ANDREAS WIJK:
”Jag insåg att homofobin skapats av människor, inte av Gud”
9 TIPS SOM GÖR DIG SVINNSMART
GÖRAN BONDESSON SKREV EN MÄSSA MED ALBIN FRONCZAK:
PÅSKEN – en skruvad trestegsraket
SKIFTEN Sluta jaga lyckan – fyll livet med mening
”Det har blivit många koppar kaffe och goda samtal under resans gång”DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | SLAKA-NYKILS PASTORAT | VÅREN 2023
Jag kommer ihåg när barnen var små och vi lekte med tågbana hemma. Decimeterstora träbitar med räls som skulle sättas ihop, några med lätt böj och resten raka. Du fick själv bestämma riktningen, svängarna och vart tåget skulle åka. En känsla av kontroll mitt i skapandet, där det ena så tydligt länkade i det andra.
Det gäller i stort som smått. Så är det att vara människa. Det är ständigt i rörelse, det finns alltid ”något bortom bergen” för att citera Dan Andersson.
FÖR ATT FORTSÄTTA med tågliknelserna kan vi konstatera att det både kan bli ett och annat byte, stopp, omstart eller omlagd sträcka längs vägen. Det är inte så konstigt. Vi är hela tiden på väg från eller till något. På egen hand eller tillsammans med andra. Från en plats till en annan i livet, från vinter till vår, från något bekant till nytt, prövningar, glädjeämnen, relationer eller vardagsbeslut. Korsade livsvägar, drömmar och förhoppningar.
Leken med tågbana ingav en känsla av kontroll.
Foto: LARSOLOF ÅBERG/
Visst finns likheter med våra liv i stort, en bit i taget – blott en dag, ett ögonblick i sänder. Men även om vi ibland vill intala oss annat så bjuder inte livet på riktigt samma mått av kontroll över livsbanan. Några sträckor, anhalter eller svängar kan vi själva styra, så klart, men mycket kommer till oss.
Livet består av växlingar och förändringar, både de vi själva önskar, de som bara blir och de vi inte vill ha.
Men vi är inte ensamma på livsbanan, jag tänker på orden ur Psaltaren 121:8: Herren skall bevara dig i livets alla skiften, nu och för evigt. Jesus, som har visat på det största av skiften genom sitt eget liv, död och uppståndelse, är nära i livets alla växlingar. När vi står där med en av livets tågrälsbitar i handen, då får vi komma ihåg att Gud är med på färden vare sig vi har kontroll eller inte.
En fin vår önskar jag dig!
Carl Jyllermark Kyrkoherde”
Jesus, som har visat på det största av skiften genom sitt eget liv, död och uppståndelse, är nära i livets alla växlingar.
Din församling
4 Aktuellt
6 Intervju
Carl Jyllermark, ny kyrkoherde
25 Musik Göran och
Albin har En Hel Del gemensamt
28 Kalendarium
Tema skiften
10 Jakten på lycka och meningen med livet
Porträtt
16 Andreas Wijk, artist
Jag har aldrig varit på en bättre plats
Reportage
20 Påsken En skruvad trestegsraket
Övrigt
23 Så blir du svinnsmart
24 Fem böcker med skiften i fokus
30 Symbolen Ägg
31 Korsord
När gjorde du senast en större förändring i livet och vad var det?
» Efter 30 år i Stockholm packade jag in mina fyra katter i bilen och flyttade tillbaka till Linköping. Det var både ett lätt och svårt beslut. Min pappa var dålig och jag ville ta vara på den sista tiden med honom. Samtidigt hade jag ju lägenhet och nätverk i Stockholm. Men nu är jag här, stortrivs och hoppas att kunna fortsätta som kantor i någon församling i Linköping när mitt vikariat går ut 2024.
”Vi är hårdkodade att söka mening med livet”, säger filosofen Frank Martela.
» Jag har bytt yrke några gånger genom åren. Efter skolan halkade jag in i begravningsbranschen. Sedan började jag hjälpa grannar med lite snickarjobb och plötsligt hade jag byggfirma. Nu är jag jobbonär och säljer enskilda avlopp. Jag gillar utmaningar och förändringar, det är kul när det gungar lite och jag får tänka till på hur jag vill att det ska bli.
» Den största förändringen i mitt liv kommer i sommar. Då flyttar jag och min familj till Öland. Vi har pratat om det i några år, så jag har hunnit vänja mig vid tanken. Men det är första gången i mitt liv jag flyttar, så det är stort. Ny stad, börja på gymnasiet, nya kompisar, nytt hus, det är en jätteförändring för mig. Samtidigt är det spännande och det kommer att bli jättebra.
» Varsågod! Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark
Nästa tidning: Kommer den 1 juni
Fira gökotta i det gröna på Kristi Himmelsfärdsdagen!
» Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen
finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil
» Den öppna verksamheten
för vuxna annonseras också i Corren.
VÅREN
» Att fira gökotta är en tradition som går tillbaka till slutet av 1800-talet. Enligt folktron kunde göken förutspå framtiden och det hade stor betydelse för det kommande året i vilket väderstreck man hörde vårens första rop från göken. Västergök är bästergök och så vidare.
Tidigt i ottan, ofta på Kristi Himmelsfärdsdag, gav man sig ut i naturen med kaffekorg för att njuta av våren och lyssna efter göken. Varför inte kombinera gökottan med en friluftsgudstjänst? Packa kaffekorgen och kom med på gökotta eller friluftsgudstjänst i Kristi Himmelsfärdshelgen.
Torsdag 18 maj
Kristi Himmelsfärd
Ekumenisk gökotta i Dalby Med församlingen Treklangen, Nykil-Gammalkils kyrkokör medverkar.
Tid: 08.00. Plats: Nykil.
Gökotta vid hembygdsgården AM Blås medverkar.
Tid: 08.00. Plats: Slaka.
Friluftsgudstjänst vid muséet Kören Sanctus medverkar.
Tid: 10.00. Plats: Ulrika.
Söndag 21 maj
Gökotta i Amundebo
Tid: 08.00. Plats: Ulrika.
Cuculus canorus. Foto: MIKELANE45/GETTY
Bokcafé
Gammalkils församlingshem
31 mars klockan 14.30–15.30
Författarvännerna Lena Nordenjack och Amie Fahlander samtalar om sina romaner, om skrivandets drivkrafter och svårigheter.
28 april klockan 14.45–15.30
Gammalkils syförening
Gammalkils församlingshem
16 mars, 11 maj klockan 14.00
Torsdagscafé
Lambohovskyrkan
Torsdagar klockan 14.00–16.00
Möjlighet att gå promenad för den som vill med start klockan 14.00.
Hantverkscafé
Nykil, Gamlegården
Måndagar klockan 17.30–19.30
Onsdagsträff
Skeda församlingsgård
8 mars, 19 april, 17 maj klockan 14.00
Trivselträff
Skeda församlingsgård
14 mars, 25 april, 9 maj klockan 14.00
Ulrika café
Ulrika församlingshem
23 mars klockan 18.30, 20 april
klockan 12.00, 25 maj klockan 18.30
Stickcafé
Ulrika församlingshem
Onsdagar klockan 14.30–16.30
Lambohov, församlingssalen
Torsdagar, udda veckor, klockan 12.00
Nykil, Gamlegården
Tisdagar, udda veckor, klockan 12.00
Slaka, Kyrkliden
Tisdagar, jämna veckor, klockan 11.30
» ... en pastorsadjunkt, som Johanna Olovson, är en nyvigd präst som arbetar i en utvald församling eller pastorat och får handledning av en erfaren prästkollega. När året som pastorsadjunkt är genomfört kan hen söka prästtjänster i Svenska kyrkan.
Johanna Olovson
» Johanna prästvigdes den 28 januari och är pastorsadjunkt i Slaka-Nykil 2023. Johanna är uppvuxen i Vadstena och har bland annat jobbat som kyrkvaktmästare och fritidsledare innan hon pluggade teologi i Lund. Hon kommer att tjänstgöra på gudstjänster och förrättningar i hela pastoratet.
Det här är Noomi, Johanna, Matilda, Märta, Linnea och Hanna!
Noomi Stenberg
» Noomi vikarierar som fritidsledare fram till sommaren 2024. Du kommer att träffa henne på Öppet hus i Nykil, Tisdagskul i Lambohov, Trädet och Fredagsmys i Skeda. Noomi är logoped och har tidigare jobbat inom förskolan.
Nya timvikarier på Kilen
» Vikarier behövs lite då och då på vår förskola Kilen. För att det ska bli bra både för barnen och vikarierna har vi en grupp med fasta timvikarier som nu har förstärkts med fyra nya ansikten.
Från vänster: Matilda Skogh, Märta Egerborn, Linnea Eidergren och Hanna Lundin. Foto: MARI LUNDMARK
» Vår musiker Martin Frodlund kan skapa oerhört vacker musik från orgeln. Men hur låter det när elen till orgeln stängs av och lamporna släcks?
Kom till Nykils kyrka lördagen den 25 mars klockan 19.30 så får du se och höra. Då firar vi Earth hour-gudstjänst med musik och tända ljus. Den mänskliga kraften är stark. Tillsammans kan vi få fart på orgeln även utan el, sprida ljus
och hopp och göra det möjligt att skapa en hållbar utveckling.
Earth hour infaller den 25 mars mellan 20.30 och 21.30.
Mer information om manifestationen » ... finns på wwf.se/earthhour
”Den mänskliga kraften är stark och tillsammans kan vi få fart på orgeln även utan el, sprida ljus och hopp och göra det möjligt att skapa en hållbar utveckling.
VEM? Carl Jyllermark, 44, ekonomen som sadlade om och blev kyrkoherde i Slaka-Nykils pastorat:
Gammalkils kyrka.
... Carls mottagning
» Carl Jyllermark tar emot i Gammalkils
kyrka 12 mars 11.00.
» Biskop Marika Markovits deltar.
» Efter mässsan blir det något enkelt att äta och mingel i kyrkan.
» Carl Jyllermark tillträdde tjänsten som kyrkoherde i Slaka-Nykils pastorat den 9 januari. Carl är uppvuxen i Norrköping och precis som många andra funderade han på yrkesval efter skolan. Präst var inget som fanns på hans lista över tänkbara yrken. Det blev militärtjänst i Stockholm, ekonomistudier i Jönköping och utomlands och sedan jobb inom marknadsföring och försäljning både i Sverige och Österrike.
– Vi var inte så särskilt kyrkliga i min familj, men jag har nog alltid funderat över livet och det existentiella. Min farmor var troende och jag minns att hon ofta berättade om kyrkor och präster från förr. Under åren med pluggande, studentliv och mitt första jobb var det något som hann i kapp mig. Jag kände mer och mer att jag inte var på rätt plats i livet och att jag var tvungen att ta den känslan på allvar.
DET BLEV EN flytt till Linköping för studier i teologi. Här träffade han Camilla, som har sina rötter på andra sidan Vättern. Så småningom gick flyttlasset till Skara där
Carl prästvigdes, var pastorsadjunkt och sedan började jobba som arbetsledande komminister Lidköpings församling.
– I Lidköping arbetade jag mycket med ungdomar och konfirmander. Det var roliga år och jag lärde mig väldigt mycket. Den del av församlingen jag verkade i är ganska lik det mångfacetterade Lambohov med blandad bebyggelse och stor kulturell mångfald.
TANKAR PÅ ATT vända tillbaka till Östergötland hade börjat gro och när Carl fick tjänsten som kyrkoherde i Kärna församling gick flyttlasset till Malmslätt och prästgården.
– Det har varit åtta fina år i Kärna, där medarbetare och förtroendevalda gjort ett stort och gott arbete tillsammans. Familjen har trivts bra i prästgården och barnen har rotat sig i skola och med kompisar. Så vi blir kvar i Malmslätt och flyttar till ett hus lite senare i vår. Livets skiften kan innehålla ett visst vemod, men jag ser verkligen fram emot att vara kyrkoherde i Slaka-Nykil.
Hur ser din bild av Slaka-Nykil ut?
– Jag ser ett dynamiskt, expansivt och levande pastorat där det händer mycket och det finns ett stort engagemang från förtroendevalda, ideella och anställda. Vilka utmaningar ser du, för kyrkan nationellt och för oss lokalt?
– Vi har en gemensam utmaning att skapa intresse för kyrkan och kyrkans verksamhet, att bygga och bevara relationer. Min vision är att vi som kyrka ska stå för en hoppfull närvaro i samhället, att vi sprider evangelium och visar i ord och handling vad det är att vara kyrka. Att vi finns för människor, där människor är, helt enkelt. Det är många som bär kyrkan på olika vis i dag, en utmaning är att öka den skaran, att bredda engagemanget.
– De gemensamma utmaningarna är ju också våra, lokalt. Vi har en spännande dynamik i pastoratets vidsträckta geografi med stad, stadsnära bebyggelse och landsbygd som helt klart är en rikedom, men också kan vara en utmaning i församlingsarbetet. Det gäller att tänka till för att både bevara det som är unikt i varje församling och få helheten att sträva åt samma håll. Nu ska du leda ett pastorat som dessutom är huvudman för en förskola – hur känns det?
– Det har jag inte gjort förut, så det blir spännande. Att driva förskola är ett fantastiskt sätt att bredda sig som församling och utveckla kyrkan till en naturlig del av civilsamhället. På förskolan möter vi barnen och deras föräldrar varje dag, där har vi alla möjligheter att bygga en relation som vi förhoppningsvis kan utveckla under många år framöver. Jag ser fram emot att få bekanta mig med Kilen och sätta mig in i huvudmannaskapet.
”Under åren med pluggande, studentliv och mitt första jobb var det något som hann i kapp mig”, säger Carl Jyllermark, som bytte ekonomi mot teologi. »
”
Vi har en gemensam utmaning att skapa intresse för kyrkan.
Carl Jyllermark
Ålder: 44.
Familj: Gift med Camilla. Tre barn 14, 12 och 9 år.
Bor: I Malmslätt.
Bästa bibelstället: Lukas 15, Den förlorade sonen
Bästa psalmen: 217, Gud för dig är allting klart
Piffa pastan med parmesan!
Foto: GETTY IMAGES
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag tycker om långa promenader, att cykla och vara med familjen. Jag lyssnar på mycket musik och sjunger gärna själv. Sedan är jag en passionerad hemmakock och kanske att det bor en trädgårdsmästare i mig också. Huset vi har köpt i Malmslätt har ett växthus och jag ser fram emot att börja fixa med en egen trädgård och odla i växthuset.
Vad gör du helst en ledig dag?
– Efter promenaden eller cykelturen landar jag ner i soffan med en kopp kaffe och ser några avsnitt på en serie eller en film. Jag har nyligen sett hela Stranger things och jag är lite överraskad av att jag har tittat på en skräckis. Det trodde jag inte. Varför har du har fastnat för matlagning?
– Förutom att det är trevligt att äta god mat så är det rofyllt att stå där i köket. Jag tycker om att ska-
Krämig kycklingpasta (ca 4 personer)
Ingredienser:
Pasta, valfri sort (Carl brukar ha skruvar)
ca 3 st kycklingfiléer
1–2 msk rapsolja
Salt, peppar
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
oregano/timjan
ca 1 tärning
buljong
1 tsk vetemjöl
0,5 dl vatten
3 dl valfri typ av
grädde
0,5 dl hackad
persilja
2 msk hackad
gräslök
Lite pastavatten
Parmesanost
Gör så här:
» Skär kycklingfiléerna i bitar, cirka 2 cm stora.
Stek på ganska hög värme i neutral olja tills de nästan är genomstekta. Salta och peppra, och lägg
åt sidan så länge.
» Lägg i pastan i kokande, väl saltat vatten.
» Fräs hackad lök och vitlök i olivolja utan att det får färg, tillsätt kyckling- eller grönsaksbuljong och en tesked vetemjöl som blandas ut. Späd med lite
pa något med olika ingredienser, att hitta balansen mellan de olika delarna och se till att de tillsammans gör en större helhet än var för sig. Det påminner faktiskt lite om församlingsarbete.
Har hemmakocken någon favoriträtt?
– Det beror helt och hållet på tillfället, men husmanskost och pasta i alla former är säkra kort. Pasta, olivolja, svartpeppar och parmesan finns alltid hemma. Det kommer man långt med. Barnens favorit är en krämig kycklingpasta, du kanske vill ha receptet?
Ja, självklart!
Vill du också prova Carls kycklingpasta? Receptet finns här:
vatten, grädden och låt koka upp försiktigt.
» Smaka av med salt, peppar och lite oregano eller timjan.
» Lägg tillbaka kycklingen i såsen och låt det puttra en liten stund.
» Spara lite av pastavattnet,
häll över pastan i såsen och blanda runt så det blir krämigt, tillsätt eventuellt lite mer pastavatten. Tillsätt hackad gräslök och persilja.
» Servera med riven parmesan och svartpeppar.
”Jag tycker om att hitta balansen mellan de olika ingredienserna. Det påminner faktiskt lite om församlingsarbete.
Kyrkoherde Carl Jyllermark finner ro i köket.
Malin Tegnhammar badar varje vecka, gärna vindstilla dagar.
Foto: PRIVAT
Många talar sig varma om kallbad. För coachen Malin Tegnhammar är de bästa effekterna de mentala.
» Än är det några veckor kvar på bästa badsäsongen, enligt landets kallbadentusiaster.
– För att det ska bli härligt badar jag helst en vindstilla dag, säger Malin Tegnhammar, regelbunden kallbadare sedan fem år tillbaka. Liksom många andra lockades hon av alla hälsofördelar.
– Jag är väldigt frusen av mig och hade egentligen aldrig trott detta kunde vara något för mig, berättar Malin. Men första doppet överraskade.
– Det gav mig världens kick. Att jag klarade att ta mig i och faktiskt stanna kvar i några sekunder gjorde mig imponerad av mig själv, berättar Malin.
Och i stället för att frysa kände hon sig varm efteråt.
Som experiment fortsatte hon att kallbada en gång per vecka och
insåg att hennes humör generellt blev bättre.
– Kallbad gör mig glad, men också modigare.
MALIN BADAR GÄRNA tillsammans med andra. Det är en säkerhetsaspekt, men det finns också något unikt i den positiva gemenskapen.
– De flesta är så nervösa inför sitt första bad att de inte lyckas dölja det på det där vuxna sättet som vi annars så ofta gör. Samtidigt blir många också så positivt överraskade av sig själva att de
inte kan låta bli att visa det, lite som stolta barn gör. Det tycker jag är så fint att se, säger Malin.
ATT KALLBADA HANDLAR många gånger om att övervinna hinder och gå utanför vår bekvämlighetszon. Det mod vi visar oss själva då är enligt Malin överförbart till andra situationer i livet.
– Om jag klarar att bada i en isvak, ja då klarar jag mycket annat också.
Kallbad är dessutom en konkret och mätbar prestation, till skillnad från så mycket annat i livet.
– Ett kallbad går inte att ifrågasätta eller prata bort efteråt. Gjorde du det, så gjorde du det.
EN ANNAN FÖRDEL är att du övar upp din smärttålighet. Genom att aktivt stanna kvar i det kalla vattnet lär du dig hantera obehag och vet att jobbiga känslor till slut lägger sig.
– Kanske att du mer undermedvetet vet att du klarar svåra situationer, säger Malin. Varför har kallbad blivit så populärt tror du?
– Vi lever så skyddat, vi är aldrig hungriga, aldrig kalla. Att kallbada är en rå, mänsklig upplevelse, som dessutom ger dig en ”hög på livetkänsla” tack vare alla hormoner som aktiveras. Du känner dig väldigt levande, säger Malin.
Sophie EkmanMalin
Tegnhammar
Ålder: 33 år.
Familj: Sambo och hund.
Bor: Kvissleby, söder om Sundsvall.
Gör: Coach, författare, kursledare och kallbadare.
Motto i livet: ”Vad är det bästa som skulle kunna hända?”
Instagram: Onespoonhappiness
5 tips för säkert kallbad
1 Alla kan kallbada, men om du har problem med hjärtat eller högt blodtryck, prata med din läkare först.
2 Bada helst en vindstilla dag för att inte bli nedkyld efteråt.
3 Bada inte ensam och gå i vattnet från strand eller via badstege.
4 Håll huvud, fötter och händer varma genom mössa, badskor/ullstrumpor och vantar.
5 Doppa hela kroppen förutom huvudet.
Att sträva efter lycka är ett självklart mål för många. Men lycka
är bara en kortvarig känsla, påminner filosofen Frank Martela. Skifta ditt fokus och hitta bestående mening genom kontakt med dig själv och andra.
Text: Linda Newhamn
Illustration: Kajsa Nordlund
Foto: Theresia Köhlin
ivets meningslöshet slår till ibland. Som när du mikrar ännu en lunchlåda för hastigt intag mellan möten. Eller när något tragiskt händer, som att någon drabbas av en allvarlig sjukdom. Då är det lätt att inse hur snabbt livet kan vända, och undra varför du ägnar dig åt så många betydelselösa saker i stället för att vara med dina älskade eller göra det du verkligen vill.
– Som människor vill vi att våra liv ska ha betydelse, vi är hårdkodade att söka mening. Den religiösa traditionen kan vara en orsak till att vi fortfarande, trots att vår kultur i hög grad sekulariserats, suktar efter en större ovanifrån given mening, säger filosofen Frank Martela, som forskat på ämnet mening och även skrivit boken
A wonderful life – insights on finding a meaningful existence
Som filosof får Frank Martela ofta frågan ”Vad är meningen med livet?” Men han tycker att frågan är svår. Många filosofer före honom
– Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet. Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?
Idagens västerländska kultur är vi många som hamnar på villovägar när vi i stället börjar söka efter lyckan genom resor, självförverkligande och köksrenoveringar. Och det är inte så konstigt, för det kommuniceras ofta att vi borde söka lycka. Ja, lyckan har snarast blivit vår heliga ko, ett självklart mål i livet.
– Men lycka är bara en känsla, som inte kan ge en bestående känsla av mening. Det är heller inget bra sätt att undvika existentiellt obehag.
Frank Martela skriver i sin bok att strävan efter att maximera den egna lyckan till och med kan slå tillbaka.
– Forskning visar att personer med ett exklusivt fokus på den egna lyckan är de som njuter minst av livet. Det kan också förstöra ens relation till andra, ”jag ser att du mår dåligt, men tyvärr jag ska yoga i dag”, trots att nära relationer är den sanna källan till lycka. Strävan gör också att vi inte tolererar livets jobbiga stunder lika bra, för vi känner oss misslyckade när vi inte är lyckliga. Men livet går ju upp och ner.
har konstaterat att det inte finns någon egentlig mening med livet. Forskare har sedan länge bevisat att människans liv ur ett större kosmiskt perspektiv är både flyktigt och obetydligt.
Så hur fyller du livet med mer mening? Det exakta svaret är såklart individuellt, men Frank Martela berättar att forskningen har hittat fyra vägar till ett mer meningsfullt liv. Den första handlar om att investera i dina nära relationer.
”Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet.
Frank Martela
Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?
ETT BETYDELSEFULLT LIV
1 Värdesätt och investera i dina relationer med andra människor.
2 Hjälp andra så hjälper du samtidigt dig själv.
3 Var i kontakt med dig själv, lär känna dig själv och bli den person du egentligen är.
4 Ta alla dina förmågor i bruk och lär dig nya saker.
Nästa uppslag: Hanna och Take bytte bana
A wonderful life – insights on finding a meaningful existence
Frank Martela
Harper Design International
När tanken på att bli präst väl var väckt, kändes det självklart för Hanna.
Hon upptäckte att drömyrket som skådespelare gjorde henne tom och självcentrerad. I dag jobbar Hanna Sundén som präst.
– Det är sällan jag går hem från jobbet utan att känna tacksamhet.
» Vi möts i Farstastrandkyrkan, som ligger högt uppe på en kulle, mitt bland lägenhetshus strax söder om Stockholm. Vid tillfället förbereder man för onsdagsmässa med efterföljande lunch.
– Det är fint att vi kan skapa mötesplatser för människor och bjuda in. Många i vårt samhälle behöver få höra att ”det vore roligt om du kom.”
inte riktigt överens med verkligheten.
– Man förväntas vara mer bufflig än vad jag är som person, man måste själv ha kontakter, vara väldigt framåt och sälja in sig själv. Men det jag framförallt inte gillade var hur jag blev allt mer självcentrerad. Det var mycket tankar kring min egen person, säger Hanna.
– Och när tanken väl var väckt kändes det självklart. Jag hade tron med mig sedan barnsben, men hade inte tänkt att det kallet skulle komma så tidigt i livet.
2020 vigdes Hanna till präst, och hon säger sig ha stor nytta av sin bakgrund som skådis.
– Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning; man klär på sig prästkläder, ställer sig inför folk och förmedlar något. Med den skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.
HANNA TYCKER ATT prästyrket känns mer meningsfullt.
Hanna är nöjd med sin valda väg, även om drömmen från början var att bli skådespelare. Redan som barn gillade hon att leka olika karaktärer.
– Mamma har berättat hur hon ibland trodde att det var flera barn i ett rum, men när hon gläntade på dörren var det bara jag som satt där och gjorde olika röster.
SOM UNG LOCKADE även röda mattor och kändisskap. Hon gick teaterlinjen på gymnasiet, några eftergymnasiala utbildningar och jobbade sedan med olika friteatergrupper.
Men drömmen om yrket stämde
Hanna Sundén
Ålder: 36 år.
Familj: Man och två barn, 1 och 4 år.
Bor: Hägersten.
Gör: Präst i Farsta församling, Stockholm.
Hon hamnade i en form av kris, å ena sidan hade hon byggt upp sin identitet kring skådespeleriet, å andra sidan var yrket inte alls lika uppfyllande som hon trott.
– Samtidigt fanns det en rädsla i att släppa drömmen, för då kanske jag aldrig skulle kunna plocka upp bollen igen.
HANNA HADE OCKSÅ vid den här tiden många tankar kring kärleksrelationer.
– Hur skulle det kunna uppstå ett möte med någon annan när jag var så fokuserad på mig själv?
Till slut var det en vän som sa till Hanna att hon borde bli präst.
– Det är en väldig variation, jag möter människor i olika åldersgrupper och skeenden i livet. När det är begravning får jag möta människor i sorg. Vid ett dop är det ofta tacksamhet, glädje och förväntan. Eller som i dag, då vi har mässa och lunch, där det i hög grad handlar om att skapa en mötesplats för både nya och gamla besökare. Alla behöver få känna sig sedda, säger Hanna.
Att få ge till andra har även visat sig ha ett högt värde för henne själv. – Nästan dagligen uttrycker folk hur tacksamma de är för något så enkelt som ett vänligt bemötande, alla människor är inte bortskämda med det. Deras tacksamhet värmer.
”Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning. Skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.
”Jag mår gott av att se allas engagemang”, säger Take Aanstoot.
När nyheterna visade bilder från kriget i Ukraina började Take fundera på om hans lastbil kunde vara till hjälp. I dag driver han hjälporganisationen Blågula bilen.
» Take Aanstoot hade precis kört av färjan i Gdansk när han förstod att det var något problem med lastbilen han skulle skänka till Ukraina. Röda varningslampor lös. Han tog kontakt med en polsk bekant, som i sin tur ringde några vänner på en verkstad 15 mil bort. Take förklarade att han skulle anlända sent och att de därför kunde ses morgonen därpå.
– När kriget startade hade jag väldigt dålig koll på Ukraina.
Likt de flesta följde Take nyheterna, men såg också kompisar fylla sina bilar med förnödenheter för att åka med dem till Ukraina.
Det kändes ineffektivt. Han började fundera på den där gamla lastbilen han hade, som stått parkerad hos en kompis alldeles för länge.
pengar som sovsäckar, rullstolar, mediciner och motorsågar – för att inte tala om alla människor som gärna bidrar med sin tid.
– Totalt är vi ett 30tal personer som hjälps åt, och vi har kört ner 25 välfyllda fordon till Ukraina. Så jag blev ju tvungen att starta en organisation.
Hela processen har varit såväl rolig som galen.
– Jag mår gott av att se allas engagemang. Det har varit väldigt förvånande, men ger också hopp om framtiden, säger Take.
– Men när jag anlände vid tiotiden stod det tre killar där redo att ta emot mig, de hissade upp lastbilen, fixade det som behövde, släppte ner mig igen och sa ”go get them.” De ville inte ha ett öre för sin insats. Det var väldigt starkt.
JA, ATT KRISER kan ta fram det goda ur människor, och hur goda gärningar sprider sig, har Take fått erfara ofta det senaste året. Han är initiativtagare till hjälporganisationen Blågula bilen, som skänker fordon och förnödenheter till det krigshärjade Ukraina. Han är också ägare till en stor restaurang i Linköping, De Klomp, och hade egentligen fullt upp redan tidigare.
Take
Aanstoot
Ålder: 48 år.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Linköping.
Gör: Restaurangägare och grundare av organisationen Blågula bilen.
– Så jag skickade ut en fråga på Facebook om någon ville hjälpa till att fylla bilen.
GENSVARET BLEV STORT, Take fick ta emot allt från elverk och powerbanks till strumpor och choklad. Och snart åkte han ner till Ukraina via Polen för att lämna rubbet till den ukrainska militären.
– På vägen ner twittrade jag att om någon ville lämna soppapengar så gick det bra att swisha en slant. Väl hemma kollade jag på kontot och insåg att jag fått in 70 000 kronor, så det var bara att köpa en lastbil till och göra om proceduren.
Det var i mars 2022, och så har det rullat på. Take har fått in såväl
VID SIDAN AV sitt vanliga jobb lägger Take säkert 40 timmar i veckan på detta.
– Jag vågar inte riktigt räkna, men familjen tycker att jag är hemma alldeles för sällan. Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät, säger han och skrattar.
Vad driver dig att fortsätta?
– Ukraina behöver vårt stöd. Men detta har också en indirekt effekt. När svenskar är villiga att bidra så här mycket blir det tydligt för våra politiker hur viktig frågan är för folket. Då är det lättare för dem att fatta beslut om nya stödpaket. Därför fortsätter jag.
”Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät.
Redan som 12-åring förstod Andreas Wijk att han var gay, men kämpade i många år med ångest, skam och motstånd från sin familj och kyrka.
I dag är han äntligen tillfreds med sin homosexualitet och känner sig närmare Gud än någonsin.
» Andreas Wijk ska just lämna kyrkan efter högmässan, när en äldre herre kommer fram och säger hur mycket han uppskattade Andreas intervju med Carina Bergfeldt på SVT, där Andreas berättade att han är gay. Andreas frågar mannen hur han ser på sig själv, han anar att mannen också är gay, varpå mannen svarar att han fortfarande inte riktigt känner sig hemma i någon grupp. Men han är noga med att understryka hur glad han är för den yngre generationen, där man på ett helt annat sätt är fri att älska vem man vill.
– Tänk att ha levt ett helt liv och fortfarande inte få känna acceptans för den man är, säger Andreas Wijk.
Vi möts i Allhelgonakyrkan i Stockholm, känd för sin inkluderande syn på människor. Andreas är mitt uppe i några hektiska veckor, där modelljobb och musik varvas, ”jag har så många spännande projekt
på gång.” Han strålar, babblar och erkänner att: – Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet. Att kunna vara helt transparent med vem jag är gör mycket för mitt välmående. Det är som att jag hela mitt liv har haft en fasad, och nu när den är borta, ja… då blir livet vackert.
FÖR DET DÄR med att vara fri att älska vem han vill är en ganska nyvunnen känsla även för Andreas. Och den har inte kommit utan kval. För trots att sexuella relationer mellan personer av samma kön avkriminaliserades 1944 i Sverige, och homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos 1979, har normer levt kvar och hbtqi-personer har fått utstå hat och hån ända in i vår tid. Det var faktiskt först 1996 som homosexuell kärlek visades på svensk tv, i favoritsåpan Rederiet En sensation! ”Bögkyssen”, basunerade kvällstidningarna ut.
Andreas växte upp i en frikyrklig miljö, där hans pappa var pastor i Pingstkyrkan och mamman specialpedagog. Familjen bodde de första tolv åren i lilla Nybro, strax utanför Kalmar, varpå flyttlas
”Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för. »
”Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet, säger Andreas Wijk, som delar sin tid mellan musik och modelljobb.
» Eftersom han alltid stått nära sina föräldrar vände han sig till dem.
set gick till Göteborg. Han beskriver en kärleksfull barndom där kyrkan var en naturlig del av livet, något Andreas längtade till, en plats där han hade sina vänner.
– Mamma, pappa, min syster och jag var ett riktigt dreamteam. Mina föräldrar är de mest kärleksfulla, omhändertagande människor jag vet, och deras gudstro avspeglar sig hela tiden i att finnas där för människor.
Även Andreas har alltid känt sig trygg och älskad.
– Det är en gåva att ha den tryggheten med sig genom livet, det har gjort mig ganska orädd. Jag har med liv och lust kastat mig ut i saker, som kreativitet och musik, och inte varit rädd för att göra misstag. Sexualiteten är det enda område där jag inte ens vågat ta minsta lilla snedsteg.
MUSIKEN KOM TIDIGT in i livet, han var fyra år när han första gången spelade i Davidmusikalen. Vid 12 års ålder vann han en talangjakt, och kom med i barnpopgruppen Popcorn.
– Sedan fick pappa skjutsa mig land och rike runt på olika uppträdanden. Vi fick uppträda både på Skansen och i tv-programmet Lattjo lajban. Andreas upptäcktes även av de stora modemärkena, och var inte mer än 16–17 år när han fick sitt första stora modelljobb. Sedan dess har han fått göra plåtningar för märken som Dolce & Gabbana, Gucci, Tommy Hilfiger och Diesel.
– I det yrket har jag verkligen fått vara med om spännande saker och se världen.
MEN PARALLELLT MED detta finns en mer ångestfylld historia. Andreas mamma och pappa kommer båda från frireligiösa familjer, och är uppvuxna med budskapet att homosexualitet är fel, en synd, något som ska fördömas.
... kring hbtqifrågor inom Svenska kyrkan.
1951 Svenska kyrkans biskopar tar avstånd från kriminalisering av homosexuella handlingar.
1995 Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft.
2005 Kyrkomötet beslutar att kyrkan aktivt ska motverka diskriminering av personer på grund av sexuell läggning.
2009 Kyrkomötet beslutar att äktenskapet kan omfatta alla par och arbetar fram en vigselordning för par av samma kön.
– Kärleksfulla som de är ville de hjälpa mig, så hur absurt det än låter nu började vi be tillsammans för att jag skulle bli fri från dessa känslor, samtidigt som vi höll det hemligt för alla andra. Där är det viktigt att förstå att mina föräldrar gjorde det här utifrån den trosuppfattning de då hade. De trodde att deras son skulle komma till helvetet för att han var gay, och ville självklart göra allt för att det inte skulle ske. Jag förstod även att de klandrade sig själva, ”Är det något vi har gjort?”
Han säger att han i många år avslutade varje bön med orden ”Gud, gör mig fri.”
Kände du hopp? Trodde du att det skulle lyckas?
– Absolut, jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.
Men hopp går hand i hand med förtvivlan, så när bönerna (såklart) inte fick gehör blandades hopp med hopplöshet.
Tvivlade du på Gud i samband med detta?
– Aldrig, fast nu tänker jag att det kanske hade varit bra, för i stället tvivlade jag på mig själv, funderade vad det var för fel på mig. Ja, min tro har alltid varit så stark att jag hellre har gett upp delar av mig själv än min tro. Var du ihop med killar i hemlighet?
– Nej, eftersom jag trodde att homosexualitet var en synd, så vågade jag inte det. Det spelade ju ingen roll om jag höll det hemligt för familj och vänner, Gud skulle ändå se mig.
HAN MINNS EN kyss i Köpenhamn, men fick förälskelse till trots panik, och blockade sedan killen överallt.
– Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för.
När Andreas var 19 år utsågs han till Årets bäst klädda och fick pris på en gala på Café Opera i Stockholm – något han såg fram emot enormt mycket, ända tills konferenciern Josefin Craaford sa något i stil med ”Du är snygg och sjunger – du måste ju vara gay!”
– Det präglade dem så starkt att de inte ens ifrågasatte saken, förklarar Andreas.
Så när Andreas kring 12 års ålder kände hur det började pirra i kroppen och han insåg att han förmodligen kommer att bli kär i en kille, så blev han livrädd.
– Mina föräldrar hade aldrig sagt det rakt ut, men jag förstod att det var oacceptabelt.
Han var ju bara barnet, men bar nu på en stor hemlighet som han absolut inte vågade yppa för någon.
– Den perioden var den psykiskt tuffaste i mitt liv. Jag förstod att mina tankar var syndiga, vilket gav mig en stark ångest, och jag kunde gråta mig själv till sömns.
Kanske var det talangjakterna och musiken som distraherade, för han lyckades så småningom lägga problemet åt sidan. Men när han var 15 år bubblade allt upp igen.
– Jag var så rädd för att ångesten skulle greppa tag i mig igen att jag kände att jag måste prata med någon.
2018 Regnbågsnyckeln blir Svenska kyrkans hbtqimärkning.
2019 Svenska kyrkans första transhearing genomförs.
2022 Kyrkomötet röstade nej till att präster måste acceptera att viga samkönade par –så fortsättning följer.
– Hon hade ju ingen aning om vad jag brottades med, men jag kände mig trängd och förnekade bestämt.
Det kom att ta ytterligare tio år, och en pastor som försökte driva ut det sjuka genom att skrika ”Vik hädan!”, innan Andreas till slut vågade öppna upp. Varför tog det så lång tid? Jag förstår att man i din familjs kyrka såg detta som en synd, men samtidigt verkade du i en modebransch som är känd för sin gaykultur, Prideparaden pågick i Stockholm och vd:ar kom ut som trans.
– Ja, du… vi har väl alla vår process som måste få ta sin tid, men troligen hade det gått fortare om jag valt att prata med någon annan än mina föräldrar.
VÄNDPUNKTEN KOM NÄR han 2019 började läsa teologi på nätet, och kom i kontakt med pastorn Niclas Öjebrandt, som aktivt verkar för att kyrkan ska bejaka hbtqi-personer. Han pratade med Andreas om att bibelns kärleksbudskap, att Gud älskar oss som vi är, är överordnat.
”
Jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.
Andreas Wijk
Ålder: 29 år.
Familj: Mamma, pappa och syster. Stockholm.
Gör: Artist. Aktuell med: Låten If I was gay
– Han hjälpte mig att omformulera min tro, och då kunde jag sluta se mig själv som sjuk. Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud. Sedan dess har jag känt mig närmare Gud än någonsin, samtidigt som jag är en homosexuell man. Hans föräldrar hade egna samtal med denna teolog, vilket fick även dem att ändra syn på homosexualitet, vilket i sin tur ledde till ett öppenhjärtigt förlåt. – De har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt mig för, men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras. I dag jobbar min pappa som fängelsepastor på Hall och ger hopp till klienter.
I OKTOBER FÖRRA året skrev och släppte Andreas låten If I was gay, som handlar om de frågor han själv brottats med. Och i november var han med och berättade sin historia i SVT. Han säger att han fått mycket kärlek sedan dess, framförallt på sina internationella sociala medier-konton. Fast i Sverige har vissa också haft tonen ”det är väl ingen grej att komma ut i Sverige i dag.”
– Men det beror på vilket sammanhang du befinner dig i här, och internationellt har fler upplevt liknande saker som jag.
Men han har också fått en del hat.
– Jag har aldrig tidigare sett så mycket av den gröna spy-emojin som nu.
Han berättar också att många av hans kristna vänner valt att ta avstånd ifrån honom.
– Det har varit otroligt smärtsamt, för jag trodde att vi skulle finnas där för varandra no matter what. Det har fått mig att känna mig väldigt ensam, och ett tag hade jag svårt att veta vem jag kunde lita på.
Nu har han skapat sig en ny grupp vänner att dela livet med, och hans allra bästa vän, Mikael, som Andreas känt sedan barnsben, finns kvar.
Andreas föräldrar har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt honom för.
”Men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras”, säger han.
– Det känns mäktigt. Vi har pratat mycket om hur synd det är att vi inte kunnat vara mer transparenta inför varandra, och hur sorgligt det är med tystnadskulturen som finns i vissa kyrkor, där man går runt och låtsas vara en ”perfekt” människa. Det är ju så mycket skönare när vi kan prata med varandra om våra problem. Att kämpa med saker är ju att vara människa.
Vad drömmer du om?
– Åh, på många sätt lever jag redan min dröm. För bara några år sedan trodde jag inte att jag skulle få uppleva romantisk kärlek, nu drömmer jag om att en dag träffa någon att älska och bilda familj tillsammans med. Jag drömmer också om att frikyrkan, likt Svenska kyrkan, ska se på mitt framtida äktenskap på samma sätt som en heterorelation, säger han.
Du sa tidigare att du brukade avsluta dina böner med ”Gud, gör mig fri.” Vad avslutar du dem med i dag?
– Amen, säger Andreas och skrattar.
”Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud.
Påsken är inte bara kyrkans största högtid och en mathelg av rang. Upplägget med tre helgers stegrad dramatik inför Jesus död och återuppståndelse har med tiden lett till ett crescendo av rätt så egendomliga traditioner.
Hur har det blivit så?
» Firandet av kyrkoårets stora helger har under århundradenas lopp formats i en yster dans, där kyrkoårets ritualer mött bondårets praktiska anpassningar till årstiderna. I mixen finns också förkristna föreställningar och allt fler kommersiella inslag. Därför ägnar vi oss glatt åt märkligt beteende utan att begripa varför.
Ståuppkomikern Johan Glans har sammanfattat det genom att låta en tänkt företrädare för kyrkan be en reklambyrå komma på sätt att hålla påskens minne av frälsarens död och återuppstån
delse levande. Han får svaret:
”Kycklingar! Vi ska ha massor av kycklingar, och hönsfjädrar som vi sätter i kvistar. Och ägg, det ska handla till 90 procent om ägg! Barnen kan måla dem i kulörta färger. Och så ska vi ha en hare! Det är en lurig jävel. Han gömmer äggen – så får barnen leta. Och så kan du klä ut barnen till kärringar, så kan de gå ut på stan och be om godis.”
Hur i allsin dar har det blivit så här?
Påsken är ursprungligen en judisk högtid, firad till minnet av uttåget ur Egypten då folket
”Man tänkte att Jesus försvagades på korset. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria Långfredagsgudstjänst i Uppsala domkyrka.
... påskens dagar?
Skärtorsdagen
» Jesus äter en sista måltid med sina vänner. Ofta firas en skärtorsdagsmässa i en kyrka nära dig.
Långfredagen
» Jesus dör på korset. Långfredagsgudstjänst firas oftast utan orgel eller piano eftersom det är kyrkoåret sorgligaste dag.
Påskafton
» Jesus vänner är ledsna och rädda.
Påsknatten
» Jesus uppstår. Påsknattsmässa firas ofta i kyrkan, och/eller högmässa på påskdagen.
befrias från slaveri. Den firade också Jesus med sina lärjungar, men med egna tillägg som skapade den kristna påsken.
– När han säger ”Denna kalk är det nya förbundet” inbegriper han alla i världen, inte bara judarna. Han erbjuder människorna befrielse från ett inre slaveri, säger Jonas Eek, präst och teologie doktor i religionspsykologi.
– Även om påsken förändrats finns grunden kvar i nattvarden. Varje söndag är en påskdag, varje mässa en påminnelse.
PÅSKEN KAN SÄGAS börja med Palmsöndagen, till minne av Jesus ankomst till Jerusalem. Men lika gärna kan man säga att den startar med Fastlagssöndagen, som inleder fastan 40 dagar före påsk. Efter denna långa lågaffektiva upptakt ökas intensiteten med Stilla veckan från Palmsöndagen för att kulminera i Påskdagens klimax.
– De tre söndagarna definierar påsken, med stigande spänning. En trestegsraket som lyfter i de dramatiska påskdagarna, med torsdagens måltid och Judaskyss, fredagens död på korset, söndagens återuppståndelse och måndagen då Jesus återser sina vänner, säger Jonas Eek, Denna historia väckte säkert anklang hos bönder i forna tider, men var ändå svår att översätta till deras liv. Ganska snart började Bibelns budskap kompletteras med andra berättelser, förklarar Tommy Kuusela, som är doktor i religionshistoria och arkivarie på Institutet för språk och folkminnen, Isof, i Uppsala.
Påskkärringar (häxor) och godistiggande har snart flyttats helt och hållet till halloween.
– Bondesamhället byggde på muntlig tradition, där man hörde vad de gamla berättade. Det kyrkliga finns med i grunden, men budskapen har vävts ihop med andra tankar. Man tänkte att Jesus försvagades på korset och
Jesus återuppstod på påskdagen, som infaller söndagen efter långfredag.
hans makt i världen minskade. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.
De onda makterna ansågs vara extra farliga i tider av sorg, särskilt på skärtorsdagen. Man riskerade att falla offer för häxors trolldom. De kunde till exempel bygga en bjära, som tjuvmjölkade korna, genom att blanda blod och vissa föremål medan häxan rabblade magiska formler.
Men man kunde skydda sig med järn, som en kniv på tröskeln, eller måla tjärkors på ladugården. Kodynga på dörrar och väggar funkade också. Man kunde även ställa sig på tröskeln i ottan och ropa högt, så minskade risken att man skulle hemsökas av väsen.
Även eld skyddade, och därför tändes påskeldar.
I boken Påskhögtiden från 1920 av Louise Hagberg beskrivs: ”Trollkärringarna brukade också, trodde man, om påsken sätta sig
på skorstenskransen, och för att mota bort dem gjorde man då upp eld; man tog en gammal skosula av näver, svavel, tjära och svinhår och tände på, så att det rökte ordentligt innan spjället sköts upp.”
ATT PÅSKEN FÖRKNIPPAS med ägg beror på att hönorna började värpa igen efter vintern. Däremot är haren ett senare tillskott.
– Den kom in i början av 1900talet från Tyskland, där det fanns en tradition av olika djur som värper ägg. En tupp var vanligt. Det uppkom lekar i högreståndsmiljöer, där man gömde ägg i herrgårdarna. Det kom till Sverige som motiv på påskkort, men då ersattes tuppen av en hare, säger Tommy Kuusela.
En av kyrkans framgångsfaktorer har varit att kristliga högtider tagit fasta på äldre traditioner och format om dem. I det fornnordiska samhället firade man kvartalsvis, vid övergångarna mellan årstider.
9 april
» ... är påskdagen år 2023. Det var då Jesus uppstod, och även om alla dagar från skärtorsdagen till annandag påsk i folkmun kallas för påsken, så är det egentligen påskdagen som inleder påskveckan.
Påskharen, enda haren som värper ägg.
Foto: GETTY
Påsken knöts till det gamla vårblotet, men man bytte ut innehållet. Helgerna fortsätter att förändras, i pyttesmå steg. Globalisering och invandring har lett till att vi sätter nya saker på påskbordet, att sillen får ny kryddning och liknande. Men den stora förändringen är att godistiggandet snart har flyttats helt och hållet till halloween, som för de unga ersätter allhegonafirandet.
JONAS EEK VÄLKOMNAR nya inslag, men är samtidigt rädd att något går förlorat:
– Nu är Stilla veckan inte alls stilla längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen, går och handlar, checkar in på nätbanken, går på gym. Men vad händer när alla dagar är lika? Livet blir riktningslöst. Jag tror det är en del av förklaringen till att folk blir utmattade, säger han.
– Det är toppen att det inte längre är sorgemusik i radio på långfredagen. Men samtidigt var helgerna längre förr, då hade man tredjedag påsk och jul. Det var ett välkommet avbrott som vi saknar nu.
”
Nu är Stilla veckan inte alls stilla längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen. Men vad händer när alla dagar är lika?
kilo mat
varje svensk per år.
Så blir du ...
En tredjedel av all mat som produceras slängs. Och det slängs mest i våra hushåll. Ta hand om ditt matavfall och vår planet genom att bli svinnsmart. Här är 9 smarta tips.
1
Mindre portioner
Ta för vana att inte lägga upp för mycket mat på tallriken. Ta hellre om. Detta är särskilt bra att försöka lära barn som kanske har svårt att bedöma eller varierande aptit dag för dag.
2
3
Skjut upp handlingen
Dags att handla? Vänta två dagar. Det finns med all säkerhet matvaror hemma så att du, med lite fantasi, kan svänga ihop några måltider till.
4
Fixa en ät-snart-låda
Samla ihop det som börjar vissna i en särskild ät-snart-låda, och fundera på vad du kan slänga ihop för gott. Kanske en paj?
Planera innan du handlar
Gör en veckomeny och låt en dag vara en restdag. Köp hem basvaror som kan användas till många rätter. Ägg är en räddare som skapar allt från pannkakor och omelett till äggröra och paj. Bönor, linser, fryst broccoli och kokosmjölk är basvaror som du kan addera med andra lite mer känsliga råvaror och trolla fram en god gryta, soppa eller pastarätt.
5
Märk upp och frys in Frys in även små mängder fisk, fågel eller kött. Perfekt som bas i en wok ihop med grönsaker. Frys in frukt och bär, gott till smulpaj. Chark som närmar sig sista förbrukningsdag och även mjölk går bra att frysa in. Glöm inte att märka upp.
6
Ha tilltro till dina sinnen Matens bäst före-datum betyder inte att varan är oätbar. Lukta och smaka. Verkar det som det ska, är det bra mat som går utmärkt att äta.
7 Restfest en dag i veckan
Se det som en rolig utmaning att ta tillvara på matrester. Kanske göra en omelett, en salladsbowl, steka ris eller ugnsrosta grönsaker. Ostkanter kan rivas och användas för att göra en varm smörgås i ugnen. Rester av pasta blir en bra bas i en gratäng tillsammans med en god tomatsås.
8 Var inte rädd för att äta tråkigt All mat behöver inte vara Instavänlig. Det är okej att äta potatis både till lunch och middag två dagar i rad.
9 Var tacksam för maten
Prata om arbetet från sådd till skörd, hur och varifrån mat transporteras, arbetet med mat i butikerna. Ta reda på hur det är att odla ris, bananer, majs, nötter och meloner. Kanske odla något själva! Slutligen, prata med varandra om att mat är en gåva som inte är självklar för alla människor. Så många har för lite.
» Mat är en mänsklig rättighet, ändå går miljoner människor på jorden hungriga. Det behöver inte vara så. Genom Dela lika-dagen den 20 mars, uppmärksammar Act Svenska kyrkan världens orättvisa fördelning av makt och resurser, samt behovet av att dela med sig.
Vill du stötta kampanjen?
» Swisha valfri gåva till 900 1223. Läs mer på: svenskakyrkan.se/act/ fasteaktionen
Dessa fem böcker kan hålla din hand – mellan kärlekar, genom årstider, dag och natt, liv och död.
Text: Sophie Ekman
Skilsmässan
Moa Herngren
Nordstedts
Gift/skild. Bea och Niklas lever ett till synes problemfritt familjeliv med sina två tonårstjejer på Östermalm i Stockholm. Men efter trettiotvå års äktenskap rasar allt samman en het dag i juni. Niklas lämnar hemmet och kommer inte tillbaka. Det visar sig att han träffat en annan och vill skiljas. Bea försöker förstå, vad gick fel? När blev det som byggde deras förhållande meningslöst?
Moa Herngren skildrar mästerligt den övergivna Beas oförståelse, och byter sedan perspektiv och beskriver vad som fick Niklas att vilja bryta upp. En spännande och tänkvärd skildring om smärtan så många känner igen när en relation brister.
» ... Sandra Signarsdotter, biträdande kyrkoherde i Gustaf Vasa församling som skrivit boken En del av livet, är aktiv debattör och har bland annat publicerats i Dagens Nyheter och Kyrkans Tidning. Hon skriver regelbundet predikotexter för Svensk Kyrkotidning och anlitas som föreläsare.
Godnattsagor för vuxna
Kathryn Nicolai
Albert Bonnier förlag
Dag/natt. Författaren Kathryn Nicolai
är känd för sin Podcast med namnet Nothing much happens. Där delar hon sina små berättelser på samma sätt som i denna bok. Oavsett om du har svårt att somna, vaknar mitt i natten och inte kan somna om, eller känner dig orolig och rastlös på dagen, lugnar bokens små historier ditt sinne.
Du placeras i olika scener, som även fungerar som mindfullness och peppar din självmedkänsla. Du besöker bokhandeln, beundrar naturen eller klappar en katt. Berättelserna är rika på sinnesbeskrivningar, som doften av nybakat bröd, syren eller känslan på hösten av solen mot ryggen och den svala luften i ansiktet. Perfekt att läsa då och då, för komma till ro.
En del av livet
Sandra SignarsdotterVerbum
Liv/död. Aldrig doftar väl häggen så starkt som när vi är i sorg. Det skriver Sandra Signarsdotter, kaplan i Gustav Vasa församling i Stockholm, i den tröstande och hoppingivande boken En del av livet. Hon påminner om hur vi blir mer närvarande i våra sinnen när vi förlorat någon närstående och lyssnar inåt. För livet är skört, det inser vi särskilt då. Tillsammans med Sandra möter du som läsare nära anhörigas tankar och känslor. Genom andras erfarenheter kan du som själv bär på sorg få stöd, eller inhämta kunskap om hur du bemöter människor som förlorat en anhörig. Boken andas hopp från första till sista sidan och lämnar en känsla av att inte vara ensam och att det går att gå vidare.
Den lilla Spenatgumman
Martin Widmark, Emma Karinsdotter, Emilia Dziubak
Bonnier Carlsen
Ensamhet/gemenskap. En vacker bilderbok för både stora och små, om den lilla och rätt så ilskna spenatgumman som bor djupt inne i en besjälad sagoskog. Varje år gör hon sitt bästa för att stoppa våren – som hon ogillar. Men en dag när hon som vanligt patrullerar fram för att hindra knoppar från att slå ut och djur från att vakna, möter hon en arg människopojke. Han plockar upp den fräsande gumman och tar med henne hem. Det visar sig att de bär på varsin sorg. Kan de kanske läka tillsammans?
En saga att minnas om saknad, förlust och ensamhet, men också om ilska som kan drabba en person som förlorat någon nära. Här finns också vänskap och det fina budskapet om naturen läkande kraft.
Trädgårdar
Ulf Nordfjell
Nordstedts
Årstidsväxlingar/klimatförändringar. Ulf Nordfjell är välkänd landskapsarkitekt som skapat många hyllade trädgårdar och parker runt om i världen. I sin nya bok Trädgårdar får du följa med in i tio nya skapelser, från norra Sverige till Medelhavet. Du får en eftertraktad inblick i arkitekturen och designen bakom vackra slottsparker och villaträdgårdar, men också insikt om årstidernas växlingar och hur de påverkar allt. Och vad händer i trädgården på kort och lång sikt när klimatförändringar sker? Viktiga trädgårdstankar inför den gröna säsongen. Snart, när jorden rett sig, kan vi äntligen ta fram spaden igen. Denna bok inspirerar mycket.
När Göran Bondesson, präst och körsångare i jazz- och gospelkören Fröjda, blev utmanad av körledaren Albin Fronczak att skriva en mässa var hans första tanke ”kul – men när skulle jag ha tid med det?”
» Så hamnade Göran på sjukhus och blev sjukskriven. För att få tiden att gå och tänka på något annat plockade han fram gitarren och började leka fram melodislingor. Slingor som så småningom byggdes vidare till en mässa som nu fått namnet En Hel Del – Flera av låtarna är i upptempo och jag har blandat stilarna friskt, berättar Göran. Det är rock och blues och vispop och gospel. Det är helt enkelt En Hel Del. Texterna bär ett stråk av mörker, blandat med hopp. De är ett uttryck för livet i största allmänhet och tillvaron med psykisk ohälsa i synnerhet. Men livet är aldrig helt nattsvart, det finns strimmor av
ljus som bryter igenom. När livet krackelerar kan man ändå på något märkligt sätt se helheten i delarna och hur delarna hör ihop med helheten.
MÄSSAN SJUNGS DELVIS av kör och församling tillsammans. Vissa partier sjunger kören själva och i andra är det en solist. Kompet sköts av ett band med piano, gitarr, bas, trummor och saxofon. Körpartierna har skrivits av Albin som fått instruktioner från Göran hur han har tänkt sig det hela.
– Jag har haft alla klanger i huvudet och vet precis hur kören och solisterna låter och hur jag vill att helheten ska vara. Det har jag haft med mig när jag skrivit låtarna och
sedan förmedlat vidare till Albin. Vi har gjort demoinspelningar tillsammans för att se att det blir som vi tänkt oss. Och det har blivit många koppar kaffe och goda samtal under resans gång.
Mässan uruppfördes i Lambohovskyrkan 5 mars. Om du missade det kommer flera tillfällen, lovar Göran och Albin.
– Klart vi ska sjunga den här mässan flera gånger i Lambohov. Datum är inte klart ännu, men förhoppningsvis redan någon gång nu i vår. Mässan kommer också att sjungas i Högsby pastorat under våren. Den är skriven för Fröjda, men det är bara roligt om flera körer vill sjunga den, avslutar Göran.
Mari LundmarkDet har blivit många koppar kaffe och goda samtal för
Albin Fronczak (till vänster) och Göran Bondesson under arbetet med mässan.
”Texterna är ett uttryck för livet i största allmänhet och tillvaron med psykisk ohälsa i synnerhet.
Småblommiga penséer är tåligare, och pryder kyrkogårdarna även i år.
... du snart kan ladda bilen vid kyrkan?
» Grusgångarna på våra kyrkogårdar ser kanske lika ut vid en första anblick, men de kan vara anlagda på helt olika vis och det gör att skötseln måste anpassas till varje grusgång. Det kräver kunskap och det har våra vaktmästare skaffat sig nu i vinter.
Ljuset har kommit tillbaka och dagarna blir längre och längre. Snön smälter bort och kanske har du redan börjat spana efter tussilago i dikeskanten och den där speciella blå, lite skimrande färgen bland fjolårslöven som bara blåsippor kan ge.
» På våra kyrkogårdar är det hög tid att städa upp efter vintern och börja förbereda på allvar inför våren. Vinterdekorationer tas bort, bänkar tas fram och vattnet kopplas på. När det här görs beror på vädret, men också på den enskilda kyrkogårdens förutsättningar.
– Vi brukar kunna ta fram bänkar och koppla på vattnet i början på april, berättar Anna Danielsson, som samordnar arbetet på pastoratets kyrkogårdar.
– Men förutsättningarna är olika. Hur vattenledningarna ligger har betydelse och det kan
vara olika kallt i till exempel Skeda och Ulrika.
I månadsskiftet mars–april är våra säsongsanställda kyrkvaktmästare på plats. I år är det några bekanta ansikten som kommer tillbaka, men också några nya. I nästa nummer av Himmel & Jord presenterar vi hela gruppen.
BLAND DET FÖRSTA säsongarna får ta sig an är vårplanteringen på de gravar som tecknat avtal om gravskötsel, och då är det penséer som gäller.
– Det blir småblommiga penséer i blandade färger i år också. Plantorna kan se lite små ut till att börja med, men de är tåligare, lättare att sköta och utvecklas bättre på sikt än de storblommiga varianterna. Dessutom blommar de i stora ”ruggar” och det brukar bli vackert.
Mari Lundmark
» Om allt går enligt plan kommer det att finnas laddstolpar på parkeringsplatserna vid våra kyrkor när sommaren kommer. Det tycker vi är ett bra sätt att bidra till ett mer hållbart samhälle. Mer information om vad det kostar och hur du betalar kommer.
– Om vi gör fel finns risken att vi luckrar upp hela underlaget och då kan grusgången snabbt förvandlas till en ogräsbädd. Och det vill vi ju inte, säger Anna Danielsson, som samordnar arbetet på pastoratets kyrkogårdar.
Nya kunskaper ger nya perspektiv och nu ska grusgångarna på våra kyrkogårdar ses över. Det är också ett bra tillfälle att kolla upp hur det står till med vattenledningarna, som ofta ligger under gångarna.
– I höstas lade vi om ledningarna på Gammalkils kyrkogård och det kan behövas åtgärder på fler kyrkogårdar. Det ska vi ta reda nu när vi ändå ser över gångarna.
» ... planterar våra vaktmästare ut på tre dagar i början på våren.
» Tujorna på våra kyrkogårdar har blivit förvuxna. På Ulrika kyrkogård har vi fått grönt ljus från Länsstyrelsen att byta ut dem mot idegran. När det här skrivs pågår det arbetet för fullt.
Vi ska söka tillstånd för att byta tujorna även på våra övriga kyrkogårdar. Så fort vi fått klartecken fortsätter arbetet även där.
Idegran är en klassiskt växt på kyrkogården och ett bra alternativ för häckar. Den hör till vår inhemska flora och tål vårt klimat bra. Om det blir idegran även på övriga kyrkogårdar återstår att se. Det finns flera alternativ som fungerar lika bra.
Vad vore livet utan kyrkkaffe? Våra kaffebönor är producerade på ett hållbart sätt.
Den 8 mars 2020 blev SlakaNykils pastorat miljödiplomerat i steg 1. Nu är det dags att ta nästa steg. När det här skrivs har vår miljögrupp haft uppstartsmöte och planerna för det fortsatta arbetet har börjar klarna.
» I steg 1 startade vårt systematiska miljöarbete. Vi tog fram en nulägesanalys som låg till grund för vision, policy, övergripande mål och delmål för miljöarbetet. Det arbetet ska vi nu bygga vidare på.
– I steg 2 ska vi säkerställa att det systematiska miljöarbetet blir en naturlig del i all vår verksamhet, berättar Anna Danielsson, som samordnar miljögruppens arbete.
– Vi ska skruva lite på visionen
och policyn, kanske sätta nya delmål och höja ambitionsnivån på några av de befintliga. Det här steget tar ungefär två år och vi strävar mot att bli diplomerade första halvåret 2025.
SVENSKA KYRKAN HAR en bred verksamhet i hela landet, och äger skog, mark och fastigheter.
– Det ger oss många möjligheter att medverka till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. En gemensam färdplan för klimatet har tagits fram och det har gjorts mycket bra arbete på nationell nivå som vi kan dra nytta av lokalt, till exempel när det gäller inköp.
» Genom miljödiplomeringen skapar vi förutsättningar för ett långsiktigt arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor.
» Kyrkans miljödiplomering liknar på många sätt de system för miljöarbete som finns i näringslivet. Det som skil-
jer är främst den teologiska grundsynen och en större betoning på delaktighet och gemensamt lärande.
» Det systematiska miljöarbetet ska genomsyra all verksamhet och det ska finnas mål för såväl de pastorala delarna
– Med en bred verksamhet kommer också stora behov av inköp av olika slag. Kaffe, till exempel. Det är något vi konsumerar mycket i kyrkan. När vi köper in det genom vårt ramavtal kan vi vara helt trygga med att våra kaffebönor är producerade på ett hållbart sätt, ända från odlingen till det att kaffet hamnar i våra koppar. Det finns ramavtal för det mesta vi köper in och vi kan bli ännu duktigare på att utnyttja dem.
Mari Lundmark
Läs mer om miljöarbetet ...
» ... på pastoratets webbplats www.svenskakyrkan.se/slaka-nykil
» ... och i kommande nummer av Himmel & Jord
... spännande föreläsning om klimatkrisen den 28 mars!
» Klimatkrisen utmanar oss på många sätt, som individer, samhälle, kyrka och församling.
Vad kan vi som kyrka säga och göra? Hur tror vi att Gud verkar i världen? Och hur tänker vi om Guds kallelse för oss i vår tid? Kan det som kallas ekoteologj hjälpa oss?
» Den 28 mars klockan 18.00 kommer Carina Sundberg till Skeda församlingsgård och föreläser om detta. Carina
som annan verksamhet.
Pastoratets
vision och över gripande mål tar avstamp i målen i den nationella
färdplanen för klimatet som sedan kompletteras med lokala
Sundberg är präst och teologie doktor, har varit stiftsteolog i Linköpings stift och arbetar nu bland annat med kurser om ekoteologi.
Palmsöndagen 2 april
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsgudstjänst
Utdelning av dopänglar. Barnkören Joy medverkar. Invigning av nya scouter.
Slaka kyrka
11.00 Högmässa
Ulrika kyrka 18.00 Mässa
Måndag 3 april
Slaka kyrka 18.30 Passionsandakt
Tisdag 4 april
Slaka kyrka 18.30 Passionsandakt
Onsdag 5 april
Slaka kyrka 18.30 Passionsandakt
Skärtorsdag 6 april
Ulrika kyrka
18.00 Skärtorsdagsmässa
Skeda kyrka
18.30 Skärtorsdagsmässa
Lambohovskyrkan
19.00 Skärtorsdagsmässa
Långfredag 7 april
Slaka kyrka
11.00 Långfredagsgudstjänst
Nykils kyrka
15.00 Gudstjänst
Påskafton 8 april
Lambohovskyrkan
23.00 Påsknattsmässa
Jazz- och gospelkören Fröjda.
Påskdagen 9 april
Skeda kyrka
11.00 Påskdagsmässa
Påskkören medverkar.
Annandag påsk 10 april
Lambohovskyrkan
10.00 Emmausmässa
Lambohovs kyrkokör medverkar.
Skeda
15.00 Emmausvandring Samling i Skeda för vandring till Skeda Udde. Mässa i Equmeniakyrkan cirka 17.00.
Ulrika kyrka
15.00 Gudstjänst Kören Sanctus medverkar.
Gammalkils kyrka
18.00 Påskgudstjänst Nykil-Gammalkils kyrkokör medverkar.
Påskriset är en påminnelse om Jesus lidande på korset.
» påsktuppen syftar på berättelsen om att Jesus förutspår att Judas ska förråda honom tre gånger innan tuppen gal.
» När Sverige var katolskt var det förbjudet att äta ägg under fastan. När fastan var slut var det vår, hönorna hade börjat värpa igen efter vintern och det fanns mycket ägg.
I kristendomen är också ägget en symbol för liv och för Jesus uppståndelse på påskdagen.
» Påskriset är en påminnelse om Jesus lidande på korset.
Passionsandakterna i Slaka, vad är det egentligen?
– I Slaka tycker vi så mycket om Stilla veckan. Skärtorsdagsmässa har vi firat länge, men för några år sedan kom tanken att vi lekmän skulle hålla enkla passionsandakter. Vår tidigare församlingsherde Linda gav oss fria händer att utforma andakterna, men fanns med som ett stöd i början.
Det hela mynnade ut i tre lekmannaledda andakter med olika teman. Nu har passionsandakterna blivit en tradition i Slaka. Kan du beskriva hur de går till?
– Det är vilsamma, meditativa andakter där vi sitter tillsammans framme i koret. Vi har ingen musik utan sjunger a cappella. Efter andakten sitter vi kvar en stund och den som vill delar med sig av sina tankar. Vill man inte säga något går det självklart bra att bara lyssna. Alla är välkomna till en rofylld stund i vår fina kyrka.
Här hittar du andakterna i Slaka
Måndag
18.30 Meditation
Under ledning av Annika Pohl. Tisdag
18.30 En stilla vandring genom påskens drama
Med Malin Thell
Onsdag
18.30 Orgelmeditationer
Med Martin Frodlund. Andakten leds av Thomas Svensk.
”Passionsandakterna har blivit tradition”... Ingrid Dahlberg, ordförande i Slaka församlingsråd.
Färga ägg
naturligt! Koka upp olika råvaror med vatten i några minuter. Låt svalna och tillsätt 1 tsk vitvinsvinäger och.
Lägg i kokta ägg och låt stå några timmar.
» Redan under forntiden var ägg speciella och förknippades med den spirande våren och det efterlängtade ljuset. Allt vaknade till liv, till och med hönorna som äntligen började värpa igen efter vintermörkret.
Som en symbol för nytt liv
passade ägg därför bra vid firandet av Jesus uppståndelse. Äggets skal får representera graven, där Jesus nya liv sedan bryter fram. Eftersom det förr var många som inte åt ägg under fastetiden före påsk fanns det väldigt gott om ägg när fastan tog slut. För att
markera äggens stora betydelse dekorerades de, och ibland även välsignades i kyrkorna. Vackra ägg gavs bort som present till nära och kära.
Det gör vi än i dag, men äggen är större, ofta gjorda i papp, och fyllda med godsaker.
Att vi symboliserar färgen gult med påsken är troligen också kopplat till äggen, eller snarare kycklingarna som kommer från dem.
» ... svenskar äter 70 miljoner ägg under påskveckan, ungefär dubbelt så mycket som en vanlig vecka. Väljer du Kravmärkt vet du att hänsyn tagits till djur och klimat.
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41,583 33 Linköping
telefon: 013-474 23 00 (vx)
Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Lambohov
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Skeda-Slaka
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Pastorsadjunkt
Johanna Olovson 076-140 42 66
Kyrkomusiker
Frodlund 073-075 07 30
Skeda-Slaka
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se
Ulrika-Lambohov
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98 birgitta.ruthberg@svenskakyrkan.se
Diakoner
Lambohov-Skeda-Slaka
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika
Annelie Almroth 070-341 02 70
Kyrkoherde
Jyllermark 070-357 93 79
Kontaktpedagoger Lambohov
Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdsansvarig Anna Danielsson 070-517 34 19 (träffas säkrast tisdag och torsdag kl. 08.00–12.00)
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00
Malmström 013-33 02 01 martin.malmstrom@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Pär Martinsson 073- 078 93 46 Ordförande i församlingsråden Lambohov Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil
070-237 05 14
59 38
076-163 93 40