BIZ&ART nr 19

BIZ&ART 19

#19 SOMMARen 2012

BIZ&ART

R

En trycksakspartner som är tillgänglig, flexibel och säker.

En högst ovetenskaplig undersökning visar att trycksaker gör människor mer glada än en webbadress som avslutning på ett möte företag emellan.

En högst vetenskaplig undersökning* visar att förmågan att sprida värme och glädje är några av de saker som verkligen påverkar när företag väljer samarbetspartners.

Slutsats: Trycksaker ökar lönsamheten.

Kph är en trycksakspartner i stort och smått. Nya trycksaker kommer fram snabbare och enklare än någon annanstans.

Välkommen att testa.

Ps. Nu har vi kvalitetssäkrat vårt produktionsflöde, hör av dig så berättar vi gärna mer...

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se

SKROT OCH KONST PÄR HOLMGREN WALLUMNI DISKOTEKET UNIVERSITETETS KONSTSAMLINGAR PELLE SVANSLÖS stadsträdgårdsmästaren BeSATT AV LOPPIS MENY À LA RAFAEL KATALIN

Omslagsbild Robert Alm på Skrotcentralen i Uppsala Foto: Stewen Quigley

Medarbetare/redaktion Redaktion Stewen Quigley – ansvarig utgivare – stewen@bizart.se Johanna Uddén – redaktör – uppslag@bizart.se Lillemor Berg – redaktör – layout – lillemor@bizart.se redaktion@bizart.se Annonsansvar Monica Westerberg – annonssäljare – monica@bizart.se Ulla Holmberg – layout och korrektur – ulla@bizart.se annons@bizart.se Co-Skribenter Claes Brodda – sommelier Anna Lindgren Dahlin – journalist Lars Lambert – författare och filmare Gunilla Sthyr – journalist Mia Ulin – kommunikations- och affärsstrateg Kontakt – kontakt@bizart.se Anmälan till event – anmalan@bizart.se

Stewen Quigley

Johanna Uddén

Lillemor Berg

Bo Rosander

Lars Lambert

Mia Ulin

Claes Brodda

Monica Westerberg

Ulla Holmberg

2

innehåll 5

(In)ledare

6

Skrot och konst

10 Klimathot, vädergudar och en upplysningsman 14 Med många hästkrafter under huven 21 Besatt av loppis

26 Det är bara början – Diskoteket Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Johanna Uddén, Lillemor Berg, Stewen Quigley Skribenter: Lillemor Berg, Claes Brodda, Anna Lindgren Dahlin, Lars Lambert, Gunilla Sthyr, Johanna Uddén, Mia Ulin, Stewen Quigley.

Formgivare: Bo Rosander Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Bilder: Eva Björkman sid 7. Jonas Larsson – sid 12. Skrotcentralen sid 8.

Stewen Quigley – sid 5, 8, 10, 14, 16, 18, 21, 22–24, 27, 31–38, 40–42, 44–46, 49, 50, 54, 56, 57, 58–59, 60, 66. Uppsala kommun – sid 50–51.

Annonsering: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 0705 95 41 41, vxl 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091.

För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras.

Citera gärna men ange källan.

Annonsörer Helsida:

31 Universitetets konstsamlingar imponerar 40 Internationell turistmagnet med kulturens hjälp 44 Wallumni – stipendiat i London 49 Med människan i fokus – stadsträdgårdsmästaren 54 Om nosen är svart eller vit kan väl inte spela någon roll?

58 Lyxigt men lättlagat à la Rafael

Bolander & Co, Folkuniversitetet, HSB, Industrihus, Kaiser Bil, Klövern, Kph, Länsförsäkringar,

60 Riesling, en grön ädling

Stadsteatern, Triller Mat och Bröd, Upplands Grafiska Etikett Halvsida: Forsmark/Vattenfall,

62 Historiebiten

Rolf Guldsmed, LaserCare Uppsala, Villa Anna, Upplandsmuseet, Uppsala Parkerings AB

64 Uppslag

Kvartsida: Bror Hjorths Hus Åttondelsida: Galleri D12, Galleri Diana,

66 Korsord

Järnboden, Uppsala Konstmuseum

3

>>DRACULA

AV BRAM STOKER SPÄNNING OCH MÖRK SUGGESTIV POP AV JONATHAN JOHANSSON PREMIÄR 22/9

UPPSALA>>>> STADSTEATER BILJ/INFO: 018-14 6 2 0 0 W W W . U P P S A L A S T A D S T E ATER.SE

4

B

esynnerlig, egendomlig, underlig, nyckfull, konstig, sällsamt egenartad, absurd, befängd, barock, apart, knäpp. allt enligt synonymordboken för ordet bisarr. I namnsläktskapet med detta magasin så finns det kanske en del som stämmer, om jag får välja så blir det sällsamt egenartad.

I BIZ&ART nummer nitton träffar vi personer som skrothandlare Robert Alm som brinner för kultur samt upplysningsmannen och klimatprofeten Pär Holmgren. Genom Lars Lambert möter vi drottning Kristina som lade grunden till dagens Uppsala. Vi möter också en stadsträdgårdsmästare som inte är så värst intresserad av växter och ytterligare en drottning – i krog och musikvärlden – Katalin.

Sällsamt egenartade personligheter.

I konsten finns alltid det sällsamt egenartade. I reportaget om universitets konstsamlingar bekräftas det på canvasdukar. Uppsala universitets konstsamlingar har tillkommit genom donationer från framgångsrika personer som på på ålderns höst donerat sina livsverk till kulturen.

Johanna Uddén har träffat några besatta loppisfyndare. Bli inspirerad!

I sommar är det kanske du som gör det sällsamt egenartade loppis-fyndet.

Tar du dig till Pelle Svanslös Hus träffar du Gösta Knutsson som vaxdocka. I levande livet var han en sällsamt egenartad människa med sinne för rättvisa. Mia Ulin skriver om Pelle Svanslös som ett pedagogiskt språkrör för allas lika värde, oavsett om man har lång svans eller kort.

Eller som Gösta Knutsson skrev 1941 i boken, Pelle i Amerikatt, ”Om nosen är svart eller skär kan väl inte spela någon roll?”

Och därmed blir det sällsamt egenartade bekräftat igen.

Att vara bisarr är kanske inte så knäppt.

BIZ&ART kommer alltid att vara sällsamt egenartad.

Trevlig sommarläsning!

Stewen Quigley Ansvarig utgivare

5

skrot +

konst =

sant

Av Gunilla Sthyr

En kungsängslilja i järnplåt står stadigt utanför fönstret och på andra sidan huset syns silhuetten av rostig lingrävmaskin. På en vägg invid en skrotcontainer har ”Mange”, en av grabbarna på Skrotcentralen, gjort en målning av Robert Alms farfar – han som grundade Skrotcentralen.Vi har hamnat på en arbetsplats där skrot och konst förenas i en allsköns blandning, en av Uppsalas fräckaste kulturarenor.

6

U

nder Kulturnatten är det mäktigt att besöka Skrotcentralen. Omringad av mörkt skrot som tornar upp sig i olika konstellationer hittar man konstnärerna, musikerna och alla de andra kulturutövarna.

Kranbaletten – kampen mellan två lyftkranar, som fick inviga Kulturnatten 2005 – hade ingen tidigare skådat. Konstutställningar, ljusspel, dans – det finns ingen begränsning i utbudet under kulturnatten. Mitt i bråten står Vikingabåten, byggd av sällskapet Skiltingarna, i trä efter mått från den äkta i Valsgärde. Den brukar forslas hit till en hedersplats.

Mycket musik har också slamrat runt bland skrothögarna och för de olika rockbanden har det främst varit på scenen i den så kallade ”metallboden”, medan mer stillsamma grupper fått plats i den ljusa matsalen.

Skrotcentralens VD, Robert Alm, sjunger själv i Uppsalakören Tonprakt, som har en given plats under kulturnatten.

– Vi blandar friskt olika kulturinslag och hela tiden blir det fler som vill medverka med sin grej. Vi är ett kompisgäng av

både proffs och amatörer som håller i programmet, och alla lika engagerade, säger han.

Alla som jobbar på Skrotcentralen bidrar på sitt sätt till de kulturevenemang som anordnas, då inte enbart under kulturnatten som blivit en tradition. En av grabbarna är grafittikonstnären Magnus ”Mange” Arkebäck , som på en skrotcontainer målat Roberts farfar Thore – grundaren till Skrotcentralen, som startade verksamheten 1935 .

Men hur kom det sig att Skrotcentralen blivit en sådan kulturarena att räkna med, förmodligen den enda i sitt slag i landet?

Robert Alm, en av fyra syskon Alm som driver företaget, fick inspiration från vännen och Buthodansaren SU-EN, som fascinerades av skrotmiljön för att uppföra sina danser Skrotcentralen är numera något av en hemmascen för SU-EN som även involverat Robert Alm i sina dansnummer. I Scrap – the Truck kör Robert en kranbil som hon dansar under, tills kranbilens gripklo fångar in henne. I dvd-filmen Scrap life,

7

Robert Alm

som har sänts två gånger på SVT, använder SU-EN och hennes dansare hela skrotmiljön för att fånga den rätta, lätt surrealistiska känslan.

– Det ena har gett det andra. En artist som jag också inspirerats av är norrlänningen och artisten Lars Ante Kuhmunen, som jag hörde jojka. Då tänkte jag, att det där vill jag ha på Skrotcentralen, så han kom hit och framförde sitt nummer En djävla jojk ur Jojk på skroten i en stor skrotcontainer som vi byggt upp. Då medverkade också rockgrupperna Nordlys och Simple Sinners.

Genom Skrotcentralen passerar årligen mellan 40 och 50 000 ton skrot och det man kan bli imponerad över är att allt, alla metaller, kan återvinnas.

– Det är naturligtvis väldigt bra ur miljösynpunkt, här i Sverige är vi duktiga på att återvinna skrot, menar Robert Alm. Utanför fönstret i hans arbetsrum passerar en strid ström av lastbilar och långtradare fyllda av skrot som köpts eller hämtats upp från verkstäder, plåtslagerier, jordbruk och annat. En stor del av de återvunna metallerna exporteras, eftersom behovet i de svenska stålverken minskat, på grund av minskad produktion.

8

Kranbalett på Kulturnatten 2011

Alla som jobbar på Skrotcentralen bidrar på sitt sätt till de kulturevenemang som anordnas, då inte enbart under kulturnatten, som blivit en tradition.

– Men SSAB är världsledande i sin stålproduktion och flera stålverk använder enbart återvunnet skrot för sin produktion.

Det här är en framtidsbransch! Det handlar ju om att ta hand om alla restprodukter som vi människor producerat.

Man kan förstås undra om det inte blev någon slags kulturkrock för personalen, att börja arbeta med konstinstallationer mitt på en arbetsplats, där man hanterar storskaliga och till synes oanvändbara restprodukter?

– Det är klart att många till att börja med uppfattade det som väldigt konstigt att exempelvis ha en dansuppvisning mitt ibland allt skrotet. Men allteftersom har vi nog allihop utvecklats av vår speciella kombination. Nu skulle jag säga att det genomsyrar alla som jobbar här. Ibland kan jag få ett meddelande via kommunikationsradion att ”nu har vi hittat en spännande grej, ska vi spara den?”

Robert Alm ler lite, pekar på den del av gården där man förvarar ”fynd” som kan komma att användas framöver. Här står till exempel en lingrävmaskin som togs ur drift för åtskilliga årtionden sedan och som få idag kan manövrera.

– Men vi har haft gubbar här som förstår sig på en sådan maskin. Det kan bli väldigt intressanta möten och lite nostalgi, avslutar Robert Alm, och ser fram emot årets kulturnatt. 0

9

Nöjesparkering_105x306.indd 1

2012-06-08 11.11

V채dergudar klimathot och en upplysningsman

av Lillemor Berg

10

Väderleksrapporterna torde vara bland de mest populära programmen på TV genom tiderna. När morgondagens väder och långtidsprognosen ska presenteras då hyschas det i stugorna, volymen skruvas upp och ungarna skickas ut. Folk i allmänhet och svenskar i synnerhet har inte bara ett engagerat förhållande till väder utan också till sina vädergudar – TV-meteorologerna.

M

ånga TV-meteorologer har varit starka profiler, vissa är nära nog legendariska. Den äldre generationen minns säkert fortfarande Curry Melins väderkorn och kanske till och med Leo ”regna lätt” Rannalet. Och John Pohlman, som turnerade i folkparkerna eller Åsa Bodén som blev besjungen i en låt på Svensktoppen. Åsa Bodén var för övrigt en av de första kvinnorna framför väderkartan efter rader av myndiga farbröder i slips. En generationsväxling senare hände något nästan lika revolutionerande, Pär Holmgren dök upp i rutan, en ung spoling på bara några och tjugo i jeans och med axellångt hårsvall. Trots att den ungdomliga framtoningen och frisyren föll utanför den gängse normen, blev han relativt snabbt hela svenska folkets Väder-Pär.

– Jag tror att många fortfarande förknippar mig med den rollen, trots att jag slutade på TV för drygt tre år sedan. Men det är kanske inte så konstigt, jag var ju på SVT under en lång period, tjugo år varav tio som chef, menar Pär Holmgren.

Under Pär Holmgrens tjugo år på SVT kom meteorologin alltmer att förknippas med djupare innebörder än att bara handla om väder i allmänhet. Begreppet klimat har vidgats till ytterligare en dimension som omfattar vår inverkan på livsmiljön och utsikterna till ett hållbart samhälle.

– Allting började omkring 1990 då vi hade ett antal extremt milda vintrar i Sverige. Många kände oro över det konstiga vädret. I samma veva kom den första rapporten från FN:s klimatpanel. Det var första gången som media intresserade sig för klimatfrågan och hotet om global uppvärmning.

Vi som meteorologer försökte på den tiden tona ner farhågorna när journalisterna kom med sina frågor, minns Pär Holmgren, några varma vintrar i rad gav ju inte tillräckligt underlag för att göra profetior.

Pär Holmgrens miljöintresse vaknade först senare i olika steg. Hans läggning är i grunden teoretisk och de teoretiska

perspektiven stod länge i fokus för uppmärksamheten. Som barn var han fascinerad av astronomi och ville bli astronaut.

En inriktning på naturvetenskap med tonvikt på fysik och matematik var självklar. Efter gymnasiet blev det fysikerlinjen på Uppsala universitet.

– Jag hade lika gärna kunnat bli partikelfysiker som meteorolog. Ämnena är på sätt och vis besläktade. Meteorologin har en extremt teoretisk och matematisk sida.

Det handlar om riktigt svår matematik, ekvationer som inte går att lösa exakt. Ämnet är så komplext, man måste ta hänsyn till att allting påverkar allt annat. Men det som är extra spännande med meteorologi är att ämnet anknyter till de mjuka frågorna. Det väldigt teoretiska och matematiska binds samman med en praktisk och konkret verklighet.

Klimatfrågan gör detta ännu tydligare. Forskningen bygger upp enormt komplexa teoretiska modeller men i slutändan

Det är aldrig för sent att göra så mycket som möjligt. handlar det om praktiska åtgärder, om samhällsplanering och människors beteendemönster och attityder.

Pär är något av ett mattesnille. Alla meteorologer, påstår han, har det gemensamt att de är relativt begåvade matematiker. Vad alla meteorologer däremot kanske inte har, är den kommunikativa begåvningen att åskådliggöra och förklara sitt ämne så att den breda allmänheten förstår. Någon sådan fallenhet hade inte heller Pär Holmgren märkt av hos sig själv innan han började på TV. – Jag blev tvingad att lära mig och utveckla den sidan av mig själv när jag började på TV. Och jag var ju väldig ung och därför formbar. Jag fostrades in i rollen att förklara och

11

många av mina lärare på universiteten började lägga alltmer tid på de här frågorna. Mitt intresse drogs först till de komplicerade ekvationerna, diagrammen och kartorna. Det var egentligen först när jag blev pappa för första gången 1993 som jag insåg vidden av klimatproblematiken på ett emotionellt plan, att det inte bara var en fråga om teoretiska modeller och siffror utan också om människor som kommer att drabbas, kanske mina egna barn eller barnbarn.

I slutet av 1990-talet började Pär Holmgren föreläsa om klimat. Först handlade det om ganska enkla frågor, som till exempel om vad växthusgaser är och varför de kan bidra till en global uppvärmning. Men efter några år blev frågorna alltmer komplexa och berörde väldigt konkreta problem om detaljer kring mat, transporter och energi. Det ledde till att Pär behövde sätta sig in i allt fler ämnesområden. Alla dessa kunskaper har han omsatt flitigt i föreläsningsturnéer och i en rad publikationer, som bland annat den uppmärksammade Mat och klimat, skriven i samarbete med Johanna Björklund och Susanne Johansson, då forskare på SLU i Uppsala.

– Klimatbelastningen blir otroligt mycket mindre om vi äter vegetarisk mat. Under 90-talet åt jag själv bara vegetariskt och fisk men äter nu kött ibland, kanske ett par gånger i månaden. Matfrågan är inte lätt. Fisk är inte längre en bra alternativ proteinkälla eftersom bestånden minskat drastiskt.

På turné med el-moppen

framföra budskap på ett begripligt sätt. En normal meteorolog har andra meteorologer som sina mentorer medan jag även fick mentorer i journalister, redigerare och andra mediamänniskor.

Ett ämne som Pär Holmgren lärde sig kommunicera väldigt bra var klimatfrågan. Hotbilden mot miljön förstärktes efterhand av allt fler larmrapporter och ämnet fick ett ordentligt genomslag i media efter millenieskiftet.

– Ofta var det mig som journalisterna ville prata med, trots att det fanns mycket mer insatta och kvalificerade forskare på SMHI och universiteten. Det var på den vägen jag fick upp ögonen för klimatproblematiken. Jag blev helt enkelt tvungen att läsa på. Sedan länge hade jag också tjatat på mina TV-kollegor om vikten att sätta sig in i ämnet, för jag förstod redan på 90-talet det förr eller senare skulle bli ett stort mediafokus på de här frågorna.

Pärs engagemang i miljö- och klimatfrågor fördjupades efterhand som debatten rullade på i media. Men till en början var intresset mest inriktat på den rent teoretiska problematiken.

– Det som framför allt bekräftade att ämnet var viktigt, spännande och utmanande ur ett teoretiskt perspektiv, var att

12

Egentligen handlar det om att alla borde äta lite mindre kött och hålla sig till lokalt producerade råvaror. Vi äter mer och mer kött trots att vi producerar allt mindre själva i Sverige.

En lösning vore att äta svenskt kött, även om vi får betala lite mer för att äta lite mindre. Då stannar avfallet dessutom i ett naturligt kretslopp. Det är när vi förflyttar kolatomer och kolhydrater runt omkring på jorden som vi får en obalans.

Flera orsaker bidrog till att Pär Holmgren lämnade TV. Föreläsningsverksamheten hade blivit så omfattande att den var svår att kombinera med en fast anställning. Som engagerad i miljö- och klimatfrågor, ämnen som blivit alltmer politiserade, var det också svårt att som SVT-anställd delta i debatten på egna villkor. Framför allt hade Pär Holmgren så många olika projekt och idéer som han ville få mer tid till att genomföra. Med ett relativt omfattande författarskap bakom sig har Pär bland annat startat ett eget förlag, Pärspektiv.

Ambitionen är att ge ut böcker som berör sammanhanget av samhälle, natur och miljö. På det egna förlaget har han debuterat som barnboksförfattare med Torstens resa ut i vida världen. Förlaget har även gett ut ett antal böcker av andra författare och fler är på gång.

Tillsammans med Staffan Lindberg har Pär Holmgren de senaste åren gjort scenföreställningar, en slags blandning av underhållning och upplysning. Den årliga Elmopedturnén med klimatshower som Så länge sladden räcker!, Ute i gjort väder och Med växthusgasen i botten, har blivit ett välkänt inslag i sommar-Sverige. När projektet drog igång 2009 var även den nu saknade Lasse Eriksson en kraft i gänget. I augusti i år grenslar Staffan Lindberg och Pär Holmgren sina elmopeder igen för en turné från Oslo till Köpenhamn.

– Att åka el-moppe genom Sverige på morgontimmarna är fantastiskt. Man kommer så nära djuren. Den är knäpp tyst, tystare än en cykel, berättar Pär.

Kultur och musik är områden som alltid legat Pär Holmgren varmt om hjärtat. Han är vice ordförande i föreningen Artister för miljön och var med om att ge denna verksamhet en nystart. Men musiker vill han absolut inte kalla sig, trots att han en tid var medlem i meteorolog-metalbandet Spridda SkurarS, där bland andra också kollegan Pererik Åberg medverkade.

På gång är emellertid ett särdeles spännande musikaliskt projekt som Pär Holmgren startat upp tillsammans med de världsberömda profilerna inom progressiv rock, Hasse Fröberg och Tomas Bodin, båda medlemmar i The Flower Kings. De håller på att skriva och komponera en rockopera med arbetsnamnet Crime of the Century. Musikerna Fröberg

Så länge som mängden koldioxid ökar i atmosfären, måste jag fortsätta med det här. och Bodin komponerar och gör låttexter. Pärs roll är att författa själva storyn, även ner på en nivå där han sätter låttitlar och tempo och att ge liv åt karaktärerna.

– För tillfället ligger arbetet nere men ungefär en tredjedel är redan klar. Det känns väldigt lovande och spännande. Men det är naturligt med en paus just nu eftersom Hasse Fröberg precis har kommit ut med en ny skiva och The Flower Kings ska dra på turné. Vi behöver också fundera på hur vi ska gå vidare. Nästa steg är att besätta de fyra huvudrollerna, i första hand är det rösterna vi letar efter. Det beror mycket på dem hur musiken ska låta.

Tanken är att skapa en berättelse i tre akter och på sikt finns planer på att sätta upp Crime of the Century på scen.

Men först gäller det att hitta röster som fungerar bra i studio och nästa steg är att spela in musiken på skiva.

I alla projekt som Pär Holmgren initierar och deltar i finns miljö- och klimatfrågorna som en röd tråd. Det är ingen överdrift att säga att han med olika medel och uttryckssätt bedriver ett gigantiskt upplysningsarbete.

– Så länge som mängden koldioxid ökar i atmosfären, måste jag fortsätta med det här. Rent teoretiskt, i en god värld med en samhällsutveckling som går åt rätt håll, så om tjugo år kan det kanske pika och vi har börjat ställa om samhället. Då behövs inte jag längre. Men tyvärr, tror jag inte det kommer att hända under min livstid. Det finns inga smarta eller enkla lösningar så länge vi gräver upp olja, naturgas och exploaterar kolgruvor. Så länge världens skogar och den samlande biomassan minskar går det åt fel håll. Det blir bara värre och värre. Världen måste helt enkelt byta spår.

Den enskilda människan har lite att sätta emot när ett helt system bestämmer utvecklingen. Det är lätt att tänka att det

inte spelar någon roll vad vi gör som individer. Teoretikern Pär Holmgren tycker annorlunda.

– De politiska systemen är tröga, just därför spelar de enskilda initiativen väldigt stor roll. Många enskilda initiativ kan samlas till en kritisk massa. Ju fler som bidrar desto närmre kommer vi den kritiska massa som behövs för en allmän förändring av våra attityder och synen på vårt sätt att leva. Det är aldrig för sent att göra så mycket som möjligt. 0

Fakta i urval om Pär Holmgren Sitter sedan 2008 i SMHI:s insynsråd och invald i Naturskyddsföreningens riksstyrelse 2010 Promoverades till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 2012 Disapristagare 2009 för sitt populärvetenskapliga engagemang i klimatfrågan Programledare i TV4 för dokumentärerna: Sol, vind och vatten (2009), Gröna korridorer (2011), Hållbara städer (2012) Publikationer på Medströms bokförlag: Meteorologernas väderbok, Svenska himlar, Mat och klimat, Meteorologernas nya väderbok, Klimatkoden Läroböcker, Liber förlag: Upptäck väder och klimat, Barn frågar om klimatet Förlaget Pärspektiv: Torstens resa ut i vida världen

13 juni − 26 augusti

Bilder av Bror av och med Bror Hjorth Sommaröppet: tisdag−söndag kl 12−16

Norbyvägen 26 752 39 Uppsala 018-567030 www.brorhjorthshus.se 13

med många hästkrafter under huven

14

av Johanna Uddén

Jag har tänkt på det mycket.Varför är jag så arg?

Det är svårt att ändra på, men jag har faktiskt mjuknat med åren.

J

a, inte är den särskilt cool, men nog så personlig, Katalins senaste bil – en ärtgrön Fiat Qubo. Intresse för olika bilmodeller verkar vi ha gemensamt, så jag kommenterar hennes val av bil.

– Ja, jag har länge kört en jeep som jag gillar. Men när jag följde med min syrra för att köpa bil till henne blev jag helt oplanerat ägare av den här. Den är seg, men det är en miljöbil, så den passerar.

Katalins bilintresse har kanske sitt ursprung i att hon hjälpte till på lantgården hemma i byn nära Bratislava i Slovakien, som under hennes uppväxt ingick i Tjeckoslovakien. Bland annat ingick en hel del traktorkörning, vilket passade henne bra.

– Jag är uppväxt under väldigt enkla förhållanden. Vi är fem systrar och vi fick alla hjälpa till på gården.

Familjen tillhörde en ungersk minoritet på omkring en halv miljon, som bor i området. Ungerska var det språk man talade hemma och Katalin och hennes systrar gick i ungersk skola. Vad som hände i Tjeckoslovakien under hennes uppväxt hade hon ingen aning om.

– Jag hade en sträng men kärleksfull barndom, men när det gällde politik visste jag ingenting. Mina föräldrar sa inte så mycket om situationen i landet. Inte förrän jag hade varit i Sverige i många år förstod jag hur det där med öst och väst egentligen hängde ihop.

Katalin torkar sig i ögonen med en servett flera gånger under vår intervju. Jag tänker att hon blir rörd av sina minnen, men hon påstår att det är allergi. Ok, då. Men det ligger faktiskt nära till hands att tänka känslor när det gäller

Katalin. Hon är en utpräglad känslomänniska och vi är många som fått stränga tillsägelser om att flytta stolar, äta upp eller vara tysta. När jag frågar varför hon är så arg, skrattar hon varmt.

– Jag har tänkt på det mycket. Varför är jag så arg? Det är svårt att ändra på, men jag har faktiskt mjuknat med åren.

Jag är egentligen en blyg och tillbakadragen person när det gäller offentliga sammanhang. Men när jag är engagerad och ska vara tydlig, då höjer jag rösten. Det är mitt sätt att prata, det har jag med mig hemifrån. Alla har starkt temperament i min familj och vi pratar högt. Förmodligen är det en kulturfråga också. Jag tror man låter mycket i den del av Europa som jag kommer från.

Numera betraktar sig Katalin som svensk, hon har trots allt bott här i över fyrtio år. Som 18-åring ingick hon i en sång- och dansgrupp som fick möjlighet att åka till Finland på turné. Gruppens agent ville sen ta med Katalin till Stockholm för att hon skulle uppträda med ett ungerskt band, men det blev inget av det.

– Jag hamnade ensam i Sverige och fick inte åka tillbaka till Tjeckoslovakien. Det här var 1969 och eftersom jag en gång lämnat landet var jag inte välkommen tillbaka. Jag har sökt visum fjorton gånger till mitt eget hemland, men fått avslag. Kan du förstå! Vid den här tiden var jag dessutom väldigt omogen och förstod inte riktigt omständigheterna.

På Wallingatan i Stockholm fanns ett hem för kvinnor – Unga Kvinnors Värld – som drevs av två nunnor. Där bodde Katalin tillsammans med andra ensamma flickor, flera av dem var gravida och hade skickats till Sverige för att föda.

15

Det var himmelriket! Jobbet var trevligt, svettigt och varmt.

Det var ren kärlek!

– Jag bodde där i ett halvår medan jag sökte visum och väntade på papper. En ungersk tolk började engagera sig i mig och hon fick mig till slut att bestämma mig för att göra något av situationen.

Så hamnade Katalin i Uppsala och utbildade sig till fritidspedagog. Världens mest onödiga yrke, menar hon själv.

Efter något år i Uppsala gick hennes mamma bort, vilket blev ett svårt slag.

– Det var fruktansvärt jobbigt. Jag hade ju inte träffat henne på sex år, sedan jag åkte på turné. Jag fick en djup kris och ville lämna Sverige. Jag sökte än en gång inresetillstånd till Tjeckoslovakien, men fick inte. Min pappa mötte mig i Warszawa och vi fick i alla fall träffas några dagar. Det var fint. Jag hade massor med frågor om min uppväxt och bakgrund som han kunde hjälpa mig med. Efter det fick jag vänta ytterligare tretton år på att få åka hem till Tjeckoslovakien. Det dröjde precis nitton år och åtta månader innan jag kunde återvända. Förstår du?! Det var helt fantastiskt att komma hem! Men det var förstås också svårt eftersom så mycket hade förändrats.

Katalin har valt ett arbetande liv. ”Hon jobbar som en häst” var hennes amerikanske chefs omdöme, när hon under några år bodde i USA. Och hon menar själv att hon jobbar med glädje, även om hennes familj kanske inte alltid uppskattat det. Hon menar att om man ger sig in i något måste man kunna lägga all sin kraft på det. Och så blev det när hon startade sin rörelse.

– Jag jobbade hos några kompisar som drev Café Engelbrekt i övervåningen på Svartbäcksgatan 19. Efter ett år

16

frågade de om jag ville ta över. Jag kunde inte laga mat, men jag gillade att jobba, så jag gjorde det. Det var 1984 som Café Katalin föddes. Det blev ren och skär kärlek. Och ett fruktansvärt hårt jobb.

Företaget och personen Katalin har sedan blivit en institution i Uppsala. Det började som ett kafé, där många av oss med småbarn hängde under helgerna – en livlig träffpunkt där den högljudda och hjärtliga Katalin var centrum. Så småningom serverades öl och mat på kvällar och hon bokade musiker till den lilla scenen. Här har till exempel stora jazzstjärnor som Monica Zetterlund, Rebecka Törnqvist och Viktoria Tolstoy uppträtt, liksom Arne Domnerus och Svend Asmussen.

– Vi hade massor av fantastiska svenska och utländska artister, för att inte tala om en stor drös med underbara lokala artister! Det var himmelriket! Jobbet var trevligt, svettigt och varmt. Det var ren kärlek!

Utvecklingen gick relativt snabbt för Katalin. Hon tog över den nedre våningen 1990 och öppnade Pub 19. Många konserter och gårdsfester senare blev hon tvungen att flytta sin musikscen på grund av ägarbyte på Svartbäcksgatan. Vid upprustningen av Godsmagasinet för tolv år sedan öppnade hon Katalin and all that jazz, ett större ställe med rejäl scen.

Sedan öppningen av Godsmagasinet har mycket hänt i Uppsala. Till exempel har det stora Uppsala Konsert & Kongress tillkommit. Dessutom har det öppnat flera krogar, även några med musikscener. Förr var Katalin störst och nästan utan konkurrens. Hur ställer hon sig till alla nya ställen?

17

Museér Musik

Utställningar

Kultur

Gallerier

23 juni – 5 augusti 2012

30 år med konst!

Nutida konst, konsthanverk, kafé samt kulturevenemang

Hargs Bruk, 742 95 Hargshamn. 0173-200 63, 070-290 99 35.

Hargswww.distingo.se Bruk, Hargshamn 0173-200 63, 073-507 74 37 www.distingo.se

Simon Key Bertman, Eva Kullgren, Lars Larsson, Gunnar Stening, Gunnar Kaj, Irina My Lindqvist, Järnakademin, Moa Israelsson, Sara Wittzell, Bill-Ove Jonsson ÖPPET Ons – Sön 11–17

Galleri Diana EXHIBITIONS

www.galleridiana.com tis-fre 12-18 lör-sön12-15.30

018-843 62 31 sysslomansgatan 9

Trevlig sommar!

Vi öppnar igen den 1 september Vernissage med Uppsalakonstnären Hans T Forsberg med målarskola under veckan Se vår hemsida för närmare information Drottninggatan 12 073 - 201 55 55 www.gallerid12.se 18

– Många har försökt att få mig att säga att det är jobbigt med konkurrensen, men det tycker inte jag. Det är en otrolig känsla med allt som hänt. Jag blir bara ödmjuk inför det.

Vi kompletterar snarare varandra. Och upprustningen och byggnationen i området runt resecentrum är fantastisk! Tänk hur det såg ut här när vi började. Uffes bil var det enda som fanns på grusplanen här bakom.

Uffe, ja. Det är svårt att inte nämna bandbokaren Ulf Carlsten om man ska prata om Katalins framgångar. Han arbetade tillsammans med Katalin i tio år och bokade bland annat stora artister som Taj Mahal, Isaac Hayes, Ron Sexsmith och den legendariska soulkungen Solomon Burkes.

Ulf Carlsten gick bort 2009 och det var ett svårt slag för Katalin, både som vän och som företag. För närvarande har hon ingen fast bokare, men där vill hon ta nya tag. En annan motgång har varit Pub 19 som inte bar sig under senare år.

Den har hon därför arrenderat ut under två år sedan i julas.

– Det känns ok och det blir bra att ha fokus på Östra. Jag känner att jag kan börja om lite från början. Jag vill hitta mitt ursprung i rörelsen och kunna stå för och njuta av innehållet.

Katalin gillar motgångar. Det låter kanske konstigt, men hon drivs av frustrationen när något inte funkar. Och då kan det hända att hon gormar på folk hon har omkring sig.

Katalin kan förmodligen med rätta ha sina sidor. Det är numera en del i hennes varumärke.

– Om allt skulle gå på räls skulle jag inte klara av det. Jag får styrka av en viss oordning samtidigt som jag har kontrollbehov. Och precis som kärleken till arbetet är en drivkraft, är även motgångarna det. Jag tror att jag ger utlopp för de båda sidorna i mitt sätt att vara. 0

insikt

VÄLKOMMEN PÅ Nya LEXUS-PREMIÄRER.

Nu är de här, de senaste tillskotten i Lexus modellprogram. Två splitter nya GS-versioner och en uppdaterad RX 450h, nu i sitt livs absolut bästa form. GS finns med två motoralternativ, med en V6:a på 2,5 liter eller den senaste generationen av Lexus Hybrid Drive.

Alla tre kan fås i F SPORT-utförande, vilket kort sagt betyder extra allt. Det syns utanpå, märks inuti och framförallt – det känns på vägen i form av vassare vägegenskaper och större körglädje.

Varmt välkommen på en provkörning! Eller varför inte tre?

Lexus Stockholm Norr Ytterbyvägen 14-18, Täby. Tel 08-501 610 00.

Lexus Stockholm Söder Bolmensvägen 51, Årsta. Tel 08-501 610 00. www.kaiserbil.se Bränsledeklaration blandad körning: GS 450h 5,9-6,2 l/100 km. CO2 137-145 g/km. 345 hk. RX 450h 6,3 l/100 km. CO2 145 g/km. 299 hk. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). Bilarna på bilden är extrautrustade.

Lexus_BizArt_19juni_216x306.indd 1

19

2012-05-29 17.05

HSB ROSENDAL

DESIGNAD RYMD I NÄRKOTAKT MED NATUREN I Rosendal bor du granne med stadsskogen och den nybyggda tennisbanan. Här är lägenheterna ritade för att släppa in optimalt med ljus och för en nära kontakt med naturen utanför. Många av lägenheterna har balkong eller uteplats mot både öst och väst. Och på taket finns en penthousevåning för dig som vill ha ett boende utöver det vanliga. Säljstarten närmar sig och vi vill påminna dig om att göra en intresseanmälan för att få förtur till Rosendal. Alla får köpa bostad i HSB och du som bosparar i HSB och är medlem får välja först.

Vill du paxa en lägenhet i Rosendal?

Depositionen är 5 000 kr. Vid köp blir beloppet värt 10 000 kr vilket dras från insatsen. Om du inte köper får du tillbaka depositionen.

Prisexempel 2:a 73 kvm Pris ca 1 975 000 kr Avgift ca 3 800 kr/mån 3:a 86 kvm Pris ca 2 800 000 kr Avgift ca 4 350 kr/mån 4:a 106 kvm Pris ca 3 500 000 kr Avgift ca 5 350 kr/mån Anmäl ditt intresse nu så skickar vi hem mer information: www.hsb.se/uppsala/rosendal kontakt@uppsala.hsb.se, 018-18 00 00.

TITTA PÅ FILMEN OM ROSENDAL

Använd qr-läsaren i din mobil eller gå in på hsb.se/uppsala/rosendal

MER INFORMATION: hsb.se

20

besatt av

loppis

Madelene Mhanna

sammanställt av Johanna Uddén

N

är sommaren närmar sig börjar jag tänka ännu mer på loppisar än vanligt. Vilka fynd ska jag göra i år?

Om man gillar loppmarknader är det lätt att bli besatt. Och när kompisar berättar om vissa fynd de har gjort går det en rysning genom mig. Det är som med otäcka historier när man var barn. Jag vill höra storyn om fyndet om och om igen. Och jag måste faktiskt erkänna att jag blir lite

avundsjuk. Borde inte jag ha gjort det fyndet? I alla fall – om jag ser något riktigt bra till fyndpris, så köper jag oavsett om jag behöver det eller inte. Jag brukar intala mig själv att jag faktiskt kan sälja det. Tror ni jag gör det…?

Vill du veta var du kan göra fynd på loppisar nära dig i sommar? Kolla till exempel in Loppis-appen eller

www.svenskaloppisar.se

21

Roger Elg

Ulf Risberg

Katja Jahn

Madelene Mhanna

Ett av mina bästa fynd är mina kaffekoppar från märket Vereco, France som jag har köpt på Tradera.

Jag köpte sex koppar för 60 kronor och det tycker jag verkligen var ett fynd. Vereco har fina bruksföremål i glas och eftersom de inte finns i butiker så har det blivit roligt att samla på. Jag har även dricksglas och uppläggningsskålar. Jag kollar mycket på Blocket och Tradera, det är en hobby jag har. När det gäller loppisar gillar jag mest de som ligger mer avsides än de som är centrala. Där kan man fynda. (bild: föregående sida)

Roger Elg

Jag är besatt av stenmortlar. De är inte bara vackra, de kan användas också. Den stora apotekarmorteln är en av mina favoriter. Den har jag använt när det ska krossas mycket och stort av något, till exempel pepparkorn. Den är bra också att krossa is med.

Jag köpte den för 15–20 år sedan i den lilla loppisen i gamla Philipssonhuset på hörnet mot St:Persgatan. Den kostade 500 kronor, vilket jag tyckte var ett fynd för en sådan pjäs. Många av mina andra mortlar är köpta både på Vaksalatorg och på andra loppisar. Jag har inte någon favoritloppis, men det bästa är att komma ut utanför storstäderna.

Sommarloppis i all ära, men de bästa fynden gör man när det är höst eller vinter och efter storhelger då folk har rensat sina skrymslen.

Ulf Risberg

På en secondhandaffär i Landskrona köpte jag den här jackan. Egentligen letade jag efter en 60-talskavaj att ha som jacka på sommaren. Men så hittade jag den här och tyckte att den passade.

Efter att jag hade köpt den upptäckte jag att den är vändbar. Den har en vardaglig beige sida, lite gubbigt beige. Och om man vänder den ut-och-in blir den mönstrad i brunt hundtandsmönster. Först använde jag den inte på något år, men sen plockade jag fram den och gillar den mer och mer. Den kostade runt en hundring, så det var ju ett fynd!

Jag hoppas den håller i 15–20 år till. Jag besöker ofta loppisar, särskilt Vaksala torg där jag har övat upp ett bra loppis-öga. En annan favorit är den stora loppisen i Mauerpark i Berlin! De har även mat, ölservering och mer nya grejer: kläder och konst till exempel. Där kan man gå en hel dag och hitta en massa man vill ha – antika dragspel eller jättestora metallpalmer – tur kanske att man inte kan få med sig allt hem..!

22

Katja Jahn

Jag gillar skarpt den här väggvasen från 40-talet som har formen av en fisk. Jag köpte den på Vaksala torg för 40 kronor, tror jag. Det tycker jag var ett fyndpris. Jag gillar den för att den är både ful och snygg och för att idén med en fisk som vas som man hänger på väggen är helt knasig. Mina favoritloppisar är sådana där spontana som kommer upp på gårdar i stan ibland, annars är det fortfarande Vaksala torg som gäller. Bakluckeloppisen vid Ulva är också riktigt bra.

Ika Svensson

Jag vill gärna visa upp mina finaste vintageklänningar som jag har köpt på olika loppisar runt om i landet. Några enstaka har jag köpt på nätet. Vissa av mina klänningar har kostat runt 20-lappen, andra bortåt 500 kronor. Oavsett pris så har det varit fynd i mina ögon, eftersom klänningarna är så vackra, unika och välbevarade trots lång historia. Att de har hamnat hos just mig gör det till fynd. Jag gillar dem därför att de ofta är unika (åtminstone i min bekantskapskrets) och oerhört välarbetade. Allra roligast är det när jag hittar en ateljé- eller skräddarsydd klänning som passar mig perfekt! Dessutom är klänningarna kulturhistoriskt intressanta och berättar något om sin tidsperiod. Och naturligtvis är de vackra och får mig att känna mig vacker. I Uppsala är Röda Korset helt klart bäst på grund av det stora utbudet och den snabba ruljansen. Men sedan har jag också några favoriter i närheten av mitt lantställe på västkusten. För att inte nämna alla lockande loppisskyltar utmed vägkanten så här under sommarhalvåret ...

23 Ika Svensson

Helen Eriksson Lind

Helen Eriksson Lind

Det var inte lätt att välja vilket fynd jag skulle visa upp, men till sist blev det en underbar, jordnötsformad, grön glasvas signerad Gunnel Sahlin. Jag köpte den på en loppis i Småland under ett glas-safari då vi besökte en massa glasbruk och handlade en hel del. Men avstickaren till en loppis tycker jag gav det bästa fyndet. Vasen kostade några hundralappar och det var kärlek vid första ögonkastet. Jag är lite enkelspårig. Jag älskar grönt och jag älskar vaser. Så just den här kan väl ses som en fin representant för alla mina andra vaser som fyndats genom åren. Har för övrig inköpsstopp just nu eftersom det lätt blir för mycket. Min klara favoritloppis är den tisdagar, sommartid i Säterdalen. Vi har vårt sommarhus i Säter och är flitiga besökare på loppisar i den trakten. Loppis är bäst på sommaren!

Frida Antesson

Jag samlar på fina fiskfat – alltså fat formade som fiskar och inte fat gjorda för att ha fiskar på. Det är en viktig skillnad. Jag samlar sakta men säkert på mig en onödigt stor samling av fiskfat och andra liknande fat i olika färger, ofta Gabrielgods. Fiskfat har alltid funnits i min närhet. I stugan för pappas pipkrafs, i barndomshemmet och i alla min egna boenden genom åren. Pappa är lika (och värre) nördigt samlande och nu är alltså både jag och min syster drabbade. Inget hem är ett hem utan lite fiskfat! De här faten har jag köpt någonstans i Hälsingeskogarna. Det är fynd! Priserna varierar och flera av faten har jag hittat för en bråkdel av vad de kan kosta i Uppsala till exempel. Min personliga favoritloppis finns i närheten av Arbro och vid första anblicken kan den tas för skrotupplag. En trevlig tystlåten man med keps och total oförmåga att ta betalt har loppisen på sin gård.

Där, mellan glastrollen, terrakottakrukorna och grytunderläggen finns dom; fynden!

24

Stina Wolter

Frida Antesson

Stina Wollter

Jag har en megastor smutspistagegrön frökapselformad vas som jag köpt på en loppis på Henåns torg på Orust.

Den kostade typ 50 spänn och det kallar jag ett fynd. Jag gillar den för att den är fin även när den står och skräpar i ett hörn och för att den funkar med de där pampiga höga buketterna man ibland får. Och påskris.

Och en enda lilja. Och en liten gran till och med. Min absolut bästa loppis är en som ligger alldeles vid stora vägen i Alunda. Och så gillar jag Kupan i Boländerna.

Johanna Uddén

Vi åker på massor av loppisar i södra Jämtland där vi har vår stuga. Nu i påskas hittade vi fem Blå Adamkoppar med tillhörande assietter av Stig Lindberg. De är snygga som tusan! Hittar man Stig Lindberg grejer till bra pris SKA man bara köpa, oavsett hur trångt det är i skåpen hemma. De här kopparna brukar kosta 400–500 kronor i Uppsala. Loppisen i Hunge tog 105 kronor inklusive assiett (!) och det prutade vi på, förstås. Hunge-loppisen är en favorit, liksom en loppis i en lada i Bräcke som innehas av en lustig man med en gammal stormhatt. Där har vi bland annat köpt supersnygga bestick.

0

Välkommen till Forsmark

Sommarprogram

- en upplevelse för hela familjen

Öppet 18 juni–2 september

Kostnadsfria aktiviteter!

•

Experimentverkstad

•

Elbilar för barn

•

Bruksvandring och herrgårdsvisning

•

Guidade bussturer

•

Bruksmuseum

•

Café och värdshus

•

Hantverksbutik

•

Evenemang i sommar Orienteringsdag

Orientering för alla åldrar, lör 7/7

•

Forsmarks meet ’n’ cruising Utställning av amerikanska bilar, lör 11/8

•

Hunduppvisning Brukshundar i arbetsmiljö, lör 25/8

Forsmarks bruk ligger i norra roslagens skärgård Läs mer om vårt sommarprogram www.vattenfall.se/forsmark Telefon 0173-500 15

CONVEX TRIANGLE Formgivare: Rolf Isaksson, Jason Fredriksz Hängsmycke med halsband silver, 1.785:Hängsmycke med halsband guld, 11.800:-

Onsdag - fredag 10 - 18 Lördag 10 - 15 Guldsmed Rolf Isaksson Celsiushuset, Svartbäcksgatan 7 018-15 05 90. www.rolfguldsmed.se 25

det är bara början av johanna uddén

– Det känns väldigt 2012 Det är musikjournalisten Kristofer Anderssons utlåtande om uppsalabandet Diskoteket. I höst kommer hans bok Fas 4 ut på Modernista förlag. Och Diskoteket finns med i boken.

– Det är min och Modernistas sammanställning över den kultur som är mest spännande och intressant i landet just nu.

Den kommer att innehålla många namn och blir en slags budgetproposition över hur mycket bra kultur som görs i landet men som inte sitter och puttrar i morgonsoffan i TV varje dag. Diskoteket är med, för att jag helt enkelt tycker att de kändes väldigt Fas 4. De har ett benhårt eget uttryck och de tummar till synes inte på vad de vill göra, säger han.

Och ja, de har varit konsekventa i sitt uttryck under de tio år de hållit på. Alla fyra medlemmar i Diskoteket har varit med från start och ytterligare någon har kommit och gått, särskilt i början av bandets historia. Jag träffar Anna-Karin Andersson och Snorri Karlsson på Hörnan några dagar efter att bandet släppt sin första LP, Det ska se ut som slutet, på skivbolaget Irrlicht. Jag ber dem att beskriva sin musik och sin inspiration.

– Självklart har den musik som vi lyssnat på präglat oss.

Vi tar väl något slags avstamp i postpunken, alltså mörkare åttiotalsmusik. Och många säger att vi låter som ett åttiotalsband, men vi vill inte vara bakåtsträvande. Vi är här och nu, säger Snorri Karlsson som är gitarrist i bandet.

Diskoteket gör sina låtar på svenska och det är sångerskan Anna-Karin Andersson som skriver alla texter. Texterna är

Vill du lyssna eller läsa mer? ›› facebook.com/Diskoteket ›› soundcloud.com/irrlicht-label

›› irrlicht.se

26

mörka, de saknar framtidstro och präglas av en cynism, som skulle kunna tolkas politiskt.

– Vi står långt ut på vänsterkanten, även om det inte är direkt uttalat i texterna. Det är jag som formulerar orden, men alla står rent känslomässigt för textinnehållet, säger Anna-Karin Andersson.

– När vi gör låtarna kan det börja med att någon hittar en bra slinga eller rytm och då jobbar vi vidare på det. Jag hittar vad texten ska handla om ganska snabbt. Och det som är riktigt bra kommer av sig själv, säger Anna-Karin Andersson.

Bandet består förutom Snorri Karlsson och Anna-Karin Andersson av Karl Sydstrand på bas och Love Sydstrand på trummor. Alla har känt varandra sedan tonåren och spelat ihop i olika konstellationer. 2002 kände de behov av ett nytt band och Diskoteket bildades.

– Namnet Diskoteket var bra och betydligt mycket mer ovanligt när vi startade. I princip inga samtida band hade namn i bestämd form på svenska. Nu finns det oerhört många, säger Anna-Karin Andersson.

– Namnet tappar liksom sin udd när flera band heter på liknande sätt. Vi har haft diskussioner kring namnet men vi är Diskoteket, helt enkelt, säger Snorri Karlsson.

– När vi startade och sjöng på svenska så var det också ganska ovanligt, vilket det ju inte är idag. Vi fångade helt enkelt vågen först, men ser ut att vara ohjälpligt sist, säger Anna-Karin Andersson sarkastiskt och skrattar.

Men det är förstås inte sant att de är sist, om man ska tro Kristofer Andersson. Och även de som ligger bakom utgivningen på Irrlicht är övertygade:

27

Fan jag hoppas det är kallt i helvetet i natt Jag trodde vår kärlek var oberörbar // Men det var otro // Jag trodde jag var omöjlig att bryta ner // Men du tog mig bit för bit för bit // Du bröt ner mitt försvar och du tog allt jag hade // Nu har jag ingenting kvar // Du väckte något till liv i mig // Något som aldrig borde vaknat // Och du lämnade mig // Med en outhärdlig jävla saknad // Jag kunde ha dött för dig // Men nu dör jag för dina synders skull // Fan jag hoppas det är kallt i helvetet i natt // Att jag inte är den enda som fryser // Och du sprängde mitt fundament // Och du fick mig att falla // Jag som stod så rak för vems skull böjdes jag // För ingens och för alla // Du väckte något till liv i mig // Något som aldrig borde vaknat // Och du lämnade mig // Med en outhärdlig jävla saknad // Jag kunde ha dött för dig // Men nu dör jag för dina synders skull // Fan jag hoppas det är kallt i helvetet i natt // Att jag inte är den enda som fryser // Fan ta dig om jag är den enda

– Vi hörde Diskoteket första gången för två år sedan, i samma veva som Irrlicht höll på att ta form, och vi blev otroligt drabbade. Det är något i deras sätt att klä raka, starka känslor i yviga gester och för stora kläder, som gör att det bränner till extra mycket. Som att det enda sättet att säga det som måste sägas, och tala sanning, är genom poser och storvulna uttryck.

Håkan Jonsson och Erik Enocksson är grundare till det lilla förlaget och skivbolaget Irrlicht Label. De ger ut moderna svenska mästerverk i mindre handgjorda upplagor och nyligen var de Uppsalaaktuella med en presentation av sin verksamhet på Konsthuset. De hade utställning, poesiläsning, kassett-dj och konsert med Diskoteket.

– Liksom alla våra utgåvor, och dess kreatörer, bär Diskoteket på en djupt romantisk ådra och även om den för alla dessa springer ur olika källor och tar sig olika uttryck är det nog trots allt den största gemensamma nämnaren i vår katalog, säger Erik Enocksson.

Och skivan är snygg. Det märks att Irrlicht varit omsorgsfulla. Eftersom texterna är centrala i Diskotekets musik fick de också ligga till grund för utformningen av omslaget.

Bärande ord ur texterna har lyfts fram och tolkats genom Svenska Akademiens Ordlista.

– Det blev ett ark fyllt av en tät massa, bestående av bokstäver, ord och fraser, byggd kring kärnfulla och besjälade ord. Kanske ett sätt att beslöja dem så att de går att hantera eller ett försök att säga sanningen genom att förhöja den, förklarar Erik Enocksson.

– Om man ska ge ut något fysiskt är det viktigt att det ser bra ut. Vinylen är transparent och har ett riktigt snyggt omslag. Jag gillar också att det är ett album, en helhet, säger Anna-Karin Andersson.

Det ska se ut som slutet är bandets första fysiska skiva.

Tidigare har de släppt sina låtar på nätet via bolaget AF Musik. Anna-Karin Andersson och Snorri Karlsson berättar

att bandet alltid arbetat träget med sitt material, men de har inte släppt så mycket.

– Det var ju en fördel med att ha Irrlicht som satte tydliga ramar, annars hade vi kanske inte varit klara ännu, säger Anna-Karin Andersson.

Men trots att Diskoteket inte släppt så mycket så har de haft en del spelningar. De har bland annat spelat på Trästocksfestivalen i Skellefteå och en av deras favoritspelningar gjordes på Södra Teatern för något år sedan. De har även spelat på klubbar i Malmö, Göteborg och Norrköping. På Sugar bar i Stockholm har de haft återkommande spelningar och de har spelat under Ny musik för hållbar utveckling på Kulturhusets tak. I sommar ska spela där igen, den här gången på en konsert arrangerad av Lava och musikbloggen Boom Boom & Doom (boomboomanddoom.com).

– Vi känner oss inte riktigt bekväma med musikscenen i Uppsala. Vi har haft en del bra spelningar på Orange och på någon nation, men de är så begränsade. Vi ska spela på Pub 19 i juni och det blir förstås kul, säger Snorri Karlsson.

Diskoteket verkar i alla fall ha fått fart i och med sin nya skiva. Och på nätet hittar man både låtar och omdömen. I musikbloggen musikenligtjerry.se kan man till exempel läsa: ”Diskoteket är det hårdaste på svenska du hört sedan hammarslagen från varvet tystnade, de mest inträngande orden är där likt utskjuta från pneumatiska spikpistoler, obarmhärtigt borrar dessa två sig in genom skinn, ben och naglar sig fast i hjärnan. Diskoteket 2012 är våldsamt, rakt och påträngande.

Anna-Karin Andersson vrålar tyst med maximal volym, vänder sig ut och in i Mörka Tankar. En text om behov, inte vackert likt motljusfilmernas tillritade sagor, här kommer känslorna svarta som tappat det vita ljuset i livet. Det är då, när tunnelmynningen krymper som man behöver kärlek.

Mörka Tankar är en av de bästa svenska kärlekssånger jag hört.” 0

28

Digital nomad?

Välkommen till plan4. Ett medlemskap. En mötesplats. Ett flexibelt kontorskoncept för alla entreprenörer, små företag och digitala nomader.

Rum att utvecklas i – våra alternativ: Eget kontor – Ett litet, effektivt och toppmodernt kontor med all tänkbar teknik och service för dig som vill stänga dörren om sig ibland.

Arbetsplats – En plats i öppet landskap för dig som kommer och går eller gillar att arbeta i vimlet med alla de bekvämligheter som en ergonomiskt utformad arbetsplats kräver.

Loungen – En inspirerande och flexibel miljö där du kan landa mellan möten, avnjuta en kaffe, kolla din mail, språka med kollegor och kunder eller bara pausa en stund.

Välj din servicenivå: Small – Ingår i alla medlemskap och omfattar bl a receptionist, bokningstjänst, postservice, städning, teknisk support, kontorsmaterial, frukt & kaffe, inspirationsföreläsningar & mingel.

Medium – I tillägg till tjänsterna i Small får du även tillgång till mötesrum (10 möten/mån) och fri tillgång till cykel- och Segwaypool.

Large – Här ingår alla tjänster i Small och Medium med tillägg för fri tillgång till mötesrum och bilpool, bilvårdsabonnemang, massageabonnemang och fri träning på SATS.

Hör av dig så berättar vi mer:

e-post: plan4@ihus.nu telefon: 018-56 29 80

29

Självklart äger jag min bank.

Gör inte du det?

Gert Norling VD Plåtkompaniet Norling AB Uppsala

Länsförsäkringar är inte som andra banker.

Vi ägs av våra kunder, inte av några aktieägare.

Det betyder att det är våra kunder som får bonus, inte våra chefer. Och det betyder att våra kunders långsiktiga intressen alltid är viktigare än utdelningen till några aktieägare.

Vill du också ha en egen bank?

Gå in på dinegenbank.nu

lansforsakringar.se/uppsala Telefon: 018-68 55 00

30

Universitetets konstsamlingar imponerar

Av Anna Lindgren Dahlin

Uppsala universitets konstsamlingar tillhör de största i Sverige när det gäller äldre konst. Många är vi som har sett vissa av föremålen på museer, men långt ifrån all konst är tillgänglig för allmänheten. Somligt är rentav nästan hemligt.

Världslandskap, målad omkring år 1500

U

ppsala universitets konstsamlingar innehåller omkring 5 000 föremål daterade från 1200-talet fram till i dag. Där finns allt från måleri och skulptur till vävda tapeter, konstskåp, möbler och konsthantverk. En av konstsamlingarnas funktioner är att bidra till en trivsam arbetsmiljö för universitetsanställda och studenter, genom att konst placeras ut i allmänna lokaler på institutioner och förvaltningar och i viss mån på tjänsterum. Annat är utställt i museer och somligt fungerar i stor utsträckning som läromedel för konststudenter.

Större delen av universitetets konst är donerad.

– Något aktivt samlande har det aldrig varit tal om – det ligger inte i universitetets uppdrag, även om det kan göras inköp om det är i syfte att till exempel komplettera en befintlig samling, säger Anna Sjögren, antikvarie vid Uppsala universitets konstsamlingar.

Det finns ett undantag, en genre inom vilken universitetet faktiskt har beställt konst sedan länge – porträttkonsten.

Universitetshusets konstsamling innehåller till största delen beställda porträtt, målade av flera av de stora svenska konstnärerna. Rummen där dessa porträtt hänger finns framför allt i fakultetsvåningen en trappa upp, i universitetets kanske mest representativa salar. Porträtten föreställer personer, främst män, eftersom universitetet länge var

mansdominerat, som genom århundradena har haft någon koppling till Uppsala universitet, såsom ämbetsinnehavare och vetenskapsmän, exempelvis The Svedberg, Olof Rudbeck, Carl von Linné.

Henrik Schück, målad av Anders Zorn

Zorn målade en ”dundergubbe”

Genom att titta på de här målningarna kan man se hur porträttkonsten har utvecklats.

– På 1800-talet hade männen på rektorsporträtten frack, bar skägg som de potenta män de var, och de blev avbildade i halvfigur. Jämför det med förrförre rektorn Bo Sundqvists porträtt, på cykel iklädd röd mockajacka! Det är långt borta

31

Carl von Linné

från männen i svart, säger Jan von Bonsdorff, professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet.

Han berättar att rektorsporträtten ibland kunde vara ganska amatörmässigt utförda, beroende på om det fanns pengar till dem eller inte.

– Det sägs att något av porträtten är målat av en professors hustru!

Han nämner ett annat av rektorsporträtten – det av Henrik Schück, målad av Anders Zorn.

– Han är porträtterad som en riktig dundergubbe och ser ut att sitta på en punschveranda!

Så småningom kom kvinnorna in i bilden. Tidigare prorektor, juristprofessor Lena Marcusson porträtterades 2007 av Cecilia Sikström i en stil som också känns mer modern.

I universitetshuset finns även ett antal donerade porträtt, bland annat avbildningar av regenter som Gustav II Adolf och drottning Kristina.

De största donationerna har gjorts av universitetskansler Magnus Gabriel De la Gardie och Karl Hård af Segerstad – Givetvis ansågs det prestigefyllt att ha donerat konst, ett sätt att bli ihågkommen för eftervärlden, säger Anna Sjögren.

Gipsavgjutningar för undervisning

På översta våningen i universitetshuset, i galleriet, finns delar av en av landets största gipssamlingar, tillgängliga för alla som vill se dem. Dessa gipsavgjutningar av antika förlagor beställdes från de främsta gjutarna i Europa. Dessa skulle användas vid studenternas konst- och antikhistoriska bildning.

32

Lena Marcusson, porträtterad av Cecilia Sikström, 2007

The Svedberg

– Studenterna skulle helt enkelt lära sig att teckna av en manskropp, det var en av exercitierna som man skulle behärska om man skulle bli en riktig civiliserad man, tillsammans med ridning och fäktning, säger Anna Sjögren.

Gipsavgjutningarna är ömtåliga och ett tag var de så skadade, att de under en period fick ligga på universitetets vind. I dag är flera av dem renoverade och står åter framme.

En av gipsherrarna har dock vid något tillfälle blivit felaktigt renoverad – medvetet eller omedvetet ska vi låta vara osagt, men Guden från Kap Artemision ser inte ut som han ursprungligen skulle.

– Det där är fel snopp på fel kropp, konstaterar Anna Sjögren.

Bo Sundqvist

Konstmuseet tar sin början

Under 1600-talet ansvarade universitetsbibliotekarien för konstsamlingen, som framför allt bestod av porträtt. Under 1700-talet övertogs konstförvaltarrollen av ritmästaren. Det var under ritmästare Johan Way som det blev tal om att samla konsten till ett museum. Way ville gärna använda både konst och skulptur i sin undervisning, och att studenterna skulle få bekanta sig med de stora mästarna. Därtill kunde universitetet profilera sig som kulturbärande institution och på köpet få ett konstmuseum.

– Tidigare hade inte konsten hängt samlad, utan hade som syfte att pryda de olika institutionerna. Nu fanns det en kulturelit som verkade för att konsten skulle kunna samlas i ett museum och parallellt med detta fick universitetet ett antal större konstdonationer, säger Anna Sjögren.

33

Samtidigt med detta frigjordes en tänkbar lokal, nämligen Gustavianum, som tidigare hade fungerat som universitetsbibliotek, men nu blev ledigt då litteraturen flyttades till nybyggda Carolina Rediviva. Konstmuseet stod klart 1848, med Johan Henrik Schröder som prefekt.

I Uppsala slott, på tredje våningen i Uppsala konstmuseum, finns vad som i dag kallas studiesamlingen. 1996 slöts ett avtal om att universitetet alltid skulle få hyra en våning i slottet/konstmuséet. Denna samling konst tillhör Uppsala universitet och är sammansatt ur ett antal av de tidigare nämnda, stora donationerna som universitetet mottog under 1800-talet, av bland annat Generalmajor Karl Hård af Segerstad.

Studiesamlingen ett unikt varumärke

Uppsala universitets studiesamling är viktig inte minst för studenterna vid konstvetenskapliga institutionen, precis så som Johan Way en gång planerade. Här får a-kurserna göra gruppövningar i bildanalys, en ny klass för varje termin.

Konstprofessor Jan von Bonsdorff kom till Uppsala universitet 2004.

– För mig kändes det fantastiskt när jag kom hit, att den här studiesamlingen fanns här. Man växer hela tiden in i den, mer och mer. Studiesamlingen är mycket viktig för studenterna så att de kan göra fältstudier, och dessutom är det

34

viktigt för ett universitet att ha en bra konstsamling, säger han.

Han visar målningen Världslandskap, som fascinerar honom.

– Man vet inte riktigt vem som har målat den här. Den är målad omkring år 1500 och det är intressant att det är en landskapsmålning som är målad före landskapsmåleriets tid!

Tidigare var den två delar, innan någon såg att dessa skulle sitta ihop. Det finns vissa som tror att det finns en tredje del av den här tavlan någonstans.

Målningarna är hängda så som man gjorde efter gammal tradition – många tätt tillsammans och på höjden. Samarbetet mellan Konstvetenskapliga institutionen och Uppsala konstmuseum fungerar mycket bra, enligt Jan von Bonsdorff.

– Det är fint att få vara här. Vi får komma hit precis när vi vill med studenterna och museet larmar av för oss. Men egentligen är det för trångt här. Det kan vara svårt att komma åt att se vissa verk.

Han pekar på Slaktarboden (Pieter Aertsen, år 1551), den troligen mest värdefulla tavlan som universitetet äger. Nu sitter den placerad en bra bit över manshöjd – inte helt lätt att se detaljerna.

– Det är en märklig målning som är svår att tyda.

Eventuellt är det ett beställningsverk som har hängt i slaktarnas gillestuga.

Slaktarboden, Pieter Aertsen

Bondbrรถllop, Pieter Breugel d y 35

Målningen kan sägas förebåda det nederländska stillebenmåleriet som utvecklades under 1500-talet och som kombinerade bibliska scener med världsliga motiv. Slaktarboden är det viktigaste verket i Hård av Segerstads donation, som år 1840 överlämnades såsom början till ett konstmuseum.

Museibesökarna inser nog inte att studiesamlingen tillhör universitetet, tror Jan von Bonsdorff. Han anser att samlingen skulle kunna användas i mycket större utsträckning som ett unikt varumärke, en galjonsfigur, för Uppsala universitet.

– Skulle detta vara i USA, och samlingen hängde i en speciell byggnad som hette något i stil med ”Anders Wallhuset”, så skulle studiesamlingen ha ett helt annat centralt värde i universitetet än vad den har nu.

Flera riktiga konstskatter

Elisabeth Fagerstedt är chef på Uppsala konstmuseum. Hon anser att utställningen med studiesamlingen är viktig av flera skäl.

– Det är bra att den expanderar museet. Lokalerna är ju universitetets förhyrda, och utställningen består av universitetets konst. Det innebär att museets besökare har mer att se och att de även får se lokalerna på plan tre som ger en bra känsla av den historiska slottsmiljön. Konstverken som visas har en historisk tyngd som på ett bra sätt kompletterar vår egen samling.

De konstverk ur studiesamlingen som konstmuseet allra främst vill lyfta fram är Pieter Aertsens Slaktarboden samt Pieter Breugel d y:s Bondbröllop.

Konstprofessor Jan von Bonsdorff

En annan av universitetets konstpärlor, en riktig skatt, är det augsburgska konstskåpet, som finns att se på Museum Gustavianum. Somliga håller det för världens åttonde underverk, skrev upphovsmannen Philipp Hainhofer när skåpet överlämnats som gåva till den svenske kungen Gustav II Adolf efter dennes intåg i staden Augsburg år 1632.

Konstskåpet har fascinerat många sedan dess och är i dag ett av universitetets högst värderade konstföremål. Runt 1 000 föremål ur skåpet finns bevarade och skåpet kan ses som sinnebilden av sin tids intressen, bildning och kunskapssökande.

Carl von Linné känner de flesta till, och flera av oss har säkert besökt Linnés Hammarby eller Linnémuséet. På dessa ställen slås vi kanske framför allt av de tidstypiska miljöerna och missar lätt konsten, som faktiskt också ryms där. På Hammarby är en stor del av konstföremålen kvar sedan Linnés dagar, annat har tillkommit senare. Där finns till exempel porträtt utförda av samtidens mest efterfrågade porträttkonstnärer, amatörporträtt av målande släktingar, svensktillverkat glas, porslin som kom med ostindiefararna från Kanton i Kina, enkla djurteckningar i blyerts och konstfulla djuravbildningar i olja.

På Carolina Rediviva finns det mer än student- och forskningslitteratur. Där finns även handteckningar gjorda av bland andra Carl Larsson, Rembrandt och Sergel, samt skisser och skrifter. Och i stora lånesalen hänger målningen Fyren av August Strindberg.

Somliga föremål magasinerade

Tills sist, men inte minst, har vi den konst som ingen, i princip, får se. Det rör sig om ömtåliga föremål som kan vara alltför beroende av säkerhetsanordningar eller är känsliga rent klimatmässigt. Dessa föremål förvaras i universitetets magasin och tas sällan fram.

36

Dyrgripen, Kurt Schwitters kollage, Im kleinen Theatre fr책n 1922

37

Öppettider i sommar Uppsala konstmuseum tis – fre kl. 12–16, lör – sön kl. 12–16.30 Uppsala linneanska trädgårdar Botaniska trädgården, parken: dagligen kl. 7–21 Linnéträdgården: tis – sön kl. 11–17 Linnés Hammarby: tis-sön kl. 11-17 Linnémuseet tis – sön kl. 11–17 Evolutionsmuseet tis – tors kl. 13-16 Museum Gustavianum tis – sön kl. 10–16 Medicinhistoriska museet tisdag och torsdag kl. 13–17 Carolina Rediviva mån – fre kl. 8.30–21, lör kl. 9–18 Myntkabinettet, universitetshuset helgfri tisdag kl. 16–18 samt sista lördagen i månaden kl. 13–16 Besök kan även bokas, se www.gutavianum.uu.se/node144 Se mer på www.ub.uu.se

Anne Sjögren med en målning av Erik X1V ( titel: Erik X1V i fängelset).

Det är en kopia från 1700-talet efter en okänd konstnär. I ramen finns ett infällt trästycke, vilket sägs vara taget från den säng var i konungen avled.

– Man vill ju gärna kunna visa alla föremål som finns, men det är tyvärr inte möjligt i dagsläget, säger Anna Sjögren.

Kurt Schwitters kollage Im kleinen Theater från 1922 är magasinerad och visas sällan på grund av känsligheten för ljus samt att den är av sällsynt slag. Schwitters har en central roll i den europeiska konsthistorien, då han var en av pionjärerna inom den tyska expressionismen under 1900-talets första hälft. Kollaget ingick i Gunnar W. Lundbergs donation undern1970-talet, i vilken flera svenska modernister finns representerade.

– Lundberg var en udda man som sparade på allt som hade med konst med fransk eller svensk anknytning att göra. Han grundade Centre Culturel Suédois i Paris, dit konstnärer kom och fick bo och ställa ut sina verk. Som betalning tog Lundberg ofta ett konstverk, vilket innebar att han lyckades samla ihop verk från både kända och då okända konstnärer, berättar Anna Sjögren.

Uppsalas konstskatter är fler än man tror. Kanske blir de snart en del av stadens varumärke? 0

38

Källor: Uppsala University Art Collections. Painting and Sculpture, www.gustavianum.uu.se

Rektorer vid Uppsala universitet och deras porträtt är en bok av Mats Ola Ottoson. I boken kan man bland annat läsa en essä om porträttmålningarna, skriven av Jan von Bonsdorff.

Den finns att köpa på Gustavianum och Uppsala konstmuseum.

VÄLKOMMEN TILL KUNGSPORTEN Klöverns senaste fastighetsförvärv i Uppsala är Kungsporten.

Beläget vid Kungsängsvägen i Boländerna. Kungsporten har trivsamma och flexibla lokaler samt gott om parkeringsplatser.

Idag finns ca 35 företag i Kungsporten från olika branscher.

Med närhet och engagemang vill vi tillsammans med befintliga och nya hyresgäster nu utveckla fastigheten ytterligare.

Söker du lokal?

Fastigheten består av sju olika byggnader.

Just nu finns lediga lokaler i flera olika storlekar, från 50 – 850 kvadratmeter. Det finns möjlighet till både rumsindelade och öppna planlösningar som kan anpassas efter olika behov och verksamheter.

Kontakta oss på Klövern på tel. 018-490 30 84 eller skicka e-post henrik.lindley@klovern.se www.klovern.se

39

Uppsala

internationell turistmagnet med kulturens hjälp

av Mia Ulin

Visste du att den svenska turismens exportvärde är dubbelt så stort som bilindustrins? Uppsala har en enorm potential att genom en ökad besöksnäring få fler arbetstillfällen och fler inkomster till stadskassan. Men då måste vi också hjälpas åt att lyfta Uppsalas unika värden med fokus på en internationell turism. Mia Ulin ger sin syn på hur det ska gå till.

Mia Ulin, vice ordförande i Företagarna Uppsala, vd för Apostel samt grundare av UPPsala Experience.

P

å Företagarnas kongress i Halmstad i början av juni visionerade Johan Norberg, frilansande författare och debattör, om nya, globala exportmarknader. Han menar att vi står inför världshistoriens största explosion av efterfrågan när inte bara Kina utan även Indiens, Sydamerikas och Afrikas medelklass ökar och börjar konsumera.

– Hälften av invånarna i Kina borstar inte tänderna idag sade Johan Norberg. Men de vill säkert göra det i morgon.

I två år i rad har jag åkt till Indien för att arbeta och lära känna kulturen. Indien är ett land fullt av motsättningar.

Mycket fattigdom – javisst. Men också en växande välutbildad, engelsktalande medelklass med mycket sug efter att få lära och upptäcka resten av världen. Och med 1,2 miljarder invånare blir det en ganska stor marknad. Vid mitt senaste Indienbesök träffade jag Mr Bright Manohar, en av 14

40

nationella resebyrådelegater som förra året var i Norge på visningsresa och har ett stort intresse för Skandinavien.

När man pratar om att Sverige ska utveckla sin turism värjer många sig. Man ser kanske framför sig exploaterade playor och gigantiska hotellkomplex à la Kanarieöarna. Så vill vi inte ha det. Självklart måste turismen vara långsiktigt hållbar, både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Allt annat är vansinne.

Turismen, eller besöksnäringen som är en mer korrekt benämning, behövs både i Sverige och i Uppsala. Det är en av Regeringen prioriterad basnäring och en hållbar, långsiktig turism kan faktiskt vara en viktig del av att behålla vårt välstånd när vi förlorar andra industrier, som till exempel motorindustrin. Besöksnäringen är förstås inte lösningen på allt, men det är redan idag en mycket viktig exportinkomst

41

och den har potential att växa. Värdet av besöksnäringens export var år 2010 nära 90 miljarder kronor, vilket är 50% mer än järn- och stålexporten och dubbelt så mycket som fordonsindustrin. Och den har ökat med 114% på tio år!

Dessutom sysselsätter besöksnäringen fler personer än Sveriges största industrier gör – tillsammans!* Vad har då vi i kalla Skandinavien att erbjuda exotiska Indien? Framförallt har vi för en indier tre mycket exotiska saker. Rent vatten, ren luft och oförstörd natur. När du berättar att du kan dricka vatten direkt ur kranen eller fiska i Fyrisån, tror de inte det är sant. Vår natur är den i särklass viktigaste råvaran vi kan exportera. Dessutom har vi en annan allt viktigare aspekt – Vi har fred.

Hans Odöö

*Källa: Tillväxtverket 42

Men varför ska man då resa till just till Uppsala?

Med Radisson Blu har vi fått ett nytt, fantastiskt hotell med internationell standard, vilket är en förutsättning för att ta emot internationell turism, men ett hotell är inte en reseanledning. Vi behöver utveckla och marknadsföra upplevelser som får besökarna att stanna längre. Vi måste tillgängliggöra vårt unika kulturarv.

Kongresser och konferenser är viktigt för hotellen men vi behöver också se till att fler människor kommer till Uppsala som privatturister, särskilt på sommarhalvåret. Evenemang är jätteviktigt. Festivaler, kulturnätter, konserter och idrottstävlingar kan vara en stor reseanledning. Men ingen indier reser till Uppsala för att se en konsert eller ett sportevenemang. För att locka utländska turister behöver vi unika upplevelser baserade på Uppsalas unika tillgångar i form av historia, kultur och personligheter. Och så måste vi ta en position i världen. Vi måste sticka ut inom ett unikt område där vi säger att vi vill vara bäst.

Och hur ska vi då positionera oss i världen? Uppsala är ju en kunskapsstad med sina två universitet, varav Uppsala universitet är nordens äldsta. Denna kunskap är mycket viktig och värdefull. Men det är inte unikt, det är många ställen i världen som har både äldre, större och mer välrenommerade universitet. Men tänk om vi skulle satsa på att bli bäst i världen på att tillgängliggöra kunskap! Vi har våra universitet, vi har vårt kulturarv och vi har dessutom arvet från till exempel Linné och Rubeck som var pionjärer i pedagogik.

När vi stolt berättar för världen om Uppsalas fantastiska kulturarv levandegör vi det på ett sätt som ingen någonsin glömmer med hjälp av guidning, teater, visualisering, ljud, ljus, teknik, storytelling etc. Kalla det för edutainment om du vill.

Att målmedvetet arbeta med detta som fokus tror jag kan göra underverk för Uppsalas position i världen. 0

Mia Ulin tycker att Uppsala ska satsa massor av krut på tre saker:

Flower Power Vi har Carl von Linné. Han är en av de mest kända svenskarna i världen.

Frågar man en indier om han eller hon känner till Linnaeus svarar de ”Of course, Father of Biology!” Linnés arv kan ytterligare tydliggöras och kopplas till nutiden – varför inte i ett modernt kunskaps- och upplevelsecentrum i Linnés namn? (Idén kommer från Mariette Manktelow, Uppsalas kunnigaste Linnévetare).

Real Vikings Vi har ett av landets mest vikingatäta kulturbygder och vikingar är oerhört intressant för internationella besökare. Glädjande nog har nu Fullerö Park fått klartecken, och det är ett av de viktigaste beslut som tagits för besöksnäringen.

Peace and Love Vi har Fredens hus med Dag Hammarskjöld som ledargestalt. Även Pelle Svanslös kan kopplas till detta ämne med en stark värdegrund att kommunicera när det gäller barn och familjer. Det här innebär inte att man ska skippa allt annat som Uppsala har, men att satsa ordentligt på några få riktigt bra, unika teman gör att vi når ut bättre i konkurrens om besökarna.

” Jag är enbart positiv och har redan rekommenderat behandlingen till mina vänner. Behandlingen var smärtfri – jag kände bara lite värme i halsen, och redan första natten märkte min man en jätteskillnad. ’Från ett åskväder till en bris i björkskogen’, var hans spontana kommentar!” Kerstin Dahl-Österling

Problem med snarkning ?

Nu finns en ny, smärtfri behandling med laser för att reducera snarkning !

LaserCare är först med metoden i Sverige.

Många patienter vittnar om omedelbar förbättring och ökad livskvalitet. Ta steget du också!

Ring för mer info, 018-60 22 00. Se övriga behandlingar och aktuella erbjudanden på www.lasercare.se Välkommen!

Laser�Care UPPSALA Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala 018-60 22 00, info@lasercare.se, www.lasercare.se

43

44

Anders Walls Stiftelser har sedan 1981 delat ut nära 50 miljoner kronor i stipendier och bidrag till unga och kreativa begåvningar inom naturvetenskaplig forskning, ung företagsamhet och musik. Inom området Internationella studier delar stiftelserna ut fyra stipendier varje år som innefattar praktikplatser i London, Shanghai, Helsingfors och Riga. Anna Lundin är årets stipendiat till Svenska Handelskammaren i London.

Wallumni Anna Lundin – stipendiat i London

D

et är kanske inte så välbetänkt att boka ett möte på Trafalger Square i London med en person som man aldrig träffat förut utan bara sett på en liten bild. Duvorna har minskat i antal, skyltar avråder från att mata dem, men denna turistmagnet kryllar av folk från alla världens hörn. De klänger i klasar på de enorma lejonen som ligger på vakt nedanför den upphöjda Lord Nelson på toppen av sin obelisk eller sitter i täta led med höjda kameror kring fontänernas kanter.

Men det går inte att missa Anna Lundin när hon långbent, modellsmal, atletisk och nordiskt blond släntrar in på torget med energiska steg, direkt från jobbet på Svenska Handelskammaren i London. Ett par ursnygga jodhpurs i brunt läder sticker ut från en annars strikt outfit i svart.

– Jag har ett par klackskor i väskan ifall ni vill ha en bild av mig som jag ser ut på jobbet, där man måste vara representativ och proper, säger Anna Lundin, som funnit sig väl tillrätta på Svenska Handelskammaren i London redan efter bara en dryg vecka på plats.

Anna Lundin är nybakad stipendiat. Förutom ett års praktikplats på Svenska Handelskammaren i London, mottog hon den 9 mars i år också 150 000 kronor för internationella studier av Anders Walls stiftelser vid det årliga evenemang som anordnas på Musikaliska akademien i Stockholm, där det sammanlagt delas ut mer än 2 miljoner kronor i stipendier till unga begåvningar under pompa och ståt.

av Lillemor Berg

– Det var en fantastisk känsla att få den här chansen till vidareutveckling och internationell erfarenhet, det betyder enormt mycket. Det här stipendiet innebär ju inte enbart en stor summa pengar och en praktikplats i London utan också en kontinuitet av kontakter med ett etablerat nätverk. Än så länge har jag inte hunnit vara med vid fler tillfällen än prisutdelningen på Musikaliska akademin men jag ser verkligen fram emot att bli en del av familjen Wallumnier och att få delta i de aktiviteter som anordnas regelbundet.

Svenska Handelskammaren i Storbritannien är en oberoende organisation med cirka fyrahundra medlemsföretag, svenska såväl som brittiska och multinationella. Organisationens främsta uppgift är att vara ett forum för utbyte av affärsidéer, erfarenheter och service. Inom ramarna för Handelskammarens verksamhet anordnas väldigt många evenemang, allt från nätverksträffar, seminarier och företagsbesök till sociala tillställningar. Anna Lundins uppgifter i London är bland annat att skapa nätverk och verka som arrangör för aktiviteter inom Handelskammarens juniorverksamhet, the Junior Chamber Club for Young Professionals, ett forum för de yngre professionella medlemmarna mellan 25–35 år.

– Det är fullt upp hela tiden med att ordna olika slags träffar, fester och företagsbesök. Man får verkligen chansen att knyta många kontakter, både personliga och professionella, berättar en entusiastisk Anna.

45

Goda studieresultat är ett av många kriterier som ligger till grund för ett stipendium från Anders Walls stiftelser. Att också ha uppvisat prov på kreativitet och entreprenörsanda är minst lika viktigt. Anna Lundin, född 1988, har redan hunnit med mycket i sitt unga liv, senast en examen från Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på finansiell redovisning. Men innan dess har hon både hunnit med att vara handbollsproffs i Spanien, rest jorden runt på egen hand samt avverkat ett New York Marathon.

– Jag är en ganska företagsam och målmedveten typ. Och väldigt inriktad på att få så mycket internationell erfarenhet som möjligt. Det är så inspirerande och kul, tycker Anna.

Entreprenörskapets vedermödor och glädjeämnen har Anna Lundin också hunnit nosa på. I gymnasiet var hon med och startade ett UF-företag. Det hette Colorize och importerade iPod-fodral med kul design från Kina.

– Att starta eget, få möjlighet att arbeta med det man tror på, är en lockande tanke. Helst ska det vara något med internationell inriktning. Jag tror att många unga i min egen ålder är ganska inställda på entreprenörskap, eftersom möjligheterna att ta egna initiativ idag är så stora. Man skapar plattformar och nätverk för att öppna möjligheter till att förverkliga sina idéer och åstadkomma något på egen hand.

46

Anna Lundin tycker sig se en tendens, att många ungdomar omfamnar entreprenörskapet som en möjlighet att få verka i kreativ frihet men även som en väg för att bidra till en positiv samhällsutveckling, då ofta med en annorlunda syn på nytta, affärsverksamhet och lönsamhet. Hon har varit inne på att undersöka terrängen för ett sådant spår. Under gymnasietiden gjorde hon ett projektarbete om SOS Barnbyar, då hon reste till Cochin-området i Indien för att undersöka hur svenska bidragsgivares pengar användes.

Det nyligen påbörjade praktikåret på Handelskammaren är inte Anna Lundins första uppdrag i London. Förra året gjorde hon ett internship på Deutsche Bank Corporate Investment Banking. Anna rör sig ganska hemtamt i Londonmiljön och känner väl till storstadens utbud av nöjes-och kulturliv. Dessutom bor pojkvännen också i London. Det ser ljust ut.

– Med det här fantastiska stipendiet följer också ett oerhört värdefullt medvärde. Man blir liksom uppfångad i nätverket av Wallumnier, man får inbjudningar till fester och andra aktiviteter och förfrågningar om hur det går för en. Det känns verkligen som en stor ynnerst och ett stöd i ryggen.

Det är sent på eftermiddagen och Anna får bråttom, kalvar iväg på sina långa ben för att klä om till ännu en tillställning, en bankett eller vad det nu är som är på gång. 0

Strategisk försäljning

Ansök senast 29 juni

2 år halvtid, 200 Yh-poäng på Folkuniversitetet i Uppsala Vill du fördjupa dig inom säljyrket?

Mer information och ansökan

Utbildningen Strategisk försäljning är för dig som jobbat med försäljning några år och vill utveckla dig inom säljyrket. Du vill utmana dig själv och lära mer om strategisk försäljning och långsiktiga kundrelationer. Utbildningen ger dig ökade kunskaper och metoder för att utveckla förmågan att driva säljarbete av komplex karaktär. Du får ökad förståelse för organisering av säljfunktionen, affärsutveckling och tillväxt. Utbildningen är tvåårig och bedrivs på halvtid så att du kan arbeta parallellt med studierna.

I utbildningen ingår följande kurser: Effektivt säljarbete Säljkommunikation och säljprocessen Att leda säljarbetet Personlig försäljning Strategisk marknadsföring Affärsekonomi Avtalsrätt Mötes- och förhandlingsteknik Lärande i arbete (LIA)

Sista ansökningsdatum: 2012-06-29 Utbildningsstart: 2012-09-27 Omfattning: 200 YH-poäng, 2 år Studietakt: 50 %, halvtid. Undervisning sker i block om tre dagar (tors, fre och lörd) per månad.

Antal platser: 30 Antal veckor LIA: 5 Plats: Folkuniversitetet i Uppsala Kontakt: AnnaLena Liljedahl, 018 – 68 00 14, annalena.liljedahl@folkuniversitetet.se Efter utbildningen kan du arbeta som t ex: Säljledare Försäljningschef Key Account Manager Senior säljprojektledare Utbildningen berättigar till studiemedel från CSN.

Läs mer om utbildningen på: www.folkuniversitetet.se/yh Kunskap förändrar.

Folkuniversitetet är ett studieförbund grundat av universitetet och studentkåren. Vår verksamhet omfattar folkbildning, skolor samt utbildning för organisationer och företag.

Vi verkar för ett internationellt synsätt, pedagogisk förnyelse och ett nära samarbete med universiteten. Vi är fristående från politiska, religiösa, kommersiella och fackliga intressen.

Telefon: 018-68 00 00 www.folkuniversitetet.se

47

48

med människan i fokus av anna lindgren dahlin

Han är inte intresserad av växter, utan av människor.

Så brukar stadsträdgårdsmästare Lars Johansson säga för att tydliggöra vilken hans funktion egentligen är i Uppsala kommun. Det är alltså mer att ta reda på vad medborgarna behöver i den offentliga miljön, än att stå med händerna i myllan.

49

S

tadsträdgårdsmästare Lars Johansson kommer på cykel längs grusgången i Kapellgärdsparken. Regnmolnen hänger hotfulla över oss och själva parken är snarast en byggarbetsplats, där det mesta är uppgrävt och under omgörning. Detta är ingen idyll i dagsläget. Men det kan bli. I höst ska parken i dess nya form vara färdig att inta för Uppsalaborna. Den tidigare lite anonyma, otillgängliga parken ska bland annat få linbana, klätternät, boulebana, fruktträd, tennis- och fotbollsplan, parklek, basketplan och kommer att ha tydligare entréer.

Stadsträdgårdsmästare – man föreställer sig någon som chefar över kommunens övriga trädgårdsmästare, och som själv dessutom är ute på fältet och planterar, beskär och komponerar rabatter i våra parker. Men icke.

– Vill jag odla, så får jag göra det hemma, säger han och skrattar lite, och förklarar: – Tjänsten innebär mycket skrivbordsarbete och möten, och sedan årsskiftet, när flera kontor på kommunen slogs

50

ihop för att bli kontoret för samhällsutveckling, så är jag processledare för processen bygga om, bygga nytt, anläggning, park och natur. Även om det inte är växter och odling som intresserar honom främst, så kan han konstatera att grönytorna har många förtjänster.

– Grönskan är ett sätt att få ut folk, att bygga rum. Om vi kan få till en variation av händelser, aktiviteter och platser för ro – då har vi lyckats. Och i takt med att staden exploateras, så frigörs det pengar som bekostar en del av både nyanläggningar och upprustningar.

Lars Johansson är Uppsalabo från början och innehar sedan drygt tre år den här tjänsten. Tidigare har han haft samma tjänst fast i Göteborg, varit lärare på landskapsarkitektutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet på Ultuna och arbetat med att planera parker och andra offentliga miljöer i Enköping.

Fanns det då någon utmaning med att ta tjänsten i

Uppsala? Lars Johansson tycker att hans företrädare har gjort ett bra jobb, i synnerhet i centrala staden. Nu vill han försöka arbeta ännu mer med stadsdelsparkerna, i viss mån för att hela tiden försöka ligga steget före exploat- eringen av staden. Och då ligger utmaningen i att tillvarata det vi redan har.

Men i den bästa av världar kanske man en gång kan riva ett hus för att bygga en park!

– Det finns ju ett väldigt exploateringstryck i Uppsala och vi försöker bevaka att det inte byggs på ytor som är viktiga för Uppsalaborna.

Det här med exploatering, i synnerhet på bekostnad av grönytor, engagerar många, i det instämmer Lars Johansson.

51

52

Men han upplever att många har svårt för förändringar.

– Men gör man ingenting av en yta, ett område som får stå och förfalla – det blir ju också en förändring. Det gäller förstås att försöka förtäta med förnuft, att hitta ett sätt så att ett område till och med kan utvecklas så att fler får utbyte av det. Men i den bästa av världar kanske man en gång kan riva ett hus för att bygga en park!

Han utnämner Uppsala till en av norra Europas främsta parkstäder, men jämförelsevis har vi relativt få parker inne i stan.

– Vi har det historiska arvet, med Linnéarven och så vidare. Utmaningen blir att krydda det med det moderna.

En vision, och därtill en sann utmaning, är att på sikt kunna erbjuda ett mer varierat utbud av rekreations- och aktivitetsmiljöer i staden.

– Man skulle kunna tänka sig löpslingor i centrum, eventuellt i åstråket. Kan vi erbjuda fler badplatser? Fler vill ha odlingsytor, både större och mindre, inne i stan. Det finns ett ökat tryck från olika åldersgrupper. Skateparken här i Kapellgärdsparken jobbade vi fram tillsammans med skateboardåkare. Den nya dansbanan i Stadsträdgården kom till efter att olika dansföreningar hörde av sig till oss.

Stadsträdgårdsmästaren sysslar som sagt inte med att välja växter, men även om titeln kanske är lite missvisande så är den ändå bra, menar Lars Johansson.

– Jag är en företrädare för parkerna, en garant.

Och på sätt och vis odlar han ändå:

– Jag är ju med och odlar kultur! 0

Lars Johanssons parkrunda Om Lars Johansson ska agera guide och visa upp Uppsalamiljöer för en besökare, så skulle de gå till Gunnar Leches park vid Resecentrum, till Stadsträdgården och sedan följa ån, göra avstickare till småparkerna Rosénparken och Gotlandsparken, och kanske ända bort till Vasaparken och Engelska parken, som var en av Sveriges första offentliga parker.

53

Om nosen är skär eller svart kan väl inte spela någon roll?

54

(Pelle Svanslös i Amerika från 1941)

Pelle är inte bara en kulturskatt för Uppsala utan också en sagoskatt för hela Sverige.

Av Mia Ulin

– Det finns ett stort värde i att förvalta och utveckla Pelle Svanslös som kulturarv för framtiden, säger Emma Karlsson, verksamhetschef på Pelle Svanslös Hus sedan ett år. Pelle är inte bara en kulturskatt för Uppsala utan också en sagoskatt för hela Sverige.

Enligt Pelle Svanslös har alla lika värde oavsett om man har lång svans eller kort. Alla har rätt att vara någon och alla har rätt att vara just den du är. Ett nog så aktuellt budskap för både vuxna och barn.

– Pelle Svanslös är i högsta grad aktuell, menar Emma Karlsson. Pelle är inte bara en saga, Pelles liv och öden är en berättelse om utanförskap och om att inte bli accepterad som man är. Genom Pelles värdegrunder kan barn få diskutera viktiga frågor om mobbing, konflikter och hur man är en bra kompis.

Redan 1939 kom den första boken om katten Pelle, vars svans en råtta bitit av och som häcklades av de andra kattorna i Uppsala. Författare var radiomannen och uppsalabon Gösta Knutsson. Sammanlagt blev det 12 böcker mellan 1939 och 1972 och Pelle Svanslös har sedan dess varit en av Uppsalas främsta kulturbärare både i Sverige och utomlands.

Böckerna om Pelle är översatta till många olika språk. Det finns även både tecknad film och spelfilm om Pelle och 1997 var han huvudperson i julkalendern. Många barn och vuxna

har också upptäckt Uppsala genom Pelle Svanslösvandringarna på somrarna.

– Gösta Knutsson tog ställning, säger Emma Karlsson. Inte bara i det lilla, han kritiserade också diktatorer som Hitler och Mussolini. Och i boken Pelle Svanslös i Amerika tar han tydligt ställning mot rasism.

2004 invigdes Pelle Svanslös Hus i det nyrenoverade gamla landshövdingestallet mitt emot Uppsala slott. Här har många hundra barn sedan dess lekt, busat, hört sagor och klätt ut sig.

Men lekhuset har inte alltid varit en lysande affär. 2011 tog Sh-bygg, Sallén & Daun-gruppen samt Lars-Olof Naessen tillsammans över verksamheten.

– Det är svårt att få en sån här verksamhet att gå runt, det är vi medvetna om, säger Emma Karlsson. Men vi tror att vi långsiktigt kan arbeta upp varumärket och intresset för Pelle Svanslös genom att tänka kreativt och hitta nya vägar.

Kritik har framförts från barnfamiljer att Pellehuset varit för tråkigt och att det funnits för lite att göra för barnen.

Emma håller med och nämner Junibacken som något av en förebild. De utvecklar ständigt, ändrar om och har nya utställningar.

– Vi behöver skapa nya upplevelser i huset, vi måste egga barnens kreativitet och fantasi. Det är upp till oss att hänga med i utvecklingen så barnen tycker det är kul. Det måste

55

Emma Karlsson

56

vara bra, vi måste leverera! Det ska alltid finnas personal som leker och är närvarande. Vi engagerar till exempel ungdomar från Bolandsskolan som går skådespelar- och musikprogram.

De får agera katter, leka, sjunga och vara förebilder för barnen. Just nu håller vi på att bygga Pelle-teamet med hjälp av både befintliga och nya medarbetare.

Framöver kommer Pelle Svanslös Hus att satsa på tre olika grenar i verksamheten. Det första är privata besökare, det andra är företagsevenemang och det tredje är pedagogisk verksamhet för skolor i hela Mälardalen. Detta är något som Emma Karlsson brinner extra varmt för. Emma vill jobba mer aktivt med Pelle som en modell för hur man ska vara mot varandra. Här kan Pelles värdegrunder göra riktigt stor skillnad, menar hon.

– Vi har till exempel startat ett barnteaterprojekt tillsammans med Fredens Hus. Vi ska arbeta med lågstadiet och ta ett krafttag mot mobbing och med värderingsfrågor. Vi vill förmedla att det är bra att alla är olika. Många barn idag blir inte sedda och känner inte att de passar in.

Nyligen besökte skådespelare från Pelle Svanslös Hus en Stockholmsförort med sin teaterföreställning som de spelade för över sextio barn. Det blev dundersuccé och Emma hoppas att det blir fler skolbesök framöver.

Verksamheten i Pelle-huset ska nu utvecklas och ta ett ännu större fokus på besökare från när och fjärran.

– Det finns ett behov av upplevelser för barnfamiljer, menar Emma. Vill vi att barnfamiljer ska komma hit och vara i Uppsala måste vi utveckla upplevelser för dem. I Göteborg bygger de ett stort Alfons Åberg-hus. Självklart ska vi i Uppsala ha ett levande Pelle Svanslös-hus.

– Vi ska vara med och sätta Uppsala på kartan, avslutar Emma Karlsson! Vill vi att besöksnäringen ska växa måste vi utveckla det som är unikt för Uppsala. Pelle Svanslös är översatt till många europeiska språk och är stor i både Ryssland och Finland. Vi har en uppsalaprofil som står emot orättvisorna i världen. Det ska vi vara stolta över! 0

Gösta Knutsson tyckte lika mycket om hundar som om katter

57

Lyxigt men lättlagat à la Rafael Rafael Löfstedt, stjärnkock på Villa Anna

God och lättlagad mat inför festen. Tanken är att det mesta ska gå att förbereda så att all energi kan läggas på gästerna. Öppnar jag en ny restaurang så kommer det bli denna sortens mat, mycket grillat och höga smaker, mat alla tycker om. Jag tycker om att jobba med grundsmakerna när jag lagar mat, det ska vara mycket färger och olika texturer. På ett enkelt och spännande sätt går det att skapa upplevelser.

Recepten är beräknade för 4 personer.

Grillad hängmörad biff med syltad tomat, dinkelsallad och chiliemulsion

4 st 300 grams biff skivor

Ceviche på pilgrimsmussla och lax

400 gram kokt dinkel

med vattenmelon och saltad gurka

300 gram viken tomater, delade

2 msk rapsolja

1 msk vinäger

8 st sparrisar, skalad

4 st pilgrimsmusslor

1 rödlök tunt skivad

150 gram rå lax

1 st Gullspira guld, getost

1 dl tärnad vattenmelon

2 st små rödbetor, kokta och delade

1 st skalad gurka

2 msk vinäger

2 st lime, zest från 1 lime

1 st äggula

1 st chili

1 st ägg, kokt 1 minut

2 rädisor tunt skivade

2 dl rapsolja

Några blad koriander

1 st chili

1 st citron, juice

Salt och peppar

Dragon, gräslök och körvel Pressa limen, hacka chilin och koriandern fint. Blanda allt och ställ åt sidan.

Hyvla den skalade gurkan tunt och salta rikligt, låt ligga i 30 minuter och häll sedan av vätskan. Dela pilgrimsmusslorna i 6 delar och laxen i större kuber om cirka 1,5 cm. Salta och peppra musslorna och laxen, lägg dem i limeblandningen och låt stå 15 minuter. Arrangera och garnera gärna med små korianderblad och rädisor.

58

Salt och svartpeppar.

Mixa chilin med rapsolja. Mixa båda äggen och häll i rapsoljan försiktigt, smaksätt med citron, salt och peppar. Det kokta ägget gör att emulsionen tål högre värme. Grilla sparrisen, salta tomaterna och vänd dem i 1 msk vinäger och 2 msk rapsolja. Skiva rödlöken tunt, salta och blanda med vinägern. Blanda dinkel med övriga grönsaker och getosten, låt den bli rumstempererad. Låt biffen ligga framme 20 minuter innan den grillas.

Grilla dem 2 minuter på varje sida så de får ordentliga grillränder, salta och peppra efter smak. Kör dem färdigt i ugnen på 80 grader till en kärntemperatur på 56 grader. Låt vila i folie 10 minuter innan de äts.

Garnera biffen med örterna.

Vanilj- & citrongräsinlagda rabarber med jordgubbar och hallonsorbet

400 gram rabarber

5 dl vatten

0,5 dl socker

2 st citrongräs

1 st vaniljstång

2 dl jordgubbar

4 kulor hallonsorbet, köpt om så önskas

Torra kakor och maränger Några blad atsinakrasse eller citronmeliss

Skala rabarberna och skär dem i 0,5 centimeters skivor. Dela vaniljstången och krossa citrongrässtjälkarna. Lägg rabarberskalen i vattnet tillsammans med vaniljen, citrongräset och socker. Koka upp och låt dra på låg värme i 20 minuter. Sila den varma vätskan och slå över rabarberna, låt dra i vätskan och kyl ner. Den kan med fördel stå i kylen över natten.

Dela jordgubbarna och lägg i en djup tallrik och slå över rabarberna och rabarberjuicen. Lägg på ett ägg hallonsorbet och garnera med örten och krossade maränger och kaksmulor.

Smaklig måltid!

59

2009 Schœnenbourg, Comtes d’Isenbourg (nr 2175) 149 kr 2010 Herrnberg Riesling dry, Künstler (nr 70878, beställningssortimentet) 139 kr 2008 Schloss Gobelsburg, Riesling Tradition (nr 94921) 175 kr

Riesling

en grön ädling

av claes brodda

Riesling betraktas som en av de allra noblaste druvorna. Inte konstigt, med tanke på den palett av viner som Riesling kan uppvisa – från torrt och stramt till ädelrötat sött. Druvsorten odlas på många håll runt om i världen, och vissa karaktärsdrag håller i sig oavsett var den odlats.

60

R

iesling ger viner med hög syra, ofta med en mineralton som förstärks av den mark där vinstocken växer. Vanligtvis kan man hitta vad som kallas ”petroleumkaraktär” i framförallt doften. Det låter inte så charmerande, men skall mer ses som en beskrivning av karakteristiken.

Tänk er den lite kärva, sötaktiga doften av symaskinsolja och låt den blandas med Granny Smith, så har vi en beskrivning av riesling från Moseldalen. Den höga syran är naturlig för druvsorten, och just i Moselviner är andelen äppelsyra hög. Även om den hyfsat lättodlade druvsorten odlas på många håll, krävs det ett svalt klimat för att druvorna inte skall mogna för hastigt. En långsammare mognad ger ett mer aromatiskt vin med högre syra, något vi får chansen att njuta av i de tre nedan föreslagna vinerna från Europa. Vi kunde även lagt till någon riesling från australienska Eden Valley eller Clare Valley, temperaturen dagtid är hög men nätterna desto svalare.

Under andra halvan av nittonhundratalet hade ofta de tyska rieslingvinerna en viss sötma, medan de från Alsace var stramt torra. Trenden det senaste decenniet har varit att tyskarna blivit allt torrare, medan de franska mjukats upp – ofta som följd av sent skördade druvor vilket ger en fruktighet som balanserar syrorna. En annan skillnad är att de tyska vinerna som förr fick mogna på flaska i minst ett decennium,

nu produceras för konsumtion inom några år efter skörden.

Tyvärr, tycker jag som gillar mogen tysk riesling.

En sådan Alsace-riesling, är 2009 Schœnenbourg från producenten Comtes d’Isenbourg. Här har vi ett torrt vin men i mjukare stil, antagligen delvis som en följd av den varma årgången. Petroleumtonerna finns där, och i den fylliga smaken hittar vi mineral, röda äpplen samt en viss beska.

Detta välgjorda Grand Cru-vin passar utmärkt till laxfilé eller annan fet fisk.

Från Hochheim i Rheingau kommer den stramare 2010 Herrnberg Riesling, ett vingårdsbetecknat vin från min tyske favoritproducent; vinhuset Künstler har enbart Riesling och Pinot Noir på repertoiren, och vinstockarna växer i sydsluttning eftersom floden i Rheingau kröker i öst-västlig riktning.

Vinet är fyllt av mineraltoner, men den höga syran balanseras av en ungdomlig fruktighet: citrus samt gula och gröna äpplen. Ett vin lämpat för såväl skaldjur eller stekt fisk som till ostbrickan.

Från Kamptal i Österrike kommer 2008 Schloss Gobelsburg, vilken visar upp ytterligare en stil av den ädla druvsorten. Som så ofta i österrikiska viner, kan man hitta ett drag av grapefrukt, men petroleum- och mineraltonerna är inte så framträdande. Även den höga extrakthalten är typisk, och vi får ett fylligt vin som kan matcha wienerschnitzeln.

Nobla viner till rimliga priser. 0

61

Drottning Kristina porträtterad av Abraham Wuchter. Porträttet finns i universitetets konstsamling.

Historiebiten av lars lambert DROTTNING KRISTINA KRISTINAS STADSPLAN HÅLLER ÄN

D

et finns dagar i Uppsalas historia som man gärna skulle varit med om. En händelserik sådan inträffade för drygt 350 år sen, den 6 juni 1654, när drottning Kristina abdikerade på förmiddagen och Karl X Gustav kröntes på eftermiddagen.

Uppsala var under ett par hundra år Sveriges andra huvudstad. Här fanns inte bara slott och universitet, domkyrka och ärkebiskop, här hölls kröningar och riksdagar.

Med Gustav II Adolfs donationer säkrades universitetets ekonomi för århundraden framåt. Kristina hyste som fadern ett livaktigt intresse för staden, vilket satte sina spår. Inför hennes kröning fick Uppsala en ny stadsplan. Till det nya stora torget drogs de spikräta infartsvägarna från tullarna i Svartbäcken, Kungsängen och Vaksala. Över den medeltida

62

stadens vindlande gränder lades ett rutnät av raka gator, den ordning som gäller för Uppsalas stadskärna än idag.

Efter ett drygt decennium, innan stadsregleringen ännu var avslutad, hade Kristina dock tröttnat inte bara på Uppsala utan också på Sverige. Hon meddelade sin avsikt att avgå efter att ha genomdrivit att kusinen Karl Gustav skulle utses till tronföljare. Den välregisserade abdikationsakten gick av stapeln i rikssalen på Uppsala slott inför representanter för de fyra stånden. Drottningen tågade in i full ornat. Sedan avsägelseakten upplästs avklädde hon sig maktens symboler, krona, spira och den ”kongliga kjortelen”. Hon höll därpå ”en så skön oration emot samtliga menigheten, att dess like aldrig hörts, och bevektes alla människor så högt däraf, att gräto den ena såväl som den andra”.

UPPLANDSMUSEET I SOMMAR

UTSTÄLLNINGAR I AKADEMIKVARNEN SKUGGOR OCH LJUS hela året FOTOFARVÄL till och med 29 juli EN UPPLÄNDSK STORSPELMAN Eric Sahlström 100 år 25 augusti – året ut Öppet tisdag – söndag 12–17

1643 års stadsplan för Uppsala där det nya raka gatunätet är lagt över de medeltida gränderna.

VISNINGAR I WALMSTEDTSKA GÅRDEN På eftermiddagen vidtog kröningshögtidligheterna i ”grufvelig” hetta. Alla människor hade låtit ”förgylla och skammera sig… guldspetsar och galoner är redan uppköpta i staden att icke en aln mer är till fångs”. Karl Gustav, iklädd ”hvita gyllendukskläder och kröningskjortelen” red till häst till domkyrkan, där han kröntes enligt övligt ceremoniel.

Allmänheten trakterades. ”Vin uttappades, icke till öfverflöd, men likväl, att hvar gick dädan med lagom rus och hatten full med sig… Rätterne voro både kostelige och månge, confect fick hvar och en sitt armkläde öfverfullt… Alla ginge därifrån lustige och glade.”

Kristina deltog inte i kröningsfestligheterna. Kvällen efter superade hon med Karl Gustav, varpå de steg till häst och red till Flottsund, där Kristina fortsatte genom den regniga natten till Märsta. Dagen därpå var hon i Stockholm. En vecka senare anträdde hon resan söderut.

Hon var bara tjugosju år och skulle leva i ännu trettiofem.

Inom kort hade hon konverterat till katolicismen. Efter några år slog hon sig ner i Rom där hon gjorde sitt palats till en mötesplats för konst och kultur, odlade sin trädgård och blev liksom den berömde fadern med tiden tämligen fet. Hon ligger begravd i Peterskyrkan. 0

Varje fredag kl 13 under perioden 29 juni – 24 augusti

DISAGÅRDEN Friluftsmuseet i Gamla Uppsala Program och visningar hela sommaren Öppet dagligen 1 juni – 31 augusti kl 10–17

018-16 91 01 www.upplandsmuseet.se

63

uppslag av johanna uddén

1

5

4

6 Kaos – Vandals in Motion (1) En av Sveriges mest betydelsefulla graffitimålare kommer från Uppsala och heter Lasse Hjertstedt, mer känd som Kaos. Tillsammans med Pärra Andreasson bildade han duon Ruskig Ångest i slutet av 80-talet. Nu har hans graffiti och hans historia dokumenterats i en bok. Boken skildrar Kaos personlighet och alla de glädjeämnen och sorger hans historia inneburit. Allt från tidigt europeiskt hip hop-mode och att arrangera graffitifestivaler, ställa ut på gallerier och skaffa familj till att jagas av polis och väktare, smyga på tågspår och kämpa om att få upp sitt namn mest och bäst på Stockholms tågvagnar, tankar kring graffitins estetik och välbevarade graffitihemligheter. Boken Kaos – Vandals in Motion är en av de mest omfattande böcker om en svensk graffitikonstnär hittills. Den är utgiven av Dokument Press och finns att beställa på hemsidan dokument.org.

Melissa är ute (2) Du som gillar svensk vispop borde passa på att lyssna på Melissa Horn när hon kommer till Katalin. I sommar är hon ute på en kombinerad festival- och konsertturné genom hela Skandinavien. Boka in den 18 augusti. Det är ståplats, det är utomhus och det blir sol!

Foto: United Stage

64

Fotofarväl (3) Nyhetsfotograferna Jörgen Hagelqvist, Pelle Johansson och Rolf Hamilton jobbade i många år på Uppsala Nya Tidning. Nu när de gått i pension visas deras bästa bilder på Upplandsmuseet. Du kan se allt från katastrofer till kafferep och säkert känner du igen en hel del händelser från Uppsala och Uppland. Utställningen pågår fram till 29 juli.

Foto: Stewen Quigley

Hej Laurie! (4) En av mitt livs absolut största kulturupplevelser var Laurie Andersons Delusion på Uppsala stadsteater för två år sedan. Till min glädje ser jag att hon kommer till Uppsala igen! Dirtday är en helt ny soloföreställning och räkna med en totalupplevelese av ljud, musik, sång, text och bild.

– Politiker är historieberättare. De beskriver världen som den är, och hur de vill att den ska vara. Jag är också en berättare och jag tycker det verkar vara en bra tid nu att fundera över hur det är orden som skapar världen, säger Laurie Anderson om sin föreställning.

Vill du ha en upplevelse utöver allt annat – missa inte detta!

Foto: Laurie Anderson

Välkommen hit (5) Welcome Uppsala är Uppsalas nyaste nöjesbolag.

De två musikälskarna som vill göra staden roligare genom olika typer av evenemang är Jonas Curling (tidigare på Universal Music, Stockholm Records och Katalin) och Staffan Littmarck (närmast från Gröna Lund, Globen och Södra Teatern). Inför sommaren har de bokat många av de populäraste svenska artisterna just nu. Till exempel kommer gamla hederliga Kent att spela på borggården vid Uppsala slott den 28 juli.

Foto: Thomas O_kvist

Inte bara herrar på sockel (6) Vem är det som tittar ner på dig från sin sockel i Universitetsparken? Varför är det ögon i stenen vid Gristorget? Vem har gjort gardinen i plåt på Dragarbrunnsgatan?

Nyligen gav Kulturkontoret ut boken Staden genom konsten, skriven av Lisen Hessner. Här berättar hon personligt och mycket insatt om Uppsalas offentliga konst. Boken finna att köpa på konstmuseet, Drottninggatans bokhandel, Akademibokhandeln och på turistbyrån. Enligt Lisen Hessner, som arbetat i evigheter med kommunens offentliga konst, har Uppsala förhållandevis många skulpturer. Så ta kartan som följer med boken och upptäck dem!

3

7

2

8 9

11

Fynda på loppis (7) Varje söndag under hela sommaren kör Ulva Kvarn sin bakluckeloppis kl 11.00–15.00. Vill du handla här så kan du göra riktiga fynd bland de cirka hundra försäljarna. Vill du sälja dina grejer behöver du inte boka. Du tar med ett eget bord och kommer mellan 8.30 och 11.00.

Förutom loppisen finns ju en massa annat i Ulva.

Passa på att fika eller ät lunch ute i solen.

Foto: Johanna Uddén

Riktigt kaffe (8) Det är inte lätt att hitta bra kaffe i Uppsala.

Kaffevagnen är stans senaste pigga tillskott. Både riktigt gott kaffe och en bra idé – det gillar jag.

Under juni månad står de utanför Forumgallerian och säljer sitt ekologiska fairtrade-kaffe. Tanken är att Kaffevagnen ska finnas där det finns folk.

De har därför bland annat bokat in sig på Hultsfredsfestivalen, Popaganda och Kulturnatten. I sin svarta lilla Ape kommer de även åkande till dig som har ett evenemang, en mässa, en fest eller annat. Du hittar dem på facebook.

Kärlek (9) Det här är den absolut finaste kärleksbild jag vet.

De två som blir ett. Ansiktena som går i varandra, liksom brösten. Kvinnans hår som övergår i mannens smekande hand. Hennes ömma hand runt hans nacke. Mönstret som markerar parets rytmiska rörelser, sängen dit de är på väg. Solen i form av ett befruktat ägg. Bilden heter Rytmisk grupp och målades av Bror Hjorth 1959. Den och många andra bilder där Bror Hjorth skildrat sig själv, kan du se i utställningen Bilder av Bror på Bror Hjorths Hus i sommar till och med 26 augusti.

Bild: Rytmisk grupp, Bror Hjorth, 1959.

Skadad av minor (10) På Fredens Hus visar man en jobbig utställning, som vanligt. Jobbig i bemärkelsen påträngande verklig och angelägen. Utställningen MISS LANDMINE – everybody has the right to be beautiful handlar om rätten att få vara vacker.

Bilderna är från en verklig skönhetstävling i Kambodja, där de tävlande har lemlästats av landminor. Utställningen är producerad av den norske konstnären Morten Traavik och syftet är att stärka utsatta kvinnor och funktionshindrade.

Pågår till och med september.

Du kan läsa mer på hemsidan miss-landmine.org Foto: Gorm K Gaare

1o Dr. Synthetic (11) Behöver du tankeväckande placebos och själsliga hygienartiklar till primal kontemplation med möjlighet till pånyttfödelse? Då ska du besöka Dr. Synthetic’s Apotek & Praktik i sommar. Från och med 20 juni kommer Bill-Ove Jonsson att turnera med sin rosa husvagn i Roslagen. Doktorn kommer att ha sin bas med mottagning en dag i veckan vid Järnboden i Harg (besök Dr. Synthetic på Facebook för tider).

65

Krysset nr 19 Skicka in rätt svar till korsord@bizart.se senast den 1 september 2012. Vinnaren får två biljetter till valfri föreställning på Stadsteatern i höst. Rätt svar på kryss nr 18: FÖRNYELSE Korsordsmakare:Hans Svensson

66

67

BIZ&ART 19

#19 SOMMARen 2012

BIZ&ART

R

En trycksakspartner som är tillgänglig, flexibel och säker.

En högst ovetenskaplig undersökning visar att trycksaker gör människor mer glada än en webbadress som avslutning på ett möte företag emellan.

En högst vetenskaplig undersökning* visar att förmågan att sprida värme och glädje är några av de saker som verkligen påverkar när företag väljer samarbetspartners.

Slutsats: Trycksaker ökar lönsamheten.

Kph är en trycksakspartner i stort och smått. Nya trycksaker kommer fram snabbare och enklare än någon annanstans.

Välkommen att testa.

Ps. Nu har vi kvalitetssäkrat vårt produktionsflöde, hör av dig så berättar vi gärna mer...

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se

SKROT OCH KONST PÄR HOLMGREN WALLUMNI DISKOTEKET UNIVERSITETETS KONSTSAMLINGAR PELLE SVANSLÖS stadsträdgårdsmästaren BeSATT AV LOPPIS MENY À LA RAFAEL KATALIN