SPEGELINTERVJU andreas & jörgen
Men han tar det lugnt och berättar eftertänksamt; helt utan brådska, trots att han snart ska hoppa på ett tåg till Arlanda, för vidare befordran till Thailand och en efterlängtad semester. Andreas har hållit på med orientering så länge han kan minnas. Hans pappa och pappans släkt var eldsjälarna i Klemmingens orienteringsklubb i Gnesta. Men ändå var det inte i första hand pappa som lärde honom vad gemenskap betyder för idrotten och livet. Det var hans tränare Jörgen Niklasson. ”Jörgen hade en gruppfilosofi. Han visste hur han skulle svetsa oss samman, även utanför själva sporten. Det var killarna i orienteringslaget som var mina kompisar. Gjorde man nåt kul gick man på bio med dem eller så satt vi i klubbstugan och umgicks. Jag höll på med fotboll och innebandy också när jag växte upp, men det var alltid orienteringen som kom i första rummet.” Andreas berättar att Jörgen la ner hela sin själ i det han gjorde. Han ägnade oerhört mycket tid åt Andreas och hans hårt satsande kompisar. Jörgen var med i varje steg i deras utveckling och hade återkommande enskilda samtal med var och en. Och han värjde sig inte för att prata om livet vid sidan om orienteringen. ”Han fanns alltid där och peppade oss. Han var aktiv själv och sprang med i skogen.” Det var också Jörgen som lärde Andreas att orienteringsverksamhet kunde bjuda på så mycket mer än bara orientering. En dag fick killarna i laget en lapp i handen av Jörgen, där det stod att den skulle vara med på ett uthållighetsläger. ”Visa inte bilden för mamma för då får ni inte komma. Visa det för pappa istället, för han kommer att bli stolt”, sa Jörgen. Andreas ler och berättar att de fick både cykla, paddla och göra ”alla möjliga jobbiga styrkeövningar”.
130