Svensk fisknäring nr2 2017

12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2017

Havskräftor hittar nya konsumenter i hela landet Västerbottenpaj, snaps, lustiga hattar och kulörta ljuslyktor är vad många tänker på när kräftan exponeras i fiskdisken. Kräftskivan är en betydelsefull svensk tradition. Men något håller på att hända – kräftan bryter ny mark. Många byter numera ut fredagsräkorna mot kräftor, och skaldjur på charkbrickan är inte heller ovanligt.

– Försäljningen ökar året runt, säger Morten Pedersen, produktionsansvarig på Bua Shellfish.

De senaste åren har det hänt mycket med svenskarnas kräftvanor.

När det 1994 blev tillåtet att fiska kräftor året runt i de svenska vattendragen tog det ett tag innan konsumenternas beteende förändrades.

Att kräftpremiären skedde första veckan i augusti var djupt rotat och kräftskivorna förläggs än idag oftast till augusti eller september. Men de senaste åren har det börjat röra på sig.

– Kräftskivorna ligger kvar där de alltid har gjort. Däremot har många som förr brukade köpa hem ett kilo räkor till fredagsmyset

Havskräftor i konsumentvänliga förpackningar gör det möjligt att distribuera kylda havskräftor till bl a dagligvaruhandeln runt om i landet.

börjat köpa hälften räkor och hälften kräftor, säger Peter Sjöholm, ordförande i Bua Shellfish.

Längre hållbarhet tål längre transporter

I lokalen i Bua hamn bereder de havskräftor från Kattegatt och Skagerrak, och nordamerikanska humrar, och ger dem en betydligt längre hållbarhet än vad som förr var möjligt. Färska kräftor har normalt en hållbarhet på max tre dagar, men en effektiv beredning förlänger tiden.

– 16 dagar är hållbarheten på våra kräftor. Dels beror det på att vi tvättar bort en massa bakterier direkt, och dels att vi berör dem minimalt, säger Morten Pedersen.

En annan förutsättning är den korta hanteringstiden. Från att havskräftorna levereras från Göteborgs fiskauktion, eller från någon av båtarna i Bua hamn, in till lagret på Bua Shellfish tar det mindre