__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Räkor är riktig ”supermat”

Svensk Fisknäring. Årgång 4. Nr 4. 2020. Pris: 65kr

TEMA: RÄKOR

Följ med räktrålaren SD 511 Eros III ut i Kosterfjorden

Träffa ostrondykarna Klemming sid 24

sid 16

Fiskhamnen i Göteborg – en ny spännande stadsdel sid 15

Räkmackans dag 14 oktober sid 33

Utvecklingen och framtiden för räkan sid 6


2

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

LEDARE

Älskade räka! De flesta av oss har en stark relation till räkan. Som huvudrätt, pålägg, topping, i sallad- och pastarätter. Festmat och vardagslyx. Färska, frysta och i smaksatt lag. Nordhavsräkan, Pandalus borealis, är det skaldjur vi äter mest av i Sverige. Det är också en ekonomiskt viktig produkt. På fiskauktionen i Göteborg står räkan för 47% av omsättningen och har på senare år många gånger gått om havskräftan i pris. Jan-Olof Hellberg har varit räkfiskare i större delen av sitt liv. Vi fick följa med när han och hans bror Nils-Arne lämnade kajen på Resö en tidig sensommarmorgon. Trots soligt väder och ganska varmt i luften blev vi snart varse om hur arbetsförhållandena är på en fiskebåt. En arbetsplats som är i ständig rörelse! Varje dag. Men om det var svårt att njuta av fisketuren var det desto mer fantastiskt att få smaka på de nykokta räkorna. – De godaste räkor vi någonsin ätit! Konstaterades när vi kommit iland efter fisketuren. Läs mer om livet ombord på SD 511 Eros III, på sid 16. Jag besökte Rossö i norra Bohuslän i somras, en fantastiskt vacker plats med många små stränder runt ön. En för mig helt ny syn uppenbarade sig dock. På flera ställen var stranden full av vitskimrande ostronskal. Inte skal från det svenska runda platta ostronet Ostrea edulis, utan från det japanska jätteostronet Crassostrea gigas. En invasiv art som blivit allt vanligare på västkusten det senaste decenniet. När det kom fanns en oro att det skulle konkurrera ut det svenska ostronet men nu, efter cirka 15 år, kan man konstatera att det idag kan ses som en tillgång istället. Hösttider är skaldjurstider. Även om räkan har fokus i detta nummer handlar det även om andra skaldjur såsom hummer, havskräftor, insjökräftor och ostron. Följ med till familjen Klemming, på sidan 25, några av Sveriges få licensierade ostrondykare. Peter och Bengt Klemming har skördat ostron i Grebbestadstrakten i decennier. Nu är Peters dotter Lotta också engagerad i familjeföretaget. Kräftskivesäsongen må vara över men i havet finns det mycket kräftor kvar. Så mycket att svenska kräftfiskare inte har möjlighet att fiska upp kvoten. Det råder dock lite delade meningar om hur intresset ser ut för fler kräftfiskelicenser, både bland fiskare och myndigheter. Läs mer på sid 12.

En viktig hösthändelse är hummerpremiären. Frågan är varje år, vem ska buda och vad blir priset? Har du missat utgången? Svaret finns på nästa uppslag. Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER lotta@fiskbranschen.se 0768-91 86 46 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Nenne Jacobson Granath


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

16

15

Innehåll, nr 4 2020 Sid. 4 Brexit och fisket 6 Positivt för räkan - ovisst för fisket 8 Hallå där Matilda Olstorpe 12 Hälften av kräftorna kvar i havet

24

14 Räkor riktig ”supermat” 15 Göteborgs nya fiskhamn 16 Småskaligt fiske i Kosterfjorden 20 Hållbarhet på räkor

30

22 I köket: Drycker till skaldjur 24 Familjen Klemming, ostrondykare 27 Krabbklor 28 Nya regler för signalkräftan 30 Räkmackan - lyxig och folklig 31 Blåfenad tonfisk är tillbaka 33 Så lever räkan

Nordward är fyra ledande företag i Sverige och Danmark som arbetar med högkvalitativ fisk, skaldjur, fryst och asiatisk kolonial. Ni känner säkert till oss sedan tidigare. Varje dag handlar vi på de bästa auktionerna i Danmark och Sverige, från de lokala kustfiskarna och direktimporterar torra och frysta asiatiska specialvaror. Vi kan ge de ledande restaurangerna och fiskdiskarna de bästa och mest hållbara produkterna som finns på marknaden. Ni kan lita på oss.

www.nordward.com

3


4

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Brexit – ingen fiskelösning i sikte En hård Brexit kommer allt närmare. För svenskt fiske innebär ett uteblivet fiskeavtal mellan EU och Storbritannien ett stort ekonomiskt avbräck. – Inget talar i nuläget för en snabb lösning, säger Tomas Dahlman, fiskeråd vid Sveriges representation i Bryssel och deltagare i EU:s förhandlingar med britterna.

E

nligt näringsdepartementets beräkningar är det svenska fisket i brittisk zon värt omkring 200 miljoner kronor om året. Det svenska pelagiska fisket efter tobis, makrill och sill riskerar att bli stora förlorare om Storbritannien säger upp bekantskapen med EU genom en hård Brexit. EU vill lösa fiskerifrågan innan andra frågor som rör Brexit ska avhandlas. Fiskerådet Tomas Dahlman sitter med i fiskeförhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Trots att britterna formellt lämnade EU den 31 januari i år är det långt, mycket långt till ett avtal. – Vi i EU vill ha ett avtal som gäller för alla arter, britterna vill förhandla art för art. Vi står mycket långt ifrån varandra. Inget talar i nuläget för en snabb lösning, uppger Dahlman. Att förhandlingarna går synnerligen trögt tror Tomas Dahlman beror på att britterna försöker sätta press på EU.

– Vi är många inom förhandlingsdelegationen som tror att Storbritannien vill förhala fiskefrågan för att tvinga EU till eftergifter på andra områden, säger Dahlman och fortsätter: – Om jag får gissa är det realistiskt att tro att fiskeförhandlingarna kommer att vara kvar till slutet. Det är i det här skedet svårt att veta om britterna går in för en hård Brexit eller är ute efter att driva EU så långt det går. Det är dock uppenbart att Storbritannien försöker plocka russinen ur kakan. För närvarande har åtta EU-länder tillgång till fiske i brittisk zon. – Än så länge håller vi ihop och det är viktigt att vi gör det hela vägen. Britterna försöker så split i ”grupp 8”. För svensk del innebär en utestängning från brittisk zon väldigt mycket, men det är än värre för exempelvis fisket i Belgien. Där tappar man 80 procent av sitt fiske om det blir en hård Brexit, säger Tomas Dahlman.

De åtta länderna är förutom Sverige och Belgien också Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Irland och Spanien. Någon ny förhandlingsrunda är inte fastslagen. Efter den senaste manglingen slog EU:s chefsförhandlare, Michel Barnier, fast att det är osannolikt att EU och Storbritannien lyckas enas om ett avtal. – Klockan tickar, det känns snarare att det går bakåt än framåt, sade han till Reuters efter förhandlingsrundan i slutet av augusti. Storbritannien och dess chefsförhandlare David Frost tycker att EU krånglar till förhandlingarna genom kravet på en initial lösning av fiskerifrågan. – Det är fortfarande möjligt att enas och det är fortfarande vårt mål, men det är tydligt att det inte kommer att bli lätt, uppgav Frost till den brittiska nyhetsbyrån. Dag Fransson

34 000 kr för premiärhummern! När årets första hummer säljs på Göteborgs Fiskauktion är intresset stort. Så även i år, trots virustider. Avspärrning från övrig fiskauktion och tilldelade platser för media skulle göra det möjligt att hålla avstånd. Men när auktionen var igång ville alla vara nära för att få de bästa bilderna.

Pontus Johansson, Västkustpojkarna.

Första måndagen efter den 20 september varje år är det dags. Premiär för hummerfiske. Som yrkesfiskare är det extra angeläget att sälja den första hummern på fiskauktionen. Men då ska man ha tur med lottningen, det vill säga vara ägare till den hummer som auktioneras ut först. Det är bara första utropet som är magiskt och där priset kan skjuta i höjden. I år visade det sig att båten GG 1218 Linnea drog vinstlotten – igen! Det

var samma båt som sålde premiärhummern även förra året! När auktionsförrättare Lars Erlandsson drog igång budgivningen klockan 07.00 på tisdagsmorgonen gick det fort. På bara några sekunder var det över och summan landade på 34 000 kronor. Ett medelhögt pris om man jämför de senaste tio åren. Förra året stannade budgivningen på 52 000 kronor. Det var fiskhandlaren Pontus Johansson som budade hem premiärhummern i år. Vad händer med hummern nu? – Det är en kund till oss som gjort beställningen. Men vi på Västkustpojkarna svarar med att skänka samma summa, som premiärhummern gick för, till välgörenhet, säger Pontus Johansson. Karin Fagerståhl


LÖNERÖKNING när endast det bästa är gott nog... Varmrökt Dubbelfilé originalet i Sverige dedikerad till Kungens 50 årsdag.

C 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

C 5-6

Svinn 6-7%

25 :- 23:23 :- 21:20 :- 19:-

Kallrökt serverad på Nobelmiddagen 1997 & 2003

D 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

D 5-6

Svinn 3 %

26 :- 24:24 :- 22:22 :- 20:-

ha n at

tverk

SM i

M

Vi är IP-Certifierade GC 12-26819

Br

ons 2009

Kontakta oss för mer information...

mail: m ail: stefan.palssonab@gmail.com Mobil: 0733-96 90 80 Stefan På Pålsson AB - Örjaleden 4 - Landskrona - Tel 0418-583 71


6

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Positiv utveckling för räkan men framtiden är oviss I Sverige har man fiskat räka sedan början på 1900-talet. Under åren har volymen av räka gått både upp och ner men räkan har alltid varit ett omtyckt och populärt skaldjur. Utvecklingen för räkan ser positiv ut och dagens trålfiske efter räka sker på ett hållbart och selektivt sätt. Trots det ser framtiden oviss ut.

D

et började i Gullmars- och Kosterfjorden. Segelskutor drog små trålar efter sig. Från början såldes räkorna råa men det tog inte lång tid innan man började koka räkorna direkt ombord på båten. Räkorna kyldes sedan ner med is på durken. Idag fiskar svenska fiskare nordhavsräka med trål i de djupare delarna av både Skagerrak och Nordsjön samt längs norska rännan. Fisket sker på mellan 50 - 250 meters djup. Under 2018 stod Sverige för 16 procent av fångsterna i området, medan Danmark och Norge stod för 21 respektive 63 procent. Kvotandelarna för Sverige, Norge och Danmark är förutbestämda och beståndet av nordhavsräka förvaltas gemensamt och delas mellan Norge och EU.

Positiv utveckling för räkan

Aktuella kvoter

Beslut om fiskekvoter för räka i Skagerrak och östra Nordsjön fattas årligen och baseras på ICES rådgivning. Fångstrådet för nordhavsräkan i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt innebar för det första halvåret av 2020 en ökning med 102 procent jämfört med 2019. Detta är dock preliminära siffror då ICES fastställer det slutliga fångstrådet i mars och i juni uppdateras kvoten då ICES slutliga rådgivning har kommit. I december 2019 sattes den preliminära kvoten för 2020 till 12 439 ton. 51% (6329 ton) av detta delades ut som en preliminär kvot för första halvåret. ICES slutliga rådgivning för Skagerrak och östra Nordsjön blev en minskning med 30%, för hela året, av den preliminära kvoten. Alltså är den totala kvoten för 2020, 8736 ton istället för 12 439 ton. För Sveriges del innebar detta att kvoten ökades från 828 ton (preliminär kvot för första halvåret) till 1143 ton (slutlig kvot för hela 2020). Utöver detta har Sverige en kvot på 123 ton i norsk zon samt 47 ton i Nordsjön. SLU Aquas råd för 2020 följer ICES rådgivning.

Lekbiomassa (spawning stock biomass) för räka. Lekbiomassa är mängden lekmogen räka i beståndet.

Spawning Stock Biomass

0

20

40

558

60

80

100

120

140

Under början av 1990-talet ökade mängden räka i havet och har varit högre än den volym som kallas; maximalt hållbar avkastning. Med det menas den volym man årligen kan ta upp utan att beståndet minskar. Men de senaste 10 åren har räkan visat en nedåtgående trend. Troligen beror detta på naturliga förändringar, då naturlig dödlighet är den dominerande faktorn när det gäller upp och nedgång i räkbeståndet, men fisket kan också vara en bidragande orsak, förklarar Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Samtidigt har nivån varit högre än det gränsvärde som föranleder en åtgärd för att minska fisket. Enligt HaV ger nu Internationella

havsforskningsrådet, ICES, en mycket positiv bild av utvecklingen för beståndet av nordhavsräka.

1990

Källa ICES

1995

2000 Year

2005

2010

Den svenska räkfiskeflottan

Idag finns 62 tillståndshavare som har fisketillstånd för nordhavsräka i Skagerrak och Kattegatt, utfärdade av Havs- och vattenmyndigheten. Fartygen är mellan 9 och 32 meter. Av dessa är cirka 15% relativt inaktiva. Av de aktiva fartygen fiskar ungefär hälften också i andra typer av fisken, till exempel trålfiske efter fisk och kräfta i Västerhavet. Det finns även nationella regleringar av räkfisket innanför trålgränsen. 60 tillståndshavare har rätt att fiska innanför trålgränsen, vilket i första hand innebär Koster-Väderöfjorden och fyra tillståndshavare har rätt att fiska räka i Gullmarsfjorden. I dagsläget är alla svenska räktrålare anslutna till MSC vilket innebär att all räka som säljs i första ledet är MSC-märkta. Därefter beror det på om köparen är ansluten eller ej om märkningen följer med räkan.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Utvecklingen av räkfisket

De senaste åren har utvecklingen inom räkfisket gått mot ett mer selektivt och hållbart fiske. Att kunna selektera bort oönskad fångst såsom till exempel den mindre räkan ger mindre bifångst och gör fisket mer effektivt. En hållbar förvaltning är också ett krav för att räkfisket skall kunna behålla sin MSC-märkning.

Rist för selektion av småräka

Den rist som man har utvecklat har visat goda resultat för bortsortering av småräka men med fortsatt god fångst av kokräka. SLU:s preliminära utvärdering av risten visar att mellan 20 - 30 % av råräkan och 30 - 60 % av ”lusen”(den minsta storleken av räka) sorteras bort vid en spjälbredd i den nedre delen av risten på ca 9 - 10 mm, utan någon märkbar minskning i mängden kokräka. Projektet är delfinansierat av WWF och det finns rister att låna men många har valt att köpa in egna rist, en utveckling som man på SFPO hoppas fortsätter.

Schematisk ritning över trål med rist (källa: SLU) Risten har två delar med en smalare spaltbredd nedtill (våra rister har 10 mm) och en större spaltbredd upptill. Eventuell fisk leds ut uppåt. Vid försök för utvärdering av risten har en uppsamlingspåse med liten maska används av forskarna (COV, streckad linje) för att mäta hur mycket räka som sorteras bort och hur stora dessa är. När risten används kommersiellt har man ingen uppsamlingspåse bakom denna del av risten utan den leder ut småräkan utanför trålen. Maskstorleken är 47 mm.

hela landets kuster och har en viktig roll att fylla – de genererar sysselsättning och varje fiskare sysselsätter ett antal andra personer i land. Dessa företag bidrar aktivt genom sin verksamhet till uppfyllandet av den av riksdagen beslutade Livsmedelsstrategin. Dessa företag som bedriver sin verksamhet som världsledande i skonsamhet förser konsumenter med förstklassiga efterfrågade marina livsmedel. Fisket spelar även en stor roll för våra kustkommuner och bidrar positivt till turism och upplevelser. – Ett alternativ till att införa ett generellt stopp för bottentrålning i marina skyddade områden skulle vara att fortsätta i befintligt arbetssätt inom ramen för plattformen för fiskereglering där Havs- och vattenmyndigheten kontinuerligt arbetar med fiskereglering i marina skyddade områden. Det pågår ett omfattande arbete med att se över behov av fiskereglering i marina skyddade områden samt att genomföra nödvändiga bevarandeåtgärder. Fiskeregleringar tas fram utifrån vetenskapliga underlag och i samrådsprocesser med berörda aktörer. Detta arbete omfattar även åtgärder för att säkerställa att bottentrålning inte ska utgöra ett hot mot utpekade bevarandevärden i marina skyddade områden, skriver HaV i konsekvensutredningen (bilaga till Redovisning av regeringsuppdrag). Myndigheten kan se fördelar med ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden då detta innebär att det blir tydligt att redskapen med potentiellt störst bottenpåverkan särskilt ska beaktas i marina skyddade områden. Förslaget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 1 september 2020.

Linda Frithiof

Räkfiskets framtid oviss

Målsättningen är ett fiske som bidrar till levande kustsamhällen. Men framtiden är oviss för flertalet räkfiskare. HaV har utrett på uppdrag av regeringen hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen kan se ut samt hur möjligheter till begränsade undantag kan ges. Förslaget har sin bakgrund i antaganden om att bottentrålningen har allvarliga skadliga effekter på den marina miljön. Ett av områdena som berörs är Koster – Väderöfjorden, ett viktigt fiskeområde för de svenska räkfiskarna. – Bottentrålningen har pågått mycket länge utan att sådana allvarliga skadliga effekter kan påvisas. Den trålning som sker i dag i skyddade områden sker med mycket skonsamma metoder. Det har länge funnits en vilja hos många av de kustnära fiskarna att utveckla redskap för hållbara fiskemetoder. Redan i slutet av 90-talet började man utveckla selektiva fiskeredskap, skriver HKPO, i de inkomna synpunkterna till utredningen. – Det är svårt att se hur ett totalt förbud mot bottentrålning skulle kunna innebära betydande ytterligare fördelar för den marina miljön i området. Ett förbud skulle däremot leda till stora samhällsekonomiska skador. En stor del av den befintliga kustnära fiskeflottan skulle läggas ned. De båtar som i dag landar sin fångst dagligen i en lokalhamn skulle tvingas till fiske längre ut i Nordsjön eller lägga ned sitt fiske, fortsätter HKPO. SFPO skriver i sitt inlägg till HaVs förslag att, – Aktörerna inom svenskt demersalt yrkesfiske är småföretagare som långsiktigt hållbart skördar det haven ger. Dessa företag är utspridda längs

När du ägnar dig åt din business - gör vi också det! Gratisnalys! sa behov

Bokföring & löner Bokslut & deklarationer Rådgivning Digitalisering Konsulter inom HR & IT www.AmaviTech.com Marianne 0705-82 71 21

7


8

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

HALLÅ DÄR!

Matilda Olstorpe, grundare till Vegafish AB

Stor efterfrågan på svenskodlade ekologiska jätteräkor På Vegafish AB i Lysekil producerades förra året något så unikt som jätteräkor. Deras vannameiräka odlades i slutna, landbaserade system med havsvatten och bioflock – helt utan skadliga kemiska tillsatser eller antibiotika. En svenskodlad jätteräka som är ekologiskt hållbar och som redan lär ha fallit flera välrenommerade restauranger i smaken. Matilda Olstorpe, grundare till Vegafish, var står ni idag? – Efter att tidigare ägarkonstellation satte bolaget i konkurs står vi i dagsläget inför en nysatsning som siktar på större volymer och en bättre kontroll över hela odlingskedjan. Vad innebär det? – Tidigare köpte vi larver från USA vilket gjorde oss beroende av regelbundna leveranser. Vi var en liten enhet varför vi inte prioriterades och bristen på leveranssäkerhet blev ett problem. Nu är planen att köpa in föräldradjur och kläcka larver här på plats. Var ska anläggningen ligga? – Planen är att fortsätta i Lysekil. Tillgången till bra kvalitet på saltvatten är viktig liksom tillgången på spillvärme från industrin, då det ju är varmvattenräkor vi odlar. Dock tittar vi på flertalet platser på västkusten då samarbete med kommun och andra aktörer i närområdet är av vikt för cirkulär affärsutveckling. Vilka volymer pratar vi om? – I första steget i Lysekil är det 10 ton om året. När vi får tillgång till ytterligare fastighet i närområdet kan det skalas upp till 70-80 ton per år. Hur stor är efterfrågan och vem är intresserad? – Idag har vi en efterfrågan på cirka 50 ton och den kommer främst från restauranger. Det är intressenter som redan känner till och uppskattar produkten. Det finns ett stort intresse för hållbar produktion, men som alltid måste produkten vara god också. Och det är den!

komma upp på en nivå som inkluderar anläggning och två års produktion, innan vi startar upp verksamheten igen. Förhoppningsvis löser sig detta under hösten. Det tar 3-4 månader att bygga upp anläggningen och sedan är det klart att börja odlingen. Vi vet precis vad som ska göras. Min kollega Joakim Oltner som också är delägare, har ansvar för teknik och utveckling. Själv är jag mikrobiolog och ansvarar för den biologiska biten. Det är en fantastisk produkt som vi tror på, och marknaden vill ha. Nu ser vi fram emot att få börja leverera igen! Är du intresserad av att investera, kontakta Matilda Olstorpe 0705-36 19 72

Karin Fagerståhl

öVarmrökt, kallrökt och gravad laxöRökt makrillö öRökt sillöLaxnuggetsöSåser och rörorö

Smakar den som våra vilda nordhavsräkor? – Både smak och storlek gör att den upplevs annorlunda än vår nordhavsräka. Kocken Tareq Taylor tycker, till exempel, att vår räka smakar som en blandning av havskräfta och hummer! Vad händer närmast? – Alla tillstånd är klara. Vi söker ytterligare investerare för att

Korshags Food AB | Falkenberg | 0346-71 57 57 | korshags.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Stöd till yrkesfisket förlängs till 31 december Regeringen har beslutat att förlänga den förordning som möjliggör ersättning vid tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet, ett så kallat stillaliggandestöd, till yrkesfiskare som drabbas särskilt av covid-19-utbrottet. Sedan 16 juni kan fiskare som drabbats särskilt av covid-19-utbrottet och som uppfyller villkoren för stödet välja att tillfälligt upphöra med sin fiskeverksamhet och få ersättning under tiden. Stillaliggandestödet syftar till att täcka fasta kostnader samt en arbetskraftskostnad under stödperioden och lämnas med ett schablonbelopp. Stödperioden har hittills delats upp i fyra olika perioder från 16 juni till 15 september 2020. Förlängningen innebär att ytterligare sju perioder införs från 16 september fram till 31 december. I början av september hade det kommit in 41 ansökningar om stöd varav 30 hade behandlats. Av dessa fick 24 bifall och 6 fick avslag.

INFORMATION FRÅN

Fiskarnas Pensionskassa Förs. Förening Kassan vänder sig till alla yrkesfiskare som är medlem i fiskets organisationer och är betecknad som yrkesfiskare. Det är en förening vars ändamål är att bereda pension åt medlem eller dennes efterlevande maka eller sambo. Försäkringen baseras på kollektivt inbetalda avgifter samt privat inbetalda avgifter och föreningen förvaltar pengar med ett åtagande på minst 3,5%. Pensionen inträder när medlemmen uppnår pensionsålder och det årliga beloppet är summan av de pensioner som varje insättning givit upphov till. Pensionen utbetalas 1 gång per år och är livsvarig. Pensionskassan är en stabil förening och utvecklingen har varit mycket positiv under åren. Vill du veta mer och är intresserad av ett sparande i kassan? Tveka då inte att kontakta oss! Maria Wernbom 0724-54 26 00, mw@vfisk.se Petra Wiberg 0707-17 39 18, pw@vfisk.se

Har du frågor om stödet, mejla till: fiskeristod@jordbruksverket.se

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

9


10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

En påse räkor, tack! Räkans liv innan den hamnar i fiskdisken Få saker förknippas med vardagslyx som färska räkor. En påse fredagsräkor har blivit en klassiker. Att skala dem själv är typiskt svenskt, även om våra grannländer tagit efter på senare tid. Men varför är räkorna mjuka i skalet ibland, eller svarta i huvudet? Hur länge lever de och var lever de? Här kommer lite snabbfakta.

N

ordhavsräkan Pandalus borealis fiskas med trål i de djupare delarna av norska rännan i Skagerrak och Nordsjön, samt i Koster- och Gullmarsfjorden. Artnamnet ”borealis” betyder nordlig och arten lever från Sverige norrut till Arktis, Barentshav, Spetsbergen och Grönland. Räkan lever på 50-500 meters djup där vattnet är förhållandevis kallt och bottnarna leriga. Även om den mestadels håller sig nära botten, gör den också vertikala vandringar efter föda. Dessutom vandrar räkan mellan olika havsområden under året och tidigt under våren befinner den sig gärna på grunt vatten där den är i färd med att kläcka ut sina mogna ägg. Strax innan ynglen kläcks kan man se små svarta prickar i det lilla ägget – larvens ögonfläckar. Honan bär sina ägg under buken i 5-9 månader, beroende på vattentemperatur. På västkusten kan räkan vara äggbärande i 5 månader och på Spetsbergen i 9 månader. De nykläckta larverna lever frisimmande och söker sig efter 3 månader mot botten. Samtliga nykläckta räkor är hannar i cirka 2½ år, sen genomgår de ett könskifte och blir honor. De små hannarna parar sig med de stora honorna. Även om räkan kan bli 12 år gammal blir räkorna i Skagerrak och Nordsjön inte äldre än 4-5 år och har då hunnit leka en till två gånger. Längre norrut blir räkorna könsmogna senare och blir också betydligt äldre. Räkan tros ha en maxlängd på 16-17 centimeter. Efter att äggen är kläckta, och hela havet fullt av små räkbarn, byter honan skal. Detta sker vanligtvis i mars-april. Ytterligare ett skalskifte måste ske innan parning på hösten. I våra närmaste vatten sker detta i oktober-november.

När räkan är: • Svart i huvudet, beror det på att mage och lever syns och att räkan har ätit mörka plankton, inte att räkan är av dålig kvalitet. •

Blek i färgen, har räkan stått i grunda vatten. Ju djupare den står, desto rödare blir färgen.

Mjuk och svår att skala, så har den precis skiftat skal. Det nya skalet är ännu inte hårt och sitter inte ordentligt fast på kroppen.

Har avbrutna antenner, behöver det inte betyda att den varit fryst, antennerna kan gå av i koket.

Fryst, så har den oftast producerats för att vara fryst genom att glaceras med en skyddande ishinna. På så sätt frystorkar inte räkköttet och räkan behåller en hög kvalitet. Ilona Miglavs

Självlysande räkor beror på bakterier På räkor finns bakterier som förekommer naturligt i havet. En del av dessa bakterier har förmågan att sända ut ljus, vilket kalllas för bioluminiscens. Den här förmågan förekommer också hos en del plankton men även hos andra djur i havet samt hos exempelvis lysmask som är larven till en viss skalbagge. För att ljus ska uppstå krävs enzymet luciferas. Enzymet kan bli aktivt först när antalet bakterier är tillräckligt många. Även om bakterien inte är farlig att äta i sig, så kan man dra slutsatsen att självlysande räkor har ett högt antal bakterier på sig. Den vanligaste orsaken till hög bakteriehalt är vanligtvis att räkorna förvarats för varmt under en period. Om du är osäker bör du kanske därför undvika att äta självlysande räkor.


FRÃ…N DJUPET AV NORRBOTTEN

www.bdfisk.se | 0920-599 700


12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Hälften av kräftorna kvar i havet Hälften av den svenska kvoten av havskräfta blir kvar i havet varje år. Så här i Corona-tider är siffran runt två tredjedelar. – Det finns utrymme för fler kräftfiskare, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande för SFPO.

F

ör närvarande har 220 yrkesfiskare individuella kvoter för att kunna fiska kräfta, enligt Havs- och Vattenmyndigheten. Fisket pågår från mellersta Halland och upp till norra Bohuslän. Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation, noterar att kräftfisket kan fördubblas och ändå uppfylla kriterierna för MSC-märkningen. Statistiken ger klara besked. Under 2018 fiskades blott 54 procent av kvoten upp, ifjol föll siffran till 48 procent. I år ser det ut som om cirka två tredjedelar av kvoten blir kvar till havs.

– Det handlar om en kvarts miljard i värde som lämnas kvar i havet, säger Ronelöv Olsson. Enligt SFPO:s ordförande vill fler fiskare bredda verksamheten och ge sig på kräftfiske. – Men Havs- och vattenmyndigheten har uppfattningen att det inte behövs fler fiskare, i synnerhet inte trålfiskare. För oss är det viktigt att en större del av kvoten tas upp och färre kräftfiskelicenser innebär att återväxten i yrket hämmas. Medelåldern är idag kring 60 år, säger han. Hur många fiskare som vill ge sig i kast med att fiska havskräfta vet inte Peter Ronelöv Olsson.

– Men intresset finns. I nuläget släpper myndigheten bara burfiskelicenser. Men faktum är att fisketrycket på platser som lämpar sig för burfiske är så stort att vi riskerar överfiske i de områdena. Däremot ser vi att det är ett jättestort underskott i trålfisket efter kräfta, säger han och lägger till: – Jag vet att många fiskare vill tråla efter kräfta. Men de avstår från att söka en licens eftersom de vet att Havs- och vattenmyndigheten ändå säger nej. Därför kan myndigheten säga att de är få ansökningar. Under Corona-året 2020 har det varit extra tufft att vara kräftfiskare.

FAKTA – Så mycket havskräfta fiskas i Sverige År 2018 2019 2020*

Total kvot (ton) 3 452 3 956 4 007

Fångad kvot (ton) 1 860 (54 %) 1 902 (48%) 1 122 (28%) *Till och med 11 augusti Källa: SFPO och Havs- och Vattenmyndigheten


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

– Det har tidvis varit stopp i exporten till bland annat Italien och Spanien och prisnivån har varit dålig här i Sverige, säger Peter Ronelöv Olsson.

HKPO är av annan uppfattning

Tommy Lang är ordförande för Havsoch Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO) i Träslövsläge. Han delar inte Peter Ronelöv Olssons uppfattning om att fler vill fiska kräfta. – Jag har inte hört talas om att någon fått nej och intresset verkar inte vara så väldigt stort. Det viktigaste för näringen är att locka in fler i fiskeyrket. En föryngring är ett måste och den måste ske medan det finns kunniga fiskare kvar som kan lära ut yrket. Vi måste bryta den negativa spiral som fisket varit i under många år, säger Tommy Lang.

Finns det utrymme för fler kräftfiskelicenser? – Det är tveksamt. Vi måste få avsättning till rätt pris för våra produkter, det har varit problem med det nu under pandemin. Det är viktigt att fisket sker i harmoni med marknaden, säger Lang.

Oönskad bifångst anledning till avslag för trållicenser

Enligt Patrik Persson, chef för tillståndsenheten vid Havs- och vattenmyndigheten, finns det inget stort tryck efter fler kräftfiskelicenser. – Det är ett tiotal varje år som söker burfiskelicenser och de säger vi ja till. Några få vill trålfiska, vi har haft en ansökan i år och en förra året, säger han. Havs- och vattenmyndigheten säger generellt nej till fiskare som vill tråla efter kräfta. – Vi ger avslag på grund av att trålfisket ger oönskade bifångster av torsk, vitling och andra arter. Det handlar inte om att trålningen skulle skada bottnarna, säger Persson. På västkusten har 220 kräftfiskare en individuell tilldelning av totalkvoten för havskräfta. Av dem är en hundratal burfiskare. – Jag vet att yrkesfiskets organisationer säger att utrymmet för fler burfiskelicenser är begränsat och att det finns risk för överfiske. Vi kommer i höst att ha ett möte med rådgivningen inom SLU för att reda ut den frågan, säger Patrik Persson. Dag Fransson

Snyggast inte alltid godast – vad händer när kräftdjur ömsar skal? Utsidan är inte allt! Alla skaldjur ömsar skal för att kunna växa, en komplicerad fysiologisk process där mycket kan gå fel på vägen. När man står vid fiskdisken för att köpa havskräftor kan det vara frestande att välja de snyggaste exemplaren. Här förklarar vi varför det inte alltid är bäst. För skaldjur pågår en ständig och komplicerad växtprocess. Eftersom skelettet sitter på utsidan måste de ständigt ömsa skal under tillväxten. Skalskiftet, för till exempel kräftan, sker periodvis under livet och ju äldre kräftan blir, desto mer sällan ömsar den skal, då tillväxten avtar med tiden. Förberedelserna inför skalskiftet tar lång tid, själva skiftet till det nya skalet går snabbt, och efterarbetet tar lika lång tid som förberedelserna. Skalskiftet startar genom att bygga upp ett nytt mjukt skal, under det befintliga. Det är i detalj likadant som det gamla, även i En hummer som precis ömsat skal färg och mönster. Samtidigt börjar kräftan regenerera nya ben som den kanske har förlorat sedan senaste skalskiftet. Lederna blir inte fullt utvuxna med en gång men blir vanligtvis större och större för varje skalskifte. Kräftan tar också vara på mineralsalter från det gamla skalet och lagrar dessa i sina vävnader. Man kan därför ta blodprov på kräftor och genom analyser av blodets innehåll avgöra var någonstans i skalskiftet som kräftan befinner sig. Om det är en sötvattenskräfta som skall ömsa skal kan den lagra exempelvis kalciumkarbonater i form av kalkkroppar i huvudet. Dessa syns som vita, ovala centimeterstora klumpar i kräftans huvud. Kalken i dessa löses upp efter skalskiftet och förs ut i blodet och in i det nya skalet. Det är naturens sätt att se till att kräftan får kalk kvickt i miljöer där det annars kan vara svårt att få tag på.

Pumpar upp den nya skalkostymen med vatten

När kräftan ömsar skal spricker det gamla skalet i speciellt avsedda sömmar och kräftan börjar pumpa upp sin nya mjuka kropp med vatten och glider ur sitt gamla skal. Sedan måste kräftan ta in vatten i kroppen för att pumpa upp sig till den storlek som det nya skalet tillåter. I extrema fall, med dålig tillgång på föda, kan faktiskt djuret krympa något i storlek vid skalskifte men vanligtvis byter det naturligtvis skal för att växa. Den nyömsade kräftan är mjuk och nästan geléartad, har svårt att förflytta sig och försvara sig mot fienden. Därför gömmer den sig gärna i klippskrevor eller hålor under den tid det tar för skalet att hårdna, vilket vanligtvis tar en vecka. Därefter kan den börja äta och röra på sig igen. Även om det gamla skalet var missfärgat och skadat kommer det nya skalet vara vackert och helt. Skalskifte sker då kräftdjuret behöver växa i storlek men vanligen också före lek eftersom honan måste vara mjuk i skalet under parningen. Skaldjuren bär ju också sin befruktade rom på buken och väljer att kasta av sig sitt gamla skal när alla ägg är kläckta. Sammanfattningsvis kan det vara klokt för konsumenterna att inte välja ett skaldjur; hummer, havskräfta insjökräfta eller räka, efter ett snyggt utseende, där man får ett skaldjur som nyss ömsat skal och som är uppumpat med vatten, utan snarare välja de som ser lite skamfilade och missfärgade ut. Sannolikheten är då större att skaldjuret innehåller mindre vatten och istället är fyllt med härligt och välsmakande skaldjurskött. Ilona Miglavs

13


14

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.4 2020

Räkor är riktig �supermat� Fisk och skaldjur tillhÜr de livsmedelsgrupper vi bÜr äta mer av tillsammans med grÜnsaker, frukt och fullkornsrika sädesslag och är en viktig del i en hälsosam kost. Räkor innehüller en mängd viktiga näringsämnen. Trots det har det fÜrekommit en del diskussioner om hur nyttiga räkor egentligen är. FramfÜr allt är det frügan om kolesterolet som diskuterats. Kontentan av de forskningsstudier som finns idag visar att kolesterol i maten inte är en riskfaktor fÜr hjärt- och kärlsjukdom. Har du redan ett hÜgt kolesterolvärde är ett müttligt intag av räkor helt okej. Hur är det egentligen med kolesterolet

Kolesterol är en central byggsten i muskler men ocksü i nerver och hjärna. Som ämne har kolesterol i vissa studier till och med visat sig kunna Üka muskeltillväxt och styrka. Kolesterol i sig är alltsü inte farligt utan det har snarare att gÜra med pü vilket sätt som det transporteras i blodet. Där spelar fettets kvalitet en stÜrre roll. Det mjuka fleromättade fetterna är hälsosammare fÜr oss än de hürda mättade fetterna. Anledningen till att ett Ükat kolesterolintag oftast inte är skadligt beror pü att vi har en egen produktion av kolesterol i kroppen. Denna egna produktionen minskas dü intaget av kolesterol Ükar. Ungefär en fjärdedel av kolesterolet vi behÜver kommer frün maten, resten bildas i vür lever. Hos vissa personer kan regleringen vara ur balans vilket kan leda till ett hÜgt kolesterolvärde i blodet.

Motion och bra kost – bästa medicinen

Ett hÜgt kolesterolvärde beror till stor del pü livsstilen men kan i vissa fall ocksü bero pü ärftlighet. Bästa medicinen fÜr ett hÜgt ko-

Hüll koll pü vädret.

lesterolvärde är motion tillsammans med kostfÜrändringar. Mindre mättade fetter frün kÜtt, chark och mejeriprodukter och istället mer fleromättade fetter frün fisk och skaldjur, vegetabiliska oljor och frÜn och nÜtter. Räkor är hälsosamt att äta men om du redan har ett hÜgt kolesterolvärde bÜr du äta de med mütta och gärna kombinera med grÜnsaker och fullkornsbrÜd.

Räkor innehüller massa nyttigheter

Räkor är riktig supermat. De är rika pü protein och innehüller i stort sett inget fett och inte heller nügra kolhydrater. 100 gram kokta skalade räkor innehüller 17 gram protein, 0 gram kolhydrater och 0,6 gram fett. Därav har de ocksü ett lügt energiinnehüll och ett bra val oavsett om ditt mül är att bygga muskler eller hülla vikten. Räkor är ocksü en bra källa till vitamin B12, vitamin E, kalium, magnesium och selen. Flera av dessa ämnen har en antioxidativ effekt och skyddar vüra celler i kroppen.

Linda Frithiof

Ladda ner vür app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder pü hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderfÜrhüllanden.

NÄR DU SÖKER KVALITET! Komplett fiskoch skaldjursgrossist med den bästa servicen! Truckgatan 26, 442 40 Kungälv,



Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

031-704 30 60 info@rakexport.se

www.lewrens.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Nya Fiskhamnen i Göteborg – en spännande stadsdel växer fram

Arkitekten Gert Wingårdh.

Ett halvår har gått sedan Wingårdhs arkitektkontor presenterade ett första utkast om en ny fiskhamnvision för Göteborg. Nu har tankarna ersatts av konkreta planer och ritningar. Planer som inte bara löser akuta problem utan möjliggör en spännande tillgång för alla göteborgare och turister från hela världen. Vision för nya fiskhamnen i Göteborg...

... där auktion, beredning och logostik finns i bottenplan.

E

fter det senaste årets intensiva arbete med att definiera problem och möjligheter kring fiskhamnen, har nu en plan vuxit fram. En sjunkande hamnplan och gamla otidsenliga beredningslokaler ersätts med ett sjömatscenter där auktion, beredning och logistik samsas med saluhall, restauranger, utbildningsverksamheter och kanske till och med universitet, forskning och myndigheter -ovanpå vartannat. Det vill säga auktion, beredning och logistik underst. Här ska fisken och skaldjuren tas emot via lastbil eller båt, för att sedan beredas, förädlas eller säljas vidare. Möten, utbildning, serve-

ring och matupplevelser överst, med en svårslagen utsikt över vattnet. Men projektet sträcker sig längre än så. Förutom ett sjömatscenter planeras också kontor, butiker och 1000 nya bostäder, alltså en helt ny stadsdel. Nära stadskärnan och ändå alldeles vid vattnet med allt vad den attraktionskraften innebär. – Det arbete som nu initieras av fiskhamnens aktörer är något staden borde tagit tag i för många år sedan. Området har länge varit ett visuellt och arbetsmiljömässigt sorgebarn, säger Henrik Nilsson på

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

JKL Group, som arbetar som en kommunikationslänk mellan projektgrupp och kommunens politiker. Henrik menar att med de positiva tongångar från nuvarande kommunpolitiker känns äntligen fiskhamnen som den viktiga handelsplats det är, med möjlighet att växa till något riktigt stort. Tidsplan och kostnad? Arkitekten Gert Wingårdh menar att någonstans mellan fyra och åtta år kan vara en realistisk plan. Och kostnaden? – Ja, det kommer i alla fall inte att belasta skattebetalarna, säger Gert Wingårdh. Tanken är att bostäder och kontor ska finansiera så att det blir ett nollsummespel.

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som händer i projektet?

Håll utkik på www.fiskhamnen.se

Karin Fagerståhl

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

15


16

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Småskaligt selektivt räkfiske i Kosterfjorden – och två sammansvetsade bröder

Räktrålaren SD 511 EROS III ägs av bröderna Jan-Olof och Nils-Arne Hellberg med företaget Resö Skaldjur AB. Efter trettio år med egen fiskebåt kan de summera ett långt arbetsliv till havs och lyfter upp friheten och spänningen om fångstens storlek som det bästa med jobbet. Ja, och så de räkorna förstås, det blir ofta räkor både på morgon- och kvällskvisten, samt en räka eller två när de är alldeles nykokta ombord.

K

lockan är 03 och Jan-Olof är redan på plats i den lilla fiskehamnen på Resö i norra Bohuslän. En vecka in i september är det lugnt och stilla, turisterna har åkt hem och krogen mittöver ”Lexö på Resö” som serverar ”löjligt god” räksmörgås och pizza med räkstjärtar har stängt för säsongen. Det är en ljummen morgon, åskovädret passerade under natten och prognosen visar på en ganska lugn dag till sjöss. Nils-Arne ansluter och när klockan är 04 åker vi rakt väster ut. Efterdyningarna från gårdagens oväder märks först när vi kommer längre ut och vi som gästar båten blir lätt sjösjuka. Inget ovanligt menar JanOlof. – Det tog mig tre år att komma över den känslan. Han styr båten mot ön Torgrimmen i Kosterfjorden och skymtar en tumlare på håll.

– De är en fin liten koloni som brukar hälsa när vi kör förbi. Jan-Olofs djurintresse sträcker sig även till landbacken. Hemma på gården har han får, getter, höns, hundar och katter. Han medger att det kan bli lite tight om tid ibland, som när han kommer hem sent på kvällen och tackorna ska lamma. Men det är det värt och det funkar trots allt menar Jan-Olof. Skogen är ett annat intresseområde. – När det är dåligt väder på sjön försöker vi komma ut i skogen och jaga tillsammans brorsan och jag, det är en bra avkoppling.

Aktiva i utvecklingen av selektiva fiskemetoder

Vi är framme vid Vittlinghagen och väntar på att klockan ska slå 5. Här innanför trålgränsen har 35 båtar tillstånd att fiska


”Jan-Olof lutar sig tillbaka i skepparstolen. Det är drygt 5 timmars väntetid innan de ska ut och dra upp fångsten” räkor mellan klockan 5-20 på vardagar. Det verkliga antalet är betydligt lägre, kanske bara 10 aktiva båtar i dagsläget förklarar Jan-Olof. Arbetskläderna åker på och klockan 5.10 sätts den första trålen. Det är fortfarande mörkt ute, men så här ute på havet lyser månen upp ett skimmer av ljusstrålar på vågorna. EROS III är en mellanstor häcktrålare (36 bruttoton, 15 meter) och en av Sveriges många medelstora räkfiskebåtar när det kommer till mängden landad räka. Räkfisket har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren. Arbetet med att utveckla selektiva redskap som minimerar förekomsten av oönskad bifångst i trålarna har utvecklats och engagerat bröderna Hellberg, som även tagit emot ett hållbarhetspris i kommunen. – Vi började undersöka möjligheterna med selektiva redskap redan 1997. Sommaren 2000 blev det sedan lag på att använda fiskeavvisande sorteringsgaller, som vi kallar rist, vid fiske i Väderöfjorden. Vi har under åren anpassat maskstorlekar, trålstorlekar och provat ut många varianter av sorteringsgaller och konstruktioner. Tillsammans med trålverkstaden på Fiskareföreningen Norden har de

bedrivit ett intensivt arbete med att förfina sorteringsgallren för räkfisket. – De har varit till en fantastisk hjälp! Vi har provat ut många varianter och jobbat hårt för att få rätt vinkel. Sommaren 2015 hittade vi äntligen rätt, berättar Jan-Olof. Vi kan nu sortera ut uppemot 90 procent av den minsta räkan, lusen, och upp till 70 procent av råräkan.

Nils-Arne spanar ut över havet.

Jan-Olof visar stolt upp resultatet av dagens fångst.

Det stora lugnet infinner sig När trålen ligger på plats i djupet infinner sig en av dagens absoluta höjdpunkter enligt Jan-Olof. – Ja, det är det bästa, när jag kan ta en kopp kaffe och känna att allt är lugnt och fint. Nyheterna på radion blandar sig med ljudet av båtens motorer. Jan-Olof lutar sig tillbaka i skepparstolen. Nu är det drygt 5 timmars väntetid innan de ska ut och dra upp fångsten. När man hör Jan-Olof beskriva spänningen inför varje upptagning förstår man att han fortfarande tycker att varje trålning är lite magi, lite av ett lotteri. – Ja, när man känner tyngden och kraften i trålen, det är alltid lika spännande! De här åren har varit väldigt, väldigt roliga men såklart innehållit en hel del tråkigheter också. Så är det, havet ger och havet tar. Nils-Arne går ner i kajutan för att vila en stund. Vi tuffar sakta fram i 1,3 knop och Jan-Olof håller koll på varje 70 - 100 famn. Det finns alltid en risk att man fastnar med trålen. Under åren har de varit med om ett antal incidenter. De har till exempel fastnat i ett vrak från andra världskriget, fått en stor stock som gått rakt igenom trålen och tappat trålbord. Det är sådant som händer, tycks Jan-Olof mena, det är såklart trist, inte minst ekonomiskt

Dags att sätta i trålen för andra gången.

eftersom en ny trål kostar minst 120 000 kronor. Solen går upp och färgar horisonten rödgul. En ny dag randas och det blir extra tydligt så här ute till sjöss. Tanken slår mig att Jan-Olof och Nils-Arne måste ha sett tusentals olika soluppgångar, undrar om man någonsin vänjer sig? Släkten har fiskat på havet utanför Resö i generationer. – Det har varit självklart att jag skulle ägna mitt yrkesliv åt fisket och havet, berättar Jan-Olof. Pappa fiskade och alla vi bröder har varit verksamma över tid, men nu är det bara brorsan och jag som är aktiva. Som 15-åring bedrev han eget fiske med ålfiske och kräftburar, men sedan 30 år tillbaka har han i princip bedrivit räkfiske på heltid tillsammans med sin bror och var bara 19 år när han köpte EROS III. Kaffet är urdrucket och det är dags för vaktbyte. Nils-Arne tittar upp från kajutan, sträcker på sig och slår sig ner i skepparstolen. – Förra veckan fiskade vi både räkor och kräftor så det känns i kroppen, det blev väl lite drygt 60 timmar skulle jag tro. Vi är lata denna vecka och kör bara tre dagar med räkfiske, så nu kanske vi landar på 50 timmars jobb. Imorgon blir det nog inget, det ser ut att friska på rejält. Det beror på vindriktningen om man ska trotsa vädret och såklart också på om det finns bra fångst därute. När räkorna byter skal är de till exempel väldigt rädda och smiter mellan maskorna.


18

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Det blev en lyckad fångst denna dag.

Ett sammansvetsat team Klockan drar sig mot 10. På med arbetskläderna igen och klockan 10.10 dras trålen upp. Det tar knappt en timma att ta upp trål, sortera, koka och låta räkorna svalna innan kylningen. Allt går i en rasande fart. Räkorna tas ombord via babord sidan, måsarna håller sig framme och stjäl några räkor i luften. Trålen töms ner i en ”luftbinge” som sedan forslar räkorna vidare ner till sorteringsbandet. Här plockar man bort lite småkrabbor och annat smått som kommit med. Sen åker räkorna ner i koket tillsammans med ett mått salt för att sedan sköljas av och läggas på avkylning. Det är fullt av vatten och skalrester på däck så det är lite halt att ta sig fram. Det märks att bröderna känner varandra innan och utan så här utväxlas inga onödiga ord. Ett perfekt samarbete och sen är det bara att sätta i trålen ännu en gång. Vi har gått lite längre söderut och det har blåst upp till 9 sekundmeter. Nu följer nästa omgång av väntan och det sitter fint med lite mat, pappersarbete och vila innan nästa trål ska tas upp. – Det är ett fritt arbete men lite mycket datajobb. Enligt mig ser inte framtiden så ljus ut för det kustnära fisket tyvärr säger Nils-Arne. De mindre försvinner när de stora köper upp de mindre. Jag är 61 år nu och känner att det är dags att dra ner på tempot. Båten ligger ute till försäljning, brorsan är ju yngre, men han har ju en mindre båt och kan fortsätta med kräftor. Vi får se hur det blir. Inför den andra trålningen friskar det på rejält. 15 sekundmeter sydväst, vinden

Eros III i hamnen på Resö.

”Vågorna sköljer över däck, men det bekymrar inte fiskarna som jobbar på” vände snabbt och ”ligger på i häcken”, som Jan-Olof uttryckte det. Vågorna sköljer över däck, men det bekymrar inte fiskarna som jobbar på och kan summera dagens fångst till 190 kg kokta räkor och 120 kg råräkor. I det småskaliga kustfisket med små räkkvoter innebär det att kokräkan blir mer värd, vilket är avgörande för räkfiskets överlevnad. – Mitt önskemål är att vi får 2/3 kokta räkor och 1/3 råräkor, men det är väldigt mycket råräkor just nu så idag nådde vi inte riktigt upp till den fördelningen. Klockan 19 är vi tillbaka i hamn, vid kajen står några kunder som ivrigt väntar på

sina pinfärska räkor som de förbeställt via båtens facebooksida. – Det är en ruggigt bra marknadsföringskanal, vi får väldigt bra respons från våra kunder, säger Jan-Olof. Kylbilen backar in mot båten, de kokta säljs på Smögens fiskauktion och råräkorna skickas till Bua Shellfish som ångkokar och skalar dem i sin fabrik. Vi har varit ute i ganska precis 15 timmar och arbetsdagen, som började nästan tre timmar innan solen gick upp, har avslutats med en solnedgång som rundar av ett minst sagt rejält arbetspass ute på sjön.

Räkorna är färdigkokta och läggs i trådbackar för avsvalning.

Nenne Jacobson Granath


Ring så hämtar vi! 0523-379 98

Förbrukad marin plast och uttjänta fiskeredskap får nytt liv!

• TRÅLVERKSTAD • UTVECKLING AV SELEKTIVA REDSKAP • SKYDDSNÄT OCH SPORTNÄT • MILJÖÅTERVINNINGAV NÄT OCH PLAST 0523-379 98 • SMÖGEN info@ffnorden.se

www.ffnorden.se


20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Färska räkor – så lång är hållbarheten Färska, nykokta räkor kan vara fantastiskt gott. En god, enkel och lyxig middag serverad med aioli, nybakt bröd och smör. Men begreppet färska räkor kan ju vara lite tvetydigt. Färska som i nyfångad? Eller färska som i nykokta? Eller menar man räkor som just inte är frysta eller konserverade? En räka får kallas för färsk fram till dess att den inte är färsk. Det vill säga tills den inte bör ätas. Vad som händer på vägen dit och varför de är så känsliga, förklarar vi här.

R

äkor som säljs kokta med skal, kokas ombord på båten direkt efter att de fångats. Anledningen till det är att man får en bra kvalitet på räkan. När de kokas levande drar stjärten in sig under huvudet och den får en böj som gör den mer hållbar. Den går inte sönder lika lätt vid hantering. En färsk räka skall

vara glänsande i skalet och ha en frisk havsdoft. Efter ett par dagar börjar salt kristalliseras på räkans skal och den torkar något. Efter ytterligare någon dag brukar man kunna känna en frän ammoniakdoft. Prova att skala räkan, släng skalen och lukta igen. Luktar de okej kan du prova hur de smakar.

Räkan I räkans livscykel ingår flera skalskiften under året; uppbyggnad av huvudrom under sommarhalvåret, utläggning av rom under buken under vinterhalvåret och utkläckning av rom under mars/ april. De olika stadierna i räkans liv medför att den visar olika kvaliteter när det gäller mjukhet i skalet och struktur i köttet. Detta är lätt att ta för dålig kvalitet men hör till räkans normala livscykel. Ibland kan räkan vara svart i huvudet, vilket inte heller beror på dålig kvalitet utan på att räkan har ätit mörka plankton.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Därför blir räkor dåliga

I Sverige är det vanligast att vi köper kokta räkor. Eftersom de då sällan upphettas efter inköp dör inte heller de bakterier som eventuellt har bildats i och på räkan. Råa räkor är naturligt bärare av bakterier som kan växa både vid låg temperatur och höga salthalter. Bakterier som finns naturligt i miljön ombord på båten där räkan kokas. Fisk och skaldjur förstörs också lättare av bakterier jämfört med kött eftersom skaldjur jämförelsevis innehåller mindre glykogen (det kolhydratlager som finns i muskeln) i köttet. Sänkningen av pH blir därför mindre än i kött, vanligtvis till ett pH mellan 6,2 – 6,5, vilket gynnar bakterietillväxten något. Fisk och skaldjur är också mer känsliga för fettoxidation, det vill säga härskning, än kött eftersom fisk och skaldjur innehåller en större andel omättade fettsyror. En annan anledning är att blodets hemoglobin i fisk- och skaldjursmuskler gör att de oxiderar lättare (de är starkare pro-oxidanter) jämfört med samma typer av protein i kött.

Hantering av räkan

De faktorer som påverkar hur snabbt räkan blir dålig är givetvis antalet dagar sedan den fiskades men förvaras räkan för varmt går det snabbare. Även en hög luftfuktighet påverkar förskämningshastigheten liksom om räkan blir kontaminerad med bakterier. En god hygien är viktigt i alla led. Att inte hantera räkorna med händerna eller smutsiga redskap gäller både fiskare, fiskhandlare, kockar och konsumenter.

Den dåliga lukten

Hos både fisk och skaldjur uppstår en otrevlig ”fisklukt” som orsakas av flyktiga aminer. Vissa aminer orsakas av förstörelsebakterier, ibland i kombination av en höjd omgivande temperatur medan andra bildas enzymatiskt även då räkorna är nedkylda och till och med frysta. Bland de flyktiga aminerna finns också ammoniak, som bildas då proteiner bryts ner i räkan. Detta kan ge en tydlig ammoniakdoft. Linda Frithiof

Så här förvarar du dina kokta räkor En nyfiskad, kokt räka av god kvalitet kan lagras upp till en vecka om temperaturen i kylen håller 2 – 4°C. I en konsumentkyl är det lite varmare, omkring 8°C, där är hållbarheten istället ungefär två dagar. Ta gärna med en kylväska till fiskaffären eller be om lite extra is i en påse. Vill du förvara räkor hemma i kylen, lägg de gärna tillsammans med en kylklamp. Räkor bör varken lagras för torrt eller för fuktigt och man bör se till att de ligger i behållare där de kan ”andas”, till exempel en papperspåse. Kokta räkor skall aldrig ligga direkt på is, vare sig i butik eller hemma, eftersom de då suger upp vatten samt att smältvattnet tar med sig salt från räkan och gör att räkan smakar mindre.

UTBLICK

Förändring börjar hos en själv!

V

arje sommar inser man att sjömatsjorden fortsätter att snurra, även om ”Out of office” är aktiverat. I år var det flera centrala frågor som inte pausade för att det var sommar, alla med stor påverkan för svensk sjömat under lång tid framåt. En av de stora frågorna förutom EU:s nya kontrollförordning som jag tog upp i senaste Utblick, är förvaltningen av sill och makrill. Föregående år tappade makrillen sin MSC-certifiering efter att våra grannländer inte kommit överens om hur kvoterna skulle fördelas. Även EU med Sverige har ett delansvar för att så skedde. Över ett år har nu gått, fortsatt utan en gemensam plan. Den 4 september blev det officiellt att också Atlanto-skandisk sill, basen för vårt älskade sillbord riskerar sin MSC märkning i slutet av året, om inte kuststaterna kommer överens om fördelningen av makrill-, sill- och blåvitlingskvoterna i höst. En orsak till att länderna inte kommer överens kan man, förutom klimatförändringarna som får våra pelagiska bestånd att simma i nya geografiska mönster, spåra till en nationell fiskeriförvaltning som är helt fokuserad på effektivitet med hög belåning och stora enheter som följd. Att förändring börjar hos en själv skulle vara ett efterlängtat måtto. Med anledning av att samma strukturer gäller också för Svensk pelagisk fiskeriförvaltning har Fiskbranschens Riksförbund svarat på i utkastet till Strategin för svenskt fiske och vattenbruk som leds av HaV och Jordbruksverket. Som vanligt när Sverige gör arbeten inom vattenbruk skall tyvärr allt och alla vara med, till den grad att ingen som deltar i arbetet egentligen vet sin egen roll eller vad man kan förvänta sig av åtgärder och resultat. Fiskbranschens Riksförbund har därför valt att fokusera på några grundläggande punkter för en hållbar tillväxt inom svensk sjömatsnäring över tid. Nämligen (1) att andel av den svenska fisken som landas till human konsumtion behöver öka från dagens låga 25%, (2) att Sverige får en tydligare ansvarsfördelning för sjömaten från hav till bord med färre myndigheter involverade, (3) att fiskeriförvaltningen tar sin del av ansvaret för kustsamhällenas överlevnad, samt (4) att svenska myndigheter och politiker har en rättvis tillämpning av regelverk för lokalt fångad och förädlad fisk i relation till andra EU länder, och genomför föreslagna förändringar i relation till HaV:s spårbarbarhetssystem. Vi har lagt 100-tals timmar med våra medlemmar för att ge våra viktigaste synpunkter och hoppas att sommarens insatser kommer att bära frukt för branschen och Sverige som helhet - lång tid framöver.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

21


22

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

I KÖKET

Skaldjur och umami

Som född och boende på västkusten är jag uppvuxen med en nära tillgång till färska skaldjur. Ibland glömmer man bort vilken otrolig lyx det är att dagligen kunna gå ner till fiskhandlaren och köpa ett kilo havskräftor, musslor, krabba, räkor eller hummer när det är säsong. Begreppet ”vitt vin och räkor” sitter etsat i oss alla tror jag. Öl och nubbe till kräftorna samt chablis eller champagne till hummern känns lika glasklart. Måste det vara så? Får man dricka något annat till? Kan man dricka något annat till? Jag försöker reda ut det nedan. Skaldjur i sig som bara är kokta eller enkelt tillagade har inte så kraftig smak. Utöver sälta från havet så innehåller de flesta skaldjur en tydlig smak av umami.

Vad är då det? Umami kallas för den femte grundsmaken. Den upptäcktes av en japansk professor på tidigt 1900-tal. Ordet kommer från de japanska orden ”umai” och ”mi” som betyder delikat smak. Den är lite odefinierbar i smaken men har mer en förnimmelse av fet textur, oljig, viss sötma, lite sälta och nötig. Buljong, svamp, skaldjur, soja, lufttorkad skinka och rostade rotfrukter har en tydlig umamismak.

Jacob´s Creek UnVined Artnr. 1935

59:- Alkoholfritt. Riesling med liten sötma och smak av päron, äpplen, melon och lime.

Himlagod räkgryta

Kim Crawford Sauvignon blanc Artnr. 78794

149:- (Beställningsvara). Nya Zeeländsk topp sauvignon blanc med mycket passionsfrukt, melon, citrus, päron och örter.

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

med Sherrykokta blåmusslor er och tomat jordärtskocka, hasselnött Vintry´s Medium Dry Blend of Amontillado Artnr. 8247

109:- Sherry Finns även som halvflaska 37,5 cl för 65:-. Viss sötma från torkad frukt som apelsin och med nötighet från valnötter.

GodDryck No 1 Artnr. 19018 119:Mousserande och friskt med inslag av citrus, äpplen, mandelmassa och krusbär.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Om man har umami i maten som exempelvis i skaldjur så förstärker det beskan och strävheten i drycken. Så om man dricker öl med tydlig beska så upplevs ölen ännu beskare än vad den var från början. De flesta röda viner har lite strävhet/tanniner i sig och på samma sätt här så förstärks vinets strävhet ihop med umami. Grundsmaken i mat i form av syra, sälta, beska, sötma och umami måste matchas med samma grundsmak i drycken. De måste adapteras annars blir det smakmässigt kaos i munnen och mat och dryck förstärker varandras dåliga sidor. Om man däremot tillagar skaldjuren med smakrika tillbehör så ändrar man förutsättningarna och vissa öl och röda viner kan fungera till. Men risken finns att tillbehören tar överhand och de fina skaldjuren lite försvinner i smak. Så till naturella räkor är ett vitt vin med en liten lätt restsötma kvar en bra kombination. Inte bara en skröna utan ett smakmässigt faktum. Däremot om man tillagar sina räkor med chili, musslor med grädde och vin, kräftor och hummer gratineras med örter och vitlök ja då breddas möjligheten till dryckesalternativ. Generellt är det ändå så att olika vita stilla eller mousserande viner med olika nivåer av syra eller sötma i fungerar bäst till. Eller varför inte en sherry? Här har vi några härliga recept gjorda med olika skaldjur och förslag på vitt vin, sherry och alkoholfritt alternativ till. Recepten hittar du på www.sjomatsframjandet.se Smaklig spis!

Havskräftsoppa med Talegg och västerbottenskri iokyss sp

Nederburg The Anchorman Chenin Blanc Vitt vin Artnr. 76659

199:- (Beställningsvara). Lätt fatlagrad chenin blanc som har mogen frukt av päron och aprikoser med liten krydda och honungstouch.

Arg Alk u 10-p oholfritt s Pana . c ack x 25 Kostar 2 hé eller 5:även cl. Fr en d kalla ansk för en r Pan y d c k R på ö l oc som är adler. D aché näst h citron en blan et är lä an a Frisk lko sk. I d dning c besk itruskar holfri, 1 etta fall ak % a av hum tär med . le frå li n öle ten n.

INSJÖNYTT

Nytt från de riktigt söta vattnen!

S

itter vid skrivbordet i meditativ kontemplation och funderar över vad som egentligen har hänt inom insjöfisket sedan förra numret av bladet!

Konstaterar att det är mycket lättare att förtränga det som hänt, än att begrava tankar på framtida galenskaper som man kanske inte bör genomföra. Men lite har i alla fall hittats sen sist! Pandemin sitter förstås lika fast i medvetandet som både digerdöden och trettioåriga kriget. En stor glädje förnimmes emellertid när vi konstaterar att den fullständiga undergångsstämning som kändes för fiskenäringen i våras faktiskt inte alls besannades. Priserna har varit riktigt bra efter första månadens bottennapp och vi har förstått att konsumenterna även i kristid känt att de behöver våra produkter. Ett stort tack till våra älskade grossister, butiker och kunder som stöttat insjöfisket, och förresten hela fisket, i eländestider! Konstaterar att den totala gösfångsten kommer att bli lägre i år, främst på grund av att fisket nästan stod helt stilla när priserna var som lägst. Inte hela världen, då vi kommer att få en stark kommande säsong genom beståndsöverskottet från i år. Fisket efter kräfta är också förbi i våra sjöar för i år. Har varit tämligen normalt både fångstmässigt och prismässigt. I Vänern har för övrigt kräftbeståndet spridit sig ytterligare till glädje för fiskeföretagen. Kräftfisket i Vänern startade väldigt lokalt för bara tiotalet år sedan och vi tror att detta kan bli en framgångssaga. Och så har vi upptäckt att vi lyckats få in säl i Mälaren. Sälen är en kvalitetsmedveten gynnare som liksom konsumenten upptäckt att Mälargös är något riktigt fint att ha till middag. Inget ont om sill och torsk, men man kan liksom tröttna på vardagsmaten. En säregen stöldturné har också förevarit i Vänern. Flera ryssjor försvann i våras, men tjyven ertappades till sist. Ryssjorna hittades som byggmaterial i en bäverdamm. Lagföring av bävern har ännu icke verkställts, utan bävern har istället flyttats till Hjälmaren i förhoppning om att stoppa läckaget i Hyndevadsdammen, som gjort att vattenståndet varit extremt lågt i sjön över hela sommaren. Som detta inte vore nog: Fiskare i sjön Bolmen har i sommar haft upprepade fångster av stör! Bolmen kan därmed framgent kanske bli en stör-ande konkurrent till Vänerns fina löjrom. Väl mött till nästa gång!

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

23


24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Vildplockade ostron i Bohuslän Möt några av Sveriges få licensierade ostronplockare årsåldern, men har långt kvar för att toppa världsrekordhållaren i tubdykning (innehavs av 100-åriga amerikanen Bill Lamber). De är vältränade och kör regelbunden styrketräning vilket är en grundförutsättning för att klara jobbet som ostrondykare. – Kroppen är det viktigaste arbetsredskapet vi har. Det är bitvis både kallt, hårt och slitigt, man måste ha en stark kropp, säger Bengt. Sommaruppehållet är över för den här gången och nu väntar 10 månaders ostronfiske i skärgården runt Grebbestad. För att få fiska ostron måste man ha licens och fiskerättsinnehavarens tillstånd, vilket Klemmings har på ett 20-tal platser. Till helgen firas Ostronets dag så skörden måste tredubblas den här veckan. Grebbestad har blivit lite av ett ostronets mecka under 2000-talet. Här hittar man Ostronakademien, några av Sverige få licensierade ostronplockare och ett unikt bestånd av vilda ostronbankar.

Bengt, Lotta och Peter Klemming.

Tillgång och intresse för svenskplockade ostron har ökat kraftigt under 2000-talet. Vilket har lett till att ostronet numera har blivit en alltmer folklig havsprodukt att avnjuta. En enig gastronomisk kår har flera gånger utsett vildplockade Ostrea edulis till världens finaste ostron.

B

röderna Bengt och Peter Klemming är dykare och licensierade ostronfiskare med hemmahamn i Grebbestad. I familjeföretaget ingår även Lotta Klemming, Peters dotter. Eftersom hon är Sveriges enda kvinnliga ostrondykare har det lett till en hel del uppmärksamhet, men Lotta tar det med ro. – Det är väl inget märkvärdigt med det, pappa är ju världens äldsta i så fall skrattar Lotta och blinkar mot Peter medan hon kränger på sig våtdräkten. Bengt och Peter, som har dykt sedan unga år och har nu kommit upp i sextio-

Rock’n roll-fart ut till ostronbanken Klemmings Dyk- och Ostroncenter är placerat längst ut på Edsviks familjecamping. Vid bryggan ligger Sveriges snabbaste fiskebåt SD 30 som Peter har ritat och kallar ”Rammstein 28” (efter det tyska industrimetalbandet). Trots en hastighet på 50 knop ligger båten förvånansvärt fint och mjukt i vattnet. – Det var väldigt viktigt när vi tog fram den här modellen, man måste tänka på sina ryggar, båten måste klara att gå snabbt och ta stötar, säger Peter. Vi stannar vid en sagolikt vacker vik

utanför lotsön Hällsö, där vi skymtar ett skärgårdshus som varit Lottas mormors uppväxthem. Några segelbåtar passerar på avstånd, annars är det lugnt och stilla. Det är en behaglig temperatur med 17 grader i både luft och vatten. När vintern rasar som värst är det inte lika skönt att vara ute försäkrar Peter. – Nej. Då är det lätt att hålla sig för skratt, man fryser genom handskarna fast man laddat med värmande kaninullsvantar. Uppväxtmiljön i Grebbestad har format Lottas kärlek till havet och naturen. Efter en karriär inom modeindustrin bestämde hon sig för att återvända och bli en del av familjeföretaget. – Det är den här friheten jag sökt i hela mitt liv! Den här platsen är himmelriket för mig, jag blir fullkomligt lugn, trygg och fokuserad när jag är under vattnet. Peter och Bengt kom med sina föräldrar till Bohuslän ”med stormen 1969” och det dröjde inte länge innan de var mer i vattnet och snorklade än på land. För 30 år sedan startade de sitt företag Dykhjälp, där de servat fiskeflottan runt Grebbestad med rensning av trål, lina, påväxt på propellrar, instrument och intag under båtarna.

Ett hantverk med grön vision

Medan Lotta och Peter försvinner ner i det blå med var sin specialtillverkad lövkorg berättar Bengt om företagets affärsidé. – Efter ett tag ville vi utveckla vårt dykföretag och såg potentialen i ”havets diamanter”. Vi ville göra det på rätt sätt och sätta fokus på att vårda bankerna. Jag skulle säga att det lika mycket är ett skogsbruk som ett fiske, vi gallrar och sköter om ostronbankarna så att de mår bra. Ostronen växer på lätt sluttande sandbottnar i skyddade vikar på 3 - 8 meters djup och det finns två godkända sätt att fånga ostron. Man kan dyka och handplocka, eller gå ut i vadarbyxor, vattenkikare och håv. Att


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Peter med sin första ostronkorg.

Lotta Klemming.

Ostron är värdefulla för havsmiljön. Likt musslor bidrar de till att minska övergödningen av haven.

arbeta varsamt och röra upp botten så lite som det går är en självklarhet för Klemmings som handplockar ostron för ostron. För att använda Bengts uttryck; ”det storskaliga biter sig i arslet”. ”En skog tar 10 år för att återhämta sig, en havsbotten 100 år, man måste vara medveten om det”. Ett problem är att de små ostronen gärna sätter sig på de större ostronen. Det blir till ett kluster, utan gallring skulle många av dem dö av näringsbrist. Försiktigt plockas de minsta av, läggs tillbaka i havet vilket bidrar till att ostronbankarna växer och frodas över tid. Ostronens överlevnad handlar både om miljökvalitet och temperatur, de trivs i friskt, rent och salt vatten. Under de stränga krigsvintrarna frös alla ostron sönder. Under 70-talet, när havsmiljön var betydligt sämre var det ont om ostron. Glädjande är att de har märkt en återhämtning i miljön. ”Ja, ostron är en bra indikation på hur havet mår. Idag ser vi både tumlare och havsörn när vi är ute, det gjorde vi inte förr”.

packar ostronen innan de antingen levereras till lokala krogar och fiskaffärer i Grebbestad eller skickas med kyltransport till Göteborgs och Smögens fiskauktioner, samt Lottas restaurangkunder runt om i landet. För många är det godaste ostronet det som äts direkt uppplockat från det salta havet, men experimenterande kokkonst i de gastromiska köken har öppnat upp för nya spännande sätt att äta ostron. – Det är verkligen roligt att ta del av kockarnas menyer, man kan äta dem pocherade och friterade – sätten att äta dem

är oändliga. För egen del äter jag dem gärna med citron, japansk soja eller finhackat äpple säger Lotta. Efter en dag med familjeföretaget Klemmings fångas man av den hängivenhet och det ansvar de känner för sitt yrke och för vad havet ger. Nu släpps Lotta Klemmings bok, med titeln ”Vildplockade ostron; berättelser, recept och bifångster” som ger en djupare insikt i ostronplockandets konst, men också om de val man gör i livet.

Samarbete med kockeliten

En full korg innehåller ungefär 150 ostron och väger 30 kg. När vi kommer i hamn med båten sänks ostronen ner i havet för att dagen efter tas upp och rensas, sorteras och räknas för att sedan återigen sänkas i havet i det kontrollerade hemmaområdet, i väntan på upptag, packning och leverans. Grebbestad Fiskförening tar hand om kylförvaringen och

Fakta:

Vildväxande ostron har flyttat norrut Det finns två sorters ostron i vilt bestånd längs den svenska västkusten. Ostrea edulis, som är det platta ostronet och den ursprungliga europeiska arten. Dessa ostron var vanliga fram till 70-talet i Frankrike och kallades belon i folkmun efter området i Bretagne där de växte rikligt. En parasitinfektion har nu slagit ut en stor del av det vilda beståndet och istället är det vanligaste ostronet i Frankrike idag det japanska jätteostronet, Crassostrea gigas. De upptäcktes på den svenska västkusten 2006 och har sedan spritt sig längs vår kust. De är tre gånger så snabbväxande som Ostrea edulis.

”Man kan dyka och handplocka, eller gå ut i vadarbyxor, vattenkikare och håv”

Nenne Jacobson Granath

25


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

NY PÅ JOBBET

Annelie Rosell, expert på Swedish Pelagic Federation PO.

26

Annelie Rosell! Expert på Swedish Pelagic Federation PO Hej Annelie Rosell! Du är ny expert på Swedish Pelagic Federation PO. Vi är många som känner igen dig från din tid på Jordbruksverket men berätta gärna lite mer om din bakgrund. – Under mina närmare trettio år i statlig tjänst har jag arbetat med handels- och marknadsfrågor för fisk men även för olika jordbruksprodukter. Det betyder att jag har haft möjlighet att notera likheter och skillnader mellan dessa sektorer. Jag har också arbetat med fiskefrågor i olika internationella organisationer som OECD och FAO. Jag har faktiskt också haft möjlighet att delta i ett Twinning-projekt i Turkiet som i korthet gick ut på att undervisa de turkiska myndigheterna om EU:s marknadsreglering och att introducera producentorganisationer inom det turkiska fisket. Vad känns viktigt för dig inom fiskesektorn? – Under de år som jag arbetat med fiskefrågor har jag bland annat noterat: • behovet av förenklingar av regelverk och rutiner för att underlätta verksamheten för Sveriges yrkesfiskare samt behovet av mer utförliga konsekvensanalyser vid regelförändringar där olika aspekter av förslagen och dess effekter granskas. • vikten av att myndigheter tar hänsyn till behovet av lika konkurrensvillkor och då med beaktande av att svenskt yrkesfiske agerar på en global marknad • betydelsen av att ta hänsyn till befintlig kunskap och att avhjälpa de

kunskapsbrister som finns för att kunna ta välgrundade beslut. att yrkesfisket behöver förbättra kommunikationen med politiker, konsumenter, miljöorganisationer med flera. Hur ser svenskt fiske ut idag? Hur bedrivs det? Vilka problem möter yrkesfisket och vilka är det svenska fiskets fördelar i förhållande till våra konkurrenter? sektorn behöver också ta ett eget ansvar för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart fiske (miljömässigt, ekonomiskt och socialt) genom att ta egna initiativ, samarbeta kring gemensamma frågor och problem samt agera ur ett för allmänheten trovärdigt sätt. och slutligen att det borde finnas utrymme att jobba med produkt- och marknadsutveckling för att främja efterfrågan på sjömat.

Hur ser ditt nya uppdrag ut? – Mitt uppdrag är brett. Jag kommer att jobba med i princip samtliga frågor som hanteras av vårt PO, exempelvis besvara remisser, bevaka kvotförhandlingar, jobba med information/kommunikation till olika aktörer och tillhandahålla medlemsservice. Vad gör du helst när du är ledig? – Det mesta av tiden går till hund, hästar, familj och vänner.

Marin pedagogik för framtida generationer. Använd våra läroplansanpassade lektionsplaner, presentationer och aktiviteter för ett levande undervisningsmaterial om hållbara hav.

Upptäck vårt material för klassrummet!

Linda Frithiof


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Därför skall du inte bryta klorna av krabban Om en krabba hamnar i en nödsituation, där den till exempel sitter fast, har den möjlighet att släppa sina ben och klor för att komma loss. Så småningom växer ben och klor ut igen. Det innebär dock inte att man aktivt kan bryta av klorna på en krabba i tron att de snabbt växer ut igen.

G

ro van der Meeren är forskare vid det norska Havforskningsinstituttet och har en gedigen forskningsbakgrund på just skaldjur. I en nyligen producerad rapport drar hon slutsatsen att vi undervärderat krabbans liv på många sätt.

Har krabbor känslor?

– Vi kan inte vetenskapligt bevisa att krabban känner fruktan eller smärta, men den har ändå ett beteende som gör det rimligt att anta att den kan känna obehag och stress, säger Gro. Fruktan och smärta är känslor som är knutet till det så kallade limbiska systemet i hjärnan. Detta system saknas hos krabban, något som gör att det blir svårt att vetenskapligt konstatera krabbans förmåga till olika känslor.

När krabban själv bestämmer klosläpp

När krabban släpper sina klor på egen hand sker detta i en brottzon efter att musklerna på båda sidor om zonen kraftigt drar ihop sig. Därefter stängs blodkärlen på kropps-

sidan av en klaff så att blödningen minimeras. Man kan tydligt se att brottytan så småningom färgas svart av melaninpigmentering, en sorts läkningsprocess. Men ben och klor som bryts av aktivt, slits ofta av innanför den naturliga brottzonen. Detta kan medföra att krabban blöder ihjäl även om detta kan ta flera dagar (de har genomskinligt blod). Om den är så lyckligt lottad att den överlever kan det ta flera år, och många skalskiften, innan den blir en fullt fungerande krabba igen. – De har en fantastisk egenskap att regenerera förlorade ben och klor. Men detta har också bidragit till skrönan, och den fatala missförståelsen, att det ”inte gör något” om de förlorar en klo eller två, påpekar Gro van der Meeren. När man fiskar krabba och säljer krabbklor idag så får fiskaren själv lämna högst 1% av vikten av den totala fångsten av krabba som krabbklor. Klorna får inte avlägsnas på levande krabbor. Fiskaren måste lämna hela krabbor till en förstahandsmottagare (som rapporterar krabbans totala vikt till HaV). Därefter dödas krabban innan klorna avlägsnas.

Det är mestadels hankrabbans klor, som är extra stora, som säljs lösa då resten av krabban inte innehåller så mycket mat. Honorna däremot har oftast mer mat innanför ryggskölden, och därtill rom som är en uppskattad delikatess, varför man med fördel säljer den hel.

Bra krabbestånd med reglerat fiske

Det sker i dag inga undersökningar av krabbeståndets status men loggboksdata och intervjuer med fiskare tyder på att beståndet ligger på en relativt hög nivå. Landningar per ansträngning (kilo krabba per krabbtina) finns tillgängliga från yrkesfiskets loggbok den senaste trettonårsperioden. Fisket efter krabba ligger på en långsiktigt stabil och hållbar nivå.

Projekt för bättre utnyttjande av krabba

För att ta tillvara på det man idag kasserar av krabban, inte minst dåligt matade krabbor, finns pågående forskning på Chalmers som i ett projekt tillsammans med bland andra Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO), RISE och Sveriges Västkustfiskares Centralförbund (SVC) fått stöd från Europeiska Havs- och fiskerifonden (EHFF) i syfte att höja värdet på krabbtaska från svenska västkusten. Dessutom görs en utvärdering av fiskets miljö-fotavtryck. Malin Skog är administrativt ansvarig för uppdraget. – Vi är nöjda med projektet så här långt, även om vi inte kommit lika långt som vi hoppats på, på grund av Corona. Arbetet var tänkt att sträcka sig till sommaren 2021 men vi överväger att be Jordbruksverket om förlängd tid till årsskiftet 2021/2022 på grund av rådande omständigheter. Men då ser vi fram emot att kunna presentera ett samlat resultat, säger Malin Skog. Ilona Miglavs

27


28

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Nya regler för signalkräfta i syfte att värna om flodkräftan Sedan augusti 2016 har signalkräftan betraktats som en invasiv art i hela EU. Den omfattas därmed av EU:s bestämmelser för invasiva främmande arter. Nu har HaV infört nya regler för vissa hanteringsområden i Sverige där signalkräftan får hanteras levande eller okokt. Den som hanterar signalkräfta, både som privat fritidsfiskare och som professionell yrkesfiskare, förväntas vara väl insatt i reglerna. Detta är ett hanteringsområde

Hanteringsområde för signalkräftor i Sverige har införts eftersom denna kräfta är en invasiv främmande art. Huvudsakliga anledningen är att förhindra spridningen av kräftpesten (Aphanomyces astaci) som orsakar död hos de ursprungliga bestånden av flodkräfta i Europa. Kräftpesten är en stor anledning till att den svenska flodkräftan idag betraktas som Akut hotad på IUCN:s lista (Internationella Naturvårdsunionen). Inom hanteringsområdet får du fiska och hantera levande/okokt signalkräfta. Hanteringsområdet omfattar Vänern, östra delarna av Värmland och Dalarna inklusive Dalälven och söder ut. Öland, Gotland, norra Bohuslän och Dalsland, västra Värmland och Dalarna liksom hela Sverige norröver ligger utanför hanteringsområdet. Som huvudregel får signalkräfta inte fiskas eller hanteras okokt utanför hanteringsområdet. I vissa undantagsfall tillåts fiske i vissa utpekade vatten utanför hanteringsområdet från den 1 juli 2020. Här finns mer detaljerad information att hämta i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Gediget hanteringsprogram skall styra den invasiva signalkräftan

HaV har tagit fram ett nationellt hanteringsprogram för signalkräfta. Programmet är en förutsättning för att vi nationellt ska kunna fortsatt nyttja arten genom fiske med de nya EU-bestämmelserna. Syftet med programmet är att samlat presentera de nationella hanteringsåtgärder, inklusive författningsreglering som syftar till att förebygga och minimera negativa effekter av signalkräfta på biologisk mångfald. Man vill också vägleda om hur fisket och nyttjande av signalkräfta fortsatt kan bedrivas i enlighet med EU-förordningen. Havs- och vattenmyndigheten har identifierat de hanteringsåtgärder som bedömts nödvändiga. Eftersom dessa kan inskränka på hur du förut har hanterat signalkräftan, är det viktigt att du sätter dig in i de nya rutinerna.

God framförhållning ger önskade volymer på marknaden

Mats Danielsson, Klosterdelikatesser AB i Vadstena tycker inte att han drabbats nämnvärt av de nya reglerna. – Våra kräftor kommer uteslutande från Vättern och idag kan jag endast köpa från licensierade yrkesfiskare. Vi visste ju redan 1 januari i år att hanteringsområdena skulle implementeras så jag har säkrat upp behovet av volymer genom att kontraktera ytterligare yrkesfiskare, säger Mats. Men jag vet inte om jag tror på att hanteringsområdena kommer att påverka utbredningen av signalkräfta, och därmed kräft-

pest. Det känns mer som om reglerna kommer att öka den illegala försäljningen, och därmed hanteringen, av signalkräftan, funderar Mats. Havs- och vattenmyndigheten har infört hanteringsåtgärder som bedömts nödvändiga för att förebygga och minimera effekterna av signalkräfta, samtidigt ge möjlighet att fortsatt kunna fiska och nyttja arten i enlighet EU:s bestämmelser. Detta inkluderar vissa inskränkningar i jämförelse med tidigare bestämmelser. – Vi har infört bestämmelser som minimerar området och antalet personer som hanterar levande/ okokt signalkräfta, säger Sofia Brockmark, utredare inom fiskereglering, HaV. Förutom det geografiska hanteringsområdet har vi bland annat infört ett generellt minimått på 10 cm för att minska spridning av liten, icke konsumtionsduglig signalkräfta till andra vatten. Vidare är all försäljning eller annan överlåtelse av okokta signalkräftor begränsade till en mindre grupp för att minska antalet personer som hanterar okokt signalkräfta. Regler gäller hela landet. Endast de som bedriver fiske med stöd av personlig fiskelicens eller har en näringsverksamhet med stöd av enskild fiskerätt inklusive arrenden eller är näringsidkare och bedriver återförsäljning av fisk får sälja eller ge bort okokta kräftor. Kokta kräftor bär inte på pest. För dem gäller inga nya regler vid försäljning eller överlåtelse.

Ilona Miglavs

Området finns som geodata på Hanteringsområde – signalkräfta. Läs mer på ”Hanteringsprogram för signalkräfta” på HaV:s hemsida.


Hej Grossist! Vi är din leverantÜr av färska sillfilÊer frün büde västerhav & ÜstersjÜ Kontakta oss i dag! 0304-548 71 order@scandicpelagic.se

EllÜs | Västervik | Skagen

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor! Vi utfÜr även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga rüvaran pü bästa sätt!

  

    

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50


30

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Räkmackan – lyxig och folklig på samma gång Göteborg må vara räkmackans huvudstad men den finns att köpa över hela landet. Dock finns lite olika meningar om var ursprunget kommer ifrån. En del menar att det är en vidareutveckling av det danska smörrebrödet, andra att inspirationen kommer från New England i USA.

P

å Gothia Towers i Göteborg har man serverat räkmackor i 35 år. Men det var först 2002, i samband med det nya tornet och restaurangen Heaven 23 som försäljningen tog fart. 2016 hade 2 miljoner räkmackor serverats och det fortsätter i samma takt. 14 räksmörgåsar beställs i genomsnitt i timmen, året runt. Det blir 35 ton räkor årligen. Receptet togs fram redan 1977 av kocken Staffan Enander. Under 1970-talet hade han under en rad USA-besök upptäckt en amerikansk storslagenhet som han gillade. Målet blev att ta med sig den storheten till Sverige. Räkcocktailen var redan etablerad och nu ville Staffan Enander introducera en huvudrätt på samma tema. Resultatet blev en räkmacka med 200 gram räkor – precis som den serveras idag.

Från färja till flyg

Det finns också de som menar att räksmörgåsen har sitt ursprung på närmre håll,

nämligen en utveckling av danskarnas smörrebröd som hittade över gränsen via serveringarna ombord på Danmarksbåtarna till både Skåne och Göteborg. Detta ”turande” över sundet kom att kallas för Flytfesten. Det blev då ganska naturligt att flytfesten så småningom även appliceras till flyget. I takt med charterns framväxt på 60-talet blev flyget mer folkligt och maten ombord likaså. På Arlanda och Göteborg Landvetter säljs idag 7 000 räkmackor i veckan, det blir 364 000 på ett år och med det 60 ton räkor.

Egen räkmackelåt

Café Värmskog, som ligger i Värmlands skogar, 5 mil väster om Karlstad är också kända för sina räkmackor. Trots att de bara har säsongsöppet hinner de servera imponerande 20 ton räkor per år. Här kan man njuta av räksmörgåsen i två storlekar varav den stora serveras med hela 300 g räkor. Som en hyllning till räkan har Café Värmskog till och med en egen räkmackelåt ”Räkor med Sigill”! (Finns på Spotify och Youtube).

Handskalade räkor

De flesta räksmörgåsar innehåller handskalade räkor. Det innebär inte att de skalas på plats, det vill säga på restaurangen eller caféet, utan skalas för hand i industriell miljö och läggs i lake. En klassisk räkmacka ska bestå av bröd, ägg, majonnäs, räkor, citronskiva och dillvippa. Brödet kan vara tekaka eller annat vitt bröd eller grövre som exempelvis danskt rågbröd. Räkmängden varierar vanligtvis i ett spann mellan 100-300 gram. Viktigt är dock att det känns som ett överflöd av räkor som gärna trillar ner på tallriken. Andra ingredienser såsom salladsblad, gurka och tomat eller en exklusiv löjromsklick, kan också förekomma.

En symbol för det goda livet

Uttrycket ”att glida in på en räkmacka” började användas på 1970-talet och syftar på någon som har det lätt och bekymmerslöst eller åker snålskjuts på någon annan. Uttrycket finns i många olika varianter; ”Han har seglat på en räkmacka genom livet”, ”Vissa tror att livet är en räkmacka”. Man kan surfa, segla, åka, glida fram eller glida omkring på en räkmacka. Räkmackan är alltså symbolen för att ha det väl förspänt, att inte behöva anstränga sig, att få allting serverat.

14 oktober – räkmackans dag

Räksmörgåsen har till och med fått en egen dag som initierats av Arlanda flygplats och firas den 14 oktober och har gjort så sedan 2010. I år firar alltså Räkmackans dag 10 årsjubileum.

En klassisk räkmacka ska bestå av bröd, ägg, majonnäs, räkor, citronskiva och dillvippa

Karin Fagerståhl


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Från gränsande till utrotning – Den blåfenade tonfisken är tillbaka Bäst tänkbara förhållanden rådde 28/8, när den frivilliga fiskeflottan för tredje gången sen 2017 gick ut i Skagerrak för att starta årets märkningsprojekt av den blåfenade tonfisken.

Totalt har 42 svenska och 80 danska båtar deltagit i årets märkningsprojekt där målet är att märka 100 fiskar. Tonfiskens glansdagar i svenska vatten var under 40- och 50-talet då upp till 2000 ton kunde landas under ett år. Beståndet är idag helt fredat på svenska vatten. God förvaltning av tonfiskbestånden och dess huvudföda sill och makrill är en förutsättning för att kunna attrahera dessa Andreas Sundelöf, långsimmare att återigen komma till våra projektansvarig på SLU. nordliga breddgrader. Under de senaste åren har tonfisken hämtat sig och är på allvar tillbaka i Nordsjön. Märkningsprojektet som startade 2017 syftar till att kartlägga fiskens beteende och få svar på tonfiskens vandringar. – Vi har bara skrapat på ytan ännu, nu vill vi få en mer detaljerad bild av när, var och varför de gör sina val. Säger Andreas Sundelöf som är projektansvarig på SLU.

Dokumentärfilm Martin Falklind, filmare och fotograf, har för SVT:s räkning dokumenterat en del av årets märkningsarbete. Sveriges fantastiska fiskar är arbetsnamnet på den trilogi i naturdokumentärer som filmaren Martin just nu arbetar med. Årets märkningsprojekt kommer ingå i programserien som är planerad att starta under hösten 2021. Följ märkningsprojektet på SLU aquas facebooksida. Roger Thilander

HAVSRAPPORT

Sommarledigt, nytillskott och MSC-märkt sill Sommaren innebär en välförtjänt semester. De mottagande fabrikerna har sommarstängt i juli och de pelagiska fartygen behöver underhållas. I södra Östersjön däremot brukar fisket efter konsumtionssill pågå som bäst under sommarmånaderna men i år är det annorlunda. De som fiskar sill i detta område, har i sommar tvingats att ägna sig åt andra aktiviteter, då fisket är stoppat för att skydda den lekande torsken. Ett stort ekonomiskt avbräck och inte minst en avsaknad av färsk sill på marknaden. Höstens fiske drog igång snabbt efter semestrarna och fisket har varit riktigt bra, både efter sill i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, och efter skarpsill i Nordsjön. Fisket i västra Östersjön som inte innefattas av det nya torskstoppet (som även gäller pelagiskt fiske) startade i augusti. Resterande delar av Östersjön har därefter startat succesivt. Vid det senaste styrelsemötet i juli utökades vår producentorganisation med två nya medlemmar. Det innebär att samtliga svenska yrkesfiskare som fiskar med pelagiska överlåtbara fiskerättigheter eller med regionala fiskemöjligheter nu är medlemmar i SPF PO. Detta är vi väldigt glada för och det ger oss större politisk kraft. Idag har vi ca 35 medlemsfartyg av varierande storlek. Det minsta fartyget mäter knappt tio meter och det längsta 63 meter. Ungefär en tredjedel av fartygen har hemmahamn i Östersjön och resterande återfinns på västkusten. Under sommaren färdigställdes även det senaste nybygget i den svenska pelagiska fiskeflottan, Tor-Ön, något försenat till följd av Covid-19 (gamla fartyget såldes till Ryssland). Med en längd på 49,95 meter och ett bruttotonnage på 1 310 ton är Tor-Ön det tredje största fiskefartyget i Sverige sett till tonnaget. En annan glädjande händelse under sommaren var MSC-certifieringen av vårt sill/strömmings- och skarpsillsfiske i Östersjön. Det har varit en lång och mödosam process som hållit på i över tre års tid men som 1 juli äntligen trädde i kraft. Det här är ett betydande fiske som nu har blivit certifierat. Under 2019 motsvarade det hela 67 procent av Sveriges totala fisk- och skaldjursfångst sett till volymen. Så som säkert många av Er har uppmärksammat har dock MSC-certifieringen under sensommaren genom okunskap blivit starkt kritiserad från vissa aktörer och debatterats en del i media. Återigen blir vi påminda om hur viktigt det är att informera om hur svenskt fiske egentligen fungerar. Kvotförhandlingarna för 2021 har dragit igång. Som vanligt är det Östersjön som är först ut i förhandlingarna. Till grund ligger den vetenskapliga rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet (ICES), som i år indikerar en kraftig sänkning av sillkvoten i centrala Östersjön och en oförändrad skarpsillskvot samt en oförändrad strömmingskvot i Bottenhavet Utöver förhandlingarna om EU:s fiskekvoter kommer våra fångstmöjligheter under 2021, liksom åren som följer, att påverkas av utgången av Brexit-förhandlingarna. Än så länge har ingen uppgörelse om fisket nåtts. Risken för en hård Brexit har ökat, och detta kan påverka fisket starkt. Vi följer varje steg i processen. Hälsningar Anton, Malin och Annelie

Anton Paulrud, Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

31


Den ideala desinfektionen En produkt för alla områden

Utvärderad som high level desinfection (Statens Serum Institut)

Överlägsen effekt Skonsam mot miljön

Bevisad effekt mot bland annat: Sporer

Bakterier

• Clostridium difficile • Bacillus subtilis, Bacillus cereus

• • • • • • • • • • • • • • •

Virus

• Poliovirus • Adenovirus • Murine norovirus (MNV), t.ex. vinterkräksjuka (Calicivirus) • IPN Virus (Infectious Pancreatic Necrosis), virusinfektion hos laxfisk • Avian influenza virus (H10N7) • Porcine parvovirus (PPV) • Coronavirus

Parasiter

Coccidia spp., Lepeophtheirus salmonis (laxlöss), Gyrodactylus salaris, springmask

Fri från alkohol och klor

Enterococcus hirae Pseudomonas aeruginosa Escherichia coli (E-coli) Campylobacter jejuni Salmonella typhimurium Legionella pneumophila Aeromonas salmonicida (Furunculosis) Yersinia ruckeri (Redmouth) Klebsiella pneumoniae (ESBL) Entrococcus faecium (VRE) Acinetobacter baumannii Staphylococcus aureus Listeria monocytogenes Streptococcus equi Carnobacterium piscicola (Carnobacterium maltaromaticum)

Säker arbetsmiljö

Dokumenterad effekt: Virus, multiresistenta bakterier, jäst, mögel & sporer

Mykobakterier

Svamp och jäst

• Candida albicans • Aspergillus brasiliensis (niger), t.ex. svartmögel

Mycobacterium terrae, Mycobacterium avium

Biofilm

För mer information se Microbiological Efficacy Summary.

Den ideala desinfektionslösningen: Kort kontakttid

Brett spektrum

Bevisad effektivitet

Låg koncentration, men effektiv

Användarvänlig

En produkt, ett moment. Alla områden, alla material.

www.lifeclean.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

Bli en fena på fisk med nya e-utbildningen ”Processkunskap om fiskprodukter” Nu kan du lära dig det mesta om fiskprodukter och faroanalysens steg genom Livsmedelsverkets pinfärska e-utbildning om fisk. Samtidigt finns en uppfräschad version av e-utbildningen Faror och risker med grunderna på området. Vilka faror kan finnas i senapssill? Hur kan företag redovisa risker med skagenröra? Hur kan tillverkare säkerställa ärlighet i handeln med gravad lax? Det och mycket annat kan du lära dig i Livsmedelsverkets nya e-utbildning Processkunskap om fiskprodukter. Utbildningen har i första hand tagits fram för inspektörer men är också värdefull för företag i fiskeribranschen. Förutom att få fördjupad kunskap om en rad fiskprodukter får du följa faroanalysens olika steg och både se utförliga exempel på hur företag kan visa hur de hanterar risker i de olika stegen och vad som är viktigt för inspektören att titta närmare på. I analyserna är även så kallade redlighetsrisker inkluderade. Utbildningen består av fyra delar: varm- och kallrökta fiskprodukter, majonnäs- och lakebaserade fiskprodukter, gravad fisk och sillinläggningar. Börja med e-utbildningen Faror och risker Har du inte grundkunskaper på området eller vill du vässa din kännedom om livsmedelsburna biologiska och kemiska faror, hur farorna kan kontrolleras i livsmedelskedjan, faroanalysens olika steg, lagstiftning på området och riskbaserad livsmedelskontroll? Anmäl dig till den uppdaterade e-utbildningen Faror och risker. När du genomfört utbildningarna blir du som jobbar på ett livsmedelsföretag mer förtrogen med faror och risker och hur du kan redovisa faror i faroanalysens olika steg. Här hittar du e-utbildningarna: slv.se Sök på: Bli en fena på fisk med nya e-utbildningen Processkunskap om fiskprodukter • • • • •

Processkunskap – Fiskprodukter Varm- och kallrökta fiskprodukter Majonnäs- och lakebaserade fiskprodukter Gravad fisk Sillinläggningar

FISKEAKTUELLT

Välkommet förslag från HaV! Jag hoppas att Ni alla har haft en bra sommarledighet, trots Covid-19. Hjulen har åter börjat snurra allt fortare och i dagarna redovisade HaV ett regeringsuppdrag av mycket stor betydelse för det svenska demersala fisket. Från yrkesfiskets sida är det vanligare med negativ än positiv kritik riktad till Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Det är därför roligt att kunna berömma HaV för ett gott stycke arbete! SFPO har länge efterfrågat en vidareutveckling av det demersala systemet. Vi har efterfrågat en möjlighet till permanenta överföringar för att säkerställa bättre möjligheter till framförhållning, planering och lönsamhet i fisket samt för att kunna bli av med kvotbåtar och bulvanskap. HaV redovisade sitt uppdrag den 31 augusti och redovisningen finns att läsa på HaVs hemsida. Myndigheten föreslår följande: ”Sammantaget föreslår HaV att ett system med överlåtbara fiskerättigheter också införs för det demersala fisket. Detta skulle innebära en tydlig regelförenkling inom de stora segmenten i svenskt fiske. Rätt utformat och implementerat och i rätt kombination med förvaltningens övriga verktyg bedömer HaV att ett flerårigt demersalt system kan bidra till ett enklare och mer transparent regelverk, ökad möjlighet till mer lönsamt fiske och större möjligheter till att kunna anpassa fiskemöjligheter efter sitt individuella fiske. Genom ett enklare och mer lättbegripligt regelverk skapas bättre förutsättningar för att anpassa systemet till övriga verktyg i den ekosystembaserade förvaltningen för att uppnå en hållbar utveckling.” SFPO, som håller med om det mesta i rapporten, vill därför framföra ett stort tack till HaV och dess generaldirektör Jakob Granit. Men… nu måste politiken agera och därefter väntar förhoppningsvis ett omfattande arbete med att skräddarsy det nya systemet (som egentligen bara är en förfining av det nuvarande). Eftersom det är som man säger att “the devil is in the details” väntar oss en spännande tid och vi ser fram emot att konstruktivt kunna bidra för att säkerställa det svenska demersala fiskets framtid på bästa möjliga sätt.

Kontaktperson: Lotta Åstrand, Avdelningen Säkra livsmedel, Livsmedelsverket

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

33


34

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

SAXADE NYHETER Nät av potatisskal kan ge mer ålgräs Genom att grundförstärka sjöbotten med ett nät gjort på potatisskal kan förutsättningarna för att ålgräs ska rota sig, öka betydligt. Det visar försök gjorda av forskare, bland annat från Göteborgs universitet. Metoden kan bidra till att motverka utarmningen av kustnära ekosystem. För att efterlikna naturens egna processer har forskargruppen konstruerat kvadratmeterstora nät av potatisskal. Näten har sedan placerats dels i sediment på ålgräsängar och dels i tidvattenområden. Näten hjälpte till att binda bottnarna mot påverkan från strömmar, vågor och tidvatten och gav på så vis nyplanterade växter chans att rota sig. – Nära nog hundra procent av nyplanteringarna överlevde, säger Eduardo Infantes vid Kristinebergs marina forskningsstation och en av forskarna i gruppen. Eftersom näten är gjorda av nedbrytbart material försvinner de av sig själva efter några år och bottnen där de använts blir helt

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

återställd. Forskargruppen har gjort försök på ålgräsängar vid Sveriges västkust och i Västindien, samt på tidvattenområden i Nederländerna och Florida. Källa: Göteborgs universitet

Nyckelhålet moderniseras – lyfts fram som en hjälp i vardagen Att förbättra sina matvanor behöver inte vara så svårt. Det går att äta hälsosammare utan att ställa om hela livet. Det vill Livsmedelsverket lyfta fram genom sitt nya sätt att prata om Nyckelhålet – Byt inte liv. – Vår förhoppning är att ett synligare och tydligare Nyckelhål ska göra att fler företag väljer att märka sina produkter med Nyckelhålet och därmed gör det enklare för konsumenter att göra hälsosamma val, säger Livsmedelsverkets kommunikationschef Christina Lindahl. Gratis att använda symbolen Det är gratis för företag att märka sina pro-

dukter med Nyckelhålet. Företagen ansvarar själva för att de produkter som märks uppfyller kriterierna för Nyckelhålet. Att reglerna följs kontrolleras inom ramen för den ordinarie livsmedelskontrollen. Vad krävs för att mat ska få märkas med Nyckelhålet? Reglerna handlar om salt, socker, fibrer, fullkorn och fett. Eftersom olika livsmedelsgrupper innehåller olika sorters näring och i olika mängd skiljer sig kraven åt för varje grupp. Nyckelhål för gruppen fisk och fiskprodukter Nyckelhålet på fisk och skaldjur innebär att inga andra ingredienser får tillsättas. På fiskprodukter är mängden fett utöver fiskfettet begränsad, liksom mängden socker och salt. Eftersom fiskens eget fett är nyttigt, finns ingen övre gräns för hur mycket sådant fett produkterna får innehålla. Mer detaljerad information om nyckelhålsmärkta fisk– och skaldjursprodukter hittar du på slv.se Källa: Livsmedelsverket

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året. Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar. När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske! Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2020

på gång... ÅRETS BONDE/FISKARE Årets Bonde är en tävling som syftar till att bidra till en ökad efterfrågan på hållbar mat och dryck från Sverige. Målet är att visa hela cirkeln, från jord till bord samt att involvera primärproduktionen och tydliggöra bondens/fiskarens roll i livsmedelskedjan – Restauranger, offentliga måltider och dagligvaruhandeln. Nominerade till Årets Bonde 2020 – Fisk & Skaldjur BR Klemmings Dykhjälp – Peter och Bengt Klemming FiskarAnna – Anna Vesper Gunnarson Guldhaven Pelagiska – Kent Karlsson och Arnold Bodlund Gårdsfisk – Johan Ljungquist och Mikael Dessalles Larsson Fiske – Bengt Larsson Peckas Naturodlingar Scanfjord – Anders Granhed Tiraholms Fisk – Nils och Vicky Ekwall Älvdalslax – Marit och Anders Beroniu Ängsö Fisk – Per och Pauline Vidlund Vinnaren i den här kategorin, plus 5 ytterligare kategorier presenteras den 5 – 10 oktober. Dessa sex gör sedan upp om titeln Årets Bonde 2020 – som presenteras den 26 oktober!

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se

Trendseminarium 14 oktober kl 9.10-16.20. Avslut med mingel Pris: 4.500 kr (3.500 kr för medlem i LivsmedelsFöreningen) Stockholm Mer info: livsmedelifokus.se/event/trendseminarium Fysisk påverkan i svenska kustvatten 15 oktober kl 9.30-16.00. Digital konferens Arrangör: Havs- och vattenmyndigheten Mer info och anmälan: havochvatten.se (evenemang) Lutfiskens dag 30 oktober. https://www.lutfisk.nu/lutfiskensdag.shtml Pack & Plast 12 november kl 9.00-16.30. Plats: Malmö börshus. Konferensbiljett: 3 995 kr exkl. moms. Mer info: packoplast.se 12th Nordic Nutrition Conference 14-16 December. Online, Helsingfors, Finland. https://nnc2020.fi Bli en produktutvecklare i världsklass Modul 1: 20-21 januari i Stockholm Modul 2: 10-11 februari i Göteborg Modul 3: 16-17 mars i Stockholm Pris: 26.000 kr (22.100 kr för medlem i nätverket Livsmedel i Fokus) Mer info: livsmedelifokus.se

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR LEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 38 38

35


Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår nya hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se

Profile for Billes

Svensk Fisknäring Nr 4 2020  

Svensk Fisknäring Nr 4 2020  

Profile for billes

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded