www.vasek.fi
FRAMTIDENS BYGGANDE
Vasaregionens Utveckling Ab VASEK Nedre Torget 1 A (3 våningen) 65100 Vasa www.vasek.fi
Innehållsförteckning Byggbranschen hänger inte med i EU:s direktiv om energieffektivitet_____________________ 4 På pilotområdet i Hiukkavaara löses byggbranschens utmaningar___________________________ 5 Nytänkande inom byggbranschen i Umeå________________ 6 Existerande byggnaders energieffektivitet spelar nyckelrollen____________________________________ 8 Ett ekologiskt och giftfritt passivhus reser sig i Sundom___ 9 Energisparandet och kulturarvet i gamla hus en utmanande kombination_________________10
EU:s 20-20-20 mål fram till år 2020
20% 20% 20% Sänkt energiförbrukning
Minskning av växthusgaser
I internationella diskussioner har man som mål att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till max +2 °C fram till år 2100.
Höjd andel förnybar energi
Den byggda miljöns andel 20 %
38 %
42 %
70 %
av sysselsättningen
2
av nationalförmögenheten
av emissionerna
av energiförbrukningen
Mauritz Knuts projektchef Vasaregionens Utveckling Ab VASEK
Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen Denna publikation innehåller ett urval av artiklar om de åtgärder som utförts inom det EU-finansierade projektet ”Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen”. Under projektets gång har man för byggnadsbranschen anordnat sju studieresor, åtta skolningar och sju seminarier för att öka kunskapen inom hållbart och energieffektivt byggande. Antalet deltagare i dessa tillfällen uppgick till över tusen. Deltagarna representerade över hundra olika företag. Orsaken till att projektet påbörjades var EU:s krav på en övergång till så gott som nollenergibyggande före år 2020. Byggnadsbestämmelserna blev mer komplicerade, och allt mer tidsenlig faktakunskap behövdes för de som planerar och bygger. Små och medelstora företag har ett pressat schema och de har svårt att hitta tid att på egen hand ta reda på nya bestämmelser och skyldigheter, samt hur de borde förbereda sig inför dem.
Projektets målgrupper har varit husfabriker, planeringsbyråer, byggföretag, tillverkare av byggprodukter, kommunernas byggnadstillsyner och planläggningsavdelningar samt byggherrar. Indirekta målgrupper har varit även de som bygger och bor i egnahemshus. Projektets syfte var alltså att öka kunskapen om hållbart och energieffektivt byggande inom byggnadsbranschen i Vasa regionen. Genom de åtgärder som genomförts har vi också kunnat uppnå detta mål. Förutom själva tillfällena som ordnats har man även jobbat hårt med informationsspridning och kommunikation, för att även de som inte haft möjlighet att delta ska kunna få del av den information och kunskap som delgivits. Även efter att projektet har tagit slut så är byggnads branschens företag och aktörer mer än välkomna att ta kontakt med Vasaregionens Utveckling Ab VASEK för rådgivning som har med byggnadsbranschens utmaningar att göra.
Projektet finansierades av Europeiska socialfonden. Projekttid 1.5.2012–30.4.2015
3
Juha Vinha, professor i byggnadsfysik, undrar varför dagens hus inte ses som helheter. Varför försöker vi endast optimera en bråkdel, det vill säga husens energiförbrukning?
Byggbranschen hänger inte med i EU:s direktiv om energieffektivitet Hösten 2014 ordnade VASEK en skolningsdag med temat lågenergi- och passivhuskonstruktioner och deras utmaningar. Skolningsdagen riktade sig till de som jobbar inom byggbranschen i Vasaregionen. Som dagens föreläsare fungerade Juha Vinha, professor i byggnadsteknik på Tammerfors tekniska universitet. Vinha är orolig över utvecklingen som skett inom byggnadsbranschen. Enligt honom gör EU och staten nya direktiv i energieffektivitetens namn, innan vi har erfarenhet av hur direktiven påverkar själva byggandet. – Då direktiven gäller sådant som vi inte har mycket erfarenhet av växer risken för att vi bygger fel. Att det byggs fel är inget nytt fenomen, för det finns alltid de som går där ribban är lägst. Förr hade vi ändå mer information om fungerade lösningar innan direktiven skärptes ytterligare, konstaterar Vinha. Byggbranschen som en helhet klarar inte av att följa de nya snabbt förändrade direktiven.
4
– Ett bra exempel på detta är då bestämmelserna gällande värmeisolering skärptes med 30 % år 2010. Bestämmelserna trädde i kraft, även om forskningen kring hur de nya bestämmelserna skulle påverka konstruktionerna bara hade börjat. Inte ens forskningen hänger med i svängarna. Juha Vinha undrar varför dagens hus inte ses som helheter. Varför försöker vi endast optimera en bråkdel, det vill säga husens energiförbrukning? Det största problemet enligt Vinha är att byggnaderna inte längre ses som helheter. Direktiven försöker optimera endast en bråkdel, det vill säga byggnadernas energieffektivitet. Det installeras husteknik i byggnaderna, vars uppgift är att styra byggnadernas energiförbrukning. Detta är kanske inte så kostnadseffektivt i längden, då tekniken måste servas och upprätthållas. I värsta fall är hustekniken så komplicerad att husets invånare inte kan använda den. Då är huset inte ens energieffektivt längre.
Allt hopp är ännu inte förlorat. Enligt Vinha kan läget fås under kontroll genom att forska i hur de olika direktiven kan tas i beaktande i byggnadernas arkitektur, konstruktioner, tekniska system och i själva byggprocessen. Nu måste branschen vara beredd på ett nytt sätt att bygga hus som blir helheter. DAGENS UTMANINGAR ÄR VÄRMEISOLERING OCH KLIMATFÖRÄNDRING Vi behöver mycket information om hur tilläggsisolerandet och klimatförändringen påverkar konstruktionerna inom nybygge, men speciellt vid renoveringar. – Då värmeisoleringens tjocklek ökar i de energieffektiva husen, blir de yttre delarna av konstruktionerna kallare. Mögeltillväxtens omständigheter blir gynnsammare, då värmen som tidigare läckte ut ur husen inte längre torkar konstruktionerna. Detta betyder att allt mindre skador i konstruktionerna kan leda till problem. Därför bör byggandet vara av hög kvalitet, understryker Vinha.
Salen är fullsatt då Juha Vinha berättar om forskningsresultaten som Tammerfors tekniska universitet fått fram om energieffektiva huskonstruktioner.
Han är medveten om att byggtakten är hård, och därför hinner eller vill inte många byggare utbilda sig enligt de nya direktiven. Vi kan hämta värdefull information från Sverige, där byggbranschen hunnit längre än i Finland. – Sveriges energieffektiva byggnader har redan sådana problem i praktiken, som vi bara har kunnat misstänka inom forskningen i Finland. Just när vi börjar lära oss av tidigare problem skärps direktiven ytterligare. Nu är önskemålet nära nollenergihus. Vi skulle också behöva forskningsmaterial från dessa innan vi börjar bygga dem, beklagar Vinha. Dessutom blir vårt klimat varmare på grund av klimatförändringen. Vinha gissar att Finlands södra delar har liknande väderförhållanden om 20–30 år som Södra Sverige har idag. – Därför kan vi inte heller säga att vi ska fortsätta bygga så som vi gjort förr. Vid minusgrader växer inget mögel på husens yttre väggar. De perioder då vi har minusgrader har förkortats, vilket i sin tur har lett till att de fuktiga perioderna blivit längre. De skador som fukten orsakar kommer fram snabbare än tidigare. Detta gäller speciellt byggnader av trä
Pekka Seppälä (till höger) visade pilotområdet i Hiukkavaara.
På pilotområdet i Hiukkavaara löses byggbranschens utmaningar I september 2014 ordnade VASEK en studieresa via projektet Hållbart byggande till Hiukkavaara i Uleåborg. Hiukkavaara har tidigare fungerat som försvarsmaktens skolningsområde, men efter att Uleåborg stad köpt området började de planera ett pilotområde för förnybar energi som skulle placeras där. Då gruppen på 15 personer anlände till Uleåborg berättade Pekka Seppälä, som jobbar på Uleåborgs byggnadsinspektion, om pilotområdet i Hiukkavaara. Pilotområdet har ingen fjärrvärme och därför erbjuder området en ypperlig chans för företag att testa framtidens lösningar. Områdets tomter tilldelades företagen med vissa krav. Företagen skulle bygga hus där värmeförlusten och E-talet är minst 30 procent lägre än vad de nuvarande byggbestämmelserna kräver. Genom att lova ännu högre besparingar ökade företagen sin chans att få en tomt. Enligt Seppälä blev företagen ivriga, alla tomter gick åt och för tillfället byggs det cirka 10 000 m2 av egnahemshus och radhus på området. TEKES fungerar som delfinansiär i projektet. TRE TYDLIGA UTMANINGAR Enligt Seppälä har byggnadsbranschen tre tydliga utmaningar som företagen försöker lösa på pilotområdet i Hiukkavaara. Utmaningarna är fukt och hur det ska kontrolleras, kunskaper i energiplanering, och att automations- och regleringstekniken ska fungera som en helhet, det vill säga att byggnaden utnyttjar rätt energikälla vid rätt tidpunkt. Bland annat följande lösningar testas på området: kombinerad el- och värmeproduktion från träflis som ordnas upp kvartersvis, ett hus som är utrustat med 40 m2 solpaneler och ett hybridhus med jordvärme och vattenmantlad öppen spis. – Vi försöker hitta de bästa regleringarna för varje byggnad som finns på pilotområdet. Utvecklingen stannar ändå inte här, utan jag hoppas att vi i framtiden kan bygga ett helt område vars energiförbrukning och regleringar vi kan följa, målar Seppälä upp.
>>> 5
>>>
Studieresans deltagare inspekterar Dragonskolans passivhus. Byggnaderna görs täta genom att giftfria OSB-skivor används istället för byggplast.
En del av byggnaderna på området var redan färdiga.
WORKSHOPPEN GAV IDÉER FÖR SAMARBETE STÄDERNA EMELLAN Följande dag bekantade sig gruppen med pilotområdet och träffade därefter representanter från Uleåborgs Centre of Environment and Energy, CEE i Uleåborg universitets skyddade 1960-tals miljö. Både Vasa och Uleåborg har flera projekt och olika utvecklingsarbeten på gång. Det är dags att få städernas kunskapsområden att mötas under en workshop för att skapa nytt samarbete städerna emellan. – Workshoppen gav förvånansvärt mycket. Städernas kunskap och den forskning som görs i dem kompletterar varandra väl. Därför tror jag att vi har många områden där vi kan samarbeta, menar projektchef Mauritz Knuts som ansvarat för studieresans arrangemang. – Vi planerar ett energieffektivt bostadsområde i Vasa som en av åtgärderna inom INKA. Vi får säkert många idéer till områdets förverkligande från Uleåborg
6
Externa solskydd på fönstren hindrar för höga inomhustemperaturer sommartid, men de släpper in optimalt med solljus under vinterhalvåret.
Nytänkande inom byggbranschen i Umeå I April 2014 ordnades en studieresa till Umeå. Resan var avsedd för yrkesmän från Vasaregionens byggbransch, och de 20 platserna blev snabbt fullbokade. Under båtresan över Kvarken hölls de första föreläsningarna. – Sören Öhberg, som är certifierad passivhusplanerare, höll en föreläsning om hur man planerar ett hus för att det ska kunna bli ett passivhus. Efter Sören höll Vasaregionens energirådgivare Mika Korpi från Vasa yrkeshögskola VAMK en föreläsning om lufttäthet i byggnader, vilket är ett område som blivit viktigare än någonsin inom byggandet, berättar projektchef Mauritz Knuts.
I Umeå möttes gruppen av arkitekten Thomas Greindl, som fungerade som guide under dagen, och av Christer Svärling som är kommunens byggprojektledare. Sweco Architects, där Greindl jobbar, bjöd Vasa-gruppen på besök till Umeå. Greindl har tidigare föreläst i Vasa om energieffektivt och hållbart byggande. VÄRLDENS NORDLIGASTE PASSIVHUS Resans första etapp i Umeå blev Hedlunda förskola, som kommer att fungera som ett kommunalt daghem. Förskolan kommer att bli världens nordligaste passivhus. Byggnaden ska certifieras enligt de internationellt giltiga passivhuskri-
Dragonskolans ekologiska passivhus på Tavleliden.
terierna (PHI). Den kommer också att erhålla ett hållbarhetscertifikat enligt BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Methodology), som är en allmänt använd metod för mätning av byggnaders hållbarhet. – Umeå kommun har verkligen satsat. Att få en byggnad certifierad enligt de internationella passivhuskriterierna på dessa breddgrader är redan en otrolig prestation. Att kommunen dessutom beslutat att uppfylla ekologiska hållbarhetskriterier för byggnaden börjar vara imponerande på en ny nivå. Att byggnaden inte är ett vanligt litet egnahemshus, utan en offentlig daghemsbyggnad på 1 600 m2 är rätt ofattbart. Denna sam-
manflätning är unik för Sverige, antagligen unik för hela Norden, menar Knuts. STUDERANDE LÄR SIG BYGGA PASSIVHUS Från Hedlunda åkte gruppen till Tavleliden, där Dragonskolans studerande bygger egnahemshus. Egnahemshusen uppfyller både kraven för ekologiska hus och passivhus. Framme möts gruppen av Örjan Westmann som jobbar som lärare på Dragonskolan. Han presenterar husen på Tavleliden, som kommer att bli Sveriges första miljöcertifierade egnahemshus och samtidigt passivhus. Eleverna
involveras i hela byggprocessen. Skolan har önskat att eleverna ska lära sig bygga vanliga hus på samma gång som de lär sig bygga passivhus. – Denna önskan har projektplanerarna uppfyllt genom att göra husen ännu mer imponerande. Först byggs husen upp enligt vanliga krav. Utanpå byggs de konstruktioner som gör att husen uppfyller kraven för passivhus. Den mängd tankearbete som lagts ner på detaljer och en fungerande helhet, som uppfyller alla dessa kriterier och önskemål, är häpnadsväckande, konstaterar Knuts
Hedlunda Förskola är en offentlig ekologisk passivhus-byggnad av trä. På bilden från vänster Karl-Gustaf Hietanen (Yrkesakademin i Österbotten, YA!), Johan Klemets (Ingenjörsbyrå Mathias Smeds) och Magnus Nyholm (Yrkesakademin i Österbotten, YA!).
Husen på Tavleliden byggs inne i tält för att förhindra eventuella fuktskador orsakade under byggnadstiden.
Existerande byggnaders energieffektivitet spelar nyckelrollen
Mauritz Knuts, projektchef för projektet Hållbart byggande, fick äran att öppna seminariet inför en fullsatt sal. Åhörarna hade samlats för att lära sig mer om nära nollenergibyggande.
Under Energy Week 2014 i Vasa fick Mauritz Knuts, projektchef för projektet Hållbart byggande, äran att öppna seminariet inför en fullsatt sal. Åhörarna hade samlats där för att lära sig mer om nära nollenergibyggande. Energieffektivitet och stegen, som tas för att nå den är inte endast en kostnad, utan också en investering med hög avkastningsprocent. Projektchef Sara Kunkel från Buildings Performance Institute Europe menar att de europeiska direktiven lägger en bra bas för nära noll energibyggande. Byggbranschen innehar nyckelpositionen då det kommer till energieffektivt byggande, men byggarnas och planerarnas insats räcker inte. Också kunskapen hos fastighetsägarna måste öka för att beteendemönstren ska ändras. Nyckelfrågan är de existerande
8
byggnadernas energieffektivitet, inte endast energieffektiviteten i de nybyggda byggnaderna. Professor Jarek Kurnitski påminde om att det som byggs enligt dagens lagstiftning om nollenergibyggande inte egentligen är nollenergibyggande. Han frågade också vilka energiströmmar som tas i beaktande i nollenergibyggandet. Inom Miljöministeriets, Rakennusteollisuus ry:s och Teknologiateollisuus ry:s gemensamma projekt FInZEB fastställs vad som menas med EU:s nära nollenergi hus i Finland och på vilken nivå de olika byggnadstypernas energieffektivitetskrav ska ligga. Under sitt uppmuntrande anförande koncentrerade sig Ville Reinikainen på en gammal kontorsbyggnad som byggs om till ett nära nollenergihus. Projektet var inte färdigt eller ens halvfärdigt, utan ett tävlingsbidrag av Granlund Ab till utmaningen Nordic Built. Byggnaden i fråga kallas för Hippostalo och den bär titeln som den andra fulaste byggnaden
i Tammerfors. Det är ännu oklart när byggnaden kommer att renoveras. I det presenterade fallet var målsättningarna att få nivån av utsläpp till noll, beakta den urbana livstilen och naturen runt omkring och samtidigt skapa ett koncept som förverkligas lokalt i samarbete med flera yrkesmän från olika yrken. Det är tänkt att energieffektiviteten ska nås genom att minska byggnadens totala energikonsumtion och jämna energikonsumtionens toppar genom att bland annat flytta tidpunkten från mitt på dagen till morgonen eller kväl-
Professor Jarek Kurnitski påminde om att det som byggs enligt dagens lagstiftning om nollenergibyggande inte egentligen är nollenergibyggande.
Ett ekologiskt och giftfritt passivhus reser sig i Sundom
Ström bygger in fönsterkarmarna för att få så lite köldbryggor i dem som möjligt. – Fönstren blir nog lika stora som hålen i husstommen. Om man vill kan man sedan lägga fönsterkarmar på utsidan som dekoration, menar han.
len. Reinikainen ser också justeringen av energikonsumtionen till de optimala nivåerna under sommaren och vintern som en utmaning. Under eftermiddagens anföranden fick seminariedeltagarna också bekanta sig med Lappeenranta universitets gröna campusområde, och nära nollenergibyggandets nuvarande situation och framtid i Sverige. Åsa Wahlström underströk att Sverige är det enda landet där byggnadernas energieffektivet verkligen granskas då byggnaderna är klara, så att energieffektiviteten ligger på den planerade nivån. I Finland är energicertifikatets förbrukningssiffra E endast kalkylerad. Att kalkylen stämmer behöver inte bevisas med hjälp av mätningar. Centralt inom nära nollenergibyggandet är smarta elnätverk och frågan hur elen som byggnaderna producerar, exempelvis via solenergi, kan överföras till elnätverket då byggnaden producerar mer el än den förbrukar. Harri Liukku från ABB talade om dessa saker
Att bygga ett ekologiskt, giftfritt passivhus är inte det enklaste projektet att genomföra, speciellt inte i Finland. Detta har Daniel Ström, som jobbar som lärare inom byggbranschen, märkt efter att han börjat bygga sig ett sådant hem. – Mitt intresse för ekologiska passivhus vaknade under föreläsningar och studieresor till Sverige, som Mauritz ordnat via sitt projekt. Efter att jag suttit på en kaffepaus med en kollega sommaren 2013 ändrades mina byggplaner också mot giftfritt byggande, berättar Ström. Ett passivhus är så väl isolerat att värmetillförseln till huset kan minimeras. Byggnaden värms upp av solen och av de som bor i huset då de exempelvis lagar mat, badar eller använder elektriska apparater. Med hjälp av isoleringen går inte värmen förlorad under vintern. Enligt Ström blev förverkligandet av hans passivhus genast knepigare då han skulle ha tag i ekologiska och giftfria byggmaterial. – I Finland är det ganska lätt att få tag på ekologiska byggmaterial, vars framställning varit så gynnsam för miljön som möjligt. Därefter är materialen ändå behandlade med olika medel som inte alltid är hälsosamma för människan. Ström var tvungen att beställa sitt byggmaterial från utlandet, det vill säga direkt från importörerna, för att få precis sådana material han vill ha. Han har sågat allt sitt virke själv och han har inte tänkt anställa någon att hjälpa honom med bygget. – Just nu är mitt hus speciellt. Jag tror och hoppas ändå att det här sättet att bygga är helt vanligt i Finland år 2020 och att lösningarna ska ingå i de nya byggbestämmelserna Läs mera: www.vasek.fi/vasaregionens-utveckling-ab-vasek/ kommunikation/nyheter/vasas-forsta-ekologiska-giftfria-passivhusreser-sig-i-sundom-2
9
och kan stå upp och försvara det som är historiskt värdefullt då det behövs.
Konsthistoriker Lars Sjöberg vill bevara Sveriges och Finlands kulturhistoriska byggnader.
Energisparandet och kulturarvet i gamla hus en utmanande kombination Sekelskiftet 1900 med stora bondgårdar som omges av mindre byggnader så som bodar, fähus och bagarstugor, samt den tidens hantverksskicklighet är starkt närvarande då dagens yrkesmän inom byggbranschen, planerare, byggnadsvårdare och privatpersoner samlades vid museiområdet Stundars i Solf för att delta i seminariet Energi och Gamla hus i början av februari 2014. EXPERT SER UNDANTAGSTILLSTÅND SOM KLOKT ALTERNATIV Under dagen diskuteras EU:s nya energikrav på byggnader och hur dessa kan tillämpas på gamla hus. Flera av de nordiska experterna som kommit för att föreläsa är av åsikten att tilläggsisolering kan förstöra ett gammalt hus värde. Konsthistorikern Lars Sjöberg från Stockholm säger: – Jag ifrågasätter EU:s direktiv. Jag vill att Sverige ska ansöka om undantagstillstånd, eftersom direktiven förstör vårt kulturarv. Museiverket i Finland borde absolut göra det samma. Sjöberg anser det utopistiskt att försöka följa EU:s direktiv och förvandla de byggnader som är byggda i Sverige före 1900-talet till energieffektiva. Enligt honom borde undantagstillståndet gälla just dessa byggnader. Finland kunde däremot ansöka om ett undantagstillstånd för byggnader som är byggda
10
på den svenska eller ryska tiden, det vill säga före 1917. Sjöberg uppskattar att de kulturhistoriska byggnadernas andel är kring 3–4 % av alla byggnader och menar att om de lämnas oisolerade påverkas inte den totala mängden utsläpp nämnvärt. I Finland finns cirka en miljon egnahemshus. – Det svåra med EU:s direktiv är ju att samma direktiv gäller för hela EU. Byggkulturen i södra och norra Europa har ändå varit helt annorlunda. Visst kan de lägga tilläggsisolering på sina stenhus i söder, men våra trähus ruttnar bort om de isoleras enligt direktiven, konstaterar han. Sjöberg har undervisat i byggteknik på Stockholms universitet under flera decennier och vet att dagens allmänhet är obildad i historiska byggnader. – Kunskap förmedlar och väcker intresse. Nationell självkänsla förutsätter att man känner till sitt lands historia
FRÅN EN YTTERLIGHET TILL EN ANNAN Under dagen föreläste flera experter angående energi och gamla hus från olika synvinklar. Professor Eigil Roaldset från Narvik i Norge har en gedigen erfarenhet av gamla hus, men han har även varit i Ryssland och byggt passivhus. Han talade om de nordiska husens utveckling ända från de första som byggdes till dagens energisnåla byggnader. Enligt Roaldset har byggtekniken utvecklats i det stora hela åt rätt håll och han ser stora möjligheter i den teknik som används i dagens passivhus. Som motvikt till Sjöbergs synpunkt presenterade PD Manager Jukka Sevón från Paroc Ab ett frontmannahus från 1948 som renoverats till ett näranoll energihus. I detta pilotprojekt fick frontmannahuset bland annat 0,5 meter tjockare väggar åt alla håll tack vare tilläggsisoleringen, maskinell ventilation och solfångare. Pilotprojektet orsakade både förskräckelse och nyfikenhet bland publiken, eftersom många ansåg att renoveringen förstört huset. Seminariet lämnade projektchef Mauritz Knuts med en fundering: – EU:s direktiv är en svår fråga. Alla på seminariet var överens om att vi behöver hitta sätt genom vilka vi kan spara energi, men direktiven väckte mycket bra diskussioner om framtiden. Borde vi hitta en gyllene väg mellan de två ytterligheterna? Det vill säga ska man endast restaurera till ursprungligt skick, eller ska man göra energieffektivitetsåtgärder och hur stora ska ingreppen i så fall vara?
Sekelskiftet 1900 med stora bondgårdar samt den tidens hantverksskicklighet är starkt närvarande då dagens yrkesmän inom byggbranschen, planerare, byggnadsvårdare och privatpersoner fyller salen vid museiområdet Stundars i Solf för att delta i seminariet Energi och Gamla hus.