UTDRAG FRÅN DAGMAR GERDELIUS
Under gångna århundraden var Bromma församling annex till olika kyrkoförsamlingar i Stockholm och tycks därvid ha varit andligen försummad. År 1752 utnämndes emellertid till kyrkoherde i Riddarholmen och Bromma en av den tidens mest nitiska prästmän, dr Abraham Petterson. Han insåg snart, att här hade han åtskilligt att uträtta. Första gången han sammanträffar med sina församlingsbor i Bromma låter han dem få veta, att han funnit dem mycket klena i kristendomskunskap, samt ålägger dem att till nästa läsförhör förkovra sig. Sådant blev emellertid inte av, och kyrkoherden tog till strängare medel. Följande 1.bestämdes:Ingenskulle
När dessa stränga åtgärder inte hade åsyftad verkan, beslöt kyrkoherden att inrätta en skola, på det att församlingens barn skulle få bättre undervisning än den som hittills beståtts av en gammal gumma i Beckomberga.
få taga nattvarden, som ej vid förhör vi sade sig äga nödig kunskap;
Två saker ville han åstadkomma: att de fattiga barnen skulle utan föräldrarnas minsta kostnad få lära läsa i bok samt att inrättningen skulle ha bestånd i all framtid, i vad händer socknens herrgårdar än månde komma.
2. Predikningarna skulle bli kortare, och i stället skulle varje söndag efter predikan förhör hållas. De okunniga skulle utestän gas från de vid högtiderna förekommande utdelningarna.
3
“Då han ej ansåg allmogens tillstånd vara sådant, att de kunde avlöna någon lärare, hade kyrkoherden med socknens herrskaper överenskommit, att komministern i församlingen, såväl nuvarande som efterkommande, skulle åtaga sig barnens informa tion.” “Till erkänsla skulle årligen i början av Maii Månad till honom utbetalas en för var och en av herrarna fastställd summa. Bielke för Ulfsunda och Ranhammar, Hermelin för St. Angby, Stierncrona för Åkeshov, Arnell för Bällsta. Dessutom skulle de av allmogen, som så kunde, giva något, antingen i pengar eller annat i hushållet tjänligt till Comministern.
han, att ”okunnigheten måstte qvä as bland allmog en i Bromma, som annars lätt bliva smittade av Stockholms synder och laster”.
Så hade Bromma församling fått en skolmästare och nödtorftiga läroböcker. Något särskilt rum för skolan tänkte man aldrig på, utan detta fick komministern själv släppa till såväl som bränsle. Till komministern hade församlingen upplåtit klockaregården, en liten stuga om två rum och kök. Den förste skolmästaren hette Månström. Undervisningen fortgick under en följd av år två dagar i veckan från april till oktober. Med doktor Pettersons död svalnade intresset för skolan. Och när Månström dog 1791, upphörde den. Tre år senare, 1794, upptogs den igen och fortsatte sedan till 1830, ehuru inte utan svårigheter. Församlingen hade som nämnts ställt "klockarebolet" till komministerns förfogande, en lägenhet om två rum och kök. I det ena rummet skulle församlingens sockenstämmor hållas. Månström hade låtit tillbygga två rum, men dessa beboddes efter hans död av hans båda döttrar. Ingen kan väl undra över att den nye komministern, hovpredikanten Björkman, inte ville i sin lilla lägenhet inrymma även skolbarnen. Ett par av församlingens herrar inlöste med egna medel de av mamsellerna Månström bebodda rummen och ställde dem till komministerns disposition, dock med villkor att det större rummet skulle användas till skola. Efter några år begärde hovpredikanten ved till skolrummets uppvärmning. 1802 lovades detta, men ytterligare två gånger upprepades begäran. Även lönen hade han svårigheter att få ut från ett par gårdar, men att klagomålen upphörde lär väl betyda, att han fick sin lön jämte ved.
“Första dag i Maii månad år Ett tusen Sjuhundrade och på det Femtionde Femte.”
Dessutom förband sig kyrkoherden att på egen bekostnad förse barnen med nödiga “chatekeser och Psalmböcker", vilket han hoppades, att även hans efterträdare skulle "med nöje görandes Såvarda”.hoppades
5
År 1802 hade församlingens ledamöter överenskommit att förse de fattigaste barnen med mat och svagdricka. Så hade t. ex. från den 9 november 1802 till den 20 maj 1803 skolbarnen förtärt 176 st. brödkakor och lika många sillar. Hur mycket svagdricka som åtgått är obekant, men pastor hade släppt till en halv tunna korn till malt.
På våren 1805 ödelades komministergården helt av eldsvådagården har någon gång kallats den första kyrkskolan. Församlingens ledamöter nekade att återuppbygga gården. Efter process blev församlingen ålagd att bygga “sockenstuva med klockarerum”. Under tiden synes skolundervisningen ha varit inställd. Slutligen uppfördes 1808 en stuga om två rum och kök för en kostnad av 450 riksdaler rkg. Här skulle komministern bo, skol barnen undervisas och sockenstämma hållas. Hovpredikanten fällde tårar av glädje, då han fick ta den nya bostaden i besittning. Detta skulle alltså vara kyrkskolan nr 2. Hovpredikanten efterträddes som lärare av sin son Carl Björkman 1812. Under hans tid åstadkoms “en bestämd ordning för skolan”. Nya gårdar hade uppstått, som skickat barn till skolan utan att bidraga till kostnaderna, vilket han ville ha ändrat. Att skolrum met skulle vara oskiljaktigt frånkom ministerbostället, påtalar han. Tre skoldagar i veckan åtar han sig men icke mera. Han påta lar också det förhållandet, att dagligen fler barn är frånvarande än närvarande. Skolrummet anser han alltför litet, alla barnen får inte rum där, och luften blir så dålig, att barnen ofta insjuknar. Slutligen har han skrivit ett försök till instruktion för skolmästaren i Bromma församling, vilken är värd allt beröm. Endast en paragraf tas här upp för att påvisa, hur liten skillnaden i vissa fall är mellan förr och nu.
“Se mom. 5: All skada och åverkan, som av ungdomen göres på fönster, böcker eller annat till undervisningen tjänande, bör av anhöriga ersättas. Allt ritande eller skärande eller annan skada på väggar, bord, bänkar m. m. vare förbudet.”
6. Åtta säten, 4 i skolan, 4 i kyrkans Chor
7. Ett bord och 8 stolar
Ett särskilt skolrum”
3. En Psalmbok, en katekes
“Det skall bestå av följande saker:
Och så hans skolinventarium:
Sommaren 1827 tillbyggdes ett rum å västra ändan av den befintliga stugan, som alltså fick den storlek och det utseende, som den ännu har. Efter 72 år hade nu skolan ett särskilt rum, 4 m långt, 4 m brett och 2 m högt samt försett med två små fönster. Det ansågs dock tillräckligt för 40 à 50 barn. 1830 var skolan utan lärare, då denne flyttat. Ett rum och andel i kök erbjöds den, som ville åtaga sig barnens undervisning. En dragonänka erbjöd sig och blev antagen, och så var skolan på samma ståndpunkt som 80 år tidigare. Änkan begärde att få en spis insatt i skolrummet, så att hon där skulle kunna sköta matlagning och tvätt. Detta avslogs dock. Däremot beslöts att inköpa ett väggur med väckare. Så kom 1842 års folkskolestadga, och 1844 beslöt församlingen efter mycken klagan att gå i författning om inrättande av skolan i enlighet med stadgan. Det gamla skolrummet ansågs ännu 1849 kunna räcka till för hela socknen. Först 1862 beslöts att uppföra ett skolhus på tomten ovanför klockaregården, vilket invigdes den 25 september 1864. Det gamla skolrummet uppläts som tillökning i bostadsförmån för klockaren, som tillika sedan 1861 var Ochskollärare.såärviframme vid den tredje, den egentliga kyrkskolan, som alltså stått i hundra år.
1. Skolans Diarium,
2. Ett ex. av Bibl. Historia samt räknebok
5. Ett vattuämbar och en bleckskopa
4. Fyra Bläckhorn samt en sanddosa och en kniv
UTDRAG FRÅN DAGMAR GERDELIUS Brommaårsskrift,Hembygdsförenings1965.