Page 1

Svensk Fisknäring. Årgång 2. Nr 4. 2018. Pris: 55kr

TEMA: SPÅRBARHET

Nya spårbarhetssystemet skapar oro Extra! Krismöte på HaV, sid 9

Blåmusslor kan lindra ledgångsreumatism

Återvunna näringsämnen från beredningsindustrin Fisk får inte heta vad som helst

Hummertider

detta gäller i fiskdisken


2

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

LEDARE

Spårbarhet När goda intentioner får stora (och oväntade) konsekvenser Om ett par månader är det dags. Lanseringen av det nya spårbarhetssystemet för fiskeri- och vattenbruksprodukter ska träda i kraft den första januari 2019. Förberedelserna har pågått i många år, ändå är frågorna och tvivlen fler och större än någonsin för berörda i branschen. Det handlar om kostnader för investeringar i teknik, material, lager och personal. Rutinförändringar och internutbildning. Men mest av allt handlar frågorna om varför Sverige inför ett eget avancerat spårbarhetssystem, initierat av en myndighet, när övriga EU väljer en enklare lösning, styrt av näringen själv. Lägg där till att det troligen redan om ett par år kommer en uppdatering av kontrollförordningen från EU som innebär ett gemensamt digitalt spårbarhetssystem för samtliga medlemsländer. Vad händer då med allt nedlagt arbete och stora investeringar? Och så var det ju det där med själva syftet med spårbarhetsförordningen – att stävja fusk. Kommer systemet att resultera i bättre koll på vad som tas upp ur havet? Vi får hoppas det. Hösten är skaldjurens tid. Årets första hummer, eller rättare sagt två humrar på 1,2 kilo, gick under klubban för drygt 80 000 kronor på Göteborgs Fiskauktion! Det var inte rekord, men snudd på. Som tur är finns det fler underbara skaldjursalternativ att välja på. Om stormarna bestämmer sig för att bedarra kan vi få möjlighet att njuta av dessa läckerheter och en riktigt fin höst.

Sist men inte minst vill vi uppmana alla er läsare att komma in med tips på nyheter och händelser – stort och smått. Allt för att tidningen skall kännas angelägen för alla i branschen. Maila till info@sjomatsframjandet.se eller ring 031-85 00 54. Vi hörs! Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och kustfiskarnas PO SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER info@sjomatsframjandet.se 031-85 00 54 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Ilar Gunilla Persson


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

10

Innehåll, nr 4 2018 Sid.

4 Varma sommarens påverkan på fisket 6 Det nya spårbarhetssystemet 9 Extra! Krismöte på HaV

14 Fisk får inte heta vad som helst 16 Utblick! Krishan Kent

19

18 Hallå Där! Sofia Kocher på Musselfeed

24 Blåmusslor kan lindra ledgångsreumatism

26 Fiskeaktuellt Malin Skog 27 Fiskparasiter

30 Återvunna näringsämnen – ny resurs

30

27

3


4

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Den varma sommarens påverkan på fisket Vårens och sommarens rekordhöga värme och brist på regn har drastiskt påverkat Sveriges matproduktion på många håll. Vi frågade olika aktörer om det påverkat fisket. Det visade sig vara lite olika i hav och sjö. – Havsfisket sker ofta så pass djupt att en varm sommar inte verkar påverka fisket särskilt mycket, säger Malin Skog, hållbarhetsansvarig på Sveriges Fiskares PO och menar att fisket av de flesta arter snarare varit bra och att det varma vattnet kan öka planktonproduktionen och därför ge mer mat åt fiskarna. – Man kan tänka sig att en del fiskarter flyttar på sig, till exempel till djupare vatten när temperaturen stiger i vattnet men det verkar inte ha påverkat tillgången på fisk i sommar, säger Malin Skog.

Bra insjöfiske i Mellansverige – sämre i norr

– Det har varit gott fiske i sommar, säger Mats Ingemarsson, tidigare ordförande i Sveriges Insjöfiskares Centralförbund, SIC. Kräftfisket har varit bättre än normalt men även fiskfångsterna har varit bra. – Det man har haft bekymmer med är ålen på grund av ålherpes, men ålen har också påverkats negativt av bakterier som förmodligen ökat beroende på sommarens höga temperaturer, tror Mats Ingemarsson. I norr däremot vittnar Kalixfiskaren Kent Karlsson om sämre fångster till följd av det varma vädret. Det är framförallt fisket efter sik och abborre som halverats mot föregående sommar. Fisken drar sig längre ut till havs och lägger sig på större djup där fiskarna inte har sina redskap. Karin Fagerståhl

Utmärkelse för insatser att rädda ålen Vänerns Fiskareförbunds ryssjefiskare har fått årets Biosfärstipendie för sitt arbete med att bevara det europeiska ålbeståndet. Stipendiet togs emot av ryssjefiskarna Boris Åström och Bo-Gunnar Blom. Årets stipendium delas alltså ut till Vänerns Fiskareförbunds ryssjefiskare. 2011 började man i Vänern att hjälpa de lekmogna blankålarna förbi vandringshinder på sin väg till lek i Sargasso. De senaste åren uppskattas att 80 – 90 % av all ål som låter sig fångas i Vänern, räddas på detta sätt. Av logistiska skäl, främst långa transporter med små mängder så hanteras inte ålar som fångas i norra delen, annars hade siffran varit nära 100 %. Styrelsen för Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle delar årligen ut ett stipendium till person eller organisation som på ett påtagligt positivt sätt bidragit till Biosfärområdets hållbara utveckling. Stipendiet är på 6000 kr.


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Räkkonferens – så in i norden Tryggrist-systemet och utvecklingen av selektiva trålar var några av programpunkterna när framtidens räkfiske diskuterades vid en konferens i Smögen i september. Cirka 50 personer från hela Norden hade samlats för att lyssna på räkfiskare, forskare och förvaltare. Det var ett intressant program som hade satts för konferensen som leddes av SFPO:s ordförande Peter Ronelöv Olsson. Dagen startade på Fiskareföreningen Norden där Sixten Söderberg presenterade sin verksamhet med utveckling av selektiva trålar. Han poängterade också vikten av att lyssna och förstå varandra över gränserna. Under dagen pratades det om beståndssituationen, förvaltningen av räkan, utveckling av selektiva trålar, Low Impact Trawling – LIT och Real Time Closure – RTC. Dagen

avslutades med en presentation från MSC om deras miljöstandard.

Vi ställde ett par frågor till Fredrik Lindberg, ombudsman på SFPO Vad var syftet med mötet? Syftet med mötet var att samla fiskare, forskare, redskapsutvecklare och förvaltare från Norge, Danmark och Sverige för samtal och diskussioner om dagens och framtidens räkfiske. Särskilt fokuserades på hur räkfisket kan göras mer selektivt och skonsamt i framtiden, med en så minimal bottenpåverkan som möjligt. Det viktiga vid den här typen av möten är att samtal och diskussioner förs i en konstruktiv anda. Har ni träffats på det här sättet tidigare? Ja, i Fredrikstad, Norge i oktober 2016. Då arrangerades det av Norska Fiskeridirektoratet. linda hallberg

Sixten Söderberg, på Fiskareföreningen Norden, presenterade sin verksamhet med utveckling av selektiva trålar.

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

5


6

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

TEMA SPÅRBARHET

Nya spårbarhetssystemet skapar oro inom branschen

Fisket är inte direkt berörda av det nya spårbarhetssystemet men är skyldiga att lämna spårbarhetsinformation till de som köper eller förmedlar partierna.

Bild: Mia Sandblom

R

edan 2009 antog EU en ny kontrollförordning för det europeiska fisket som bland annat innehöll skärpta krav på spårbarhet. Syftet med det nya spårbarhetssystemet är att EU vill ha hårdare kontroll för att stävja fel och fusk. På köpet, säger man från HaV, ökar säkerheten i att information om de fiskeri- och vattenbruksprodukter som konsumenterna köper stämmer. Men det framgår inte hur. Det finns nämligen inga krav på att den utökade informationen ska nå konsument.

Det har tagit många år att utforma. Lanseringsdatum har skjutits upp flera gånger. Nu är det dock skarpt läge. Enligt Havs- och vattenmyndigheten, HaV ska alla berörda företag börja rapportera spårbarhetsinformation till sina kunder via HaV senast den första januari 2019. Men det råder delade meningar om nyttan, särskilt som det om ytterligare ett par år troligen kommer en mer omfattande och uppdaterad version av kontrollförordningen från EU. Den här gången med ambitionen om ett mer gemensamt digitalt spårbarhetssystem för samtliga medlemsländer.

Andra EU länder har löst sina nationella spårbarhetssystem ganska enkelt genom att låta näringen själva ansvara för systemen. Sverige valde en annan väg. Här tog dåvarande Fiskeriverket initiativet att bygga ett nationellt IT-system. Systemet bygger på en internationell standard, men eftersom övriga EU länder inte har gjort sina system lika omfattande uppstår det problem, till exempel, vid införsel från andra länder. – Som det ser ut idag så skapar en enskild myndighet i ett litet EU-medlemsland en

speciell lösning för ett produktområde där handeln är mycket internationell och diversifierad. Trots att HaV numera utgår från internationella standarder så är systemet inte över huvud taget anpassat till handel med andra EU-länder och inte heller tas någon hänsyn till pågående spårbarhetslösningar inom exempelvis tobak och läkemedel, säger Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på Svensk Handel/Svensk Dagligvaruhandel – Detta leder till en snedvriden konkurrens och kommer vara kostnadsdrivande för


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

såväl samhället som näringen utan att uppsatta mål om förbättrad kontroll förefaller nås, konstaterar Magnus Nikkarinen. Dagligvaruhandeln som hanterar oändligt många fler produkter än fisk och skaldjur har krävt att HaV gör systemet mer generellt så det kan användas även till andra produkter. – En sådan anpassning håller nu på att färdigställas, säger Anders Bogelius, verksamhetsutvecklare på HaV.

Branschen upplever stor oro

Med ett par månader kvar till skarpt läge finns fortfarande tekniska problem kvar att lösa och många frågor att få svar på. Det är kanske först nu man inser vidden av vad det nya spårbarhetssystemet innebär. Dyrt, komplicerat och oerhört tidsödande menar många i branschen. Uppfattningen är också att Sverige inför en överkurs som missgynnar alla berörda och att detta är en konkurrensnackdel i förhållande till övriga EU. Kommer dessutom en uppdaterad kontrollförordning att träda i kraft år 2020, kan systemet behöva bytas ut och den svenska branschen har haft ett par förlorade år med stora kostnader som följd. – Vi upplever en stor oro just nu från både medlemmar och kunder, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund, som redan i somras, tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel, begärde ett samtal med Näringsdepartementet där både myndighet och branschrepresentanter ska ges chans att värdera riskerna med att införa ett tvingande system som går utöver EUs regelverk. – Vår förhoppning är att det mötet kommer till stånd snarast för alla parters bästa, säger Krishan Kent och betonar det olyckliga i att Sverige skapar ett unikt spårbarhetssystem som inte omfattar hela EU. Sveriges Fiskgrossister delar Fiskbranschens oro och menar att det nya spårbarhetssystemet skapar en orättvis konkurrenssituation för Sverige. – Vi har sedan starten gett uttryck för vår oro kring konkurrensneutraliteten i detta projekt gällande aktörer såväl inom Sveriges gränser som på EU nivå. Med den otydlighet som finns samt risken för att detta kan komma att ändras via nya EU direktiv, så anser vi att man bör senarelägga implementeringen tills alla kort finns på bordet. Allt i syfte att inte äventyra konkurrenskraft och ekonomiska medel som i slutändan endast driver högre

Fiskauktionen är ett exempel förstahandsmottagare och berörs av spårbarhetssystemet.

konsumentpriser utan att förbättra spårbarheten på våra produkter, säger Håkan Wing, ordförande i Sveriges Fiskgrossister.

Kan påverka produktutbudet

Norums Fiskrökeri, ett familjeföretag som funnits på samma plats, några mil utanför Umeå, i snart 60 år, vet i dagsläget inte hur de skall lösa framtiden med det nya spårbarhetssystemet. – Vi har för små volymer för att motivera

den här typen av kostnader, säger Sören Persson, på Norums Fiskrökeri. I värsta fall tvingas vi sluta med den vilda fisken vilket i sin tur kommer att drabba det småskaliga kustnära fisket om fler aktörer än vi tvingas göra samma sak. Även de stora aktörerna kommer att genomgå stora förändringar, spår Amer Dzindic, IT-chef på Hanssons, en av de större fiskgrossisterna i Göteborg.

Förstahandsmottagare, grossist och viss beredningsindustri ingår i det nya spårbarhetssystemet.

7


8

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Faktaruta

Produkter som ingår: EU reglerar vilka fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av spårbarhetskraven. Det är produkter som i den s.k. Tulltaxans kapitel 3 (fisk, kräftdjur, blötdjur och övriga vattenlevande ryggradslösa djur för livsmedelsändamål) och undernummer 1212 21 00 i kapitel 12 (alger för livsmedelsändamål). I första hand är det produkter som efter landning eller skörd inte har processats vidare mer än rensning, filetering etc och som hanteras som kylda eller frysta. Kräft- och blötdjur kan i vissa fall omfattas även om de är värmebehandlade. Produkter som inte ingår är bland annat: Fiskeri- och vattenbruksprodukter som tillhör tulltaxans kapitel 16 omfattas inte av fiskerikontrollens spårbarhetskrav, men omfattas av de grundläggande spårbarhetskraven för sådana livsmedel. De undantagna produkterna är främst sådana som har bearbetats på olika sätt, t.ex. genom värmebehandling, inläggning eller kryddning. Gränsdragningen mot produkter som omfattas kan i några fall vara svår och då bör kontakt tas med HaV eller Tullverket. Andra undantag Produkter som importeras från länder utanför EU är undantagna från spårbarhetskraven, såvida de inte ingår i blandningar med produkter som omfattas. För mer information: havochvatten.se

Produkter som bearbetats genom värmebehandling, inläggning eller kryddning ingår inte i spårbarhetskedjan.

– Uppdelningen av partier enligt den nya förordningen kommer för vår del att kräva flera extra heltidstjänster, ca 2,5 miljoner fler etiketter per år, större lagringsyta och investeringar i digital utrustning. Lägg där till problemet kring mottagningen av importerad fisk från annat EU land. Får vi inte korrekt information från våra leverantörer, får vi inte sälja vidare, säger Amer. Ett stort stressmoment när det handlar om färskvaror som ska vidare inom några timmar. – Risken är att det omfattande merarbetet gör att många kan tvingas slimma sitt produktutbud för att situationen ska bli hanterbar. Frågan är då vad konsumenten kommer att finna i fiskdisken framöver, säger Amer Dzindic.

Ekonomiskt stöd

Då investeringar för varje enskilt företag kan uppgå till flera hundra tusen, har det funnits möjlighet att ansöka om stöd genom Europeiska havs- och fiskefonden, EHFF. Enligt fiskerienheten på Jordbruksverket hade det, per den 14 september, kommit in 53 ansökningar på sammanlagt ca 44 Mkr. Enligt HaV finns ca 100 Mkr öronmärkta för berörda företag att söka.

Kostsamt för de som inte följer reglerna

Enligt HaV är det ca 300 företag som berörs av det nya spårbarhetssystemet men bara ca

200 som registrerat sig fram till i mitten av september i år. För de 50-100 företag som ännu inte registrerat sig börjar det bli ont om tid och det kan bli kostsamt, närmare bestämt ett vite på 20.000 kr. – För de företag som registrerat sig men inte rapporterar korrekt, kan det också bli dyrt. Det kan bli administrativa avgifter, beroende på partistorlek och hur allvarligt rapporteringsfelet är, säger Anders Bogelius.*

Det här innebär det nya spårbarhetssystemet

De aktörer som berörs av det nya systemet är förstahandsmottagare av fiskeri- och vattenbruksprodukter, hela kedjan fram till och med den som säljer till detaljist, dvs fiskauktioner, grossister och vissa typer av beredningsföretag, berörs av det nya systemet. Dessa aktörer måste registrera sig i Havs- och vattenmyndighetens spårbarhetssystem. Även om detaljist inte ingår, ska det i sista ledet framgå vad som säljs och till vilken detaljist. Inte heller fiskare eller vattenbrukare är direkt berörda, men är enligt bestämmelserna skyldiga att lämna spårbarhetsinformation till de mottagare som köper eller förmedlar partier.

Bara produkter från havet

De produkter som ingår i systemet är i första hand färska, frysta och kylda fiskeri- och vattenbruksprodukter från havet som an-


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

vänds till livsmedel (läs mer i faktaruta). Alltså berörs inte fisk och skaldjur som fiskats eller odlats i sjö, vattendrag eller på land.

Undantag från spårbarhetskraven

En detaljist kan sälja vidare till andra detaljister, butiker, restauranger, etc, utan att behöva registrera sig som grossist, och därmed slippa ingå i spårbarhetssystemet. Försäljningen ska då vara max 500 kg/vecka, ske inom angränsande kommuner och vara begränsad (delar av utbudet) för att undantaget ska gälla. – HaV ska utreda om 500 kg är rimligt, säger Anders Bogelius och menar att denna volym kan komma att sänkas. En fiskare kan sälja direkt till slutkonsument för max 50 euro per dag. En konsument får idag inte köpa mer än 30 kg/dag. Enligt Anders Bogelius finns EU-förslag att sänka denna volym till 5 kg/dag för privatperson.

Slutprov senast 31 oktober och rapportering senast 1 januari 2019

Alla företag som använder egna affärssystem för sin rapportering, skall ha genomfört tester och kommit in med ett slutprov senast den 31 oktober, eller annat datum som HaV beslutat efter individuell prövning. – Ett senare datum kan bli aktuellt om företaget för fram särskilda skäl under det samråd om testperiod och slutprov som hålls med varje företag, säger Anders Bogelius. När slutprovet är godkänt bestäms när rapporteringen och märkningen ska påbörjas. De som tänker använda HaV:s e-tjänst för sin rapportering behöver inte genomföra något test och få ett godkännande, utan ska börja rapportera och märka direkt från 1 januari 2019. Karin Fagerståhl

* De exakta beloppen finns angivna i regeringens förordning (1994: 1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen, (bilaga 2)

Även om detaljistledet inte är rapporteringskyldiga till spårbarhetssystemet ska det framgå till vilken detaljist produkterna är sålda.

– Extra –

Möte med skarpt budskap från branschen Fredagen den 5 oktober bjöd HaV in till ett referensgruppsmöte för att gå igenom status kring det nya spårbarhetssystemet som är planerat att sjösättas första januari 2019. Mötets inriktning ändrades snart till att bli ett upprop från en samlad bransch till Havsoch vattenmyndigheten – gör om och gör rätt. Med endast ett par månader kvar till lansering av det nya spårbarhetssystemet var det en grupp märkbart bekymrade och oroade representanter från bland annat Fiskbranschens Riksförbund, Sveriges fiskg ossister, Svensk dagligvaruhandel och Fisk- och skaldjursrådet som samlats för ett referensgruppsmöte på HaV. Ett möte som starkt kom att ifrågasätta Havs- och vattenmyndighetens intentioner att verkställa lanseringen av det nya spårbarhetssystemet vid årsskiftet, trots branschens samlade övertygelse att systemet inte kommer att uppnå önskad effekt, utan enbart skapa merkostnader och problem. Det samlade budskapet från branschen blev därför: • Låt berörda aktörer ansluta sig mot det nya spårbarhetssystemet på frivillig basis. • Låt oss hålla an med obligatorisk registrering tills dess att den uppdaterade kontrollförordningen kommer att träda i kraft någon gång mellan 2022 och 2025. Nu med ambitionen om ett gemensamt elektroniskt system för samtliga medlemsländer. Först då, när alla EU länder arbetar under samma förutsättningar, blir situationen rättvis och konkurrensneutral, för Sverige och övriga EU länder. Ingemar Berglund, projektledare för det nya spårbarhetssystemet på HaV, lovade att ta upp dessa synpunkter med generaldirektör Jakob Granit, för att sedan bjuda in till ett extra möte med branschens representanter, under oktober månad. Vi får anledning att återkomma i frågan redan i nästa nummer av Svensk Fisknäring som kommer i december.

9


10

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Marginell minskning av yrkesfiskad hummer, trots nya regler Under de senaste åren har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, märkt en nedgång i det svenska hummerbeståndet. Det finns ingen fiskekvot på hummer varför HaV bestämde sig för att skärpa fiskereglerna och på så sätt minska fisketrycket inför förra årets premiär. ning, säger Martin Rydgren på avdelningen för fiskereglering på HaV. Martin tror att det är för tidigt att säga vad förra årets regeländringar har inneburit för hummerbeståndet och menar att man bör vänta till efter årsskiftet för en bättre bild av läget. – Det nya minimimåttet borde göra att fler humrar vuxit till sig, säger Martin. På frågan varför det inte satsas på stödutsättning av hummer för att stärka beståndet svarar Martin Rydgren att de från myndighetens sida tycker det är viktigare att förvalta det bestånd som finns, för en långsiktigt hållbar lösning.

Odling av hummer – från projekt till verklighet

Färre hummertinor per fiskare, kortare fiskesäsong och ett större minimimått var några av åtgärderna som togs 2017 i syfte att ge hummerbeståndet en chans att återhämta sig. På Göteborgs Fiskauktion noterades en minskning med ca 10% för fiskeperioden 2017 jämfört med året innan, men då ska man veta att yrkesfisket bara står för en bråkdel av det totala hummerfisket.

Fritidsfisket står för merparten av hummerfisket

– Det stora fisket efter hummer sker av fritidsfisket, kanske hela 90%. Då fritidsfisket inte är rapporteringsskyldiga är det en uppskatt-

På Kristinebergs forskningsstation i Fiskebäckskil ordnades förra året en hummerworkshop som visade på möjligheterna att odla hummer. Workshopen var finalen på ett treårigt forskningsprojekt med fokus på äggkläckning, specialdesignat foder och optimal vattentemperatur. Vi ringde upp Susanne Eriksson, docent i marinbiologi på GU och den som ledde hummerforskningen på Kristineberg, för att fråga hur intresset för hummerodling har sett ut efter projektet. Det finns en handfull seriösa intressenter från workshopen. Vi har kunna bistå med kunskap och i viss mån material och utrustning, säger Susanne Eriksson. En av intressenterna är Kenneth Sundberg från Klädesholmen som startat upp ett litet testprojekt, men fick tufft motstånd med sommarens rekordhöga vattentemperatur. – Salthalten var helt enkelt för låg, säger Kenneth, när hummern är i yngelstadiet är den extremt känslig för temperatur och salthalt. – Kanske det är bättre att satsa på ett slutet system, då kan man


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

själv styra förutsättningarna och slipper problem med variation i salthalt och temperatur säger Kenneth Sundberg, som tar med sig erfarenheterna i sitt fortsatta arbete.

Faktaruta Hummer Hummerfiske – regler för 2018

Krävs mycket kunskap

På Gullholmen i Bohuslän håller Lars Mossberg och Mikael Malmberg på med en Leaderfinansierad förstudie till hummerodling. Planen är att starta en storskalig odling, en förutsättning för att få ekonomi i projektet, menar Lars Mossberg. Men för att komma dit krävs en omfattande analys, varför de bland annat byggt ett dataprogram där hundratals parametrar kan läggas in för att simulera olika upplägg. – Vi har haft en hel del kontakt med kollegor i Norge som arbetat framgångsrikt med hummerodling i många år, säger Lars och poängterar att förutom foder och uppvärmning är yta per hummer och hur man löser det, en viktig aspekt om vi skall prata storskaligt. Förhoppningsvis har projektet skaffat sig tillräcklig kunskap för ett kunna göra en utvärdering strax efter nyår, tror Lars, som betonar att förstudien skall kunna vara tillgänglig för andra intressenter, en viktig aspekt för att framtida hummerodlare inte ska behöva göra om samma arbete. – Det är mer komplicerat än man tror att odla fisk och skaldjur och det är både dyrt och tidsödande att behöva agera på egen hand och göra om samma misstag som gjorts tidigare, säger Lars Mossberg.

Västkustprojekt satsar på utsättning av hummer

Ett projekt som kommit en bit längre på väg är Sotenäs kommun. Trots myndigheternas inställning till utsättning av hummer har det startat just ett sådant projekt i Sotenäs på västkusten. I satsningen, finansierat av EHFF, Europeiska havs- och fiskerifonden, vill man se på möjligheterna att sätta ut hummeryngel i ett begränsat område. Under en treårsperiod ska 4500 hummeryngel födas upp för att sedan sättas ut i havet. Först om sju till åtta år kan man se om projektet lyckats, om de utsatta humrarna är bland de som fiskas upp under hummersäsongen. Ny DNA-teknik skall kunna identifiera de utsatta humrarna och på så sätt göra det möjligt att uppskatta hur stor del som överlevt. Karin Fagerståhl

Nya regler för hummerfisket infördes 2017, för att beståndet ska få möjlighet att växa till sig. • Fritidsfiskare får fiska med högst 6 hummertinor, till och med den sista november. • Yrkesfiskare får fiska med högst 40 hummertinor, till och med den sista december. • Fiske efter hummer får bara ske med hummertina. Hummer i annat redskap ska genast släppas tillbaka i havet. • En hummertina ska ha minst två cirkulära flyktöppningar med en minsta diameter om 60 millimeter placerade i den nedre kanten av varje rums yttervägg. • Redskap ska utmärkas med kula eller cylinder med färgen röd, orange, gul eller vit. En kula ska vara klotformad med en minsta diameter på 15 centimeter och en cylinder ska vara minst 20 centimeter lång och ha en diameter på minst 6 centimeter. Man kan även använda sig av vakare, men den får inte vara röd eller grön. • Märkning ska ske med namn och adress eller namn och telefonnummer eller särskilt registreringsnummer från länsstyrelsen. Fritidsfiskarare ska också märka med ”F”. • Även sumpen ska märkas på samma sätt. • Om fisket sker med fiskelicens ska du märka sumpen med fartygets distriktsbeteckning. • Från och med kl. 07.00 måndagen före första tillåtna dagen att fiska hummer och fram till kl. 07.00 den första tillåtna dagen att fiska hummer, är det förbjudet att fiska med nät, ryssjor och tinor inom vissa områden (se HaV:s hemsida). • Undantagna från redskapsförbudet är sillgarn, makrillgarn och hajgarn samt fiske med tinor efter havskräfta på större djup än 30 meter. • Sumpningsförbud gäller från den 10 maj och fram till hummerpremiären varje år. • Hummerns minimimått ska vara 9 centimeter, mätt från ögonhålans bakkant till huvudsköldens bakkant. Humrar under minimimåttet ska släppas tillbaka. • Hummer med yttre rom ska genast släppas tillbaka i havet. • Du som fritidsfiskar i havet får inte sälja din fångst eftersom det krävs fiskelicens.

Amerikansk hummer ska rapporteras vid fångst Den amerikanska hummern bedöms som en främmande art som hotar den biologiska mångfalden. Därför uppmanas alla hummerfiskare att rapportera fångst av amerikansk hummer. Även sjuk hummer ska rapporteras in. Ring 010-478 40 53 eller 010-470 40 48 till Havsfiskelaboratoriet.

11


12

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Levande hummer i fiskdisken – detta gäller Så här års, strax efter hummerpremiären, brukar det dyka upp frågor kring förvaring av levande hummer i fiskdisken. Det är viktigt att skilja på vad som är krav och vad som är en rekommendation, alltså vad man bör eller ska göra. Här reder vi ut begreppen. Följande gäller enligt EU-regler:

”Fiskeriprodukter som förvaras levande skall hållas vid en temperatur, och på ett sätt som inte inverkar menligt på livsmedelssäkerhet och deras livsduglighet.

Detta gäller enligt djurskyddslagen:

”Att förvara hummer levande på is och i starkt solljus är inte förenligt med djurskyddslagen. Humrar bör, som Jordbruksverket menar, hållas en och en i akvarier som är försedda med rör och stenar som ger djuren möjlighet att söka skydd. Humrar bör transporteras enskilt och då detta sker finns inget behov av att hålla djurens klor ihoptejpade, vilket inte heller är förenligt med djurskyddslagen.” Sammanfattningsvis är ovanstående ett bästa scenario, men oftast inte praktiskt genomförbart. Då är det bra att veta att det endast är ett ”bör-krav” och inte ett ”skall-krav.”

Gummiband runt klorna

I naturen är hummer revirhävdande. Det betyder att de slåss med andra humrar för att försvara sitt revir. I fångenskap, när man lägger hummer i sump eller i en låda inför försäljning, binds klorna ihop för att skydda humrarna, eftersom de annars nyper av klorna på varandra. Rådet är alltså att ha respekt för de levande skaldjuren. Förvara inte levande hummer, krabba eller kräfta på is, då dör dessa. Lägg gärna tång, frigolit eller trä mellan is och skaldjur. Osålda skaldjur förvaras i ren trä- eller papplåda med fuktig tidning, eller liknande, över. Släpp inte ut osålda, varken levan-

de eller döda skaldjur i naturliga vatten. Håll levande skaldjur (hummer, krabba, havskräfta, insjökräfta, blåmussla, ostron, pilgrimsmussla etc) klart åtskilda från andra råvaror för att undvika korskontaminering.

Ostron och musslor

När det gäller förvaring av levande ostron och musslor, får dessa inte förvaras i akvarier då det är risk för korskontaminering, dvs. ett parti kan överföra smitta till ett annat. Ostron förvaras, så länge som möjligt, i sin ursprungskagge för att de inte skall öppna sig. Enskilda ostron förvaras gärna på is med den kupiga sidan nedåt. ilona Miglavs

öFärskrökt laxöGravad laxöVarmrökt makrillö öVarmrökt sillöGoda såser & röroröPatéeröSenapö

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

Servicev. 3, Falkenberg | 0346-71 57 57 | order@korshags.se | www.korshags.se

www.lewrens.se


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Årets första svenska hummer såld för 83 000 kr 07.00 ringer det i klockan och auktionsmästare Lars Erlandsson startar årets hummerauktion. Köpare står på plats men mest är det folk från TV och tidningar och andra som är nyfikna på var årets bud kommer att bli. Det är hummerpremiär och det känns i luften. Första måndagen efter den 20 september gjorde sig Sveriges hummerfiskare startklara att ta sig ut och lägga i sina hummertinor. Dagen efter landade de första humrarna på Göteborgs Fiskauktion. Det är bara yrkesfiskare som får sälja. I år kom det in nio lådor med en eller ett par humrar i varje. Lottningen om vems hummer som kommer att auktioneras ut först sker redan klockan sex på morgonen. Allt handlar om att vara etta i turordningen. Det är första hummern som kan bli riktigt dyr, nummer två och efterföljande hamnar på vanliga marknadspriser, vilka i det här sammanhanget är ganska blygsamma. I år var det Varbergsbåten VG 75 Klintskär som drog vinstlotten.

Ingen kan gissa i förväg hur det ska gå

Intresset för säsongens första svenska hummerauktion är stor. Frågorna är många. Vem ska buda? Hur mycket är man beredd att betala? – Jag bestämde mig i morse, på väg hit, säger Per-Arne Korshag som budade hem årets första låda som innehöll två humrar på sammanlagt 1,2 kilo, för 83 000 kronor. Det näst högsta budet någonsin. – Det högsta budet hittills ligger på 102 000 kronor, säger Roger Thilander, VD på Göteborgs Fiskauktion. Det skedde för sex år sedan. Det var nog många som spådde att trenden skulle hålla i sig och att vi skulle få se ännu högre summor åren efter, men det finns väl en smärtgräns även för hummerköpare. Efter rekordåret följde några år med lägre klubbslag men nu ser vi att det ökar igen. Förra året landade vi på 47 000 kronor och i år blev det nästan en fördubbling.

Firar 50 år som inköpare i Göteborgs Fiskhamn

Det är tredje gången Per-Arne, mer känd som P-A i Fiskhamnen, ropar in premiärhummern. Den här gången ska han njuta av sina dyrgripar hemma i Falkenberg. – Humrarna skall jag äta på lördag. Det blir ett högtidligt tillfälle. I år är det 50 år sedan jag började handla här i Fiskhamnen. Det är värt att fira, säger Per-Arne Korshag och skyndar vidare för fler inköp innan fiskauktionen är slut. Karin Fagerståhl

13


14

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Fisk får inte heta vad som helst

Sebastes norvegicus är en art med tre namn; kungsfisk, rödfisk och uer

Fiskartens svenska handelsnamn fastställs av Livsmedelsverket

Forell är något som dyker upp då och då på svenska restaurangmenyer. Vad man egentligen menar är regnbåge. Forell är alltså inte ett korrekt svenskt handelsnamn och får därför inte användas. För att inte förvilla eller skapa missförstånd är det viktigt att alla håller sig till officiella namn, så kallade svenska handelsbeteckningar. Dessa finns att hitta på Livsmedelsverkets hemsida. Historiskt sett har man inte alltid varit överens om namnen men idag är det ordning och reda. Handelsbeteckningar för trygg information

Redan i den första EU-förordningen som kom 1999 var det noga att så kallade handelsbeteckningar skulle användas för fisk och skaldjur i alla medlemsländer. Motiveringen angavs som ”På grund av den ökade mångfalden produkter som erbjuds, särskilt när det gäller fiskeriprodukter som saluförs färska, kylda eller frysta, är det nödvändigt att ge konsumenterna en viss grundläggande information om produkternas karaktär. Det åligger medlemsstaterna att upprätta en förteckning över de handelsbeteckningar som är tillåtna i landet, för dessa produkter.” – Längre tillbaks var det fiskbranschen som stod för att upprätta listan och lägga till nya svenska fisknamn, berättar Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket. Vi hänvisade då i vår nationella lagstiftning att vi ansåg att denna lista skulle motsvara vad som ansågs vara de erkända handelsbeteckningarna. Senare ändrades detta och föreskriften 2001:37 beslutades och Livsmedelsverket ansvarade därefter för att hålla denna lista uppdaterad. Genom bestämmelserna i artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 104/2000, infördes regler som krävde att medlemsstaterna själva, senast 2002, skulle ansvara för att

hålla och ansvara för listan. Idag har alla EU:s medlemsländer egna, specifika handelsbeteckningar på respektive språk. Produkter som saknar handelsbeteckning får inte säljas. Dock finns det ett undantag för användning av handelsbeteckningar när det gäller försäljning av mindre mängder fisk från fiskare eller odlare direkt till konsument.

Nya handelsbeteckningar fastställs i samarbete med branschen

Den som önskar sälja fisk, kräftdjur, blötdjur eller alger, som saknar svensk handelsbeteckning skall ansöka på Livsmedelsverket om ett sådant. Livsmedelsverket fastställer en tillfällig handelsbeteckning som kan användas i avvaktan på att den slutgiltiga beteckning förs in i bilagan. En remiss skickas ut till bland annat Fiskbranschen Riksförbund, större fiskeriföretag och Riksmuseet i Stockholm. Dessa instanser får säga sitt om de föreslagna namnen, eller föreslå andra alternativ. Beteckningarna fastställs på så sätt efter samråd med branschen och med naturvetenskaplig expertis.

Ett namn – flera arter

Några av de arter som idag förekommer på marknaden har varit särskilt knepiga att namnge. Hit hör exempelvis tre arter av släktet pangasius. För tio år sedan kunde man fortfarande finna arten, som ursprungligen är en odlad fisk från Mekongdeltat i Vietnam, på marknaden som ”Vietnamesisk sjötunga” som sedan blev bara ”sjötunga”. Detta ställde naturligtvis till det för de delar av branschen som sålde originalet sjötunga, (Solea solea). Branschen, tillsammans med Livsmedelsverket, döpte därför pangasius till ”hajmal”. Vid närmare eftertanke valde branschen att döpa om fisken ytterligare en gång eftersom ”hajmal” inte var ett lockande saluföringsnamn. Den nuvarande handelsbeteckningen är ”hajmal” eller ”pangasiusmal”. Det som komplicerar namngivningen ännu mer, är att handelsbeteckningen omfattar tre arter (Pangasius pangasius, P. micronemus och P. Hypophthalmus) som ser väldigt lika ut som hel fisk, och är nästan omöjliga att skilja åt när det gäller filéformen, den form som oftast når Europa. Bläckfiskar är svåra att bestämma till arten. Inom yrkesfisket delar man ofta upp bläckfiskarna i ”tioarmad”, ”åttaarmad” eller ”sepiab-


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

läckfisk”. Livsmedelsverket har kommit fram till att gruppbeteckningar är enklare att hantera och därmed lämpligare att använda, så länge inte kännedom om den enskilda arten är av betydelse för konsumentens val av bläckfisk. Lämpliga gruppbeteckningar för bläckfisk är därmed ”åttaarmad” respektive ”tioarmad” bläckfisk. ”Sepiabläckfisk” bildare en tredje grupp av bläckfiskar. En art- flera namn Ett omvänt förhållande är de fåtal arter som har ett latinskt namn men flera handelsbeteckningar. Sebastes norvegicus, är en djuphavsfisk som historiskt sålts i olika delar av landet med tre olika lokala namn. Därför fick denna fisk tre godkända handelsnamn; kungsfisk, rödfisk och uer. Ett annat exempel Platichthys flesus, en särskild viktig fisk för Öland och Gotland men är vanlig på både väst- och östkusten, har också fått behålla tre handelsnamn; skrubba, skrubbskädda och flundra. Ett tredje exempel är Clupea haerengus, med handelsbeteckningen sill. Arten har fått ytterligare två handelsbeteckningar, beroende på i vilket område den fiskas. Fångas

fisken i ICES statistiska delsektioner 22-26 får den betecknas Östersjösill. Fångas den i ICES statistiska delsektioner 27-32 får den betecknas strömming. Men alla tre handelsbeteckningar representerar fortfarande en och samma art. Finns det undantag från handelsbeteckning? Ja, säger livsmedelslagen. För sammansatta livsmedel med fisk, till exempel fiskgratäng, fiskburgare och panerad fisk kan fiskråvaran i ingrediensförteckningen deklareras med kategoribeteckningen ”fisk” och arten behöver inte namnges. Det går givetvis bra att komplettera med korrekt handelsnamn, vilket också fiskbranschen rekommenderar att man gör för att öka spårbarhet och trygghet.

har många rätter namn som inte återspeglar ingredienserna särskilt väl, såsom ”Jansons frestelse”, Wallenbergare” och ”panerad fisk”. Saknas fastställda beteckningar på den art som man använder i köket, ansvarar företagaren för att märkningen är rättvisande och inte vilseledande. Allt för att en ökad information skall ge konsumenterna möjligheten att göra ett tryggt val.

Vem skall märka?

Företagare som hanterar färska och frysta produkter från hav och sjö är ansvariga för märkningen. Så fort produkten går in i någon slags beredning, förändras regelverket och det blir, sett utifrån handelsbeteckning, mer frivilligt. På restaurang och i storkök

ilona Miglavs

Här hittar du listan på svenska handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter på Livsmedelsverkets hemsida: SLVFS 2001:37. Titta också på livsmedelsverkets hemsida efter ”Tillfälliga handelsbeteckningar”, då det kan hända att den art du letar efter ännu inte fått en definitiv handelsbeteckning och att namnet ännu är tillfälligt.

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året. Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar. När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske! Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

15


16

i det

ingen cept oner i

nska ingen ill kvali-

ndets h hitta dsfri n under att mation.

nde ning c. och

ed ktions ditt rder du r din enna

ssor av din at pris.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

UTBLICK Duchesspotatis

T E M A : N YÅ R

6 pers

Ett hav av möjligheter

Stort tack till alla er 12 st potatisar, helst av Skala och skär potatisen i bitar. Koka som hjälpte till att mjölig sort bitarna mjuka i lättsaltat vatten. laga maten och ett 1 äggula Slå av vattnet och mosa. Använd elvisp extra tack till Rickard 2 msk smör eller potatispress ”Ett hav av möjligheter” är ett begrepp som stämmer väl överens med vår på CeGe Fisk som salt och peppar Tillsätt ägg och smör, blanda ordentligt. bransch. Det som är härligt med möjligheter är att framtiden har något alltid sponsrar och Smaka av med salt och peppar. hjälper Allt oss, inom här i enfisk & skaldjur Låt duchessepotatisen svalna. positivt att erbjuda för den som vågar, orkar och skapar sig förutsättning Allt inom fisk & skaldjur charadposé. Gratinera före servering. Spritsa eller Egen tillverkning av sallader, såser och färdiglagade produkter. att fånga dem. Här Egen ser tillverkning du SFF:s medlemsförmåner: av sallader, såser och färdiglagade forma moset och ställ inprodukter. i 275 graders ugn. Välkomna! Välkomna! Ta ut först när topparna är lätt brända. förenkla för våra små företag att växa till morgondagens stora har fantastiska möjligheter. Samhället Havspalatset AB · Fiskhamnen · 414 58 Göteborg 1.jömatsnäringen Svensk Fiskhandel, förbundets medlemstidning. Tidningen Havspalatset AB · Fiskhamnen · 414 58 Göteborg företag, vilket också bör omfatta företagen i sjömatsnäringen. Tel: 031-14 42 00 · www.havspalatset.se vill att vi4 skall mer sjömat,nyheter kockarna älskar attrecept tillaga utkommer ggr/åräta och behandlar i branschen, Tel: 031-14 42 00 · www.havspalatset.se Utifrån det perspektivet vill jag sätta fokus på det nationella mat från och konsumenterna vill njuta det goda och idéer tillhavet din fiskaffär. Artiklar och intervjuer medav personer i spårbarhetssystem för sjömat som är under implementering. frånbranschen, våra vatten. Med andra ord har vi, till skillnad från många nyheter från Svensk Fisk med mera. 10 port

Förmåner för medlemmar i HAVS PALATSET AB Svenska Fiskhandelsförbundet

S

HAVS PALATSET AB

Glace au Four

Förmåner för medlemmar i Svenska Fiskhandelsförbundet

Kommer IT-systemet verkligen förbättra spårbarheten och göra andra branscher, inte en utmaning med varken intresset eller 2. SM i Sjömat. Du erbjuds möjlighet att medverka i svenska positiv skillnad till bordgärna i relation de Värm kostnader efterfrågan på våra produkter. Baka från först hav kladdkakan, dagentill innan. ugnen Kladdkaka mästerskapen i Sjömat som arrangeras årligen av SFF. Tävlingen och den komplexitet det medför? När jag träffar branschkolleVad är det då som gör att trots att vatten täcker den största till 200 grader. Vispa ägg socker vitt. Smält choklad 200 gr smör Allt inom fisk &och skaldjur erbjuder massor av publicitet för ditt företag samt chans till kvaliandra EU länder blir jag fundersam översmälta varförchokladSverige delen av vår planet, så kommer bara en liten del av vårt totala och smör i ett vattenbad, häll sedan den 200 gr Bak ochgor från Egen tillverkning av sallader, såser och färdiglagade produkter. ficering till det mästerskapet. Här ser dunordiska SFF:s i mörk så fall är det enda landet i EU som inför ett eget tvingande näringsbehov därifrån? Detmedlemsförmåner: säger sig själv att där måstedessertchoklad det en över ägg och sockerblandningen. Tillsätt vetemjöl Välkomna! nationellt system, fast allarörEU länder lyderSmöra under enbröa gemensam finnas en möjlighet. Lösningen är Hemsidan inte att kraftigt 3. Hemsidan ”Fiskhandlarna.se”. är ett avöka förbundets och bakpulver, ihop försiktigt. och en 4fisket ägg Havspalatset AB · Fiskhamnen · 414 58 Göteborg 1. Svensk Fiskhandel, förbundets medlemstidning. Tidningen Det finns sompå alltid flera globalt utan snarare attdu sätta vattenresurser i nya och perspekansikte utåt. Här kan läsavåra om nyheter, erbjudanden bakform. Grädda i mitten ugnen ca perspektiv 12 minuter. och 2 dlhitta socker kontrollförordning? Tel: 031-14 42 00 4 ggr/år branschen, recept jag· www.havspalatset.se ser framvärme. Lägg hallonen på tiv. utkommer kontaktuppgifter tilloch SFF.behandlar Dessutomnyheter erbjudsi du en kostnadsfri Sätt ugnenoch på grill, högsta 2.5 dl vetemjölett hav av möjligheter, och idéerunder tillav dinditt fiskaffär. Artiklar och intervjuer personer i emot att läsa det här numret mer i exponering företag. Dina företagsuppgifter in under tid haft Jag har en förmånen att få tamed delläggs av några av kladdkakan och placera glassen ovanpå. Vispa vitorna 1 tsk bakpulver branschen, nyheter från Svensk Fisk med mera. som sätter extra fokus just rubriken din fiskhandlare”. Dessa uppgifter kommer atthade ”Hitta dessa nya tankar och se hur utvecklingen går framåt. Vem till hårt skumpåi en ren och torr bunke. Tillsätt sockret och Be Andersson om transporten! spårbarhetssystemet. kunna utökas mot en årsavgift. Kontakta kontoret för information. till exempel kunnat tänka sig en anläggning i Sotenäs, Rena fortsätt vispa tills marängsmeten är fast och toppig ca Marängtopping 2. SM Du erbjuds möjlighet att medverka i svenska Bei Sjömat. Andersson om transporten! B.ANDERSSON & CO ÅKERI AB · Fiskhamnsgatan 3, 414 58 Göteborg. Hav,mästerskapen där man skall odla fisk och skapa energi genom att bruka 1 min. Bred på marängsmeten runtom så att glass och 400 gr färska hallon somhar arrangeras årligen av SFF.58 Tävlingen & CO ÅKERI AB ·sökt Fiskhamnsgatan 3, 414 Göteborg. Tfn. 031-704 52 46 · www.bandersson-akeri.se 4. B.ANDERSSON Utbildning.i Sjömat Förbundet medel för ett heltäckande Tfn. 031-704 52 46 · www.bandersson-akeri.se biprodukter från närliggande fiskproduktion. hallon täcks väl, även sidorna. Strö över mandelspån. 3till äggvitor erbjuder massor avDitt publicitet ditt företag samt chans kvaliutbildningspaket. företagför kommer att erbjudas utbildning Industriell symbios harmästerskapet. jag lärt mig att det heter. PotentiStäll in i övre delen av ugnen ca 1/2 min tills ytan börjar 2 msk mandelspån ficering till det nordiska inom hygien, näringslära, företagsekonomi, matlagning etc. alen är enorm då utgångspunkten är att ”partnerskap”1mellan bli ljusbrun. Passa noga! Lägg upp direkt på assietter och dl socker Utbildningen innehåller också spännande gästföreläsare och 3. Hemsidan ”Fiskhandlarna.se”. är ettäven av förbundets verksamheter skapar värde för allaHemsidan involverade, om servera genast. 500aktögr vaniljglass praktiska övningar. Planerad startnyheter, våren 2009. ansikte Härled kankan du bli läsakonkurrenter. om erbjudanden och hitta rerna i ett utåt. senare kontaktuppgifter SFF. handlar Dessutom erbjuds en 5. SFF:s Förbundet har idu samarbete med Som jag kompetensteam. inleddetill med, möjligheter omkostnadsfri en bättre exponering av ditt företag. Dina företagsuppgifter läggs in under Hushållningssällskapet Väst,såSvensk Fisk och framtid. Det är lätt att bli inspirerad avGöteborgs det som Fiskauktions komma VÅGAR OCH KASSAREGISTER rubriken din fiskhandlare”. Dessa uppgifter kommer att ”Hitta ett kompetensteam som stårför tillverkditt skall,utbildningscenter att vi glömmerbildat att utveckla förutsättningarna VÅGAR OCH KASSAREGISTER Be Andersson om transporten! Krishan Kent, ordförande Specialanpassade för FISKHANDELN kunna utökas mot en årsavgift. Kontakta kontoret för information. företags förfogande kompetenshöjande åtgärder du samheterna som bildargällande basen avdevår näring och samhället idag. Specialanpassade för FISKHANDELN i Fiskbranschens Riksförbund -Etikettskrivande som räknar Total B.ANDERSSON & & CO CO ÅKERI ÅKERI AB ·· Fiskhamnsgatan Fiskhamnsgatan 3, 414 414 58belopp Göteborg. B.ANDERSSON AB 3, 58 Göteborg. kan behöva. Detta kan vara alltsökt från hygienutbildningar förkan din -Etikettskrivande som Total belopp Något som diskuteras inför varje riksdagsval är man -Våg sammankopplad m kassaregister Tfn. 031-704 031-704 52 52 46 46 ·· www.bandersson-akeri.se www.bandersson-akeri.se Tfn. 4. Utbildning. Förbundet har medel förräknar etthur heltäckande

HAVS PALATSET AB

God Hjul!

God Hjul!

-Våg sammankopplad m produkter. kassaregisterDenna personal till framtagande av nya pannfärdiga utbildningspaket. Ditt företag kommer att erbjudas utbildning Vänd Er med förtroende till tjänst är avgiftsbelagd. Kontakta kontoret för information. inom hygien, näringslära, företagsekonomi, matlagning etc. Paund.Ag · Andreegatan 13 i Göteborg Utbildningen också gästföreläsare och av 6. Recept tillinnehåller din fiskaffär. Påspännande kontoret vi samlat massor Tel: 031 – 12 12 27har · www.paund.se praktiska övningar. Planerad start våren 2009. kostnadsfria receptsamlingar som skapar ett mervärde för din

Vänd Er med förtroende till

God d Hjul! GoHjul!

Paund.Ag · Andreegatan 13 i Göteborg Tel: 031 – 12 12 27 · www.paund.se

butik. Även kokböcker och fiskplanscher finns till reducerat 5. SFF:s kompetensteam. Förbundet har i samarbete medpris. Hushållningssällskapet Svenskav Fiskfoton och Göteborgs Fiskauktions 7. Fotografering. Är Väst, du i behov på dina färdigrätter eller GodaOCH sillinläggningar, ter eller VÅGAR KASSAREGISTER utbildningscenter bildat ett kompetensteam som står till dittFiskhandlarnas kläd och behöver du bilder på din personal till hemsidor el.dyl. Förbundet skogrossist fiskburgare, kalla såser, Specialanpassade för FISKHANDELN bundet Fiskhandlarnas kläd och skogrossist företags förfogande gällande de kompetenshöjande åtgärder du och mycket mera tillhandahåller fotografering till tryck och hemsidor. Denna tjänst -Etikettskrivande som räknar Total belopp fiskpudding, patéer, sallader mycket meraför din a tjänst kan behöva. Detta kan vara alltoch från hygienutbildningar -Våg sammankopplad m kassaregister är kraftigt prisreducerad jämfört med marknadspris. Skafferi Havets SkafferitillAB AB VändHavets Er med förtroende personal till framtagande av nya pannfärdiga produkter. Denna Havets Skafferi AB Fisk Filéer • Skaldjur Sillkonserver Rökta varor Emballage Fiskhamnen, Pirhus 11 • • • • 8. Affischer/Foto. SFF erbjuder medlemmar att till självkostnadsFiskhamnen, Pirhus tjänst är avgiftsbelagd. Kontakta för information. ostnadsFiskhamnen, Pirhus 1 414 58 Göteborg Fiskhamnen Paund.Ag · 031-24 Andreegatan 13 • kontoret Tel: 10 Tel:031-24 1050 50i Göteborg pris skriva ut foto och affischer till era skylthållare. Medlemmar Tel: 031 – 12 12 27 · www.paund.se 031 7756916 tel: 031 121930 • fax: 031-24 mmar 6. Recept till dininom fiskaffär. PåTel: kontoret har10vi50 samlat massor av Allt lax och skaldjur erbjuds även hjälp med redigering av bilder. mervärde för din kostnadsfria receptsamlingar som63 skapar 031-14 50 ett 9. Rabatt hos TOYOTA. SFFfiskplanscher tillhandahåller ett ramavtal med TOYOTA Grundéns • Fristads • Ejendals • NEW WAVE Svensk Fiskhandel 15 butik. Även kokböcker och finns till reducerat pris. TOYOTA • Fristads • Ejendals • NEW WAVE undéns som ger medlemmar 9 % vid köp/leasing av TOYOTA bilar. Kontakta ontakta 7. Fotografering. Är du iKungälv behov av på dina färdigrätter Jonas Andersson, TOYOTA förfoton mer information. 0303-24eller 57 72 24 57 72 behöver du bilder på din personal till hemsidor el.dyl. Förbundet Fiskhandlarnas kläd och skogrossist el. 0702-694 00 05.

JELLS ARBETSKLÄDERKJELLS ARBETSKLÄDER Goda sillar Goda sillar Butiken 031-233653 Gösta 070-8509650 Christoffer 073-5101193

Butiken 031-233653 Gösta 070-8509650 Christoffer 073-5101193

KJELLS ARBETSKLÄDER Goda sillar


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

på gång... Scanpack: Svenska Mässan i Göteborg 23-26 oktober 2018

Marin företagsmässa på Tjärnö Maritima Klustret 26 oktober 2018 kl. 09.00-16.00

Miljöteknik för ett renare hav, hållbar turism och den nya maten från havet – “Scary Seafood”. Plats: Göteborgs universitets marina forskningsstation Tjärnö, Sven Lovén Centrum, Tjärnö. Anmäl er till www.stromstad.se/marin senast den 17 oktober.

Kurs i Livsmedelshygien med inriktning mot fisk och skaldjur 12 november 2018, kl. 8.00-12.00 + 19 november kl. 8.00-10.00.

Plats: Pirhus 1, Fiskhamnen i Göteborg.

Kursen är på 6 timmar fördelat på 2 tillfällen. Innefattar livsmedelshantering, märkningsregler och spårbarhet. Pris: Medlem 650 kr/person ex. moms. Icke medlem 850 kr/person ex. moms. I priset ingår kursmaterial, fika och kursintyg. Anmälan senast 5 nov. maila linda@gfa.se eller 0702-826976.

Östersjöfiske 2020 Konferens om östersjöfiskets framtid 15–16 november 2018. Plats: Marint centrum, Varvsgatan 4, Simrishamn.

Anmälans senast 5 nov. Anmälan och mer info: www.simrishamn.se sök på Östersjön 2020.

Livsmedelsverkets Måltidsdagar 2018 20-21 november 2018.

Plats: Clarion Hotel Skanstull,

Södermalm i Stockholm. Anmälan senast 15 oktober. livsmedelsverket.se/om-oss/kurser-och-seminarier/maltidsdagar-2018.

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Öppen guidad tur på Göteborgs Fiskauktion 23 november 2018 kl. 7.00-8.30.

Följ med en morgon i fiskhamnen och lär dig mer om fisk. Vi lyssnar och tittar på dagens auktion, pratar om fisket och våra vanligaste matfiskar. Därefter besöker vi utbildningscentret för kaffe och en kort presentation av fiskhamnen och dess olika aktörer. För anmälan och frågor, maila linda@gfa.se

Hållbar blå tillväxt, Maritima Klustret

24 -25 januari 2019. ”Produkter och tjänster i en biobaserad blå ekonomi”. Plats: Gullmarsstrand Hotell & Konferens.

För mer information: maria.holmkvist@gu.se

17


18

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

HALLÅ DÄR!

Sofia Kocher, vd på Musselfeed A

Foto: Maria Holmkvist

Musselkorv, pastej och nyttiga ägg...

Hej Sofia, vad händer på Musselfeed? Hej, jo tack, en hel del! För sex månader sedan startade vi iordningställandet av våra nya lokaler på Ellös som gör det möjligt att skala upp vår produktion. Snart kan vi prata om volymer i ton istället för i kilo. Vi monterar nu en ny produktionslinje och förbereder oss för produktionsstart. Hur ser er produkt ut och vad ska den användas till? Vi producerar ett pulver gjort av musselkött. Resultatet är en produkt med hög proteinhalt som dessutom är rik på nyttiga marina omega-3 fettsyror. Musselmjölet är tänkt som en ingrediens för de som vill byta ut sin proteinråvara mot en mer hållbar sådan. Ska produkten användas till livsmedel eller djurfoder? Både och. Vårt musselmjöl håller livsmedelskvalitet. Vi har initialt arbetat med en rad samarbetspartners för att ta fram livsmedelsprototyper för att ta reda på var vår produkt passar in, t ex musselkorv, musselpastej och musselbars. Det är mycket som ska stämma, inte minst smak och konsistens.

Musselkorv i gott sällskap.

Vi kommer själva inte att ta fram färdiga koncept eller produkter utan arbetar tillsammans med samarbetspartner som är intresserade av ett klimatsmart proteinalternativ. Vad gäller foderbiten har Jordbruksverket nu godkänt kommersiell användning av musselmjöl i foder till värphöns. Musselfeed deltar i projektet ”Miljösmarta Premiumprodukter – för ökad konkurrenskraft och bättre miljö”. Det fokuserar på nya innovativa produkter inom fjäderfäsegmentet. Varför musselmjöl? Musslor är inte bara ett hållbart utan även ett miljösmart alternativ. De äter växtplankton, som använder kväve och fosfor för sin tillväxt. En stor andel av dessa näringsämnen har sitt ursprung i jordbruket och i andra mänskliga aktiviteter och skapar övergödning i våra kustvatten. När musslor skördas, återförs näringsämnena till land och kan återanvändas. Därför fungerar musslor inte bara som en hållbar näringskälla, men förbättrar dessutom kustvattenkvaliteten. Karin Fagerståhl


Tänk dig att du drabbas av cancer. Tänk dig sedan att du dessutom råkar vara gravid. Plötsligt blir allt det mörka upphöjt till två, när det borde vara livets ljusaste tid. Idag finns det allt fler kvinnor som försöker överleva sin cancer samtidigt som de blir mammor. Det tar hårt på både kropp och själ. För dessa kvinnor och för alla andra som behöver hjälp med rehabilitering efter sin cancerbehandling finns vi.  Du kan hjälpa genom att swisha 100 kronor till 9002064. Eller köp vårt armband på cancerrehabfonden.se.

F OTO : A N D R E A S L I N D/C A M E R A L I N K

När ärren bleknat finns såren kvar


3

20

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

PLATSANNONS

frågor till

Kostchefer och köksansvariga från Sundsvalls kommun som besökte Göteborgs Fiskauktion för att lära sig mer om fisk och skaldjur. De fick en guidad tur, fika och en inspirationsföreläsning.

  1. Vad var syftet med besöket? Syftet med besöket var att få inblick i den svenska fiskhandeln och att lära oss mer om de fiskar som finns att tillgå. Vi var nyfikna på hur det går till vid en fiskauktion och vad som händer i hela kedjan, från hav till bord. Vi ville också få klarhet kring när det är säsong för olika fiskar och skaldjur. 2. Hur kommer det sig att ni besökte just Göteborgs Fiskauktion? Göteborgs fiskauktion var den fiskauktion vi kände till att den fanns, och det var ju ett klokt val at besöka just er. 3. Vad fick ni ut av ert besök? Vi fick ett fantastiskt mottagande och mer information om alla arter och fångstmetoder än vi kunnat föreställa oss. Morgonen på fiskauktion gav oss energi för hela dagen. Det var ett lättsamt sätt och alla frågor var välkomna. Detta besök bär vi med oss länge.

Linda Hallberg

Verksamhetsansvarig till Fiskbranschens Riksförbund

Rollen är en spännande utmaning där du är ansvarig för föreningens viktigaste kärnområden samtidigt som du tar vara på medlemmarnas och intressenters kompetenser och resurser. Detta kräver förmåga att strukturera, prioritera och fokusera dina och föreningens aktiviteter. Placeringen är i Fiskets hus vid Fiskhamnen i Göteborg där FR sitter tillsammans med flera andra organisationer inom sjömatsnäringe så det finns kompetenta kollegor att samverka med. Miljö är professionell, avslappnad och alla har ett brinnande intresse för sjömat. Dina kvalifikationer • Erfarenhet av livsmedelsindustrin. • Erfarenhet av samarbete med myndigheter nationellt och gärna även på EU-nivå. • Erfarenhet av att skapa beslutsunderlag och argumentera i både tal och skrift på svenska och engelska. • Erfarenhet av sjömat, internationell handel, kvalitetseller havsmiljöarbete är meriterande. • Erfarenhet inom projektledning och verksamhetsutveckling är också positivt. • Kunskaper inom MS Office samt flytande i tal och skri i både svenska och engelska är ett krav för tjänsten.

Ansökan och mer info FR samarbetar med PS Partner i denna process. Gå in på www.pspartner.se och läs hela annonsen. Registrera ditt CV med ett personligt brev. Vi arbetar med ett kontinuerligt urval, sänd in din ansökan så snart som möjligt. För frågor kontakta Searchkonsult Mats Törn +46 761-64 59 69

Välkommen med din ansökan!

Fiskbranschens Riksförbunds huvuduppgift är att verka för en positiv utveckling av branschen samt att ta till vara medlemsföretagens intressen. Vi samlar kompetens och sprider information som en röst för branschen i vår strävan att skapa en redlig och långsiktigt hållbar tillväxt från hav till bord. Fiskbranschens Riksförbund (FR) har ett gott anseende, god ekonomi och har en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Som Verksamhetsansvarig får du en fantastisk möjlighet att göra ett bestående avtryck i en bransch som skapar goda och nyttiga måltidslösningar, nya arbetstillfällen och med en möjlighet att påverka miljö och samhälle. Tjänsten är också utvecklande med kontaktytor både lokalt, nationellt och inom EU.


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Sjöräddningssällskapet presenterar stolt: Eltekniker Mattias Högstrand, processingenjör Susanna Dahl och säljare Gustav Juliusson.

Mattias, Susanna och Gustav är tre av våra 2 000 frivilliga. Tillsammans lägger de tusentals timmar av sin lediga tid för att öva sjöräddning, allt för att du ska kunna känna dig trygg när du är ute med båten. Som medlem får du hjälp även om det bara handlar om motorstopp en strålande sommardag – utan att det kostar någonting. Det är vårt tack för att du stödjer oss. Vi är en ideell förening och får inga bidrag från staten, så ge gärna en gåva eller bli medlem på sjoraddning.se.

F R I V I L L I G A S J Ö R Ä D D A R E S E D A N 1 9 0 7.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

21


22

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

SAXADE NYHETER Forskare och fiskare oense om dyrbara fisket i Kalix

Kalixlöjrommen uppges vara hotad från flera håll – forskare vill begränsa fisket av siklöjan, som för Norrbottens kustfiskare står för en stor del av inkomsten. Trots begränsningar i fisket under förr året hotas siklöjebeståndet i Bottenviken, där sälar äter upp den största delen av beståndet, uppger forskare på SLU. Nu föreslår forskarna att fisket ska begrän sas ytterligare 80 procent för att beståndet ska säkras. – Förra året var det uttag på runt 800 ton, vi föreslår en 80-procentig minskning ner till 170 ton, säger Mikaela Bergenius, forskare på SLU. För jämförelse fiskades ungefär 1 50 ton siklöja under 2016. Fisken är källan till Kalixlöjrommen, som i sin tur står för en stor del av årsinkomsten för kustfiskare Norrbotten. En kraftig begränsning av fisket skull slå hårt mot fiskare och tillgången på Ka lixlöjrom, samtidigt som det finns risk för at fler falska produkter dyker upp, menar Kjel Strömbäck, vice ordförande i Norrbottens kustfiskares producentorganisation – Om vi får upp mer blir det en mer städad marknad, men får vi upp mindre då tar man ju in produkter och säljer under falsk varubeteckning, säger han enligt TT.

Från Fiskbranschens Riksförbunds omvärldsbevakning

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Fiskarter innehåller olika typer av protein Vid universitetet i Bergen ligger de i framkant när det gäller forskning på proteiner från fisk och vilken förebyggande effekt dessa har på livsstilssjukdomar. Sill och lax helt olika Förr var ett protein ett protein. Sen började man tala om att fiskp oteiner var annorlunda än växtprotein och andra proteiner. Nu har forskaren Oddrun Anita Gudbrandsen och hennes kollegor vid universitetet i Bergen upptäckt att även proteiner från olika fiskarter kan ha olika effekter på hälsan Till exempel är sill och lax helt olika. Medan proteiner från lax har gynnsam effekt p blodsockret, har sillproteiner positiv effekt på koleste ol, men ser inte ut att påverka blodsockret. Hur skall vi förhålla oss till proteiner? – För de flesta av oss räcker det att äta en helt vanlig och varierad kost. Några extra proteiner i form av mjölkprotein är jättebra. Om kosten blir ensidig kan man missa andra näringsämnen i maten. Äldre människor är en grupp där proteiner kan ha speciellt god effekt eftersom många äter väldigt lite och inte klarar att täcka sitt p oteinbehov. Det leder till att de mister muskelmassa och blir svaga. Källa: Sunnmörsposten

Så mycket tjänar svenska företag på EU:s frihandelsavtal

Sveriges exponering mot omvärlden leder till att det blir allt viktigare med bra handelsvillkor för hela ekonomin och för Sveriges konkurrenskraft. Nya beräkningar från EU-kommissionen och Kommerskollegium visar att svenska importörer sparat en miljard kronor per år genom att använda de tullnedsättningar EU:s frihandelsavtal ger. Motsvarande värde för exporterande företag är det dubbla, dvs två miljarder kr per år. EU:s frihandelsavtal gör alltså svensk export mer prismässigt konkurrenskraftig, jämfört med om EU inte haft frihandelsavtal på plats. – Det är tydligt att EU:s frihandelsavtal ger stort mervärde för svenska företag och konsumenter. Med frihandelsavtalen har fler företag möjlighet att realisera affärsmöjligheterna på internationella marknader. Jag och regeringen vill göra allt vi kan för att stärka förutsättningarna för detta så att företag kan skapas, växa och exportera med bas i Sverige, säger EU- och handelsminister Ann Linde. • Nyttjandegraden är 78 procent av sin export till länder där frihandelsavtal finns. Detta är betydligt högre än för EU-snittet som uppgår till 67 procent • Samtidigt kan vi notera att svenska importörer använder avtalen i ännu större utsträckning. I 92 procent av fallen där tullnedsättningar kan utnyttjas vid import så görs detta. Detta är något högra än EU-snittet på 90 procent. Källa: Regeringskansliet


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Obefogad oro – sill på burk är inte från Östersjön I vissa medier påstås att de vanliga sillburkarna i butiken innehåller giftig fisk från Östersjön. Detta är missvisande. Med den information Livsmedelsverket har litar vi på att den sill som säljs i sillburkarna kommer från Västkusten och Nordostatlanten där sillen inte har höga halter dioxin. För konsumenterna är det viktigt att veta var fisken de köper kommer ifrån. Ingen ska av misstag behöva få i sig strömming/ sill från Östersjön och Bottniska viken. Därför finns en överens kommelse inom branschen att märka varifrån sillen kommer. Att fuska med märkning är olagligt och även frivillig märkning kontrolleras. Den absoluta majoriteten av inlagd sill som säljs i butik är från Västkusten och Nordostatlanten och innehåller inte höga halter miljögifter. Vi kan inte helt utesluta att det kan finnas

HaV värd för ICES vetenskapskonferens Hösten 2019 är HaV värd för ICES årliga internationella vetenskapskonferens, ASC 2019. Konferensen arrangeras den 9-12 september på Svenska Mässan i Göteborg. Varje år välkomnar ICES representanter för forskning, politik och civilsamhället från hela världen till en konferens för att prata om forskning och utveckling. HaV har fått uppdraget från Regeringskansliet att genomföra Sveriges värdskap för Internationella havsforskningsrådets, ICES, årliga vetenskapskonferens i september 2019. Syftet med ASC är att samla representanter för forskning, politik och civilsamhälle inom det marina området för att se över pågående forskning, presentera innovationer, identifiera behov och skapa tvärsektoriella utbyten och nätverk.

småskaliga, lokala producenter som säljer marinerad strömming/sill från Östersjön på burk, men det är i så fall i mycket små mängder. Fråga alltid var fisken kommer ifrån om du är osäker. Livsmedelsverket och sillbranschen har en pågående dialog, bland annat för att göra det enkelt för konsumenten att se varifrån sillen kommer. Tydligare regler på det här området är också på gång. Att vissa fiskar innehåller miljögifter, samtidigt som alla mår bra av att äta fisk, ställer krav på hur kostråd och annan infor mation utformas. Det är något vi på Livsmedelsverket arbetat med länge. Grundlöst larmande i media är djupt olyckligt för den som utsätts för budskapet eftersom det skapar oro i onödan. Livsmedelsverket

Stödutfodring till vildfångad torsk kan ge ett lönsammare kustnära yrkesfiske Garnfisket efter torsk i kustområdet söder om Blekinge har i stort sett försvunnit, delvis på grund av växande sälpopulationer som skadar näten. Idag fångas en del av torsken istället med sälsäkra burar. En del av den burfångade torsken är dock för mager för att kunna säljas. Tillsammans med yrkesfiskare testar nu forskare vid SLU att stödutfodra torsken i odlingskassar innan försäljning, vilket kan ge bättre avkastning för yrkesfisket och stärka bestånden av torsk genom ett mindre totalt uttag. – Ett problem på senare tid har varit att fiskfångster blir sämre oc den torsk som fångas, i framför allt burar, tidvis är småväxta och magra, säger Glenn Fridh, burfiskare, innovatör och ansvarig för uppfödninge av torsken i det pågående utfodringsprojektet vid SLU Aqua. Istället för att slänga tillbaka mager torsk försöker man i projektet få den att överleva och tillväxa under kontrollerade former. När fisken nått go kondition är den attraktivare för konsumenterna, och den kan också säljas när priserna är höga och ger bäst avkastning för yrkesfisket Källa: SLU

Nattpersonal sökes Vi behöver förstärka vårt nattgäng på Göteborgs Fiskauktion och söker en ny medarbetare för lossning av fisk och skaldjur i fiskhamnen, och utsättning i auktionshallen. Vi tror att du jobbat med lagerarbete tidigare och har vana av truck och ledstaplare. För mer information och inskick av CV kontakta Roger Thilander på: roger@gfa.se

Göteborgs Fiskauktion drivs av organisationerna: Västkustfisk SVC AB, Fiskgrossisterna och Göteborgs Fiskhandlareförening

Forhandler af førsteklasses STEEN flå- og skinnemaskiner ALT i reparationer og levering af reservedele Seafood-Supply.dk ApS • Rolshøjvej 29 • DK-8500 Grenaa Tlf.: +45 86 32 60 00 • www.seafood-supply.dk

23


24

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

FORSKNING

Blåmusslor kan lindra vid ledgångsreumatism Många patienter med ledgångsreumatism har sjukdomssymptom trots läkemedelsbehandling. Därför är det inte ovanligt att den som drabbats av reumatism söker efter möjligheten att själv förbättra sin situation till exempel genom kost och motion.

Helen Lindqvist, Tekn. Dr. och studiens koordinator

Faktaruta Studien genomfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset av Helen Lindqvist och Anna Winkvist på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition, samt Inger Gjertsson och Tove Eneljung på Avdelningen för Reumatologi och Inflammationsforskning. Båda avdelningarna tillhör Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet. Selen är en mineral och antioxidant, känd för att vara antiinflammatorisk. Omega 3 fettsyror upplevs ha en positiv effekt på symptom som morgonstelhet, smärta, färre ömma leder och ett minskat intag av NSAIDs (Non-steroidal- Anti-Inflammatory Drugs). Att byta kött mot fisk eller skaldjur resulterar i en halvvegetarisk kost rik på marina omega 3 fettsyror. Detta skulle kunna vara mer effektivt än att enbart tillsätta fiskolja till en blandad kost. Finansiering till studien kom från Håkansson Fonden (2014) och ALF (ALFGBG-716341) Grön Ko lät producera maträtterna till självkostnadspris, Mat.se/Coldcargo AB levererade måltiderna hem till deltagarna till självkostnadspris och Vilsund Blue AB sponsrade med alla musslorna som ingick i studien.

En studie visar nu att blåmusslor ger positiv effekt. – Att lägga till blåmusslor till kosten kan komplettera effekten av den medicinska behandlingen genom att minska smärta och trötthet hos patienter med ledgångsreumatism, säger Helen Lindqvist, Tekn. Dr. och studiens koordinator.

MIRA

Studien MIRA – Musslor-Inflammation-Reumatoid Artrit hade som syfte att försöka minska sjukdomsaktiviteten hos patienter med ledgångsreumatism genom att patienterna fick införa musslor i kosten. Musselextrakt från en Nya Zeeländsk/Australiensisk mussla har traditionellt använts för att lindra reumatism men effekterna är inte särskilt väl dokumenterade. Inga tidigare studier har gjorts på om blåmussla också kan lindra reumatism. Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom med symptom som svullna leder som ömmar och gör ont. Det går inte att bota ledgångsreumatism men med läkemedel och sjukgymnastik kan inflammationen dämpas och smärtan lindras. Det finns en mängd olika kosttillskott som Deltagarna i studien åt 5 måltider per vecka i 11 veckor.

sägs lindra vid ledgångsreumatism men allra bäst är det alltid om man istället kan få i sig näringsämnena direkt från maten.

Hälsosamma blåmusslor

Vi skulle alla må bra av att äta mer blåmusslor. Blåmusslor är rika på många viktiga näringsämnen som bland annat vitamin B12, antioxidanter, zink och selen. De innehåller också omega 3 fettsyror som är bra för hälsan. Odling av blåmusslor är positivt för havsmiljön då de är filtrerare. De filtrerar havsvattnet och binder kväve och fosfor. Ämnen som annars skulle bidra till övergödning och döda havsbottnar.

Helen Lindqvist svarar här på några centrala frågor: Hur valdes deltagarna till studien ut? Samtliga som tillfrågades att delta i studien rekryteras via Svenskt Reumatologiskt Kvalitetsregister, SRQ. Där tillfrågades de kvinnor i åldern 25 – 65 år som bodde i Göteborg och närliggande områden, som hade haft ledgångsreumatism i minst 2 år och som trots läkemedelsbehandling hade kvarstående sjukdomssymptom.


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Hur många deltog i studien? 39 stycken påbörjade studien och 23 fullföljde hela studien. Det var alltså ett stort bortfall, vilket berodde på att vi lät alla som ville försöka delta göra det. De som föll bort gjorde det på grund av att de inte orkade fortsätta, tröttnade på maten eller missade provtagning för att de var sjuka. Varför var det bara kvinnor som deltog? Ledgångsreumatism drabbar många fler kvinnor än män. I en mindre studie är det ofta en fördel att enbart ha kvinnor eller män eftersom det finns många faktorer som skiljer mellan män och kvinnor, vilket kan minska möjligheterna att mäta en effekt på exempelvis blodfetter eller vikt. Hur genomfördes studien? Deltagarna fick färdiga kylda vegetariska maträtter, som tillagats speciellt för studien, till vilka deltagarna lade till musslor. Först delades deltagarna upp i två grupper. Den ena fick musslor och den andra köttbullar/kyckling. De åt 5 måltider per vecka i 11 veckor. Därefter bytte grupperna kost och på så sätt kunde alla jämföras mot sig själva.

Var det några utmaningar och behövs fortsatta studier? Det är förstås en utmaning att äta musslor så ofta under så pass lång tid och det gjorde att det var ganska svårt att få deltagare att ställa upp och många orkade inte fullfölja studien. Det gjorde att vi hade lite för få personer som fullföljde studien och därför skulle större studier behövas. Trots att studien inte var så stor fick vi ändå mätbara effekter vilket var fantastiskt. Det blir ju väldigt mycket musslor och en ganska ensidig kost om man skall äta så mycket musslor för att det skall hjälpa. Funkar det även om man äter en mindre mängd musslor? I studier behöver man överdriva för att kunna mäta en effekt på kortare tid. Däremot så indikerar vår studie att blåmusslor skulle kunna vara ett alternativ till fisk och vi hoppas att det genomförs fler studier i framtiden. Kanske med produkter som innehåller musslor. – Att lägga till blåmusslor till kosten kan komplettera effekten av den medicinska behandlingen då det gäller sjukdomsaktivitet samt minska smärta och trötthet hos patienter med ledgångsreumatism. Men ytterligare analyser behövs för att kunna bekräfta eventuella antiinflammatoriska effekter, säger Helen Lindqvist.

Vad kom ni fram till i studien? Deltagarna hade minskad sjukdomsaktivitet efter intag av musslor jämfört med kontrollkosten, vilket främst berodde på att de upplevde att de mådde bättre. De mer kliniska utfallsmåtten som mättes i blodet visade endast en trend mot minskad inflammation.

linda hallberg

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR HUVUDLEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 80 80

25


26

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

FISKEAKTUELLT SFPO har haft en intensiv period efter semestrarna med bland annat flera (mycket!) stora remisser, redskapsprojekt, uppstart av höstens fiskeförhandlingar samt systemutvärderingen av första året med individuella tilldelningar i det demersala fisket och allt annat löpande.

N

ågra av de omfångsrika remisser vi har jobbat med och svarat på är EU:s kontrollförordning, den nya fondförordningen (EHFF, europeiska havs- och fiskerifonden), samt havsplaneringen. Alla är saker som påverkar fisket framöver och därför viktigt att vi ger vår syn på. Vi har två större redskapsprojekt igång, där det första är Low Impact Trawling (LIT) med ”flygande” tråldörrar. Detta minimerar trålningens fotavtryck genom att både minimera bottenpåverkan och bränsleförbrukningen. Först testar vi systemet på räktrål och kräfttrål, och har bland annat varit i Hirtshals flume tank under september för att slipa på tekniken. Det andra projektet är småskalig snurrevadsfiske efter torsk i Östersjön där provfisket kommer börja under hösten. Detta är ett alternativ för kustnära garnbåtar som har stora problem med sälskador på sin fångst. Detta är inte ett problem i snurrevaden, och fångsten blir av mycket hög kvalitet. Höstens kvotförhandlingar börjar med Östersjön och i oktober drar processerna för Nordsjön och Västerhavet igång. Detta är något som vi självklart lägger mycket krut på då det är avgörande betydelse för det svenska fisket. I början av september deltog vi i förhandlingarna mellan EU och Norge i Göteborg om Skagerrakfrågor, där man bl.a. kom överens om utformningen av gemensamma regler för RTC (realtidsstängningar, Real Time Closures) i områden med mycket småräka. Vi jobbar också med utvärdering av det första året i demersala systemet och har med anledning av det hållit stormöten för både räkfiskare och kräftfiskare på Öckerö den 14 september. Sist men inte minst ser vi i skrivande stund fram emot den stundande hummerpremiären!

Malin Skog, hållbarhetsansvarig på Sveriges fiskares producent- organisation

Västkustfiskarna

Fångar och säljer havets läckerheter vid göteborgs fiskauktion


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

Seminariet hölls av Charlotte Axén, forskare och chef för fisksektionen vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Fiskparasiter är otrevliga

– men inte så farliga Kunskapen hos allmänheten är inte stor. Som konsument är det en obehaglig upplevelse att hitta parasiter, små maskar, i fiskfilén, men finns det skäl till oro? Rundmaskar i havsfisk som spiralmask eller torskmask behöver man inte vara så orolig för. Lite värre är det med bandmaskar eller binnikemaskar i insjöfisk. I mitten av september kom Charlotte Axén, forskare och chef för fisksektionen vid Statens veterinärmedicinska anstalt, till Fiskhamnen i Göteborg för att prata fiskparasiter. Charlotte har arbetat med fiskhälsa i 5 år och kan det mesta om parasiter i våra svenska fiskarter såväl som i fiskar i främmande vatten. Många i fiskbranschen tycker att förekomsten av parasiter har ökat något varför det är viktigt att veta vad man ska svara en orolig restaurangbesökare eller fiskkonsument.

Olika typer av rundmask i havsfisk

De vanligaste parasiterna i havsfisk är rundmaskar. De tre vanligaste är spiralmask, sälmask, som oftast kallas torskmask, och en parasit som inte har något svensk namn men som på latin heter Contracaecum osculatum. Spiralmasken finns i många fiskarter, ganska sparsamt i Östersjön, mer frekvent i västerhavet. Allra mest förekommer spiralmasken norrut, runt Norge och har vanligtvis tumlare som huvudvärd. Med det menas att parasiten lever i tumlarens

tarmsystem och producerar ägg som sprids ut i havet. Äggen kan leva i havet i 14 dagar innan de kläcks till larver för att ätas upp av krill som i sin tur blir uppätna av fisk. Parasiten förs på så sätt vidare och kan till slut hamna i fiskfilé och på vår tallrik.

ten, men torskmasken går också att hitta i en rad andra fiskarter. Den tredje rundmasken som inte har ett svenskt namn, Contracaecum osculatum, är relativt okänd trots att den är vanlig i Östersjön. Den förekommer inte i fiskköttet utan på och i fiskens inälvor.

Människan inte huvudvärd

Svårt att veta hur många som drabbas

Människan är inte naturlig huvudvärd för den typen av parasiter. Vi kan ha masken i vår kropp i en till två veckor och under tiden kan den ge oss illamående och diarré för att sedan lämna kroppen. Precis som namnet säger, rullar spiralmasken ihop sig i en rund spiral, till skillnad från torskmasken som ligger rak eller som ett ”S” i fiskköttet. Torskmasken kallas egentligen för sälmask då sälen är huvudvärd för den här typen av parasit. På grund av att vi har allt mer säl i våra hav får vi också räkna med mer parasiter i fisk. Färgen på torskmark är ljusgul till rödbrun och den syns ganska väl i fiskköttet. Torskmasken är vanlig i södra Östersjön, där 60% av torsken och 100% av rötsimporna är infekterade av parasi-

Ingen vet hur vanligt det är att vi människor får symptom när vi infekteras av parasiter. Vi är inte rapporteringsskyldiga, så det finns ingen dokumenterad statistik. Det kan också bero på att vi inte är medvetna om varför vi har dessa symptom då de kan komma flera dagar efter vi ätit fisken. På frågan om hur stor risk det är att få symptom från parasiter, hade Charlotte inget svar. Det verkar inte vara någon som egentligen känner till någon som drabbats. – Man kan förmoda att det har betydelse vilken infektionsdos, alltså hur många parasiter en person får i sig vid samma tillfälle, samt vilket immunförsvar

27


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

28

Lubbfilé infekterad av spiralmaskar.

den drabbade har, säger Charlotte Axén, men ingen vet säkert. Charlotte betonar att det trots allt inte är farligt, även om det är obehagligt.

Okunskap om parasiter i Sverige

Rädslan för parasiter tror Charlotte kan bero på att vi i Sverige inte pratar om förekomst av parasiter i våra livsmedel, i varken kött eller fisk. Däremot förknippar vi ganska snabbt magsmärtor och diarréer med vistelse utomlands. Som exempel nämner hon ett par som blivit dåliga på sin bröllopsresa. Direkt gjordes kopplingar till utlandsvistelsen med deras

sjukdomstillstånd och när de kom hem gjordes undersökning efter parasiter. Det visade sig vara parasiter, men från köttet som serverades på bröllopsmiddagen i Sverige – innan resan. Dessbättre är de svenska fiskparasiterna ofarliga jämför med utländska som kan vara farliga eller till och med livsfarliga. Något som Charlotte Axén tycker man ska ha i åtanke om man äter sushi i fjärran land. Då kan det vara särskilt viktigt att försäkra sig om att fisken varit fryst först.

Parasiter dör vid djupfrysning och tillagning till hög temperatur

Vid djupfrysning av fisk, alltså till minst -18° i 48 timmar, eller tillagning till 60-70°, dör eventuella parasiter. Problemet med til�lagning till en så hög kärntemperatur är att fiskköttet gärna blir torrt och tråkigt.

Människan huvudvärd för bandmaskar

Till skillnad från havsfiskarnas rundmaskar stannar insjöfiskens bandmask, eller binnikemask kvar i människan, för det mesta utan att vi vet om det. Människan, liksom andra däggdjur, är alltså huvudvärd för den här sortens parasiter. Binnikemasken som kan hittas i gädda, lake abborre, gärs och i enstaka fall i röding och öring, kan i människa bli tio meter lång och producerar cirka en miljon ägg per dag. Äggen kläcks när de lämnat människa eller djur. I regel känner man inte av några symptom, möjligtvis kan binnikemasken orsaka B12 vitaminbrist, kanske diarré eller allmän svaghet. Svaga symptom som de flesta inte förstår kan bero på parasiter. Finns misstankar om binnikemask, ger ett avföringsprov svar på det. Det finns medicin som botar. Karin Fagerstål

Vi tillverkar för er! Takete Sushi är den första sushifabriken i Sverige och startades i slutet av 2004 i Göteborg. Vi har samarbetat med England, där försäljning av sushi till supermarkets är en självklarhet och efterfrågan har krävt fabriker som tillverkar enbart sushi. Tack vare många nöjda kunder kan vi stolt erbjuda vår sushi över hela Sverige. Vi levererar via Fiskhamnen, direkt eller via Private Label. Hemligheten med vår sushi är den höga kvaliteten på råvaror som ger hela fyra dagars hållbarhet. Det tillsammans med bra service, konkurrenskraftiga priser och maximalt 24- timmars leverans från beställning till slutkund, gör oss till en bra partner för er.

OOF: 3362500100

08-21

ION:

e Sushi, 40x301mm

301.0 mm

ER:

e Sushi & Tai

ER CONTACT:

ONTACT:

OR:

genta

llow ack NTONE 802 C ans

Takete Sushi Produktion: Ekenleden 13 A I 428 36 Kållared 070-219 41 22 I info@taketesushi.se I www.taketesushi.se

TS:

14

A

RULLNING:


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

SMART Ocean – en långsiktig satsning på innovation Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatums Projektarena

Världens hav står inför många utmaningar, men det finns också stora möjligheter att nyttja de marina resurserna på ett bättre sätt än idag och samtidigt skapa hållbara lösningar för framtiden. Det tar initiativet SMART Ocean fasta på. SMART står i det här fallet för Sustainable Marine Aquaculture & Renewable Technologies. – Framtidens innovationer finns i havet eller skapas med hjälp av havet. Alger till exempel är en resurs med många tillämpningar. De växer väldigt bra i våra vatten och kan bli såväl näringsriktig mat som råvara i fordonsbränsle, hälsoprodukter och alternativ till plast, säger Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatums Projektarena som tillsammans med RISE och Lysekils kommun driver initiativet SMART Ocean. SMART Ocean samlar ett 50-tal aktörer inom västsvenskt näringsliv, akademi, innovation och offentlig sektor. Målsättningen är att initiera, driva och samordna forsknings- och innovationsprojekt med fokus på havets möjligheter. – Det är svårt att få långsiktig finansiering till FoI-projekt. Många gånger begränsas projektets längd till 2-3 år vilket gör det svårt att uppnå önskat resultat, säger Lillemor. Därför har en ansökan nu

skickats in om långsiktig finansiering till Vinnova Vinnväxt 2019, som i samverkan med Västra Götalandsregionen ger finansiering till långsiktiga innovationsinitiativ. En tioårig finansiering som gör det möjligt att hinna samla kunskap och ta tillvara på alla bra krafter och initiativ som finns, som tidigare inte getts möjlighet att samverka. – Får vi ansökan beviljad skulle det öka styrkan i vårt gemensamma arbete för att förverkliga ökad blå tillväxt i regionen, men också i hela landet och internationellt, säger Lillemor. – Det är en bransch som inte haft samma innovationsstöd som många andra i vår region, men det händer mycket hos många intressanta bolag. Kan vi ta tillvara på de idéerna, så kan vi få en bra utväxling, avslutar Lillemor Lindberg. Karin Fagerstål

SMART Ocean Målsättningen är att SMART Ocean ska bli en nationell och internationell utvecklingsnod för forskning och innovation för hållbar blå tillväxt. Navet utgörs av Kristinebergs forskningsstation som utvecklas till Centrum för marin forskning och innovation inom ett redan etablerat samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Lysekils kommun. Men många andra aktörer, däribland Innovatum, ingår i initiativet.

29


30

SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

FORSKNING

Återvunna näringsämnen blir till ny resurs

Tre intressanta resultat – i riktning mot en hållbar blå tillväxt. Så kan resultatet av ett nu avslutat nordiskt projekt sammanfattas. Man har lyckats att återvinna viktiga näringsämnen som proteiner och fetter från processvattnet som blir över vid beredning av räkor, musslor och sill. Återvinningen utvärderades för tre olika användningsområden. Det första var som möjlig ersättning till fiskfoder vid odling av lax. Det andra var att använda vätskefasen som glaceringsvätska till fryst fisk istället för vatten. Slutligen var det tredje användningsområdet att utnyttja vätskefasen som näringslösning vid algodling.

FAKTA

NoVAqua ”Extracting Novel Values from Aqueous Seafood Side Streams” finansierades av Nordic Innovation och har pågått mellan 2015 och 2018. Projektet leddes av Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap på Chalmers – avdelningen för Livsmedelsvetenskap, men även Räkor- och Laxgrossisten AB, Fisk Idag AB, SWEMARC vid Göteborgs Universitet (Prof Kristina Sundell) och avdelningen för Industriell Bioteknik på Chalmers deltog från Sveriges sida. Även Scandic Pelagic AB och Klädesholmen Seafood AB har varit knutna till projektet.

Projektgruppen bakre raden från vänster: Kristina Sundell, GU, Rikard deMan Lapidoth, Fisk Idag AB, Gunvor Baardsen, Skretting ARC, Tore Svendsen Bio-Aqua A/S, Eva Albers, Chalmers-Industriell Bioteknik, Flemming Jessen, DTU Food, Ann-Dorit Moltke Sørensen, DTU Food, Joshua Mayers, Chalmers Industriell Bioteknik, Kenneth Skaaning DTU Food Främre raden från vänster: Bita Forghani, Chalmers Livsmedelsvetenskap, Johan Johannesson, Räkor och Laxgrossisten AB, Ingrid Undeland, Chalmers Livsmedelsvetenskap

Det nordiska projektet ”Extracting Novel Values from Aqueous Seafood Side Streams – NoVAqua” startade 2015 och har nyligen avslutats. Projektet leddes av Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap på Chalmers. Syftet med projektet var att ta vara på näringsämnen så som proteiner och fetter från det vatten som blir över då man kokar räkor, hanterar musslor och bearbetar samt lagrar sill, och skapa användningsområden för dessa inom livsmedels- och foderindustrin. Årligen är det stora mängder näringsämnen som går till spillo i dessa vatten. Genom en tvåstegsprocess kan nu upp till 98% av proteinet och 99% av fetterna återvinnas tillbaka till livsmedelsindustrin. En bra liknelse till detta är den utveckling som skett inom mejeriindustrin. Där såg man tidigt värdet i att ta hand om processvattnet från osttillverkning, det vill säga vasslen, på flera olika sätt. T.ex. är vassleprotein en stor produkt inom sportnutrition men vassle används också exempelvis vid

tillverkning av messmör, vid bakning och i foderprodukter. Det processvatten man pratar om är alltså det vatten som används när man kokar och skalar räkor som sedan ska bli lakeräkor. Kokvattnet från räkorna är i stort sett som en färdig fond. Likadant är det på musselsidan. Från sillindustrin är det i stället det vatten I första bägaren från vänster processvatten från ångkokning av räka, processvattnet separerat i fast fas, bägare 2 och vätskefas, bägare 3.


SVENSK FISKNÄRING · NR.4 2018

som används vid filetering, försaltning samt vid marinering av sillfiléer.

Årlig förlust på 170 ton sillprotein

Projektet startade med att kartlägga vad processvattnet från räk-, mussel- och sillbearbetningen bestod av. Projektgruppen fann att innehållet varierade beroende på säsong och på hur lång tid livsmedlet hade befunnit sig i vattnet. De fann så mycket som upp till 7% protein och 2,5% fetter i vattnet tillsammans med intressanta smakmolekyler. I processvattnet från räkor fann man även det röda pigmentet och antioxidanten, astaxanthin. De beräknade att för den primära sillproducenten som var knuten till studien var de årliga förlusterna av protein cirka 170 ton, vilket motsvarar 15% av den totala mängd sillprotein som företaget bereder till traditionella produkter.

Tvåstegsprocess för återvinning av protein och fett Ett lovande tvåstegsförfarande för att ta fram en protein- och fettberikad biomassa från räk- och sillprocessvatten har utvecklats. Detta möjliggör återvinning av upp till 98% protein och 99% fetter. Vid processen fick de en fast och en löslig del. Den fasta delen innehöll efter torkning upp till 66% protein av hög kvalitet och 25% omega-3-rikt fett.

Torkad biomassa som fiskfoder

I två försök på lax användes torkad biomassa, från utvalda räk- och sillprocessvatten, som foderingrediens. De såg att när de bytte ut en del av det vegetabiliska proteinet (2%) eller hela andelen fiskmjöl i fodret (10%) mot denna nya biomassa bibehöll laxen samma tillväxt, foderintag och foderomvandling (mängd foder som behövs för att producera en viss mängd fiskfilé) som när den fodrades

Ångkokning av räkor

Biomassa (fast fas) från processvattnet från räka

med kontrollfodret. De såg heller ingen negativ effekt på tarmhälsan hos fisken.

processvatten. Sådant mervärde av en idag outnyttjad resurs banar vägen för en mer cirkulär ekonomi; och en hållbar blå tillväxt. Vi frågar Ingrid Undeland om hur framtiden ser ut. – En stor utmaning framöver är att industriellt ta vara på processvattnen medan det fortfarande är att betrakta som ett livsmedel, dvs innan det börjar hanteras som avfall. Exempelvis måste företagen anpassa kylning och hygien för att kunna göra detta i stor skala, säger Ingrid. Men hon tror att rimligtvis borde detta vara en verklighet inom ett par år. Utvecklingsarbetet med sillprocessvatten fortsätter nu på nationell basis inom det nya projektet AquaStream, finansierat via Havs- och Fiskeriprogrammet. Även här koordinerar Ingrid Undeland på Chalmers, med delar av sillindustrin som närmaste medarbetare.

Glacering av filéer

Den lösliga fasen som återstod efter att man separerat den fasta biomassan användes som glaceringsmedium för att skydda frusen fisk mot härskning. Det visade sig att den lösliga fasen var något mer skyddande än vattenglacering, som används kommersiellt idag.

Näringslösning för algodling

Den lösliga fasen testades också som ett näringsrikt medium för odling av mikroalger, varvid två arter växte särskilt väl. Nu görs detta i större skala och mikroalgerna utvärderas som en källa till proteiner och pigment. Även om det finns utrymme för förbättringar, t.ex. för att minska kostnaderna vid separationsprocessen av biomassan, har NoVAqua visat tre intressanta vägar för att skapa nya produkter från fisk- och skaldjurs-

Linda Hallberg

Gustaf Fredeus, Bita Forghani och Ingrid Undeland från Chalmers under arbetet med att flockulera räkprocessvatten.

31


Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Håll utkik efter Årets Sill 2018 med smak av Lingon & Punsch!

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se

Svensk fisknäring nr4 2018  

Svensk fisknäring nr4 2018

Svensk fisknäring nr4 2018  

Svensk fisknäring nr4 2018