vilken historia berättar de? De går tillbaka till medeltiden, då man ofta utsmyckade illustrerade handskrifter som skulle vara särskilt praktfulla med bilder också i initialerna. Bilderna kunde an passas till den text som följde på initialen. När man började trycka böcker i stället för att skriva dem, i mitten på fjortonhundratalet, var det inte ovanligt att man lämnade ett rejält utrymme runt en liten, liten initialbokstav för att ägaren till boken skulle kunna anlita en bokmålare till initialerna. Hade han råd kunde han beställa illustrerade initialer mer eller mindre i samklang med texten. Men nu på femtonhundra talet skar man istället initialer i trä eller metall och de blev en integrerad del i den tryckta sidan. Man gjorde hela initialalfabeten, anpassade till olika format och stilar. Men möjligheten att knyta an till texten gick förlorad. Nu berättar varje initial sin egen lilla historia. L’Amadigi består av hundra sånger, det blir hundraen initialer med förordet. De är enhetligt utförda och täcker nästan hela alfabetet, bara sex bokstäver saknas. I bokstaven Q känner jag igen tvillingarna Romulus och Remus som suger i sig mjölk från en varginna. I bokstaven L finns berättelsen om Laokoon och hans söner och hur de dödas av ormar. De flesta berättelserna känner jag inte igen, men de är fint tecknade och berättar tydligt sin historia. Många är hemska och beskriver förföljelse och död. Tre män överfaller en fjärde, en med en kniv i högsta hugg. En gubbe står framför en kvinna som hängts i ett träd. En krigare jagar ifatt en naken kvinna och lyfter en klubba för att slå till. Liemannen tar två barn, i
44