Reform, 1-2017

republikanska föreningens medlemstidning

Reform EN TVEKSAM SYMBOL Genom krutröken och den ­historiska dimman ser rojalisterna mest tjusiga kläder, ­blänkande bajonetter och ett och annat ­kartstreck. Men vad finns det mer för innehåll i den symbol ­ som monarkin sägs vara?

SIDAN 12

06 |DÄRFÖR REPUBLIKAN En bal på slottet är aldrig ett bra argument för monarki, menar Malin Wollin.

08 |MÄKTIG MONARK? Att kungen saknar makt är vårt nuvarande statsskicks största myt.

10 |20-ÅRIG KAMP Det började i liten skala, men när föreningen fyller 20 år är den större än någonsin.

nr 1 2017

ledare 03 notiser 04 kalendarium 19 krönika 20

INNEHÅLL

04

08

17

NOTISER

MANNEN UTAN MAKT?

The Crown, Almedalen, framtida ­makthavare, med mera.

Nej. Det går faktiskt inte att hävda att kungen är maktlös.

TUGGUMMIN OCH 50-ÖRINGAR

06

10

DÄRFÖR REPUBLIKAN

20-ÅRSJUBILEUM

Malin Wollin vill ha en vänlig men ­bestämd revolution.

I år firar Republikanska föreningen 20 år.

Här är några milstolpar.

07

12

Serietecknaren Lisa Ewald kommenterar kungens höjda apanage.

KONGRESSEN

EN SMUTSIG SYMBOL

Kallelse till årets kongress den 1 april.

Vad har monarkin och dess historia för symbolvärde, egentligen?

18 NOTISER Fyra röster i media om behovet av republik.

19 NORR TILL SÖDER Kalendarium och kontaktinformation till alla lokalavdelningar.

20 KRÖNIKAN Det är dags att begränsa apanaget, skriver Robert Hannah (L).

08

04

2 – REFORM

12

PÅ BRED FRONT FRAMÅT NOVEMBER VAR DET ­pr­emiär för föreningens nationella höstkonferens. Det var första gången som en nationell konferens ­genomfördes utanför Stockholm och vi var ett 60-tal personer som samlades i min hemstad Helsingborg.

Det jag uppfattade som extra uppskattat från er som var på plats var samtalet mellan föreningens vice ordförande, Anne-Marie Pålsson, och mig om att en republik kan se ut på många olika sätt.

Föreningens grundhållning har alltid varit att kämpa för republik, men vilken sorts republik vi vill uppnå har vi inte tagit ställning till. Att känna på de olika alternativen och fundera över hur Sveriges framtida statsskick kan se ut är nyttigt. Samtidigt tror jag att ni som läser det här håller med mig om att det primära målet är att avskaffa monarkin och inte att presentera en färdig idé för hur republiken Sverige ska se ut.

På konferensen gästades vi även av två externa talare från pr-branschen, som pratade om vikten av att ta ­ställning. För mig som ordförande i en förening med cirka 11 000 medlemmar samt 14 lokalavdelningar vill jag hylla

er för just det, för att ni tar ­ställning i en fråga som ytterst handlar om ­demokrati, öppenhet, jämlikhet och mångfald.

För att vi ska fortsätta nå ut med vårt budskap är ni ovärderliga. Fortsätt utbilda, argumentera och diskutera för republik. Bemöt meningsmotståndare med sakliga argument och utmana de som ännu inte tagit ställning. När ni är aktiva i era hemorter och nätverk kan vi i styrelsen lägga ännu mer fokus på att skapa nationell opinion.

Under hösten fick vi stor upp­ märksamhet med den flerpartimotion som undertecknades av representanter från fem partier. I år fortsätter vi att arbeta med att påverka beslutsfattare och makthavare i frågan om republik.

Föreningen kommer bland annat att finnas representerade på flera parti­ kongresser och vi kommer även att delta på politikerveckan i Almedalen tillsammans med vårt ungdoms­ förbund Unga republikaner. Även de växer i medlemsantal och det är kul att följa deras arbete för nå ut till en ny generation republikaner.

Till sist vill jag lägga in en ­på­minnelse om vår kongress som hålls i Stockholm den 1 april. Där

Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Reform är föreningens medlemstidning och distribueras till medlemmar, riksdagsledamöter, bibliotek med flera.

REDAKTION

I S SN

Helena Tolvhed, Lars Jonsson, Magnus Simonsson, Anne-Lie Elfvén, Jonas Wikström, Johan Abrahamsson

2000-9526

I

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, 113 35 Stockholm Tel: 0768-71 77 22 E-post: reform@repf.se

Birdh, birdh.se Redaktör: Johan Abrahamsson Projektledare: Susanna Johansson

T RYC K

11 500 ex

B LI MEDLEM

OMSL AG Illustration: Rasmus Erixon

Magnus Simonsson

E-post: info@repf.se Telefon/SMS: 0768-71 77 22 republikanskaforeningen.se facebook.com/repf.se twitter.com/repf instagram.com/repfse google.com/+repfse

Exakta

U PPL AGA

Medlemskap i Republikanska föreningen kostar 200 kronor per kalenderår. republikanskaforeningen.se/vi-behover-dig-som-medlem

ANSVA R IG U TG IVA R E

Foto: Johan Fredriksson

R E P U B LIKA NSKA FÖR ENINGEN

Yasmine Larsson Ordförande

KONTAKTA OS S REDAKTION EL L PRODU KT ION

Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som utkommer under hösten 2017. I första hand är vi ­intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till: reform@repf.se

­ ommer vi att presentera vårt nya k nationella ­strategidokument, Strategi för r­ epublik. I det stakar vi ut färdriktningen för de närmaste åren och beskriver hur vi ska få opinionen för republik att växa.

I år är det också två år sedan jag blev ordförande för föreningen. Under mina två år posten har mina argument mot monarki fördjupats och jag fortsätter att stå upp för demokrati och allas lika värde. Där är jag orubblig.

Med det sagt hoppas jag att jag har ditt förtroende när jag på årets ­kongress ställer upp för omval.

Kansliets besöks- och postadress i Stockholm: Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 tr 113 35 Stockholm Kansliets öppettider: Tisdag–torsdag: 08:30–17:00

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som framförs i Reform av utomstående skribenter ­behöver inte nödvändigtvis överensstämma med ­redaktionens eller Republikanska föreningens.

REFORM – 3

NOTISER Foto: Region Gotland

TILL VISBY

Mot ­Almedalen!

Republikanska föreningen vill vara med där det händer. Därför pågår nu en insamling för att säkra närvaron under politikerveckan i Almedalen i år. För att delta behövs 40 000 k ­ ronor. Skänk 50 kronor, 100 kronor eller mer via Swish ­ (123 319 84 05) eller plusgiro (114 96 91-6). Märk betalningen med ”Almedalen”. Mer i­ nformation h­ittar du på föreningens webbplats under l­ änken "Donera". republikanskaforeningen.se Foto: Alex Bailey/Netflix

Makthavare att räkna med

”Manusförfattaren och producenten Peter Morgan ('The queen') har i första säsongen av Netflix storsatsning 'The Crown' inga som helst ambitioner att kritiskt granska kungahuset. Tv-serien är i stället en sober bilderbok för rojalismens varmaste anhängare, särskilt avdelningen stofiler.”

Michael Tapper, Sydsvenskan 3 november, om Netflix-serien The Crown som handlar om Elizabeth II. 4 – REFORM

Makthavare.se är en sajt som utger sig för att vara ”politikens egna ­lokaltidning” och som granskar så väl kända som okända besluts­fattare.

I slutet av 2016 publicerade de en lista över Sveriges 100 framtida makt­havare. Någon tronarvinge sågs inte på listan, men däremot fanns både ­Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson och Unga republikaners ordförande Aza ­Cheragwandi med på listan.

LEXIKON

Majestätsbrott

en handling eller ett uttalande som kränker kungen eller regentens ­värdighet.

Redan samma vecka som ­Thailands nya kung tillträdde greps en man misstänkt för majestätsbrott, ­efter att han lagt ut en länk till ett BBCporträtt av den nya kungen på ­Facebook. Thailands lagstiftning mot majestätsbrott ses som världens strängaste och den som uttalar sig negativt om kungahuset riskerar upp till 15 års fängelse.

ORIMLIG LÖNEÖKNING

Apanaget höjs … igen Sedan 2009 har kungens anslag höjts med 25 miljoner kronor. Republikanska föreningen drev därför i slutet av 2016 kampanjen Sänk apanaget, där bland annat 1 000 brev skickades ut till riksdagspolitiker i hopp om att driva frågan framåt.

1 december kom dock beskedet. Apanaget för nästa års höjs igen, och kungafamiljen kan casha in 137 ­miljoner kronor direkt från ­statskassan.

#notmyprince Förra året firade östaten Barbados 50 år av självständighet. Men ­stats­överhuvudet heter fortfarande ­Elizabeth II. Utöver Barbados har den engelska drottningen 14 före detta kolonier eller dominioner där hon är statschef, men där en ­general­guvernör utför det arbete som är förknippat med hennes ämbete.

Under en resa i slutet av förra året till västindiska länder som ­tillhör det brittiska samväldet blev dock prins Harry varse om missnöjet, när ­hashtaggen #notmyprince trendade i sociala medier.

BIG NO-NO

Rekorddyr ­renovering väcker motstånd Över 140 000 britter har skrivit u ­ nder en namninsamling för att visa sitt motstånd mot en rekorddyr r­ enovering av Buckingham Palace, där kostnaden på 369 miljoner pund landar direkt hos skattebetalarna när regeringen föreslår en höjning av apanaget med 66 procent.

För att frågan nu ska gå vidare till en debatt i underhuset krävs att 100 000 påskrifter eller fler lämnas in officiellt via parlamentet.

UNGA OCH UPPIFFADE

Unga republikaners nya logga Nytt år, ny logga. Gå in på www.ungarepublikaner.se för att följa ungdoms­ organisationens arbete för republik.

Boken Republik! ute nu Nu finns Bengt Halls bok Republik! ute till försäljning. I den finns upp­ daterade republikanska argument och fakta om Sveriges statsskick. ­Boken bekostades delvis av en in­ samling via R ­ epublikanska föreningen och ni som var med och skänkte minst 300 kronor kommer att få ett ­ex­emplar av boken med posten.

Tack för ditt bidrag!

REFORM – 5

DÄRFÖR ÄR JAG REPUBLIKAN

Malin Wollin Malin Wollin är författare och senast aktuell med boken Till min dotter, som gavs ut hösten 2016. Hon är även krönikör i ­Aftonbladet och Sköna hem och bloggar på tidningen ­Amelia.

Dessutom är hon medlem i Republikanska föreningen och skriver i ett blogginlägg att hon är ”en tia av en tia på ­republikanskalan”.

Text: Susanna Johansson Bild: Anna-Lena Ahlström

VARFÖR ÄR DU REPUBLIKAN? – Jag förstår frågan. Men samtidigt ­undrar jag varför bevisbördan ligger på mig som är republikan? Det vore mer logiskt om monarkisterna blev tvungna att förklara sig. Det är ju deras åsikt som tillhör det absurda. Men om jag nu ska svara på frågan handlar det mycket om min syn på Sverige som land. Sverige är ett modernt och framstående land när det gäller allt från musikexport till vetenskap. Men så finns det något i vårt samhälle som står i extrem kontrast till allt det moderna och demokratiska, nämligen kungahuset. Hur kan vi tillåta det?

I EN KRÖNIKA I AFTONBLADET FRÅN 2016 SKRIVER DU ATT DU VILL HA EN VÄNLIG MEN BESTÄMD REVOLUTION NÄR DET GÄLLER SVERIGES STATSSKICK. DRÖM­ SCENARIO? – Jag vill att Victoria säger tack för sig när det blir hennes tur, och sedan ägnar sig åt välgörenhet eller något annat som gör gott för många. Hon verkar vara en klok och inkännande person så hon kommer att förstå att det får vara bra med det här nu. Efter valet i USA i höstas talades det mycket om en smooth transition (smidig övergång reds. anm.), det hoppas jag på även när det gäller Sveriges statsskick.

Jag vill inte ha bråk.

6 – REFORM

"Jag vill att Victoria säger tack för sig när det blir hennes tur, och sedan ägnar sig åt välgörenhet eller något annat som gör gott för många."

– För ett tag sedan frågade jag en ­historiker om vad han tror om ­monarkins framtid. Han var övertygad om att den svenska monarkin slutar med Carl XVI Gustaf eller Victoria. Utifrån hans ­kunskaper om Sveriges historia tycker jag att hans uttalande om framtiden känns betryggande.

VAD FÅR DU FÖR REAKTIONER FRÅN DINA LÄSARE NÄR DU SKRIVER ATT DU ÄR REPUBLIKAN? – Jag upplever att det finns ett starkt stöd för kungahuset. Samtidigt måste det fi­ nnas ett arbete och en opinions­ bildning för republik och av­skaffandet

av ­monarkin. Tyvärr eldar det på ­monarkisterna. Många framhåller till exempel kungahusets symbolvärde. Men en bal på slottet eller en snygg klänning är aldrig tillräckligt mycket värt för att bevara vårt nuvarande statsskick. Vill man ha en symbol för Sverige finns det fler snygga ansikten att tillgå.

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT TA STÄLLNING I FRÅGAN OM ­REPUBLIK? – Jag vet att det här är en icke-fråga för många, men i grund och botten handlar det om vårt statsskick. Vi måste prata om det. Vi måste också våga prata om kungahuset ur ett klassperspektiv. Det finns så många problem i samhället som beror på att människor saknar inflytande eller är utslagna. Att bevara monarkin är det yttersta beviset på att vårt samhälle fortfarande består av herrskap och tjänstefolk och att vi viker oss för det. Även om kungafamiljen inte har exekutiv makt är de en ”in your face”-symbol för ett samhälle som inte är jämlikt och om inte det är argument nog för att avskaffa monarkin, så sorry – då vet jag inte vad som är det.

KONGRESSKALLELSE

Kära Republikan, Den 1 april äger Republikanska föreningens kongressdag rum. Vår kongressdag är den största årliga sammankomsten för oss som strävar efter ett mer demokratiskt statsskick. Vi kommer att diskutera Republikanska föreningens verksamhet, behandla inkomna motioner och välja en styrelse.

Foto: Johan Fredriksson

Kongress 2017: Din chans att påverka

Kongressdagens program: 09:30 Kaffe och registrering, 10:00-12:00 Workshops, 12:00-12:30 Lunch, 12:30-13:30 Seminarium, 13:30-17:00 Kongress.

Varmt välkommen till Republikanska föreningens kongressdag 2017!

Yasmine Larsson, ordförande Republikanska föreningen

NÄR? Lördagen den 1 april klockan 09:30–17:00.

Motioner ska ha inkommit till ­ info@repf.se senast den 5 mars.

VAR? Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A, Stockholm.

Kongresshandlingar kommer att finnas tillgängliga från den 17 mars: www.republikanskaforeningen.se/ kongress-2017/

Valberedningen ber att få in förslag via valberedningen@repf.se senast den 28 februari. Nominera ordförande, vice ordförande, ledamöter, ersättare och revisorer med motivering och ge gärna kontaktuppgifter till berörda personer.

DAGORDNING 1. Kongressens öppnande 2. Val av kongressordförande 3. Val av kongressekreterare 4. Val av två justerare/rösträknare 5. Upprop och fastställande av röstlängd 6. Fastställande av dagordning 7. Fråga om kongressens behöriga utlysande 8. Presentation av styrelsens verksamhetsberättelse 9. Presentation av årsredovisningen 10. Revisorernas berättelse 11. Beslut om styrelsens ansvarsfrihet för den gångna verksamhetsperioden

Anmälan senast den 26 mars: www.republikanskaforeningen.se/ kongress-2017/ eller 0768-71 77 22

12. Behandling av inkomna motioner och styrelsens propositioner 13. Fastställande av verksamhetsplan 14. Fastställande av budget och medlemsavgift 15. Val av ordförande och vice ordförande 16. Val av fem styrelseledamöter och två ersättare 17. Val av två revisorer och två personliga ersättare för dessa 18. Val av tre personer till valberedning, varav en sammankallande 19. Övriga frågor 20. Kongressens avslutande

REFORM – 7

HAR KUNGEN MAKT?

MAKTLÖS? KNAPPAST! Kung kan vi väl ha, han har ändå ingen makt. Så ­låter det ibland. Men är du utan makt om du har direktaccess till ­näringslivets toppar, får hålla tal när riksdagen öppnar och regelbundet träffar statschefer för andra länder? Njae.

Text: Erik Bredhe Illustration: Rasmus Erixon

POLITISKA UPPDRAG Kungens uppgifter som Sveriges statschef är reglerade i 1974 års regeringsform. Men även om den minskade hans politiska svängrum, har han fortfarande ett par fingrar med i svensk politik. Han är utrikesnämndens ordförande. Han är även närvarande vid de konseljer – informationsmöten och regeringsskifteskonseljer – som hålls tillsammans med regeringen. Dessutom ingår det i hans uppdrag att varje år öppna riksdagen. Dessa öppningstal har flera gånger gränsat till det politiska när han lyfter sakfrågor som han anser viktiga.

MÄKTIGT UMGÄNGE I DET TYSTA Kungen umgås ofta och gärna med näringslivets höjdare och landets största ­kapitalägare. Vare sig det handlar om älgjakt i Bergslagen med familjen Wallenberg eller privata middagar på slottet. I en tid då samhällsdebatten formas lika mycket av informella som av formella makthavare är detta nätverkande otroligt viktigt för kungen. Inte minst för att befästa sin egen makt. I utbyte mot stöd från näringslivet bjuder han företagsledare på kungahusets fester. Ett kungahus som arbetar så här är svårt att begränsa med några korta paragrafer i grundlagen.

8 – REFORM

UTTALANDEN En del försöker rättfärdiga kungens politiska uttalanden genom att säga att han är en medborgare ”som alla andra”. Men kungen innehar landets högsta ämbete och vad han säger gör avtryck. När han i fjol kritiserade det planerade Nobel­huset i Stockholm blev det extra tydligt. Opinionen sattes i gungning och kungens åsikt kunde ­användas som politisk ammunition i debatten.

UTLÄNDSKA KONTAKTER OCH EGNA INITIATIV Kungen träffar regelbundet andra länders statschefer och vårdar relationerna till andra kungahus, oavsett landets styrelseskick, vilket får till följd att han hjälper till att legitimera diktaturer. Ett exempel är hans frekventa resande till Saudi­ arabien. När den saudiske kungen Abdullah gick bort för drygt två år sedan, reste kungen dit på eget initiativ. Risken med ett sådant besök är att det skickar dubbla signaler och försvårar för regeringen att ha en rak och tydlig relation med landet i fråga.

EN SYMBOL, VISST – FÖR ETT ­KONSERVATIVT SYNSÄTT I den svenska grundlagen står det att kungafamiljen måste bekänna sig till ”den rena, evangeliska läran”. Skulle kungen välja att tro på någonting annat tvingas han abdikera. Genom sin tro blir kungen en stark symbol inte bara för kristendomen, men också för ett konservativt synsätt. I ett land och en tid då långt ifrån alla ser sig som kristna betonar kungens tro det förgångna snarare än ett framåtskridande.

REFORM – 9

JUBILEUM

20 ÅR AV KAMPLUST Det började med en insändare i Aftonbladet, undertecknad ”Föreningen Republik 2000”. Sedan dess har Republikanska föreningen arbetat aktivt för att göra Sverige till republik.

Här är några av de viktigaste milstolparna.

Text: Susanna Johansson

1997 Vännerna Magnus S ­ imonsson och Fredrik Högberg (numera Grinder) skriver en insändare i ­Aftonbladet som under­tecknas ”­Föreningen Republik 2000” – trots att någon sådan ­förening inte ­existerar.

– Frågan om republik var stendöd och vi ville väcka opinion. Den positiva responsen ledde till att vi startade en mejllista, som sedan blev start­skottet till grundandet av Republikanska ­föreningen, säger Fredrik Grinder.

1998 Styrgruppen om fem personer håller ett möte i Stockholm, där man föreslår stadgar och och med­lemmarna får rösta fram en logotyp. En av med­lemmarna skriver ett utkast till ­manifest.

1999 6 november håller fö­reningen sin första kongress. Av 110 medlemmar kommer tio av dem på kongressen.

2000 Små lokalavdelningar dyker upp.

10 – REFORM

2001 Miljöpartiet inför republik­-krav i sitt partiprogram.

2011 Riksbanken fattar beslut om nya sedlar samt motiv på dessa. De kvar­varande kungligheterna ersätts med Dag ­Hammarskjöld och Birgit Nilsson.

Riksdagen beslutar om ­ytterligare öppenhet i hovets ­ekonomiska ­redovisning.

Första numret av Reform ges ut.

2010 Ungdomsförbundet Unga r­ epublikaner bildas. Republikanska föreningar i Europas sju största kvarvarande monarkier bildar nätverket AERM i Stockholm. Victoria Bernadotte gifter sig och Republikanska föreningen får en våg av nya medlemmar.

10.000 2012 F­öreningen har för första gången över 10 000 medlemmar.

2009 Peter Althin (KD) blir ordförande för föreningen och antalet medlemmar ­stiger. Ökat medlemsantal möjliggör att föreningen sedan hans ordförandetid har en deltidsanställd general­sekreterare samt ett kansli i ­Stockholm.

2005 Regeringen tvingar hovet till öppnare ekonomisk redovisning. ­Republikanska föreningen firar för första gången ”nationaldag utan kung”.

2015 Föreningen når över 11 000 m­edlemmar och den första block­överskridande motionen om r­epublik tas upp i riksdagen.

– Föreningen har fått upp ­debatten på bordet igen och d­river på riksdagsledamöter för att skriva motioner. Det är jag stolt över, säger Fredrik Grinder.

2016 Republikanska föreningen ­ligger bakom flertalet anmälningar till förvaltningsrätten för att bestrida den dopgåva som Skånes landshövding vill ge prins Oscar. Förvaltningsrätten går på föreningens linje och dopgåvan stoppas.

REFORM – 11

EN TVEKSAM SYMBOL

MONARKIN – EN DÅLIG SYMBOL FÖR SVERIGE Där rojalisterna ser en fin symbol för Sverige ser vi medeltida värderingar, imperialism, censur och envälde. Vad har det svenska kungahuset för symbolvärde – egentligen?

Text: Susanna Johansson Illustration: Rasmus Erixon

12 – REFORM

M

ONARKIN OCH DESS HISTORISKA f­ ör­an­kring är en bra symbol för ­Sverige. Det får vi ofta höra i debatten om republik. I samma andetag brukar det sägas att ­monarkin och kungahuset är en symbol för de värden Sverige står för. Det är då rimligt att fundera över vad det är för värden som kan tänkas ingå i den här symbolen. Och vilka värden vi vill att Sverige ska stå för.

NÄR KUNGAHUSETS FÖRE­ SPRÅKARE tittar på monarkin i backspegeln är det vanligtvis selektivt – ofta är det renspolat på djup och nyanser. Genom det historiska dunklet är det många gånger bara glittret från smycken och juveler och blänket från bajonetter som tränger igenom, med undantag från ett och annat kartstreck.

Kungarna förenklas till kuriositeter från sagans värld som bedöms efter hur framgångsrika fältherrar de var.

Men när kungarnas och monarkins

symbolvärde förs på tal bör vi också minnas dem som de envåldshärskare de faktiskt var. Att de ­representerar en tid utan folkstyre. Vi bör komma ihåg att de många gånger var diktatoriska, sysslade med censur och hårdhänt tyst­ade sina kritiker. ­Genom nycker och drifter utsattes folket – både i ­Sverige och våra grannländer – för hårda prövningar.

EN AV DE MEST MYTOMSPUNNA figurerna i den svenska monarkins historia är Gustav Vasa. När han ­utses till kung i Strängnäs 1523 upphör ­Kalmarunionen och Sveriges statsskick förändras i ett slag. Det är hans maktlystna strävan att skapa en familje­ dynasti, där kronan går i arv till den förstfödde sonen, som är ursprunget till dagens arvsmonarki.

– Om vi tittar längre tillbaka i ­historien har kungatiteln inneburit rollen som landets överbefälhavare.

Kungen har varit kung vid händelse av krig, men inte annars. Under medel­

tiden förändras den här ­bilden och ­tanken om att blodsbanden har en ­speciell betydelse utvecklas. ­Genom arvsrätten säkrar kungen sin makt­ ställning, säger Erik Petersson, ­historiker och forskare vid Linköpings universitet.

Det finns gott om mytbildning kring Gustav Vasa. I dag menar de flesta historiker att han var maktlysten och lyckades befästa sin makt genom propaganda och förmågan att undanröja sina motståndare. Samtidigt lever bilden av honom som landsfader kvar på många sätt, bland annat genom de många symboler som hyllar hans ­minne. Vasaloppet är kanske ett lite mer förlåtande exempel, men den 6 juni då Gustav Vasa utsågs till kung är nationell helgdag sedan 2005 och det var bara härom året som han försvann från vår högsta valör.

EN ANNAN REGENT som ingår i monarkins symbolvärde och den kungliga mytbildningen är Gustav II Adolf.

REFORM – 13

EN TVEKSAM SYMBOL

"Riket var ­fattigt och det gjorde att kungen till ­skillnad från många a ­ ndra länder tvingade ut sin befolkning­i krig genom så kallad utskrivning. De som inte ville vara med rymde till skogs ­eller s­ tympade sig själva."

Erik Petersson, författare och historiker.

14 – REFORM

Han har bland annat fått en egen flaggdag – och bakelse – till minnet av sin dödsdag. Han blir kung under stormaktstiden, en period som varade i 110 år – varav 72 av dem var i krig.

Ibland beskrivs han som den moderna krigskonstens fader, ett epitet som blir mindre klädsamt när vi tänker på vilka som tvingades ut i strid för att bevara stormaktsidealen.

– Stormaktsprojektet var viktigt och det var kungens roll att hela tiden utöka sitt rike. Annars skulle korthuset Sverige rasa samman. Riket var ­fattigt och det gjorde att kungen till skillnad från många andra länder tvingade ut sin befolkning i krig genom så kallad utskrivning. De som inte ville vara med rymde till skogs eller stympade sig själva, berättar Erik Petersson.

Stormaktstiden har för många en glansfull aura i historien – men den rymmer också enorma mänskliga umbäranden, rå brutalitet, svält och död. I dag räknar historikerna med att ungefär var tredje svensk man dog i

krigets umbäranden under de här åren.

Det var en period där Sverige uppträdde aggressivt och imperialistiskt – och oavsett hur vi historiskt väljer att värdera det – kan vi konstatera att det är egenskaper de allra flesta av oss inte ser gillande på när de i dag dyker upp hos andra länder.

STORMAKTSTIDEN NÅR SITT SLUT först när Karl XII stupar i strid 1718.

Då har riksdagen fått nog av enväldesmonarkin som kostat liv och upprört folket i över hundra år. 1719 beslutar de därför att begränsa kungens makt och följande 53 år kallas därför för frihetstiden – folket är befriade från enväldet.

Talande för den här perioden i svensk historia är att Europas ­modernaste tryckfrihetsförordning röstas igenom 1766 och att kungen inte längre kan styra den information som sprids i ­landet. Både censur och förhandsgranskning försvinner, och allt fler periodiska tidskrifter ges ut.

Frihetstiden slutar 1772, när

­ ustavs III tar makten genom en G statskupp. Här har vi ytterligare en regent med en framträdande roll i den ­svenska monarkins historie­skrivning.

Han lyfts ofta fram som kultur­ intresserad och är bland annat upphovsman till Svenska Akademien och dess stadgar. Än i dag firar de ­aderton sin högtidsdag den 20:e december, Gustav II Adolfs födelsedag, en högtidsdag instiftad av Gustav III. Men utöver att främja det svenska snillet och smaken såg Gustav III även till att tryckfrihets­förordningen ­förlorade sin grundlagsstatus och ­genom enkla lagar gjorde han ­inskränkningar i det som fanns kvar av den. 1785 tillkommer också indragningsmakten, vilket gör att alla ­publicister måste ansöka om utgivnings­tillstånd hos kungens förlängda arm, hovmarskalken.

– Gustav III avskaffar riksrådet och blir landets enväldiga härskare. Han tillskansar sig makt genom att styra pressen och militären. Han fejkar ett

krig mot Ryssland för att vinna popularitet bland folket, men precis som i Frankrike vid den här tiden är missnöjet mot kungahuset stort. ­Sverige är ett land med hungersnöd, höga priser och inflation. Inom militär­en och adeln finns det dock en grupp män som ­känner till det fejkade kriget och som är missnöjda med att kungen inte genomfört de reformer han lovat ­folket. De planerar och genomför mordet på Gustav III, som utförs av militären Johan Anckarström, säger Erik Petersson.

ATT GUSTAV III I DAG är allmänt känd som despot hindrar inte det ­faktum att han möter oss på Skeppsbro­kajen i Stockholm. Varför låter Sverige ­enväldet förkropps­ ligas i form av symboler, statyer och flagg­dagar? Mycket går att tillskriva den ­nationalromantiska historie­ skrivningen på 1800-talet, när man reser statyer över kungarna och återberättar deras hjältemod och öden.

Även flera konstverk bidrar till mytbildningen. Den kända målningen som föreställer Gustav II Adolf vid slaget vid Lützen, målad av Carl ­Wahlbom och som nu finns på National­museum i ­Stockholm, målas i mitten av 1800-­talet. Även målningen Karl XII likfärd, av Gustaf Cederström, målas i slutet av 1800-­talet. Det är också på 1800-­talet som Gustav II Adolfs dödsdag, 6 ­november, och Sveriges national­dag, 6 juni, blir flaggdagar.

– Under 1800-talet bygger man kollektivt upp bilden av nationalstaten Sverige och då blir den här typen av symboler och berättelser om hjältemod väldigt viktiga. I dag vet vi att den historieskrivningen inte stämmer, men många berättelser levar ändå kvar som om de vore fakta, säger Erik Petersson.

I 1809 ÅRS REGERINGSFORM, som bevaras fram till 1974, avskaffas ­censuren och tryckfriheten är åter­ igen grundlag. Men hovmarskalkens indragningsmakt råder ända fram till

REFORM – 15

EN TVEKSAM SYMBOL

1844 och utgivningen av tidskrifter som anses opassande för allmänheten kontrolleras och stoppas fram tills dess. En sådan opassande tidskrift var till exempel Aftonbladet, vars utgivning dras tillbaka hela 14 gånger under den här perioden, något som leder till att den hela tiden får komma ut under nya namn (Aftonbladet 1, 2, 3 osv) och med nya ansvariga utgivare.

Det är också på 1800-talet som Sverige tummar på arvsrätten genom att den gamle och barnlöse Karl XIII adopterar den franska marskalken Jean Baptiste Bernadotte så att han blir rikets (Sverige och Norge) nya kung.

Efter Jean Baptiste Bernadottes invasion av Norge sommaren 1814 in­ leder Sverige världens längsta period av fred, som varar än i dag. Men trots att Sverige inte krigar och vår nu­ varande kung inte har någon exekutiv makt är ömhetsbanden mellan kungahuset och försvaret fortsatt starka och förblir en symbol för en allians som aldrig tycks gå ur tiden.

– Kung Carl Gustaf har de militära graderna amiral och general. Han bär uniform och är rikets främste

r­ epresentant för försvarsmakten. Ur ett militärt perspektiv ses kungen antagligen som symbol för det man strider för, något som är sprunget ur vår historia när kungarna själva deltog i strid i rollen som överbefälhavare, säger Erik Petersson.

Som grädde på moset har vår nu­ varande kung gett sitt namn åt en granat­kastare. Och glöm inte det faktum att varje privat högtid inom kungafamiljen ses som ett tillfälle att dundra på med det tunga artilleriet.

När Victoria och Daniel Westling gifte sig flög 18 stridsflygplan över slottet och längs kortegevägen stod 5 000 soldater.

"Som grädde på moset har vår nu­varande kung gett sitt namn åt en granat­ kastare. Och glöm inte det faktum att varje privat högtid inom kungafamiljen ses som ett tillfälle att dundra på med det tunga artilleriet."

SÅ LÅT OSS SE LITE mer nyktert på Sveriges tusen år av monarki, en tid som varit dominerad av envålds­ härskare som drev Sverige i krig, ständiga utskrivningar av den egna befolkningen, av att tysta motståndare med hård censur och kungar som till sist gjort allt för att bevara kronan och makten inom familjen. Även dessa tradi­tioner ryms i det symbolvärde som monarkin sägs representera.

BOKTIPS FURSTE AV NORDEN: KRISTIAN TYRANN Erik Petersson En bok som ifrågasätter den tidigare bilden av hur det gick till när ­Nordens stater skapades i skarven mellan medeltiden och den nya tiden och hur många sanningar sopats under den historiska mattan.

DEN STORA ROLLEN: KUNG GUSTAF III SPELAD AV HONOM SJÄLV Erik Lönnroth En psykologiskt inträngande biografi över kungen som omformade Sverige till ett envälde igen.

16 – REFORM

GUSTAV VASA – LANDSFADER ­ELLER TYRANN? Lars-Olof Larsson Ett nyanserat porträtt av Gustav Vasa som tydligt visar bilden av en mål­ medveten och strategisk envålds­ härskare som inte drog sig för några knep i Machiavellis Fursten.

MONARKINS MAKT: NATIONELL GEMENSKAP I DEMOKRATI Cecilia Åse Författaren ifrågasätter att det svenska statschefsämbetet ärvs inom en släkt och tittar också närmare på hur kungafamiljen bär upp en svensk nationell identitet.

SLAVHANDEL OCH SLAVERI UNDER SVENSK FLAGG Holger Weiss Om det svenska engagemanget i slavhandeln i Västindien under 1700-talet och hur det engagemanget stärktes när Sverige tog sin första och enda koloni, Saint-Barthélemy.

ANCKARSTRÖM OCH KUNGA­ MORDET: HISTORIEN I SIN HELHET Ernst Brunner Om sammansvärjningen mot Gustav III och ett av den svenska historiens mest berömda mord.

SERIE

JENKA TILL FOLKET

Bor: Malmö.

Gör: Konstnär och serietecknare.

Aktuell med: Serieboken "Måste carpa" som kommer ut i maj.

Foto: Elin Arvidsson

Lisa Ewald

REFORM – 17

NOTISER

pressröster om republik

Republik på d ­ anska Den danska föreningen för republik har bytt namn till Republik Nu. Du hittar dem på www.republiknu.dk

”Om mindre än sju år – på nationaldagen 2023 – är det alltså 500 år sedan mannen som införde arvsmonarkin blev vald. Det gör dagen till ett utmärkt tillfälle att gå tillbaka till rötterna och avskaffa arvsrätten till statschefsämbetet eller åtminstone påbörja förberedelsen för republik, något som verkligen ligger i tiden.”

Ledarredaktionen, Eskilstuna-Kuriren, 5 oktober 2016

”… jag har alltid hävdat och hävdar ännu att monarki är något förlegat, att man inte bör kunna ärva en position på det viset.

Och ofta genom året har jag drivit lite med själva kungligheterna.

För att det varit ganska kul och för att jag velat putta ner dem från sina höga hästar.”

Cecilia Hagen, Expressen, 17 november 2016

Välkommen, ­Helsingborg!

Republikanska föreningens nyaste lokal­ avdelning finns i Helsingborg. Det blev klart 19 november, när ett tiotal medlemmar och ­föreningens ord­förande Yasmine Larsson ­samlades för en uppstart. Ett verkställande utskott på tre personer valdes. En av dem är Eva Ingers: – Det är jättekul att vi äntligen finns här i stan och att vi kan jobba ännu mer konkret mot monarkin. Det är bra att republikfrågan förs fram av oss som bor här.

Föreningen har än så länge drygt 200 medlemmar i Helsingborg med omnejd.

18 – REFORM

”Spöken finns nog inte. Det skulle därför vara bra om en person som får miljontals kronor av våra skattepengar för att representera Sverige lät bli att sprida den villfarelsen.”

Patrik Lindenfors, Ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse, på ­Expressen Debatt, 9 januari 2017

”I Sverige lämnas hanteringen åt journalister som nogsamt ser till att reducera den svenska monarkin till känslor, skvaller och yta. Den görs därmed till spegelbild av en kultur som värderar underhållning högre än bildning, känslor högre än kunskap och där utseende och utstrålning är viktigare än allvar och ansvar.”

Susanna Birgersson, GP, 12 januari 2017

LOKALA AVDELNINGAR

AKTIVITETER

KALENDARIUM 14 FEBRUARI, KL. 18.00 Lokalt årsmöte. Kontakt: Cecilia da Mata, cecilia.da.mata@repf.se ABF, Sveavägen 41, Stockholm

14 FEBRUARI, KL. 18.00 Medlemsmöte. Kontakt: David Örtenvik, david.ortenvik@repf.se Park Hotel, Järnvägsgatan 6, Linköping

18 FEBRUARI, KL. 11.00 Medlemsmöte. Mötesansvarig: Mikael Jändel, 070-469 48 72 Café Bakgården, Skolgatan 5, Borås

Engagera dig!

14 MARS, KL. 18.00 Medlemsmöte. Kontaktperson: David Örtenvik, david.ortenvik@repf.se Park Hotel, Järnvägsgatan 6, Linköping

GOTLAND

MALMÖ

Kontaktperson: Anders Johansson 0736-40 47 68 anders.johansson@repf.se

Kontaktperson: Ulf Nilsson 070-357 40 97 ulf.nilsson@repf.se

GÖTEBORG

NORRBOTTENS LÄN

Kontaktperson: Sverker Frid 070-324 69 07 sverker.frid@repf.se

Kontaktperson: Ulf Pilerot 070-377 13 15 ulf.pilerot@repf.se

Kongressdag. Kontakt: Magnus Simonsson, magnus.simonsson@repf.se Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A, Stockholm

HELSINGBORG

SJUHÄRAD

1 MAJ, KL. 09.00

Kontaktperson: Eva Ingers 070-343 46 54 eva.ingers@repf.se

Kontaktperson: Eva Josefsson 070-356 79 96 eva.ek.josefsson@repf.se

Kampanj. Kontakt: Ulf Nilsson, ulf.nilsson@repf.se Vid stadsbiblioteket, Malmö

JÄRFÄLLA

STOCKHOLM

8 MAJ, KL. 18.00

Kontaktperson: Peter Bloch 070-373 03 79 peter.bloch@repf.se

Kontaktperson: Cecilia da Mata 070-926 66 99 cecilia.da.mata@repf.se

Föredrag. Kontakt: Cecilia da Mata, cecilia.da.mata@repf.se ABF, Sveavägen 41, Stockholm

JÖNKÖPING

UPPSALA

2–9 JULI

Kontaktperson: Klas Wigren 070-212 99 89 klas.wigren@repf.se

Kontaktperson: Anders Nordström 073-577 71 18 anders.nordstrom@repf.se

Almedalsveckan. Kontakt: Jonas Wikström, jonas.wikstrom@repf.se Visby

KRISTIANSTAD

VÄRMLAND

4 SEPTEMBER, KL. 18.00

Kontaktperson: Elisabeth Jörgensen 070-672 30 68 elisabeth.jorgensen@repf.se

Kontaktperson: Ulf Gustavsson 0735-70 08 79 ulf.gustavsson@repf.se

Föredrag. Kontakt: Cecilia da Mata, cecilia.da.mata@repf.se ABF, Sveavägen 41, Stockholm

LUND

ÖSTERGÖTLAND

28 SEPTEMBER–1 OKTOBER

Kontaktperson: Bengt Hall 073-364 90 70 bengt.hall@repf.se

Kontaktperson: David Örtenvik 076-808 76 47 david.ortenvik@repf.se

Bokmässan. Kontakt: Sverker Frid, sverker.frid@repf.se Svenska Mässan, Göteborg

1 APRIL, KL. 09.30

REFORM – 19

Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 TR 113 35 Stockholm

1 1 1 0 1 3 4 0 0

PRAKTIK FRAMFÖR PRINCIP VAD SKA VI EGENTLIGEN MED KUNGAHUSET TILL? För många svenskar tror jag att det handlar om att bevara mysiga dopsändningar i tv, kungafamiljens insatser för väl­ görenhet och deras roll som dörr­ öppnare för den svenska regeringen.

En ganska praktisk och traditionell syn på kungahuset. Trots detta framför svenska republikaner oftast ­principiella skäl till varför man bör vara emot kungahuset.

VI REPUBLIKANER MÅSTE bli ­ ättre på att framföra p b ­ raktiska ­åsikter och lösningar när vi ­argumenterar mot att ha en statschef som väljs efter vilken livmoder hen föds ur. För nog är vårt land bättre än så? Som liberal riksdagsledamot har jag inte mycket politiskt gemensamt med den socialdemokratiska stats­ ministern Stefan Löfven. Men jag är ändå stolt över att ett fosterbarn från svåra socio­ekonomiska förhållanden kan växa upp och bli statsminister i Sverige.

JAG RESPEKTERAR TILL fullo att det finns en riksdagsmajoritet för att behålla vårt nuvarande statsskick, men personligen anser jag att S ­ verige skulle klara sig mycket väl utan statschef och att Riksdagens talman kan ta över kungens ­nuvarande ­representativa funktioner. Min ­gissning är tyvärr att det nuvarande statsskicket kommer att finnas kvar över lång tid, särskilt med tanke på att Sverigedemokraterna är ett djupt rojalistiskt parti.

MEN ÄVEN OM vi förmodligen kommer tvingas att leva med en medeltida typ av statsskick även framöver innebär det inte att vi republikaner ska ge upp kampen.

Särskilt inte vi som sitter i Sveriges riksdag. Vi måste fortsätta fokusera på alla ­praktiska problem med vårt ­nuvarande statsskick. Särskilt vad gäller den bristande rätten till insyn i statschefens statliga medel, det så kallade apanaget. Numera måste kungahuset visserligen redovisa alla sina kostnader. Men det framgår inte vad som är privata kostnader ­respektive kostnader i uppdraget eller hur mycket pengar respektive kunglighet får. Den svenska offentlighetsprincipen bör gälla alla svenskar och alla svenska myndigheter.

EN ANNAN PRAKTISK FRÅGA som vi republikaner bör driva är frågan om vilka kungligheter som ska få del av apanaget. Danmarks kronprins har uttalat att endast han och hans tronarvinge kommer ta del av apanaget när han kommer till makten. Samma regel borde vara självklar i Sverige och jag kommer att driva frågan både i Sveriges riksdag, genom motioner, men också direkt mot kronprinsessan Victoria i den offentliga debatten.

Ja, vi svenskar ser gärna på mysiga dopsändningar, men när det kommer till kritan tror jag inte att lika många tycker att vi ska betala för Madeleine och Carl-Philips shoppingrundor.

”Ja, vi svenskar ser gärna på mysiga dopsändningar, men när det kommer till kritan tror jag inte att lika många tycker att vi ska betala för Madeleine och Carl-Philips shoppingrundor.”

ROBERT HANNAH Riksdagsledamot för Liberalerna Göteborg.