Så kan du hitta vägen till ett enklare liv !
MATTIAS KLUM:
”Det gör ont att se förstörelsen, men det vackra fyller på hjärtat varje dag”
NYE JU-REKTORN MÅNS SVENSSON: HÖGRE UTBILDNING HANDLAR OM DEMOKRATI
Att bära oro och finna lugn
… och på jorden fred
Svenska kyrkan Jönköping har samlat sig kring visionen … och på jorden fred. Fyra ord som avslutar änglarnas sång i julnatten:
Ära i höjden åt Gud och på jorden fred.
Orden återfinns även i vår liturgi. Varhelst vi firar gudstjänst sjunger vi vårt Gloria med änglarnas ord; Gloria som är latin för just ära!
Detta som en påminnelse om att lovsången till den levande Guden inte kan tänkas utan freden på jorden och vårt arbete och bidrag till den. Livet är en helhet
Och visst växer freden inifrån, ur ”vårt väsens centrum” för att tala med Dag Hammarskjölds ord.
och det vi gör i kyrkan behöver hänga ihop med det vi är och gör när vi går därifrån.
TEMAT FÖR AMOS är frid som kommit att betyda ett inre tillstånd av vila, stillhet och harmoni. Och visst växer freden inifrån, ur ”vårt väsens centrum” för att tala med Dag Hammarskjölds ord. För att ta gestalt i hur vi ser på världen, hur vi väljer och hur vi handlar. Men människan är en; kropp, själ och ande. Och vi strävar efter helhet. Skapar vi förutsättningar för inre frid har det bäring på hela livet. På samma sätt om vi skapar förutsättningar för rättvisa och försoning.
Gud, fördjupa vår insikt om att varje del bär helheten. Amen.
Ann Aldén Kyrkoherde
... och på jorden fred.
Innehåll
Din församling
4 Aktuellt
6 Jönköpingsporträttet Måns Svensson, ny rektor för Jönköping University
25 Så gick det i kyrkovalet
26 Kalendarium
28 Barn och ungdomsverksamhet
Tema frid
9 Att finna friden mitt i oron
Mötet
14 Mattias Klum
Fotograf, filmare och konstnär
Övrigt
18 Nyfiken på kyrkoåret Vad berättar julen för oss?
medlem
... i Svenska kyrkan!
◗ Verksamheten i Svenska kyrkan Jönköping är möjlig tack vare alla medlemmar.
◗ Vill du bli medlem eller veta mer?
Välkommen att kontakta oss!
Webb: svenska kyrkan.se/ medlem
Telefon: 036–303550
Mejl: jonkopings. forsamling@ svenskakyrkan. se
QRkod:
Magnus Pettersson blir ny sjukhuspräst på Ryhov
◗ Den 1 januari 2026 kliver Magnus Pettersson in på Länssjukhuset Ryhov som ny sjukhuspräst. Rollen har alltid tilltalat honom men innebär ett delvis nytt arbetsområde som präst.
– När jag gick Svenska kyrkans grundkurs gjorde jag ett arbete om sjukhuskyrkan och tänkte då att det vore fantastiskt att få jobba där. Så det här känns jättespännande.
Tjänsten blev klar på sensommaren och Magnus har sedan mitten av september tjänstgjort som komminister och lett gudstjänster, mässor och bibelsamtal i en rad kyrkor i Jönköpings församling.
Men nu får han till stor del lämna de kyrkliga handlingarna för en annan målgrupp: patienter, deras närstående samt medarbetare.
– Jag har förstått att arbetet består till ungefär en tredjedel med vardera gruppen.
HAN BÖRJAR I en välsmord organisation där Sjukhuskyrkan består av två pastorer och två präster, samt en imam inom det totala begreppet andlig vård. Magnus ska dessutom gå parallellt med sin företrädare Thomas Sjöberg fram till vårkanten.
Sjukhuskyrkan arbetar på olika plan. Sjukvårdens medarbetare kan förmedla kontakt med patienter eller närstående som vill ha ett samtal, och Sjukhuskyrkan har också en uppsökande verksamhet och erbjuder sitt stöd, även till medarbetare.
Dessutom har Sjukhuskyrkan
REDAKTION
VARSÅGOD!
◗ Här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping.
◗ Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. Hör gärna av dig! www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se Telefon: 036–30 35 00, växel
Magnus Petersson.
dygnet runt-jour för att finnas tillhands när något händer.
– Vi blir larmade cirka 40 gånger per år, säger Thomas Sjöberg som varit sjukhuspräst sedan 2009.
SOM PRÄST HAR man förstås utbildning för att ha själavårdande samtal och Magnus Pettersson har dessutom ingått i nätverket ”jourhavande präst” de senaste åren och fått god rutin på de möten som väntar.
Vad är det som främst lockar med tjänsten som sjukhuspräst? – Det är mötet med människor. Att samtala, lyssna på vad den andra behöver hjälp med och finnas till hands.
Nu kan han använda sin erfarenhet och kompetens för att stötta de människor som han möter i hälso- och sjukvården, oavsett de är troende eller inte.
Mikael Bergström
LÄS MER Följ qr-koden!
Lokalredaktion: Mikael Bergström, Jonas Almkvist, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Gunilla Renöfält.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2025
Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mikael Bergström
ett brev från oss
Läs nyhetsbrev om Svenska kyrkan Jönköping!
◗ Visst vill du veta mer om allt som händer i Jönköpings församling!
◗ På www. svenskakyrkan/ jonkoping finns puffen ”Reportage från församlingen”. Där hittar du artiklar och reportage om församlingens breda verksamhet.
◗ Sedan våren 2025 publicerar vi också vårt nyhetsbrev på samma sida, med smått och stort som händer i församlingen. Tipsa oss gärna på jonkoping. kom@svenskakyrkan.se
LÄS MER ... genom att följa qr-koden!
De fixar Slottskapellets orgel
Just nu renoveras orgeln i Slottskapellet i Jönköping för fullt, och de som utför jobbet är Karl Nelsons orgelbyggeri i Lidköping. Men hur går det till?
◗ Vi besökte Elsa Nelson och Pontus Petersson på plats på Slottskapellet när de var i slutet av arbetet med att montera ner hela instrumentet. Pipor låg prydligt uppradade på bänkar. Öververket, där själva ljudet kommer ifrån var helt utplockat. Nu ska hela systemet tillbaka till Lidköping där det ska renoveras, justeras och blåsas igenom.
DET ÄR INTE ett arbete för den slarvige. Det är hundratals saker som ska fungera ihop i perfekt samklang, och för att vara bra på det så är det en fördel att vara kunnig inom många områden.
– Du ska gärna kunna lite träoch metallarbete, fysik, matematik och musikteori. Det passar mig utmärkt, säger Elsa Nelson.
Hon är dotter till Karl Nelson som bildade firman, och hon säger att arbetet med att renovera orglar är något som är en ständig källa för fascination.
– Jag älskar uppfinningsrikedo-
Julsånger vid
Södra Munksjöstaden
◗ Södra Munksjöstaden är ett av Jönköpings nya bostadsområden där Jönköpings församling etablerar en närvaro med olika aktiviteter. Den 18 december klockan 17.00 är det dags för julsånger och glöggmingel utomhus i Skeppsbroparken.
– Vi prövar oss fram vad som passar för området och samarbetar med det verksamhetsråd som finns för området, säger Anna-Karin Henriksson, präst och Linn Storbaeck, diakoniassistent.
men som krävs. Alla de tusentals delar som ska passa ihop och fungera tillsammans, och så alla verktyg som vi använder och som vi också själva behöver konstruera för att passa användningsområdena, säger hon.
Hennes kollega Pontus Pettersson håller med.
– Det här kan inte mäta sig med något annat inom snickeri. Det är
De kommer att stå för träffen med julsånger tillsammans med församlingsassistent TJ Bobbert och utlovar en härlig kväll med glögg och sång, likt den allsångskväll de arrangerade i somras.
ÄNNU SÅ LÄNGE saknar Svenska kyrkan en fast lokal i området. Därför hyr man just nu in sig i
så intressant att se hur man måste snickra för att det ska fungera tillsammans med design och funktion. Arbetet med renoveringen av orgeln beräknas bli klar under november.
Jonas Almkvist
LÄS MER Följ qr-koden!
områdets restaurang varannan torsdagskväll för ”Kvällsbön”, där nästa träff är 4 december.
– Vi utgår från Martin Lönnebos frälsarkrans och kulornas betydelse och lägger in olika saker som läsning av bibeltexter eller meditation, säger Anna-Karin Henriksson.
Samtidigt planerar man för en större satsning till våren/försommaren som sker i samarbete med församlingens Pridegrupp. Man utgår från regnbågsflaggans sex färger och deras betydelse och arrangerar lika många träffar kring helande, solen, naturen, harmoni med mera.
– Det blir träffar med olika aktiviteter och där vi även kopplar in externa arrangörer, säger de.
Pontus Pettersson och Elsa Nelson tittar in i öververket inne i Slottskapellet. Här är vanligtvis mängder med rör, men allt är nu helt nedmonterat. Foto: JONAS ALMKVIST
Anna-Karin Henriksson, präst, och Linn Storbaeck, diakoniassistent. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
Slottskyrkogården får tre nya byggnader
◗ Just nu pågår byggnation på Slottskyrkogården i centrala Jönköping. Tre byggnader skapas, för kontor, personalrum och urnutlämningsrum, samt maskinförråd och förrådsbyggnad. Personallokalerna blir en långsmal, låg byggnad med sedumtak
utmed den tidigare infarten från Skolgatan, en infart som nu också omvandlas till gång- och cykelväg.
– Vi räknar med att allt ska vara klart i slutet av maj 2026, säger Johannes Ekholtz, församlingens fastighetschef.
Därmed har kyrkogårdsför-
Ta med din skolklass
på Bibeläventyret
◗ Vad innebär våra tre största religioner, kristendom, islam och judendom? I Bibeläventyret kan skolelever få lära sig mer om de så kallade abrahamitiska religionerna, namngivna av den gemensamma trosfadern Abraham.
– Detta ska bli superroligt och så härligt när skolorna tar emot oss, säger pedagogerna Nadine Rosenkvist, Sofie Strålin, Anna Wikner och Per Liljenberg i Jönköpings församling.
De har alla gått utbildning för att hålla lektioner i Bibeläventyret och är nu beredda att erbjuda årskurs fyra och fem besök. Per Liljenberg gick utbildningen för några år sedan och har hunnit med ett trettiotal klassbesök.
Bibeläventyret är en jättestor Bibel som i sin tur innehåller de olika böckerna, de 39 i Gamla testamentet och de 27 i Nya testamentet samt de 11 apokryfiska böckerna. Varje bok fylls sedan med lämpliga föremål utifrån vad
Sofie Strålin, Nadine Rosenkvist, Anna Wikner och Per Liljenberg, pedagoger i Jönköpings församling, besöker årskurs fyra med Bibeläventyret.
Foto MIKAEL BERGSTRÖM
berättelsen handlar om. – I domarboken lägger jag ett rött och ett gult kort, i boken om evangelisten Matteus en karta, i Lukas en spruta, säger Per som några exempel.
BOKA BIBELÄVENTYRET
Vill du som lärare boka in Bibeläventyret? Följ qr-koden så kommer du till vår webbsida. Sök på bibeläventyret. svenskakyrkan.se/ jonkoping
valtningens medarbetare fått nya lokaler sedan de tidigare hyrda lokalerna är uppsagda av Jönköpings kommun. Sedan tidigare har Slottskyrkogården renoverats med bland annat nytt vattensystem, belysning och serviceställ.
Sofia prästgård
ställs ut
Hösten 2025 pågår markarbeten och gjutning. I maj 2026 ska tre nya byggnader stå klara på Slottskyrkogården.
Illustration: ARKITEKTHUSET
◗ Jönköpings församling har sedan många år planer på att bygga nya lokaler för administration, församlingshem och bostäder vid Sofiagården utmed Kapellgatan.
I november ställde stadsbyggnadskontoret ut förslaget till ny detaljplan för granskning för andra gången, sedan länsstyrelsen tidigare haft en del synpunkter.
Målsättningen är att den nya detaljplanen kan antas av stadsbyggnadsnämnden under våren 2026, för att senare vinna laga kraft.
– Vi räknar med att påbörja bygglovsprocessen så snart som möjligt, med hänsyn tagen till att byggnationen sker i ett område med riksintresse för kulturmiljön, säger Rune Pettersson, ordförande i Jönköpings församlings fastighetsutskott.
... församlingen finns som adventskalender!
◗ Vad händer i Jönköpings församling? Många svar hittar du i församlingens adventskalender som rullar just nu. Följ oss på Instagram eller Tiktok och upplev de 24 luckorna med korta filmade budskap från verksamheter och med medarbetare, ideella och förtroendevalda.
MÅNS SVENSSON,
ny rektor för Jönköping University, ser högre utbildning som en demokratisk fråga och andlighet som en självklar del av livet.
”Jag har arbetat med min andliga utveckling hela mitt liv”
TEXT: Erik Lindfelt FOTO: Mikael Bergström
◗ – Vi skjuter oss i foten om vi får färre högutbildade. Det är en demokratifråga! Högutbildade låter sig inte luras av populister.
– Det är därför akademin attackeras av dessa.
Rösten hos högskolans nye rektor Måns Svensson hettar till.
– Oj, det blev visst ett litet brandtal, skrattar han.
Nu finns det även andra skäl att satsa på högskoleutbildning:
– Vi har mycket kunskapsdriven industri i Jönköpings län. Per capita faktiskt flest patent i Sverige.
– Men det är för få människor med rätt kunskaper. Det råder kompetensbrist.
Faktum är att länet utanför
Jönköpings kommun ligger långt ner på listan över andel invånare med eftergymnasial utbildning. Inte minst syns det i företagstäta Gnosjö, där det åtminstone förr fanns något av förakt för akademiska studier.
I DEBATTEN HÖRS ibland röster om att Sverige ”överutbildar” och att den stora satsning på nya högskolor och universitet som varit tunnar ut den akademiska nivån.
Enligt Måns Svensson är det mest okunniga politiker som tycker så.
– Det har gått troll i frågan!
– Inom sektorn är vi överens: nya lärosäten är bra för de mer
”Att vi rekryterar ur hela det breda folklagret har givit oss mer talang. Vi är ett litet land och har inte råd att hämta unga ur bara en elit.”
anrika som Lund och Uppsala. Vi ingår i ett ”ekosystem”, vi växelverkar och kan till exempel ta emot unga forskare som annars inte skulle kunna gå vidare.
– Att vi rekryterar ur hela det breda folklagret har givit oss mer talang. Vi är ett litet land och har inte råd att hämta unga ur bara en elit som större länder kan göra.
– Det har varit bra för Sverige, det är ingen tillfällighet att vi hör till toppen av länder i världen som är mest innovativa.
BÅDE RIKSDAGSPOLITIKER OCH regionledningen driver frågan om att högskolan i Jönköping borde få status som universitet, något som den nuvarande regeringen sagt nej till.
– En politisk fråga, konstaterar Måns Svensson diplomatiskt.
För att direkt rada upp argument för. Inte minst handlar det
”Vi presterar redan som ett universitet”, säger rektor Måns Svensson, som menar att Jönköping University fyller en mycket viktig funktion.
Måns
Svensson
Ålder: 56 år.
Familj: Hustru och tre vuxna döttrar.
Bor: Nära ett av Jönköpings naturreservat.
Gör: Rektor på högskolan sedan april i fjol.
Bakgrund: Professor i rättssociologi (handlar, enkelt uttryckt, om samspelet mellan formella lagar och våra sociala normer).
Bakgrund på högskolan i Halmstad och Lunds universitet.
Intressen:
Stor seglingsfantast. Båt ligger i Gränna hamn. Tillsammans med sin far (då 78 år) har han seglat över Atlanten.
Löjtnant i hemvärnet, men har nu sagt upp sin tjänst som reservofficer. Aktiv medlem i Huskvarna pistolskytteklubb. Böcker som varit viktiga för
Måns andliga utveckling: Samuelsviten av Sven Delblanc; Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf och De dansande Wu
Li-mästarna av Gary Zukav (om kvantfysik).
”Jag är väldigt glad över att det blev Jönköping och tycker om staden”, säger Måns Svensson.
”Det är en del av att vara människa att reflektera över de stora existentiella frågorna.”
om att forskningsanslagen då skulle öka. Och högskolan (ett av hans första beslut var just att det är helt okej att använda det gamla namnet tillsammans med det nya engelskt klingade) är redo för universitetsstatus, enligt Svensson.
– Vi presterar redan som ett universitet.
Varför blev det Jönköping?
– Det var jobbet som lockade. Ett ”drömlärosäte”.
– Högskolan är välskött med god ekonomi och utvecklingen här har varit extremt bra. Det finns en jättestor potential att gå vidare, för vi måste hela tiden vara på tårna. Inom AI till exempel.
– Jag är väldigt glad över att det blev Jönköping och tycker om staden.
Vilken är hans relation till kyrka och tro då?
Han är uppvuxen i den lilla byn Fröslida som ligger utmed Nissan i
DET HÄR ÄR JÖNKÖPING UNIVERSITY
◗ På Jönköping University (som det heter även på svenska) pluggar runt 16 000 studenter. Cirka 2 400 kommer från andra länder.
◗ Består av fyra fackhögskolor: Jönköping International Business School, Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation
samt Tekniska högskolan.
◗ Drivs som en stiftelse (till skillnad från de flesta andra högskolor universitet i Sverige som är
statliga myndigheter). Pengarna till stiftelsen kom ursprungligen från de nedlagda löntagarfonderna.
◗ Har omkring 800 anställda.
Hylte kommun. Även om kommunen sedan drygt ett halvsekel tillhör Hallands län ligger större delen i landskapet Småland. Dock inte Fröslida.
– Missionshuset där var en viktig samlingspunkt.
IDAG ÄR MÅNS Svensson medlem i Svenska kyrkan och besöker gudstjänster då och då.
– Andliga frågor är jätteviktiga, jag har arbetat med min andliga utveckling hela mitt liv.
– Det är en del av att vara människa att reflektera över de stora existentiella frågorna.
– Jag är en del av den kristna gemenskapen.
◗ Samarbetar med Jönköpings kyrkor. Diakon Sara Carlsson arbetar en dag i veckan på högskolan, efter årsskiftet ansluter en frikyrkopastor. I biblioteksbyggnaden –gamla Jönköpings mekaniska verkstad – finns ett andaktsrum öppet för alla religioner.
tema
frid Att bära oro men finna lugn
TEXT: Linda Newnham ILLUSTRATION: Sophie Ekman
känner du igen klumpen i magen? Tankarna som rusar när du egentligen borde sova, eller den där känslan av att alltid ligga steget efter, trots att allt egentligen är under kontroll? Oro är något vi alla bär på ibland, men den kan ta sig olika uttryck.
För vissa är den en dov bakgrundston som följer med genom livet, för andra ett helt soundtrack som dominerar tillvaron.
Och när oron tar över riskerar den att stå i vägen för det vi längtar efter: frid, balans och inre lugn.
Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro, har tillsammans med Erik Andersson skrivit boken
Orosboken – ta hand om din oro i fem steg. Hon beskriver oro som en mental process: vi föreställer oss problem och hot som skulle kunna hända.
– Sedan pratar man om att man också känner
”Oro är en av människans superkrafter.”
Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro
sig orolig, det vill säga att orostankarna avspeglar sig i kroppen.
Att vi ängslas är egentligen helt naturligt, det finns till och med ett evolutionärt värde i det.
– Förmågan att föreställa sig faror innan de händer har hjälpt oss att överleva. Om jag kan tänka att marken framför mig är sank, så kan jag välja en annan väg. På samma sätt oroar vi oss för våra barn, för att de ska ramla ner från en hög sten eller frysa och bli sjuka, och så gör vi något för att skydda dem. Så genom historien har oron varit en mänsklig superkraft, säger hon.
Men medan vissa verkar kunna ta saker mer med en klackspark fastnar andra lättare i gnagande ”tänk om”-tankar. Enligt Tove beror det både på arv och miljö. Orolig läggning tycks vara genetiskt, men barn till oroliga föräldrar plockar ofta också upp mönstret och oroar sig mer själva. Även livets skiften påverkar hur mycket vi oroar oss.
– Hjärnan är som sagt en slags förutsägelsemaskin, men när förutsättningarna ändras drastiskt, som när du får barn, byter jobb, skiljer dig eller blir allvarligt sjuk blir det svårare att förutse vad som ska hända. Då
Foto: EVA LINDBLAD/ 1001BILD.SE
kan man få ett extra orospåslag.
Oro är alltså en del av livet. Men när blir den så stark att den blir ett pro blem?
– Det går inte att säga att så här många minuter oro per dag är lagom, för vi är alla olika. Men om oron gör att du får svårt att sova, har svårt att koncentrera dig eller blir utmattad kan du behöva kika på saken, säger Tove.
Oron kan också påverka dina relationer. Den kan göra dig kontrollerande: ”Har du verkligen fixat resan? Sett till att Carro får skjuts hem efter den träningen? Och dubbelkollat att räkningarna är betalda?” Eller så gör den dig passiv: ”Du får bestämma, jag vågar inte ta ansvar för vilken bil vi ska köpa. Tänk om det blir fel!” Båda ytterligheterna kan bli svåra för omgivningen.
Varför tenderar oron att växa sig ännu större och svartare just på natten?
– När vi är trötta har vi inte samma aktivitet i frontalloben, som är med och reglerar känslor. Då kan de gasa på och växa sig jättestora. Dessutom konkurrerar inte tankarna med en massa annat, scenen står så att
”Förmågan att föreställa sig faror innan de händer har hjälpt oss att överleva”, säger Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro.
Osäga tom, och då passar oron på att
ro kan periodvis kännas som att den äter upp en. Inte konstigt att man gärna vill bli av med den, men paradoxen är att ju mer vi försöker trycka bort den, desto mer växer den. – Du vet hur det är när man bestämmer sig för att inte tänka på choklad. Vad händer? Jo, tanken blir bara starkare. Samma sak gäller oro. Det går inte att tvinga bort orostankar, säger Tove.
Istället uppmuntrar hon till ett nyfiket förhållningssätt. Att stanna upp och fråga sig själv: Vad handlar det här om? Vad är jag rädd för? Och vad gör jag när jag blir rädd?
Tove pratar om att också försöka skilja på hjälpsam och ohjälpsam oro. Är det ett faktiskt problem som går att lösa, eller en tanke som bara snurrar runt utan slut?
– Hjälpsam oro kan fungera som en signal om att det är dags att betala sina räkningar, ringa läkaren eller ta det där samtalet med din väninna som du har skjutit upp. Ohjälpsam oro däremot är som en trasig skiva som spelar samma spår gång på gång. Då kan du
behöva öva på att skapa distans till tankarna, kanske genom att skriva, prata, be, eller helt enkelt ge sig själv tid att bara låta tankarna komma och gå.
Här möts psykologens språk och det teologiska. Att skapa distans till tankarna, att lägga ifrån sig det man inte kan bära – är det inte just det bönen ofta handlar om?
– I bönen lämnar man något utanför sig själv, i Guds händer. Man konstaterar att ”det här kan jag inte kontrollera”. Det liknar mycket av det vi psykologer pratar om när vi uppmuntrar människor att träna på att genom meditation släppa taget, säger Tove.
Ja, frågan är inte bara hur vi kan förstå vår oro, utan också var vi kan vila när den känns som tyngst. Mattias Lönnebo är präst i Gamla Uppsala församling och även militärpräst. Han möter människor i många olika livssituationer och känner väl igen oron som följeslagare.
– Oro är lite som vågorna på havet, ibland kommer det stora vågor, andra dagar är de mindre, men
”Helt fria från oro blir vi nog aldrig. Frågan är snarare hur vi kan bära den.”
Mattias Lönnebo, präst
de finns alltid där. Helt fria från oro blir vi nog aldrig. Frågan är snarare hur vi kan bära den, säger han.
För Mattias handlar mycket om gemenskap.
Att sätta ord på oron inför någon annan kan göra den mindre skrämmande.
– När vi pratar med andra får vi perspektiv. Det jag oroar mig för kanske inte är så allvarligt som det
visste du att +
◗ … själshälsa handlar om ditt emotionella, mentala och andliga välbefinnande. Att känna helhet, mening och inre lugn. Det bygger på ett helhetsperspektiv där
kropp, sinne och själ hänger samman och påverkar varandra.
Själshälsan innefattar: Emotionellt och mentalt välbefinnande: Att
hantera känslor och uppleva balans.
Andlig hälsa: Att finna mening, samhörighet och syfte i livet.
Helhetsperspektiv: Att se hela människan
kändes när jag gick runt ensam med tankarna. Där kan kyrkans sorgegrupper eller själavårdande samtal vara hjälpsamma, säger han.
Och så finns friden. Bibeln talar om den, men den är inte detsamma som att oron försvinner.
– Frid är inte en fullständig frånvaro av oro. Frid är att inte vara ensam i sin oro. För mig handlar det om gemenskap med Gud och med andra människor. Att jag får lägga mitt liv i Guds händer, och veta att jag inte bär allt själv, säger Mattias.
Tron kan också ge ett större perspektiv. När allt känns skört kan det vara en tröst att se sitt eget liv i ett större sammanhang.
– I kyrkan talar vi om ett evighetsperspektiv. Det betyder inte att vi ska bortse från problemen här och nu, eller strunta i att ta hand om planeten under förevändningen ”vad spelar det för roll, allt ska ändå brinna upp en dag”, för vi har ansvar för världen och våra relationer. Men tron på att livet inte tar slut med döden, att lidandet inte får sista ordet, kan ge en djupare frid, säger Mattias.
Ett sätt att över tid minska oro kan vara att stärka den själsliga hälsan, alltså att vårda sitt inre välbefinnande.
– På samma sätt
som sammanlänkad.
◗ God själshälsa kan ge ökad livskvalitet, stärka motståndskraften mot stress och främja inre frid.
som vi tränar vår kropp kan vi träna vår själ. Det kan handla om att fylla sitt inre med sådant som bygger upp, som litteratur, musik, relationer. Eller att träna sig i att räcka ut sin hand till medmänniskan istället för att snöa in på sig själv.
Så hur hittar man en balans mellan att ta sin oro på allvar och samtidigt vila i tillit? Även här tycks psykologin och tron mötas.
– Det är en bra fråga. Jag tror man måste anstränga sig lite, och ibland skilja på vad som är mitt ansvar och vad som tillhör den andre. Oroar du dig för ett vuxet barn kan du förstås finnas där och hjälpa till, men du kan inte bära hela personens liv. Där får du lämna över ansvaret och i bön överlåta det du inte kan kontrollera, vilket faktiskt är det mesta i tillvaron, säger Mattias med ett leende.
För Tove handlar en del av friden om att acceptera ovisshet.
– Vi människor kan föreställa oss framtiden, men vi kan inte kontrollera den hur mycket vi än försöker. Och när vi slutar brottas med det omöjliga frigörs kraft till det vi faktiskt kan göra här och nu.
Har du något medskick till oroliga själar?
– Oro är helt normalt och inget att vara rädd för, men du ska heller inte behöva genomlida livet. Har oron blivit en ständig följeslagare, så sök professionell hjälp. För det finns hjälp att få, säger Tove.
5
1steg – så kan du ge oron lite ledigt och bjuda in friden
Oro är en del av livet, men den behöver inte få styra allt. I boken Orosboken – ta hand om din oro i fem steg får du tips på hur du gör plats för lugnare tankar:
Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro
All oro är inte dålig. Hjälpsam oro pekar ofta på något du faktiskt kan göra något åt, till exempel oron för att pengarna inte ska räcka, vilket kan få dig att göra en budget. Eller oron för att missa en deadline, som gör att du planerar bättre. Ohjälpsam oro däremot är när samma tankar kommer tillbaka och tar energi utan att leda till någon lösning. Lär dig skilja på dessa två.
2
Lös det som går att lösa
Skriv ner problemet, gör en plan och testa en lösning. Ofta tar själva görandet mindre energi än själva grubblandet.
3
Minska kontrollerna
Att dubbelkolla mejl, resvägar eller symtom kan kännas lugnande för stunden, men effekten är kortvarig. I längden tränas hjärnan bara på att leta efter fler risker, och då växer oron istället för att minska. Prova därför att kontrollera mer sällan eller på bestämda tider.
4
Skapa distans till tankarna
Tankar är just tankar, inte sanningar. Träna på att se dem som moln som driver förbi, genom till exempel mindfulness, skrivande eller samtal.
5
Konkurrera ut oron
Fyll på med sådant som ger glädje och närvaro, som rörelse, kreativitet, natur, gemenskap. Ju mer plats du ger det som gör dig levande, desto mindre utrymme får oron.
OROSBOKEN – TA HAND OM DIN ORO I FEM STEG
Erik Andersson, Tove Wahlund Natur & Kultur
MATTIAS KLUM FOTOGRAF, FILMARE OCH KONSTNÄR
”Jag
tror på kärlek och jag tror på ljus”
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson Efter fyrtio år med kameran som följeslagare världen över har Mattias Klum lärt sig att finna frid även i rörelsen. Närvaro är hans kompass.
kort
om
Mattias Klum
Ålder: 57 år.
Familj: Ansgar, Einar och katten
Inzaghi.
Bor: Uppsala.
Yrke: Konstnär, fotograf och filmare.
Aktuell med: Ärkebiskopens fastebok 2026: Stigminnen
◗ Det är förmiddag på Centralstationen i Stockholm. Människor rusar förbi med pappersmuggar och resväskor, tågen dånar in och ut, och mitt i strömmen kliver Mattias Klum av tåget från Uppsala. Han har just kommit hem från två intensiva veckor i Ecuador, hunnit landa en natt hemma, och i eftermiddag väntar en föreläsning på ett företagsevent. Kamerabatterierna ligger redan på laddning inför nästa uppdrag, för imorgon reser han till Irland.
Själv säger han att det är i rörelsen mellan platserna han känner sig som mest levande.
– Jag försöker vara så närvarande jag kan, var jag än befinner mig. Det är mycket tempo, men det är också en livsstil jag har valt.
Att Mattias reser mycket är knappast förvånande. Sedan 1985 har han arbetat som fotograf, filmare och konstnär med hela världen som arbetsfält. Hans
uppdrag finns sällan i Sverige. För att kunna skildra hotade ekosystem i Brasilien eller dokumentera korallreven i Indonesien krävs fysisk närvaro.
– Jag reser så lite som möjligt, men det blir ändå många resor. Projekten ligger där de behövs.
När han väl landar hemma söker han gärna stillheten.
– Jag älskar naturen. Att få komma ut, plocka svamp eller bara andas får mig att må som en prins. Och jag tänder nästan alltid ett ljus till frukosten, även om det bara är jag. Jag vill göra det fint för mig själv.
Han beskriver hur meditation och musik hjälper honom att hitta lugnet även på resande fot.
– Det kan vara några minuter av stillhet. Jag andas, fokuserar, ibland med ett mantra. Det är som att städa hjärnan. Eller så tittar jag bara ut genom ett tågfönster och ser landskap, några gäss, svanar eller rådjur. Då känner jag frid och närvaro.
”Jag
tänder nästan alltid ett ljus till frukosten, även om det bara är jag. Jag vill göra det fint för mig själv.”
NÄRVARO ÄR ETT ord som återkommer ofta under samtalet. För Klum finns det ingen skillnad mellan närvaro som fotograf och som människa.
– Det handlar om att kunna ta in något annat än sig
”Jag försöker vara
så närvarande jag kan, var jag än befinner mig.
Det är mycket tempo, men det är också en livsstil jag har valt”, säger Mattias Klum.
Mattias Klum reser så lite som möjligt, ”men det blir ändå många resor” säger han.
» själv. Om mina barn vill prata om något viktigt måste jag kunna vara hundra procent där. Som fotograf handlar det också om fullt fokus. Är jag inte närvarande blir resultatet dåligt, ibland till och med livsfarligt. Du kan inte tänka på något annat om du ligger framför en giftig orm. Då måste du vara här och nu.
HAN LER NÄR han berättar om sina två vuxna söner, 20 och 24 år.
– De har egna liv nu, men jag försöker alltid finnas där när de behöver mig.
Hur är han att leva med som partner? Han skrattar.
– Det är nog ganska lätt, men det kräver en viss flexibilitet.
I mejlsignaturen står det inte bara ”photographer” och ”filmmaker”, utan först av allt ”artist”.
– Det är avgörande, säger han.
– Den konstnärliga blicken är min drivkraft. Att fånga något, visualisera något, så att det berör. Jag tackar nej till allt som inte känns personligt. Jag går bara igång på det som har mening. Och lever både i konstvärlden och den dokumentära.
Hans bilder har publicerats i National Geographic, Geo, Vogue, Stern och The New York Times, visats på museer och klimatkonferenser världen över, från COP15 i Köpenhamn till Fotografiska i Stockholm. Oavsett format bär hans bilder en tydlig personlig ton, ofta centrerad kring ljuset, ögonblicket och närvaron i naturen.
... från Mattias till dig som vill bli bättre på naturfoto:
1 Utmana dina vanor. Bryt perspektivet, lägg dig ner på marken, byt vinkel, se världen ur en ny höjd.
2
Ge känslan en form. Ta med kameran och tolka ett ord, som längtan eller melankoli, i en bild.
3
Var närvarande. Det handlar inte om teknik, utan om att verkligen se. Ljuset, linjerna, energin i stunden.
”Vi är inte så bra som vi tror. Vi har allemansrätt, men egentligen borde det heta allemansskyldighet.”
– När jag fotograferar letar jag efter ljuset, linjerna, energin i stunden. Jag jobbar intuitivt. Ofta blir det inte den bild jag planerat, utan det som händer i verkligheten eller det jag har inom mig... Jag har inget
kontrollbehov över naturen, men däremot över min leverans. Jag kan tycka det känns märkligt att komma hem utan bilder.
KÄRLEKEN TILL NATUREN väcktes tidigt.
– Jag växte upp i Uppsala, men mina föräldrar hade en liten stuga vid en sjö utanför Ludvika. Jag var yngst av fyra syskon, en riktig sladdis, så jag lekte ofta ensam i naturen. Jag minns hur jag blev lugnad av träden, granarna, asplövens ljud. Jag gick små miniexpeditioner, lyssnade på storlommar och prasslet från kända och okända varelser, och gick verkligen igång på det. Det skapade ett inre rum av lugn som jag bär med mig än i dag.
En dag, tolv år gammal, fick han låna sin pappas kamera.
– Och han fick aldrig tillbaka den, säger han och skrattar.
– Bilderna blev mest förfärliga, men jag tänkte att det här ska jag bli bra på.
På utedasset i Dalarna låg gamla exemplar av Life och National Geographic.
– Jag satt där och jämförde mina bilder med deras och insåg att det fanns ett helt språk i ljuset.
Den beslutsamheten, och det som han själv beskriver som ett kall, följde honom. Fyrtio år senare har Mattias sedan rest över världen som fotograf och filmare. Han har följt elefanter, leoparder och bergsgorillor, men också dokumenterat skogar som brunnit, korallrev som blekts och floder som torkat ut.
– Ju mer man vet, desto mindre kan man stoppa huvudet i sanden. Det gör ont att se förstörelsen. Men det vackra, det fantastiska, fyller på hjärtat varje dag. Och utmaningarna ger mig raketbränsle. Jag ger mig inte.
HAN KALLAR SIG ”possibilist”, ett ord han lånat från forskaren Christian Azar.
– En possibilist tror på möjligheterna. Det finns mycket som går åt fel håll, men det finns hopp. Om vi väljer klokt.
Han berättar med entusiasm att det numera finns fler tigrar i Indien, fler bergsgorillor, och att vissa havssköldpaddor inte längre är hotade. Men blicken blir allvarlig.
– Sju av nio planetära gränser är överskridna. Vi måste vakna. Sverige ligger till exempel långt efter många europeiska länder vad gäller naturskydd. Spanien skyddar 30 procent av sin natur, vi bara 15. Vi är inte så bra som vi tror. Vi har allemansrätt, men egentligen borde det heta allemansskyldighet. Vi är skyldiga att ta hand om vår natur.
Många människor i världen, menar han, har tappat kontakten med naturen.
– Naturen i Sverige är snäll. Väldigt snäll faktiskt. Och det gäller bara att upptäcka det. Om man är ovan kan man börja enkelt. En filt i parken, en kopp kaffe mot en trädstam. Det är väldigt läkande och bra för kropp och själ, och det skapar närvaro.
Han berättar om möten med naturfolk i Amazonas och på Borneo, om vandringar med blåsrörsjägare i
”En possibilist tror på möjligheterna. Det finns mycket som går åt fel håll, men det finns hopp. Om vi väljer klokt”, säger Mattias Klum.
”Jag har varit nära döden många gånger. Men jag är inte rädd för döden.”
regnskogen och möten med ursprungsfolk som lever i nära samklang med naturen.
– Där är andligheten naturbaserad. Träd, lianer, djur och floder är heliga. När man hugger ner skogen förstör man inte bara naturen utan människors andliga liv. Det berör mig djupt.
MED ÅREN, SÄGER han, har tacksamheten vuxit fram genom erfarenheter och reflektion.
– Jag är tacksam varje dag. För att jag har två friska barn. För att jag får göra något meningsfullt, i en värld jag älskar. Jag är tacksam för både det vackra och det svåra. Det kommer inte gratis, men det går att öva. Och när man väl hittar den där platsen inombords, då finns den kvar.
Liksom minnena från möten med pingviner, arapapegojor och isbjörnar. Magiska ögonblick, sådana som enligt Mattias får en att förstå att världen är
större än man tror. Många expeditioner har satt sina spår, Mattias har flera gånger haft både malaria och denguefeber, blivit huggen i huvudet av kobror, jagad av elefanter, upplevt dykolyckor och varit nära att krascha med helikoptrar.
– Jag har varit nära döden många gånger. Men jag är inte rädd för döden, säger han stilla.
– Jag är rädd för att vi fattar dåliga beslut på grund av okunskap, för populism, för att vi skjuter upp att skydda vår egen framtid.
TROTS ALLT HAN upplev är det tydligt att Mattias bär på en grundläggande positiv inställning till livet, en vilja att se möjligheter även när mörkret tränger sig på. Under samtalet återkommer den där lugna tron på att saker faktiskt kan bli bättre, att människor kan förändras, att hopp är ett val.
Han pausar, ser ut på folkmyllret som rör sig förbi oss på Centralen, människor på väg någonstans med sina liv, drömmar och bekymmer. På den jord han försöker värna.
– Jag tror på kärlek och jag tror på ljus. Och jag tror att glaset är halvfullt.
Julens budskap lever i de små, heliga ögonblicken av gemenskap –också när vi möts på nya sätt.
Vad berättar för oss? julen
Julen är mer än granar och traditioner – den firar en oväntad nystart. Har du själv upplevt en vändpunkt som förändrade allt? Prästen Ulf Lindgren delar sina tankar om julens budskap.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Lisa Wikstrand
När började vi fira advent och jul?
– Julen började firas av kristna först på 300-talet, och då låg fokus ofta på de vise männen. På medeltiden blev stallet och det lilla Jesusbarnet det viktigaste och därmed julnatten. Veckorna före jul var en tid av fasta och kallades advent, väntans tid. I Sverige var det först på 1900-talet som den första söndagen i advent förvandlades till en högtidsdag med trumpeter och fullsatta kyrkor.
Vad är det särskilda med julens budskap?
– Julens budskap är fullt av paradoxer. Att en ung flicka från glesbygden, inte en mäktig drottning, får uppdraget att föda det heliga. Att herdar, inte lärda män, är de första som förstår att barnet är något alldeles särskilt. Att Gud inte alls är allsmäktig utan behöver tas om hand av mänskliga händer. Julen uppmanar oss att reflektera: Har också jag en uppgift? Hur kan jag upptäcka det heliga mitt i vardagen? Hur kan jag använda mina händer och min röst för att skydda det sköra från livets grymheter?
Vad säger Bibeln under advent och jul?
– Texterna vi läser i kyrkan under advent och jul
Ulf Lindgren är präst i Västermalms församling.
väjer inte för livets grymhet. Vi möter kung Herodes som, driven av rädsla, låter döda hundratals små pojkar, och vi följer ett par som inte är som alla andra och som inte ens hittar ett varmt rum för att föda sitt barn. Men samtidigt handlar julen om det oväntade, att precis som ett litet frö kan bli ett stort träd eller lite jäst förvandla mjöl till ett fylligt bröd, så kan svärd smidas om till plogbillar och strid ersättas av fred. Julen beskriver hur Gud längtar efter att vara tillsammans med oss, längtar så mycket att Gud själv tar plats i ett litet barn, som behöver skyddas och värmas av oss. Bakom julens händelser finns också berättelsen om en vanlig flicka som får en ovanlig uppgift, och som vågar säga ja.
Vad kan vi ta med oss från julens budskap? – Julens budskap sträcker sig långt bortom granar och julskinka. Det viskar rakt genom rädsla och kriser att varje människa är helig, att varje människa har en uppgift, att det heliga finns mitt i vår vardag, att det finns hopp eftersom det lilla faktiskt kan påverka det mäktiga, och att förändring är möjlig även på sätt vi kanske först tror är omöjliga.
”Julens budskap sträcker sig långt bortom granar och julskinka. Det viskar rakt genom rädsla och kriser att varje människa är helig.” +
visste du att
◗ ... även i din församling kommer de kända bibeltexterna att läsas under advent och jul. Kanske blir det Luciatåg, julspel och granar. Men när du träder in i kyrkan är det mer än en mysig stund – det är en påminnelse om att livet inte alltid blir som de mäktiga vill, och att det vi ser är större än vi först anar.
KAN TRON GE OSS FRID? I gudstjänsten önskar vi varandra Guds frid.
I Bibeln står det att Gud erbjuder en frid som ”övergår allt förstånd”. Men vad innebär det i praktiken? Och hur kan en kristen tro ge oss frid i vardagen? Vi frågade tre präster.
Camilla Lif, präst:
”Fridshälsningen bekräftar att vi tillhör varandra”
◗ För Camilla Lif, präst i Katarina kyrka i Stockholm, betyder frid en slags behaglig stillhet i själen – en känsla av trygghet och acceptans inför det som inte är perfekt eller lätt.
– Jag tror att man kan känna frid även mitt i kaotiska situationer, som i orkanens mitt. För mig handlar det både om närvaron av mening och frånvaron av stress. För många är frid eftersträvansvärt, men andra föredrar drama och kan uppleva frid som ett dött tillstånd – blodfattigt, livlöst och händelselöst.
Vilken plats har frid i kyrkan och liturgin?
– En ganska stor plats, både i ord, musik, tystnad och i bön. Kompositören Arvo Pärt sa att det inte är tonerna utan mellanrummen mellan tonerna som är det viktiga. Där är också fridens lekplats. Frid finns inte bara i kyrkorummet utan bakom allt hela tiden, även om det ibland är svårt att hitta.
Varför delar vi fridshälsningen i gudstjänsten?
– Den understryker att vi alla är en del av samma
kropp. Att vi tillhör varandra behöver markeras och bekräftas, särskilt i individualistiska tider. Fridshälsningen är också en fredshandling, och i kyrkliga sammanhang hänger frid och fred ofta tätt ihop.
Vad betyder det när vi önskar grannen ”Guds frid”?
– Att vi ser en människa vi kanske inte känner, skakar hand och i bästa fall omfamnar personen. Det är en ovanlig men väldigt fin gest. För de flesta är det en glad stund, för andra kan det kännas obekvämt eftersom man inte är van.
Hur kan frid förstås teologiskt i vår tid?
– Jag tror att det innanför allt svårt finns en kärna av Guds frid inom oss. Den tanken kan ge styrka och motståndskraft i svårigheter. Frid kan också hjälpa i en värld som går så fort. Att kunna dra sig tillbaka in i friden och tänka att det som händer nu kommer att gå över, ”this too shall pass”. Har man frid i sina tankar skapar det också luft mellan intryck och slutsats. Det gör att man blir mindre reaktiv och istället låter saker landa.
TEXT: Anna Jonasson FOTO: Mikael M Johansson, Magnus Aronson
”Jag tror att det innanför allt svårt finns en kärna av Guds frid inom oss. Den tanken kan ge styrka och motståndskraft i svårigheter”, säger Camilla Lif, präst i Katarina kyrka i Stockholm.
Dominicus, präst och psykoterapeut:
”När vi är döda
är det bara
Gud kvar”
◗ Eric Dominicus är präst och psykoterapeut i sjukhuskyrkan. Han träffar patienter, anhöriga och personal som behöver någon att prata med. Vid begravningar välsignar han den döde med frid, men i samtal med döende personer använder han helst andra ord. – Frid infinner sig sällan hos människor i kris. Jag pratar hellre om vila, försoning och acceptans. Det är ord som också rymmer det som är mörkt och svårt i livet. Bibliskt associerar jag frid med fred, enhet, välgång. Men att erbjuda frid som ett koncept för någon som är döende känns påklistrat, tillrättalagt, nästan offensivt. Min uppgift är snarare att våga vara med människan i rädslan och stå ut när livet skaver eller bara är jävligt.
Kan människor i sjukdom och kris ändå känna frid?
– Ja, absolut. Ofta pendlar man mellan olika känslor. Ena stunden kan man känna tillförsikt och vara övertygad om att det finns något på andra sidan, för att en halvtimme senare drabbas av stark ångest. En svårt sjuk kvinna ville en gång att jag skulle be för att hon skulle få dö, och det gjorde vi. När jag kom tillbaka veckan därpå hade hon dött. Det fanns en slags försoning i det, att hon kände att hon hade levt sitt liv och inte ville leva längre.
Vad innebär orden ”vila i frid”?
– Vid begravningar lyser jag frid över den döde och att Guds eviga ljus må lysa över henne eller honom. Det är ett sätt att ta avsked och överlämna människan till Gud. För mig är det frid. Att vi kommer från Gud, att Gud är med oss under livet även om vi inte alltid ser eller upplever det, och att när vi dör är vi helt hos Gud.
”Unga söker en fridfull plats där de får andas ut”
◗ Maria Rengard Sivertsson, präst i universitetskyrkan i Uppsala, träffar dagligen studenter vars vardag präglas av stress och krav.
– Ordet frid används sällan av unga idag. Kanske låter det för religiöst eller kyrkligt. Men många söker i själva verket en fridfull plats, en möjlighet att få andas ut och hitta balans i livet. Att vara student är roligt, men också krävande och omtumlande. Det finns dessutom en förväntan på att det ska vara roligt, vilket inte alla klarar av.
Hur kan ni hjälpa unga att hitta frid i vardagen?
– Vi kan erbjuda samtal för att hjälpa dem möta de krav och hantera den stress de känner. Vissa kommer när det hänt något extra jobbigt i livet, andra har allmänna grubblerier kring saker de burit med sig länge eller kanske inte kan prata med kompisar om. Vi erbjuder också rum för reflektion och platser där det kan vara lättare att hitta frid. Många uppskattar Taizébönen och finner den fridfull när livet snurrar. I bönen kan man vara stilla en stund och få utlopp för sin längtan efter att stanna upp. Vi kan också erbjuda sammanhang och en gemenskap i kyrkan som kan ge mening och stöd.
Hur kan en kristen tro bidra till inre frid i vardagen?
– Gudstron kan ge trygghet och hjälpa oss att rikta blicken bortom oss själva. Bönen kan bli ett språk för att landa, och i den kan vi kanske hitta inre lugn och frid. I Universitetskyrkan är alla välkomna – oavsett tro eller livsåskådning – till samtalsgrupper, pilgrimsvandringar och andra mötesplatser som kan ge stöd på vägen.
Eric
Maria Rengard Sivertsson, präst:
Hitta frid i ett enklare liv
... Jennie Dahlén, författare, föreläsare och hållbarhetsprofil inom slow fashion. Du inspirerar genom att vårda och laga kläder – och visar hur mindre konsumtion kan bli en vinst för både klimatet och vår inre frid. hallå där
Hur såg ditt förhållande till kläder och konsumtion ut innan du gjorde en förändring i hur du konsumerade och levde?
– Jag jobbade länge med mode, ägde och köpte mycket kläder, men märkte att mängden aldrig kunde fylla hålet. Jag undrade varför jag aldrig var nöjd, fast jag hade så mycket fint. Då började processen med att rensa bort och bara behålla det jag verkligen behövde. Jag började arrangera klädbytardagar tillsammans med en kompis och märkte att det inte bara var vi som kände att vi hade för mycket. Första gången kom det 400 personer! Att jag ändrade mitt sätt att konsumera färgade av sig på allt – hur jag levde, hur och vad jag åt. Jag började skala bort mer i mitt liv som påverkade mig negativt.
Vilken skillnad har du själv märkt i ditt liv när du valde att minska konsumtionen och fokusera på att vårda det du redan hade? – Jag upptäckte att det är svårt att leva utanför
konsumtionskulturen. Den påverkar oss väldigt mycket, från sociala medier till reklam. I början var det en stress att försöka göra rätt, att känna att jag inte lever som jag lär eftersom det inte går att leva helt hållbart i vårt samhälle. Men jag har landat i att det inte behöver vara perfekt. Jag får känna mig nöjd med de bra valen: att inte överkonsumera, att laga och vårda kläder och annat. Tillfredsställelsen när jag tar hand om något överträffar ångesten över att inte kunna göra allt.
Vad tror du behövs för att en omställning ska ske?
– Jag tror att det måste börja med individerna. Vi måste vara redo att förändra oss, men det krävs också ett systemskifte som stöttar oss i vår förändring. Man kan förändra hur man lever privat, men också ta med det på sin arbetsplats och påverka sin omgivning där. Jag ser framför mig ett samhälle där mindre konsumtion skapar närmare relationer. Det blir mer som förr, med tid för möten och samtal. Man stannar och pratar, hjälper varandra, hittar tillbaka till bykänslan – oavsett var man bor. Enkelhet, gemenskap och omtanke om det vi redan har är inte bara hållbart för planeten, utan för oss människor också.
Mathilde Olofsson
”Min vision är att alla ska sänka sitt konsumtionstempo, värdera sina kläder högre och vårda och laga det som redan finns. Kläder är något vi alla använder och alla kan göra något åt”, säger Jennie Dahlén.
3 tips
... för inre ro och ett mer hållbart liv:
1 Välj bort det oviktiga. Lägg tid och pengar på det som betyder mest för dig.
2
Reflektera innan du köper nytt. Kan du laga eller låna istället? Att fråga kan också inspirera andra.
3 Gör något med händerna. Att skapa, laga eller odla stärker självkänslan och ger ett inre lugn.
3 böcker om frid
MED ÖPPEN HAND
Björn Natthiko
Lindeblad & Caroline Bankler
Bonnier Fakta
◗ Med öppen hand bär vidare arvet efter Björn Natthiko Lindeblad, vars ord har berört och inspirerat många. Genom ett varsamt urval av hans texter och föredrag väver Caroline Bankler samman en bok att återvända till när tankarna snurrar, eller när man bara vill andas en stund.
Det är en varm och stillsam bok att slå upp lite då och då, särskilt i adventstid när ljusen brinner och vi längtar efter att hinna andas. En bok som påminner oss om att frid inte är något vi hittar långt borta, utan något vi kan öva oss i varje dag.
ALLT SOM BETYDER NÅGOT
Sonja Rundgren Bokfabriken
◗ Ann-Marie lever sitt liv som en typisk duktig flicka, tills ett sjukdomsbesked vänder allt upp och ner. Med bara veckor kvar att leva ställs hon inför de stora frågorna: Vad är egentligen viktigt? Vad behöver ställas till rätta? Och kan man hitta mening när allt tycks gå mot sitt slut?
I mötet med nya, oväntade vänner får hon uppleva gemenskap, skratt och färg på tillvaron. Berättelsen påminner oss om att den inre friden inte alltid finns i att få kontroll över allt, utan i att våga släppa taget, se det som redan finns och ta vara på varje stund.
Olle Liljefors, präst i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Foto: MARCUS GUSTAFSSON
”Mystikerna inspirerar oss att ta vår inre längtan på allvar”
12 MYSTIKER – MED BLICK FÖR LJUSET
Olle Liljefors Verbum
◗ Mystikerna har i alla tider sökt djupet i livet, och visar att det heliga kan anas mitt i vardagen.
I 12 mystiker – med blick för ljuset vill prästen Olle Liljefors dela något av den erfarenheten.
– Som präst möter jag både människor som söker en väg in i tro och mystik, och de som vill komma djupare. Jag hoppas boken kan tala till båda, säger Olle.
Ordet mystik kan kännas lite främmande. Hur kan vi förstå det?
– Mystiken pekar mot något hemlighetsfullt och universellt som vi alla delar, oavsett tro. En mystiker är någon som utforskat det djupet. Men jag tror att vi alla är kallade att söka det heliga, både inom oss och omkring oss.
På vilket sätt kan mystikernas erfarenheter vara till hjälp i dag?
– De visar vägar som håller än i dag: att be, meditera, läsa, fira och dela gemenskap. Men för sådana
som jag, som inte alltid får till de andliga rutinerna, är det befriande att mystikerna också talar om att det heliga kan anas mitt i vardagen, ”bland grytor och kastruller”, för att citera Teresa av Ávila.
Många talade om enkelhet och stillhet. Vad kan vi lära av det?
– De inspirerar oss att ta vår inre längtan på allvar. Och det behöver inte vara stora förändringar, vi kan be vid rödljuset, meditera på bussen eller läsa ett ord i mobilen.
– Jag har lärt mig mycket av att gå bredvid en tvååring. Att förundras över den första snön, att inte rusa utan vara närvarande i ögonblicket, säger Olle.
Om du fick ge en tanke från mystikernas värld till någon som längtar efter mer stillhet eller frid?
– Att i handling älska sin nästa verkar vara den kortaste vägen till ljus och frid. Ring på hos grannen som mist sin livskamrat, bjud in den som sitter ensam i jul, sprid värme och försonlighet där du går fram. Det är att leva efter mystikernas, och barnens, melodi: Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart.
Fler röstade i kyrkovalet
◗ Andelen som röstade i kyrkovalet i Jönköping ökade i år till 17,9 procent (5 453 röstande). Samma trend sågs på riksnivå – alltså tvärtemot vad många medier hävdade dagen efter kyrkovalet då bara preliminära siffror redovisats. Uppgången lokalt i Jönköping var dock blygsam, endast 0,15 procentenhet.
I Jönköpings kyrkofullmäktige blev det inga stora omvälvningar. De partipolitiskt obundna, POSK, fortsätter att vara jämnstora med Socialdemokraterna med 12 mandat var. Båda ökade med ett mandat. Dock valde nomineringsgruppen Samling för kyrkan att inte ställa upp denna gång, de har idag tre mandat i Jönköpings kyrkofullmäktige. Flera av deras kandidater fanns nu i stället på POSKs lista.
Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka behåller två mandat var. Nya Borgerlig kristen samverkan fick fyra mandat, i praktiken en minskning med två eftersom två grupper slagits samman (se nedan). Helt nya i kyrkofullmäktige är Öppen kyrka som fick tre mandat – en stol kommer dock att bli tom eftersom man bara hade två namn på sin lista.
KYRKOFULLMÄKTIGE JÖNKÖPING
(antal ledamöter)
Öppen kyrkas framgång stämmer med rikstrenden. De ökade i både Växjö stift och i kyrkomötet, alltså kyrkans ”riksdag”.
STÖRSTA VINNARE I kyrkovalet blev annars de två gröna grupperna. MP-anknutna De gröna och den skogsfokuserade gruppen i Himmel och jord. Skogsfrågan var ju stor inför valet (i Jönköping ordnades en särskild debatt om kyrkan och skogen). Även den liberala gruppen hörde till de klara vinnarna. Nu tog man sig in i Växjö stiftsfullmäktige.
De tre stora förlorarna på riksplanet blev Centerpartiet,
STIFTSFULLMÄKTIGE VÄXJÖ
(antal ledamöter)
2025 2021
Arbetarpartiet 12 11
socialdemokraterna
Borgerlig kristen 4 –samverkan *
Frimodig kyrka 2 2
Partipolitiskt obundna 12 11
i Svenska kyrkan
Sverigedemokraterna 2 2
Öppen kyrka - 3 –en kyrka för alla
*Borgerligt alternativ och Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka slogs samman inför kyrkovalet. Förr valet fick de 4 respektive 2 mandat var.
2025 2021
Alternativ för Sverige 1 –
Arbetarpartiet
Socialdemokraterna 12 13
Borgerlig kristen 4 –samverkan*
Centerpartiet 7 8
De gröna i 2 1
Svenska kyrkan
Fria liberaler i 1 –
Svenska kyrkan
Frimodig kyrka 3 3
Himmel och jord 1 1
Partipolitiskt obundna
i Svenska kyrkan 9 10
Sverigedemokraterna 4 5
Vänstern i Svenska kyrkan 2 2
Öppen kyrka – 5 3 kyrka för alla
*Den KD-knutna gruppen hade i förra valet 2 mandat i stiftsfullmäktige och M-dominerade Borgerligt alternativ 4.
Borgerlig kristen samverkan och Vänstern i Svenska kyrkan.
Minskade något på riksplanet gjorde även POSK och SD.
HELT NY I stiftsfullmäktige blir ytterhögergruppen Alternativ för Sverige som fick ett mandat. Trots att man ökade något på riksplanet kom man dock inte in i kyrkomötet där en tvåprocentsspärr införts.
Knappt 900 000 kyrkomedlemmar – 18, 8 procent – röstade i kyrkovalet i hela Sverige. En uppgång med närmare en halv procentenhet.
Erik Lindfelt
KYRKOMÖTET
(antal ledamöter)
2025 2021
Alternativ för Sverige – 3
Arbetarpartiet 71 70
Socialdemokraterna
Borgerligt kristen 21 –samverkan*
Centerpartiet 22 30
De gröna i 19 8
Svenska kyrkan
Fria liberaler i Svenska kyrkan 8 4
Frimodig kyrka 9 8
Himmel och jord 6 1
Partipolitiskt obundna 45 47
i Svenska kyrkan
Sverigedemokraterna 16 19
Vänstern i Svenska kyrkan 15 19
Öppen kyrka – 16 13 kyrka för alla
*Den KD-knutna gruppen hade i förra valet 7 mandat i kyrkomötet och Mdominerade Borgerligt alternativ 20.
Andelen som röstade i kyrkovalet i Jönköping ökade i år till 17,9 procent (5 453 röstande).
I Gräshagskyrkan fanns en av alla vallokaler.
453 röstade
◗ ... i kyrkovalet i Jönköping tidigare i år.
Foto MIKAEL BERGSTRÖM
Välkommen till kyrkan i jul
24 december
Julafton
Bymarkskyrkan
10.00 Samling kring krubban
Sofiakyrkan
10.00 Julspel
Dalvikskyrkan
11.00 Samling kring krubban
missa inte
... julotta i någon av våra kyrkor!
◗ En julotta är den gudstjänst som hålls tidigt på juldagsmorgonen till minne av Jesu födelse.
LÄS MER
◗ ... på Svenska kyrkans webb för den senaste informationen och om allt som händer i advent.
Kristine kyrka
11.00 Samling kring krubban
Ljungarums kyrka
11.00 Samling kring krubban
Råslätts kyrka
11.00 Levande julkrubba
Österängskyrkan
11.00 Samling kring krubban
Ekhagskyrkan
17.00 Julbön
Järstorps kyrka
17.00 Julbön
Kristine kyrka
17.00 Julbön
Sofiakyrkan
17.00 Julbön
Gräshagskyrkan
23.00 Carrols vid Betlehem
Kristine kyrka
23.00 Julnattsmässa
Ljungarums kyrka
23.00 Julnattsmässa
Sofiakyrkan
23.00 Julnattsmässa
25 december
Juldagen
Järstorps kyrka
06.00 Julotta
Ekhagskyrkan
07.00 Julotta
Kristine kyrka
07.00 Julotta
Ljungarums kyrka
07.00 Julotta
Dalvikskyrkan
08.00 Julotta
Råslätts kyrka 11.00 Högmässa
Sofiakyrkan 11.00 Högmässa
26 december
Annandag jul
Kristine kyrka 11.00 Högmässa
Råslätts kyrka 11.00 Mässa till martyrernas minne
Sofiakyrkan 11.00 Högmässa
28 december
Söndagen efter jul
Ekhagskyrkan 09.30 Mässa
Dalvikskyrkan 10.00 Gudstjänst
Kristine kyrka 11.00 Högmässa
Råslätts kyrka 11.00 Högmässa
Sofiakyrkan 11.00 Högmässa
Bymarkskyrkan 16.00 Gudstjänst
Gräshagskyrkan 16.00 Gudstjänst
Österängskyrkan 16.00 Mässa
29 december
Kristine kyrka 18.00 Jul-sing-along
31 december
Nyårsafton
Dalvikskyrkan 16.00 Ekumenisk nyårsbön på Västers höjder
Ljungarums kyrka 16.00 Nyårsbön
Sofiakyrkan 17.00 Nyårsbön med musik
Kristine kyrka 17.00 Musik vid nyår
1 januari
Nyårsdagen
Immanuelskyrkan 17.00 Ekumenisk mässa
3 januari
Sofiakyrkan 18.00 Julkonsert
4 januari
Söndagen efter nyår
Dalvikskyrkan
10.00 Lekmannaledd gudstjänst
Råslätts kyrka
11.00 Högmässa
Ljungarums kyrka 11.00 Mässa
Kristine kyrka 11.00 Högmässa
Sofiakyrkan 11.00 Högmässa
Bymarkskyrkan
16.00 Högmässa
Gräshagskyrkan 16.00 Mässa
Välkommen in i kyrkans gemenskap i jul!
5 januari
Kristine kyrka
18.00 Julkonsert med Jönköpings
Oratoriekör och Pär Nilsén
6 januari
Trettondedag jul
Sofiakyrkan
11.00 Högmässa
Ekhagskyrkan
11.00 Musikgudstjänst
Kristine kyrka
11.00 Högmässa med grötfest
Dalvikskyrkan
15.00 Stjärngudstjänst
Gräshagskyrkan
16.00 Musikgudstjänst
Järstorps kyrka
16.00 Gudstjänst med julfest
Ljungarums kyrka
16.00 Gudstjänst
Sofiakyrkan
18.00 Musikgudstjänst
vill du bidra
... genom att jobba ideellt?
◗ Svenska kyrkan Jönköpings stora och breda verksamhet är helt beroende av ideella arbetsinsatser, som gudstjänstvärdar, för att fixa fika och servera, eller hjälpa till i barnprylhörnan. På vår webbsida finns de områden listade där du som ideell kan göra en insats, och vilka kyrkor som har behov.
Nu senast har det tillkommit en ”box” för Hela människan i Jönköping, en ekumenisk verksamhet som en rad trossamfund bidrar till. – Vi har behov av ideella som vill hjälpa till i vår omsorgsverksamhet och i vår DeLa-butik, säger Karin Ahlkvist, verksamhetsansvarig för Hela människan.
LÄS MER
... om den ideella verksamheten – följ qr-koden!
Till vänster: Rebecca Staf och Patricia Svensson på JönköpingsPosten. Till höger: Diakonimottagningen i Svenska Kyrkan, Ewa Lund, Lillrut Sarras och Sara Carlsson. Foto: JONAS ALMKVIST
Julgåva och JP-klappen
Frälsningsarmén, Svenska kyrkan och Jönköpings-Posten gör om succén och krokar arm för tredje året i rad i ett försök att hjälpa behövande under juletid.
◗ Julen är en tid för gemenskap och värme för de flesta, men kallt lyser julens stjärna över de som inte hava något hem, som det sägs i Karl Bertil Jonssons julsaga.
Och det är många har det svårt och lever i ekonomisk utsatthet i dag, och problematiken har ökat, enligt Ewa Lund, diakon i Svenska kyrkan i Jönköping.
– Det är svårt att få bidrag i dag och om man tittar på inflationen så har inte ersättningarna hängt med, säger Ewa Lund.
DIAKONIN I JÖNKÖPING har länge haft Julgåvan som är ämnad att hjälpa behövande under julperioden. Dit kan folk donera pengar, och de som är behövande kan ansöka om medel. Och pengar behövs. Förra året fick julgåvan in över 100 000 kronor att fördela ut. Det låter mycket men är, enligt Ewa Lund, för lite.
– I en mataffär i dag räcker en tusenlapp inte speciellt långt, så primärt går pengarna till att täcka behovet av basvaror, säger hon. Hon uppmanar alla som kan att skänka pengar, samt att de som har svårt att få vardagen att gå ihop att faktiskt att söka pengar, genom julgåvan eller andra medel inom kyrkor eller frivilliga organisationer.
– Jag brukar säga att ’använd pengarna för Guds skull’, avslutar
Ewa Lund.
Ett projekt som har skjutit till mycket pengar till både diakonins och frälsningsarméns arbete under juletid senaste åren är Jönköpings-Posten så kallade ”JP-klappen” Den har funnits till i två år och nu blir det ett tredje.
– Det är svårt att låta bli, för det är så speciellt att se hur Jönköpingsborna sluter upp för att hjälpa sina medmänniskor. Vi är så glada och stolta att få ha ett litet finger med i det här spelet, säger Patricia Svensson, ansvarig utgivare för Jönköpings-Posten.
FÖRSTA ÅRET KOM över 100 000 in till kampanjen. Andra året kom 150 000. Hur mycket det blir i år vågar inte Patricia Svensson drömma om, men hon hoppas att det ökar igen.
– Ju mer pengar som kommer in, desto mer gott kan de göra genom det fantastiska arbete som bedrivs av Svenska kyrkan och Frälsningsarmén.
Hon säger att JP-klappen berör, och att det är en särskild känsla i kroppen som kommer när de följer upp arbetet och får höra vad pengarna har gjort för skillnad.
– Det är väldigt sällan jag sitter med tårar i ögonen på jobbet, men här gör jag det. Det är fint att veta att det faktiskt gör sådan skillnad, säger hon.
Jonas Almkvist
LÄS HELA REPORTAGET ... på Svenska Kyrkan i Jönköpings hemsida.
Foto: NADINE MINNER/IKON
Sång, lek och häng – här finns något för alla
Allt medan vardagen lunkar på i sakta gemak så bubblar det under ytan i kyrkans värld med ungdomlig entusiasm och barnsång. För inom kyrkans organisation finns det mängder av aktiviteter för unga och barn att engagera sig i. Och det finns alltid något för alla.
TEXT OCH FOTO: Jonas Almkvist
◗ – Här är ett mysigt häng där man bara får vara, säger Sofie Strålin, som är en av dem som håller i en av kyrkans alla tonårsgrupper i Jönköping.
Att berätta om hela kyrkans ungdomsverksamhet i en text likt denna skulle vara ett omöjligt uppdrag. Andelen aktiviteter, grupper och körer är helt enkelt för många och därför får man vackert nöja sig med några nedslag för att försöka gestalta det, och det är just det vi ska göra.
Vi börjar med ett besök i Ljungarum. Det är måndag eftermiddag och tidig höst i luften. Här finns en av Jönköpings församlings tio barnkörer, ”Aqua” för barn mellan nio till tolv år.
När barnen springer in i den stora salen där de ska repetera inför en tacksägelsegudstjänst så är det med det med leenden och skratt. Det här är en lokal de känner till
”Vi erbjuder ett avslappnat tillfälle att bara få hänga.”
Sofie Strålin, ledare
och de vet att en rolig stund väntar dem.
När barnen har samlat sig ropar undertecknad ut frågan till alla vad det är som är så kul med att sjunga i kör? ”Det är så kul att sjunga och vara med kompisar”, säger alla tillsammans. ”Ibland kan man få något gott efter också” säger en annan och får skratt tillbaka från de andra.
OCH DET ÄR ingen tvekan kring att de har de kul. Utöver sång och koreograferad dans så finns det också utrymme för lek. För dagen kör de en form av ”hela havet stormar” där barnen så fort som möjligt ska göra någon speciell pose så snart musiken stannar. Det blir ett härligt kaos och många skratt.
– Det roligaste med att leda en barnkör är att de är så kreativa. De är orädda, nyfikna och sprider så mycket glädje, säger Maria Svaninger Anefur som är en av två ledare för Aqua.
Hon får medhåll av Nellie Engdahl, trainee hos Svenska Kyrkan som också leder kören.
– Det är så fint att få se det där
stolta leendet hos dem när de har vågat att sjunga solo. Och att få sprida vidare glädjen till hela församlingen när vi väl uppträder säger hon.
EFTER SÅNGEN OCH leken är det dags för andakt och barnen samlas kring ett levande ljus på golvet. Om det var ett härligt kaos innan så sänker sig nu ett lugn över lokalen och barnen får landa lite innan de ska springa hem eller hämtas av föräldrar.
För de som händelsevis inte är barn längre och som kanske inte gillar att sjunga så finns det också andra sätt att hitta en aktivitet i kyrkan. Vi rör oss från Ljungarum och besöker Ekhagskyrkan på den motsatta delen av staden. Det är torsdagskväll och mörkret har lagt sig. Ett kallt ogästvänligt regn har dragit in.
Men i kyrkans upplysta lokaler är det varmt och välkomnande. Här håller Sofie Strålin och Lena
Bok som bäst på att förbereda inför att ett gäng tonåringar i ska komma och ha veckans ”häng” i gruppen ”Tonår”.
LEDARNA SAMTALAR MED de som har anlänt tidigt samtidigt som de förbereder köket för fikat senare.
– Nu kanske du förstår varför jag säger att det här är världens bästa jobb, säger Lena Bok i förbifarten på kommentaren att det verkar mysigt att få hänga lite lugnt med ungdomarna på torsdagskvällen.
Sofie Strålin, som tar emot tonåringarna inne i samlingsrummet där de snackar lite om hur dagen har varit innan de bockar av vilka som är där, fyller i.
– Det är en väldigt trevlig grupp med trevliga ungdomar som får en chans att umgås med lite andra jämnåriga som de kanske normalt inte hänger med i skolan. De är glada och positiva och vill gärna skämta och hitta på roligheter, säger hon.
Stora bilden:
Barnen övar på en dans med färgglada skynken i en av sångerna.
Från vänster syns Noomi Wetter och Olivia Wetter.
Längst upp till vänster: Emilia Wallén Carlström hoppar upp i Elsa Beckmans famn för att vinna ”hela havet stormar”.
Längst ner till vänster: Herbert Norgren, Siri Siversen, Lilly Florvik och Amanda Eddo inväntar fikat.
Varför är det viktigt med sådana här grupper?
– Det finns så många olika typer av aktiviteter för barn så som sport och annat, och vi vill vara ett komplement till det. Vi erbjuder ett avslappnat tillfälle att bara få hänga. Sen är det såklart viktigt att få in kyrkans budskap i det hela med, så vi avslutar alltid med andakt.
När ungdomarna har samlats och fått landa lite så går alla och tvättar sina händer för att sen mötas i köket. För dagen ska de göra lite varma mackor till fikat och de delar upp arbetsuppgifterna i köket mellan varandra. När de är klara sätter de sig i den stora salen för att smaska upp läckerheterna. Flera av dem har varit med i kyrkans grupper sedan de var små barn och de säger att de är glada att det finns.
– Det är mysigt här och det är skönt att ha något att göra så man inte bara drar omkring hemma,
säger Isabell Kristiansson som sitter med Tove Englund vid ett bord och äter.
Hon får medhåll av de andra kring bordet. Alla verkar trivas och de pratar med varandra. De pratar om kompisar, hur det har varit i skolan och om läxor de ska göra. När de är klara springer de glatt in och går in till pysselrummet där de för dagen ska måla. Temat är tacksamhet.
”Vad är jag tacksam för? Min familj kanske? Jag ritar det”, säger en runt bordet, medan en annan säger ”Jag är tacksam för Herbert” och tittar upp mot Herbert Norgren som är en av deltagarna i gruppen. Han svarar med ett skratt.
VI LÄMNAR UNGDOMARNA där de sitter djupt försjunkna i sitt målande. Efter väntar andakt innan torsdagshänget har nått sitt slut. Sen väntar en ny vecka innan de ånyo får samlas igen i kyrkans värld.
askgravplatser
◗ ... har skapats på Östra kyrkogården under 2025 – i ett helt nytt kvarter!
Östra kyrkogården: Nya askgravplatser invigdes
Nu står ett helt nytt kvarter på Östra kyrkogården med 334 askgravplatser klart. Här kan man urnsättas efter kremering med gravrätt och egen namnskylt, medan kyrkogårdsförvaltningen tar hand om all skötsel.
◗ – Varje ny plats på en kyrkogård är mer än mark och sten. Det är en plats för minnen, kärlek och hopp, sa kyrkogårdsutskottets ordförande Lars Stråth bland annat i sitt invigningstal på Allahelgons afton.
Byggnationen har skett utifrån ett ökat intresse för den här begravningsformen.
– Efterfrågan på askgravplatser ökar hela tiden. Vi ser mer och mer att människor vill veta var den anhörige är begravd, samtidigt som man kanske bor långt ifrån och inte själv har möjlighet att sköta en grav, säger kyrkogårdstekniker Benny Andersson.
ALLA SEX KYRKOGÅRDAR inom
Jönköpings församling har askgravplatser.
Med tio nya platser under hösten på Ljungarums kyrkogård och det helt nya kvarteret på Östra kyrkogården, finns det drygt 2100
Under 2025 har ett helt nytt kvarter med 334 askgravplatser skapats på Östra kyrkogården. Här kan urnsättning ske utmed den långa granitmuren, vid de sexkantiga pelarna eller utmed häckar.
askgravplatser inom församlingen.
I kvarteret på Östra kyrkogården kan urnsättning ske utmed en lång mur av granit, vid foten av en sida av de tre sexkantiga stenpelarna, 7,5 ton tunga hexagoner, eller utmed häckar. Hela tiden med den enskilda graven markerad och med namn samt födelse- och dödsdatum ovanför. Alla gravplat-
ser har en innehavare som betalar för gravrätten och skötseln under 25 år i första omgången.
– Vi står för planteringar och skötsel av gravplatsen, medan anhöriga kan sätta gravljus och blommor i vas om de vill. Anhöriga deltar också vid urnsättningen, förklarar Benny Andersson.
Mikael Bergström
”Det blir en bra begravningsplats för pappa”
◗ En askgravplats passar den som vill ha en egen gravplats med namnskylt, utan att behöva ta ansvar för någon skötsel.
– Detta kommer att bli helt enligt pappas önskemål, säger
David Svensson i Malmö, vars pappa Roland Svensson avled 3 januari 2025, 86 år gammal. Han blir en av de första att begravas på Östra kyrkogårdens nya kvarter med askgravplatser.
Roland Svensson hade tydliga önskemål om sin begravning. Att
bli kremerad och sedan begravas utan gravsten, men med plats för sitt namn.
– Vi pratade en hel del om hans begravning, särskilt den sista tiden när han blev allt sämre under julen 2024. Han tyckte om tanken på minneslund, att dela platsen med andra, men ville samtidigt ha en namnskylt för honom själv och i framtiden tillsammans med mamma.
SE FLER BILDER ... på askgravplatserna – följ qr-koden.
David Svensson.
Foto: ANNA NORDQUIST
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
David Svensson och övriga familjen vill att hans pappa ska begravas i den nya askgravplatsen på Östra kyrkogården. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
Skriv din egen bön och dela med dig
En bön är ditt personliga samtal med Gud, för dig enskilt eller tillsammans med andra. Att be en bön är självklart för många, inte alls för andra. Men bönen blir en reflektion över livet. Nu bjuder Amos in dig att skriva din egen bön och skicka in!
◗ – Jag tycker att bönen är viktig. Den är mitt pågående samtal med Gud, säger Birgitta Flygare, medlem i församlingens kyrkoråd, fullmäktige samt Ekhagskyrkans verksamhetråd.
Birgitta skriver ibland egna böner, ofta med stödorden tack, hjälp och förlåt. På ett internat med församlingens ledning skrev hon:
”Gode Gud, tack för att du är nära oss, dag och natt.
SKRIV EN EGEN BÖN
Förlåt oss när vi sviker dig, varandra och din skapelse. Hjälp oss att leva med kärlek och ansvar –mot jorden, mot människorna vi möter och i vårt diakonala arbete.
Låt oss minnas att vi alla är skapade till din avbild och älskade av dig.
Vi ber i Jesu namn, AMEN”
– När man sätter sig ner och formulerar kommer orden till mig. Det är fantastiskt. Man kan be med ord eller i tystnad och sitter man några stycken tillsammans och ber känner man en levande Gudskraft, man känner närheten till Gud. ”När man samlas är jag mitt ibland er, sa Jesus”, konstaterar hon.
◗ Gör som Birgitta, skriv din egen bön och skicka in till Amos redaktion senast 10 januari 2026
Mejla till: jonkoping.kom@svenskakyrkan.se ... eller posta till:
Svenska kyrkan Jönköping
Box 280
551 14 Jönköping
Märk kuvertet ”skriv din bön”.
◗ Alla som skickar in får en liten present som tack. Vi kommer sedan att publicera ett urval i tidningen och på webben.
◗ Redaktionen utgår ifrån att du inte använder internet/AI för att formulera din bön.
”Jag tycker att bönen är viktig. Den är mitt pågående samtal med Gud”, säger Birgitta Flygare.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
”Bönen
ska vara en tillgång, ingen prestation”
◗ Vad är en bön. Hur använder man den? Vi vände oss till Ulf Svensson, präst i Jönköpings församling och ansvarig för vuxenundervisningen, för att få vägledning.
– En bön är ett samtal med Gud som kan vara vad som helst. Man behöver inte vara på ett visst sätt som till exempel att böja knä eller knäppa händer. Det finns ingen som är expert på detta. Bön är ett liv som man formas i, säger Ulf Svensson.
Över tiden kan bönens betydelse variera stort.
– När livet är lugnt och smidigt är inte bönen så påtaglig, men när livet kostar på och man behöver få hjälp tror jag att det är många som uttrycker sin tanke i bön.
Mikael Bergström
LÄS MER ... om Ulf Svenssons syn på bön. Följ qr-koden!
Vinnarna i höstkrysset
Tack till alla som skickade in svar, 122 stycken. Vi gratulerar vinnarna
i korsord nr 3 2025:
◗ Ann-Catrine Alm Rosén, Jönköping
◗ Lisbeth Persson, Jönköping
◗ Johan Hector, Jönköping
◗ Robert Lago, Jönköping
◗ Lena Cassegård, Jönköping
Rätt korsordssvar i förra numret: Bli kvar hos mig
DIN KYRKA
Förskolan:
”Jag är tacksam för tacos”
◗ Vi har alla något att vara tacksamma för. Det kan vara familjen, bostaden, ett jobb, kompisar eller något så enkelt som tachos på fredagskvällar. För det var ett av många svar vi fick när vi frågade Harry, Sigrid, Charlie och de andra barnen på en av församlingens förskolor, Kyrkklockan, avdelning Storklockan, vad de är tacksamma för.
– Man kan vara tacksam för saker som man gillar, eller något roligt som ska hända, som en resa. Jag har varit i Spanien, Grekland och Öland, säger Charlie.
När Kyrkklockan var med på familjegudstjänst i Sofiakyrkan satte man upp en stor teckning där man satte dit saker att vara tacksam för. Saker eller personer som man är glad över att de finns, som att bo i ett hus, få mat varje dag och liknande.
Vid andakten varje fredag får barnen också gärna berätta om vad som ska hända i helgen, saker som man kan vara tacksam för. Svaren haglade:
– Gå och klippa sig. Bli hämtad av farmor. Gå på bio. Bo på hotell. Tacksam är en känsla. Det finns många sorters känslor, konstaterar barnen på Kyrkklockan.
– Som ledsen, glad, arg, nöjd, tacksam eller förtvivlad, säger Harry.
OCH VAD SKA man göra om man känner en känsla som kan vara lite jobbig, undrar förskollärare Cornelia.
– Då ska man prata om det med fröken, säger Sigrid. En och samma dag kan man
Harry, Charlie och Sigrid och de andra barnen på Storklockan blev uppmanade av det hemliga brevet att tillverka egna kikare. Så nu kan de spana mot nya äventyr.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
Andakt på Storklockan med berättelser och sång. Denna gång fick de berätta vad de var tacksamma för. Att få gå på bio, äta tacos, hämtas av farmor och bo på hotell, blev några av svaren.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
känna olika saker. Men varje gång man går ut på äventyr är man glad, konstaterar de och berättar om utflyktsmål som Friaredalens skatebana.
Äventyren dyker ibland upp som hemliga brev med avsändaren ”A.S”. Ibland kan det stå att man ska tillverka något, till exempel en
kikare, ibland att man ska gå till en speciell plats.
Storklockan jobbar också med processen hypotes, prova och resultat.
– Om man tänker på något så måste man pröva för att se om det fungerar. Till exempel hur många gosedjur som får plats i en cykelkorg. 31 blev det, säger Charlie.
AVDELNINGEN BESÖKER regelbundet Sofiakyrkan och får lära sig mer om alla saker som finns i kyrkan.
Redan nu ser de också fram emot flera avslutningsaktiviteter när de slutar på Storklockan till våren:
– Vi får gå upp i tornet på Sofiakyrkan, säger de.
Mikael Bergström
Taco lov för tacos!
Foto: GETTY IMAGES