Boden Bild nr.2 2020

BODEN BILD INFORMATION FRÅN BODENS KOMMUN • NUMMER 2 • 2020

Krönika

HÅLLBART MODE

AVFALLSINGENJÖR SARA OLSSON GER SINA BÄSTA ÅTERBRUKSTIPS

BODENFÖRSLAG GAV SÄKER HÅLLPLATS MÅNGA VINNARE MED FIXARNA HARADS - VÄRLDENS MEST HÅLLBARA HIGHENDDESTINATION

Ledare CLAES NORDMARK Kommunalråd

JOHAN GRÖHN Kommunalråd

ANDERS SUNDSTRÖM Kommunalråd

CATARINA ASK Nämndsordförande

TILLSAMMANS MÖTER VI KOMMANDE UTMANINGAR År 2020 går mot sitt slut. Det har varit ett annorlunda år med ett nytt virus som påverkat hela världen.

Förutom att pandemin drabbat människor med personliga förluster, så har det också förändrat våra levnadssätt. Jobb, företag, kultur- och idrottsliv har drabbats hårt och fått möta svåra prövningar. I stället för att resa och besöka varandra träffas vi numera digitalt. Handslag och omfamningar har ersatts av knuffar med armbågen. I skrivande stund har över 38 miljoner fall registrerats och över 1 miljon människor har avlidit. Efter en lugnare sommar har smittan tagit ny fart och det visar sig även här i Boden.

Det är viktigt att vi agerar med förnuft och följer myndigheternas anvisningar så att smittspridningen begränsas samtidigt som vi försöker leva så normalt som det går. Nu handlar det om att hålla ut. Att fortsätta tvätta händerna och fortsätta hålla avstånd. Den som känner av symtom bör stanna hemma.

Vi måste agera tillsammans för att ta oss ige-

nom detta – och det kommer vi att göra.

Jorden fortsätter i sin bana och kommunens verksamhet drivs vidare. Vi har flera omfattande genomlysningar av den kommunala verksamheten. Den stora omorganisationen, inriktad på att effektivisera administration och ledning, startar den 1 januari. Parallellt med detta genomförs en översyn av kommunens för- och grundskoleverksamhet. Där finns ett speciellt område som berör landsbygden. Vi öppnar nya platser i trygghetsboende för våra äldre.

Boden fortsätter klättra på den nationella rankingen vad gäller företagsklimat och har länets bästa dialog mellan kommun och företagare, enligt Svenskt Näringslivs mätning. I Harads drivs ett projekt för att utveckla världens mest hållbara highend destination.

Arbetet med Boden Cleantech Center är på väg in i en ny och intressant fas där fokuset är utvecklingen på Brännkläppen.

Det händer saker i hela vårt fina Boden och det är i hög utsträckning bodensare som får det att hända!

2 l Boden Bild Nr.2. 2020

INNEHÅLL

SPANA IN VÅRA KANALER 04

Information om covid-19

05

06

Kommunens nya organisation

08

Så gör vi boden ännu tryggare

09

Ett vinnande koncept med fritidsbanken Boden

10

Många vinnare med Fixarna

12

Hållbart mode

14

Så ska återbruket öka i Bodens kommun

17

Lokal saluhall i centrala Boden

18

Visioner och hållbar turism

20

Glädje i tillvaron

22

Jobbcenter fyller din verktygs- låda för jobb

23

Från arbetslöshet till jobb

24

Bodenförslaget - en ny form av inflytande för medborgarna

25

Ungdomsengagemang

26

Rödbergsfortet i nya händer

Bodenförslag gav säkrare håll plats för synskadade Signe

29 #JobbaiBodenskommun Anhörigkonsulent 30

Folkverkstad och kafferep

31

Lokala naturvårdssatsningar

Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad.

instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun

När den här QR-koden dyker upp finns det även filmat material kopplat till reportaget.

QR-koden är länkad till webben där du kan ta del av några av alla kortfilmer vi producerat.

Beroende på fabrikat på din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.

3 l Boden Bild Nr.2. 2020

Boden Bild ges ut av kommunikationskontoret på Bodens kommun.

Redaktör: Fanny Norlin Ansvarig utgivare: Jens Andersson Grafisk formgivning: Fanny Norlin Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Upplaga: 15 500 exemplar.

Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak Omslagsbild: Mats Engfors/Fotographic

INFORMATION OM COVID-19 Händelseutvecklingen kring smittspridningen av coronaviruset som ger sjukdomen covid-19 går väldigt snabbt. Vi har valt att inte informera om coronaviruset i detta nummer av Boden Bild för att undvika att sprida inaktuella uppgifter.

!

För att läsa om det aktuella läget hänvisar vi i stället till webben, gå in på länken för att läsa mer: www.boden.se/kommunen/coronaviruset Där finns också länkar till andra myndigheter med tillförlitlig och uppdaterad information.

I detta nummer av Boden Bild så har vi följt restriktionerna som gällt just vid tillfället när reportagen gjordes. En del bilder är tagna innan pandemin.

LIVE PÅ BODENS KOMMUNS FACEBOOK FÖRSTA FREDAGEN VARJE MÅNAD.

4 l Boden Bild Nr.2. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Fotograhic/Mats Engfors

Maria Lundgren, ny förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen i den nya organisationen.

Text: Jan-Olov Bäcklund/Bodens kommun Foto: KOMM/Bodens kommun

KOMMUNENS NYA ORGANISATION KOMMER IGÅNG EFTER NYÅR Den nya organisationen innebär att administration och ledning krymper. Nya enheter bildas och vissa kommer att flytta under 2021. Om du inte besöker stadshuset så ofta kan det vara klokt att ringa i förväg eller fråga hos Medborgarservice för att vara säker på att komma rätt.

Efter många möten, förhandlingar, samtal och diskussioner är det snart dags. Bodens kommuns nya organisation går igång från nyår. All verksamhet samlas i fyra förvaltningar: kommunledning, socialförvaltning, samhällsbyggnad samt arbetsmarknad/utbildning. I skrivande stund återstår fortfarande en del detaljer, men huvuddragen är klara och många av de anställda som berörs har fått besked om sina framtida uppgifter.

Men inte alla. För somliga återstår diskussioner om vad de ska göra och var de ska arbeta. Vissa kommer att avsluta sin tjänst hos kommunen.

– Det är en tråkig konsekvens av omorganisationen, men svår att undvika med tanke på att vi ska spara in mellan 15-30 miljoner kr på administration och ledning, kommenterar Maria Lundgren som varit en av de centrala personerna i arbetet med omorganisationen.

I den gamla organisationen var hon personalchef, i framtiden fungerar hon som biträdande kommunchef.

Som sådan blir hon även chef för kommunledningsförvaltningen tillsammans med kommunchefen Mats Berg.

– De som lämnar oss har möjlighet att få stöd från Omställningsfonden. Det kan handla om hjälp till utbildning, praktikplats eller kanske att starta eget, berättar Maria Lundgren.

Kommunens strävan är att invånarna inte ska märka så mycket av förändringarna.

– Även administration och ledning jobbar ju för kommuninvånarna, men ett tydligt direktiv för omorganisationen har varit att det inte ska bli färre inom omsorgen

eller i skolorna. Vi löser det här framför allt genom att centralisera en del funktioner, men vi måste även välja bort en del uppgifter eller sänka ambitionsnivån för andra, säger Maria Lundgren.

Kontaktvägarna in till kommunen är samma som tidigare. De flesta hamnar i första hand hos Medborgarservice, som sköter kommunens telefonväxel och tar emot på stadshusets entrévåning. Den största förändringen kommer troligen att bli de omflyttningar som väntar.

– Det kommer att bli en del flyttar under nästa år, bekräftar Conny Bergwall, på bilden nedan, som är chef för den nya samhällsbyggnadsförvaltningen och bland annat har hand om kommunens lokaler.

Planeringen är att omflyttningarna sker stegvis och detaljerna utformas efter hand tillsammans med berörda verksamheter. Det innebär att även informationen kommer att lämnas ut stegvis.

– För den besökare som inte har löpande kontakt med kommunen kan det vara klokt att ringa i förväg för att vara säker på vart man ska. Eller så går det att fråga i Medborgarservice, säger Conny Bergwall.

5 l Boden Bild Nr.2. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

BODENFÖRSLAG GAV SÄKRARE HÅLLPLATS FÖR SYNSKADADE SIGNE Som boende i Bodens kommun kan du lämna in ett bodenförslag. För Sara Orre blev resultatet en anpassad busshållplats och säkrare skolväg för 8-åriga dottern Signe som är kraftigt synskadad.

Då Sara Orre med familj flyttade in i sitt hus på Morotsvägen i Sävast 2019 slogs de snabbt av den höga hastigheten på intilliggande Kryddvägen. Där skulle deras barn kliva på och av skolbussen. Ena dottern har dessutom synskadan ROP, som gör trafiksituationen ännu mer otrygg.

– Det är en lång raksträcka där många gasar på och jag kände att här kommer jag aldrig kunna känna mig trygg att släppa henne, säger mamma Sara.

Hon skrev ett Bodenförslag som Tekniska förvaltningen tog till sig. Utöver tillgänglighetsaspekten för Signe är det många barn och vuxna som rör sig i området även för att komma till och från Örtavallens förskola som ligger intill.

– Vi gjorde en förstudie under vintern 2019/2020 som resulterade i att en timglashållplats byggdes mitt mellan utfarterna från Morotsvägen under sommaren 2020. Vi har även gjort hållplatsen tillgänglighetsanpassad, förklarar Ellinor Isaksson-Larsson, som var handläggare i ärendet på Bodens kommun.

Från familjens sida upplevdes kommunens gensvar som mycket positivt.

– Ellinor kontaktade oss och jag kompletterade med intyg från syncentralen. Kommunen sökte medfinansiering som de inte fick igenom men de valde då att bekosta det själva. Det är vi väldigt tacksamma för.

Ellinor har varit så tillmötesgående och vi har också fått höra att andra i liknande situation har haft det riktigt kämpigt och inte alls fått samma bemötande i andra kommuner, säger Sara Orre.

I somras färdigställdes hållplatsen som gör att Signe nu kan ta sig till och från skolan med buss tryggare och självständigt. Familjen ger också en stor eloge till busschauffören och BD buss som både har besökt familjen innan dottern började åka och låter Signe och hennes lillasyster sitta längst fram så busschauffören kan hjälpa till med bältet trots coronarestriktioner på bussarna.

Utöver bussituationen har familjen fått ledljus på sin tomt så Signe lättare ser var hon ska gå. Det ska också bli en bättre gatubelysning.

– Det är viktigt att de tillgänglighetsanpassningar som vi gör också fungerar i praktiken för de personer som är i behov av dem. I Sävast har vi personer med olika typer av synnedsättningar som dagligen nyttjar kollektivtrafiken och därför är det extra roligt att kunna göra den här satsningen på Kryddvägen, säger Sead Maglic, ordförande i tekniska utskottet (SJVP).

Hållplatsen angörs av lokaltrafikens Linje 1 som sedan skolstarten går var tjugonde minut i vardera riktningen och på fredagar och lördagar har linjen kompletterats med senare turer, allt efter resenärernas önskemål.

6 l Boden Bild Nr.2. 2020

Hållplatsen möjliggör att bara ett fordon åt gången kan passera och när en buss stannar kommer ingen annan trafik förbi. Här kan synskadade Signe, 8 år, nu kliva av och på skolbussen tryggt.

För att sänka hastigheten längs Kryddvägen och förbi den nya hållplatsen har en ny typ av hastighetsdämpande åtgärd anlagts. Farthindret är en svensk patenterad uppfinning och består av en upphöjning med svarta gummirullar som trycks ner mjukt av tunga fordon, medan de fungerar som farthinder för bilar.

7 l Boden Bild Nr.2. 2020

Text: Jan-Olov Bäcklund/Bodens kommun Foto: KOMM/Bodens kommun

SÅ GÖR VI BODEN ÄNNU TRYGGARE Under de närmaste tre åren kommer Bodens kommun att prioritera trygghetsfrågorna.

I december läggs Bodens Trygghetsplan fram för beslut.

– Vi vill att folk ska uppleva Boden som en attraktiv plats att vistas på. En plats där man kan röra sig i trivsel och trygghet, oavsett var man är, säger kommunchefen Mats Berg Under perioden 2014-2018 har Bodens invånare gett allt bättre betyg för tryggheten i kommunen. Enligt SCB:s Medborgarundersökning steg trygghetsindex från 47 till 60, innan någonting hände 2019. Då sjönk index till 55.

Fortfarande fullt i nivå med andra liknande kommuner, men ändå ett tydligt hack i kurvan. Framför allt var det bland yngre bodensare och män som siffrorna sjönk.

Motsvarande resultat för Boden kan ses i nationella folkhälsoenkäten.

– Kommunstyrelsen tog det här på stort allvar och gav tjänsten i uppdrag att arbeta fram en treårig trygghetsplan, med prioriteringar och åtgärder. Den planen lägger vi fram för beslut i december, berättar Mats Berg, kommunchef.

Arbetet har drivits i en process som hållits ihop av Rådet för trygghet och hälsa. Bland annat har personal från berörda verksamheter deltagit i två olika workshops, där deltagarna har arbetat fram gemensamma prioriterade områden. Samtidigt beaktas nationella program, forskning och empiri.

– Vi ser att tillit och tolerans är nära förknippat med känslan av trygghet. Det handlar om ömsesidigt förtroende och ett samspel mellan människor.

Utifrån det kan vi arbeta med olika inslag, som att förebygga droganvändning, skapa mötesplatser i attraktiva miljöer och motverka våld, kommenterar Ann Sundberg, chef för kommunledningsförvaltningens strategiska enhet och en av de som samordnat det praktiska arbetet med planen.

En faktor som ofta nämns i samband med trygghetsundersökningar är förekomsten av droger, framför allt narkotika. Ofta sker en drogdebut i ungdomsåren.

– Vi tror att det är viktigt att få tillstånd och tidiga åtgärder. Där har även föräldrar och föreningsledare en otroligt betydelsefull roll att fylla, säger Tommy Lindvall, säkerhetschef i kommunen.

När planen har fastställts kommer arbetet att gå vidare bland de berörda förvaltningarna. Aktiviteter för att nå målen ska planeras och budgeteras. Efter de tre åren kommer planen att utvärderas för att se vilka resultat som nåtts.

– Det här är viktigt för våra invånare. Boden ska vara en trivsam attraktiv plats att bo på eller besöka och då måste man få känna sig trygg när man vistas där, sammanfattar Mats Berg.

8 l Boden Bild Nr.2. 2020

ETT VINNANDE KONCEPT MED FRITIDSBANKEN BODEN Vill någon i familjen testa en ny idrott, kom skolans skidutflykt och barnens urvuxna utrustning plötsligt eller behöver barnbarnen på besök tillfällig utrustning? På Fritidsbanken kan alla låna sportoch fritidsprylar helt gratis.

Att kliva in i Fritidsbanken i Boden känns som att titta in i vilken fräsch och trendig sportaffär som helst. Här finns verkligen allt möjligt, prydligt och snyggt skyltat och överskådligt. Cyklop, simdynor, slalomskidor, snowboards, pjäxor, hjälmar, hockey- och ridgrejer.

Gratis Till skillnad från en vanlig butik kostar det ingenting.

– Fritidsbanken fungerar ungefär som biblioteket, men här lånar du sportsaker istället för böcker, förklarar Peter Gitselov som har arbetat med Fritidsbanken i Boden sedan den öppnade för två år sedan.

Fritidsbanken Boden startades som ett projekt av Bodens kommun med målet att alla ska kunna ha en aktiv fritid som inte begränsas av pengar eller tillgång till utrustning.

Fritidsbanken Sverige är idag en förening där Bodens kommun är en av cirka 100 medlemmar. För driften står förvaltningen Kultur Fritid Ungdom.

Enkelt Den som vill låna saker uppger namn och telefonnummer och kan sedan nyttja grejerna i 14 dagar.

– Är det saker som vi inte har kö på går det bra att låna om. Men vi kan till exempel inte låna ut slalomskidor eller cyklar en hel säsong, förklarar Peter.

Han upplever att verksamheten har blivit mycket uppskattad, av alla åldrar. Och att det är oerhört få saker som inte kommer tillbaka.

– Alla sköter det här jättefint.

Rensa och bidra Fritidsbankens utrustning består av begagnade idrottsoch fritidsprylar som privatpersoner, företag och föreningar har skänkt. Så har du något i gömmorna som samlar damm, kom hit.

– Vi har en plats på baksidan där man kan lämna grejer och vi tömmer regelbundet. Behövs det så kan vi fixa till grejerna. Det vi har extra behov av är till exempel fotbollsskor i storlek 42 och uppåt, och snowboardskor till vuxna. Nu inför vintern behövs slalomhjälmar och även slalomskidor, främst till små barn.

Fritidsbanken är öppen måndag, onsdag, torsdag och fredag kl 11-16.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

9 l Boden Bild Nr.2. 2020

Peter Gitselov och Patrik Hallin på Fritidsbanken bidrar till att fler i Bodens kommun får möjlighet att testa och utöva idrott genom att gratis låna ut utrustning.

MÅNGA VINNARE MED FIXARNA Fixarna hjälper dig som är över 70 år med sysslor som kan innebära fallrisk i hemmet. Tjänsten möjliggör också meningsfulla arbetsuppgifter för personerna som arbetar i gruppen.

Fixarna har funnits i Bodens kommun i över tio år. Målet är att erbjuda enkel service med sysslor som kan innebära fallrisk för äldre. Anders Johansson, som idag är gruppledare, var från början ensam fixare. Med åren har behovet ökat och i takt med det har gruppen vuxit. Dels har antalet äldre som bor hemma blivit fler. Vetskapen om att hjälpen finns har också ökat.

Många vinster Samtidigt som Fixarna hjälper våra äldre i kommunen, bidrar satsningen också till att skapa arbetstillfällen för personer som här kan få meningsfulla uppgifter inom Arbetsmarknadsförvaltningen.

– Det är så roligt, alla är så tacksamma för vad de gör, säger Anders Johansson.

Som arbetsledare uppmuntrar han också gruppen till fysisk aktivitet på jobbet. Där det är möjligt får de cykla eller gå mellan uppdragen. I ytterområdena är Anders med som chaufför.

– Vi märker att alla blir så mycket piggare och mår bättre av att röra lite på sig.

Fixarnas uppgifter följer ofta årstiderna – Vi gör de där typiska grejerna som många äldre står och vinglar med själva, som att byta glödlampor eller gardiner, rensa hängrännor eller sanda själv.

Just vid BodenBilds besök är det utomhusfix på schemat hemma hos Birgitta Stridfelt.

– Jag har gjort en stor ryggoperation och fick tips av hemtjänsten om det här. Jag behöver hjälp att bära undan mina trädgårdsmöbler och annat som ska in för vintern.

Det är sådant som jag alltid brukar göra själv men det går ju inte nu, förklarar hon.

Hon är med killarna ut och pekar med kryckorna och berättar hur hon vill ha det, medan de pratar och skrattar.

Coronaanpassning Som allt annat i samhället har även Fixarna påverkats av coronatiderna. De är noga med att följa folkhälsomyndighetens restriktioner då det dessutom är riskgrupper de ofta möter.

10 l Boden Bild Nr.2. 2020

Fixarna rycker ut i ur och skur och hjälper till med allt från att smörja dörrar till att hämta saker i vinds- och källarförråd.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Fakta Fixarna

Detta kan vi hjälpa dig med: • Montera och kontrollera brandvarnare • Byta glödlampor, proppar, batterier och smörja lås i dörrar • Hämta och lämna saker i vinds- och källarförråd • Sandning och lättare snöröjning vid farstukvist eller balkong • De utför inte arbetsuppgifter som kräver yrkeskunnig hantverkare, trädgårdsarbete/ snöskottning eller uppgifter som normalt ingår i hemtjänst.

Kostnad Tjänsterna är kostnadsfria om de tar max 30 minuter att utföra. Om tjänsten tar längre tid kostar det 75 kronor per påbörjad timme.

Betalning sker genom faktura.

Tjänsterna utförs inom hela Bodens kommun.

Besöket bokas på 0921-627 41.

11 l Boden Bild Nr.2. 2020

TEMA HÅLLBARHET

KRÖNIKA

Sara Olsson, avfallsingenjör Bodens kommun

Hållbart mode

Är det inte vår tids i-landsproblem att garderoben svämmar över av kläder men vi har inget att ha på oss? Vad gäller vår klädkonsumtion, är det inte tal om något ”slit och släng”. Det är ju faktiskt bara ”släng”.

Mina sju bästa secondhandtips!

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Leta secondhand hos välgörenhetskedjorna gör gott för både människa och miljö!

På Facebook svämmar det över med plagg på köp-och-sälj-sajter.

Anordna klädbyten med några vänner.

Fixa en byteshörna på jobbet för kläder och saker att cirkulera.

Hyr barnens vinteroveraller.

Låna klänningen eller finskjortan till festen.

Remake och redesign! Låt kreativiteten nå nya nivåer när du förvandlar en klänning till en blus eller en kofta till en väst?

Foto: Mats Engfors/Fotographic

Av de 14 kilo textilier som svensken köper varje år, åker hela sju kilo ner i soptunnan. Det motsvarar ungefär vad som ryms i en hel IKEA-påse. Kanske är textilierna av så dålig kvalité att de helt enkelt inte håller längre än så? Men nog är det väl också fast-fashion-kedjornas aggressiva marknadsföring; det som var inne i höstas är ute innan snön faller. Vi lever i en tid där vi präglas av FOMO, Fear of missing out och ett gränslöst villhövande.

De resurskrävande textilierna brinner upp i tomma intet; Jeansen som krävde motsvarande 42 fulla badkar med vatten för att producera och polyesterklänningen som kräver 1,4 kg kemikalier för att framställa. 1,4 kg kemikalier som förresten motsvarar 78 omgångar i diskmaskinen. Resurser som brinner upp i våra förbränningsanläggningar. Visst blir det varmt och skönt i våra hus, men bränsle råder det inte brist på i värmeverken.

De här textilierna tillverkas av fattiga människor under orimliga arbetsförhållanden på platser i världen där både vatten, god arbetsmiljö och mänskliga rättigheter är en bristvara. Allt för att vi svenskar ska konsumera mode som om det vore engångsartiklar. Fast nu överdrev jag visst, ett plagg används ju ändå igenomsnitt 7 ggr.

Det har ju visat sig, enligt FN:s handelsorgan UNCTAD att klädindustrin står för större utsläpp av växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. 80% av utsläppen sker vid tillverkning, när bomullen produceras ute på fält och tillverkas i fabrikerna. Modeindustrin får oss att tro att textilåtervinningen och schystare material ska lösa detta, när sanningen är att vi måste konsumera mindre nyproducerade plagg.

Jaha, är det slut på det roliga nu? Nej, det är nu det börjar! Hållbart mode handlar om att utöva sitt modeintresse på ett sätt som är hållbart för vår planet och nästa generation. Länge har mode varit förknippat med konsumtion och nyköpsnorm. Men det kan vi väl ändra på? Kanske mode istället kan förknippas med kreativitet?

Om vi slutar konsumera kläder och istället cirkulerar genom att köpa dem secondhand, ordna klädbyten, låna eller hyra våra kläder. Tänk secondhand i första hand och att aldrig köpa nytt när du bara villhöver. För den där skjortan är ju inte värd att förstöra planeten för?

12 l Boden Bild Nr.2. 2020

TEMA HÅLLBARHET

AVFALLSTRAPPAN

1. MINIMERA 2. ÅTERANVÄNDA I första hand ska vi se till att skapa så lite avfall som möjligt.

Det kan ske genom att varor produceras på ett resurssnålt sätt och genom att konsumera så lite varor som möjligt.

På så sätt spar vi på jordens resurser och undviker att farliga ämnen sprids i naturen.

Behöver du verkligen den här saken? Om ja, kan du låna eller hyra den i stället för att köpa den?

Finns alternativ som använder mindre och/ eller mer miljövänliga resurser?

3. ÅTERVINNA Ibland har vi inte längre användning för våra saker. Kanske har vi vuxit ur våra skor eller slutat med en hobby? En sak som du vill bli av med kan vara just vad någon annan letar efter. Återanvänd dina prylar till exempel genom att ge dem till någon som behöver dem, lämna dem till second hand, gör om till något annat (kallas återbruk) eller sälja dem.

4. UTVINNA ENERGI Om återanvändning inte är möjlig ska materialet i avfallet återvinnas. Det gör vi till exempel genom att sortera förpackningar (sopsortera), kompostera och panta burkar.

Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta omhand uttjänta produkter. Det gäller bland annat batterier, bilar, däck, elektronik, förpackningar, returpapper och läkemedel.

13 l Boden Bild Nr.2. 2020

5. DEPONERA Om materialet inte kan återvinnas ska det förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme.

Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi).

Det är det sämsta alternativet och den sista lösningen som vi på alla sätt ska försöka undvika.

TEMA HÅLLBARHET

SÅ SKA ÅTERBRUKET ÖKA I BODENS KOMMUN Ungefär hälften av det som slängs i avfallskärl och i containern för brännbart på återvinningscentralen Brännkläppen skulle egentligen kunna återanvändas eller återvinnas. Vi befinner oss på Bodens återvinningscentral och containrarna vid Brännkläppen är fulla av möbler, saker, porslin och textilier.

– Det är viktigt att jobba avfallsförebyggande eftersom en massa resurser brinner upp i tomma intet och bidrar till stora fossila utsläpp av växthusgaser samtidigt som resurskrävande nyproduktion tär på jordens resurser. Vi måste bli bättre på att återanvända det material som redan finns om vi ska klara en framtida resursförsörjning och minska våra utsläpp säger Sara Olsson, avfallsingenjör på Bodens kommun.

– Det är inte ett effektivt resursutnyttjande att så mycket material går till förbränning i värmeverket. Ur miljösynpunkt måste vi skärpa oss och ta vara på de resurser som finns, om vi ska klara av att ställa om till ett hållbart samhälle. säger Sara Olsson, avfallsingenjör på Bodens kommun. Återvinning och återanvändning är absolut nödvändigt för omställning till ett hållbart samhälle. Människan nyttjar inte jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt idag och varje svensk konsumerar som om det fanns 4,2 jordklot.

Flyget, bilkörning och matkonsumtionen står för stor del av konsumtionen men vi köper också alldeles för många mobiler, kök, soffor, kläder i och prylar, vilket syns ute på Bodens återvinningscentral. För att vi ska kunna nå FN:s mål om hållbar konsumtion och till 2030 behöver vi förändra våra konsumtionsmönster radikalt.

Det är avfallshierarkin eller avfallstrappan som visar i vilken ordning avfall ska behandlas. Avfallshierarkin är en del av svensk lagstiftning där förebyggande av avfall ska vara det högst prioriterade steget. Därför fattade kommunfullmäktige beslut om en återbruksplan för Bodens kommun som ska göra att Boden kommun ska klättra uppåt i avfallshierarkin – och mängden material, saker och prylar till återanvändning öka.

FN:s mål om hållbar utveckling I återbruksplanen, som framför allt kopplas till det 11:e och 12:e globala målet om hållbar utveckling, finns aktiviteter som ska öka återbruket i Bodens kommun.

En av aktiviteterna är att man ska förenkla insamlingen av saker för återanvändning, bland annat genom Popup återbruk och återvinning med mobil insamling av återbruk och grovavfall men också genom insamling av saker för återvinning vid från återvinningscentral.

Vid Brännkläppens återvinningscentral finns redan idag en container där medborgarna erbjuds lämna saker för återanvändning som hämtas av återvinningsmarknaden. För att öka insamlingen kommer Bodens återvinningscentral uppföra en byggnad som kallas återbruket.

På återbruket kan medborgarna, istället för att slänga saker i containrarna, kan lämna saker för återanvändning.

Där sorteras sakerna och fördelas till olika aktörer som vill förädla och sälja dem.

Att i första hand handla secondhand är ett bra sätt att minska sin miljöpåverkan. Boden har ett fint utbud av loppisar, secondhandbutiker och antikhandlare och är dessutom ett dragplåster för loppisfantaster runt om i länet. Dessutom är utbudet på internet och Facebooks lokala köp- och säljsajter stort.

– Att samarbeta med näringslivet i fråga om att

14 l Boden Bild Nr.2. 2020

15 l Boden Bild Nr.2. 2020

TEMA HÅLLBARHET förädla och sälja det material och saker som kommer in via återvinningscentralen är en självklarhet och ingår som en aktivitet i återbruksplanen. I framtiden när transporter och material förväntas bli dyrare, kommer säkert många sysselsättas med att sälja återbrukade eller återvunna saker inom t.ex. detaljhandeln. Det är troligt att återbruk och secondhand kommer att ta plats i städerna som ju är under omvandling när allt fler handlar via internet, säger Sara Olsson, avfallsingenjör, Bodens kommun.

Men viljan att sortera saker för återvinning och återvinning är inte allt den bästa, det behöver man bara blicka ner i containrarna för att se. Personalen är behjälplig med att visa hur material ska sorteras men också med att bedöma vad som ska återbrukas och inte.

Personalens uppdrag vid ÅVC-rampen är numera att inte bara vara återvinningsarbetare – nu ska de också vara förebyggare.

Här på avfallsrampen blir slit-och-släng-samhället så påtagligt. De flesta som kommer hit vill göra rätt för sig men det är många kommer med säckar där metall, textilier och förpackningar blandas och slänger det i brännbart, säger David Isaksson, enhetschef avfall, Bodens kommun.

Samhället står inför stora utmaningar att bygga ett robust hållbart samhälle inför framtiden vad gäller resursfrågan. Målet är att Bodens kommun ska vara väl rustade för framtiden. Åtskilliga miljoner har investerats i kommunens olika anläggningar; Dels i Brännkläppens avfallsanläggning, det blivande bolaget BCC där avfall deponeras, men också i investeringar i energiåtervinning där förbränning av sopor värmer upp Bodens fjärrvärmenät. Matavfall behandlas på bästa sätt och energiåtervinns till biogas som driver nästan alla kommunens fordon, lokalbussar och till och med sopbilen. Återbruk och återanvändning är viktiga delar för att lösa resursfrågan och nu är det dags att satsa på arbetet med att förebygga avfall.

– Som bodensare har man mycket att vinna på att ta sig tiden och sortera sitt avfall rätt både hemma och vid sitt återvinningscentralbesök. Om man i första hand lämnar saker till återanvändning och sorterar ut sina förpackningar ur sina hushållssopor minskar plasten och avfallsmängden till förbränning avsevärt och kommunens kostnader för avfallshanteringen skulle minska.

Det skulle alla vinna på, inte minst miljön, säger David Isaksson, enhetschef avfall, Bodens kommun.

Text: Sara Olsson/Bodens kommun Foto: Mats Engfors/Fotographic och KOMM/Bodens kommun

16 l Boden Bild Nr.2. 2020

TEMA HÅLLBARHET

LOKAL SALUHALL I CENTRALA BODEN Äntligen! Nedräkningen har börjat och premiären är nära för Bodens egen saluhall med lokalproducerade råvaror och förädlade produkter.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Vi träffar ett ivrigt gäng i byggarbetet som råder i gula huset på Kungsgatan 40, intill Coop och Enter Galleria. Här öppnar inom kort den ekonomiska föreningen Nära Mat Boden en saluhall för närproducerad mat.

Drömmen har funnits länge. Även om de själva tycker att det har tagit alldeles för lång tid så har det gått ganska snabbt från att det bildades ett livsmedelskluster av intresserade i Bodens kommun, till målet att kunna öppna en gemensam butik. Förhoppningen är att den ska öppna så snart som möjligt under vintern.

Alla i föreningen brinner för lokalproducerad mat och vill medverka till att entusiasmera fler att starta företag, börja odla och ha småskaliga djurbesättningar.

I förlängningen, förutom att det gynnar både hälsa och företagsamhet lokalt, är målet att öka självförsörjningsgraden i kommunen och Norrbotten.

– Nu blir det vi gör mer tillgängligt till alla, och det frigör tid för oss till att utveckla våra egna verksamheter genom att kunna sälja gemensamt här, säger Sara Rezgui, ordförande med det egna företaget Cloudberry Natural Health, samt kock på Treehotel i Harads.

Gruppen har vuxit för varje månad, en formell ekonomisk förening och styrelse har bildats, en aktiv

facebooksida har startats och i skrivandets stund pågår ombyggnationer för fullt till ändamålsenliga lokaler.

– Nära Mat Boden Saluhall är ett spännande steg att få vara med om att förverkliga och hjälpa de lokala att våga satsa, växa och nå ut med äkta mat på en central plats i Boden, säger Seija Fallemark, Svedjebruket, Unbyn.

I den nya saluhallen kommer vi kunna botanisera mellan allt från kvalitetsprodukter inom fläsk, nöt och vilt, lantägg och hembakat, till närodlade grönsaker som också förädlas till kimchi och annat spännande.

Utbud och smaker kommer att variera utifrån säsongerna.

– Över huvud taget känns det extra bra att kunna öppna ett lokalt alternativ till utländska lågprisprodukter här i Boden just nu, konstaterar Nina Vikström, som driver MorrRingens i Heden.

Saluhallen kommer att bemannas enligt ett rullande schema av volontärer.

– För oss är det här en möjlighet att nå ut med våra produkter på ett annat vis än tidigare. Det känns både kul och spännande, säger Robert Lund, Svartlåhöjden.

17 l Boden Bild Nr.2. 2020

VISIONER OCH HÅLLBAR TURISM I Edeforsbygden och destinationen Harads pågår nu två parallella projekt – ”Vision 2030” och ”Harads - världens mest hållbara highenddestination”. Hela bygdens berättelser och visioner samlas i det ena projektet, medan besöksnäringen vässar sin gemensamma plattform i det andra.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

De båda projekten drivs var för sig, men går hand i hand och tangerar i flera fall liknande frågeställningar men från olika perspektiv.

– I den här bygden finns en fantastisk kreativitet och positiv anda. Min känsla är att en allmän hållning och livssyn hos många personer präglas av att allt går att lösa, med en självkänsla, hög kompetens och positiv anda. Dessutom är det väldigt vackert och finns oerhörda värden här, och en vilja att förvalta kulturhistorien, summerar Marianne Strand, projektledare för Vision 2030.

Inom ramarna för Vision 2030 samlar hon röster och tankar från Edeforsbygdens invånare i alla åldrar. En omfattande enkät för vuxna, barn och ungdomar pågår. Hon har besökt skolelever och ungdomar som har fått ge sin bild av bygden idag och i framtiden. En första träff har hållits med ett antal temagrupper som skola, näringsliv, fritid med mera, för ett gemensamt avstamp i vad hela bygden vill utveckla och prioritera. Till projektet är även ett antal processhandledare knutna för att hjälpa till med punktinsatser och driva krafterna framåt. Projektägare är EDEK, Edeforsbygdens ekonomiska förening.

Vision 2030 pågår under 13 månader och avslutas i juli 2021 med fortsatta träffar i olika grupper och forum under vinter och vår. Bodens kommun är en viktig samarbetspart och projektets mål är att ta fram en konkret och långsiktig handlingsplan.

Hållbar turism Det är vad projektledaren Britta Jonsson-Lindvall tillsammans med ett antal aktörer inom besöksnäringen i Harads med omnejd ska utveckla ännu mer i projektet ”Harads - världens mest hållbara highend-destination”. Highend är branschens benämning av de välbetalande kvalitetskrävande besökare, som redan har hittat till Sverige och Europa via Harads. I projektet möts några av de aktiva krafterna som berörs av den ökade besöksnäringen i destinationen Harads, för att tillsammans finna den röda tråd som alla kan stå för.

– Det handlar om allt från form och funktion, till platsinnovation, smakupplevelser, integration, kultur och gemensamma värdeord. De företag som deltar i projektet har också påbörjat en certifiering inom Nature´s Best.

Det är Naturturismföretagens kvalitetsmärke som nu även har fått internationell standard, förklarar Britta Jonsson-Lindvall.

Marianne Strand har i projektet Vision 2030 bland annat samlat barns tankar om samtid och framtid. Här med målande beskrivningar från några av eleverna på Tankeborgen i Svartlå.

Några av deltagarna i besöksnäringsprojektet är fr v Essense of Lapland, Svantes Vilt & Bär, Hide & See, Arctic Adventure, processledare Helena Karlberg, Café Barnens Å, Storklinten, Treehotel och projektledaren Britta Jonsson-Lindvall. På bilden saknas Arctic Bath, Silba Siida, Lapland Husky och Pure Lapland som också är med.

18 l Boden Bild Nr.2. 2020

Besöksnäringsprojektet finansieras av Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden.

EN LANDSBYGD DÄR UNGA VILL BO Bodens kommun är en av tre kommuner som samarbetar i projektet Youth Up North.

Det ska stärka ungas inflytande och delaktighet för en levande landsbygd. I taktpinnen här i Boden håller Olivia Steen.

Youth Up North ska präglas av entreprenörsanda, kreativitet och innovationer och arbeta medskapande utifrån ungas visioner, idéer och med unga ledare som kraft. Projektledare i Boden är Olivia Steen som tog studenten på Björknäsgymnasiet i våras och är uppvuxen i byn Svartlå här i Bodens kommun.

– Jag har väldigt färskt i minnet hur det är att till exempel försöka få ihop livet med logistik och tid för både skola och träningar. Som ung på landsbygden växer man upp snabbt och får lära sig att prioritera och planera, säger hon.

Under skoltiden engagerade hon sig i skolans elevråd och kommunens Ungdomsfullmäktige med en vilja att vara med och påverka, samtidigt som hon var aktiv inom både fotboll och kampsport. Nu är det hennes roll att ge fler ungdomar i Bodens kommun inflytande att påverka sin vardag.

Youth Up North drivs av föreningen Youth 2030 Movement som samarbetar med Bodens, Arjeplog och Dorotea kommuner. Bakom initiativet står Familjen Kamprads stiftelse och Stenbecks stiftelse. I projektet medverkar även Fanzingo.

Aktivt bidra Kort sammanfattat handlar det om att stärka ungas inflytande och delaktighet för att skapa en levande landsbygd där unga vill bo. Kommunens ungdomar ska inte bara tycka till, utan också ha en aktiv roll för att utveckla kommunen och bidra till samhällsutvecklingen.

För Olivia är rollen än så länge ny från och med hösten 2020. Första tiden har hon träffat kollegor som arbetar inom projektet, delat erfarenheter och idéer och samlat inspiration och kunskap om hur arbetet ska läggas upp här i Bodens kommun.

– Det är ett väldigt spännande uppdrag och jag kommer att röra mig mycket ute bland unga runt om i kommunen för att lyssna och fånga upp vad de vill och tänker, säger Olivia.

Olivia arbetar tillsammans med Kultur-, Fritids- och Ungdomsförvaltningen som sitter i före detta Vårdhögskolans/Lärcentrums lokaler. Hon kommer att vara en samlad länk mellan de olika förvaltningar som berör unga, allt från utbildning till näringsliv, kultur och fritid.

Men också samarbeta med pågående landsbygdsprojekt, ungdomsgårdar med mera.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Olivia Steen ansvarar för att inom ramarna för Youth Up North ge unga en aktiv roll i arbetet med att skapa en landsbygd där unga vill bo och bidra till samhällsutvecklingen.

19 l Boden Bild Nr.2. 2020

GLÄDJE I TILLVARON I april öppnades det biståndsbedömda trygghetsboendet Åcenter i Boden. Vi gjorde ett hemmahosbesök hos några av de första hyresgästerna som verkar stortrivas.

Det biståndsbedömda trygghetsboendet Åcenter andas gemenskap och glädje. I den gemensamma foajén samlas de boende, pratar och skrattar. Någon har varit ute på promenad. Två andra diskuterar sin gemensamma paltmiddag som även grannarna fick vara med på. Aktivitetssamordnaren Lotta Boström tar emot och välkomnar dem som ska ha gymnastik medan kollegan Malin Engelbrektsson samtalar med gruppen som samlats utanför.

Här bor äldre som ännu inte behöver traditionellt äldreboende, men som av andra skäl är i behov av trygghet och människor runt sig. Personal finns på plats dygnet runt, men inte för vårdinsatser. Den som har behov av det nyttjar hemtjänst och hemsjukvård som i vilket eget boende som helst. Här handlar personalens insatser om stöd, sällskap, skapa aktiviteter och trygghet.

– Det här sammanfattar allt jag gjort och önskat i det här yrket, att ha så mycket tid till att ge guldkant, konstaterar Lotta.

Nöjda hyresgäster – Det är jättebra här. Vi som bor på mitt plan brukar fika ihop och vi har ett stort fint kök, det använder jag alltid, säger Kerstin Smedberg som var en av de första att ansöka om plats här, en plats som hon verkligen kämpade för att få.

Ulla-Britt Lundberg och Kerstin Smedberg berättar att de har blivit riktigt goda grannar som både lagar mat och ser på dagens nyheter tillsammans.

Kurt Skogqvist ansluter till skaran och talar även han i goda ordalag om sitt nya boende.

– Det är som vilken lägenhet som helst, men tryggare.

Det finns alltid folk som kan hjälpa mig om jag behöver upplysning om något. Här finns fin personal och kamrater. Det är fantastiskt.

Thure Johansson kommer arm i arm med Marianne Bergman. De flyttade hit var för sig men kände till varandra tidigare och umgås mycket nu. Thure är synskadad och skojar om att Marianne har blivit hans ständiga sekreterare.

Mycket att göra – Vi ordnar minst en aktivitet om dagen, ibland fler, berättar Malin, och tillägger att det här är det bästa jobb hon någonsin haft.

Aktiviteter kan vara allt från spel, bakning, högläsning, film, meditation, musik och dans till grillkvällar och surströmmingsfest. Det finns inga krav på att delta, men alla som vill får vara med.

Lägenheterna är nyrenoverade och ligger centralt i Boden.

Om du eller din anhöriga vill veta mer eller ansöka om plats: Kontakta biståndsenheten på: 0921-627 08 eller skicka en skriftlig ansökan till: Biståndsenheten, Bodens kommun, 961 86 Boden.

20 l Boden Bild Nr.2. 2020

Text: Anna Bergstrรถm Foto: Mats Engfors/Fotographic

21 l Boden Bild Nr.2. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Anders Sandle och Johanna Lundberg är två av JobbCenters medarbetare som möter många solskenshistorier i sitt arbete med att rusta människor för arbetslivet.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

JOBBCENTER FYLLER DIN VERKTYGSLÅDA FÖR JOBB Det finns så mycket kompetens, och vi behöver all arbetskraft vi kan få. Ändå har vi många långtidsarbetslösa. På JobbCenter matchas människor med arbetsgivare och får hjälp att rusta sig med kunskap och kontakter för att nå sina mål och komma ut på arbetsmarknaden.

JobbCenter är inte bara centralt mitt i Boden, utan också en central punkt i individens liv. Här erbjuds chansen att öka jobbchanserna genom en individuell plan och tydliga mål.

– Vi har ungefär 130 personer igång i arbetsmarknadsinsatser både praktiskt och teoretiskt just nu. Senaste siffran var att 47% av våra deltagare fick arbete eller utbildning direkt efter avslutad insats och har blivit, som vi brukar kalla det, ”stolta, självständiga och glada bodensare”, säger Anders Sandle, arbetsmarknadskonsulent.

Han och kollegan Johanna Lundberg, som är två av flera medarbetare på JobbCenter, möter dagligen människor som de på olika vis hjälper att växa i både kunskap, kontakter och självkänsla som leder dem närmare ett arbete.

– Många är personer som står långt bort från arbetsmarknaden och det kan ta både ett och två år att ta sig dit man vill, förklarar Johanna.

Längs hela vägen finns JobbCenter med, för råd och stöd, och för att ”klä på” personen det som saknas. Kanske har de en hög utbildning men saknar språkkunskaper.

Eller har råkat ut för en skada eller sjukdom som kräver omskolning till ett nytt yrke. Eller helt enkelt bara har hamnat i lång arbetslöshet av andra skäl.

– Vårt mål är att hela kommunen ska ta ansvar och att försörjningsstödet ska minska. Det bästa med jobbet är att vi ser glädjen hos de här personerna som inte vill något hellre än att jobba, när de börjar få rutiner, hitta en tillhörighet och känner sig betydelsefulla och behövda.

De är så extremt tacksamma och det betyder så mycket, inte bara för dem utan för hela samhället. Alla kanske inte kan göra alla jobb, men det finns något jobb för alla.

JobbCenter har ett stort antal arbetsplatser knutna till sig för matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande.

Men fler behövs. Kanske just din arbetsplats kan bidra och samtidigt få kompetens och nya medarbetare, rustade med just det du behöver i din verksamhet?

22 l Boden Bild Nr.2. 2020

Ahmad Haji Ogli är en av många goda exempel på personer som via JobbCenter gått från arbetlös till studier och därefter direkt till anställning.

FRÅN ARBETSLÖSHET TILL JOBB Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Ahmad Haji Oghli, 26 år, kom från Syrien till Sverige för fem år sedan. Han är en av många som har gått vidare till anställning via JobbCenter och är idag snickare på JEKAB i Boden.

När Ahmad kom till Boden hade han mål och ambitioner, men insåg att språket var en barriär. Han kom i kontakt med JobbCenter och fick möjlighet att kombinera studier med arbete genom en lösning som kallas extratjänst.

– Jag ville satsa för framtiden och kunna få ett jobb, inte bara så länge arbetsgivaren kan få bidrag för att jag ska jobba där, utan även efter den tiden. Då måste jag kunna språket.

Med sina tidigare kunskaper inom datateknik fick han arbeta på JobbCenter med att hålla datakurser och hjälpa till i receptionen. Parallellt med det studerade han svenska.

– När de frågade mig vad jag har för mål och drömmar berättade jag att jag alltid har velat bli snickare och jag fick veta hur jag kunde utbilda mig till det. Efter 13 månader med jobb och svenskastudier sökte jag en yrkesutbildning på Utbildning Nord i Övertorneå och kom in.

Kort efter utbildningen fick han en anställning på JEKAB i Boden där han idag arbetar som snickare.

– Jag trivs jättebra. Det är en mycket bra arbetsplats.

Jag började med en provanställning fyra månader och har nu fått veta att jag får tillsvidareanställning. Det känns jättebra att kunna få jobb och tjäna och spara pengar själv. Jag har lägenhet i Boden och här vill jag stanna.

23 l Boden Bild Nr.2. 2020

Text: Jan-Olov Bäcklund/Bodens kommun Foto: KOMM/Bodens kommun

BODENFÖRSLAGET – EN NY FORM AV INFLYTANDE FÖR MEDBORGARE Nu kan du låta andra bodensare vara med och stötta dina förslag. Bodens kommun ersätter den tidigare möjligheten till medborgarförslag med det nya Bodenförslaget.

Bodenförslaget innebär en ny möjlighet att lämna förslag till kommunen. För att det ska vara enkelt att lämna in förslag finns en e-tjänst på kommunens webbplats.

– När ett nytt förslag kommer in granskas det, för att se om det ligger inom kommunens kompetensområde eller om det funnits ett likadant förslag nyligen. Sen läggs det ut för röstning via hemsidan. Alla förslag som får minst 50 röster inom 90 dagar går vidare till beredning och politiskt beslut, berättar kommunsekreteraren Ingelina Edström.

Det innebär att alla som lämnar förslag kan bedriva opinion, till exempel genom att länka till sitt förslag på sociala media och uppmana andra att gå in och stötta förslaget i omröstningen. För att rösta krävs identifikation med e-legitimation.

Bodenförslaget ersätter det tidigare systemet med medborgarförslag som funnits sedan 2005. De fungerar på liknande sätt, men Bodenförslaget är mera lättadministrerat och förhoppningen är att möjligheten att rösta ska innebära ett ökat intresse från medborgarna att lyfta upp sina förslag offentligt.

– Vi ser att det finns ett intresse för delaktighet. Ett av de första förslagen som lämnades in samlade 50 röster på bara ett par dagar, kommenterar Ingelina Edström.

För frågor som inte kräver ett politiskt beslut kan medborgaren lämna in en synpunkt. Det kan handla om mindre förslag, påpekanden eller helt enkelt beröm och klagomål. Synpunkter kan lämnas anonymt, även det via en e-tjänst på hemsidan. Synpunkten går till berörd förvaltning och om svar önskas lämnas det direkt från tjänsten, istället för att förslaget ska behandlas i den politiska processen.

Kommunfullmäktiges sammanträde i KS-salen 2018.

24 l Boden Bild Nr.2. 2020

Vi gillar att se dig!

Visste du att 40% av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar när det är mörkt?

Saker att tänka på: • Reflexer syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Långt ner på ben och armar är bästa placeringen.

• Går du på en väg med tung trafik kan du behöva komplettera reflexerna med en ficklampa.

• Hundar och hästar behöver också reflexer för att synas i mörkret.

• Reflexer behövs även i städer och tätorter där det finns gatubelysning.

• Kontrollera när du handlar reflex att den är SIS eller CE-märkt.

• En reflex är också en färskvara och tappar med tiden mycket av sin reflexförmåga. En normal livslängd för en reflex är ungefär tre år. Därför bör reflexer bytas ut regelbundet.

UNGDOMSENGAGEMANG - VI KAN PÅVERKA! Ungdomsfullmäktige i Boden träffas under så kallade politikerträffar som arrangeras cirka en gång per år. Där diskuteras fyra stora frågor; ungdomsinflytande, arbete, bostäder och lokaltrafik – dessa klassas ofta som ungdomarnas hjärtefrågor.

Träffarna både planeras, organiseras och leds av ungdomar från Bodens ungdomsfullmäktige. Syftet med träffarna är att ytterligare stärka ungas inflytande i och förståelse för politiken här i staden.

Politikermöten är mycket givande och förutom dessa så har vi ungdomsfullmäktigedagen som sker varje år och har funnits i 13 år. Då träffas ungdomar, politiker och tjänstepersoner för bland annat dialogcaféer, paneldebatt och motionsskrivning. De färdigställda motionerna skickas till ansvariga nämnder som in sin tur skickar svar till motionsskrivarna.

Utöver ovanstående så anordnar och deltar Bodens ungdomsfullmäktiges styrelse vid många andra aktiviteter och möten. Det är till exempel unga-för-unga aktiviteter vilket är event som till stor del är arrangerade av unga och likväl menade för unga. Representanter från styrelsen deltar också vid Länsungdomsrådets och Sveriges ungdomsråds möten. Allt som allt har styrelsen omkring 25 aktiva medlemmar som alla är mellan 14 och 25 år. För att föra ungdomsengagemanget framåt håller styrelsen regelbundna möten, både fysiska och digitala.

I vår härliga kommun finns det många unga som både vill och kan involvera sig på flera olika sätt - bara de får möjligheten att göra det!

Text: Hedda Noji, Ungdomsfullmäktiges styrelse Foto: Nina Uusitalo/Bodens kommun Julia Nordekvist och Akseli Raappana är medlemmar i styrelsen i ungdomsfullmäktige.

Använd reflex!

25 l Boden Bild Nr.2. 2020

Vid nyår överlämnar Sally Sundbom, Fästningsguiden, över ansvaret för Rödbergsfortet till Bodens kommun, här representerad av Catharina Ask.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

RÖDBERGSFORTET I NYA HÄNDER Efter nyår övergår driften av Rödbergsfortet i Bodens kommuns regi. Därmed tryggas ett väl inarbetat besöksmål och kulturarv med fortsatta möjligheter kopplade till Försvarsmuseum Bodens verksamhet.

Rödbergsfortet är ett av flera bergfort i Bodens fästning.”Låset i norr” var en viktig faktor i det svenska försvaret under de båda världskrigen och även mellankrigstiden. Den stora militära satsningen just här var också grunden till att Boden stad växte fram. Sjukhus, hästverksamhet, handel, föreningsliv och mycket annat föddes ur den omfattande försvarsverksamheten.

Bodens fästnings storlek, komplexitet och slagstyrka gör att den saknar motsvarighet i Norden.

Uppskattat besöksmål Rödbergsfortet var det sista fortet i Boden som togs ur bruk 1 januari 1998 och alla forten är klassade som statligt byggnadsminne. Rödbergsfortet stod kvar intakt och öppnades år 2000 för allmänheten av företaget Fästningsguiden i Norr AB. Det drevs av Sally Sundbom, som var försvarsanställd och kommunguide, Mats Johansson, som var infochef på A8 och Henry Rova, som var den sista fortchefen i Boden. Tillsammans med ett antal guider har de fört vidare den levande försvarshistorien och med inlevelse berättat för tusen och åter tusentals besökare om hur allt byggdes upp och hur det var att leva inne i berget som soldat, varför de gjorde det och hur det gick till. De senaste tolv åren har Sally Sundbom varit ensam ägare av Fästningsguiden.

Efter 20 års trogen tjänst i fortet ville hon börja tänka

26 l Boden Bild Nr.2. 2020

Rödbergsfortet är en plats där generationer av besökare har fått lära sig mer om Bodens fästning och den spännande försvarshistoria som är grunden till det Boden vi har idag.

på pension och hitta ett sätt att driva fortverksamheten vidare.

Kommunal regi Beslutet är nu taget att Bodens kommun övertar driften som kommer att hamna under Försvarsmuseum Bodens ansvar.

– Det känns jättekul och passar som handen i handsken för oss. Jag tror att vi kan få bra synergieffekter med vår verksamhet här på museet. Vi ska bibehålla och vidareutveckla Rödbergsfortet och det fina konceptet som de har byggt upp, säger Ulf Renlund, chef på Försvarsmuseum Boden.

Han ser fortguiderna som har lång erfarenhet och stort kunnande som en bra tillgång, samtidigt som VR-teknik och andra tekniska lösningar som finns på Försvarsmuseet kan komplettera och berika upplevelserna på Rödbergsfortet.

Sally Sundbom avslutar med flaggan i topp med ett sista arbetsår som en av de nominerade till Årets bodensare, och en sommar som var mer välbesökt än året innan.

Det har varit en fantastisk tid. Mycket jobb men också mycket roligt. Guiderna har gjort ett fantastiskt jobb.

Jag har lite blandade känslor över att lämna över allt detta, men det känns också bra, konstaterar Sally.

27 l Boden Bild Nr.2. 2020

365 DAGAR TILL SALU

120 kronor

Köp ditt exemplar av Bodenkalendern 2021 och var med och stötta ett hållbart Boden.

Detta är ett led i att minska svinnet av oanvända kalendrar och samtidigt belysa vikten av hållbarhet. Därav utgår den kalender som kommunen tidigare delat ut gratis.

FÖRSÄLJNING FRÅN

D E C

07

Årets Bodenkalender är en produkt skapad med 12 fotointresserade som har porträtterat bodensare som de finner inspirerande utifrån temat hållbarhet. Intäkterna går till ett hållbarhetspris som kommer att delas ut 2022 till en person eller organisation i Boden som med starkt engagemang bidrar till ekologisk, ekonomisk eller social hållbarhet.

Återförsäljare Stadshuset / Turistbyrån / Försvarsmuseum / Servicepunkten Harads

Boden.se • @narhetsliv

28 l Boden Bild Nr.2. 2020

“

ALLA MÄNNISKORS SITUATIONER ÄR OLIKA

Distriktsköterska Anhörigkonsulent CHARLOTTA NORDSTRÖM LENA MARI JOHANSSON

Vilkagör Vad finns du du på till jobbet? för?

– Som De som anhörigkonsulent inte orkar åka till och vårdcentralen social informatör eller ger är för stöd jag sjukatill göralla vi hembesök över 18 år som hos och har någon hjälperi dem familjen med de vårdinsatser eller en vän somde har behöver. en långvarig Vi hjälper sjukdom till exempel eller till med att fördela dosett, funktionsnedsättning.

De senaste injektioner åreneller har jag koppla jobbat dropp. för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. mycket Hur ser är det? verksamheten ut?

– Man Det är kan ettsitta omväxlande och prataoch medroligt mig personligen jobb där maneller ifår telefon, träffa många och så ordnar trevligajag nyagrupper människor. och studiecirklar.

Det var lite besvärligt Inom psykisk ohälsa i uppstarten har vi haft 2012bioföreställningar men nu har vi bra organisation, och gruppaktiviteter. bra chefDet ochviktigaste fint samarbete i mitt med jobb andra är instanser. att förbättra Men livskvaliteten det är egentligen och livssituationen hemtjänsten som för de gör det stora anhöriga så attjobbet de behåller och hjälper sin hälsa. oss att Attutföra komma det hit somAnhörigcenter till ska bli gjort. Utan är kostnadsfritt, hemtjänstendet hardokumenteras vi ingen chans, inte och dedet är bäst! råder sekretess så jag pratar inte med någon om det som blir sagt här.

Vad ger ditt jobb dig?

På–vilket Jag känner sätt gör mig dutillfredsställd skillnad i bodensarnas när jag servardag? att patienten – I mitt jobb mår bättre ger jagav stöd detpå jagmånga gör, att olika jagsätt, gör bland en förändring annat genom att åt det människor positivai hållet. liknande Det situation känns får bra närvarann. träffa jag serOch att jag detgjort stödet nytta, göratt skillnad patienten för dem, är nöjdinte att ochkänna känner sigsig så trygg ensam. hemma.

Men också Oftast attär hadet någon jättebelönande, att ringa till ellerman komma får tacksamhet till för individuella och patienterna samtal, är roliga när det äroch jobbigt man lär ochkänna man kanske dem. inte kan prata så mycket med familjen.

Vad har du för förutsättningar för att våga prova?

Hur – Jag är ditt kanjobb? nog våga prova det mesta. Nästan varje vecka – Det stöter är väldigt man på intressant något man för man inte kan. får använda Ibland får alla man ju be en kunskaper man kollega har, alla attmänniskors hjälpa en men situationer man lär sig är ju något så olika. varje Fördag. att hitta Ochvägar då måste till lösningar man ju våga så måste prova.man vara kreativ. Det känns väldigt meningsfullt att jobba Se filmen med anhöriga om Charlotta för de är ipå: en utsatt situation. Att hjälpa någon, www.jobbaiboden.se. det är ju en ynnest att få göra det i sitt jobb.

Och när man ser att det har effekt, att de upplever att det är som ett andningshål, att de kan andas fritt och prata om svåra saker så känns det bra.

Vad får dig att våga prova?

– Både ledning och personal är väldigt lyhörda för vad anhöriga tycker och för mina åsikter. Det är en förutsättning för att jag ska våga prova. Att jag får utforma verksamheten fritt utifrån de anhörigas situation är det som gör att jag jobbar med det här.

Se filmen om Lena Mari på: www.jobbaiboden.se.

29 l Boden Bild Nr.2. 2020

Ulf Renlund, chef på Försvarsmuseet, ser hållbarhetsprojektet Folkverkstan som ett naturligt led i redan påbörjade satsningar att göra Försvarsmuseet till en mötesplats som även inspirerar till hållbarhet.

Alla som har något trasigt som behöver repareras, eller själv har kunskap och verktyg som kan hjälpa någon annan, är välkomna till Folkverkstans träffar på Försvarsmuseet i Boden, för att reparera, inspireras och ha trevligt tillsammans.

FOLKVERKSTAD OCH KAFFEREP Är du intresserad av att laga, reparera och inspireras till mer hållbar konsumtion? Då är du välkommen till projektet Folkverkstans workshops och fixarkvällar så snart fysiska träffar är möjliga igen. Platsen är Försvarsmuseets café.

Bodens kommun är en av de norrbottniska kommuner som deltar i Föreningen Nordens projekt Folkverkstan.

Målet är att utveckla koncept för mötesplatser om lagning, reparation och hållbar konsumtion. Det är öppet för alla som vill delta och kommer att äga rum på Försvarsmuseet i Boden.

Försvarsmuseet har tidigare fått Bodens kommuns miljöpris och i personalgruppen finns redan ett genuint intresse för hållbarhetssatsningar. ”Kafferep” och bytardagar är exempel som har genomförts med gott resultat i Försvarsmuseets lokaler i egen regi.

Folkverkstan spinner vidare på vår nyfikenhet och vilja att få folk mer medvetna om miljöfrågor på olika sätt. I det stora hela handlar ju hållbarhet om överlevnad, precis som inom Försvaret. Dessutom har vi länge haft inriktningen att vilja vara en mer allmän mötesplats, säger Ulf Renlund, chef på Försvarsmuseet.

I början av november skulle den första träffen ha ägt rum ”Fixa friluftsgrejen”, inom ramarna för Folkverkstan. På grund av rådande pandemi blev det inte av, men det hade inneburit utbyte om hållbar konsumtion, fritidsbanken var tänkt att vara på plats för att låna ut prylar. På plats skulle det ha funnits både verktyg och kunskap för att hjälpas åt med lagning och reparation.

Fler liknande arrangemang är under planering inom Folkverkstan i Boden så snart fysiska träffar är lämpliga igen.

Fakta!

Projektet drivs av Föreningen Norden Norrbotten tillsammans med PohjolaNorden och bygger på samarbete med kommunerna Boden, Haparanda, Luleå och Uleåborg samt folkbildningsorganisationerna Studiefrämjandet Norrbotten och Oulu Opisto.

Folkverkstan finansieras av EU-fonden Interreg Nord, Region Norrbotten, Lapin Liitto, Nordkalottrådet, Uleåborgs stad, Luleå kommun, PohjolaNorden, Bodens kommun och Haparanda stad.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

30 l Boden Bild Nr.2. 2020

Syftet med LONA-projektet är att tillgängliggöra älvdalen och naturen under hela året för både lokalbefolkning och turistverksamhet.

Projektledaren Oskar Niemi tillsammans med Svante Naess och Jonas Gejke som gör arbetsinsatser i projektet.

Text: Anna Bergström Foto: Fotograhic/Mats Engfors

LOKALA NATURVÅRDSSATSNINGAR I Råne älvdal pågår ett projekt för lokala naturvårdssatsningar. Spångar, ställplatser för husvagnar och husbilar, och upprustning av befintliga besöksmål är några av insatserna som växer fram.

I Råne älvdal sträcker sig naturvårdssatsningarna långt tillbaka i tiden och har vidareutvecklats med besöksnäring i både stort och smått genom åren. 2019 påbörjades det så kallade LONA-projekt som Råek står som ansvarig för med Jordbruksverket och Leader som finansiärer. Projektledare är Oskar Niemi. Insatserna inom ramarna för det nu pågående projektet ger hela området ett uppsving, ökade möjligheter till närturism för lokalbefolkning och fler platser för besöksnäringsföretagen att nyttja för sina gäster.

– Vi vill med det här projektet skapa möjligheter till fler gäster i området och även gynna människorna som bor här, säger Oskar Niemi.

Under våren och sommaren har arbetet avancerat och börjar visa resultat som tar projektet allt närmare målsnöret.

– Vi har renoverat en hel del som behövde ses över. Vi har bytt tak, fixat till gamla grillplatser och bänkar med mera. Men också byggt nya spångar, grillplatser och gjort om en boda vid Lassbyforsen till bastu, berättar Oskar Niemi.

Flera fina byggnader längs Malmens led, som också rustas upp, står öppna för allmänheten att nyttja fritt.

Två av medarbetarna i projektet är Jonas Gejke och Svante Naess. Båda är inflyttade i bygden och ser uppdragen i projektet som ett gyllene tillfälle att både utveckla och lära känna sin nya hembygd. Jonas Gejke är delägare i bland annat Aurora Safari Camp i Lassbyn och the Outpost i Mårdsel. Svante Naess har renoverat Forsbergs gamla handelsbod och grosshandlarvillan i Gunnarsbyn till besöksmål. För båda har projektuppdragen både bidragit till arbete under en period då mycket stod stilla i besöksnäringen, och bra förutsättningar att göra området ännu mer attraktivt med ett lyft för gamla ibland bortglömda platser.

– Det här blir jättebra, konstaterar Gejke.

31 l Boden Bild Nr.2. 2020

#Handlanära är ett samarbete mellan Bodens kommun, Företagarna Boden, våra handlare och delar av fastighetsägarna i Boden. Syftet på kort sikt är att under pågående pandemi stötta våra handlare så att vi även på lång sikt kommer att ha en levande stadskärna och ett bra varierat utbud i hela Boden. Det gäller handel, shopping, våra fik och restauranger. Alla ska med, vi gör det tillsammans och vi gör det tryggt.

Vi kommer beakta och ta hänsyn till aktuella förhållningsregler och direktiv rörande pågående pandemi.

Fika-nära & tryggt

Handla-dina julklapparnära & tryggt

Fixa-håretnära & tryggt

Hämta-hem jul-matlådornära & tryggt

Köp-ett-presentkort nära & tryggt Cateringtake-away nära & tryggt

Handla-fler julklapparnära & tryggt

Börja-julhandla-nunära & tryggt

Årets julklappstips.

Handla nära & tryggt.

Bodensarna har under pandemin visat otroligt stort hjärta när det gäller att stötta sin lokala handel. Statistiskt bättre än många andra städer vilket gjort stor skillnad för våra handlare.

Nu närmar vi oss julen och med den julhandeln vilken i år blir viktigare än på väldigt länge. Med all hänsyn tagen till rekommendationer och förhållningsregler så kommer det ändå att handlas julklappar. Och om vi får önska oss något så här inför jul, så är det att vi gör det nära, här i Boden. Tillsammans med våra handlare kommer vi att göra allt i vår makt för att det ska ske

@narhetsliv • Boden.se

på ett så tryggt och säkert sätt som bara möjligt.

Det kommer att komma fortlöpande information hur vi tänker ta oss an utmaningen för alla som vill handla nära ska kunna göra det på ett tryggt sätt. Men vi kan redan nu slänga in några tips; Börja julhandla tidigt, gärna nu direkt. Provsmaka julen, hämta hem en julpåse från någon av våra krögare eller restauranger.

De står redo.