MÖTESPLATSER
Tjugo år av Sinnesro i Kristine kyrka »Våren » 2001 startades Sinnesro i Kristine kyrka. Två årtionden har nu gått. Första torsdagen i månaden klockan 19.00 samlas man. Nu kallas den inte gudstjänst utan sinnesrosamling. Men är ett slags gudstjänst ändå. – Det har varit väldigt små förändringar sedan starten, berättar Lasse Larsmark, sjukhuspräst i Jönköping och som tillsammans med sin kollega Ulf Sanned var en av initiativtagarna. Idén kom från Linköping. – Vi saknade något att hänvisa människor som vi mötte på sjukhuset till, säger han. Sinnesrosamlingarna präglas av mycket musik varav ett par psalmer. Böner, (inte sällan med texter av lokala Margareta Melin), en enkel meditation över någon tanke, några minuters tystnad och ljuständning ingår också alltid. – ”Vi ber för de av oss som kämpar med…” och vad det nu kan vara för problem. Kanske alkohol eller ensamhet. Så säger vi. – Just formuleringen ”de av oss” är viktig. Alla skall känna sig inkluderade, säger Lasse Larsmark. EN REGELBUNDEN BESÖKARE sedan omkring tolv år tillbaka är Göran Lindh. Han är med nästan varje gång. – Jag blev tipsad av Lasse. Det var en varm augustidag – och jag gick in i kyrkans svalka. 26
VINTERN 2020
26-27_Sinnesro_JÖN_Vintern 2020.indd 26
Ljuständning i Kristine kyrka. Foto: THOMAS SJÖBERG
”
– Jag finner en himla ro här, samlingarna gör mig automatiskt lugn. Och så gillar jag att det är olika musikstilar, något jag spinner på! Ja, musiken är viktig i Sinnesrosamlingarna. Inte sällan framträder elever från Södra Vätterbygdens folkhögskola. Deras lärare vittnar om att Sinnesro hör till favoritspelningarna. Andra regelbundna musiker kommer från gruppen Blå Bossa. I den ingår David Carlsson på bas och Anders Jonasson som spelar gitarr. Sjunger gör Rebecca Lidén: – Vi spelar ganska profan musik – jazz och bossa nova. – Jag kan se hur folk liksom suger in texterna som ofta är existentiella. – Ibland gråter någon. Det är ovanligt med den responsen. Både Rebecca och Göran beskriver sig som agnostiker. Förutom vid Sinnesro går de inte i kyrkan. Att Sinnesro inte innehåller till
exempel nattvard och trosbekännelse (men däremot välsignelse) uppskattar de: – Det är enkelt och lätt att ta till sig, anser Rebecca Lidén. – Exakt, instämmer Göran Lindh. FRÅN BÖRJAN HÖLLS Sinnesro sex gånger om året, efter några år blev det dubbelt så många. – Folk sa att det här vill vi ha på sommaren också, säger Lasse. Och så blev det. Första torsdagen i varje månad. Oavsett almanackan. – Vi har kört på nyårsdagen och det blev väldigt lyckat. Enda undantaget är om skärtorsdagen infaller den första torsdagen i månaden. Skärtorsdagsmässan – en viktig gudstjänst under kyrkoåret – tar man inte bort ens i Kristine. Just nästa år är det så – och det skulle då varit själva jubileumssamlingen. Nu blir den istället en vecka senare, den 8 april. Det brukar vara uppåt 100 personer som samlas. Folk i alla åldrar, yngre och äldre, studenter och pensionärer. En del har tuffa upplevelser bakom sig, andra inte. – Det är en stor bredd. Livsberättelserna är olika, längtan
Jag finner en himla ro här, samlingarna gör mig automatiskt lugn. Göran Lindh, besökare
2020-11-27 10:35
