26
SVENSK FISKNĂRING · Nr.1 2022
Underutnyttjade arter i svenskt fiske Staffan Waldo.
Nils Malmström.
Vilka arter finns inom svenskt fiske idag som kan anses underutnyttjade och skulle de i sÄ fall kunna bidra till livsmedelsproduktion och en hÄllbar fiskenÀring? AgriFood economics centre fick frÄgan och uppdraget av NÀringsdepartementet. Till bakgrund för uppdraget ligger bland annat FN:s hÄllbarhetsmÄl 14, EU:s gemensamma fiskeripolitik men ocksÄ Sveriges livsmedelsstrategi, att öka inhemsk produktion av livsmedel.
S
taffan Waldo Àr analytiker pÄ AgriFood economics centre som tillhör SLU och har skrivit rapporten tillsammans med Nils Malmström, forskningsassistent vid AgriFood economics centre.
Vad menar man nÀr man pratar om en underutnyttjad art?
â Ăven om en art Ă€r underutnyttjad ur biologisk synvinkel, dvs. det Ă€r biologiskt hĂ„llbart att öka fisket, innebĂ€r det inte att arten Ă€r underutnyttjad i ekonomisk mening. Det finns mĂ„nga fisk- och skaldjursarter i svenska vatten som tĂ„l ett ökat fiske men dĂ€r efterfrĂ„gan Ă€r sĂ„ lĂ„g att fiske inte Ă€r ekonomiskt försvarbart. Men det finns ocksĂ„ exempel pĂ„ arter dĂ€r fisket med hjĂ€lp av exempelvis marknads- och informationsinsatser skulle kunna öka efterfrĂ„gan och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ ett lönsamt fiske. I rapporten tas tvĂ„ typer av hinder upp för att öka
anvĂ€ndningen av underutnyttjade arter; marknadshinder som syftar pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan och regleringshinder som innebĂ€r att olika typer av regleringar hindrar ett ökat fiske. Rapporten inkluderar fyra exempel pĂ„ underutnyttjade arter; braxen, moÌrt, spigg och havskraÌfta. Varför har ni valt just dessa? Hur kommer det sig att ni valt just dessa?
â Vi valde fyra arter som skulle representera olika typer av underutnyttjande. Braxen och mört blev lite samma i slutĂ€ndan. De aÌr exempel pĂ„ bestĂ„nd daÌr tillgaÌngen aÌr god men daÌr efterfraÌgan pĂ„ marknaden aÌr laÌg. HavskrĂ€fta Ă€r en viktig art sedan lĂ„ng tid tillbaks dĂ€r vi inte fyller kvoten, dvs den hade kunnat nyttjas mer men hindras av regleringar. Spigg har ökat kraftigt i biomassa i Ăstersjön de
