt sätt.”

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

11

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

Den andra traditionen handlar också om midsommarafton. ”Då kläddes stången på torget och bars sedan ner till Solviksängen. Anslutningen lär ha varit stor och det förekom sång och musik. ”Det lär också ha förekommit en stor korsordstävling där en flicka som tillhörde gänget (pomadagänget), Maj Gullers, vann. Med stor sannolikhet måste detta ha varit i begynnelsen av korsordsflugan i Sverige.” ”Ett av de säkraste vårtecknen i Stockholm förr i världen var när barnen började spela kula. Detta vårtecken fanns även på torget, där ett antal kulringar ritades upp i gruset framför nr 44.”

Idag spelar inga barn kula i gruset framför huset nr 44. Det gör de istället på den inhägnade gården framför det kommunala fritidshemmet i närheten. Där spelas också boll och klättras i träd. Men barn vore inte barn om de inte också fann andra ställen för sina aktiviteter. Vid hållplatsen kan man idag finna ett litet gäng musicerande barn med en stor hatt framför sig. Bra att lägga pengar i. Andra leker affär framför sin villa och vill sälja från sitt stånd, t ex hembakade kakor och bullar, lästa serietidningar, böcker, uttjänta leksaker.

Bollar gör barnen på Bröderna Grimms väg i kvarteret Villande Skog. Främst är det den lille mörkhyade svensken Philip (Fille), som med sitt tennisträningsspel försöker träffa bollen. Då och då försvinner den in i häcken till det gula husets trädgård. Det blir ett letande och är lyckan framme så hittar han bollen. På Bröderna Grimms väg finns också barncyklisterna. Numera är vägen enkelriktad för att skydda barnen, som finns i villorna omkring.

Hur är det nu?

Vad var det egentligen som hände med Smedslättstorget på 1970-talet förutom att de flesta butikerna försvann? Jo, husen har fått färg! Butiker har flyttat. Nya butiker har kommit till. Kontorslokaler istället för butikslokaler i husens butiksplan. Allt detta har inte skett över en natt utan successivt har en förändring ägt rum. Jag, som skriver dessa rader, tycker att det kan upplevas som bra när husen blir färggranna inslag i gatubilden och om trädgårdarna tillåts att leva och blomstra på baksidorna av husen till glädje för deras invånare och för dem som passerar förbi, gående, cyklande eller i rullstol.

Trädgårdar som speglar en del av deras skötares själ!

Det är inte bara fasaderna i 1920-talets hus som blivit renoverade. Även trapphusen och våningarna har fått sin del. Omoderna och otidsenliga kök och badrum har blivit upprustade och mer passande för den moderna ”mellanstadsbon”.

En del av lägenheterna har lämpat sig för större renoveringar, såsom att av två tvårummare med kök och bad har blivit fyra rum och kök, badrum och tvätt plus torkrum. Allt för ljusets och trivselns skull. Somliga lägenheter har tom fått balkong med vackra vita träräcken.

22

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA

Barbro Ohlsson

I boken Stockholms byggnader, en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, finns en bild av Smedslättstorget, som visar de vackra husen hållna i ljusa färger. Ut från det blåa huset kommer en ensam man. Vart är han på väg?

Smedslättstorget har förvandlats från butikstorg till kontors- och bostads torg men är för den skull inte dött. Det finns liv på fritids i närheten, på kontoren, i husen, i de återstående butikerna och i film- och tecknarateljén i det gula huset. Någon har sagt: ”Det spelar ingen roll var man bor.” Jag vill hävda motsatsen och säga att det gör det visst, men hur och till vilket pris är en annan fråga.

Det är dyrt att underhålla och rusta ett hus. Är det värt besvär och kostnader? Borde inte husen på torget ha rivits istället och en förtätning skett? Hyrorna kring år 1926 rörde sig som vi sett mellan 800 och 1 700 kr/år. I dag är årshyrorna vid Smedslättstorget ca 15 000-19 000, beroende på yta.

Inkomsterna i dag liksom förr varierar med yrke, arbetstidens längd m m. År 1926 tjänade en verkmästare 4 250, en skoarbetare 3 400, en ombudsman 4 460 och en springpojke 1 060 kr/år. I relation till hyrorna på t ex 800-1700 kr/år verkar det inte ha varit mycket kvar att leva på, när skatten var dragen.

Som vi har sett fanns det förr många yrkeskategorier representerade vid torget. Det finns det också i dag. Som exempel kan nämnas skräddarmästare, verkmästare, ombudsman, rådman, direktör, utredningsdirektör, sekreterare, lärarinna, konditor, byggnadsingenjör, studerande m fl. I dag liksom förr uppvisar torgets invånare många olika födelseorter, både vad beträffar länder och kommuner. Några är dock faktiskt födda i Stockholm!

Flera av torgets kvinnor har välbetalda yrken. Att daghem och fritidshem vunnit insteg också i Bromma får väl ses som ett tecken på att hembiträdes kåren försvunnit.

Dock kan det ännu hända att någon flicka från Finland eller England tar plats i familj, men numera heter det au pair.

Ett Smedslättstorg som förändrar sig mot vad, kan man fråga sig. Jag har inget svar utan överlämnar det likt skoleleverna åt Framtiden.

UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

© Bromma Hembygdsförening

23

SMEDSLÄTTSTORGETS HISTORIA - BARBRO OHLSSON - UTDRAG FRÅN BROMMABOKEN 1988

SMEDSLÄTTSTORGET FRÅN NORR, 1928 Bild från Bromma hembygdsförenings bildarkiv.