Svensk fisknäring Nr 5 2023

10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2023

Blå mats unga forskare

”Han har också studerat en marin jästsvamp, Candida sake, vilken har odlats på sillspad från Orkla. Enligt Niklas är både tångflugans larver samt marin jästsvamp bra alternativ som ingredienser i fiskfoder”

Bättre näringsprofil med marina ingredienser

Fluglarver och jäst – möjliga proteinkällor för lax Genom sin forskning vill Niklas identifiera, testa och utvärdera nya hållbara marina ingredienser till foder. I förlängningen kan det främja en utökad fiskodling.

Foto: Xintian Xie

NIKLAS WARWAS Niklas Warwas ÅLDER 31 år BOR I Göteborg FRÅN Kassel, Tyskland YRKE Doktorand på Göteborgs universitet NAMN

Ordning och reda: foder med olika innehåll.

Foto: Niklas Warwas

Jästsvampar som odlats på sillspad och tångflugans feta larv ger ett gott och proteinrikt tillskott i fiskfodret. De kan ersätta soja och andra importerade ingredienser och göra fodret mer hållbart och cirkulärt.

T

yskfödde Niklas Warwas kom till Sverige som Erasmus-student för sju år sedan. Därefter har han arbetat med flera överlappande projekt i samarbete med bland annat Chalmers, SWEMARC, SLU, Rena hav och Blå mat. Han avslutar i dagarna sitt doktorandprojekt.

– Som jag ser det är fodret kärnan i ett hållbart animaliskt produktionssystem. Vi blir allt fler människor och mer mat behövs. Det är viktigt att minska klimatfotavtrycket.

Han har fokuserat på att identifiera, testa och utvärdera nya hållbara marina ingredienser. Syftet är att främja fiskodling genom att hitta nya fodersorter. I sin forskning har Niklas undersökt olika möjligheter, bland annat användningen av alger, jästsvampar, flugor och sidoströmmar från fiskindustrin. Alla foderingredienser passar inte fiskens matsmältning. Ett exempel är lax som är van att främst äta fisk. Algerna kan innehålla för mycket fibrer och är dessutom rika på kolhydrater vilket laxen har svårare att smälta och omsätta.

– Jag tror att det finns ett behov av kunskap på området och helheten intresserar mig; matproduktion är spännande. Jag arbetar mest med molekylärbiologi och fysiologi och hur fodret påverkar fiskens hälsa och välfärd. Tångflugan är naturligt förekommande vid hav och strand. Vi har låtit den lägga ägg i brunalger som sedan larverna äter. Det är den feta larven vi vill åt. Den är lättsmält och uppskattas av laxarna. Själva flugan däremot, med sitt hårda exoskelett, är inte idealisk för laxarna.

Han har också studerat en marin jästsvamp, Candida sake, vilken har odlats på sillspad från Orkla. Enligt Niklas är både tångflugans larver samt marin jästsvamp bra alternativ som ingredienser i fiskfoder. De kan potentiellt ersätta fiskmjöl, vilket ofta har långväga transporter. Han har bytt ut knappt halva mängden fiskmjöl mot tångflugelarv och testet föll väl ut. De marina beståndsdelarna ger fodret en bättre näringsprofil för fisken, då de har en bra balans på aminosyror och långa omega-3 fettsyror.

– Jag testar inte om det är lönsamt och kan skalas upp, men jag undersöker om det är biologiskt genomförbart att använda dessa nya ingredienser och om vi kan producera foder på ett mer cirkulärt sätt.

Niklas avhandling sammanfattad i en illustration.

Bild: Terese Hjelleset och Darragh Doyle

Fodrets ingredienser har stor påverkan

Niklas berättar att sammansättningen av fodret idag