Amos vintern 2025_Helsingborg

! enklare liv

XX

Så kan du hitta vägen till ett

VINTERN 2025

MATTIAS KLUM:

”Det gör ont att se förstörelsen, men det vackra fyller på hjärtat varje dag” IDHA ­HOLMLUND OM ­ÄRREN EFTER KEJSARSNITTET I ANTOLOGI

frid

tema

Att bära oro och finna lugn ODR SAMHÄLLSINFORMATION

VÄLKOMMEN

”Kristian, skriv om frid till Amos!”

U

nder de dagar som följde rörde sig mina tankar kring begreppet frid. Jag tänkte på tillfällen då jag upplevt frid. Några av dem låg nära lycka. Andra nära tillfredsställelse och lugn – men några hade en dimension av uppgivenhet.

Fanns det då något som var alldeles speciellt för frid?

Jag funderade också på om det var tillfällen tillsammans med andra människor. Om de utspelade sig i naturen, i en konserthall, på arbetet, tävling, passion eller på fest. Eller på sjukhus, i dödens sammanhang.

Till slut tog jag hjälp av AI. Massor av information kom upp på skärmen. Själv fastnade jag för en tredelad kategorisering:

1 2 3

Inre frid (alltså harmoni i känsla och tanke och stillhet i det egna livet), Yttre frid (rättfärdig och hållbar fred, och samklang med natur och klimat), samt

Evig frid (det tillstånd som religioner, beroende på gudsföreställning, kallar allt från det eviga saliga lovsjungande skådandet av Gud till upplysning av tillvarons yttersta mening och upplösning med alla i alltet).

Frid utan kontur och ansikte räcker inte, kände jag. Det var då ett bibelord nådde mig, det som Jesus säger till sina vänner i avskedstalet.

2

VINTERN 2025

Men, jag var ändå inte riktigt nöjd. Frid utan kontur och ansikte räcker inte, kände jag. Det var då ett bibelord nådde mig, det som Jesus säger till sina vänner i avskedstalet, inför det som ska hända. Då när Jesus i stället för att behålla friden för egen del, och göra sig hemmastadd i den, radikalt omdefinierar begreppet frid som något Jesus och därför Gud och människan ger andra: ”Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er.” (Johannes 14:27) Kristian Lillö Kyrkoherde

Foto: KUCHUGURINA IRINA/GETTY IMAGES

9

Innehåll Din församling 4 6

Kalendarium Intervju Idha Holmlund om antologin Ärr, berättelser om akuta kejsarsnitt 25 Kulturarv Madonna­bilden i Raus kyrka 26 Sinnesromässan 28 Nya viloplatser 9 Att finna friden mitt i oron

Mötet

14 Mattias Klum Fotograf, ­filmare och konstnär 18 Nyfiken på kyrko­ året Vad berättar julen för oss?

30 Receptet 31 Korsord EN DEL AV

Foto: JOSEFINE SJÖQVIST NENMÄRKE VA

T

Övrigt

En madonnabild tillverkad av ek under 1400-talets senare hälft hänger i Raus kyrka.

S

Tema frid

Trycksak 3041 0934

Kom frid för det här numret är frid. ◗Temat

Inre lugn, sinnesro, stillhet, harmoni, trygghet och balans är några av de orden som kommer upp om du söker synonymer.

I det här numret får du möta frid just från lite olika perspektiv.

På en gravplats, i en mässa, att få frid efter ett trauma, att hitta julefrid och mycket mer.

Frid behöver vi alla, och som du läste i inledningen ska vi också ge den vidare. Under jul och advent får vi verkligen möjlighet att både önska varandra frid, och påminnas

om Guds frid, genom alla vackra julsånger och psalmer. ”Och frid på jorden från vår Gud, som vill alla människor väl…” ”O låt ditt milda ljus, få lysa in med hopp och frid, i varje hem och hus” ”Stilla natt, heliga natt, allt är frid…”

Vi på redaktionen vill önska dig Guds frid, en god jul och ett gott nytt år.

REDAKTION Redaktion: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson, Johan Sundqvist, Fredrik Torstensson och Josefine Sjöqvist.

Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Telefon: 042-18 90 00

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2025 Distribution: Postnord Omslagsfoto: Josefine Sjöqvist VINTERN 2025

3

KALENDARIUM

!

visste du att ◗...

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngiven efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet.

Källa: Wikipedia

Här hälsar Lucia på

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Tisdag 9 december

S:ta Anna kyrka 14.00 Middagsbön med luciatåg Barn- och ungdomskörerna Amazing och Voices bjuder på luciatåg i samband med middagsbönen. Fri entré.

Fredag 12 december

Raus kyrka 17.30 & Kom nu alla, se Lucia 19.30 väntar här Choreli och Vox A ­ ngelica under ledning av Sofia Bengtsson och Marie Nanor.

Biljett på Billetto.

Lördag 13 december Adolfsbergskyrkan 14.00 Mässa med luciatåg Adolfsbergskyrkans barnkör medverkar under ledning av Wilma Persson.

Fri entré.

4

VINTERN 2025

S:ta Maria kyrka 17.00 & I mörka natten i midvintertid 19.00 Choreli, Vox Angelica och Helsingborgs Gosskör (kl 19.00) under ledning av Sofia Bengtsson och Marie Nanor.

Biljett på Billetto.

Raus kyrka 17.00 Lucia hälsar på Tonjägarna, T-kören och Musik­verkstaden under ledning av Åsa Weister och Joachim Olsson. Fri entré.

Söndag 14 december

S:t Olofs kyrka 10.00 Luciagudstjänst S:t Olofs barnkör och ungdomskör medverkar under ledning av Louise Rosell Björkefors. Fri entré.

S:ta Anna kyrka 14.00 Luciagudstjänst Barn- och ungdomskörerna Amazing och Voices under ledning av Maria Eringstam Nielsen och Anette Tellhed.

Fri entré.

Elinebergskyrkan 16.00 Elimässa med luciatåg Musikverkstaden under ledning av Joachim Olsson.

Fri entré.

Här spelas julspel

◗På flera ställen i jul kan du ta del av julens fantastiska berättelse om när Jesus föds i ett stall, i de julspel som sätts upp i år.

Onsdag 24 december

Adolfsbergskyrkan 10.00 & Julmusikal med Disneytema 11.00 Med personal från Gustav Adolfs församling

Tisdag 6 januari

Allhelgonakyrkan 14.00 Stjärnan visar vägen Musikgudstjänst med stora och små, med Raus församlings körtrappa.

Starta året med pilgrimsvandring

sprid ljus i mörkret ... med Act Svenska kyrkan

Följ med på pilgrimsvandring den 12 januari.

Foto: GÖRAN HELMERSSON

Ekumenisk bönevecka för kristen enhet ◗Böneveckan

är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder. Att den är ekumenisk betyder att flera olika samfund och kyrkor enas i det kristna budskapet och genomföra det tillsammans.

I Helsingborg arrangeras veckan av Helsingborgs kristna råd.

Böneveckan infaller alltid samma datum, så skriv in datumen redan nu. Program och gemensamt tema kommer närmare böneveckan som är den 18–25 januari.

nu pågår ◗Just

omkring 200 väpnade konflikter i världen, exempelvis i Ukraina, Israel, Palestina, Libanon, Sudan och Sydsudan.

En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områden.

Som världsvid kyrka och internationell biståndsaktör finns Act Svenska kyrkan på plats där människor drabbats av krig och konflikt. Tillsammans med lokala kyrkor, organisationer och människo­ rättsförsvarare agerar vi för fred.

Julinsamlingen pågår mellan första advent och trettondedag jul. Genom din gåva är du med och sprider ljus i mörkret.

Swishgranen är tillbaka fjärde året i rad står Swish◗För

granen på Sundstorget i Helsingborg och lyser upp decembermörkret. När man swishar en gåva till Svenska kyrkan Helsingborgs insamling Swish for a Wish, bjuder julgranen på en lysande show. Och swishar du på lucia, julafton eller nyårsafton så tycker granen det är extra kul.

Pengarna fördelas av diakonin i Svenska kyrkan Helsingborg och används till exempel till julmat,

men också till sådant som nya glasögon, biljetter så man kan gå på bio med sina kompisar och hjälp till att kunna börja på en fritidsaktivitet. De senaste åren har projektet också kunnat stötta upp barnen som kommer till Helsingborgs Kvinnojour.

SWISH FOR A WISH du inte har möjlighet att ­komma ◗Om

till Sundstorget, kan du se granen live när du swishar, från swishforawish.se eller svenskakyrkan.se/helsingborg

Sprid ljus i mörkret I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt. Swisha din gåva för fred till 900 1223.

9001223

Foto: Fredrik Bengtsson/Ikon

Helsingborg vandrar på ◗Pilgrim

under hela året. Den 12 januari går årets första vandring för 2026.

Då går vandringen från och till S:ta Maria kyrka, kl. 18.00–19.30.

Kläder efter väder. Pilgrimsledare den här gången heter Katarina och Ingrid.

På en pilgrimsvandring vårdar du både kropp och själ. Samtidigt stillar du din nyfikenhet. Vem möter du bortom vägkröken, och inom dig?

Swishgranen hittar du på Sundstorget i Helsingborg.

Julinsamling annons VINTERN 2025

5

INTERVJU

IDHA HOLMLUND om att gå vidare från inre och yttre ärr efter ett akut kejsarsnitt.

”Att skriva om det gav mig ett avslut” TEXT OCH FOTO: Josefine Sjöqvist

Ärr, berättelser om ◗Antologin

akuta kejsarsnitt som släpptes under hösten sätter fokus på sjukvård som det inte talats så mycket om, framför allt inte när det gäller de fysiska och psykiska ärren efter ingreppen. Ändå finns de där, både på magen och i själen. Vi har träffat en av författarna till antologin, Idha Holmlund, för ett samtal om efterverkningar, men också om att gå vidare.

Idha Holmlunds bidrag till boken handlar inte så mycket om kejsarsnittet egentligen. Snittet var hon beredd på. Det hon inte var beredd på var vilka följder det skulle få.

– Själva kejsarsnittet var inte så traumatiskt för mig. Jag hade en högriskgraviditet så ett snitt var

”Jag har haft problem efter ­kejsarsnittet som inte synts och har känt att man inte tagit mig på allvar.”

6

VINTERN 2025

ändå inplanerat även om det blev akut till slut. Det stora problemet var att det blev allvarliga komplikationer av snittet och att jag upplevde att jag inte fick någon information om att det kan hända.

Den enda information jag minns att jag fick var ett uppkopierat papper och jag kan jämföra det med min nuvarande partner som fått en sjukdom där han översköljs med information, berättar Idha Holmlund.

OM VI TAR det från början, så drab-

bades Idha av havandeskapsförgiftning när hon väntade tvillingar och hon fick därför göra ett akut kejsarsnitt. När barnen väl förlösts lades de in på neonatalavdelningen. Idha själv var inskriven på BB och kände att det var svårt att få träffa barnen, vilket i sin tur skapade en känsla av utanförskap hos henne.

– Jag upplevde att det fanns en brist på samordning mellan BB och neo. Det var avdelningar som låg bredvid varandra, men det

var som att de var jättelångt från varandra, säger hon.

– Jag var tvungen att prestera för att få komma till neo och träffa barnen. Till exempel fick jag inte träffa dem förrän jag hade ställt mig upp. Jag förstår så klart att man måste skydda sig från blodproppar så man behöver komma i gång, men det är ändå inte så bra att man känner att det finns krav på prestation för att få träffa sina barn.

Det var när Idha ställde sig upp som hon upplevde att det på något sätt ”klack till” i magen. Det är omöjligt att säga så här efteråt om

det var då det hände, men några timmar senare blev det mer och mer varmt och gjorde mer och mer ont i magen.

– Det syntes inget, jag hade svårt att få fram hur ont det verkligen gjorde och den enda läkaren som fanns var upptagen med en yttre blödning, berättar Idha.

SMÄRTAN I MAGEN visade sig

vara en diffus inre blödning som ledde till en akut operation på fyra timmar mitt i natten när man väl upptäckt vad det var.

– Jag har flera gånger känt mig ganska avfärdad av vården. Jag har

Cirka hälften av alla kejsarsnitt i Sverige är akuta, enligt Socialstyrelsen.

Idha Holmlund fick allvarliga komplikationer efter ett akut kejsarsnitt.

Foto: FENTON ROMAN/GETTY

haft problem efter kejsarsnittet som inte synts och har känt att man inte tagit mig på allvar. Och det var först långt senare som jag själv förstod hur allvarlig situationen var med den där blödningen, säger Idha.

Det tog ju några timmar innan Idha Holmlund kunde träffa barnen efter förlossningen och samma sak efter den efterföljande operationen. Även detta påverkade henne i flera år.

– Jag kände mig bortkopplad, utanför, som om jag inte fick vara med. Det kan verka konstigt att några timmar kan spela

så stor roll, men det blev så att jag upplevde att det var svårt att veta vad som hände och hur man skulle göra. Det finns någonting i det här att jag inte var med från början och det tog lång tid innan jag hämtade upp det försprånget, säger Idha.

NÄR BARNEN VAR fyra år inträffade nästa stora komplikation efter kejsarsnittet. På en lekplats, vid gungorna, kom den häftiga smärtan plötsligt tillbaka och efter att, i dubbelvikt ställning, lyckats ta sig hem på lådcykeln, insåg Idha till slut att hon måste åka till akuten.

VINTERN 2025

» 7

INTERVJU

+

kontakta ... sjukhuskyrkan

”Det är bra att förhålla sig till sitt för­ flutna, att gå tillbaka och göra det ­begripligt för sig själv.” »

– Först fanns det inga tankar på det. Det enda jag hade i huvudet var att jag behövde ta hand om barnen och att det var viktigt att jag skulle klara det själv.

Smärtan visade sig vara tarmvred och även den här gången upplevde Idha att hon inte togs riktigt på allvar förrän man på akuten insåg att det var just tarmvred.

I DAG ÄR barnen nio år och Idha Holmlund känner att hon gått vidare. Visst kan det ibland dyka upp rädsla för plötsliga magsmärtor, men det är inget hon tänker på hela tiden.

– Jag äter inte sparris för det är trådigt och jag vill skydda magen och tarmarna, säger hon och ler.

Hur gjorde du för att gå vidare från hela historien kring barnens födelse?

– Man kan väl säga att livet tog över till slut. Livet fortsätter och händelsen bleknar efterhand. Vissa saker är så stora i stunden men ändå fortsätter tillvaron och så är det ju med allt tänker jag.

Att vara med och skriva antologin Ärr har inneburit att Idha varit tvungen att återbesöka händelserna kring kejsarsnitt, första tiden med tvillingarna, den inre blödningen och tarmvredet. Bland annat har hon läst sina dagböcker 8

VINTERN 2025

från den tiden, tung läsning, krävande psykiskt.

– Men samtidigt har det gett mig ett avslut. När jag går tillbaka i händelserna och skriver om dem så förvandlas det hela till en berättelse. Det gör det enklare att hantera. Även om det har varit jobbigt att skriva mitt kapitel i boken så är det bra att förhålla sig till sitt förflutna, att gå tillbaka och göra det begripligt för sig själv. Jag har kunnat sätta min berättelse i en egen ram och då är det lättare att prata om den, säger Idha Holmlund.

Har du bearbetat händelserna i terapi någon gång?

– Nej, jag har gått i terapi, men för helt andra saker. Jag tror att antologin har varit min främsta bearbetning av det som hänt.

Innan jag var med och skrev den hade jag nog fått för mig att jag bara borde komma över det och att det inte var något att tala om. Att skriva om det var nog min första riktiga bearbetning av det hela. ÄRR – ­BERÄTTELSER OM AKUTA KEJSAR­ SNITT Antologi ­Redaktörer Marika ­Rasmusson & Erica Elfström Bokförlaget Atlas

◗Sjuk­

kyrkan finns tillgängliga via lasarettets växeltelefon, 042-406 10 00.

Det går också att nå enskilda med­arbetare inom sjukhuskyrkan. rummet ◗Stilla

på Helsingborgs lasarett är till för alla, oavsett tro.

Här håller Sjukhuskyrkan andakt mån– fre kl 11.45.

Sjukhuspräst Jessica G Nordqvist Telefon: 042–406 12 95 Telefon: 042–18 90 41 jessica.g. nordqvist@ svenskakyrkan. se Sjukhuspräst Lilijana Berg Telefon: 042–406 12 96 Telefon: 042–18 90 42 lilijana.berg@ svenskakyrkan. se Vik sjukhuspastor Ann-Christine Lindholm Telefon: 042–406 12 94 ann-christine. lindholm@ skane.se Sjukhusdiakon Monica Hervén Telefon: 042–406 12 93 Telefon: 042–18 90 72 monica.­ herven@ svenskakyrkan. se

Stilla rummet på Helsingborgs l­asarett är öppet för alla, oavsett tro.

Sjukhus­kyrkan – för patienter och anhöriga ◗På Helsingborgs lasarett finns sjukhuskyrkan till dig som är patient, närstående till någon som ligger inlagd eller personal på sjukhuset. Sjukhuskyrkan finns till för att ge stöd till anhöriga, ge själavård eller om någon behöver ett samtal med präst eller diakon I Helsingborg arbetar två präster och en diakon från Svenska kyrkan, samt en pastor från någon av frikyrkorna i staden. Sjukhuskyrkan är ekumenisk, det vill säga en kristen enhet i samverkan mellan olika samfund.

SJUKHUSKYRKAN HAR OCKSÅ ett

upparbetat nätverk för att kunna förmedla kontakt även med andra religioner och trossamfund. Det går naturligtvis också bra att kontakta sjukhuskyrkan om du inte har någon gudstro alls. Sjukhuskyrkans anställda har tystnadsplikt och för inga journaler.

På första våningen i lasarettets huvudbyggnad finns ett rum som kallas Stilla rummet. Här kan den som vill gå in och få en stunds lugn och ro. Rummet är till för alla religioner och också för den som inte är troende. Här håller Sjukhuskyrkan en andakt måndag–fredag kl 11.45.

Två präster och en diakon från Svenska kyrkan, samt en pastor från en av frikyrkorna arbetar i Sjukhuskyrkan.

frid

XX

tema

Att bära oro men finna lugn TEXT: Linda Newnham ILLUSTRATION: Sophie Ekman

HÖSTEN 2025

9

TEMA FRID

k Foto: EVA LINDBLAD/ 1001BILD.SE

änner du igen klumpen i magen? Tankarna som rusar när du egentligen borde sova, eller den där känslan av att alltid ligga steget efter, trots att allt egentligen är under kontroll? Oro är något vi alla bär på ibland, men den kan ta sig olika uttryck.

För vissa är den en dov bakgrundston som följer med genom livet, för andra ett helt soundtrack som dominerar tillvaron.

Och när oron tar över riskerar den att stå i vägen för det vi längtar efter: frid, balans och inre lugn.

Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro, har tillsammans med Erik Andersson skrivit boken Orosboken – ta hand om din oro i fem steg. Hon beskriver oro som en mental process: vi föreställer oss problem och hot som skulle kunna hända.

– Sedan pratar man om att man också känner

”Oro är en av människans superkrafter.”

Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro

10

VINTERN 2025

sig orolig, det vill säga att orostankarna avspeglar sig i kroppen.

Att vi ängslas är egentligen helt naturligt, det finns till och med ett evolutionärt värde i det.

– Förmågan att föreställa sig faror innan de händer har hjälpt oss att överleva. Om jag kan tänka att marken framför mig är sank, så kan jag välja en annan väg. På samma sätt oroar vi oss för våra barn, för att de ska ramla ner från en hög sten eller frysa och bli sjuka, och så gör vi något för att skydda dem. Så genom historien har oron varit en mänsklig superkraft, säger hon.

M

en medan vissa verkar kunna ta saker mer med en klackspark fastnar andra lättare i gnagande ”tänk om”-tankar. Enligt Tove beror det både på arv och miljö. Orolig läggning tycks vara genetiskt, men barn till oroliga föräldrar plockar ofta också upp mönstret och oroar sig mer själva. Även livets skiften påverkar hur mycket vi oroar oss.

– Hjärnan är som sagt en slags förutsägelsemaskin, men när förutsättningarna ändras drastiskt, som när du får barn, byter jobb, skiljer dig eller blir allvarligt sjuk blir det svårare att förutse vad som ska hända. Då

kan man få ett extra orospåslag.

Oro är alltså en del av livet. Men när blir den så stark att den blir ett problem?

– Det går inte att säga att så här många minuter oro per dag är lagom, för vi är alla olika. Men om oron gör att du får svårt att sova, har svårt att koncentrera dig eller blir utmattad kan du behöva kika på saken, säger Tove.

Oron kan också påverka dina relationer. Den kan göra dig kontrollerande: ”Har du verkligen fixat resan? Sett till att Carro får skjuts hem efter den träningen? Och dubbelkollat att räkningarna är betalda?” Eller så gör den dig passiv: ”Du får bestämma, jag vågar inte ta ansvar för vilken bil vi ska köpa. Tänk om det blir fel!” Båda ytterligheterna kan bli svåra för omgivningen.

Varför tenderar oron att växa sig ännu större och svartare just på natten?

– När vi är trötta har vi inte samma aktivitet i frontalloben, som är med och reglerar känslor. Då kan de gasa på och växa sig jättestora. Dessutom konkurrerar inte tankarna med en massa annat, scenen står så att

säga tom, och då passar oron på att dansa in, säger Tove.

”Förmågan att föreställa sig faror innan de händer har hjälpt oss att överleva”, säger Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro.

O

ro kan periodvis kännas som att den äter upp en. Inte konstigt att man gärna vill bli av med den, men paradoxen är att ju mer vi försöker trycka bort den, desto mer växer den.

– Du vet hur det är när man bestämmer sig för att inte tänka på choklad. Vad händer? Jo, tanken blir bara starkare. Samma sak gäller oro. Det går inte att tvinga bort orostankar, säger Tove.

Istället uppmuntrar hon till ett nyfiket förhållningssätt. Att stanna upp och fråga sig själv: Vad handlar det här om? Vad är jag rädd för? Och vad gör jag när jag blir rädd?

Tove pratar om att också försöka skilja på hjälpsam och ohjälpsam oro. Är det ett faktiskt problem som går att lösa, eller en tanke som bara snurrar runt utan slut?

– Hjälpsam oro kan fungera som en signal om att det är dags att betala sina räkningar, ringa läkaren eller ta det där samtalet med din väninna som du har skjutit upp. Ohjälpsam oro däremot är som en trasig skiva som spelar samma spår gång på gång. Då kan du

»

VINTERN 2025

11

TEMA FRID

behöva öva på att skapa distans till tankarna, kanske genom att skriva, prata, be, eller helt enkelt ge sig själv tid att bara låta tankarna komma och gå.

kändes när jag gick runt ensam med tankarna. Där kan kyrkans sorgegrupper eller själavårdande samtal vara hjälpsamma, säger han.

H

O

är möts psykologens språk och det teologiska.

Att skapa distans till tankarna, att lägga ifrån sig det man inte kan bära – är det inte just det bönen ofta handlar om?

– I bönen lämnar man något utanför sig själv, i Guds händer. Man konstaterar att ”det här kan jag inte kontrollera”. Det liknar mycket av det vi psykologer pratar om när vi uppmuntrar människor att träna på att genom meditation släppa taget, säger Tove.

Ja, frågan är inte bara hur vi kan förstå vår oro, utan också var vi kan vila när den känns som tyngst. ­Mattias Lönnebo är präst i Gamla Uppsala församling och även militärpräst. Han möter människor i många olika livssituationer och känner väl igen oron som följeslagare.

– Oro är lite som vågorna på havet, ibland kommer det stora vågor, andra dagar är de mindre, men

”Helt fria från oro blir vi nog aldrig.

Frågan är snarare hur vi kan bära den.”

Mattias Lönnebo, präst

Foto: PRIVAT

de finns alltid där. Helt fria från oro blir vi nog aldrig. Frågan är snarare hur vi kan bära den, säger han.

För Mattias handlar mycket om gemenskap.

Att sätta ord på oron inför någon annan kan göra den mindre skrämmande.

– När vi pratar med andra får vi perspektiv. Det jag oroar mig för kanske inte är så allvarligt som det

+

visste du att

◗… själshälsa handlar om ditt emotionella, mentala och andliga välbefinnande.

Att känna helhet, mening och inre lugn. Det bygger på ett helhetsperspektiv där

12

VINTERN 2025

ch så finns friden. Bibeln talar om den, men den är inte detsamma som att oron försvinner.

– Frid är inte en fullständig frånvaro av oro. Frid är att inte vara ensam i sin oro. För mig handlar det om gemenskap med Gud och med andra människor. Att jag får lägga mitt liv i Guds händer, och veta att jag inte bär allt själv, säger Mattias.

Tron kan också ge ett större perspektiv. När allt känns skört kan det vara en tröst att se sitt eget liv i ett större sammanhang.

– I kyrkan talar vi om ett evighetsperspektiv. Det betyder inte att vi ska bortse från problemen här och nu, eller strunta i att ta hand om planeten under förevändningen ”vad spelar det för roll, allt ska ändå brinna upp en dag”, för vi har ansvar för världen och våra relationer. Men tron på att livet inte tar slut med döden, att lidandet inte får sista ordet, kan ge en djupare frid, säger Mattias.

Ett sätt att över tid minska oro kan vara att stärka den själsliga hälsan, alltså att vårda sitt inre välbefinnande.

– På samma sätt

kropp, sinne och själ hänger samman och påverkar varandra.

Själshälsan innefattar: Emotionellt och mentalt välbefinnande: Att

hantera känslor och uppleva balans.

Andlig hälsa: Att finna mening, samhörighet och syfte i livet.

Helhetsperspektiv: Att se hela människan

som sammanlänkad. själshälsa ◗God

kan ge ökad livskvalitet, stärka motstånds­kraften mot stress och främja inre frid.

som vi tränar vår kropp kan vi träna vår själ. Det kan handla om att fylla sitt inre med sådant som bygger upp, som litteratur, musik, relationer. Eller att träna sig i att räcka ut sin hand till medmänniskan istället för att snöa in på sig själv.

Så hur hittar man en balans mellan att ta sin oro på allvar och samtidigt vila i tillit? Även här tycks psykologin och tron mötas.

– Det är en bra fråga. Jag tror man måste anstränga sig lite, och ibland skilja på vad som är mitt ansvar och vad som tillhör den andre. Oroar du dig för ett vuxet barn kan du förstås finnas där och hjälpa till, men du kan inte bära hela personens liv. Där får du lämna över ansvaret och i bön överlåta det du inte kan kontrollera, vilket faktiskt är det mesta i tillvaron, säger Mattias med ett leende.

F

ör Tove handlar en del av friden om att acceptera ovisshet.

– Vi människor kan föreställa oss framtiden, men vi kan inte kontrollera den hur mycket vi än försöker. Och när vi slutar brottas med det omöjliga frigörs kraft till det vi faktiskt kan göra här och nu.

Har du något medskick till oroliga själar?

– Oro är helt normalt och inget att vara rädd för, men du ska heller inte behöva genomlida livet. Har oron blivit en ständig följeslagare, så sök professionell hjälp. För det finns hjälp att få, säger Tove.

5

steg – så kan du ge oron lite ledigt och bjuda in friden

Oro är en del av livet, men den behöver inte få styra allt. I boken Orosboken – ta hand om din oro i fem steg får du tips på hur du gör plats för lugnare tankar:

1

Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro

All oro är inte dålig. Hjälpsam oro pekar ofta på något du faktiskt kan göra något åt, till exempel oron för att pengarna inte ska räcka, vilket kan få dig att göra en budget. Eller oron för att missa en deadline, som gör att du planerar bättre. Ohjälpsam oro däremot är när samma tankar kommer tillbaka och tar energi utan att leda till någon lösning. Lär dig skilja på dessa två.

2 3

Lös det som går att lösa

Skriv ner problemet, gör en plan och testa en lösning. Ofta tar själva görandet mindre energi än själva grubblandet.

Minska kontrollerna

Att dubbelkolla mejl, resvägar eller symtom kan kännas lugnande för stunden, men effekten är kortvarig. I längden tränas hjärnan bara på att leta efter fler risker, och då växer oron istället för att minska. Prova därför att kontrollera mer sällan eller på bestämda tider.

4 5

Skapa distans till tankarna

Tankar är just tankar, inte sanningar. Träna på att se dem som moln som driver förbi, genom till exempel mindfulness, skrivande eller samtal.

Konkurrera ut oron

Fyll på med sådant som ger glädje och närvaro, som rörelse, kreativitet, natur, gemenskap.

Ju mer plats du ger det som gör dig levande, desto ­mindre utrymme får oron.

OROSBOKEN – TA HAND OM DIN ORO I FEM STEG Erik Andersson, Tove Wahlund Natur & Kultur VINTERN 2025

13

MÖTET

MATTIAS KLUM FOTOGRAF, FILMARE OCH KONSTNÄR

”Jag tror på kärlek och jag tror på ljus” + kort om

Mattias Klum Ålder: 57 år.

Familj: Ansgar, Einar och katten Inzaghi.

Bor: Uppsala.

Yrke: Konstnär, fotograf och filmare.

Aktuell med: Ärkebiskopens fastebok 2026: Stigminnen

Efter fyrtio år med kameran som följeslagare världen över har Mattias Klum lärt sig att finna frid även i rörelsen.

Närvaro är hans kompass.

TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson

är förmiddag på Centralstationen i Stockholm. ◗Det

Människor rusar förbi med pappersmuggar och resväskor, tågen dånar in och ut, och mitt i strömmen kliver Mattias Klum av tåget från Uppsala. Han har just kommit hem från två intensiva veckor i Ecuador, hunnit landa en natt hemma, och i eftermiddag vän­ tar en föreläsning på ett företagsevent. Kamerabatte­ rierna ligger redan på laddning inför nästa uppdrag, för imorgon reser han till Irland.

Själv säger han att det är i rörelsen mellan platser­ na han känner sig som mest levande.

– Jag försöker vara så närvarande jag kan, var jag än befinner mig. Det är mycket tempo, men det är också en livsstil jag har valt.

Att Mattias reser mycket är knappast förvånande.

Sedan 1985 har han arbetat som fotograf, filmare och konstnär med hela världen som arbetsfält. Hans

”Jag tänder nästan alltid ett ljus till ­frukosten, även om det bara är jag. Jag vill göra det fint för mig själv.”

14

VINTERN 2025

uppdrag finns sällan i Sverige. För att kunna skildra hotade ekosystem i Brasilien eller dokumentera korall­reven i Indonesien krävs fysisk närvaro.

– Jag reser så lite som möjligt, men det blir ändå många resor. Projekten ligger där de behövs.

När han väl landar hemma söker han gärna stillhe­ ten.

– Jag älskar naturen. Att få komma ut, plocka svamp eller bara andas får mig att må som en prins. Och jag tänder nästan alltid ett ljus till frukosten, även om det bara är jag. Jag vill göra det fint för mig själv.

Han beskriver hur meditation och musik hjälper honom att hitta lugnet även på resande fot.

– Det kan vara några minuter av stillhet. Jag andas, fokuserar, ibland med ett mantra. Det är som att städa hjärnan. Eller så tittar jag bara ut genom ett tågfönster och ser landskap, några gäss, svanar eller rådjur. Då känner jag frid och närvaro.

NÄRVARO ÄR ETT ord som återkommer ofta under samtalet. För Klum finns det ingen skillnad mellan närvaro som fotograf och som människa.

– Det handlar om att kunna ta in något annat än sig

»

XX

”Jag försöker vara så närvarande jag kan, var jag än befinner mig.

Det är mycket tempo, men det är också en livsstil jag har valt”, säger ­Mattias Klum.

HÖSTEN 2025

15

MÖTET

3 tips

... från ­Mattias till dig som vill bli bättre på naturfoto: Mattias Klum reser så lite som möjligt, ”men det blir ändå många resor” säger han.

» själv. Om mina barn vill prata om något viktigt måste

jag kunna vara hundra procent där. Som fotograf handlar det också om fullt fokus. Är jag inte närvaran­ de blir resultatet dåligt, ibland till och med livsfarligt.

Du kan inte tänka på något annat om du ligger fram­ för en giftig orm. Då måste du vara här och nu.

HAN LER NÄR han berättar om sina två vuxna söner,

20 och 24 år.

– De har egna liv nu, men jag försöker alltid finnas där när de behöver mig.

Hur är han att leva med som partner? Han skrattar.

– Det är nog ganska lätt, men det kräver en viss flexibilitet.

I mejlsignaturen står det inte bara ”photographer” och ”filmmaker”, utan först av allt ”artist”.

– Det är avgörande, säger han.

– Den konstnärliga blicken är min drivkraft. Att fånga något, visualisera något, så att det berör. Jag tackar nej till allt som inte känns personligt. Jag går bara igång på det som har mening. Och lever både i konstvärlden och den dokumentära.

Hans bilder har publicerats i National Geographic, Geo, Vogue, Stern och The New York Times, visats på museer och klimatkonferenser världen över, från COP15 i Köpenhamn till Fotografiska i Stockholm.

Oavsett format bär hans bilder en tydlig personlig ton, ofta centrerad kring ljuset, ögonblicket och när­ varon i naturen.

1

Utmana dina vanor. Bryt perspektivet, lägg dig ner på marken, byt vinkel, se världen ur en ny höjd.

2

Ge känslan en form. Ta med kameran och tolka ett ord, som längtan eller melankoli, i en bild.

3

Var närvarande.

Det handlar inte om teknik, utan om att verkligen se.

Ljuset, linjerna, energin i stunden.

”Vi är inte så bra som vi tror. Vi har allemansrätt, men egentligen borde det heta allemansskyldighet.”

– När jag fotograferar letar jag efter ljuset, l­ injerna, energin i stunden. Jag jobbar intuitivt. Ofta blir det inte den bild jag planerat, utan det som händer i verkligheten eller det jag har inom mig... Jag har inget 16

VINTERN 2025

kontrollbehov över naturen, men däremot över min leverans. Jag kan tycka det känns märkligt att komma hem utan bilder.

KÄRLEKEN TILL NATUREN väcktes tidigt.

– Jag växte upp i Uppsala, men mina föräldrar hade en liten stuga vid en sjö utanför Ludvika. Jag var yngst av fyra syskon, en riktig sladdis, så jag lekte ofta ensam i naturen. Jag minns hur jag blev lugnad av träden, granarna, asplövens ljud. Jag gick små mini­ expeditioner, lyssnade på storlommar och prasslet från kända och okända varelser, och gick verkligen igång på det. Det skapade ett inre rum av lugn som jag bär med mig än i dag.

En dag, tolv år gammal, fick han låna sin pappas kamera.

– Och han fick aldrig tillbaka den, säger han och skrattar.

– Bilderna blev mest förfärliga, men jag tänkte att det här ska jag bli bra på.

På utedasset i Dalarna låg gamla exemplar av Life och National Geographic.

– Jag satt där och jämförde mina bilder med deras och insåg att det fanns ett helt språk i ljuset.

Den beslutsamheten, och det som han själv be­ skriver som ett kall, följde honom. Fyrtio år senare har Mattias sedan rest över världen som fotograf och filmare. Han har följt elefanter, leoparder och bergs­ gorillor, men också dokumenterat skogar som brun­ nit, korallrev som blekts och floder som torkat ut.

– Ju mer man vet, desto mindre kan man stoppa huvudet i sanden. Det gör ont att se förstörelsen. Men det vackra, det fantastiska, fyller på hjärtat varje dag.

Och utmaningarna ger mig raketbränsle. Jag ger mig inte.

HAN KALLAR SIG ”possibilist”, ett ord han lånat från forskaren Christian Azar.

– En possibilist tror på möjligheterna. Det finns mycket som går åt fel håll, men det finns hopp. Om vi väljer klokt.

Han berättar med entusiasm att det numera finns fler tigrar i Indien, fler bergsgorillor, och att vissa havssköldpaddor inte längre är hotade. Men blicken blir allvarlig.

– Sju av nio planetära gränser är överskridna. Vi måste vakna. Sverige ligger till exempel långt efter många europeiska länder vad gäller naturskydd.

Spanien skyddar 30 procent av sin natur, vi bara 15.

Vi är inte så bra som vi tror. Vi har allemansrätt, men egentligen borde det heta allemansskyldighet. Vi är skyldiga att ta hand om vår natur.

Många människor i världen, menar han, har tappat kontakten med naturen.

– Naturen i Sverige är snäll. Väldigt snäll faktiskt.

Och det gäller bara att upptäcka det. Om man är ovan kan man börja enkelt. En filt i parken, en kopp kaffe mot en trädstam. Det är väldigt läkande och bra för kropp och själ, och det skapar närvaro.

Han berättar om möten med naturfolk i Amazonas och på Borneo, om vandringar med blåsrörsjägare i

”En possibilist tror på­ ­möjligheterna.

Det finns ­mycket som går åt fel håll, men det finns hopp. Om vi väljer klokt”, säger ­Mattias Klum.

”Jag har varit nära döden många ­gånger. Men jag är inte rädd för döden.” regnskogen och möten med ursprungsfolk som lever i nära samklang med naturen.

– Där är andligheten naturbaserad. Träd, lianer, djur och floder är heliga. När man hugger ner skogen förstör man inte bara naturen utan människors and­ liga liv. Det berör mig djupt.

MED ÅREN, SÄGER han, har tacksamheten vuxit fram

genom erfarenheter och reflektion.

– Jag är tacksam varje dag. För att jag har två friska barn. För att jag får göra något meningsfullt, i en värld jag älskar. Jag är tacksam för både det vackra och det svåra. Det kommer inte gratis, men det går att öva.

Och när man väl hittar den där platsen inombords, då finns den kvar.

Liksom minnena från möten med pingviner, ara­ papegojor och isbjörnar. Magiska ögonblick, sådana som enligt Mattias får en att förstå att världen är

större än man tror. Många expeditioner har satt sina spår, Mattias har flera gånger haft både malaria och denguefeber, blivit huggen i huvudet av kobror, jagad av elefanter, upplevt dykolyckor och varit nära att krascha med helikoptrar.

– Jag har varit nära döden många gånger. Men jag är inte rädd för döden, säger han stilla.

– Jag är rädd för att vi fattar dåliga beslut på grund av okunskap, för populism, för att vi skjuter upp att skydda vår egen framtid.

TROTS ALLT HAN upplev är det tydligt att Mattias bär

på en grundläggande positiv inställning till livet, en vilja att se möjligheter även när mörkret tränger sig på. Under samtalet återkommer den där lugna tron på att saker faktiskt kan bli bättre, att människor kan förändras, att hopp är ett val.

Han pausar, ser ut på folkmyllret som rör sig förbi oss på Centralen, människor på väg någonstans med sina liv, drömmar och bekymmer. På den jord han försöker värna.

– Jag tror på kärlek och jag tror på ljus. Och jag tror att glaset är halvfullt.

VINTERN 2025

17

Julens budskap ­lever i de små, ­heliga ögonblicken av gemenskap – också när vi möts på nya sätt.

18

VINTERN 2025

NYFIKEN PÅ KYRKOÅRET

Vad berättar

julen för oss?

Julen är mer än granar och traditioner – den firar en oväntad nystart. Har du själv upplevt en vändpunkt som förändrade allt? Prästen Ulf Lindgren delar sina tankar om julens budskap.

TEXT: Sophie Ekman FOTO: Lisa Wikstrand

När började vi fira advent och jul?

– Julen började firas av kristna först på 300-talet, och då låg fokus ofta på de vise männen. På medeltiden blev stallet och det lilla Jesusbarnet det viktigaste och därmed julnatten. Veckorna före jul var en tid av fasta och kallades advent, väntans tid. I Sverige var det först på 1900-talet som den första söndagen i advent förvandlades till en högtidsdag med trumpeter och fullsatta kyrkor.

Vad är det särskilda med julens budskap?

– Julens budskap är fullt av paradoxer. Att en ung flicka från glesbygden, inte en mäktig drottning, får uppdraget att föda det heliga. Att herdar, inte lärda män, är de första som förstår att barnet är något alldeles särskilt. Att Gud inte alls är allsmäktig utan behöver tas om hand av mänskliga händer. Julen uppmanar oss att reflektera: Har också jag en uppgift? Hur kan jag upptäcka det heliga mitt i vardagen?

Hur kan jag använda mina händer och min röst för att skydda det sköra från livets grymheter?

Ulf Lindgren är präst i Västermalms församling.

Vad säger Bibeln under advent och jul?

– Texterna vi läser i kyrkan under advent och jul

”Julens budskap sträcker sig långt ­bortom granar och julskinka. Det viskar rakt genom rädsla och kriser att varje människa är helig.”

väjer inte för livets grymhet. Vi möter kung Herodes som, driven av rädsla, låter döda hundratals små pojkar, och vi följer ett par som inte är som alla andra och som inte ens hittar ett varmt rum för att föda sitt barn. Men samtidigt handlar julen om det oväntade, att precis som ett litet frö kan bli ett stort träd eller lite jäst förvandla mjöl till ett fylligt bröd, så kan svärd smidas om till plogbillar och strid ersättas av fred. Julen beskriver hur Gud längtar efter att vara tillsammans med oss, längtar så mycket att Gud själv tar plats i ett litet barn, som behöver skyddas och värmas av oss. Bakom julens händelser finns också berättelsen om en vanlig flicka som får en ovanlig uppgift, och som vågar säga ja.

Vad kan vi ta med oss från julens budskap?

– Julens budskap sträcker sig långt bortom granar och julskinka. Det viskar rakt genom rädsla och kriser att varje människa är helig, att varje människa har en uppgift, att det heliga finns mitt i vår vardag, att det finns hopp eftersom det lilla faktiskt kan påverka det mäktiga, och att förändring är möjlig även på sätt vi kanske först tror är omöjliga.

+

visste du att

◗... även i din församling kommer de kända bibeltexterna att läsas under advent och jul. Kanske blir det Luciatåg, julspel och granar. Men när du träder in i kyrkan är det mer än en mysig stund – det är en påminnelse om att livet inte alltid blir som de mäktiga vill, och att det vi ser är större än vi först anar.

VINTERN 2025

19

TANKAR OM TRO

KAN TRON GE OSS FRID? I gudstjänsten önskar vi ­varandra Guds frid.

I Bibeln står det att Gud erbjuder en frid som ”övergår allt förstånd”. Men vad innebär det i praktiken? Och hur kan en kristen tro ge oss frid i vardagen?

Vi frågade tre präster.

TEXT: Anna Jonasson FOTO: Mikael M Johansson, Magnus Aronson

Camilla Lif, präst:

”Fridshälsningen ­bekräftar att vi tillhör varandra”

– Att vi ser en människa vi kanske inte känner, skakar hand och i bästa fall omfamnar personen. Det är en ovanlig men väldigt fin gest. För de flesta är det en glad stund, för andra kan det kännas obekvämt eftersom man inte är van.

Vilken plats har frid i kyrkan och liturgin?

Hur kan frid förstås teologiskt i vår tid?

– En ganska stor plats, både i ord, musik, tystnad och i bön. Kompositören Arvo Pärt sa att det inte är tonerna utan mellanrummen mellan tonerna som är det viktiga. Där är också fridens lekplats. Frid finns inte bara i kyrkorummet utan bakom allt hela tiden, även om det ibland är svårt att hitta.

Varför delar vi fridshälsningen i gudstjänsten?

– Den understryker att vi alla är en del av samma

20

VINTERN 2025

kropp. Att vi tillhör varandra behöver markeras och bekräftas, särskilt i individualistiska tider. Frids­ hälsningen är också en fredshandling, och i kyrkliga sammanhang hänger frid och fred ofta tätt ihop.

Camilla Lif, präst i Katarina kyrka i Stockholm, ◗För

betyder frid en slags behaglig stillhet i själen – en känsla av trygghet och acceptans inför det som inte är perfekt eller lätt.

– Jag tror att man kan känna frid även mitt i ­kaotiska situationer, som i orkanens mitt. För mig handlar det både om närvaron av mening och från­ varon av stress. För många är frid eftersträvansvärt, men andra föredrar drama och kan uppleva frid som ett dött tillstånd – blodfattigt, livlöst och händelse­ löst.

Vad betyder det när vi önskar grannen ”Guds frid”?

– Jag tror att det innanför allt svårt finns en kärna av Guds frid inom oss. Den tanken kan ge styrka och motståndskraft i svårigheter. Frid kan också hjälpa i en värld som går så fort. Att kunna dra sig tillbaka in i friden och tänka att det som händer nu kommer att gå över, ”this too shall pass”. Har man frid i sina tan­ kar skapar det också luft mellan intryck och slutsats.

Det gör att man blir mindre reaktiv och istället låter saker landa.

”Jag tror att det innanför allt svårt finns en kärna av Guds frid inom oss. Den tanken kan ge styrka och motståndskraft i svårigheter”, ­säger Camilla Lif, präst i Katarina kyrka i Stockholm.

HÖSTEN 2025

21

TANKAR OM TRO

Maria Rengard Sivertsson, präst:

”När vi är döda är det bara Gud kvar”

”Unga söker en fridfull plats där de får andas ut”

Dominicus är präst och psykoterapeut i sjuk­ ◗Eric

huskyrkan. Han träffar patienter, anhöriga och per­ sonal som behöver någon att prata med. Vid begrav­ ningar välsignar han den döde med frid, men i samtal med döende personer använder han helst andra ord.

– Frid infinner sig sällan hos människor i kris. Jag pratar hellre om vila, försoning och acceptans. Det är ord som också rymmer det som är mörkt och svårt i livet. Bibliskt associerar jag frid med fred, enhet, väl­ gång. Men att erbjuda frid som ett koncept för någon som är döende känns påklistrat, tillrättalagt, nästan offensivt. Min uppgift är snarare att våga vara med människan i rädslan och stå ut när livet skaver eller bara är jävligt.

Rengard Sivertsson, präst i universitets­ ◗Maria

kyrkan i Uppsala, träffar dagligen studenter vars vardag präglas av stress och krav.

– Ordet frid används sällan av unga idag. Kanske låter det för religiöst eller kyrkligt. Men många söker i själva verket en fridfull plats, en möjlighet att få andas ut och hitta balans i livet. Att vara student är roligt, men också krävande och omtumlande. Det finns dessutom en förväntan på att det ska vara roligt, vilket inte alla klarar av.

Kan människor i sjukdom och kris ändå känna frid?

– Ja, absolut. Ofta pendlar man mellan olika käns­ lor. Ena stunden kan man känna tillförsikt och vara övertygad om att det finns något på andra sidan, för att en halvtimme senare drabbas av stark ångest. En svårt sjuk kvinna ville en gång att jag skulle be för att hon skulle få dö, och det gjorde vi. När jag kom till­ baka veckan därpå hade hon dött. Det fanns en slags försoning i det, att hon kände att hon hade levt sitt liv och inte ville leva längre.

Vad innebär orden ”vila i frid”?

– Vid begravningar lyser jag frid över den döde och att Guds eviga ljus må lysa över henne eller honom.

Det är ett sätt att ta avsked och överlämna människan till Gud. För mig är det frid. Att vi kommer från Gud, att Gud är med oss under livet även om vi inte alltid ser eller upplever det, och att när vi dör är vi helt hos Gud.

22

Foto: MAGNUS ARONSON

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

Eric Dominicus, präst och psykoterapeut:

VINTERN 2025

Hur kan ni hjälpa unga att hitta frid i vardagen?

– Vi kan erbjuda samtal för att hjälpa dem möta de krav och hantera den stress de känner. Vissa kommer när det hänt något extra jobbigt i livet, andra har allmänna grubblerier kring saker de burit med sig länge eller kanske inte kan prata med kompisar om.

Vi erbjuder också rum för reflektion och platser där det kan vara lättare att hitta frid. Många uppskattar Taizébönen och finner den fridfull när livet snurrar.

I bönen kan man vara stilla en stund och få utlopp för sin längtan efter att stanna upp. Vi kan också erbjuda sammanhang och en gemenskap i kyrkan som kan ge mening och stöd.

Hur kan en kristen tro bidra till inre frid i var­dagen?

– Gudstron kan ge trygghet och hjälpa oss att rikta blicken bortom oss själva. Bönen kan bli ett språk för att landa, och i den kan vi kanske hitta inre lugn och frid. I Universitetskyrkan är alla välkomna – oavsett tro eller livsåskådning – till samtalsgrupper, pil­ grimsvandringar och andra mötesplatser som kan ge stöd på vägen.

HÅLLBARHET Foto: ROGER OLSSON

”Min vision är att alla ska sänka sitt konsumtionstempo, värdera sina kläder högre och vårda och laga det som redan finns. Kläder är något vi alla använder och alla kan göra något åt”, säger Jennie Dahlén.

Hitta frid i ett enklare liv ... Jennie Dahlén, författare, föreläsare och hållbarhetsprofil inom slow fashion. Du inspirerar genom att vårda och laga kläder – och visar hur mindre konsumtion kan bli en vinst för både klimatet och vår inre frid.

hallå där

Hur såg ditt förhållande till kläder och konsumtion ut innan du gjorde en förändring i hur du konsumerade och levde?

– Jag jobbade länge med mode, ägde och köpte mycket kläder, men märkte att mängden aldrig kunde fylla hålet. Jag undrade varför jag aldrig var nöjd, fast jag hade så mycket fint. Då började processen med att rensa bort och bara behålla det jag verkligen behövde.

Jag började arrangera klädbytardagar tillsammans med en kompis och märkte att det inte bara var vi som kände att vi hade för mycket. Första gången kom det 400 personer! Att jag ändrade mitt sätt att konsumera färgade av sig på allt – hur jag levde, hur och vad jag åt. Jag började skala bort mer i mitt liv som påverkade mig negativt.

Vilken skillnad har du själv märkt i ditt liv när du valde att minska konsumtionen och fokusera på att vårda det du redan hade?

– Jag upptäckte att det är svårt att leva utanför

konsumtionskulturen. Den påverkar oss väldigt mycket, från sociala medier till reklam. I början var det en stress att försöka göra rätt, att känna att jag inte lever som jag lär eftersom det inte går att leva helt hållbart i vårt samhälle. Men jag har landat i att det inte behöver vara perfekt. Jag får känna mig nöjd med de bra valen: att inte överkonsumera, att laga och vårda kläder och annat. Tillfredsställelsen när jag tar hand om något överträffar ångesten över att inte kunna göra allt.

Vad tror du behövs för att en omställning ska ske?

– Jag tror att det måste börja med individerna. Vi måste vara redo att förändra oss, men det krävs också ett systemskifte som stöttar oss i vår förändring. Man kan förändra hur man lever privat, men också ta med det på sin arbetsplats och påverka sin omgivning där.

Jag ser framför mig ett samhälle där mindre konsumtion skapar närmare relationer. Det blir mer som förr, med tid för möten och samtal. Man stannar och pratar, hjälper varandra, hittar tillbaka till bykänslan – oavsett var man bor. Enkelhet, gemenskap och omtanke om det vi redan har är inte bara hållbart för planeten, utan för oss människor också.

3 tips

... för inre ro och ett mer hållbart liv:

1

Välj bort det oviktiga. Lägg tid och pengar på det som betyder mest för dig.

2

Reflektera innan du köper nytt. Kan du laga eller låna istället? Att fråga kan också inspirera andra.

3

Gör något med händerna. Att skapa, laga eller odla stärker självkänslan och ger ett inre lugn.

Mathilde Olofsson VINTERN 2025

23

GULDKORN

3

böcker om frid

MED ÖPPEN HAND Björn Natthiko ­Lindeblad & ­Caroline Bankler Bonnier Fakta

öppen hand ◗Med

bär vidare arvet efter Björn Natthiko Lindeblad, vars ord har berört och inspirerat många. Genom ett varsamt urval av hans texter och föredrag väver Caroline Bankler samman en bok att återvända till när tankarna snurrar, eller när man bara vill andas en stund.

Det är en varm och stillsam bok att slå upp lite då och då, särskilt i adventstid när ljusen brinner och vi längtar efter att hinna andas. En bok som påminner oss om att frid inte är något vi hittar långt borta, utan något vi kan öva oss i varje dag.

ALLT SOM B ­ ETYDER NÅGOT Sonja Rundgren Bokfabriken

lever ◗Ann-Marie

sitt liv som en typisk duktig flicka, tills ett sjukdomsbesked vänder allt upp och ner.

Med bara veckor kvar att leva ställs hon inför de stora frågorna: Vad är egentligen viktigt? Vad behöver ställas till rätta? Och kan man hitta mening när allt tycks gå mot sitt slut?

I mötet med nya, oväntade vänner får hon uppleva gemenskap, skratt och färg på tillvaron.

Berättelsen påminner oss om att den inre friden inte alltid finns i att få kontroll över allt, utan i att våga släppa taget, se det som redan finns och ta vara på varje stund.

24

VINTERN 2025

Olle Liljefors, präst i Maria Magdalena församling i Stockholm.

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

”Mystikerna ­inspirerar oss att ta vår inre ­längtan på allvar” 12 MYSTIKER – MED BLICK FÖR LJUSET Olle Liljefors Verbum

har ◗Mystikerna

i alla tider sökt djupet i livet, och visar att det heliga kan anas mitt i vardagen.

I 12 mystiker – med blick för ­ljuset vill prästen Olle Liljefors dela något av den erfarenheten.

– Som präst möter jag både människor som söker en väg in i tro och mystik, och de som vill komma djupare. Jag hoppas boken kan tala till båda, säger Olle.

Ordet mystik kan kännas lite främmande. Hur kan vi förstå det?

– Mystiken pekar mot något hemlighetsfullt och universellt som vi alla delar, oavsett tro. En mystiker är någon som utforskat det djupet. Men jag tror att vi alla är kallade att söka det heliga, både inom oss och omkring oss.

På vilket sätt kan mystikernas erfarenheter vara till hjälp i dag?

– De visar vägar som håller än i dag: att be, meditera, läsa, fira och dela gemenskap. Men för sådana

som jag, som inte alltid får till de andliga rutinerna, är det befriande att mystikerna också talar om att det heliga kan anas mitt i vardagen, ”bland grytor och kastruller”, för att citera Teresa av Ávila.

Många talade om enkelhet och stillhet. Vad kan vi lära av det?

– De inspirerar oss att ta vår inre längtan på allvar. Och det behöver inte vara stora förändringar, vi kan be vid rödljuset, meditera på bussen eller läsa ett ord i mobilen.

– Jag har lärt mig mycket av att gå bredvid en tvååring. Att förundras över den första snön, att inte rusa utan vara närvarande i ögonblicket, säger Olle.

Om du fick ge en tanke från mystikernas värld till någon som längtar efter mer stillhet eller frid?

– Att i handling älska sin nästa verkar vara den kortaste vägen till ljus och frid. Ring på hos grannen som mist sin livskamrat, bjud in den som sitter ensam i jul, sprid värme och försonlighet där du går fram. Det är att leva efter mystikernas, och barnens, melodi: Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart.

KULTURARV

Har ni sett madonnabilden i Raus kyrka?

!

visste du att ◗... den 18 december kl 19.00 kan du i just Raus kyrka få fokusera lite extra på Maria.

Då framför nämligen Raus Vokalensemble julkonserten Sjung med Maria.

Otroligt många fina sånger, inte minst körmusik har skrivits om jungfru Maria.

I text, ord och musik så kommer detta att lyftas fram vid den här julkonserten. Bredden är stor då både traditionella och mer nya julsånger kommer att framföras.

Sånger om ljus och värme och julens glada budskap att en Frälsare bliver oss född.

Vad: Julkonserten Sjung med Maria.

Datum: 18 december.

Tid: 19.00.

Plats: Raus kyrka Fri entré

Under medeltiden fanns det en stark helgonkult i Sverige och bilder av Jungfru Maria med Jesusbarnet är vanliga i de tidiga kristna kyrkorna.

TEXT OCH FOTO: Johan Sundqvist

korets norra vägg i Raus ◗Vid

kyrka, Helsingborg, finns en madonnabild tillverkad av ek från 1400-talets senare hälft. Den föreställer en tronande Jungfru Maria sittande på en låg bänk med en rundad, profilerad övre kant. På hennes vänstra arm och vänster knä, sitter Jesusbarnet upprätt, vänd lite åt höger med blicken lite drömskt mot fjärran.

Jungfru Maria bär en dräkt som ursprungligen var målad med starka färger i rött, blått och guld.

Hennes hår var en gång i tiden mörkt. Det finns något gåtfullt i hennes blick, lite drömmande och frånvarande. Kan vi skönja ett litet försiktigt, hemlighetsfullt leende över hennes läppar?

I MADONNANS HJÄSSA kan man

se spår efter fästen till en krona.

Madonnans högra hand samt barnets högra arm och halva vänstra underarm saknas. Enligt underhållsplanen för Raus kyrka, upprättad av Wikerstål Arkitekter, hade nederdelen av Jesusbarnet ursprungligen en hellång klädnad som senare formats om till två ben. Enligt de nedan nämnda källorna saknas en del av skulpturens underdel.

Madonnabilden förvarades under en tid vid Lunds univer-

sitets Historiska Museum, men återlämnades till Raus kyrka i Helsingborg.

Förutom madonnabilden finns det flera andra intressanta inventarier i Raus kyrka, bland annat ett triumfkrucifix från 1400-talet och glasmålningar av Hugo Gehlin från 1900-talet.

MARIABILDER, BILDER AV Maria

med Jesusbarnet, är kända i den kristna konsten sedan 400-talets

början. Under medeltiden fanns det en stark helgonkult i Sverige och bilder av Jungfru Maria med Jesusbarnet är vanliga på kalkstensmålningar, altarskåp och som skulpturer i de tidiga kristna kyrkorna De framställer alltid både Maria och Jesusbarnet som mor och barn, och ger uttryck för inkarnationens hemlighet, att Gud enligt denna lära blivit född till världen av en jordisk mor.

KÄLLFÖRTECKNING Underhållsplan. Wikerstål Arkitekter AB, Helsingborg (stencil).

Kyrkor i Skåne: Luggude Härad, Syd­ västra dele. Riksantikvarieämbetet, 1963. Mårtensson, Torsten.

Raus kyrka, Lunds stift. ­Kulturhistorisk

karaktäristisk och bedömning. ­Simonsson, Kristina. https://www.svenskakyrkan.se/helsing­ borg/sevart-i-raus-kyrka https://stadslexikon.helsingborg.se/ raus-kyrka-2

https://www.kyrkoguiderlundsstift.se/ resources/Raus-kyrka-1 Mariakulten, helgonreliker och mirakel­ berättelser. Göteborgs stadsmuseum.

VINTERN 2025

25

GUDSTJÄNSTER

Gud, ge mig sinnesro TEXT OCH FOTO: Linda Gustafsson

◗Vi sätter oss i det inglasade samtalsrummet innanför entrén i Gustav Adolfs kyrka i Helsingborg, jag och Görgen. Mest för att komma bort från det glada och lite högljudda sorlet från de besökare som fikar innan Sinnesromässan som snart ska hållas i kyrkan. För Görgen har Sinnesromässan varit en avgörande plats i hans tillfrisknande från ett nedbrytande alkoholberoende.

– Det var här jag mötte min vägledare som fick mig förstå att jag levde i konstant dödsångest på grund av mitt beroende.

Görgen hade tidigare gått på Sinnesromässan i Malmö, och haft en del kontakt med personen som startade upp det där. Under en mässa sen i Gustav Adolfs kyrka i Helsingborg blev han oerhört berörd.

– Jag började gråta hejdlöst under musiken, och det var väldigt befriande. Jag behövde få gråta, berättar Görgen.

I KYRKAN KOM Görgen också i kon-

takt med en medarbetare i köket som blev en viktig samtalspartner och vän. Hon kände också till behandlingsmetoden Tolvstegsprogrammet som Görgen sen gick igenom, en behandlingsmetod som används inom bland annat Anonyma alkoholister.

Sinnesromässan besöker han i stort sett varje torsdag nu. För sin egen skull men också för andras skull. Han fungerar som volontär i kyrkan och kan, utifrån den erfarenhet han har kring sin egen beroendeproblematik, fungera som en länk

”När allt annat brister så är det din tro som får dig att ­klara dig vidare och fortsätta.”

Görgen 26

VINTERN 2025

Sinnesrobönen Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse ­skillnaden.

Hjälp mig att leva en dag i taget, att glädjas åt ett ögonblick i sänder och att acceptera motgångar som en väg till frid.

Hjälp mig att – på samma sätt som Du ta denna syndiga värld precis som den är, inte så som jag önskar att den skulle vara, och att lita på att Du gör allt väl om jag överlåter mig åt Din vilja.

Ge mig nåden att få leva någorlunda lycklig i detta livet och i fullkomlig salighet ­tillsammans med Dig i det tillkommande.

Skriven av prästen och teologen ­Reinhold Niebuhr

för andra som kommer dit med liknande bakgrund.

Under många år har Görgen sen varit engagerad som ideell i kyrkan, både här i Helsingborg och i Rydebäck, med diakonalt arbete. Att träffa människor och kunna hjälpa och vägleda har gett mening.

Det var också i det sammanhanget som Görgen hittade sin tro, en tro på att det finns en Gud som är med oss hela tiden. Att ha en tro på något större än sig själv

är också en grundsten i Tolvstegsprogrammet.

– Man behöver något att falla tillbaka på, när allt annat brister så är det din tro som får dig att klara dig vidare och fortsätta, berättar Görgen.

TILL SINNESROMÄSSAN KOMMER

mellan ungefär 20–40 personer.

Hit kommer människor med olika åldrar, olika bakgrund och med olika relation till kyrkan. En del med koppling till tolvstegsprogrammet, andra inte. Det är en mässa med, så kallad ”låg tröskel”.

Det ska vara lätt att komma hit, en enkel form där man varken behöver känna att man behöver förkunskaper eller tro något särskilt. Varje Sinnesromässa följer en specifik struktur men med olika tema varje gång.

– Det här med struktur är viktigt när man befinner sig i ett destruktivt beroende eller på annat sätt brottas med svåra saker i livet. Allt är svart eller vitt, och då behöver

Görgen besöker Sinnesromässan i stort sett varje torsdag nu, för sin egen skull men också för att stötta andra.

”Jag ber två gånger varje dag. Här får jag rannsaka mig själv och överlåta mig till Gud för det jag inte klarar själv.” man tydlighet, säger Görgen.

Bland annat ber man Sinnesrobönen varje gång. Det är en bön som också används inom Tolvstegsprogrammet. Den utgår från en insikt om vad vi inte kan förändra i våra liv, och att i det överlämna sig till Guds hjälpande hand. En annan bön som har varit viktig för Görgen är Franciscusbönen, en bön om att kunna förlåta.

Förlåtelsen har varit avgörande för att kunna gå vidare i sitt helande.

– Ett steg i tolvstegsprogrammet, det nionde om jag inte minns fel, är att gottgöra det man gjort i sitt liv.

GÖRGEN BERÄTTAR HUR han under behandlingen fick ta kontakt med personer för att be dem om

förlåtelse, antingen genom att möta dem och samtala, eller som till sin mor som var svårt sjuk vid det tillfället, låtit henne läsa ett brev han skrivit. Det blev väldigt känslosamt för Görgen. Även gottgörelsen med sin framlidne far blev känslosamt, och där fick han hjälp av en präst när han skulle läsa upp det han skrivit.

– Jag ber två gånger varje dag, berättar Görgen. En gång på kvällen och en gång på morgonen.

Här får jag rannsaka mig själv och överlåta mig till Gud för det jag inte klarar själv.

Ute i kyrkan börjar folket ta sig fram mot bänkarna. Snart ska Sinnesromässan börja och fikat dukas undan. Sorlet har tystnat lite och vi går ut till ljusbäraren och tänder ett ljus.

Sinnesromässan ”Om vi har en stor tro, liten tro eller inget tro alls spelar ingen roll, vi är alla lika välkomna. Välkommen du som tvivlar, söker, längtar, hoppas, du som tror att det finns en makt större än vi själva, en kraft att ösa ur när vår egen tagit slut. Vi har kommit för att vi har en andlig längtan, för att vi lever med frågorna, för att vi är öppna för svaren, för att vi är människor.” här är inledningsorden till ◗Det

Sinnesromässan som firas i Gustav Adolfs kyrka i Helsingborg varje torsdag. En mässa där delaktighet och prestigelöshet får råda.

Ingrid Dahlström är en av prästerna i församlingen.

– Det här är en enkel mässa, och syftet är att du inte bara kommer som du är utan att alla olika erfarenheter också tas tillvara.

Mässan leds och hålls samman av deltagare och ideella. En präst och diakon är alltid med under kvällen men det är framför allt deltagarna som leder mässan framåt.

Och vill man ha ett samtal under kvällen är det alltid möjligt.

INGRID BERÄTTAR ATT varje

gudstjänst har ett tema som man planerar för innan. En särskild sinnesrogrupp med ideella och anställda bestämmer temat inför varje gång.

– Det kan vara lite vad som helst som är temat, det viktiga är att det är positiva och uppbyggande ord.

Utifrån temat skriver sen någon en reflektion, och musikern väljer passande musik.

Mässan följer en gudstjänstordning, och under en del i mässan får man röra sig fritt i rummet, tända ljus eller skriva böner och tankar som man också kan välja om de ska läsas högt eller inte.

– Frid, eller för den delen Sinnesro, är för mig inte avsaknad av liv och rörelse, utan att finna närvaro mitt i livet och rörelsen. Och det är precis det Sinnesromässan är för mig - den där oasen av att känna närvaro, frid och Sinnesro, mitt i livet och rörelsen, avslutar Ingrid.

VINTERN 2025

27

KYRKOGÅRD Handgjorda glaslöv med de gravsattas namn ingraverade kommer att hänga i Askträdet i askgravlunden.

Helsingborgs nya viloplatser:

Askträdet, Hjärtat och Vågen TEXT OCH FOTO: Fredrik Torstensson

hösten och vintern tas ◗Under

nya gemensamma gravplatser i bruk på Helsingborgs kyrkogårdar. Däribland Raus kyrkogårds Askträdet och en vacker plats på Pålsjö kyrkogård för när det helt otänkbara händer.

Askgravlundar och askgravplatser är gemensamma gravskick med ett enhetligt utseende, askgravlunden utan gravrätt och askgravplatsen med en begränsad gravrätt. På grund av gravskickens popularitet och att tidigare gravplatser inom gravskicken blivit fulla så har Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning nu anlagt nya platser runt om på pastoratets begravningsplatser.

Här presenterar vi tre av dem, mer information om dessa platser – och olika gravskick – hittar du på kyrkogårdsförvaltningens webbplats.

28

VINTERN 2025

ASKGRAVLUNDEN ASKTRÄDET

◗I Raus nyanlagda kvarter står nu askgravlunden Askträdet redo att tas i bruk från årsskiftet. Askträdet är tillverkat i svartmålat smide och har formen av just ett träd.

– Designen är framtagen i samarbete mellan oss på Svenska kyrkan Helsingborg och Ferrum konstsmide som sedan även tillverkat trädet. De gravsattas namn graveras in i handgjorda glaslöv som tillverkas av ett mindre glasbruk i norra Sverige och som finns att få i sex olika färger. Löven hängs på trädets grenar, berättar Helena Flodin, landskapsarkitekt och projektledare.

Gravsättning sker i singelytan runt trädet, som även är en gemensam smyckningsyta.

ASKGRAVLUNDEN OCH MINNESLUNDEN HJÄRTAT

det fruktansvärda och näst ◗När

intill otänkbara händer att ett barn går bort finns nu kvarteret Hjärtat på Pålsjö kyrkogård. Inramat av häckar innehåller kvarteret både en askgravlund för dem som önskar markera platsen med ett namn, och en minneslundsdel för dem som inte önskar göra det.

Namnen graveras in på små hjärtan av ljus metall som hängs i en anläggning format av två större sammanhängande hjärtan.

– Tanken bakom anläggningen är att det mindre hjärtat fortfarande hålls på plats av två större hjärtan, föräldrarnas. På platsen har vi även utgått från ett barnperspektiv när vi anlagt två små hästar av betong i anslutning till

Överst: Askgravlunden och minneslunden Hjärtat.

Nederst: Askgravplatsen Vågen.

en liten grupp av Himalayabjörkar som med sina vita stammar ger platsen en ljus gestaltning, berättar Helena Flodin.

ASKGRAVPLATSEN VÅGEN

◗På Råå kyrkogård har förvaltningen anlagt den nya askgravplatsen Vågen. Vågen är placerad i begravningsplatsens nordvästra del. Här ligger fyrkantiga granitstenar i en matta av timjan. Perennytan som möter timjanmattans kant går även i det i namnet antydda vågmönstret som anspelar på Råås historia och anknytning till Öresund.

Tidigare under året togs även askgravplatsen Tacksamheten i bruk på Råå kyrkogård, som därmed fått två nya askgravplatser efter att de tidigare blivit fullbelagda.

VINTERN 2025

29

FESTIVAL

Alla har en ­historia och en dröm

A

s u j l m ö r D 6–14 februari 2026

VINTERN 2025

dagens text handlar om när Josef och Maria bär fram Jesus, som då bara är 40 dagar. Där i templet finns Symeon och Hanna, som båda hela livet hoppats på att få se Messias. När de ser barnet känner de att han är den de har väntat på.

Då säger Symeon att han sett ljuset och nu kan få evig frid. Kyndel, på engelska candel, betyder ljus.

PROGRAM ◗ Hela Svenska kyrkan Helsingborgs program under Drömljus hittar du på svenskakyrkan.se/helsingborg/dromljus ◗ Läs mer om Drömljus och ta del av hela programmet på dromljus.se

Kristian Lillö Kyrkoherde Foto: JOSEFINE SJÖQVIST

30

Foto: JOSEFINE SJÖQVIST

i mörkaste februari förvand◗Mitt

las Helsingborg till en levande ljusfest, med färgsprakande installationer, skimrande överraskningar och mysiga mötesplatser.

Drömljus är en ljusfest arrangerad av Helsingborgs stad tillsammans med olika aktörer i staden.

Svenska kyrkan Helsingborg är självklart med och sprider ljus.

Under drömljusveckan är ljuset särskilt i fokus på konserter och aktiviteter i stadens kyrkor. Det blir bland annat Ljuskonsert med Maria Gospel, Sånger om kärlek och hopp med Motettkören, Candle Concert med Carolina Tholander och mycket annan lysande musik. Och på Alla hjärtans dag finns det möjlighet till drop in-vigsel.

I Gustav Adolfs kyrka händer något alldeles särskilt om kvällarna under drömljusveckan, och vid S:ta Maria kyrka kan du swisha till kampanjen Swish for a Wish, och få ljuset på fasaden att växa och spridas. Den här veckan går insamlingen till barn som kommer med sina mammor till Helsingborgs kvinnojour.

Drömljusveckan inleds med kyndelsmässodagen (8/2) som har temat Uppenbarelsens ljus. Den

Svenska kyrkan Helsingborg är med och sprider ljus under drömljusveckan.

tt vara människa är att ingå i historien och att samtidigt göra historien. Tillsammans med människor i hela världen laga världen. Denna insikt vidgar tanken från det lilla till det stora.

Från tunnel- till horisontseende.

Och inför okänd horisont behövs en kompass för att navigera på livets hav. Den bästa kompassen är nog en dröm. Inte en egen privat hemmasnickrad utan en offentlig som vi delar med andra. En dröm som hämtar livskraft ur ljuset som finns inom oss. Det ljus som blossar upp när älskad stad är smyckad med ljus. Så går vi hand i hand genom stad klädd med Drömljus.

På samma sätt som historia och dröm, Gud och människa, inre och yttre är kärlekspar.

Ja, vi är som Kyndelsmässodagens ikoner Hanna och Symeon, när de efter år av längtan möter Ljuset, trösten och får frid. Som i den stora tempelbyggnaden känner vi också av världens och uppenbarelsens befriande ljus.

(Jesus betyder ordagrant Gud är befrielsen)

KORSORD 2

KREATIV HAR MÅNGA

STOR MÄNGD

DOLT UTRYMME

ÄR RAR I LÄSEBOK

VIFTA MED FOTEN

VILL VÄL LUSTIGKURRE

500 ANGÅR

HAR INGA ÄRMAR VANLIG FRÅGA LÄGGA PÅ HÖG

8

ARKEIKUM ÄR EN

SMAKAR VARA GANSKA VÅRDSLÖS SURT

LURENDREJERI

OÖNSKAT MÄRKE

FÖRMODA VARA HEJ I ANLEDNING FINLAND TILL

SVÅR ATT GÅ PÅ

EFTERLÄNGTAD

TYSKLAND

FUNDER- GENOMING ELAK

GER GLANSIG YTA

SLUT I LONDON

TVHASSE SANDBANK

5 STAD I COLORADO HUGG IN!

3 LANDTUNGA DÖTT DJUR

VILL INTE OTÅLIG ÄNGLARNAS STAD

1 KAN KROPPEN VÄRME

TIDSBESTÄMMA SVÄVA PÅ MÅLET

ÅTERSTÄLLD

HÅLLER IGÅNG

7 BRITTISK KOMMISARIE

KISEL EFTER DO

OFRI FÖR LÄNGE SEN

TVETYDIG HOPPAS MÅNGA PÅ TILL JUL

MAN NYHETSFORS- KAN BYRÅ SMED BEHÖVA TA NYA

PÅDRIVANDE KRAFT

KÖTTFÄRSSÅS

MAMMA MU

BESTÄMMELSE HÖRS I KÖR FINNS LUKAS I

LIV OCH RÖRELSE

4

HA FÖR AVSIKT HA TILLSAMMANS FINGERDEL

GÖR SÅ HÄR korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. ◗Lös

Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett.

Glöm inte att ange din postadress!

Skicka in din korsordslösning till: Vi vill Helsingborg Amos ha ditt svar Box 1453 senast den 251 15 Helsingborg 30 januari! ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se

grattis Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet!

Namn ◗Namn

Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos

SMÅ INDIVIDER

6

ÖVERGIVEN BYGGNAD

Vinterkrysset

TRIVS VID VATTEN

!

Namn: Adress: Postadress: Telefon: E-post: VINTERN 2025

31

XX

Tänd granen på Sundstorget Hela julen kan du åter tända granen på Sundstorget genom att swisha en gåva.

Varje dag träffar diakonerna i Svenska kyrkan familjer som har det svårt. Din gåva kan lysa upp och bidra till julstämning både hos dem och i vår stad. Och vem vet, kanske överraskar granen även dig i år?

Swisha din gåva via koden eller till nummer 123 568 1705.

Mer om SWISH FOR A WISH: www.svenskakyrkan.se /helsingborg

Kan du inte ta dig till granen på Sundstorget för att se din gåva, kan du se granen live från swishforawish.se Vi önskar dig en God Jul.

Illustration: Johan Sundqvist

32

NR X 2019