Vissa av adressbladens bilder trotsar dock alla försök till tolkning. Ett exempel finns i en hyllningsadress till Fredrik Cl:son Wachtmeister från Kungl. Akademien för de fria konsterna. Det är en gouache av Gottfrid Kallstenius som föreställer svenskt kust- eller skärgårdslandskap med ett grekiskt tempel i tallskog och ett vikingaskepp. Med tanke på bildens alla element finns det säkert en tanke bakom motivvalet. Är hyllningsadressen en bok, ett konstverk eller bara en tjusig present? Under mitten av 1900-talet börjar hyllningsadressernas kvalitet försämras, både vad gäller material och utformning. Tydliga exempel finns i donationen från familjen Kempe där de yngsta hyllningsadresserna inte är bundna av välkända bokbinderier utan har mer blygsamma ursprung. I vissa fall är de till och med massproducerade pärmar där adressbladen är löst fästa under en tråd eller ett snöre och lätt kan avlägsnas. Gränsen till påkostade gratulationskort blir då alltmer otydlig. Det märks också att pärmarnas dekor och material är ”enklare”. Pärmarna kan till exempel vara i billigare skinn eller klot. Dekoren har reducerats till enstaka guldlinjer, om det finns någon dekor kvar alls. Även adressbladen är annorlunda. Papper har nästan helt ersatt pergament. Det är färre illustrationer och de som finns är enklare. Samma sak gäller kalligrafin. I vissa fall kan vi inte ens använda ordet kalligrafi i betydelsen skönskrift eftersom adressbladens text är skrivna med kulspetspenna eller på skrivmaskin. Har hyllningsadressen blivit förlegad som gåva? Om kb:s bestånd är representativt så kan vi se en tydlig nedgång. Det kan ha att göra med att privatbokbindningen minskade kraftigt och förlagsbindningen ökade. En annan faktor som kan spela in är att den konstnärliga kvaliteten på massproducerade böcker i många fall har förbättrats. Dagens förlagsbundna praktverk står sig ofta väl i konkurrensen. Seden att ge påkostade gåvor vid högtidliga tillfällen har dock inte dött ut. Hyllningsadressen har kanske ersättare i guldplaketter eller konstglasföremål. Det finns dock ett tillfälle då en ”hyllningsadress” fortfarande delas ut och det är på Nobeldagen. Jag har satt ordet ”hyllningsadress” inom citationstecken för att markera att Nobelprisdiplomet inte är en regelrätt hyllningsadress, utan snarare just ett diplom. Gränsen mellan de båda kategorierna är som sagt flytande. I kb:s handskriftssamlingar finns Nelly Sachs Nobelprisdiplom. Sachs mottog priset 1966 och dip19