Svensk Fisknäring No1 2021

Svensk Fisknäring. Årgång 5. Nr 1. 2021. Pris: 65kr

Livsmedelshygien Del 1. sid 18

TEMA: BLÅTT FOKUS

Blått ljus till kvotfångad fisk sid 12

Satsar på svensk tång sid 15

Undersökning visar

positivt till svenskt yrkesfiske sid 6

Så här bestäms fiskekvoterna sid 20

2

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

LEDARE

Blått Fokus Blått är flott! Den sjömat vi har tillgång till i det här landet är fantastisk.

Högkvalitativa produkter som sätter guldkant på våra måltider i form av smakupplevelser och hälsosamma tillskott av vitaminer, proteiner, fettsyror och mineraler.

Då är det en märklig känsla av att det hela tiden surrar orosmoln över fisknäringen. Att vi kanske inte borde äta sjömaten i fiskdisken, men inte riktigt vet varför.

Det finns en dubbel retorik. Å ena sidan är det fokus på utfiskning, icke hållbart, och att bara äta certifierade produkter. Å andra sidan finns en nyfikenhet på udda arter, stjärnkockarnas färdigheter att trolla fram oemotståndliga tolkningar av fisk och skaldjur. En vördnad och glädje över att bli serverad yppersta råvaror. Det första har vi matats med i media de senaste tjugo åren. Det andra är det vi möter i kocktävlingar, recept, i TVs köksskolor och i sjömatsrestauranger. Hur möts dessa två världar? Det gör de inte. Det skapar bara förvirring.

Det här året vill vi därför ha ett blått fokus. Att lyfta det goda, att förklara och vara tydliga och arbeta för att ingjuta en smula stolthet i näringen. Men då måste vi få med oss politiker och myndigheter. Det är ju trots allt regeringens representanter som förhandlat fram våra fiskekvoter. Då är det rimligt att också få deras stöd.

Ett hållbart uttag av resurser från hav och sjö är inget alternativ. Det är en förutsättning. Så låt oss bredda produktutbudet och öka tryggheten med blått ljus när forskning och kvoter går hand i hand.

Orosmolnen som jag nämnde i början, var kommer de ifrån då? Ja det verkar inte komma från konsumenten i alla fall. I en nyligen gjord attitydundersökning hos konsument visas att trovärdigheten är hög för svenskfiskade produkter. Så det finns hopp! Läs mer om Jordbruksverkets rapport på sidan 6.

Nu ska vi bara öka samarbete och samsyn med politiker och myndigheter. Läs mer om dessa tankar på sidan 12.

Under tiden tar vi oss ut till Öckerö för ta del av unga entreprenörers arbete för den blå näringen – Anna och Cassandra som startat

tångodling ska snart skörda sin första sockertång. En liten näring kan tyckas, men är globalt sett större än fiskenäringen. På den här sidan klotet har vi bara börjat.

Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna.

Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER lotta@fiskbranschen.se 0768-91 86 46 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Nenne Jacobson Granath

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android.

Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

6

12

Innehåll, nr 1 2021 Sid. 4 Vinnare Årets Bonde 6 Konsumenter positiva till svenskt yrkesfiske 10 Blå Mat boostar svensk sjömatsproduktion

15

12 Blått ljus till kvotfångad fisk 14 Brexit drabbar det pelagiska fisket 15 Satsar på svensk tång

26

18 Livsmedelshygien del 1 20 Så här bestäms kvoterna för svenskt fiske 22 Dryckestrender 2021 26 Bifångst – tillgång eller belastning?

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året.

Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar.

När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske!

Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

3

4

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Stort grattis till FiskarAnna och Gårdsfisk – vann pris i Årets Bonde 2020 Att vinna Årets Bonde när man jobbar med fisk kan tyckas märkligt. Men Årets Bonde som är en ny tävling initierad av Bergkvist Publishing i samarbete med Magasin Måltid och White Guide Junior vill bidra till en ökad efterfrågan på hållbar mat och dryck från Sverige. Målet är att visa hela cirkeln, från jord till bord samt att involvera primärproduktionen och tydliggöra bondens/fiskarens roll i livsmedelskedjan – Restauranger, offentliga måltider och dagligvaruhandeln.

Anna Vesper Gunnarsson även kallad FiskarAnna vann i kategorin FISK & SKALDJUR Motiveringen löd: ”Här möter vi kompetens och erfarenhet som gått i arv i 17 generationer; fördjupad, förädlad och förfinad över tid, men ständigt närvarande i allt som sker både till sjöss och på land. Inte Sveriges största verksamhet kanske, men i våra ögon den bästa! Vinnaren i Årets Bonde kategori FISK & SKALDJUR är världens första MSC-certifierade insjöfiske – en sann förebild och en ambassadör som skapar ringar på vattnet.”

I kategorin Årets Klimatbonde (i samarbete med Svenskt Sigill), vann Gårdsfisk i Tollarp. Fiskodlingen drivs av Johan Ljungquist och Mikael Olenmark Dessalles Motiveringen löd: ”Johan och Mikael på Gårdsfisk är de mest drivna fiskbönderna just nu.

Med ett cirkulärt hållbarhetsperspektiv har de byggt upp en unik fisk-

uppfödning i en gammal lada, vars koncept de nu sprider över landet.

Med fokus på omsorg om fiskarna i allt från val av fiskart, ingen antibiotikaanvändning och humana slaktmetoder revolutionerar de fiskproduktionen. Ett system där fiskarna föds upp i bassänger utan negativ påverkan på omgivningen, där all näring tas till vara och används för att gödsla närliggande åkrar leder till låga utsläpp. Ladorna värms med förnybar energi och värmen från både vatten och luft i lokalen cirkuleras på ett effektivt sätt. Tack vare att de valt fiskar som kan äta en större andel vegetariskt foder kan de få ut mer fisk än de stoppar in i systemet i form av fiskmjöl. Detta är en stor miljövinst i förhållande till andra fiskuppfödningar och minskar därför utfiskningen av våra hav.

Johan och Mikael samarbetar med forskare och utgår från den senaste vetenskapen i sina beslut. De är också den första fiskgården som har en klimatcertifiering.” www.aretsbonde.se www.svensktsigill.se

6

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Ny undersökning visar Konsumenter positiva till svenskt yrkesfiske Under de senaste 20 åren har näringen fått ta emot mycket kritik från media. När det sker tillräckligt många gånger, under lång tid, blir det till slut svårt att värja sig och självbilden blir stukad. Detta har bekymrat näringen. Ny undersökning visar dock att mediabilden inte stämmer överens med svenska konsumenters uppfattning om fisk och fiske.

U

nder flera samtal med fiskare och producentorganisationer har jag fått det berättat för mig om den negativa syn på yrkesfiskaren som

Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på Jordbruksverket

porträtteras i media och om de hårda attityder som många fiskare har mött, säger Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på Jordbruksverket och menar att hon själv sett flera inlägg och debatter med en stark negativ attityd mot svenskt yrkesfiske.

Jordbruksverket arbetar med svensk matproduktion och näringsutveckling.

– Våra svenska yrkesfiskare är en del av våra viktiga matproducenter och därför ville vi ta reda på vad svenska konsumenter har för vanor, kunskaper och attityder om yrkesfiske och yrkesfiskare, säger Elin.

På initiativ av Jordbruksverket genomfördes därför en omfattande attitydundersökning bland svenska konsumenter. Och resultatet överraskade. På ett bra sätt.

– Ja, resultatet var mycket mer positivt än vi väntat, säger Elin. Bland annat visar enkätstudien på att 94 % äter fisk och skaldjur, att 84 % vill ha en svensk yrkesfiskekår och att 80 % i olika grad aktivt väljer att köpa fisk och skaldjur som är fiskade av svenska yrkesfiskare.

Medias bild speglar inte konsumentens uppfattning

Det visade sig alltså att den negativa inställning som präglat medias uttryck om svenskt yrkesfiske inte stämde överens med den attityd som finns hos konsument.

Hela 88 % av de tillfrågade höll till exempel helt eller delvis med i påståendet att svenskt yrkesfiske bedrivs på ett ekologiskt hållbart sätt.

Peter Ronelöv Olsson, ordförande i Sveriges Fiskares PO välkomnar undersökningen och tycker att Jordbruksverket fått med de viktigaste frågorna.

– Äntligen en oberoende undersökning som nyanserar bilden av fisket. Detta kan stärka självkänslan i en stukad näring. För vad händer om vi inte snart får ett generationsskifte i branschen? Ingen vill satsa på en näring i mental motvind, men alla vill vara med och bidra till något som är uppskattat och värdefullt, säger Peter Ronelöv Olsson.

I undersökningen tog man reda på konsumenters inköps- och konsumtionsvanor, uppfattningar och attityder om svenskt yrkesfiske och hur kunskapen ser ut kring svenskt yrkesfiske jämfört med annan livsmedelsproduktion som exempelvis jordbruk.

En intressant notering var att det var små variationer på svaren oberoende var i Sverige de tillfrågade bodde, alltså ganska lika i storstad som på landsbygd, i norr som i söder.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Faktaruta om undersökning: Enkät, ca 30 frågor med fasta svarsalternativ samt en öppen fråga och viss möjlighet att svara ”annat”.

Undersökningen har genomförts med hjälp av en webbpanel.

Målgruppen; boende i Sverige, mellan 18-80 år.

De intervjuade, har fördelats över samtliga län med spridning på kön och ålder. Totalt 15 325 svar med en fördelning på ca 700 svar per län.

(Med 15 000 svar kan den statistiska felmarginalen beräknas till +- 1 procentenhet.)

Här är ett axplock från undersökningen: Viktigast när man köper fisk Trots alla vegetariska trender säger hela 94 procent av de tillfrågade att de äter fisk.

Av den lilla del (6 %) som inte äter fisk, berodde det på att någon i familjen inte tycker om fisk alternativt att de var veganer. Några var allergiska och så lite som 4 promille (!) av samtliga tillfrågade avstod att äta fisk på grund av miljöskäl. Äter ofta sjömat Mer än varannan äter sjömat varje vecka och 9 av 10 äter sjömat i vart fall varje månad. Viktigast vid köp av fisk var; kvalitet (40 %) pris (24 %) och miljömärkning (18 %). Inte helt överraskande var de äldre tillfrågade lite mindre priskänsliga än yngre.

Fisket drivs på ett bra sätt Även konsumenternas syn på yrkesfiskets arbete var bra generellt. Över 60 %

uppfattar att arbetsförhållande och fiskemetoder i svenskt yrkesfiske är bättre än i andra länder och ytterligare 25 % tror att det är ungefär samma som i andra länder.

Stämmer konsumenternas uppfattning om yrkesfisket överens med verkligheten?

– Ja i stora delar. Exempelvis stämmer de svarandes uppfattning om yrkesfiskets miljöpåverkan i förhållande till annan matproduktion, hur stor andel av fisk och skaldjur som konsumeras i Sverige som också fiskas av svenska yrkesfiskare, och att 62 % av de svarande tror att Sveriges yrkesfiskekår arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan, säger Elin.

Vad är nästa steg nu, utifrån resultatet av undersökningen?

– Vi kommer att djupdyka i rapporten och i de kommentarer som vi fick in under seminariet den 11 december, under början av 2021. En sak av intresse är bland annat att 48 % av de svarande skul-

Datainsamling 18 juni-23 juli, 2020, Origo Group.

le köpa mer fisk och skaldjur från svenska yrkesfiskare om de hade mer kunskap om hur fisket bedrivs i Sverige. Vi ska se över om vi kan ha en informationsinsats eller liknande, men som sagt mer information kommer under 2021. Är det dags att yrkesfisket tar en stoltare position?

– Ja! Svenska yrkesfiskare är en viktig del av svensk matproduktion, avslutar Elin Gunve.

Karin Fagerståhl. Foto: Malin Skog

Hela rapporten hittar du på: https:// webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ ovr588.html

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

Korshags | Falkenberg | 0346-71 57 57 | korshags.se

031-704 30 60 | info@rakexport.se

7

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

NY PÅ JOBBET

Yvonne Norlén.

Hej Yvonne!

Efter många års uppdrag för insjöfisket, tog du strax innan jul klivet in på Fiskbranschens Riksförbund.

Hur ser ditt nya uppdrag ut?

– Jag arbetar som kansliansvarig på Fiskbranschens Riksförbund.

Det är ett varierat arbete där jag ansvarar för kommunikation, remissvar och driver två arbetsgrupper en för kommunikation och en för primärproduktion. Samverkan mellan olika organisationer i olika frågor är viktigt för att få genomslag. Tillsammans blir vi starka och kan påverka näringens framtid.

Var kommer du att sitta och vilka dagar kommer du att arbeta för FR? – Jag arbetar 80% och just nu i coronatider arbetar jag i huvudsak hemifrån men är en dag i veckan på kontoret i Fiskhamnen i Göteborg. När denna pandemi är över kommer jag vara på kontoret mycket mer. Ser fram emot att så småningom få träffa medlemmarna och lära mig mer om deras verksamheter och behov.

Du som har följt fisket under många år, har du någon hjärtefråga du skulle vilja att näringen satte fokus på?

– Jag tycker att förbundets viktigaste fråga är att belysa den blå livsmedelskedjans värde för Sverige. Många tjänstemän på våra myndigheter samt politiker har dålig kunskap om hur kedjan fungerar och dess värde för ekonomin, sysselsättningen, levande kustsamhällen, produktion och handeln av sjömat. En annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat är lokalproducerad mat och att vi äter fler arter för att minska fisketrycket på populära arter.

Vilka är dina egna relationer till fisk och fiske?

– Är uppvuxen i en familj där fisk stod på bordet minst två gånger i veckan vilket jag har fört vidare till mina barn, som glädjande nog gillar fisk. Min favoritfisk är nog gös eller uer. Älskar även räkor och krabba. Jag fiskar gärna själv. Uppskattar att en sommarkväll sitta och meta efter abborre eller vara ute på havet och fiska makrill.

Karin Fagerståhl

FISKEAKTUELLT

Orosmoln, men också möjligheter Vi befinner oss alla i en turbulent tid. Pandemin är fortfarande närvarande och vi ser fram emot en situation där allt har återgått till det som vi är vana vid. För fiskets del finns många andra orosmoln och problem, men också möjligheter för framtiden.

Brexit har nu blivit verklighet och ett avtal har ingåtts: EU och UK har ingått ett TCA – Trade and Cooperation Agreement.

Förhandlingarna om fiskemöjligheter för 2021 har dock ännu inte slutförts. I skrivandes stund pågår de för fullt mellan EU, Norge och UK. Det är inte alls bra för fiskenäringarna i berörda länder att inte ha klarhet om villkoren för året, när året redan har påbörjats.

Anledningen till att så lite svensk fisk landas på västkusten är att vi inte har access till norsk ekonomisk zon (NEZ) som vi brukar ha. I avvaktan på ett avtal för 2021 har Norge endast gett de båtar som fiskade i NEZ i Skagerrak i januari 2020 tillträde i januari 2021. Vi har tillsammans med våra systerorganisationer i Danmark och Norge framfört önskemål om en bättre ordning så att situationen kan normaliseras.

Ett problem som blir mer påtagligt för var dag är det ökande antalet planer på vindkraftsparker till havs. I politikens värld på Europanivå framhålls att en kraftfull utbyggnad av havsbaserad vindkraft är nödvändig, men också att den måste vara väl genomtänkt så att den kan fungera jämsides med fisket.

I Europaparlamentet finns insikt om att det blir till stor skada för fisket om det behöver flytta till andra områden. Man talar om att havsbaserade vindkraftsparker måste förläggas på ett sätt som tar hänsyn till fiskerisektorns behov. Men, det är nationellt dessa frågor avgörs.

Vi har redan nu, innan den nye miljöministern har tillträtt, framfört önskemål om att få träffa denne.

Ett annat orosmoln är den framtida regleringen av fisket i marina skyddade områden (HaV har en remiss ute nu) och rösterna som hörs för ett förbud mot bottentrålning. HaV har i ett regeringsuppdrag lämnat sin syn på det demersala systemet.

Regeringsuppdragets redovisning är bra och nu väntar vi på att politiken tar sitt ansvar och agerar så att nödvändiga förändringar också kan bli verklighet.

Vi fortsätter oförtröttligt kampen för svenskt fiske och önskar alla läsare en god fortsättning på 2021!

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

9

10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Blå Mat boostar svensk sjömatsproduktion Centrumbildningen Blå Mat är den största satsningen hittills på svensk sjömat med en finansiering på 48 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att göra Sverige till en ledande leverantör av hållbart producerad sjömat. Satsningen ska pågå i fyra år, med möjlighet till ytterligare fyra års finansiering.

Behovet av en ökad produktion av hållbara livsmedel är i särskilt fokus på grund av den snabba globala befolkningsökningen. Under senare år ser vi också en stark trend att minska intaget av kött till fördel för andra, mer hälsosamma och hållbara, proteinkällor. Men vad som ofta glöms bort i debatten är de ”blå” proteinernas roll. Den blå maten, sjömaten, som ur ett näringsperspektiv är mycket värdefull.

Idag är den svenska sjömatsproduktionen kraftigt eftersatt och sammanlagt importerar vi 72 procent av all sjömat vi konsumerar.

Men Sverige, med en lång kuststräcka, många sjöar och ett tydligt miljötänk, har goda förutsättningar att nyttja sina potentialer och bli en ledande producent av hållbar sjömat.

Bakom centrumbildningen står en nationell samling av forsknings- och innovationsaktörer, regioner, kommuner, organisationer samt ett fyrtiotal företag från hela landet. Vi har pratat med Lillemor Lindberg, koordinator för innovation och företagskontakter, som tillsammans med Ingrid Undeland, koordinator for forskning, Kristina ”Snuttan” Sundell, ordförande och Fredrik Gröndahl, koordinator för kompetenshöjning, jobbar med uppstarten av projektet.

Vad är mål och syfte med centrumbildningen?

Vårt syfte är att skapa en nationellt konkurrenskraftig och hållbar sjömatproduktion för att nå målet om ett skifte mot en större andel blåa livsmedel. Centrumet Blå Mat skall bedriva en behovsinriktad forskning i nära samverkan med näringen inom sjömatens hela värdekedja, från primärproduktion till process- och produktutveckling – med fokus på hållbarhet och konsumenters attityder. Därför är det

mycket viktigt att ha med relevanta företag inom den blå näringen i centrumet, både som aktiva och stödjande partners. I vår vision ser vi Sverige som en ledande producent av attraktiv och hållbar sjömat i Europa. Vi skall kunna producera minst så mycket sjömat som Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta i Sverige, det vill säga 2 – 3 gånger per vecka för alla. Detta skulle innebära en stor ökning i den svenska försörjningskapaciteten när det gäller sjömat.

Första steget, vad händer i år?

Att få igång organisationen av centrumledningen är vår första uppgift. Rekrytering av de tre externa partners som skall ingå i Blå mats ledningsgrupp är högsta prioritet, men också bildandet av en ”rådgivande grupp” med såväl nationella som internationella experter från näringen, myndigheter och organisationer inom sjömatssektorn.

En annan lika viktig aktivitet är att rekrytera de unga forskarna som kommer utgöra kärnan i centret. Det är både doktorander och post docs. Att få kommunikatör och hemsida på plats samt bygga upp kontakterna med vårt stora nätverk av externa partners är andra högt prioriterade aktiviteter.

Hur skall forskningen kopplas till näringen och specifika företag?

Varje doktorand kommer att ha en biträdande handledare från någon av våra externa partners, samt ha ett så kallat ”mentoring team” knutet till sig. I det ingår både företagsrepresentanter och forskare som ska säkra upp att forskningen håller hög näringslivsrelevans och forskningshöjd. Vi kommer också utföra vad vi kallar satellitprojekt, till

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Possible financiers

Supporting external partners Active external partners

Blue Food Consortium

vilka vi lagt undan en del av budgeten. Dessa kommer utföras i nära samverkan med industrin och bygga på de behov av forskning och utveckling som identifieras av våra externa partners. Naturligtvis kommer där också bli en lång rad events där forskare och företag kommer interagera.

Finns det tankar om hur man kan underlätta ansökan om tillstånd för odlingar? Så man slipper byråkrati, brist på kunskap och brist på samarbete bland myndigheter och länsstyrelser eller de som ger tillstånd.

Det finns flera utredningar och aktiviteter som forskarna i Blå Mat är engagerade i, däribland ett uppdrag från regeringen att kartlägga och utreda förutsättningarna för en förenklad prövning av vattenbruksverksamheter, arbete med en ny strategi för fiske och vattenbruk med tillhörande handlingsplaner samt utbildningar för myndigheter och odlare. Ett forskningscentrum kan inte ”underlätta för tillstånd för odlingar” på egen hand, tillståndsprövningen är ju styrd av lagar och förordningar och handläggs av våra myndigheter. Det vi kan göra är att bidra med faktabaserad kunskap och vår expertis till utredningar, strategier och handlingsplaner, samt anordna utbildningar, workshops, och dialogmöten för att främja ökad kunskap om vattenbrukets möjligheter och utmaningar och skapa en bättre kommunikation och därmed förståelse mellan entreprenörer och

odlare å ena sidan och myndigheter å den andra.

Detta är saker som vi håller på med inom de centrum som redan finns – och i Blå Mat har vi ju ännu inte kommit till stadiet där vi är färdiga med att planera in aktiviteter, men vi kan och kommer att bygga vidare på de saker vi redan gör genom våra tidigare centrum.

Utöver de medel som tilldelats av Formas, finns det ytterligare medel från privata aktörer? VGR har gått in med medfinansiering, och Region Stockholm är också intresserade att medfinansiera och de flesta företag går in med tid och utrustning.

Centrumbildningen Blå Mat är ju nationell men kommer det att bli ett fysiskt centrum också?

Nej, centret är i den bemärkelsen virtuellt, och ligger utspritt över huvudaktörerna. Aktiviteter kommer att anordnas på olika håll i landet samt genom olika digitala kanaler.

Hur mycket sjömat vi än producerar behöver vi i Sverige också bli bättre på att äta fisk och skaldjur. Vad finns det för tankar om marknadsföring och om hur kunskapen skall nå ut till allmänheten?

Ett viktigt forskningsområde inom Blå Mat är konsumtionsforskningen. Denna forskning skall syfta till att förstå allmänhetens

attityder till sjömat och vad som ligger bakom dessa. Med hjälp av denna forskning vill vi också förstå vilken typ av information och kunskap samt vilka typer av aktiviteter som konsumenterna såväl som den breda allmänheten, behöver och vill ha för att kunna ta till sig fakta om den hållbara sjömaten.

Vi kommer också att arbeta med influencers som t.ex. TV-kockar, skolkökspersonal och andra ”matprofiler” för att genom dem nå ut till en bred publik. En lång rad populärvetenskapliga aktiviteter som säkrar en bred spridning till allmänheten kommer att genomföras. Vetenskapsfestivalen och samverkan med skolor är exempel på detta.

Längre fram planerar vi att tillsammans med våra externa partners starta en nationellt övergripande samlad kampanj, för att få svenskar att äta mer – och mer hållbar – sjömat.

Linda Frithiof

11

12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Efterlyser ”blått ljus” för kvotfångad fisk ”Kvoterad fisk som följer forskarnas rådgivning borde ges blått ljus” Fisknäringen efterlyser myndigheternas stöd för en typ av blått ljus för sjömat som fångas i omfattning som stämmer överens med forskarnas råd, men av olika skäl inte märks av tredje part som hållbart fiske.

– Det som är problematiskt är att Sverige först beslutar och fördelar kvoter till svenskt fiske som sedan av Sveriges myndigheter inte anses vara tillräckligt hållbara för offentliga sektorn att köpa och för oss medborgare att konsumera, säger Krishan Kent, ordförande för Fiskbranschens Riksförbund, FR. Det handlar om fisk och skaldjur som fångas inom ramen för de kvoter som EU beslutar om varje år. Fullt konsumtionsduglig sjömat som inte är MSC-certifierad eller finner vägen genom miljöorganisationers nålsögon. Som läget är idag går denna kvotfångade ej certifierade fisk ofta på export. Näringen ser behov av någon typ av blått ljus, framförallt för de fångster som är hållbart fiskade i enlighet med forskarnas råd, men av olika skäl inte har en tredjeparts certifiering.

– Det borde vara självklart att den fisk som staten har beslutat ska fångas också bör vara god nog för myndigheter att upphandla och ätas av oss medborgare, i stället för att den skickas för konsumtion till andra europeiska länder, säger Krishan Kent, ordförande i FR.

Blått ljus verifierar fisken

Krishan Kent slår fast att hållbara bestånd och ett ekosystem i balans är en överlevnadsfråga för fiskbranschen.

– Det kan inte vara riktigt att svenskt fiske får bära skulden för att man fiskar i enlighet med den förvaltning som Sverige med ansvariga myndigheter förhandlat och beslutat. Om svenska fångster inom kvoten inte är tillräckligt hållbara för att upphandlas av samhället, ska fisken inte heller fångas, utan få fortsätta växa i våra vatten, för framtida generationers fiskare och konsumenter, säger han och fortsätter: – Vi ser därför positivt på att främja och förenkla hållbara inköp av sjömat vid offentlig upphandling. Ett blått ljus som verifierar att fisken som fångats lokalt är fiskad inom kvoter som följer ICES och forskarnas råd skulle kunna vara ett sätt för Sverige att förenkla en ökad hållbar konsumtion av sjömat i Sverige.

Ät mer fisk!

Fisknäringen riktar sin uppmaning till statliga myndigheter som Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Upphandlingsmyndigheten. Men något omedelbart stöd från myndighets-Sverige verkar inte vara aktuellt. Anna-Karin Johansson är miljöstrateg vid Livsmedelsverket. Verkets budskap är i grunden mycket positivt för fiskbranschen, menar hon.

– Svenskarna borde äta mer fisk, många äter det alltför sällan. Vårt grundråd till konsument är att äta fisk två-tre gånger per vecka, det är

Anna-Karin Johansson, Livsmedelsverket

Mats Svensson Havs- och vattemyndigheten

Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund

Helena Robling Upphandlingsmyndigheten

en stor fördel ur näringssynpunkt, säger Johansson.

– I synnerhet behöver de yngre generationerna äta mer fisk, tillägger hon.

Jod, D-vitamin och Omega 3 är några ämnen som är viktiga ur näringssynpunkt, betonar Anna-Karin Johansson. Johansson betonar att 70 procent av den fisk som konsumeras i Sverige kommer från andra länder.

Tycker du det är rimligt att kvoterad svenskfångad fisk inte går att sälja i Sverige på grund av miljölistor och dylikt?

– Om den fisken du pratar om är hållbart fiskad är det beklagligt om den måste exporteras till andra länder. Men Livsmedelsverket som myndighet är inte involverad i den processen, säger hon.

Livsmedelsverket rekommenderar inköp av certifierad fisk men anger också WWF:s lista som ett hjälpmedel att välja fisk från stabila bestånd. Är inte WWF-listan en partsinlaga?

– WWF har hållit på länge och är välkända. Den typen av utredningar som ligger bakom deras lista är resurskrävande och det finns egentligen ingen konkurrens på den marknaden, säger Anna-Karin Johansson.

Hon är tveksam till om Livsmedelsverket kan ställa sig bakom en ”blåljus”-lista för landets fiskdiskar.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

– Jag är inte rätt person att bedöma om blått ljus för kvotfångad fisk skulle kunna vara aktuellt. Jag ser dock inte riktigt hur det ska gå till gentemot konsumenten. Men om fiskbranschen ser ett sådant behov är det väl i så fall en fråga för dem att jobba vidare med, uppger Anna-Karin Johansson.

Slopad fisklista

Upphandlingsmyndigheten arbetar med att ge stöd till den offentliga sektorn när det gäller inköp av mat. Fram till 2018 fanns en fisklista, som användes vid upphandling av sjömat. I referensgruppen ingick bland annat representanter för offentlig-Sverige, fiskbranschen och olika märkningsorganisationer.

– Listan visade sig under arbetets gång inte fylla sitt syfte. Den är dessutom alltför resurskrävande att hålla uppdaterad. Våra nya hållbarhetskriterier innehåller därför ingen fisklista, säger Helena Robling, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Myndigheten tar även sedan fisklistan slopats fram stöd i form av hållbarhetskriterier i samarbete med referensgruppen. MSC-märkt sjömat finns med bland förslag på bevis för uppfyllande av vissa av dessa kriterier.

– Många myndigheter ställer krav som kan bevisas med en MSC-märkning. Andra kräver att leverantörer ska leva upp till ICES rådgivning eller använder sig av WWF-listan och liknande rekommendationer, säger Robling.

Kan Upphandlingsmyndigheten tänka sig att ställa sig bakom någon form av ”blåljus-lista”?

– Från Upphandlingsmyndighetens sida okejar vi inte det ena eller det andra. Vi är en stödjande myndighet och tar fram kriterier som hjälper upphandlande organisationer att ställa krav på hållbarhetsaspekter. Men det ingår inte i vårt uppdrag att tala om vilka preferenser upphandlarna i den offentliga sektorn ska ha. Hållbarhetskriterierna går som regel över gällande lagstiftning, säger Helena Robling.

”Inte vårt uppdrag”

På Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är frågan om kvotfångad fisk som är svår att avyttra i Sverige inte ny.

– Vi har dryftat frågan internt och vi förstår problematiken. Men det är inte vårt uppdrag att ge kostråd, vi är satta att förvalta fiskeresurserna på bästa sätt, säger Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning vid HaV. Myndigheten levererar beståndsunderlag till både MSC och WWF. – Men vi kommenterar aldrig vare sig WWF:s eller någon annan organisations listor och råd, säger Svensson.

Grundproblemet, enligt Mats Svensson, är att de EU-politiska besluten om kvoter inte är samstämmiga med den vetenskapliga rådgivningen.

– Men dilemmat med kvotsättningen är inget vi som myndighet råder över. Vi får finna oss i de politiska besluten, säger han.

Ingen myndighet anser sig alltså vara ansvarig.

HAVSRAPPORT

Brexit klart för nu men vad händer om fem år?

Under en lång tid har Brexit legat som en våt filt över stora delar av EU:s fiskesektor – inte minst det pelagiska fisket. I elfte timmen innan årets slut lyckades EU och Storbritannien enas om ett avtal. Överenskommelsen innebär i korthet att EU:s yrkesfiskare kommer att kunna fortsätta bedriva fiske i brittisk zon. Under en övergångsperiod på fem och ett halvt år kommer dock andelar av EU:s fiskekvoter successivt att föras över till Storbritannien. Vad som händer efter övergångsperioden är inte tydligt. Skrivningarna i avtalet ger utrymme för olika tolkningar och eventuellt blir det aktuellt med nya förhandlingar.

Förutom osäkerhet om möjligheten till fortsatt fiske i brittiska vatten har de utdragna Brexit-förhandlingarna medfört att andra internationella förhandlingar om fiskekvoter skjutits upp. Det är därför fortfarande inte klart hur stora kvoterna kommer att vara för Nordsjön och Skagerrak under 2021. Dessutom råder fortfarande oklarhet vad gäller tillträde till norsk zon. I skrivande stund pågår såväl bilaterala som trilaterala förhandlingar mellan EU, Norge och Storbritannien. Som alltid är inget klart förrän bläcket har torkat...

Efter jul- och nyårshelgen återupptog våra medlemmar fisket efter skarpsill och sill i Östersjön liksom i Kattegatt/Skagerrak.

I Östersjön har fisket inriktat på skarpsill varit riktigt bra. Även skarpsillsfisket i Skagerrak har varit bra. Vi kan även nämna att en viss mängd sill från Västerhavet har sorterats ut från våra fångster och sålts via Göteborgs Fiskauktion. Ett steg i vårt arbete med att prova nya vägar och bygga nätverk för att få ut mer sill på tallrikarna.

En positiv nyhet från vårt fiske är att det projekt som länge varit planerat tillsammans med SLU och finansierat av HaV för ombordprovtagning äntligen har kommit igång. Personal från SLU är i skrivande stund ombord på ett av våra fartyg i Östersjön för att provta fisk i fångsten, i första hand för artbestämning.

Resultatet ska sedan jämföras med den provtagning som sker vid landning, då fisken inte är lika färsk och därmed kan vara svårare att artbestämma. Syftet med projektet är att få säkrare uppgifter om artsammansättning och utarbeta bästa möjliga provtagningsschema ombord samt att ge forskarna på SLU bättre data från fiskena i Östersjön.

Nu tar vi alla en sillabit för en daglig dos D-vitamin i vintermörkret.

Varma hälsningar!

Dag Fransson

Redaktionens notering: I Svensk Fisknäring nr 1 2020, tog vi ett första initiativ till att skapa en Blått ljus-lista, där de kommersiella arterna vars kvoter följer SLU och ICES rådgivning markerades.

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

13

14

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Brexit drabbar det pelagiska fisket

Fakta:

”Men vi kommer förhållandevis lindrigt undan” Brexituppgörelsen mellan EU och Storbritannien om fisket kunde ha blivit betydligt värre för svensk del.

– Vi kommer förhållandevis lindrigt undan, säger Anton Paulrud, vd för Swedish Pelagic Federation PO, SPFPO.

F

ör det pelagiska fisket i Nederländerna, Belgien, Irland och Danmark är uppgörelsen, som kom i elfte timman strax före årsskiftet, däremot en smäll.

Avtalet gäller fram till halvårsskiftet 2026.

Svenskt pelagiskt fiske fångar främst sill, makrill och blåvitling i brittisk zon. För svensk del handlar det nu enligt Anton Paulrud om ett inkomstbortfall på cirka tio procent, vilket blir mycket pengar på längre sikt.

– Ur ett svenskt perspektiv och fem och ett halvt år framåt kommer vi förhållandevis lindrigt undan. Vi har små kvoter i de områden som drabbas värst. För EU-fisket i stort är uppgörelsen betydligt värre än för oss, säger han.

Det viktigaste för SPF inför uppgörelsen var att även fortsättningsvis ha tillgång till brittisk zon i Nordsjön.

– Vi måste få komma in i brittisk zon för att få det att gå ihop pengamässigt. Nu blev det så och därmed är den viktigaste biten löst, säger Paulrud.

Vad som händer med tillgången till britternas zon efter den 1 juli 2026 är osäkert i nuläget.

– Vad som sker på lång sikt är det läskiga i uppgörelsen. Tidigare var det bara Norge som EU förhandlade separat med, nu tillkommer Storbritannien. Efter 2026 så kan det genom hur avtalet nu är skrivet öppna sig möjligheter för britterna att återigen sätta sig på tvären.

Anton Paulrud bedömer risken som liten att den svenska pelagiska flottan decimeras på grund av Brexituppgörelsen.

– Annat är det i Irland. Fiskarna där förlorar 60 procent av makrillfisket och där blir följderna en minimering av hela flottan, säger han.

Totalt kommer den tullfria införseln av fisk till beredningsindustrin i EU att minska till följd av uppgörelsen.

De fiskare i EU som drabbas hårdast av Brexit kommer att ersättas i någon form.

– Hur kompensationen ska betalas ut är den stora frågan just nu. EU avsatte fem

Handelsavtalet mellan EU och Storbritannien innebär att 25 procent av EU:s fiskerättigheter i brittisk zon överförs till Storbritannien under fem och ett halvt år.

EU:s utgångsbud var 14 år, britterna siktade på tre år. Överföringen det första året blir 15 procent och därefter 2,5 procent varje år. Efter denna övergångsperiod väntar årliga förhandlingar om hur mycket fiskefartyg från EU ska få ta upp ur brittiska vatten.

Källa: TT

miljarder för ändamålet när risken för en hård Brexit var överhängande. Vad som ska hända nu skapar en viss problematik, menar Anton Paulrud.

Det svenska demersala fisket påverkas mycket lite av handelsavtalet i Brexits kölvatten.

– Vi har bara några enstaka båtar som fiskar i Nordsjön och de håller till i den norska zonen. Däremot är vi rädda för ett ökat tryck på fisket i Skagerrak när fartyg från Danmark, Belgien och Nederländerna kan söka sig dit efter att ha blivit av med kvoter i den brittiska delen, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande för SFPO, Sveriges Fiskares PO. Både Ronelöv Olsson och Paulrud är överens om att det är bra för alla inblandade parter inom fiskenäringen att hotet om en hård Brexit undanröjdes.

– Uppgörelsen är ett stort steg i rätt riktning jämfört med skräckscenarierna i samband med en hård Brexit, säger Paulrud.

Dag Fransson

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Nya tångbönder

15

satsar på svensk tång Väster om Burö, utanför Knippla, Hyppeln och Hälsö ligger Ten Island Seafarms första sockertångsodling och växer till sig inför vårens premiärskörd. Den spröda gulbruna brunalgen består av ett enda blad som kan bli upp till 3 meter långt i svenska vatten. Med sin hälsofördel, sin lätta konsistens och den sötsalta smaken är sockertång en spännande och hållbar råvara i matlagningsköket.

I

bland korsas vägar på oväntade sätt. För ett år sedan kände inte Anna Wångmar och Cassandra Köbbel varandra, idag äger de ett företag tillsammans. Det började med att båda två hade lämnat in en ansökan

om att få tillstånd att anlägga en provodling i havet utanför Öckerö. Kommunen föreslog att Anna och Cassandra skulle träffas och prata ihop sig eftersom de bar på samma affärsidé. Så blev det och de fann snabbt att

16

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

”Man skulle kunna likna det vid en vinodling, säger Cassandra, man köper sin andel av skörden och får ta del av helt nyupptagen färsk tång som man hämtar upp i en väska tillsammans med en handbok med receptförslag” de var lika stora tångentusiaster och hade samma passion för odling, hav och hållbarhetsfrågor. När höststormen rasade i oktober satte de ner sina sockertångsplantor på havsodlingslotten. Nu längtar de efter tidpunkten när plantorna är mogna att ta upp, skörden uppskattas ge omkring två ton tång eller kanske lite mer.

Huvudkontor i röd sjöbod

Cassandra tar emot på bryggan vid Tjolmenhamnen som ligger vid bron som binder ihop Öckerö och Hälsö.

– Hej och välkommen till vårt lilla huvudkontor!

Den röda sjöboden innehåller sjöredskap, odlingsrep, arbetskläder, stand up paddleboards och en kaffebryggare. Vi slår oss ner i solen på bryggan och Anna, som bor växelvis i Dalarna och på Öckerö deltar via en videolänk. De berättar att de tidigt fick upp intresset för mat genom sin uppväxt. Cassandras pappa var köksmästare och inspirerade henne att odla växter och grödor. Anna kommer från en lantbrukarfamilj och är gift med en västkustbo med fiskarrötter.

– De erfarenheter vi har till-

Tångbönderna Anna Wångmar och Cassandra Köbbel satsar på sin livsdröm.

sammans har gett oss en bra grund för att starta med odlingen. Det är väldigt spännande att vi bryter ny mark, vi är det tredje företaget i Sverige som sysslar med tångodling (makroalger) och här på Öckerö det allra första säger Anna.

Båda två har i botten en annan yrkesexamen, vilket gör att de har resurser och möjlighet att driva sitt tångodlingsprojekt på fritiden så här i början. Cassandra är utbildad ingenjör och har specialiserat sig på elutveckling och arbetar nu med båtar. Anna är beteendevetare och jobbar med HR och som affärsområdeschef. Förra våren blev Cassandra över en natt av med sitt konsultuppdrag hos sin uppdragsgivare då de på grund av pandemin sa upp alla sina konsulter. Hon medger att det kändes lite tufft i början, men det öppnade samtidigt upp nya tankar om att våga satsa på ett eget projekt med tema mat och hav.

Andelsägare får del av skörden

Tången kommer att levereras både färsk och torkad och í dagsläget har drygt 50 procent av avdelarna blivit bokade.

– Man skulle kunna likna det vid en vinodling, säger Cassandra, man köper sin andel av skörden och får ta del av helt nyupptagen färsk tång som man hämtar upp i en väska tillsammans med en handbok med receptförslag.

Utöver privata andelsägare satsar de på att nå ut till restauranger och grossister. Samarbetet med Göteborgs fiskauktion är en viktig milstolpe och försäljningsstart blir någon gång i mars, lite beroende på väder.

– Vi är oerhört glada att vi får möjlighet att leverera tång till en sådan anrik fiskauktion, det är jätteviktigt för oss säger Anna. Säljstarten beräknas ske i mars – men det beror förstårs på väder och vind. Vi kommer även att erbjuda våra kunder utbildning för hur de kan använda tång.

Att vara en del av framtidens hållbara mat var ett viktigt argument när de bestämde sig för att starta sitt företag. Havsodlingen binder koldioxid och bidrar därmed till att minska övergödning av havet. Att bli mer självförsörjande och se vad som finns möjligt att skörda lokalt känns naturligt och viktigt. Trots att algindustrin omsätter mer än fiskindustrin globalt och har många funktionella egenskaper äter vi förhållandevis lite av den råvaran här i norra Europa. Tiden är mogen för att upptäcka ny växtbaserad näring från havet, alltfler är intresserade av en hållbar livsstil menar Anna.

– Sjömat är ett växande begrepp och svenska alger har fått en ny arena, jag tror vi bara sett början på den utvecklingen. Sen är det bra att veta att det inte finns några giftiga tångsorter i Sverige.

17

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Samarbetar med Nordic Seafarm

Cassandras man Dick hämtar upp oss vid bryggan för att köra oss ut till odlingen.

Det ljusblåa havet ligger spegelblankt, det är någon minusgrad och 2 grader i vattnet.

Om ett par timmar ska dimman dra in så vi lyckades pricka in rätt tillfälle. En kanotist passerar på avstånd, annars är det lugnt och stilla, ”blege” som man säger här på öarna. Men dåligt väder kan också ha sin poäng, inte minst om man vill testa viljan hos en blivande kompanjon!

– Ja, jag ville testa Anna och se om hon var lika äventyrlig som jag skrattar Cassandra.

Hon ringde upp Anna påpassligt när det blåste 26 sekundmeter i byarna och föreslog att de skulle simma över till Burö. För visst kunde det vara häftigt om de fick se tång som lyfte från havet? Anna bangade inte, då förstod Cassandra att

hon hittat en likasinnad och upplevelsen blev precis så vacker som hon tänkt sig.

Vi har kommit fram till försöksodlingen som bedrivs på en 3 000 kvadratmeter stor yta. Fyra gula bojar markerar ut Ten Island Seafarms vattenbruk. Placeringen är magiskt vacker mellan öar och kobbar som leder ut till det öppna havet.

Fem långa odlingsrep (på vardera 100 meter) ligger en meter under vattenytan, på repen finns de växande plantorna som härstammar från moderplantor i området.

– Vi har ett samarbete med Nordic Seafarm på Koster utanför Strömstad.

Anna fridök i juni och plockade upp 30 plantor som levererades till Koster. De har en separat tank där de odlar fram sporer som blir små tångplantor. När de växt till sig hämtade vi dem och satte dem på odlingen i havet vilket är ett ganska kritiskt moment men det gick enligt plan. Vi känner det som om vi ska få barn i april.

Växtprocessen är ungefär lika lång som ett havandeskap, säger Cassandra och ler stort.

Tillsynen är viktig så de åker ut varje vecka för att titta till sin odling, om det blåser mycket kan odlingen till exempel flytta på sig. Cassandra lägger ner sin paddleboard bredvid båten, kliver ner och sätter sig på huk. Sen paddlar hon runt på odlingslotten, drar upp rep med plantor och konstaterar att allt ser bra ut.

För att lyckas med ett sådant här

Organiskt odlade grönsaker från västkustens hav erbjuds via ett andelssystem. Foto: Ten Island Seafarm

Fakta:

Alger är samlingsnamnet för mikroalger och makroalger. Makroalger kan ätas och kallas för tång. Mikroalger är detsamma som växtplankton och så små att det inte kan ses med ögat.

Foto: Roger Brown, Pexels.com

– Varför ska vi importera alger från Asien när vi kan odla här? Vi kan lära oss att se på tång på ett nytt sätt. Att se vilken fantastisk hälsokälla det är! de är verkligen havets supergrönsaker och man kan tillreda dem på många olika sätt. Alger användas inom läkemedelsindustrin, kosmetikabranschen, inom matindustrin som konsistensgivare, som hållbart biobränsle och mycket mer.

Av tradition kanske vi ser det som något obehagligt när vi badar, något som är i vägen. Öborna kallar det för ”klödder” säger Cassandra.

projekt krävs hårt arbete och en inte sviktande passion.

– När man glömmer tid och rum, då känner man att man har hamnat rätt. Ja skulle nog säga att tålamod, nyfikenhet och driv beskriver oss rätt bra.

Hon paddlar fram så att vi kan smaka på ett sprött sockertångsblad som skimrar genomskinligt i solen. Det är en salt, krispig och fräsch upplevelse. Den innehåller mycket umami och har en mild lite sötaktig smak. Cassandra fortsätter paddla runt och det går inte att ta miste på att hon är i sitt rätta element.

– Jag älskar att vara här ute, nu ser jag fram mot att snart kunna simma i vår tångskog!

Nenne Jacobson Granath

Tången kan ätas rå, men också blancherad, rökt, som chips eller krydda. Foto: Ten Island Seafarm

18

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Livsmedelshygien Del 1

Bra grundkunskap ger säker mat Genom god hygien i kök och butik minskar du risken för matförgiftning.

Dessutom ökar matens hållbarhet och du får mindre matsvinn och en bättre ekonomi. Detta är första delen i en serie om fem där vi dyker ner i olika områden inom livsmedelshygien. Fokus ligger givetvis på sjömat men kommer också att ta upp livsmedelshygien rent allmänt.

B

örja med att tvätta händerna, ta bort klocka och ringar. Använd rena arbetskläder och/eller förkläde. De skall framför allt skydda livsmedlen inte dig.

Bakterier finns naturligt på allt levande, på oss människor och också på den mat vi äter.

Men det är inte det som gör att vi blir sjuka.

Det är när bakterier hamnar på mat och ges rätt förutsättningar för tillväxt genom näring, vätska och rätt temperatur som bakterier snabbt förökar sig till enorma mängder och blir skadliga för oss.

När det gäller virus är läget ett annat. Det behövs enbart ett fåtal viruspartiklar för att vi

skall bli sjuka. Virus förökar sig i våra kroppar med hjälp av funktioner i våra celler.

Fisk ett risklivsmedel

Fisk tillhör en grupp av livsmedel som ofta är inblandade i matförgiftningar tillsammans med bland annat kyckling, ris och ägg. En

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

”Fisken behöver förvaras kallare än den temperatur den lever i för att bakterierna inte skall få fart och växa till sig”

av anledningarna är de kallvattensbakterier som finns naturligt på fisk i våra vatten. De flesta arter är bottenlevande, där vattnet är runt 4 grader året runt. När fisken hanteras och fileas förs en del av de kallvattensbakterier som finns naturligt på fisken över till filén. Som vi tidigare skrev är bakterierna i sig ingen fara utan det är mängden bakterier som är avgörande för om man blir sjuk eller ej. Fisken behöver förvaras kallare än den temperatur den lever i för att bakterierna inte skall få fart och växa till sig. Det betyder att fisk behöver förvaras i max 4 grader. Köper vi medelhavsarter så som havsabborre/seabass eller dorade/guldsparid (seabream på engelska) så klarar de oftast att förvaras i något högre temperaturer.

Håll fisken kall

I våra hemmakylar är temperaturen ofta runt 8 grader så be gärna att få med lite is i en påse då du handlar fisk. Du kan också ta med dig en kylväska och kylklamp till fiskaffären, speciellt när det är varmare väder.

Extra känsligt för hög temperatur är färdigkokta skaldjur. De skall ju inte upphettas igen vilket gör att du kan få i dig de bakterier som finns på när du skalar och äter.

Separera rått från tillagat

Tillagade livsmedel som har upphettats är så gott som sterila tills bakterier hamnar på livsmedlet. Främst korskontamineras livsmedel genom att vi inte har rena händer, använder smutsiga skärbrädor eller redskap. Detta är

Visste du att

en vanlig orsak till magsjuka. Håll råa livsmedel separerade från tillagade och använd olika redskap till dessa.

Så sprider sig bakterier och virus

Bakterier och virus kan inte förflytta sig själva utan hamnar på livsmedel genom att vi tar på eller sprider bakterier dit med hjälp av de redskap vi använder när vi tar i fisken. Är vi rena om händerna, använder handskar eller rena redskap så minskar risken att föra över bakterier till fisken. Det går också bra att använda olika redskap så länge man inte lägger ner redskapen på fisken eller skaldjuren. Använder vi samma redskap till flera olika produkter flyttar vi eventuella bakterier från en produkt till en annan. Håll rent runt omkring dig.

Äldst går först och blanda inte gammalt och nytt

Givetvis använder man de råvaror som är äldst först, det minskar matsvinn och ger en bättre ekonomi. Det är viktigt att inte blanda ihop produkter eller fiskfiléer med olika produktionsdatum. Ta för vana att alltid diska av alla fat, byttor och redskap vid dagens slut och alltid ta rena uppläggningsfat till nya produkter. Då minskar du risken att sprida bakterier.

Linda Frithiof

Alla fiskar producerar ett slem som täcker deras kropp.

Slemmet kan ha olika konsistens beroende på art men funktionen är densamma.

I slemmet fastnar bakterier som finns naturligt i vattnet. Slemmet gör att fisken lätt glider genom vattnet men det är också antibakteriellt. Det samt att fisken hela tiden producerar nytt slem samtidigt som det yttersta lagret lossnar då fisken simmar, gör att fisken kan hålla sig frisk. Rör fisken så litet som möjligt och låt slemmet sitta kvar på fisken tills den skall fileas så kommer slemmet delvis att skydda fisken.

Liten kom ihåg Tvätta händerna ofta ✚ Bakterier kan inte förflytta sig själva ✚ Håll rent runt omkring dig ✚ Använd hushållspapper istället för disktrasa ✚ Förvara fisken kallt ✚ Använd rena redskap ✚ Äldst går först

19

20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Så här bestäms kvoterna för svenskt fiske Fisket på våra kommersiella arter är reglerat med kvoter. Detta för att vi ska fiska hållbart och utan att äventyra bestånden, så kallat MSY (Maximum Sustainable Yield/ maximal hållbar avkastning).

Uttrycket används ibland felaktigt med mening att fisket sker på en maximal nivå och gärna klumpas ihop med överfiske, när det istället betyder att det sker på en optimal nivå.

V

em och vad är det då som bestämmer kvoternas storlek? Det är en lång process som bygger på forskarnas gemensamma data om läget för de olika fisk- och skaldjursarterna. Ett samarbete mellan länder som delar samma fiskevatten. När all data sammanställts presenteras en rådgivning som ligger till grund för fiskekvoter. Den bestämda kvoten delas sedan upp mellan berörda länder där varje land har sin bestämda procentsats av kvoten för varje art och bestånd. En procentsats som inte går att ändra på.

Det är alltså ett politiskt beslut, baserat på vetenskap och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för kontrollen så att

fisket följer satta kvoter. Finns det anledning att ifrågasätta kvoternas storlek är det i de tidiga politiska beslutsleden detta ska ske, inte när beslut är taget och det är dags att fiska. Dock kan fisket nödstoppas mitt under ett år, vilket skedde med torsken i östra Östersjön 2019. I det fallet grundades stoppet på drastiska förändringar för torskens förutsättningar. Detta är också ett politiskt beslut.

På nästa sida beskriver vi hur ordningen går till, vem som kan påverka vad och vem som till slut bestämmer hur mycket som får fiskas i olika havsområden (TAC, total allowable catch).

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

1. SLU Aqua i Sverige samlar, tillsammans med forskningsinstituten i övriga medlemsländer, in och levererar vetenskaplig data för beståndsuppskattning till ICES (det Internationella havsforskningsrådet.) Det här arbetet sker mer eller mindre löpande under året, beroende på art.

2. På beställning av EU kommissionen tar sedan ICES fram vetenskapliga råd för de aktuella arterna.

3. Kommissionen utarbetar i samarbete med STECF (kommissionens tekniska och vetenskapliga kommitté på fiskets område) förslag utifrån de vetenskapliga rekommendationerna.

4. Dessa förslag ligger sedan till grund för förhandlingar med tredje länder, såsom Norge och numera Storbritannien, och överläggningarna i ministerrådet.

5. Det är politiker, det vill säga representanter från vår regering som för Sveriges räkning åker ner till Bryssel för att förhandla om storleken på kvoter.

• I förhandlingsrummet sitter därför personer från Näringsdepartementet.

• I förhandlingsbyggnaden men utanför rummet, finns media på plats.

• På plats i Bryssel, men i en mer informell roll, alltså utanför förhandlingsbyggnaden finns NGOs, i det här fallet representanter för fiskets organisationer, SFPO och SPFPO, för att följa förhandlingarna och kanske ge råd till förhandlarna.

6. Ministerrådet har sista ordet och fattar beslut om de kvantiteter som får fiskas i form av TAC:er (totala tillåtna fångstmängden per art och förvaltningsområde uttryckt i ton eller antal).

Besluten fattas årligen, (vartannat år för djuphavsbestånd, arter som lever på mer än 400 meters djup) vanligen i oktober vad gäller Östersjön och i december för övriga bestånd. Detta sker efter förhandlingar med de länder utanför EU, som Norge och numera Storbritannien, vilka har andelar). I år drar förhandlingarna ut på tiden och är i skrivande stund ännu inte klara, till stor nackdel för fiskenäringarna.

7. Medlemsstaterna tilldelas en relativ andel (varje land har en andel uttryckt i procent av varje TAC), och resultatet därav blir det som vi kallar kvoter. Procentsatsen står i relation till hur mycket respektive land har fiskat historiskt.

8. Varje land fördelar sedan sin tilldelade kvot mellan sina yrkesbåtar.

I Sverige är det HaV som tar emot kvotbesluten och fördelar till fisket. Det är också HaV som sedan ansvarar för att fiskekvoterna efterlevs genom kontroller.

9. De fiskar och skaldjur som inte anses tillhöra våra mest kommersiella arter har ingen kvot. Fisket på dessa arter regleras nationellt, i Sverige är det HaV som sköter det.

10. Målet är att forskningens råd och fastställda kvoter ska gå hand i hand. När det inte sker beror det oftast på socioekonomiska orsaker.

UTBLICK

2021 – Hållbar blå livsmedelskedja

I

föregående utblick skrev jag om att den Svenska blå livsmedelskedjan inte ansågs vara omfattad i den svenska livsmedelsstrategin och hur tydligt det varit i HaV och Jordbruksverkets arbete med Strategin för fiske och vattenbruk. Vi tackar därför de politiker som lyfte frågeställningen i miljö- och jordbruksutskottet.

Vi tackar också landsbygdsministern för hennes tydliga svar (N2020/03119) där ministern bekräftar att livsmedelsstrategin inkluderar livsmedel fångade och producerade i hav och sjöar. Ministern svarar vidare att det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

För oss i näringen var det här ett viktigt kvitto på att vi som näring faktiskt ingår i den svenska livsmedelskedjan och därmed bör behandlas som sådan av våra myndigheter och departement. Fiskbranschens största fokus för 2021 är därför, utöver att driva våra viktiga sakfrågor, att just synliggöra den Svenska blå livsmedelskedjans behov och möjligheter ur ett livsmedelsstrategiskt perspektiv.

En förutsättning för att lyckas är att myndigheternas mål och ansvar förtydligas och att de knyter an till det som Landsbygdsministern nu bekräftat. Att Livsmedelsstrategin inkluderar livsmedel fångade och producerade i hav och sjöar.

Jag avslutar med att informera Er om Fiskbranschens Riksförbunds digitala årsstämma den 11 mars. Anmälan till den öppna delen görs till kansli@fiskbranschen.se och agendan kommer att publiceras på hemsidan.

Karin Fagerståhl. Foto: Malin Skog

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

21

22

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021 2021

I KÖKET

Dryckestrender 2021 Nytt år nya möjligheter brukar man säga. En del är rätt nöjda som det är. En del vill förändra, göra om och skapa en ny normalitet. Efter året 2020 med alla dess prövningar som vi verkar få ta med oss en bra bit in i 2021 har många redan fått ställa om frivilligt eller ofrivilligt.

N

Mindre alkohol – en trend som fortsätter är det gäller dryck och mat så Den starkaste trenden i dryckesvärlden just finns det såklart trender som följer nu är alkoholfritt men också att de drycker vissa mönster. Gällande mat har som innehåller alkohol går mot lägra andel vi på senare år blivit väl medvetna om vad alkohol. Svårigheten för alkoholhaltiga vi stoppar i oss. Vi vill veta varifrån maten drycker är att just att alkoholen är en kommer, hur den är fiskad/uppfödd/ smakbärare. Utöver själva råvaran, alkohol, odlad och gärna vem som ligger bakom produktionen. När det gäller vin och vissa spritsorter står det tydligt varifrån det kommer och vilket företag som gjort det.

Däremot är det inte lika tydligt vad det är gjort på och vad flaskan innehåller och ibland saknas information helt. I vinvärlden är det i vissa fall till och med förbjudet att skriva ut vilken druva vinet är gjort på. Detta kommer kanske ändras framöver då vi Artnr. 1965 konsumenter är intresserade kostar 30kr för 25 cl. vad det är vi stoppar i oss.

Alkoholfri must som är en blend på äpplen,

socker och eventuellt lagringssätt som till exempel ekfat, så finns det inget annat som lyfter fram smaken. Tar man då bort alkoholen eller minskar på den så blir drycken mindre smakrik och tunnare i smaken. Om ett vin innehåller 14 % alkohol så består det av 86 % vatten. Gör man ett

Beskows Vita VY Äpple & Humle

specialcider (äpple, paradisapel, rönnbär), kallpressad rabarber och humle. Humlen är en sort som heter Nelson Sauvin och används i många moderna ölsorter som Punk IPA och en del APA från USA. Smak av äpple, rabarb och humletoner med inslag av fläder och krusbär. Gott till rökt fisk eller rökta räkor.

Casal Garcia Vinho Verde

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Portugal. Artnr. 2596 och kostar 59kr.

Lätt pärlande friskt vitt vin med smak av melon, päron, äpplen och citrus. 8,5% alkohol. Passar bra till räksmörgås, naturella räkor eller kokta musslor.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

alkoholfritt vin på ca 0,5% alkohol så är det plötsligt 99,5 % vatten.

För att det då ska smaka något tillsätts ofta socker eller sötningsmedel i någon form.

Vin i sig innehåller mindre än en tjugonde av den mängd socker som finns i juice och läsk.

Det finns en del viner som naturligt och historiskt alltid har gjorts med lite lägre andel alkohol.

Vinho Verde från Portugal, Lambrusco från Italien och ett flertal andra vinområden världen över gör viner som är låga i alkohol. Prova gärna något med lägre alkoholhalt nästa gång ni ska köpa ett vin, för att göra dig en egen uppfattning. Håll bara koll på sockerhalten så den inte skenar iväg.

det har jäst färdigt. Då startar en andra jäsning på flaskan likt när man gör champagne. När den andra jäsningen är klar så filtreras inte vinet. Det blir då en jästfällning kvar i flaskan och vinet blir naturligt kolsyrat. Vinet håller en låg alkoholhalt och blir lite grumligt. Friskt och fruktigt och ett kul alternativ om man gillar mousserande vin.

Orange och grumligt Annat som är trendigt just nu i vinvärlden är orangevin. Det är ett vitt vin där skalen fått ligga kvar och macerera/släppa ut färg i vinet.

Istället för gulgrön färg blir vinet lite orange eller bärnstensfärgat.

Pet Nat är en annan trend i vinvärlden. Vinet buteljeras innan

Mer lokalproducerat Musterier och bryggerier fortsätter att poppa upp och inom det lokalproducerade och småskaliga ser vi också trenden mot fler lågalkoholhaltiga och alkoholfria alternativ. Naturliga råvaror med lägre sockerhalt och mindre alkohol är något som efterfrågas av konsumenterna.

Rosa prosecco Prosecco rosé är något som alla pratar om just nu. 2020 var första året som man fick tillverka detta vin så de första flaskorna har precis börjat rulla ut. Prosecco har generellt något gram mer socker än exempelvis cava och crèmant. Men denna nya italienare har ju alla rätt. Den bubblar och är roséfärgad.

Nedan kommer några tips på lågalkoholhaltiga drycker samt även helt alkoholfria alternativ.

Santé/cheers/skål!

Castelmondo Prosecco Rosé Brut Limited Edition 2019

Artnr. 92365 och kostar 99kr.

Bärig med smak av smultron, röda vinbär, blodgrape, örtig med vissa inslag av kex.

Alkohol 11 %. Trevlig till friterade torskcroquetas eller an asiatisk fisksoppa.

Roomi Svarta vinbär och Aronia

Artnr. 1923 kostar 79kr.

Alkoholfri ekologisk svensk must gjord på svarta vinbär och superbäret Aronia. Bärig och örtig med inslag av eneträ och mynta.

Passar till smakrika fiskrätter, gärna stekt/grillad lax med en örthollandaise.

23

24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

HALLÅ DÄR!

Lizette Fhager, ny på SFPO I mitten av oktober förra året började Lizette Fhager på SFPO:s kansli som administratör. Uppdraget inkluderar en stor del kommunikation, det vill säga förmedla omvärlden vad som sker i det demersala fisket, via hemsida och sociala medier.

Hon sitter också med i JDF gruppen (Joint Demersal Fisheries in the North Sea and Adjacent Waters, som driver gemensamma MSC-certifieringar), för att sedan informera status till medlemmar, fiskauktioner med flera.

Uppvuxen på Styrsö med en pappa som varit fiskare i hela sitt liv, ligger fisk- och fiskefrågor Lizette varmt om hjärtat. Men hon har själv ingen yrkesbakgrund inom fisket.

– Nej, min bakgrund ligger snarare inom ekonomi och skärgårdsturism, säger Lizette. Tjänsten på SFPO är på 50 procent och resten av tiden driver hon bland annat ett företag som hyr ut privatbostäder i skärgården.

Andra vågen av Corona gjorde att närvaron på kansliet bara varade i ett par veckor innan kontoret stängdes ner och byttes ut mot hemarbete.

GG 500 Vingaskär.

– Jag hoppas att det kommer att rätta till sig till sommaren, så att jag kan vara på plats igen. Det är stor skillnad att fysiskt vara med på möten och närvara i det dagliga arbetet mot att arbeta på distans. Att börja på SFPO var som att komma hem, tycker Lizette. Det finns mycket att lära och sätta sig in i, men det är angelägna frågor för en fiskardotter så intresset och engagemanget är stort.

Pappa Sven-Åke 73 år, har pensionerat sig från fisket sedan några år tillbaka. Hans yrkesbana började tidigt och han drev GG 200 Sandvik tillsammans med sin bror. Först fiskades sill för att sedan gå över till demersalt- och kräftfiske.

GG 500 Vingaskär är nu den enda yrkesverksamma båten kvar på Styrsö. Det är Lizettes kusin som driver företaget med stor hjälp av sina tre söner.

– Men det positiva är att de nu bygger en ny båt och att sönerna är inställda på att ta över. Det behövs verkligen unga krafter med framtidstro, säger Lizette Fhager.

Karin Fagerståhl

Fiskodling på land inte alltid det bästa alternativet Anders Kiessling är professor på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och expert på akvakultur.

Det vill säga fisk, skaldjur och växter som odlas i vatten. I försökslabbet pågår ständigt nya studier, allt från optimala odlingsmetoder till foder och fiskarnas välbefinnande.

– Jag vill att fisk automatiskt ska räknas som ett produktionsdjur, på samma sätt som kor och grisar.

Det är mitt mål innan jag går i pension. I dag glöms fisken bort, säger Anders.

De senaste åren har landbaserade fiskodlingar fått allt mer uppmärksamhet. Den stora fördelen med inomhusodlad fisk är att det går att detaljstyra allt från temperatur till syrehalt och pH-värde. Man riskerar inte heller läckage av näringsämnen till sjöar eller hav. Det hela framhålls ofta som framtidens hållbara fisk.

– Men debatten har varit lite för ensidig.

Vi har bara tittat på det positiva med de landbaserade odlingarna och det negativa med kassodlingarna. Alla medaljer har två sidor, säger Anders.

Nackdelen med de landbaserade odling-

arna är att systemen är tekniktunga, kräver stora investeringskostnader och slukar el.

Odlingarna är också känsliga för strömavbrott. I värsta fall riskerar hela bestånd att dö om pumparna skulle slås ut. Så fort odlingarna når lite större volymer behöver man också bygga stora anläggningar av klimatdrivande material som stål och betong.

Samtidigt finns fördelar med kassodlad fisk, särskilt i vissa områden. Forskarna har sett att näringen från kassodling kan göra nytta i skogsvatten i norra Sverige som i dag lider av näringsbrist. Även i försurade områden kan en kassodling faktiskt vara det minst

Tilapia – en fisk som odlas i landbaserade system.

miljöbelastande alternativet, menar Anders Kiessling. Arbetsmetoden är heller inte så arbetskrävande och det krävs i regel inga klimatbelastande nybyggnationer.

– I Skåne är landbaserade odlingar tveklöst bäst, vi vill inte ha mer övergödning av Östersjön. I norra Sverige kan en kassodling vara att föredra. Vi behöver nyansera debatten lite! Olika metoder fungerar olika bra på olika platser, säger Anders Kiessling.

Källa: https://www.extrakt.se/fiskodlingarnaflyter-upp-pa-land/

Någon som går ut frivilligt i det här vädret?

Att ensam är stark är inte sant till sjöss. Tvärtom. Vi behöver vara många och vi behöver arbeta tillsammans, för havet är stort och den som råkar illa ut ska kunna få snabb hjälp. Att människor hjälper varandra på sjön är en tradition som är lika gammal som båtlivet självt.

Sjöräddningssällskapet är en ideell förening med många frivilliga, och så har det varit ända sedan starten 1907. Idag har vi fler än 2200 välutbildade frivilliga sjöräddare, över 70 räddningsstationer och 260 räddningsenheter längs hela Sveriges kust. När larmet går rycker vi ut inom 15 minuter, dygnet runt och året om, oavsett väder och vind.

Men detta skulle inte fungera utan våra cirka 120 000 medlemmar och stöd från engagerade båtälskare runt om i landet. En stor del av våra dagliga kostnader (som till exempel att utbilda frivilliga och att hålla båtar och utrustning redo för utryckning) täcks av medlemsavgifterna.

Och med hjälp av generösa gåvor och testamenten kan vi också investera i nya båtar och utrustning.

Därför vill vi rikta ett stort tack till dig som bidrar.

Du hjälper oss att rädda liv till sjöss. Tillsammans fortsätter vi utveckla en av världens mest effektiva sjöräddningsorganisationer. Läs mer om hur du kan stödja oss på sjoraddning.se.

Ja.

F R I V I L L I G A S J Ö R Ä D D A R E S E D A N 1 9 0 7.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

26

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Bifångst – tillgång eller belastning?

Att kasta fin fisk överbord, tycker de flesta är en dålig idé. Allt förnuft säger att det är bättre att ta hand om fisken istället. Är det så enkelt? Som i de flesta fall finns fler sidor av myntet.

Bifångst är fångst av andra arter än den avsedda målarten. Bifångst kan vara ovälkommet och bara kosta tid och pengar att hantera. Det kan också vara välkommet då det är arter som har stort kommersiellt värde.

Dilemmat med bifångst

Sedan 2019 (infasat sedan 2016) råder landningsskyldighet för samtliga kvoterade arter av fisk och skaldjur i det svenska fisket. Det är alltså som huvudregel inte tillåtet att sortera ut och kasta tillbaka mindre individer, för att få en fångst som procentuellt sett innehåller en större andel, kommersiellt mer värdefulla exemplar av arten. Så

”Att få en ren fångst är ofta uppskattat, speciellt i räkfisket, då det minskar efterarbetet med sortering och gör att räkorna snabbare kommer ner i koket”

kallad highgrading/ uppgradering. Får man upp en kvoterad art, som bifångst eller i riktat fiske, måste den som huvudregel landas oavsett storlek och då räknas av kvoten.

Bifångst av arter som inte har en kvot kan man välja att ta iland eller kasta tillbaka. Det naturliga kan då tyckas vara att landa, sälja och konsumera. Men för detta krävs en hel del arbete för fisket, vilket behöver vara ekonomiskt försvarbart.

- Alla landade arter behöver ha ett svenskt handelsnamn, sorteras efter art, vägas och registreras i spårbarhetssystemet.

- Blir försäljningsvärdet lågt täcks inte hanterings-, förpackningsoch transportkostnad vilket medför att fiskaren går back.

- Problem att hitta köpare. Även om restauranger är intresserade av att använda bifångst på menyn, krävs ofta en snabb dialog, tidig morgon, för att inköparen/grossisten skall veta om restaurangen är intresserad.

Om bifångsten istället har ett högt kommersiellt värde, blir det desto mer angeläget att ta iland och sälja. Men detta är omtvistat då det också skapar en efterfrågan på något vi egentligen vill skall få vara kvar i havet.

Hållbart nyttjande av bifångst

För att kunna nyttja arter på ett hållbart sätt behövs kunskap om hur bestånden ”mår” och hur de varierar i tid och rum. Generellt bör man vara försiktig med arter som är ovanliga, långlivade eller djuplevande och arter som vi har liten kunskap om. Arter som inte lever i stim utan mer individuellt eller i par är svårare att bedöma beståndsstorlek för och om beståndet ökar eller minskar från år till år. Ett exempel här är havskatt som lever i par.

När det gäller att ta till vara på dagens bifångster bör man beakta överlevnadsgrad vid återförande till havet. Kommer djuren ändå inte att klara sig (t.ex. känsliga arter från större djup) kan de med fördel användas för humankonsumtion. Men man bör vara försiktig om efterfrågan ökar så att det inte blir ett plötsligt riktat och okontrollerat fiske på en ny målart.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Fisket jobbar för att minska bifångsten

Att få en ren fångst är ofta uppskattat, speciellt i räkfisket, då det minskar efterarbetet med sortering och gör att räkorna snabbare kommer ner i koket. Landningsskyldigheten har drivit utvecklingen av selekterande redskap framåt. Idag används selekterande redskap inom fisket för att redan i havet kunna selektera bort bifångst av icke-kommersiella arter och mindre individer av målarten. Dessa vill man låta bli kvar i havet för att bli könsmogna och i sin tur ge avkomma.

Vilka arter är det då som vi får upp som bifångst?

Bifångst kan vara kvoterade arter som torsk, sej, kolja och kummel men också andra arter som kommer upp som bifångst i dagens kustnära yrkesfiske. Exempel är vitlinglyra, glyskolja, sandskädda, skrubbskädda, trollhummer, simkrabbor, maskeringskrabbor, trollkrabba, glasräkor, bläckfisk, anemoner, musslor, grävande sjöborrar och sjögurkor.

Många av dessa arter går att äta men det är svårt att veta hur en art kommer att påverkas vid ett fisketryck. Därför behöver man använda försiktighetsprincipen när man vill använda dessa arter kommersiellt.

Man bör helt enkelt vara försiktig då konsumtion av bifångst kan skapa en efterfrågan som i sin tur skapar ett ökat fisketryck. Nya arter som man vill fiska i ett kommersiellt syfte behöver undersökas och utvärderas efter ett antal år för att etablera ett hållbart nyttjande av arten.

Linda Frithiof

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

27

28

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

INSJÖNYTT

Fisk via nätet!

Dubbel italiensk bokföring

Så här i corona-tider blir allt fler servicelösningar digitala. Nu går det även att beställa färsk fisk och skaldjur på nätet för hemleverans. Åtminstone om man bor i Stockholmstrakten.

Melanders Group lanserar en nätbutik med hela sitt utbud av fisk och färska skaldjur och färdigrätter.

S

M

Även för själva näringen finns både plus och minus i bokslutet för 2020. Pandemin har påverkat prisbilden negativt och fiskemöjligheter i de stora sjöarna har börjat hamna litegrann utanför statens ordinarie beslutsrutiner. Och det i tidigare inlagor beskrivna störfisket i Bolmen fungerar inte alls!

elanders började sälja fisk över disk 1961 i anrika Östermalms Saluhall i Stockholm. Nu har de tagit steget och blivit digitala. Nyligen öppnade de en butik på nätet där människor som bor i stor-Stockholm får tillgång till hela utbudet från fisk och färska skaldjur till pajer, såser, tillbehör och färdigrätter samt praliner, ostar och desserter..

– Idén om att sälja våra produkter i en nätbutik har funnits en längre tid men coronapandemin gav projektet högsta prioritet. Vår satsning blir unik i Sverige genom sitt enorma utbud av färska råvaror från havet tillsammans med färdiglagade rätter och kompletta krogmenyer, säger Stefan Söderman som är vd på Melanders Group. Genom e-handeln skapar vi en tillgänglighet för färsk fisk och skaldjur i Stockholm som aldrig tidigare existerat. Sortimentet kommer även att följa säsong och utvecklas löpande.

Hemleveranserna sker två gånger om dagen måndag till lördag, eller så kan kunderna välja att hämta varorna i någon av Melanders butiker.

åhär i början av året hänger sig många med rätta åt att följa franciskanermunken Luca Paciolis skrifter och råd.

Det är denne fromme man som anses vara grundaren av den moderna bokföringen, och Insjöfiskarena har följt hans goda exempel och lämnade in bokslutet för revisorns bedömning första veckan i januari.

Svåra tider föder dock nya idéer. Till vår glädje är det flera aktörer som, var för sig, aktivt har börjat fundera på möjligheten att kunna nyttja fiskar som har synnerligen god smak, men som har en outhärdlig bentäthet. Exempel på detta är den gudomligt välsmakande braxen. Tekniska framsteg och klurig tankeverksamhet gör att vi redan under våren kommer att kunna äta nya ljuvliga och prisvärda maträtter baserade på braxen från insjö och kust.

Till slut bör vi kontemplera lite över mannen som klådde upp Napoleon Bonaparte vid Waterloo, Gebhard Leberecht von Blücher. På sin dödsbädd 1819 beordrade han sina närmaste att avhämta ett förbeställt granitblock som skulle försegla hans sarkofag på familjegraven belägen på vägen mellan familjegodset Kriebowitz och Breslau i dåvarande Schlesien. Familjen förväntade sig ett sedvanligt kistlock på ett par ton, men den skämtsamme Blücher hade beställt ett block som vägde 600 ton.

I respekt för den avlidnes sista vilja sönderdelades blocket och transporterades till gravplatsen i delar, anpassade till dåtidens tungdragare.

Man kan känna igen dagens EU i den gamle generalfältmarskalken. Oavsett vilka knepiga beslut som tages av kommissionen som påverkar fisket och beredningsindustrin, så finns det en hord av hängivna underhavande som genast omsätter det hela på lokal nivå.

Spårbarhetssystemet som har ställt till så mycket elände i havsfisket och som man nu vill plåga insjönäringen med, är ett typiskt sönderdelat granitblock.

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

Hej Hej Grossist!

Grossist!

Vi Vi är är din din leverantör leverantör av färska sillfiléer färska sillfiléer från både från både västerhav & östersjö västerhav & östersjö Kontakta oss i dag!

Kontakta oss i dag!

0304-548 71 0304-548 71 order@scandicpelagic.se order@swedenpelagic.se

Ellös Ellös | Västervik | Skagen

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor!

Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50

30

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

SAXADE NYHETER

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Ny mask på västkusten – ett hot mot våra ostron?

I oktober förra året hittades stillahavsostron med mörka blåsor på insidan av skalen vid ett forskningsprojekt utanför Lysekil på västkusten. Orsaken till dessa blåsor visade sig vara den invasiva, främmande och skalborrande havsborstmasken Polydora websteri.

– Detta är det första inrapporterade fyndet i Sverige och det är ännu oklart om masken har spridit sig till andra områden, säger Anna Dimming, utredare på Havsoch vattenmyndigheten, HaV. Infekterar troligtvis inte vårt inhemska ostron Ostrea edulis Sannolikt kommer arten ursprungligen från den asiatiska delen av Stilla havet, men är utbredd över hela världen. Den orsakar stora problem i ostronodlingar med kollapsade ostronbestånd bland annat i Australien, Nya Zeeland och Hawaii. Enligt befintlig forskning är sannolikheten liten att

den infekterar våra inhemska europeiska ostron (Ostrea edulis). Däremot verkar den föredra den för oss invasiva arten stillahavsostron, även känd som japanska jätteostron (Magallana gigas). Vid en hög infektionsfrekvens kan flera hundra maskar finnas i en enda ostronindivid. Ostronet blir negativt påverkat med sämre kondition, försvagat skal och ökad dödlighet.

– Även om blåsorna inte är farliga för oss människor, leder infektionen till en försämrad produkt för konsumtion.

Släng skalen i soporna Om man köper importerade musslor eller

Stillahavsostron/japanskt jätteostron som är infekterad med mörka blåsor.

Foto: Sven Sahlin, Bohus Seaculture

stillahavsostron i handeln – släng aldrig skalen i havet utan i en soptunna! Skalen kan föra med sig invasiva organismer och sjukdomar som inte finns i våra vatten och göra stor skada.

Källa: HaV

Yrkesfiskare drog upp 16 kilometer spökgarn ur Östersjön 29 förlorade fiskegarn med en sammanlagd längd av nästan 16 kilometer och en vikt på nära 5,5 ton. Det har åtta yrkesfiskare med lika många båtar samlat upp från havsbotten mellan Öland och södra Skåne under 2020.

– Förlorade fiskeredskap utgör en fara för fiskar, fåglar och däggdjur då de kan fortsätta att fånga, spökfiska, eller trassla in djur i många år eftersom redskapen är gjorda av mycket hållbara material, säger Charlotta Stadig, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV och förklarar att det är HaV som har finansierat draggningarna och man hoppas att de kan fortsätta med det under 2021, även om inga beslut är fattade.

Källa: HaV

Alla ålar är från en och samma population Ålar föds och dör i Sargassohavet, men är annars spridda över stora geografiska områden. Till skillnad från andra djur med stort utbredningsområde, är ålarna genetiskt likadana överallt. Upptäckten gjordes av forskare som jämfört hela arvsmassan hos ålar (europeiska ålen Anguilla anguilla, reds. anm.) från olika delar av Europa och Nordafrika.

Forskarna känner inte till något annat exempel där en fisk eller annat ryggradsdjur som lever under vitt skilda miljöförhållanden helt saknar genetiska skillnader mellan geografiska områden.

Forskargruppen publicerade nyligen en stor artikel om sill och strömming där resultaten var de totalt motsatta; sillen visar en omfattande genetisk anpassning till lokala förhållanden trots att ålens utbredningsområde omfattar mer extrema skillnader i miljöför-

hållanden än vad som är fallet för sillen.

Hur är denna totala avsaknad av genetisk anpassning hos ålen möjlig?

– Vår hypotes är att denna drastiska skillnad mellan sill och ål beror på att alla ålar leker under nästan identiska förhållanden i Sargassohavet, medan sillens lek sker på olika platser under vitt skilda miljöförhållanden med avseende på salthalt, temperatur, årstid med mera och att detta kräver ge-

netiska anpassningar. Det är ingen tvekan om att det tidiga larvstadiet är det i särklass mest känsliga under en fisks livscykel. Då sker hela utvecklingsprogrammet från en befruktad äggcell till ett larvstadium som ska klara av att hitta föda, säger professor Leif Andersson, Uppsala universitet och Texas A&M University, som lett studien.

Källa: Uppsala Universitet

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2021

Hur får vi i oss D-vitamin?

Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när vi är ute i solen. D-vitamin i mat får vi främst i oss från fet fisk. Till exempel innehåller lax, sill och makrill mycket D-vitamin. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Vill du veta innehållet av D-vitamin i olika livsmedel använd gärna Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. (se bredvid) Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan. För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av 5-10 mikrogram från mat räcker det i juni och juli att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.

För att få tillräckligt med D-vitamin rekommenderar Livsmedelsverket att vissa grupper tar kosttillskott med D-vitamin. Det gäller alla barn under 2 år och alla vuxna över 75 år. Det gäller också alla som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat och alla som inte exponeras för solljus på sommaren. Gravida och ammande omfattas av råden om de ingår i någon av dessa grupper.

på gång...

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se European Maritime day – planning a mix of digital and physical formats.

20-21 maj, Den Helder, Nederländerna https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/ maritimeday/conference_en Livsmedelsverkets vintermöte – Beredd på krisen

Brist på D-vitamin Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. Allvarlig brist på D-vitamin kan orsaka kramper. Detta är mycket ovanligt i Sverige. Nyare forskning tyder också på att låga halter av D-vitamin kan ha betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar.

Tisdag den 16 mars, 2021 kl 09.30-15.30, digitalt

Har svenskar generellt brist på D-vitamin?

Det saknas breda, representativa studier om D-vitaminnivåer i blodet hos svenskar, men de studier som finns pekar på att nivån för vissa grupper är otillfredsställande, till exempel hos vissa invandrargrupper och äldre som tillbringar lite tid utomhus.

– digital matmässa under 2021.

Start i mars med löpande inslag.

D-vitamin och covid-19 D-vitaminstatus kan ha betydelse för mottagligheten för luftvägsinfektioner, men om D-vitaminbrist påverkar risken för att smittas eller få allvarliga komplikationer av covid-19 finns det idag inte tillräckligt med kunskap om.

Nutrition and immune function in relation to COVID-19 – Scientific Advisory Committee on Nutrition (SACN).

Vetenskapsfestivalen 2021 – i digital form

Källa: Livsmedelsverkt

Info och anmälan: https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/kurser-och-seminarier/vintermotet-2021 Passion för mat

https://passionformat.se

Skolprogrammet: 12-16 april Lärarkonferensen: 13 april Forum för forskningskommunikation: 14 april Publika programmet: 15-18 april https://vetenskapsfestivalen.se/hem/ Trendseminarium – digitalt 20 april 2021 Kl 09.00 – ca 15.00 Pris: 1 900 kr medlem i LivsmedelsFöreningen

Hitta näringsinnehållet för sjömatsprodukter

e! s l e n n i m å p En liten På Livsmedelverkets hemsida kan du söka näringsinnehåll för de flesta livsmedel.

Hitta sidan på länken: www7.slv.se/SokNaringsinnehall Scanna koden med din mobilkamera, för att komma snabbare till websidan!

1 600 kr medföljande kollega (om medlem) 2 400 kr ej medlem 275 kr student https://www.livsmedelifokus.se/event/trendseminarium/

31

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge.

Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen.

Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB