JORD
PÄR JOHANSSON,
GLADA HUDIK:
”Att hänga med Ida är som balsam för själen”
SARA BERGSTRAND
HITTAR LUGNET VID SITT EGET ALTARE
Tjugofyra enkla tips för skärmvila !
Att finna ro mitt i sorgen
En tid för nedräkning, inte bara för uppladdning
Det sägs att ursprunget till vår tids adventskalender eller julkalender kommer från 1880talets Tyskland, där en liten pojke längtade så mycket efter julen att hans mamma ville göra nedräkningen lite lättare för honom. Hon bakade då 24 små kakor som hon fäste på en bit målad kartong. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. En i taget.
Visst känner vi igen det. Det är en god uppmaning att ta en dag i taget fram till jul, där adventstiden ock
så får bli en tid för eftertanke inför firandet av Jesu födelse. Traditionellt var adventstiden en fasta innan julen, i dag är det svårare att urskilja vad som är vad. Kanske har tiden mellan Bereden väg för Herran och Stilla natt i stället blivit ett utdraget julfirande.
Vi lever i en tid där idealet är att allt ska hända direkt, vi vill ha alla godisbitar på en gång och välja bland dem. Vi vill kunna allt redan på första körlektionen och kunna sträcktitta på alla avsnitt i favoritserien. Vänta är tråkigt, längta är onödigt. Eller?
Låt adventstiden få bli en tid för eftertanke inför firandet av Jesu födelse..
Foto: JOKIC/ GETTY IMAGES
Kanske skulle vi alla behöva en inre adventskalender som påminner oss om allt det vi så lätt glömmer i julkommersens och stressens tid.
KANSKE SKULLE VI alla behöva en alldeles egen adventskalender, inte bara en sådan av papper med luckor och choklad, utan en inre adventskalender som påminner oss om allt det vi så lätt glömmer i julkommersens och stressens tid. En dag i taget.
Det kan ge välbehövlig vila och ökad känsla av frid. Tid att stanna upp och reflektera över livet, vad adventstiden och ljusen betyder i mitt eget liv, för människor omkring mig, för världen. Där tankar, böner och förhoppningar kan rymmas. Där vi inte tar ut julen i förskott utan värnar om och kan återupptäcka den härliga förberedelsetid vi kallar för advent. En tid för nedräkning, inte bara för uppladdning. En bit i taget, inte allt på en gång.
Låt oss tända adventsljusen ett i taget, tills stjärnan tänds över Betlehem.
Med önskan om en god och fridfull jul!
Carl Jyllermark Kyrkoherde
Innehåll
Din församling
4 Här kan vi mötas i vår
25 Julhälsning från biskopen
26 Det händer i jul
30 Kulturarv Trädens funktion förr och nu
Tema vila
6 De har hittat ett eget sätt att vila
9 Kan vi nå en punkt där vi kan finna ro i sorgen?
Mötet
16 Ida och Pär Johansson, Glada Hudik
Övrigt
18 Nyfiken på Vad hände med vilodagen?
20 Tankar om tro Vila i tron
31 Korsord
För Hanna Pierre Nilsson handlar vila i tron om att lägga allt i Guds händer.
Foto: LISA WIKSTRAND
SVANENMÄRKET
himmelskt goda
Saffransstjärnor med vit choklad
Saffran, vit choklad och apelsin är fantastiskt fina kompisar. Det är svårt att sluta äta dessa söta, spröda saffranskakor.
RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén
30 kakor
Ingredienser:
½ g saffran
4½ dl vetemjöl
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
200 g smör, rumsvarmt
100 g vit choklad
1 apelsin, rivet skal
REDAKTION
VARSÅGOD!
Gör så här:
◗ Mortla saffran med 1 tsk strösocker.
◗ Blanda mjöl, strösocker och vaniljsocker i en bunke. Häll i smör och saffran, arbeta samman till en deg. Låt vila i kylen 30 minuter.
◗ Sätt ugnen på 175 grader.
◗ Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat
Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
◗ Kavla ut degen cirka 5 mm tjock. Tryck ut stjärnor med mått. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Strö på pärlsocker.
◗ Grädda i mitten av ugnen, 8-10 minuter.
◗ Smält vit choklad i vattenbad. Ringla över stjärnorna. Strö över rivet apelsinskal.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024
Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark
Nästa tidning: Kommer vecka 12.
Här kan vi mötas i vår
Caféer
och andra mötesplatser
Gammalkils församlingshem
14.45- Bokcafé
16.30 31/1, 28/2, 28/3, och 25/4.
14.00– Gammalkils syförening
16.00 16/1, 13/2 (årsmöte), 13/3, 10/4, 8 alt 22/5.
Lambohovskyrkan
18.00– Hantverkscafé för kvinnor
20.00 Terminsstart vecka 3.
17.30– Språkcafé
19.00 Tisdagar. Terminsstart 14/1. I samarbete med Röda korset.
14.00– Torsdagscafé
!håll utkik
◗ Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil
◗ I månadsbladet finns ett kalendarium där du kan se allt som händer i pastoratet, dag för dag. Månadsbladet finns att hämta i våra kyrkor och församlingshem.
16.00 Varje torsdag. Den som vill kan följa med på promenad med start 14.00.
Nykil, Gamlegården
17.30- Hantverkscafé
19.30 Måndagar. Terminsstart 6/1.
Skeda församlingsgård
14.00- Trivselträff
16.00 7/1, 4/2, 4/3, 1/4, 6/5, 10/6.
14.00- Onsdagsträff
16.00 15/1, 19/2, 19/3, 16/4, 14/5.
Ulrika församlingshem
Olika Ulrika café
tider 16/1: 12.00 27/3: 18.30. 22/5: 14.00.
14.30- Stickcafé
16.30 Onsdagar. Terminsstart 8/1.
Soppluncher
Lambohovskyrkan
12.00 Torsdagar udda veckor Start 16/1.
Nykil Gamlegården
12.00 Tisdagar udda veckor Start 14/1.
Kyrkliden, Slaka
11.30 Tisdagar jämna veckor Start 21/1.
Körer
◗ Vi har många körer i pastoratet och nya korister är alltid välkomna. Kom med och sjung du också! Våra körer startar vårterminen vecka 3 och 4. Hör av dig till respektive körledare för mer information.
Lambohovs kyrkokör
18.00- Tisdagar
20.00 Kontakt: Birgitta Ruthberg 070–517 37 98.
Alla kan sjunga-kör
15.00- Tisdagar
16.30 Kontakt: Birgitta Ruthberg 070–517 37 98.
Jazz- och gospelkören Fröjda
18.15- Torsdagar
20.00 Kontakt: Anette Hallén 072-544 83 93.
Nykil-Gammalkils kyrkokör
18.00- Torsdagar
21.00 Kontakt: Martin Frodlund 073–075 07 30.
Skeda-Slaka kyrkokör
18.30- Måndagar
20.30 Kontakt: Helene Ranada Matstoms 073–062 23 13.
Kören Sanctus i Ulrika
18.30- Måndagar
20.30 Kontakt: Dorotea Amnehammar 076-134 79 14.
Barnkören Joy i Lambohov
17.30- Onsdagar
18.30 I samarbete med Equmeniakyrkan. Kontakt: Lisa Falklöf 072–205 43 47.
Barnkören i Skeda
17.00- Måndagar
17.40 Kontakt: Helene Ranada Matstoms 073–062 23 13.
Barnkörerna i Nykil
14.15- Onsdagar
15.45 Kontakt: Dorotea Amnehammar 076-134 79 14. Sånglek (skolår 1–2). Sångfåglar (skolår 3–6).
Barnkören Gloria i Ulrika
16.30- Måndagar
17.15 Kontakt: Dorotea Amnehammar 076-134 79 14.
Välkommen på sopplunch i någon av våra kyrkor!
Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON
En familjär förskola mitt i Nykil
◗ Vill du ställa ditt barn i kö till Kilen? Kilen är en liten, familjär förskola som finns mitt i Nykils samhälle. Vi har en fin utemiljö, kreativa pedagoger, en egen kock som lagar mat i förskolans kök och en härlig barngrupp.
Låter det intressant? Då kan du ställa ditt barn i kö via kommunens webbplats.
VILL DU VETA MER OM KILEN?
◗ Välkommen att kontakta rektor Martin Malmström på telefon 013–33 02 01.
... våra meditationsgrupper!
Slaka kyrka
◗ Tio tillfällen på måndagkvällar med start i januari. Kontakt: annika.pohl@ gmail.com
Lambohov
◗ Meditationsgruppen i Lambohov har paus just nu. Är du intresserad, hör av dig till Linnéa.
Kontakt: linnea@ rosenbaum.se
Nykil
◗ Betänktetid, kvällstid måndagar i Nykils kyrka
Kontakt: annakarin. thalinkarlberg @svenska kyrkan.se
Grupper för barn och unga
I Slaka-Nykil finns mötesplatser för alla – från de allra minsta till de som snart är vuxna. Kom och var med.
Små barn
◗ Öppen verksamhet för daglediga barn 0-5 år och medföljande vuxen. Vi leker, fikar och sjunger tillsammans.
Terminsstart: Vecka 3.
Måndag
Skeda församlingsgård
13.30- Kontakt: Lisa Falklöf 15.30 072-205 43 47 och Marie Wigh 076-102 12 36
Tisdag
Nykil, Gamlegården
10.00- Kontakt: Anna-Karin Thalin
12.00 Karlberg 073-037 55 50.
Skolbarn
◗ Det finns lediga platser i några av våra grupper för skolbarn. Hör av dig till respektive kontaktperson för mer information.
Terminsstart: Vecka 3.
Tisdag
Ulrika församlingshem
13.30- Tisdagskul
16.30 Udda veckor. För barn i förskoleklass t o m skolår 6.
Kontakt: Jorge Ibanez, 072–735 23 12 och Stefan Lidén 072-733 96 53.
Lambohovskyrkan
Efter- Tisdagskul
middag För barn i årskurs 1–5. För information och anmälan, kontakta Marie Wigh, 076–102 12 36.
Onsdag
Lambohovskyrkan
18.30 Equmenia scout
Kontakt: Stefan Lidén, 072–733 96 53.
Torsdag
Skeda församlingsgård
13.50- Trädet
16.30 För barn i årskurs 1-6
Kontakt: Lisa Falklöf, 072–205 43 47.
Ungdomar
Lambohovskyrkan
Kontakta Malin Thell på 076-102 12 61 om du vill veta mer.
UNGDOMSBANDET
◗ Går du i nian eller på gymnasiet och tycker det är kul med musik? Då kanske du vill vara med i Ungdomsbandet.
Hör av dig till Stefan Lidén på 072-733 96 53 så får du veta mer. Instrument finns att låna.
Det finns många olika aktiviteter för barn i alla åldrar. Hitta den som passar dig!
Foto:
De har hittat ett eget sätt
Det finns många former av vila. Nattsömnen är
en. Men vi behöver också andra former av återhämtning för att må bra. Möt tre personer som hittat sitt sätt att vila.
TEXT OCH FOTO: Mari Lundmark
◗ Att få en stund för sig själv står högt upp på många föräldrars önskelista när barnen är små. Det gjorde det också för Sara Bergstrand i Nykil. Men vad var det egentligen hon behövde? Och hur skulle hon få till den stunden?
– Jag tänker väldigt mycket och har svårt att bara släppa tankarna och gå ner i varv. Att gå på promenad är ingen vila för mig. Då tänker jag bara ännu mer, löser problem och får nya idéer som i sin tur ger nya tankar.
SARAS MÖJLIGHET KOM när barnen hade lagt sig. Då hittade hon början på det som med tiden har blivit en rutin för att runda av dagen, tänka färdigt och komma till ro inför natten. Hon inredde en hörna i sovrummet med en ikon, ett ljus och ett kors. Där satte hon sig ner, vilade i tystnaden, samlade tankarna inför natten och bad aftonbön.
Allt lugnar ner sig och så kommer stillheten, som ett lugnt, spegelblankt hav.
– Spontanitet är inte heller min grej. Jag behöver en struktur att följa. Har jag inte det måste jag uppfinna något själv och då känner jag ett krav på prestation. I boken Pilgrimens tidegärd fanns strukturen i bönen Completorium Den passade mig perfekt.
Nu, åtta år senare, är kvällsrutinen en vana Sara inte vill vara utan. Hon kallar den ett mellan
”Jag delar ju också stunden och tystnaden med andra kristna över hela jordklotet”, säger Sara Bergstrand.
rum, en stund där inget annat pockar på hennes uppmärksamhet.
– Det händer något med mig i mellanrummet, i tystnaden. Tankarna försvinner inte. Jag hittar heller inte alltid svar på det jag funderar på. Men jag får tänka färdigt. Allt lugnar ner sig och så kommer stillheten, som ett lugnt, spegelblankt hav, och jag är redo för nattens vila.
ATT VARA ENSAM i tystnaden med sina egna tankar kanske kan kännas konstigt för någon. Sara känner sig definitivt inte ensam i sin kvällsrutin.
– Först och främst känner jag mig omsluten av Gud. Men jag delar ju också stunden och tystnaden med andra kristna över hela jordklotet. Vi ber samma böner och läser samma texter i en gemenskap, fast på varsitt håll. Det känns stort för mig.
att vila
”Jag lämnar alltid orgeln fylld av energi”
Sara Bergstrand fixade ett eget altare hemma. Här är hon i Lillkyrkan i tornet i Nykils kyrka, där Betänketid äger rum på måndagskvällar.
◗ Vill du prova att be Completorium och dela tystnaden med andra?
Då är du välkommen till Betänketid i Nykils kyrka på måndagkvällarna. Kontakta Anna-Karin
Thalin Karlberg för mer information. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i den här tidningen.
◗ En vilsam stund ledde till en insikt som i sin tur ledde till ett helt nytt sätt att vila för Madicken Lundh, kansliadministratör i Slaka-Nykils pastorat.
– Jag låg i en bänk i Gammalkils kyrka med filt och kudde och njöt av Go Bach to sleep. Plötsligt slog det mig vilket häftigt instrument en orgel är och att jag ville lära mig spela.
Madicken Lundh slappnar av vid orgeln.
Madicken hade aldrig spelat något instrument och kunde inte läsa noter. Då är det mycket att tänka på när man ska lära sig spela. Det går inte att ha tankarna på annat håll.
– När jag övar är jag väldigt fo-
kuserad och helt närvarande i stunden, det är lätt att glömma bort tiden. Jag lämnar alltid orgeln fylld av energi och problem jag tänkte på tidigare under dagen är plötsligt inte så stora längre. Träning av olika slag ligger Madicken varmt om hjärtat. Att spela orgel är en helt annan slags träning. – När jag springer eller cyklar går hjärnan hela tiden på högvarv och jag tänker på precis allt utom det jag håller på med. När jag spelar orgel kan jag inte tänka på något annat och det är vilsamt, fast hjärnan måste hålla reda så mycket nytt. Det blir en form av aktiv vila och det är underbart.
”För mig är tuppluren en snabbladdning”
◗ Att sova långa stunder på jobbet är kanske inte något att rekommendera – men en tupplur under skrivbordet hörde till rutinen på Lars Anderssons arbetsdagar när det inte fanns möjlighet att lunchvila hemma.
– Jag är uppvuxen på en gård. Minnet av pappa som vilar middag har jag burit med mig sedan jag var liten. Det var en viktig stund för honom. När jag började plugga tog jag efter den vanan. Jag åkte hem på lunchen, åt, sov tio minuter och var sedan redo för nya föreläsningar.
Lars Andersson sover alltid middag.
perioder åkte liggunderlag och kudde med till jobbet och lunchen avslutades med en kort lur under skrivbordet. En och annan tyckte det var konstigt. Sova på jobbet kan man väl inte göra?
– Klart att man kan sova på lunchrasten, det borde fler göra tycker jag. Man orkar mer, tänker bättre och det vinner alla på. För mig är tuppluren en snabbladdning. Det behöver inte vara tyst, jag somnar snabbt och vaknar av mig själv efter max en kvart. Något alarm behövs inte.
När Lars började jobba hade middagsvilan blivit ett behov. Han åkte oftast hem, men under
Nu har Lars lämnat yrkeslivet, men middagsvilan fortsätter han med. Den är guld värd.
enkla tips för skärmvila
Att alltid vara uppkopplad och nåbar kan kännas som normen, men skärmfri tid är faktiskt en bra grej – för kropp och knopp.
Här får du 24 enkla tips på hur du kan ta en paus från skärmarna i vinter och hitta tillbaka till kreativitet, närvaro och lugn.
ILLUSTRATIONER: Getty Images
1 Skapa skärmfria zoner Gör vissa platser i hemmet skärmfria, som sovrummet eller matbordet.
Bättre sömn, bättre fokus och närvaro.
5
Skapa mikroretreat hemma
Skapa en avkopplande zon hemma. Tänd ljus, ta fram dina mysigaste filtar och slappna av. Gör kanske lite yoga eller meditation.
Skriv dagbok
9
Ta en penna och ett block och skriv ner dina ärliga tankar för dagen.
13
Bygg en koja
Bygg ett mysigt fort av filtar och kuddar – perfekt för en skärmfri dag.
2
Byt skärmtid mot kreativ tid
Släpp telefonen och gör något med händerna – måla, baka, eller skapa musik. Kreativitet ger oväntad energi.
6
3
Ta en promenad i naturen
Ta en skärmfri promenad och låt naturen lugna. Perfekt för att minska stress och tanka ny energi.
Lev som på sten åldern för en dag
Utmana dig själv med en dag utan teknik – laga mat utomhus och bygg stentorn.
10
Fixa en skärmfri nödlåda Fyll en låda med aktiviteter som kortlekar, pyssel eller böcker att dyka ner i vid skärmfrestelse.
14
17 Designa ditt eget spel Om du är på det kreativa humöret – varför inte skapa ett helt nytt brädspel!
Plantera något
21
Plantera en blomma eller odla något i köket, kanske en gurkgardin! Att se något växa är rogivande.
4
Ha en skärmfri kväll Kör en skärmfri kväll i veckan och bjud över vänner eller samla familjen för en middag eller spelkväll – utan mobiler.
11
7
Känn in nuet
Ha en poesikväll
Skriv lite poesi, för dig själv eller med andra. Dela dina tankar, utan att något måste vara perfekt.
Gör en tidsresa
Lev som på 50-talet: läs en papperstidning, skriv ett brev eller laga ett retrorecept.
Ha pysselmaraton
Plocka fram material och skapa. Ett smycke, flätade servettringar eller kanske ett glittrigt grattis-kort.
18
Stjärnskåda Släpp skärmarna och tillbringa en kväll med att titta på stjärnorna. Du kommer förmodligen att se fler än du tror.
22
Ge dig själv en liten ansiktsmassage Massera ditt ansikte med cirkelrörelser i några minuter. Använd lite ansiktsolja om du har. Skönt och avslappnande!
15
Berätta en egen saga Hitta på en helt egen berättelse, kanske inspirerad av något du upplevt, och skriv ner den.
19
Tillaga något nytt Kasta dig in i köket och testa ett nytt recept. Kanske färska vårrullar?
Lär dig något nytt
Testa en ny hobby eller ett nytt hantverk. Sy eller snickra – helt utan skärm.
8
leva nuet – dofta på kaffet, känn vinden, njut av varje tugga mat.
12
Ordna en skattjakt med ledtrådar på papper och skatter som väntar.
Gör ett naturbingo
16
Gör en bingobricka med saker att hitta ute – olika träd, djur, stenar. Ta en promenad och se vad du hittar.
Läs högt
20
Hitta en bok du gillar och läs högt, för dig själv eller för någon annan. Lite som en podcast, fast utan teknik.
Chilla aktivt
24
Bara sitt och var. Inga måsten, inget att prestera. Skärmfri tid kan vara så enkelt som att bara... inte göra någonting.
vila
Kan vi nå en punkt där vi kan finna ro i sorgen?
TEXT & ILLUSTRATION: Sophie Ekman
högtider som julen brukar vara glädjefyllda, men de kan också påminna oss om det som saknas. Den tomma platsen vid pepparkaksbaket, eller så är det första julen utan barnen efter en skilsmässa.
– Sorg är en förlust av något, och det handlar inte alltid om att förlora någon närstående.
Den kan också handla om andra förluster i livet, som förlorade drömmar, en förändrad livssituation eller en barndom som inte blev som man hade hoppats. Sorg är stort och komplext, och vi bär ofta på mer än vi tror, säger Åsa Tomczyk, samtalsterapeut, lärare och föreläsare inom sorg.
Hon träffar ofta människor som inte själva är medvetna om sin sorg.
– Många är rädda för att möta sina känslor och flyr hellre ifrån dem, förklarar Åsa. Vissa går in i undvikande och låtsas som att allt är bra, vilket ger en tillfällig lättnad. Andra kan reagera med ilska, få
När vi tillåter oss att känna alla känslor kan läkningen börja. Åsa Tomczyk, samtalsterapeut
vredesutbrott eller börja agera på sätt de inte känner igen sig själva i. Förändrade matvanor, sömnproblem eller självstraffande beteenden kan vara tecken på att sorgen finns där, även om vi inte alltid förstår det.
För ja, sorgen får oss ofta att stänga av eller fly från känslorna, men en viktig del av att må bättre i sorgen är att acceptera den, och ge den utrymme.
– Att sopa sorgen under mattan kanske fungerar för stunden, men förr eller senare kommer den ikapp. När vi vågar möta sorgen blir den oftast lättare att bära.
Det gör vi genom att prata om sorgen. Hur den känns – i både kroppen och i huvudet.
– Sorgen är inte farlig, den är inte bara mörker och förtvivlan. Den kan också ge oss insikter om oss själva och våra känslor. När vi lär känna sorgen blir den inte lika hotfull, säger Åsa, och betonar vikten av att låta känslorna komma, även om det kan vara läskigt.
Hon berättar om sina egna upplevelser efter att ha förlorat sina föräldrar, som hon stod mycket nära.
– Jag kunde bryta ihop plötsligt, helt utan förvarning. Men det är okej att vara ledsen och gråta, det betyder att det vi sörjer är viktigt för oss. Att acceptera det är en del av läkandet.
Ofta klarar man ett sorgearbete själv, men ibland kan man fastna och då finns hjälp.
– Det finns verktyg som gör skillnad. Det finaste i mitt arbete som terapeut är när jag ser någon börja förstå sig själv och sin sorg, och pratar om den på ett
”Julen är en extra tuff tid eftersom den är så starkt förknippad med familj, traditioner och gemenskap”, säger Åsa Tomczyk.
nytt sätt. Det gör att mitt arbete känns så värdefullt, säger Åsa. Kan man vila i sin sorg?
– När vi tillåter oss att kän na alla känslor, kan läkningen börja. Då kan vi nå en plats där vi kan minnas och känna glädje, och där saknaden inte längre hindrar oss från att leva vidare. Det är en plats där vi kan vila i sorgen, förklarar Åsa.
Gbehöver tid.
– Sorg är den långsammaste av alla känslor. Om man blir arg går det över ganska snabbt, eller om man skrattar åt något.
Men du kan inte trösta någon snabbt.
Sorgen läker i sin egen takt och behöver sin egen omsorg. Den viktigaste omsorgen är tid.
Han liknar sorgen vid ett sår som läker.
öran Larsson, präst och psykoterapeut, har också arbetat med människor i kris på olika sätt och under många år. Hans egen sorg efter att ha förlorat sin yngste son, Isak, som tog sitt liv, har haft en djup inverkan på honom.
– Den akuta, sönderslitande sorgen är som en varg som river runt, en oerhörd smärta. Den kan vara så sönderslitande att det nästan inte går att sörja. Det är svårt att hitta någon vila där. Men så småningom tror jag det går att komma till en vila i sorgen, säger Göran.
Liksom Åsa, betonar Göran vikten av att möta alla känslor. Han ogillar begrepp som ”sorgebearbetning” eller ”att hantera känslor”.
– För mig handlar det om att tillåta känslor, snarare än att försöka hantera dem. Det är inte de känslor vi uttrycker som gör oss sjuka, utan de vi gömmer inom oss, förklarar han.
Göran delar Åsas syn på att sorg är en process som
– Du kan inte skynda på läkningsprocessen, men du kan se till att såret är rent och luftigt, ge de bästa förutsättningarna för att läka. Samma gäller för ett sorgesår.
En sorg kan läka ut, men saknaden kan bestå.
Göran berättar hur han ibland överväldigas av saknaden efter sin son Isak, trots att det gått många år.
– Saknaden triggas ibland av små saker, som att jag ser några unga killar i fotbollströjor från hans klubb. Då måste jag stanna bilen och bara gråta. Men även om saknaden aldrig helt försvinner, är den något annat än den första, sönderslitande sorgen.
När hans mamma nyligen gick bort vid 97 års ålder, var sorgen annorlunda.
– Det var mer som ett lugnt vemod. När jag tänker på henne känner jag att vi båda är omslutna av något större, och det ger mig en känsla av vila i sorgen, säger han.
Åsa Tomczyk
Ålder: 49 år.
Familj: Man och två barn.
Gör: Certifierad handledare i sorgbearbetning, samtalsterapeut (ACT) och lärare i sorg.
kortom
Göran Larsson
Ålder: 71 år.
Familj: Fyra barn, tre på jorden och ett i himlen.
Gör: Präst och psykoterapeut.
En osörjd sorg kan leda till depression om man fastnar i den och inte kommer vidare.
Göran Larsson, präst
Göran vill påpeka att sorg i sig självt inte är samma sak som depression, men liksom Åsa menar han att det finns tillfällen när man kan behöva ta professionell hjälp.
– En osörjd sorg kan leda till depression om man fastnar i den och inte kommer vidare. Det är viktigt att hålla ett öga på sina känslor och söka stöd om man upplever det som att man inte kan sörja på ett sätt som för en framåt.
Både Åsa och Göran betonar vikten av att inte bära sorgen ensam. Att dela sina känslor med andra är en viktig del av sorgeprocessen.
– Sorg är väldigt tungt att bära ensam, säger Åsa. Om du har vänner omkring dig, våga prata med dem. Och om du inte har det, finns det andra du kan vända dig till, som terapeuter eller stödgrupper.
Göran instämmer:
– Vi är inte gjorda för att bära svåra förluster på egen hand. För att kunna vila i sorgen, behöver du minst en annan människa att vila tillsammans med.
Han berättar om hur ovärderligt det var att ha en vän som ringde honom en gång i veckan efter Isaks död.
– Ibland sa jag att jag inte orkade prata mer för dagen, och då sa han bara: ”Okej, jag ringer nästa vecka”.
Kan högtider som julen förstärka känslan av sorg och saknad?
– Julen är en extra tuff tid eftersom den är så starkt förknippad med familj, traditioner och gemenskap, säger Åsa. Det kan hjälpa att förbereda sig mentalt inför högtiden och tänka på hur man kan ta hand om sig själv.
Göran berättar hur hans familj hanterade julen efter Isaks död.
– Vi firade inte jul alls ett år, vi reste bort i stället. Det tog tid innan vi kunde återuppta traditionerna igen, men när vi gjorde det skapade vi en minnesstund för Isak, vilket hjälpte oss att finna vila i sorgen även under högtiden.
Han tillägger:
– Ibland behöver man också få vila från sorgen. Att göra något helt annat, resa bort eller fokusera på något som ger glädje, kan vara nödvändigt för att orka möta nästa sorgevåg.
Kan tro vara en tröst i sorgen?
– Tro kan vara både ett stöd och en börda under sorg. När Isak dog kunde jag inte längre vara präst. Jag hade inget att säga om Gud eller Jesus längre. Men paradoxalt nog har jag aldrig känt mig så nära Gud som just då. Det var som att vara buren och omsluten, trots att jag inte kunde predika längre. Jag tror inte på Gud som något ”där ute’”, utan mer som en verklighet vi alla är en del av, något som omsluter både mig och Isak. Jag tror i Gud, inte på.
Åsa, som inte definierar sin tro, finner också tröst i något större.
– Jag går ofta till kyrkogården och sitter vid minneslunden där mina föräldrar är begravda. Där känner jag en starkare närvaro som ger mig ro.
Trots att sorg ofta känns överväldigande, tror både Åsa och Göran att den kan leda till personlig utveckling.
– Ju mer du lär känna din sorg och smärta, desto bättre lär du känna dig själv. Du blir starkare i dig själv och vågar uttrycka vad du behöver, säger Åsa.
– Sorgen kan ge oss en djupare förankring i oss själva. Vi blir lite starkare, lite lugnare och lite klokare av det vi går igenom, om vi får möjlighet att bearbeta det på ett läkande sätt, säger Göran.
Att finna vila i sorgen är en personlig resa som kräver tid, acceptans och medkänsla med sig själv. Genom att tillåta alla känslor att finnas, söka stöd hos andra och ge sig själv tid att läka, går det så småningom att hitta en plats där sorgen inte längre dominerar ens liv.
– Sorgen är en del av livet, och även om den kan kännas övermäktig, finns det vägar att hitta vila och ro mitt i det smärtsamma. Det handlar om att vara snäll mot sig själv och våga känna det man känner, säger Åsa.
– Man kanske inte kan skapa vilan, men man kan underlätta för den och ge förutsättningar för att den ska infinna sig. Genom att acceptera sorgen kan man så småningom finna ro, och kanske till och med tacksamhet för det man haft, avslutar Göran.
... sätt att ta hand om din sorg
1 Tillåt dig att sörja
Det är lätt att vilja undvika smärtan, men för att läka behöver vi våga känna sorgen. Det är okej att vara ledsen.
3 Ge sorgen tid
Sorg har ingen tidsram. Den tar den tid den tar. Försök att inte stressa fram läkningen, utan låt den komma i sin egen takt.
2 Prata med någon
Att dela din sorg med någon annan kan vara en stor lättnad, och hjälpa dig att förstå dina känslor.
4 Var snäll mot dig själv I sorgen kan vi ibland vara hårda mot oss själva och känna att vi ”borde” må bättre eller komma vidare snabbare. Kom ihåg att ge dig själv den omsorg du behöver – små, enkla saker kan göra stor skillnad.
... sätt att stötta en vän i sorg
1 Lyssna utan att lösa
Var närvarande och låt din vän sätta ord på sina känslor. Försök inte komma med lösningar eller säga att ”allt blir bra”.
3
Undvik att säga ”nu är det väl bättre!” Alla sörjer olika. Istället för att anta något, låt din vän känna det hen behöver känna.
2 Våga fråga ”hur mår du?” Fråga hur din vän känner och var redo att lyssna. Att visa att du bryr dig betyder mycket.
4 Erbjud hjälp i vardagen
Enkla saker som att laga mat eller bara vara där kan göra stor skillnad när allt känns tungt.
IDA JOHANSSON OCH PÄR JOHANSSON SKÅDESPELARE I GLADA HUDIK-TEATERN
”Vi vill visa att alla är olika och att vi bör ta vara på det”
Det började med en dans på en regnig parkeringsplats. Sedan kom genombrottet med Catwalk och nu syns Pär och Ida på vita duken igen. När livet snurrar på, finner de lugn i varandra.
TEXT: Anna-Maria Stawreberg FOTO: Magnus Glans
I höstas gick
Det kunde ha varit vi upp på biograferna.
◗ Säters nedlagda mentalsjukhus. Ida Johansson storgråter och känner ångest. Hon har precis besökt Rasbiologiska institutet i Uppsala, och sett outhärdliga bilder. Nu sitter hon i en tom sjukhussal och ringer hem till sin pappa i Mölndal. Frågar det oerhörda. Tanken som hon knappt orkat snudda vid: – Hade ni tänkt lämna bort mig? När jag föddes. På ett typ sjukhus eller barnhem eller något?
Sådana tankar har han aldrig haft, försäkrar han. Förstås.
Men egentligen är det inte så självklart. För hade Ida, som har Downs syndrom, fötts för 60 år sedan hade hennes liv säkerligen sett annorlunda ut.
BÅDE PÄR JOHANSSON och Ida Johansson har varit igång sedan i ottan. Pär har kört 30 mil från Hudiks
Jag är väl medveten om att det jag
utsatte Ida för under filminspelningen
var extremt tufft.
Pär Johansson
vall och Ida har rest ännu längre, 40 mil från Göteborg. Trots det ser de båda nästan oförskämt pigga och utvilade ut när vi träffas på Glada Hudikteaterns stamhotell i Stockholm.
Det har gått några månader sedan inspelningen av deras nya film Det kunde ha varit vi. För Ida var inspelningen känslomässigt tung. Filmen tar upp ett mörkt kapitel i Sveriges historia, då funktionshindrade människor sågs som mindre värda, gömdes undan på institutioner och till och med användes i experiment.
– Jag är väl medveten om att jag utsatte både Ida och Emma Örtlund, Idas motspelerska, för något tungt och tufft. För precis som filmens titel antyder, det kunde ha varit de som utsattes, om de levt i en annan tid, säger Pär och tittar på Ida.
– Ja, i slutet ville jag inte fortsätta. Jag mådde psykiskt dåligt, säger Ida.
Men Ida härdade ut och genomförde inspelningen. Så är hon proffs också. Ida har spelat teater sedan barnsben. Redan när hon var i förskoleåldern framförde hon stycken som Djungelboken och Klas Klättermus.
– Jag tycker om att spela teater, eftersom jag tycker om att överdriva mina känslor, förklarar Ida.
»
Ida har spelat teater sedan hon var sju år. Pär började med teater som 26-åring. I dag är de båda välkända ansikten för den svenska publiken.
Pär påpekar att Ida ibland kanske är för bra på att uttrycka känslor.
– Du kan leva dig in så starkt i olika situationer att det blir jobbigt för dig, säger Pär.
Ida tystnar en stund. Klappar Pär tålmodigt på axeln och suckar djupt, nästan lite teatraliskt, innan hon svarar.
– Ja, jag är bra på att uttrycka kärlek. Du är också bra på det, Pär, men inte lika bra.
DE KÄNNER VARANDRA väl. Faktum är att de varit vänner i 14 år. En vänskap som resulterat i filmer som Catwalk, där Ida och de andra i Glada Hudikgänget drog till New York, men också i föreställningar som Trollkarlen från Oz, en föreställning som dragit fulla hus runt om i Sverige.
– Jag glömmer aldrig första gången jag träffade Ida. Vi hade spelat föreställningen Elvis på Lorensbergsteatern i Göteborg, berättar Pär.
Kort
Den då 20-åriga Ida hade suttit i publiken. Fylld av drömmar om att få dansa, spela teater och sjunga inför en publik. Hon var väl förberedd. Och hon hade en djärv plan.
– Hon väntade utanför teatern, och när jag kom stoppade hon mig och framförde en liten dans och ett teaterstycke. Jag kände direkt: ”Henne ska vi ha!”, säger Pär och skrattar.
Ida ser nöjd ut. För så blev det. Och sedan dess har Ida gjort stor succé såväl med sin dans och sin sång som med sitt skådespeleri. För att inte tala om hennes enorma talang som komedienne.
– Hon är en komisk drottning, säger Pär.
om
Ida
Johansson
Ålder: 34 år.
Familj: Pojkvän, syskon och föräldrar.
Bor: I Mölndal.
Gör: Skådespelare och jobbar i daglig verksamhet.
Dansen är mitt liv. Då känner jag mig fri från allt annat. Då känner jag hur magiskt och underbart det är.
Ida Johansson
Den som sett henne programleda serien Idas träningsskola på Youtube kan bara instämma. Likt en svensk Bridget Jones visar hon övning efter övning. Och även om det inte alltid går perfekt, är hon ständigt lika värdig. Ett stoneface som slutför uppgiften, kosta vad det kosta vill.
FÖR PÄR KOM genombrottet på ett annat sätt. Det har gått nästan 30 år sedan den då arbetslösa Pär öppnade dörren till dagcentret i Hudiksvall. I bagaget hade han en kraschad fotbollskarriär. Han hade delat lägenhet med Tomas Brolin och framtiden såg ljus ut. Men han höll inte hela vägen. Och nu var han alltså 26 år och tvingad att ta ett ALU-jobb på ett dagcenter. Pär hade en vag aning om att han var intresserad av teater. Han visste också att han definitivt inte var intresserad av att låta ett gäng ungdomar med funktionsvariation sitta och träna på att knyta skorna hela dagarna. Den som har sett filmen Hur många lingon finns det i världen? vet hur det gick.
För Pär tog med sig gänget till närmaste köpcentrum, köpte skor med kardborreband och i stället började de spela teater. Det blev succé.
– I dag har vi 14 utvecklingsstörda skådisar och sex normalstörda. Och vi har auditions precis som alla andra teatrar. De som är med måste ha någon form av talang, säger Pär.
Förutom att Glada Hudikteatern är en viktig del av Kultursverige, finns det ett underliggande budskap i allt de gör.
– Vi vill få hela världen att ändra sitt sätt att se på utvecklingsstörda, och sedan vi började har det hänt massor. Se bara på ICA-Jerry, som jobbar hos oss och blev en stor karaktär i ICA:s reklamfilmer. I dag har ICA anställt 1 750 personer med någon form av utvecklingsstörning, säger Pär.
Sedan genombrottet har det gått i ett för Pär. Under de senaste åren har han rest runt både i Sverige och utomlands för att hålla föredrag om Glada Hudik-teatern och arbetet med integration.
– Vi vill visa att alla är olika, och att vi ska värdesätta och ta vara på de där olikheterna i stället för att se dem som ett hinder, säger Per.
Det är extra viktigt i dag, när det blåser snåla vindar, dras in på bidrag och talas allt mer om ekonomisk effektivitet. Lägg därtill att fosterdiagnostistiken som blivit allt mer utvecklad gör att det föds färre och färre barn med Downs syndrom.
OCKSÅ IDA HAR haft fullt upp. Ibland har det till och med snurrat lite för fort, erkänner hon.
– Det är underbart att vara känd. Men ibland känner jag ”hur ska jag orka bära runt på allt det här jag måste göra”, säger hon.
Då laddar hon om genom att lyssna på musik, bowla och umgås med människor hon tycker om, som sin pojkvän.
Och du, Pär, hur orkar du?
Kort
om
Pär
– Jag omger mig med väldigt bra personer. Dessutom har jag ett andningshål hemma i Hudiksvall. Och att bara hänga med Ida, som i dag, är som balsam för själen, säger han.
Johansson
Ålder: 54 år.
Familj: Två vuxna barn, sambo och hunden Nellie.
Bor: I Hudiksvall och i Stockholm. Gör: Verksamhetsledare, manusförfattare, teaterproducent och regissör. Grundade Glada Hudik.
Pär trivs med sitt jobb, är något av en arbetsnarkoman och konstaterar att arbetslivet ibland känns enklare än privatlivet. Hemma i Hudiksvall finns barnen Hannes, 24, och Elsa, 20 år. Efter skilsmässan från barnens mamma, i efterdyningarna av sonens återfall i leukemi, levde Pär ensam i många år.
Men inte längre. Han har träffat en ny kvinna och pendlar nu mellan huset i Hudiksvall och lägenheten i Stockholm. Med i boet har även den vita japanska spetstiken Nellie flyttat in.
Nellie, som är med under intervjun, låter sig villigt klappas av Ida. ”Hon är duktig på hundar”, säger Ida, medan Nellie blundar njutningsfullt.
Själv har Ida ingen hund, men eftersom hon älskar djur har hon börjat rida och anmält sig till dansskola. Även om hon redan är en naturbegåvning när det kommer till dans, vill hon ändå utveckla sin ytterligare. – Dansen är mitt liv. Då känner jag mig fri från allt
annat. Då känner jag hur magiskt och underbart det är. Och det viktigaste av allt: kärlek.
BÅDE IDA OCH Pär har lyckats med långt mer än vad de någonsin vågat drömma om. Men än finns det många drömmar kvar att uppfylla. Åtminstone för Idas del.
– Om fem år gör jag ännu mer musik än vad jag gör nu. Men jag vill också jobba mer som komiker.
Pär däremot duckar frågan. Kanske beror det på att han är mer fatalistisk.
– Jag tror att långsiktiga mål kan hindra en från att se möjligheterna här och nu. Därför sätter jag aldrig några framtidsplaner.
När Ida blir ombedd att beskriva sig själv svarar hon blixtsnabbt:
– Jag är glad, positiv, kärleksfull, romantisk och omtänksam. Jag är lite av en drömmare och har två dåliga sidor. Jag kan inte joddla och jag är dålig på att jonglera.
”Att bara hänga med Ida, som i dag, är som balsam för själen”, säger
Pär Johansson.
Pär är inte lika snabb på att beskriva sina egenskaper, men efter en stunds fundering säger han:
– Jag är energisk och målmedveten. Envis och pratar i halva meningar. Och så är jag snäll …
Ida håller med. Drar efter andan som för att säga något.
– Okej, nu kommer det, säger Pär nästan lite ängsligt.
Han behöver inte vara orolig.
– Pär är bra på att säga kloka ord och på att ge oss nya upplevelser. Han gör mig glad, och faktiskt kan ingen ersätta dig, Pär.
Pär ser genuint lycklig ut över att höra Idas ord.
– Jag vet att jag utsatte Ida för mycket under inspelningen av Det kunde ha varit vi. Men hon är en otroligt stark kvinna. Och utan hennes och Emmas insatser hade det inte blivit någon film. Därför är jag otroligt tacksam.
Vad hände med vilodagen?
I en tid där prestation och effektivitet styr vår vardag har vilodagen hamnat i skymundan. Men det finns en oväntad kraft i att stanna upp ibland. Prästen Olle Liljefors reflekterar över vila och hur stillheten kan vara vår mest radikala handling i dag.
TEXT: Karin Cedronius FOTO: Maria Wiig, Roberth Björk
Hej Olle Liljefors, präst i Maria Magdalena församling i Stockholm. Varför har vilodagen tappat sin betydelse för så många?
– Det är en bra fråga. Som trebarnspappa är jag själv en del av denna stressiga samtid. Men det är intressant att se hur vila har blivit något av det mest radikala du kan göra i dagens prestationssamhälle.
Är det skärmarnas och teknikens fel?
– Ja, delvis. Teknikens löfte var ju att underlätta för oss, men vi är mer stressade än någonsin. Jag tror dock det är de existentiella frågorna som stressar oss på djupet. Den stressen kan inte motas genom att vi stänger av skärmarna, sätter oss i soffan och tittar rakt fram. Vi behöver sammanhang där våra funderingar tas på allvar. Kyrkan är ett sådant ställe och det är så spännande att se att fler och fler hittar tillbaka hit.
Borde vi återinföra vilodagen?
för övriga dagar, jag tror mer på att skapa små vilostunder varje dag, så vi kan hitta balans i livet.
Hur kan det fungera i praktiken?
– Jag önskar att det vore så enkelt att vi kunde ha en dag helt utan måsten. För en del kanske det funkar – då är det fantastiskt. Men för egen del, som förälder till tre barn med massor av aktiviteter, skulle det vara svårt att ägna en hel dag enbart åt vila.
– Vilodagen känns lite missvisande för mig. Jag tror inte på en dag för att ta igen all stress vi utsätts
Olle Liljefors
Ålder: 41 år.
Gör: Präst i Maria Magdalena församling i Stockholm, föreläser om kristen mystik och skriver en bok om ämnet.
”Vi måste få tillåta oss själva att bara ligga på soffan och äta skumtomtar ibland.”
– Precis som med träning är det bättre att ha vardagsmotion än att köra på hårt en gång i veckan och sen vila resten av tiden. Samma gäller för vila, små stunder av stillhet och eftertanke varje dag gör stor skillnad. Kanske en kort bön under tandborstningen eller några minuter meditation före läggdags eller på bussen. Boka in en skogspromenad med dig själv eller en kaffe med en vän – före alla måsten. Så försöker jag göra för att få en stunds eftertanke i min vardag. Det handlar om att medvetet skapa utrymme för kontemplation. Det påminner om hur det varit traditionellt i kyrkan och kloster: man hade bestämda tider för bön och lade in arbetet utifrån det, inte tvärtom.
Lever du själv som du lär?
– Inte alltid, men jag har blivit bättre. Jag stänger av telefonen varje kväll, läser inte jobbrelaterad litteratur i sängen och kollar inte mejlen när jag är ledig. Jag tror att denna vila gör mig till en bättre människa och präst.
Julen är snart här. Hur kan vi hitta frid mitt i alla måsten?
– Vi måste få tillåta oss själva att bara ligga på soffan och äta skumtomtar ibland. Vila ger oss inte bara inre lugn, den är också en plats där vi samlar kraft för att sedan gå ut med ljuset i en alltför ofta väldigt mörk värld. Vila föder både kontemplation och aktion.
VILA I TRON. Att lägga sina bekymmer i Guds händer och lita på att allt kommer att ordna sig. Det är inte alltid så lätt. Vad innebär det att vila i tron och hur kan vi göra det? Hur kan tron ge oss styrka och trygghet? Vi lät tre unga, nyblivna präster dela med sig.
Hanna Pierre Nilsson, präst:
”Jag
har bara mina händer – resten får Gud fixa”
◗ Som tioåring ifrågasatte hon hela idén med Gud. Hur kan en gud finnas med tanke på allt elände i världen? I dag förtröstar prästen Hanna Pierre Nilsson på att Gud har koll och hon tycker det är helt okej – till och med viktigt – att tillåta sig att tvivla. Och att få bli arg på Gud.
– Jag var sex år när jag fick en barnbibel av församlingen hemma i Norra Nöbbelövs församling i Lund. Jag och mamma läste högt ur den om kvällarna varpå jag började ställa en massa frågor som varken hon eller pappa kunde svara på. Då tänkte mamma att henne skickar vi till kyrkans Miniorerna, ”de kanske kan reda ut det”.
Hur visste du att du ville bli präst?
– Mycket hände under och efter konfirmandåret. Jag började engagera mig mer i kyrkan och startade bland annat upp söndagsskolan. När jag sedan insåg att man som präst både får jobba med människor och sin egen tro var det en pollett som trillade ner. Att få möta Gud på jobbet – vad fantastiskt!
Hur möter du Gud på jobbet?
– I möten med människor. Det är svårt att förklara men vissa möten är utöver det vanliga. Något klickar och jag kan känna gudsnärvaro. Det finns ju ett spår av Gud i oss alla.
Att vila i sin tro, vad innebär det för dig?
– För mig handlar det om att lägga allt i Guds
händer. Många saker går bortom mitt förstånd som människa, då är det en tacksamhet att förtrösta på att Gud har koll.
– Jag arbetar i en församling i ett socialt utsatt område där barnfattigdomen är väldigt hög. Jag vill hjälpa dem som kämpar men har bara mina händer, resten får Gud fixa. Det är en form av förtröstan.
Har du ifrågasatt tron?
– Ja verkligen. När jag var tio år började jag ifrågasätta hela idén med Gud. ”Om Gud finns, varför finns det då så mycket elände i världen?” Det är inte alla tioåringar som dealar med teodicéproblemet men jag gjorde det. Senare, i konfirmationsgruppen, pratade vi om Gud på ett annat sätt som jag kunde ta till mig.
– Sedan tror jag – å andra sidan – att det är viktigt att tvivla ibland, att få bli arg på Gud.
Varför det?
– All världens jävligheter kan vara svårdefinierade. Det kan vara skönt att ha någon att frustrerat fråga varför.
Hur kan du som präst och medvandrare hjälpa andra att vila i sin tro?
– Än så länge är jag ny i min roll, att bygga relationer tar tid. Men jag tror att det handlar om att vara närvarande. Jag kanske inte alltid kan komma med råd men jag kan alltid lyssna.
Hanna Pierre Nilsson är pastorsadjunkt i Perstorps församling i Lund. Foto: LISA WIKSTRAND
Julia Insulander, pastorsadjunkt i Torshälla församling i Eskilstuna:
”Jag vandrar aldrig ensam, Gud är med”
◗ Det är i mötet med församlingsborna som det blir extra tydligt, att Gud finns nära och att han bär. Där och då får prästen Julia Insulander en glimt av Gud.
– För mig var konfirmationstiden viktig. Det betydde mycket att få samtala kring och utforska kyrkan, tron och Gud och vem jag själv var i allt det här. Efter konfirmationen fortsatte jag som ung ledare och insåg rätt snart att det var mitt kall, att bli präst.
Vad innebär det för dig att vila i tron?
– Jag kommer ofta tillbaka till löftet i dopet, löftet om att Gud är med oss alla dagar. Det är verkligen något att vila i. Att jag aldrig vandrar ensam, det finns en gud som är med oss.
Vad gör det med dig, den vissheten?
– Det ger en trygghet att kunna luta sig mot Guds kraft och jag tycker det blir extra tydligt i mässan. Där får vi ta emot kraft i nattvarden, musiken och gemenskapen. Gudnärvaron blir för mig väldigt tydlig i mötet med andra människor.
På vilket sätt?
– Som präst möter jag många församlingsbor och i samtalen kan jag ibland få en tydlig känsla av att något förde oss samman. Det kan handla om små ord som jag märker landar helt rätt och jag får en gudsglimt. Sen hamnar jag i olika situationer där jag efteråt känner att jag inte fixade det själv utan att Gud bar och tog vid där jag som människa inte räckte till. Varför är det viktigt att få känna sig buren?
– I en tid när vi ska klara oss själva, prestera och visa upp saker och ting behöver vi bli påminda om vad som är viktigt på riktigt. Få återkomma till Guds kärlek och överlämna, släppa allt, lägga dagen i Guds händer och lita på att han är där.
– Återigen, jag återkommer till löftet i dopet och vetskapen om att någon har älskat mig först. Det ger mig styrka att ta mig an världen utanför.
Lucas Fornander Rosell, pastorsadjunkt i Kolmårdens församling i Norrköping:
”Aha! Det är
Gud jag har pratat med”
◗ Lucas Fornander Rosell var säker på att bli ingenjör, men livet tog en annan väg – han blev präst. Tron för honom handlar om att våga bli berörd och överraskad, vilket kan vara utmanande.
– Det var så självklart att jag skulle bli ingenjör. Jag hade betygen och fixade ämnena. Men så insåg jag hur otroligt tråkigt det var och tänkte, vad är motsatsen till matematik? Jag provar teologi i stället. Hur kom du i kontakt med kyrkan?
– Jag halkade med mina kompisar på konfirmationen och kände direkt att kyrkan bekräftade min syn på livet. Dessutom har jag alltid bett. Det har inte alltid varit riktade böner, men jag har alltid längtat och sökt efter något mer. Under konfirmationen blev det som ett aha, det är Gud jag har pratat med! Allt stämde. Att vila i sin tro, vad innebär det för dig?
– För mig handlar det om att hålla mina händer öppna. Att låta mig beröras och överraskas. Och det kan vara utmanande. Jag, som många andra, vill gärna beräkna och förstå livet, kunna kontrollera det. Det gäller att inte bygga upp en vägg mot det som kan överraska mig.
På vilket sätt vilar du i din tro i dag?
– Nu, i mitt nya jobb, berörs jag av möten med människor på ett sätt jag inte hade kunnat föreställa mig. Ofta uppstår en magisk känsla, det är Kristus själv som sitter med oss i rummet. Det vet jag, annars skulle vi inte kunna nå varandra på det sättet vi gör, gång på gång. Då känner jag att jag vilar i tron.
När brottas du med tron?
– Rätt ofta. Jag kan brottas mycket med Gud, med att saker är oförståeliga. Då kan det bli en irritation rent av. Samtidigt, under mina bästa dagar, är det exakt det som är min källa till tro. Att saker är oförståeliga visar på att livet är mer än vad vi ser och förstår och det är ju något stort att vila i.
himmelskt goda
Saffransstjärnor med vit choklad
Saffran, vit choklad och apelsin är fantastiskt fina kompisar. Det är svårt att sluta äta dessa söta, spröda saffranskakor.
RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén
30 kakor
Ingredienser:
½ g saffran
4½ dl vetemjöl
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
200 g smör, rumsvarmt
100 g vit choklad
1 apelsin, rivet skal
Gör så här:
◗ Mortla saffran med 1 tsk strösocker.
◗ Blanda mjöl, strösocker och vaniljsocker i en bunke. Häll i smör och saffran, arbeta samman till en deg. Låt vila i kylen 30 minuter.
◗ Sätt ugnen på 175 grader.
◗ Kavla ut degen cirka 5 mm
tjock. Tryck ut stjärnor med mått. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Strö på pärlsocker.
◗ Grädda i mitten av ugnen, 8-10 minuter.
◗ Smält vit choklad i vattenbad. Ringla över stjärnorna. Strö över rivet apelsinskal.
5 boktips för en vilsam jul
Böcker som kan hjälpa oss att hitta vila och tröst, oavsett om det handlar om att bearbeta sorg, ta en paus från vardagsstressen eller finna ro i julens stillhet.
STICKAT FRÅN KUST OCH STRAND
Erica Åberg
Bokförlaget Semic
◗ Sticka dig genom vintern med 20 inspirerande projekt. I denna bok guidar Erika Åberg dig genom vackra, värmande plagg som tröjor, västar, strumpor och vantar. Stickningarna är inspirerade av naturen, med motiv som Vintergatan och färger från sillgrisslans ägg. Boken innehåller både enkla och avancerade projekt för alla typer av stickare. Med stämningsfulla bilder och tydliga instruktioner är detta boken för den som vill skapa och vila samtidigt under vinterns lugna stunder.
STILLHET & RÖRELSE
Jonas Parandian Nordstedts
◗ I sin nya bok utforskar Jonas
Parandian hur vi kan uppnå balans i livet genom att kombinera rörelse och stillhet. Med en bakgrund som naprapat guidar han oss att lyssna inåt, lita på kroppens signaler och skapa trygghet i nervsystemet. Han förklarar hur närvaro är lika viktigt för hälsan som fysisk aktivitet, och hur vi kan läka och bli starkare genom små, medvetna förändringar i vardagen. Fin läsning för dig som vill hitta lugn och återhämtning i julstressen – och kanske börja det nya året med både kropp och själ i harmoni.
FYRA KLASSISKA JULNOVELLER II
Elisabeth Beskow, Selma Lagerlöf, Chales Dickens, Johannes V Jensen Novellix
◗ I en vacker julask ligger fyra utvalda noveller, alla med julens tidlösa budskap om medmänsklighet, drömmar och mirakel. I Julgästen av Elisabeth Beskow förmedlas julens kanske viktigaste budskap – att öppna sitt hjärta för andra. Charles Dickens klassiker En julsaga lär oss vikten av generositet och medkänsla. Selma Lagerlöf lyfter med Luciadagens legend fram ljusets och hoppets betydelse genom Lucias uppoffrande handlingar för att sprida värme till de mest behövande. Slutligen påminner Sjusovarna av Johannes V Jensen oss om vikten av vila och drömmar. Denna samling noveller ger både värme och eftertanke i vinter.
Novellen i P1
◗ Novellen i P1 är en ny poddserie från Sveriges Radio Play som presenterar specialskrivna noveller.
Varannan lördag släpps en ny novell, i uppläsning av skådespelare eller författarna själva.
Lyssna här: sverigesradio. se/novellen-i-p1
LILLA FÖRLUSTBOKEN
Christa Mickelsson
Fontana Media
◗ Lilla förlustboken är en personlig och reflekterande bok om livets förluster och hur vi kan möta dem. Christa Mickelsson, som själv drabbades av en allvarlig hjärnblödning som ung vuxen, skriver med insikt och värme om förluster av olika slag – från sjukdom och förlorade förmågor till sorg och död. Genom sin egen resa vill hon inspirera oss alla att bearbeta förluster och hitta lindring i sorgen. Det är en bok för dig som vill sluta fly från sorgen och istället lära dig att hantera den. Här får du en påminnelse om att förlust är en del av livet, men att det går att finna vila i den.
FÖR DIG SOM VILL FINNA RO
Charlotte Frycklund
Verbum
◗ Livet kan ibland kännas långt ifrån harmoniskt, med mycket som händer runt omkring och en överväldigande mängd känslor och tankar. Hur hittar man då lugn och ro? I denna bok delar Charlotte Frycklund med sig av berättelser om personer i Bibeln och vardagen som lyckats ta sig igenom tuffa utmaningar. Texterna är korta och enkla att ta till sig på bara några minuter. De är tänkta att ge en paus från det kaos som kanske just nu dränerar dig på energi och kreativitet.
”Julen blir en tid att påminna oss om att vi är en enda mänsklighet”, skriver biskop Marika Markovits.
Ett hopp som ger världen liv
Om det är något som du och jag behöver så är det hopp. I en klimathotad och krigsdrabbad värld, i ett land där skjutningar blivit vardag, är det lätt att bli modlös.
Som en motvikt till det svåra vi möter har jag under det gångna året gjort många mänskliga möten som trots allt gjort mig hoppfull:
◗ Som när jag bjöd in trossamfund, kommun, polis och socialtjänst för en så kallad interreligiös middag i Biskopsgården. För att fira gott samarbete, stärka relationerna och för att bygga tillit att motverka otrygghet och splittring i samhället. Hoppfullt när vi står tillsammans för ett bättre samhälle.
◗ Som när jag under mina besök i stiftets församlingar möter engagerade anställda och inte minst alla ideella krafter som brinner för sin bygd och sin församling. Hoppfullt att se allt gott som görs och det hopp det ger för kyrkans framtid.
Julen kan ha många olika ansikten. Vi kan se fram emot glädjen i gemenskapen och den välbehövliga vilan.
Vi kan längta efter stämningsfulla dagar med ett härligt överflöd av musik, mat och gemenskap, i både kyrkan och hemmet. Där en varm generositet växer, som väcker vår tanke och givmildhet till dem av oss som känner att julen är allt annat än glädjefylld. Människor som lever i en ofrivillig ensamhet, människor på flykt, familjer som lever i fattigdom eller under hot, våld eller krig.
I EN TID när världens elände lätt kan få oss att bli missmodiga blir julen en tid att påminna oss om att vi är en enda mänsklighet. Att vi har resurser och förmåga att visa och ta emot omtanke och generositet av varandra.
◗ Som när vi som kyrka får uppmuntra barn och unga i vårt samhälle. Det nyligen antagna projektet ”Fokus konfirmand” i Linköpings stift är ett av många sätt att visa den unga generationen att de är viktiga. Hoppfullt när vi vuxna gör unga och deras framtid till vårt fokus.
Foto: OLGA
UBIRAILO/GETTY
Vi kan tycka att julen har fått orimliga proportioner, men jag värdesätter att det finns en högtid som präglas av generositet i överflöd. Det speglar Guds överflödande kärlek.
När vi i handling återspeglar den ger det tro och hopp om att vi i grunden vill varandra väl och kan förändra liv och samhällen till det bättre. Vi fattar mod som ger världen liv.
Marika Markovits
Biskop
Välkommen till kyrkan i jul och nyår
Söndag 8 december
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsmässa
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Onsdag 11 december
Skeda församlingsgård 14.00 Onsdagsträff med adventskaffe
Musik med Löfgrens musikbyrå.
Torsdag 12 december
Ulrika församlingshem 12.00 Ulrika café Julgröt och kranspyssel.
Lambohovskyrkan 18.00 Lovsångsmässa
Fredag 13 december
Lambohovskyrkan
17.30 Luciagudstjänst Mingelfika efter gudstjänsten.
Söndag 15 december
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsgudstjänst
oss
◗ Ändringar kan komma att ske. I kalendern på svenskakyrkan. se/slaka-nykil finns alltid den senaste informationen.
Skeda kyrka 17.00 Adventskonsert
Skeda-Slaka kyrkokör, solister och instrumentalister. Jörgen Ralphsson, piano och orgel.
Onsdag 18 december
Lambohovskyrkan 08.30 Morgonmässa
Fredag 20 december
Lambohovskyrkan 18.00 Julkonsert
Med jazz- och gospelkören Fröjda och kören Sambox från Boxholm. Fika efter konserten.
Söndag 22 december
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Nykils kyrka 15.00
Musikgudstjänst med julmusik
Nykil-Gammalkils kyrkokör och Kören Sanctus.
Ulrika kyrka 18.00 Musikgudstjänst med julmusik
Nykil-Gammalkils kyrkokör och Kören Sanctus.
Tisdag 24 december
Julafton
Nykils kyrka 10.00 Gudstjänst vid julkrubban I samarbete med förskolan Kilen.
Skeda kyrka 10.00 Levande julkrubba
Gammalkils kyrka 23.00 Midnattsmässa
Emil Frodlund, sång. Lambohovskyrkan 23.00 Midnattsmässa Julkören medverkar.
Ulrika kyrka 23.00 Midnattsmässa
På julafton klockan 10 blir det gudstjänst vid julkrubban i Nykils kyrka. I samarbete med förskolan Kilen.
Onsdag 25 december
Juldagen
Slaka kyrka 07.00 Julotta
Söndag 29 december
Skeda kyrka 11.00 Nyårsgudstjänst Musik med familjen LindAndersson.
Tisdag 31 december
Nyårsafton
Ulrika kyrka 15.00 Nyårsbön
Gammalkils kyrka
17.00 Nyårskonsert: Das alte Jahr vergangen ist
Martin Frodlund framför en musikalisk odyssé över det gångna året från Schiörlinorgeln.
Onsdag 1 januari
Nyårsdagen
Slaka kyrka
18.00 Nyårsmässa
Måndag 6 januari
Trettondedag jul
Lambohovskyrkan
17.00 Trettondedagsmusik
Njut av julens musik
◗ Musik är något som hör advent och jul till. Att få sjunga med i de klassiska psalmerna och melodierna vi förknippar med den här tiden är något alldeles speciellt. I december finns många möjligheter att både lyssna på julmusik och sjunga med själv i pastoratets kyrkor. Kom och sjung med och känn julstämningen komma!
Söndag 15 december
Skeda kyrka
17.00
Adventskonsert
Skeda-Slaka kyrkokör, solister och instrumentalister. Jörgen Ralphsson, piano och orgel.
Fredag 20 december
Lambohovskyrkan
18.00
Julkonsert
Jazz- och gospelkören Fröjda och kören Sambox från Boxholm. Fika efter konserten.
Söndag 22 december
Nykils kyrka
15.00
Musikgudstjänst med julmusik
Nykil-Gammalkils kyrkokör, Kören Sanctus.
Ulrika kyrka
18.00
Musikgudstjänst med julmusik
Nykil-Gammalkils kyrkokör, Kören Sanctus.
Samling vid julkrubban
◗ Varmt välkommen till Nykils kyrka på julafons förmiddag. Vi läser julevangeliet, bygger upp krubban tillsammans efter det som händer i berättelsen och sjunger julens sånger och psalmer.
I Skeda kyrka är det levande julkrubba med såväl två- som fyrbenta aktörer. Kom och var med och sjung O helga natt och andra julpsalmer tillsammans. Dörrarna till kyrkan öppnas 09.30.
Julafton
Nykils kyrka
10.00 Gudstjänst vid krubban
Skeda kyrka
10.00 Levande julkrubba
Till höger, Nykils kyrka i nattskrud. Foto: MARIE WIGH
Midnattsmässa
◗ När julafton går över i juldagen är adventstiden slut och det är då julen börjar på riktigt. Det firar vi med massor av tända ljus och vacker musik. Välkommen att uppleva julnatten i någon av våra kyrkor. Plats: Lambohov, Gammalkil eller Ulrika. Tid: 23.00.
Julkrubban i Nykil. Foto MARIE WIGH
Foto: MARIE WIGH
!du behövs
Vill du vara med och agera i julspelet eller påskspelet?
◗ Du behöver inte ha några dramakunskaper och det finns både tysta och talade roller. Tveka inte – hör av dig till församlingspedagog Malin Thell (se kontaktuppgifter på sista sidan).
Julspelet – berättelsen om varför vi firar jul
◗ Varje år bjuder Slaka-Nykils pastorat in förskoleklasser och lågstadiet i pastoratet till kyrkan för att se årets julspel. Gensvaret brukar vara stort. Närmare 400 barn kommer till kyrkorna i Lambohov och Nykil för att få veta mer om varför kristna över hela världen firar jul.
Ett år visade SVT en julkalender där en snögubbe hade en central roll. Det året var en snögubbe berättare i julspelet.
Foto: SLAKA-NYKILS PASTORAT
För att underlätta för de skolor som ligger en bit bort ordnar pastoratet med buss från skolan till kyrkan och tillbaka efter julspelet.
GRUNDBERÄTTELSEN är förstås densamma varje år, men sättet att berätta och inramningen till Josef och Marias färd till stallet i Betlehem varierar, berättar Malin Thell, församlingspedagog och oftast manusförfattare till pastoratets julspel. – Vi tycker det är viktigt att
det finns en koppling till något aktuellt som barnen känner igen i julspelet och det får gärna vara en oväntad twist på det hela.
Julspelet börjar alltid med att kyrkklockorna ringer. Två barn hjälper till att ordna det. Sedan börjar berättelsen. Ett år visade SVT en julkalender där en snögubbe hade en central roll. Det året var en snögubbe berättare i julspelet. Musiken är också viktig, fortsätter Malin.
– Kyrkorglarna är ett kulturarv vi vill förmedla till barnen och alla som vill får sjunga med i sångerna. Vi avslutar alltid med att tända tomtebloss och sjunga något alla känner igen, till exempel Nu tändas tusen juleljus
JULSPELET ENGAGERAR många medarbetare. Det behövs personer som agerar i de olika rollerna, någon som ordnar rekvisita och vaktmästare som ser till att kulisserna finns i rätt kyrka vid rätt
tidpunkt. Och det finns plats för flera aktörer, säger Malin:
– Om du som läser det här skulle vilja vara med och agera i julspelet får du gärna höra av dig till mig. Den här omgången julspel kanske inte hinns med, men vi gör även ett påskspel och då behövs det också aktörer. Du behöver inte ha några dramakunskaper och det finns både tysta och talade roller. Så tveka inte –hör av dig!
SE JULSPELET
Skulle du vilja se årets julspel?
◗ I Lambohov brukar det alltid vara någon föreställning där det finns plats för flera i publiken. Håll ett öga på pastoratets sida på Facebook. Där berättar vi om det finns en sådan möjlighet och i så fall när. I Nykils kyrka är det gott om plats.
16-17 december
Julspel Lambohovskyrkan, förmiddagstid 12 december
Julspel i Nykils kyrka, klockan 09.30
Så här såg julspelsensemblen ut förra året.
visste du att
... kyrkan hjälper utsatta i jul?
Hej, Anna Moilanen, diakon i Uppsala. Hur jobbar Svenska kyrkan för att sprida värme och stöd under julen?
– Julen är tyvärr en tuff tid för många, inte minst ekonomiskt. Kyrkan delar ut matkassar och presentkort i samarbete med lokala butiker och ibland finns fondmedel att söka. Julklappsinsamlingar finns också i en del församlingar, för att ge barn gåvor. Många ordnar julfirande eller bjuder in till julbön och mässor, till vilka alla människor såklart är välkomna.
kans diakonala arbete där vi erbjuder gemenskap för människor och motverkar känslan av utsatthet. Hur får ni kontakt med dem som behöver stöd under julen?
– Det diakonala arbetet i församlingar handlar mycket om relationer som byggs genom gudstjänster och andra möten under året. Det blir ofta tydligt vilka som känner sig ensamma och utsatta under julhelgerna, och vi i kyrkan kan då förhoppningsvis erbjuda olika former av stöd.
alltid finns personal på plats som människor kan prata med och uttrycka eventuella behov av stöd.
Kyrkan delar ut matkassar och presentkort i samarbete med lokala butiker i jul.
Varför är det viktigt att kyrkan stöttar människor i juletid?
– Ofta förknippas julen med umgänge med nära och kära, men för många är ensamheten extra påtaglig. Här behövs kyr-
Vilka utmaningar kan ni möte vid julinsatserna?
– Julhelgerna är en tid då ordinarie verksamheter ofta har ledigt, vilket kan göra det svårt med öppettider. Samtidigt firar vi fler gudstjänster än vanligt där det
Hur kan man hjälpa till med kyrkans julinsatser?
– Gå in på din församlings webbsida och kontakta diakonen via mejl för att höra hur du kan vara volontär under julen.
Sophie Ekman
För mer information, se svenskakyrkan.se
läs mer
◗ ... om julinsamlingen i Slaka-Nykils pastorat på hemsidan: svenskakyrkan. se/slaka-nykil
Trädens funktion förr och nu
kulturarv
◗ I slutet på 1700-talet började man anlägga kyrkogårdar efter en geometrisk tanke med gångar, gravkvarter och planteringar. Kyrkogårdarna ansågs vara ohälsosamma miljöer och därför började man också plantera träd för att göra miljön bättre.
I dag har träden på våra kyrkogårdar en annan funktion. De ramar in, ger skugga en solig dag och är också en alldeles egen biotop för arter som lever på och i träden. Träden, precis som murar, gångar och planteringar är en del av kulturarvet på kyrkogårdarna.
ETT KULTURARV FÅR inte behandlas hur som helst. Kyrkor och kyrkogårdar som har kommit till före 1940 är skyddade enligt Kulturminneslagen. Det innebär bland annat att vi måste söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan vi gör något som ändrar utformningen av kyrkogården.
– Det är en viktig uppgift att både vårda och bevara det här kulturarvet, säger Anna Danielsson, som är kyrkogårdschef i SlakaNykil. Till vår hjälp har vi vårdoch underhållsplaner för varje kyrkogård. Planerna för träden har gjorts i samarbete med parkoch trädkonsulten Henrik Morin.
UNDER HÖSTEN HAR Anna och Henrik besiktat träden på pastoratets kyrkogårdar och gjort en åtgärdslista. Träden på kyrkogårdarna i Gammalkil och Slaka är de som kommer att åtgärdas först.
– Det är runt 100 år sedan träden på Gammalkils kyrkogård planterades. Det är friska, fina träd som har växt och blivit stora. Därför gör vi kronlyft genom att ta bort de nedersta grenarna. Då får vi in mera ljus på kyrkogården och kyrkan syns bättre.
GRAVSKÖTSEL 2025
◗ Runt årsskiftet är det dags att boka gravskötsel för kommande år om du inte redan gjort det. Då sköter våra vaktmästare om graven, vattnar, rensar ogräs och tar bort vissna blommor. Om det behövs fyller de också på jord och klipper prydnadsbuskar och perenner.
Prislista gravskötsel 2025
1-plats 590 kr 2-plats 825 kr 3-plats 955 kr 4-plats 1 395 kr eller större
Tillval
Vinterdekoration
1 st liggare av granris med kottar och vide: 240 kr
– I Slaka ska vi också göra kronlyft. Här är det grenar som hänger ner över flera gravar och gör det svårt att komma fram till dem. Under 2025 fortsätter arbetet
Vårplantering (antal plantor inom parentes)
1 pkt (5) 225 kr
2 pkt (10) 315 kr
3 pkt (15) 415 kr
4 pkt (20) 530 kr
Sommarplantering (antal plantor inom parentes)
1 pkt (5) 225 kr
2 pkt (10) 315 kr
3 pkt (15) 415 kr
4 pkt (20) 530 kr
Övriga tjänster
◗ Övriga arbeten, t ex tvätt av gravsten, planteringslåda med platsmontering, större riktning av gravvårdar, jordbyte i rabatt mm utförs enligt särskild taxa. Ljuständning vid högtider kostar 55 kronor per tillfälle.
På Gammalkils kyrkogård ger träden skön skugga på sommaren.
Foto:
med träden på våra kyrkogårdar. Vi kommer att berätta mer om vad som händer i kommande nummer av Himmel & Jord och på pastoratets webbplats.
MARIE WIGH
FÖLJDE NOOMI ARMOD
SÅGS PÅ LINJEN
KRAFTLÖS
VÄRMEKÄLLA FÖRSÖKA FÅ TAG I
STANNAR STUGSITTAREN SOM SIFFRA MEN KORT
TÄTT INTILL STARK BETONING
GENAST ELLER MED?
ANVÄNDS DEON UNDER
FÅR KRITIK
LETAR VISSA IVRIGT HÅRT TRÄSLAG HA TILLSAMMANS
SKA HELST VARA FYNDIG
HÅLLA HÅRT I SLANTARNA
JÄMRAR SIG BLIR LYSANDE MED STÅENDE
STAD ÖSTRA TYSKLAND
VASSBÅT GULD, MYRRA OCH?
KAN SKRIVAS PÅ MÅTT
LIGGER PÅ VÄSTKUSTEN
EN BILLGREN MUNCIBEDDU
TV-HASSE
HAVSNYANS
PROBLEMATISK
SANDJORD ÄLDRE GEMENSKAP
ÅTER KORT SKURMEDEL
TID FÖR EFTERTANKE YTMÅTT EN BRORSON BIFALL I MADRID
FÖRFOGAR ÖVER
LOKAL
FÖRSVINNER VID NAPP
FÖRE HELGONNAMN FÅGEL SES MED VALE
SKREV TILLBAKA
FISK MED VÄNNER
INSIKTSFULL FRISPRÅKIG
SVARTA FINNS RYMDEN
TVÄTTA FÖRR
BIBELDEL EN FÖRMÅGA EN SÅDAN VISADE VÄGEN BAKVÄND REKLAM
FRÅGA OM PLATS
Vinterkrysset
GÖR SÅ HÄR
Sänd in lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping
◗ Vi vill ha ditt svar senast den 15 januari. Märk kuvertet ”Korsord”.
◗ Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café och en vinnare som får en kaffemugg från Herregud & Co.
TJOCKARE ÄN KVIST
Namn:
Adress:
Postadress: Telefon: E-post:
NÄVERSAK FÖLL 1989
HÖRS FRÅN UPPTAGEN
Vinnare i höstkrysset:
◗ Britt Inger Larsson, Vikingstad, får presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionen.
◗ Anita Carlsson, Linköping, får en kaffemugg från Herregud & Co.
PRONOMEN
KONTAKT
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41,583 33 Linköping telefon: 013-474 23 00 (vx)
Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00 och 13.00–15.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Lambohov
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Skeda-Slaka
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Kyrkomusiker
Lambohov
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Dorotea Amnehammar 076-134 79 14
Martin Frodlund 073-075 07 30
Skeda-Slaka
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se
Diakoner
Lambohov-Skeda-Slaka
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika
Annelie Almroth 070-341 02 70
Lambohov-Nykil-Gammalkil
Sandra Andersson 073-528 60 30
Ledning och administration
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Administration
Madicken Lundh 013-474 23 02
Ekonomi
Camilla Berg 013-474 23 08
Kommunikation
Mari Lundmark 070-248 89 10
Pedagoger och fritidsledare
Kontaktpedagoger Lambohov
Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se
Malin Thell 076-102 12 61
Kontaktpedagog Nykil-Gammalkil
Marie Wigh 076-102 12 36
Kontaktpedagoger Skeda-Slaka
Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se
Kontaktpedagog Ulrika
Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Vaktmästeri
Chef kyrkogård och vaktmästeri
Anna Danielsson 070-517 34 19
Sara Eriksson 072-224 02 16 sara.eriksson4@svenskakyrkan.se
Roger Jakobsson 072-735 23 04 roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se
Helén Johanzon 076-137 23 20
Mattias Karlsson 070-164 23 23
Monica Karlsson 076-104 23 24
Marianne Magnusson 070-517 34 57
Fastighetsansvarig
Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00 Rektor
Martin Malmström 013-33 02 01 martin.malmstrom@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Ingrid Dahlberg 076-163 93 40
Ordförande i församlingsråden Lambohov
Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil
Ingela Wadell 070-237 05 14
Skeda
Siw Carlsson 070-208 68 50
Slaka
Thomas Svensk 070-362 96 31
Ulrika
Anders Wång 070-229 29 77
Ulrika kyrka.
Slaka kyrka
Skeda kyrka
Nykils kyrka
Lambohovskyrkan
Gammalkils kyrka