DANIEL BOYACIOGLU:
”Om man börjar på minus vill man gärna ge tillbaka”
UTFLYKTSKTARTAN
Hitta till sommarens upplevelser i våra kyrkor
TIPS FÖR DIG SOM VILL BLI FÖRFATTARE
ANDERS WÅNG OCH
ANNE-BRITT HULT WÅNG, ULRIKA MUSEEUM:
”Det finns så många smarta lösningar bland föremålen”
Vad drömmer du om? Utifrån temat i detta nummer vill jag citera två psalmer, en känd och en lite mer okänd. Båda tycker jag har något väldigt klokt att säga oss.
Anders Frostenssons psalmtext i Guds kärlek är som stranden innehåller strofen ”vi vill den frihet där vi är oss själva, den frihet vi kan göra något av, som ej är tomhet men en rymd för drömmar” (Sv Ps 289). Här konstaterar han något viktigt, att drömmar hör ihop med frihet. Det handlar om frihet att få vara sig själv. Frihet som kan öppna, utveckla och ge möjligheter att nå mål och besanna drömmar. Vad innebär frihet för dig?
NÄR VI TITTAR både historiskt och ut över vår värld i dag så är friheten långt ifrån självklar, den upplevs till och med vara på tillbakagång. Den frihet som Frostensson
”Vi behöver fler drömmar, det får vi hjälpa varandra med att skapa rymd för.
beskriver har med andra ord en koppling till om drömmarna vi bär på kan besannas eller att livet åtminstone kan gå i rätt riktning. Därför är den friheten, som inte är tomhet, något att värna i stort som smått.
I psalmen Res oss upp igen av Per-Håkan Sandberg (821 ur psalmer i 2000-talet), finns orden ”ge våra drömmar liv, när vanan börjar vinna”. Det är lätt att tappa modet eller fastna i det som brukar vara på ett visst sätt. Det kan få oss att tvivla på om förändringar är möjliga.
VI BEHÖVER FLER drömmar, det får vi hjälpa varandra med att skapa rymd för, lyfta blicken både i vår närhet och i vår omvärld. Act Svenska kyrkan och många andra organisationer och människor arbetar med detta på många platser i världen, för frihet, bättre livsförutsättningar och att bryta mönster. Det kan vi stötta och bidra till på olika sätt. För även om det inte går att nå en drömvärld, kanske vi kan nå en värld med fler drömmar.
Med önskan om en fin sommar!
Drömmar hör ihop med frihet. Det handlar om frihet att få vara sig själv.
Foto: EVGENY HARITONOV/ MOSTPHOTOS
Carl Jyllermark Kyrkoherde
Din församling
4 Aktuellt
6 Lokalreportage Makarna Carlsons drömsamling blev Ulrika museum
25 Utflyktskartan
26 Sommar i ditt pastorat
28 Kyrkogård
Tema drömmar
10 Hitta din inre ledstjärna
Porträtt
16 Daniel Boyacioglu, poet
Spaning
20 Författardrömmen Så blir den verklighet Övrigt
9 Nyfiken på vägkyrkor
23 Hållbarhet Perenner
24 Boktipset
31 Korsord
I ljuset av den begränsade tiden blir de stora frågorna viktiga, säger biskop Fredrik Modéus.
PEFC/03-31-107
PEFC-certifierad
Denhärprodukten kommerfrånhållbart skogsbrukoch kontrolleradekällor www.pefc.se
”Det blir en tidsresa genom årstiderna och historien”
» Friluftsteater på gräsplanen bakom Gammalkils församlingshem är något av en tradition. I år är det dessutom 20-årsjubileum för Birgitta Wigforss i rollen som manusförfattare och regissör i Gammalkil.
Huvudperson i årets uppsättning är Sandra, en uttråkad och kanske lite uppgiven tonåring på sommarlov.
– Sandra funderar på om det är någon mening med att fira högtider i en tid och en värld som inte alls är i harmoni. Vem orkar, liksom? Mycket runt högtiderna är hysteriskt. Alla jagar och längtar hela tiden efter något, men vad är det där ”något” egentligen?
– Med hjälp av datorn ger sig Sandra ut på en tidsresa genom årstiderna och historien. Hon möter människor från då och nu, tar reda på hur olika fenomen runt våra stora högtider uppstått och hur vi kan hitta en mening med högtiderna i vår tid.
» Varsågod! Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
Vad kan vi vänta oss?
– Det blir mycket musik. Traditionella sånger uppblandat med svängiga låtar av mer modernt slag. Jag törs också utlova många igenkännande skratt under Sandras tidsresa.
Ensemblen består av cirka 15 amatörskådisar, den yngsta 12 år och den äldsta 94.
Grunden till manus har Birgitta fått i berättarkaféer under 2023 där man träffats och pratat om helgtraditioner från förr och nu. Hur går det för Sandra då? Hittar hon harmonin till slut?
– Jag ska inte gå händelserna i förväg, men jag kan säga så mycket som att allt inte är svart eller vitt och att harmonin kanske finns på andra ställen och på ett annat sätt än vad vi tror.
Jakten på Harmonin spelas veckan efter midsommar. Biljetter köper du på kulturbiljetter.se
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024. Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark Nästa tidning: kommer 2 oktober.
» ... Johannes
Döparen enligt
Lukasevangeliet ska ha fötts sex månader före Jesus, den 24 juni. Som vuxen uppmanade Johannes människor att förändras, att be om förlåtelse för sina synder och göra rätt. Det var Johannes som döpte Jesus.
Välkommen till kyrkan i midsommar!
... på Instagram!
» Nu finns pastoratet på Instagram. Här kan du både se bilder och filmklipp från vår verksamhet runt om i pastoratet.
» Du hittar oss på svenska kyrkan_ slakanykil
» Traditionen att fira midsommar går långt tillbaka i tiden – faktiskt ända till 1500-talet. Fram till 1952 inföll alltid midsommarafton den 23 juni, dagen före Johannes Döparens dag. Numera är midsommarafton alltid den fredag som infaller mellan 20 och 26 juni.
Lördag 22 juni
Nykil Gamlegården 18.00 Gudstjänst på verandan Tårta och kaffe.
Missa inte tårta i sommar!
Söndag 23 juni
Skeda församlingsgård 18.00 Gudstjänst på altanen Tårta och kaffe.
Ulrika kyrka 18.00 Musikgudstjänst Musik med familjen Åkesson. Jordgubbstårta och kaffe.
» Nu kan du boka dop enkelt och lätt på pastoratets webb. Där kan du se lediga doptider i pastoratets kyrkor och boka en tid som passar. Du kan också ange om du vill låna en dopklänning eller ha dopkalaset i något av våra församlingshem.
När vi fått din bokning gör vi en sista avstämning och sedan skickar vi en bekräftelse på den bokade tiden. Den präst som ska döpa kommer senare att ta kontakt för att bestämma tid och plats för dopsamtal. Dopet är en betydelsefull handling, en fest och ett minne för livet. Vi får välkomna ditt barn till familjen, vännerna och världen och ta upp barnet i kyrkans gemenskap. Och du kan bli döpt även som vuxen – det är aldrig för sent!
» När ett barn döps i någon av våra kyrkor hänger vi upp en dopängel i kyrkan. I Nykils kyrka har dopänglarna länge hängt i ljusbäraren, symboliskt omgivna av församlingens böner. En fin och vacker tanke, men vid något tillfälle har en ängel kommit för nära ljusen och då gått ett tragiskt öde till mötes.
Nu är det problemet löst. Smeden Claes Rask som bor i Nykil har gjort ett träd till dopänglarna. Att utforma trädet så det står stadigt var en liten utmaning, berättar han.
Det krävdes också flera tekniker och olika material innan allt var klart.
Det nya dopträdet står i Nykils kyrka.
Foto: ANNAKARIN THALIN KARLBERG
– Nästan hela trädet är gjort av återanvänt järn, det är bara foten som är i nytt material. Jag har smitt löven för hand på städet i smedjan och sedan svetsat samman alla delar. För att få en svart yta använde jag svartbränning, en gammal metod där man värmer in linolja i järnet. Det har varit ett roligt uppdrag, allt från att klura ut hur konstruktionen skulle se ut till att tillverka delarna och sedan svetsa ihop allt.
Tidigare har Claes också tillverkat en golvljusstake som används i advent i Nykils kyrka och en ställning med raka, eldgaffel och skopa till den öppna spisen i Gamlegården.
”Det har varit ett roligt uppdrag att klura ut hur konstruktionen skulle se ut, tillverka delarna och sedan svetsa ihop allt. Claes Rask, smed
» Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www.svenska kyrkan.se/ slaka-nykil och i appen Kyrkguiden.
Kom och invig nya orgeln!
» Nu står den nya kororgeln på plats i Skeda kyrka och självklart ska detta firas. Om inte med pukor och trumpeter, så med en riktigt maffig orgelgudstjänst tillsammans med Skeda-Slaka kyrkokör.
Så här såg det ut i april när kororgeln började byggas på plats i Skeda kyrka.
» Även i år blir det försommarkon sert i Lambohovskyrkan. Jazz- och gospelkören Fröjda med solister och instrumentalister bjuder på härlig sommarmusik. Det blir ock så en insamling till Act Svenska kyrkan.
När och var?
Datum: Söndag 9 juni. Tid: Plats: Lambohovskyrkan.
Kom och var med när vår nya, fina kororgel invigs!
När och var?
Datum: Söndag 2 juni. Tid: 18.00. Plats: Skeda kyrka.
VAD? Ulrika museum invigde årets utställning ”Fingerfärdigt” med hantverk från Ulrikabygden.
» På Kristi Himmelsfärdsdag öppnade Ulrika museum traditionsenligt för säsongen och årets utställning Fingerfärdigt med hantverk från Ulrikabygden invigdes. Museet, som har funnits i mer än 60 år, kom till genom en donation från makarna Hanna Pettersdotter och
Sven Jacob Carlson i Lilla Emtefall som genom åren hade byggt upp en stor samling av bruksföremål från bygden.
I muséet finns föremål som kan ge oss moderna nutidsmänniskor en bild av hur tidigare generationer levde i självhushållningens tid, vilka
redskap man använde, hur man bodde och klädde sig.
SVEN JACOB CARLSONS intresse för gamla föremål och att samla väcktes redan under skoltiden och tog ordentlig fart i takt med att han fick det allt bättre ställt ekonomiskt.
I Lilla Emtefall lät Sven Jacob Carlson uppföra en såg, utvecklade en affärsrörelse och blev med tiden en välbeställd trävaruhandlare. Han var också ledamot i kommunalnämnden, kyrkorådet och skolrådet.
Han köpte bruksföremål av olika slag, tog hand om sådant andra inte behövde längre och besökte auktioner. Hanna delade hans intresse för gamla föremål och kunde också mycket om textilier och vävning.
Till slut bestod samlingen av mer än 2 500 föremål och fyllde alla tillgängliga utrymmen på
”Behövde man till exempel en tunna fick man tillverka ett laggkärl eller ägna många timmar åt att gröpa ur en timmerstock.
Anne-Britt Hult Wång, ordförande i museistiftelsen
gården. Tanken på att uppföra ett bygdemuseum väcktes hos makarna. 1950 fick Ulrika församling frågan om man kunde ta emot föremålen som gåva mot att församlingen byggde ett museum och bildade en stiftelse. Så blev det. Museet stod färdigt 1962. Det är ritat och byggt för samlingarna, precis som makarna ville ha det. Sven Jacob hann också med att dokumentera sin hembygd, bland annat i boken Anteckningar om Ulrika socken. Intresset för att skriva fanns också hos dottern Helfrid. Hon gifte sig med konstnären Olaf Jordan och bodde utomlands i många år. Efter andra världskrigets slut kom hon tillbaka till Sverige och Östergötland och började
» Museet har öppet 9 maj–14 september. Entré: 20 kr. Öppettider: Söndagar till och med 14 september: 14.00–16.00. 27 juli–3 augusti: 12.00–17.00. 7–8 september: 10.00–16.00. 14 september: 10.00–17.00.
Anders Wång i Ulrika museum, som har funnits i mer än 60 år. Möblemanget är original från Lilla Emtefall.
... av museets spännande föremål!
» Kolla in pastoratets Instagram i sommar. Där kommer vi att berätta om några av alla spännande föremål på museet.
En bulthjulsvagn är ett av alla gamla föremål som finns att se på Ulrika museum.
”Här finns både kultur och natur, så ta en dag i sommar och besök museet, kyrkan och åk till Öna.
»
Viprödsleklänningen
i en modell som blev vanlig i mitten av 1800talet. Samma smårutiga mönster men i blått finns i bårtäcket i Ulrika kyrka.
Anders Wång, ordförande i Ulrika församlingsråd
skriva ner alla berättelser hon hört som liten. Hon skrev både böcker om bygden och barnböcker, men också artiklar i tidskrifter och i Corren.
Hanna gick ur tiden 1951, Sven Jacob 1955. Makarna är begravda på Ulrika kyrkogård. Sven Jacob har själv huggit och bearbetat gravstenen.
ANNE-BRITT HULT WÅNG och Anders Wång har varit engagerade i Ulrika museum under många år. AnneBritt som ordförande i museistiftelsen och Anders som representant för Ulrika församling. Att gå runt på museet, se föremålen och läsa om dem ger perspektiv på livet tycker de båda.
– I dag kan vi ganska enkelt köpa det vi behöver, så var det inte förr. Det var självhushåll som gällde, pengar fanns
inte på det sätt de gör i dag. Behövde man till exempel en tunna fick man tillverka ett laggkärl eller ägna många timmar åt att gröpa ur en timmerstock. De textilier vi har i samlingarna är fina hanterk, gjorda på enkla vävstolar och antagligen i dålig belysning eftersom det inte fanns någon elektricitet. Det är imponerande, säger AnneBritt.
– Jag tänker mycket på den stora uppfinningsrikedomen och hantverksskickligheten, fortsätter Anders.
– Det finns så många smarta lösningar bland föremålen. En bulthjulsvagn som kunde anpassas för en rad olika ändamål, harvar som fungerade på den steniga jordbruksmarken runt Ulrika, kreativa lösningar för råttfällor och mycket mer. Och allt är gjort utan avancerade verktyg.
SAMLINGEN ÄR INTAKT, inga föremål har sålts eller avyttras. Några har dock varit tillfälligt utlånade till Slotts och domkyrkomuseet och Östergötlands museum i Linköping. I museet finns ett arkiv med
Hannas och Sven Jacobs dotter Helfrid, här med maken Olaf Jordan, skrev både böcker om bygden och barnböcker, samt artiklar i tidskrifter och i Corren. Foto: PRIVAT
handlingar och foton från Ulrika. Det finns också en liten butik där man kan köpa vykort, böcker och hantverk från trakten. Ulrikabygden är värd en utflykt, säger Anders.
– Här finns både kultur och natur, så ta en dag i sommar och besök muséet, kyrkan och åk till Öna. Där får man också en bild av hur livet kunde te sig för de som med mycket små medel brukade skogen och markerna förr.
– Muséet är öppet på söndagar, men har vi möjlighet öppnar vi gärna för den som vill komma hit på annan tid. Ring så bestämmer vi något, avslutar AnneBritt.
Vägkyrkan i Hålta i Kungälvs kommun har varit sommaröppen i 15 år. Vägkyrkor finns både i Sverige och utomlands, så håll utkik på vägarna.
Foto: MARCUS GUSTAFSSON
Visste du att många kyrkor håller extra öppet under sommaren? En sådan kyrka kallas sommarkyrka – eller vägkyrka om den ligger vid en väg.
» I vårt avlånga land finns det nästan tusen sommaröppna kyrkor, varav ungefär 140 är vägkyrkor som ligger lättillgängliga för bilister och andra vägfarare.
Här erbjuds en skön paus med
lugn och ro, lite svalka, och kanske även ett äventyr längs vägen. Många har daglig andakt, en del ordnar också musikkvällar och aktiviteter för olika åldrar. Ibland finns enklare servering.
SÅ NÄSTA GÅNG du är ute på tur och ser en vacker kyrka, varför inte stanna till en stund. Kom ihåg att även ett tomt kyrkorum har en historia att berätta, alla symboler och
målningar bär på vårt kulturarv. Att ligga på rygg i en kyrkbänk och ta in rummet från ett nytt perspektiv kan vara inspirerande. Att låta barn ställa frågor och fantisera fritt kan vara spännande.
Sophie Ekman
Hitta en vägkyrka nära dig! » Här finns en karta över alla sommarkyrkor och vägkyrkor i Sverige: www.svenskakyrkan.se/sommarkyrkan
Att befinna sig ensam i en kyrka kan vara speciellt, och ge dig en chans att utforska kyrkorummet helt utifrån dig själv. Ta hjälp av frågorna och gör din egna kyrkvandring:
1
Ta ett varv runt kyrkan. Vad ser du? Vilken sida av kyrkan tycker du bäst om? Hur gammal kan kyrkan vara? Vad tror du den varit med om?
2 Innan du kliver in i kyrkan, ta med dig ett löv. Lägg det i din öppna handflata. Försök vandra så sakta genom kyrkorummet att lövet ligger kvar.
3 Använd alla dina sinnen inne i kyrkan. Är det kallt eller varmt? Luktar det något? Hör du något? Vilken känsla möts du av?
4
Titta framåt och bakåt, uppåt och nedåt. Ser du något oväntat? Något du blir nyfiken på? Något du aldrig sett tidigare?
» ... många kyrkor erbjuder informationsmaterial och guidade rundturer. Vissa har även digitala guider och personal på plats. Utforska gärna landets kyrkor med appen Kyrkguiden! Där kan du också se aktuella gudstjänster och evenemang.
5 Finns det någon plats du tycker extra mycket om? Slå dig ner där du trivs. Varför tror du att du drogs till denna plats? Vad upplever du inom dig? KLIPP UT
Att
tillåta sig att drömma är viktigt. Det ger oss mening, säger både psykolog Katarina Blom och biskop Fredrik Modéus. Men hur förverkligar vi drömmarna? Och vad är det för skillnad mellan dröm och längtan?
Text: Linda Newnham
Illustration: Sophie Ekman
öreställ dig att du sitter på den där stora segelbåten i en hamn i varma Medelhavet, omringad av glada vänner. Eller att du flyttar in i det vackra vita trähuset du såg på väg till skolan som barn, med en trädgård full av rosor och spatserande höns.
Fast vänta. Hur skulle du ha råd med det? Hur skulle det funka med barnen och jobbet? Nej, det får bli senare i livet. Sen. Ja, det är lätt att släcka en dröm redan innan fantasin fått riktig fart. Det behöver inte ens handla om en särskilt stor dröm. Kanske drömmer du om att börja spela fotboll igen, i korplaget. Eller att våga fråga grannen om att bli dagmatte till hennes ljuvliga, svansviftande labrador.
Att tillåta sig att drömma kostar inget, men kan ha stor betydelse för dig. Enligt psykologen
Katarina Blom, författare till Tillsammans-effekten och vägledare i SVT-programmet Den svenska konsten att döstäda, ger drömmar livet riktning och syfte.
– Det är också spännande att våra hjärnor inte uppfattar tid kronologiskt. Det du tänker på blir verkligt för hjärnan, som om det händer här och nu. Så om du sitter hemma och blir nervös inför något nästa vecka, kan du få fysiska stresspåslag. Det här kan du också vända till din fördel genom att sjunka in i en härlig livsdröm. Då känns det i kroppen som att du redan lever drömmen, vilket kan bidra till din livsgnista, du känner mer hopp, ork och kraft, säger Katarina.
Drömmarna är också ett sätt att lära känna sig själv, vad du längtar efter och har för behov.
– De säger något om vad du värdesätter i livet. Är det ett torp på landet du vill ha, sex barn, eller att få resa till världens alla länder? Precis som en organisation har en vision för att vägleda medarbetarna i hur de ska prioritera, kan en dröm vara en kompass som vägleder dig i livet. Hur ska du prioritera ekonomiskt för att närma dig målet? Är en vältränad kropp viktig, så att du kan bestiga det där berget?
Katarina vill dock flagga för att det inte är okomplicerat att hitta sin dröm. Bli inte förvånad om känslor som skam, skuld eller sorg dyker upp. För om du som barn sällan kände att man trodde och satsade på dig, kan drömmen trigga känslor av skam: Jag är inte värd det här, att ha det så bra.
Katarina Blom, psykolog
– Du kan också känna skuld när du tänker på din
dröm, att du har svikit dig själv, för livet blev inte alls som du hoppats på. Eller säg att du drömmer om att hitta en fantastisk pappa till dina barn. Då kan du känna en sorg och saknad över att du själv inte hade en så kärleksfull och lekfull pappa.
Om drömmen väcker den typen av obehagskänslor, vad ska jag göra då?
– Lägg en varm hand på platsen i krop pen där du känner obehaget, eller över hjärtat om du är osäker. Du kan säga till dig själv att ”det är naturligt att många olika känslor kommer fram”. Dröj kvar vid obehaget och ge värme med en mjuk inre röst, som om du tröstar ett oroligt barn. Därefter kan du varsamt utmana obehaget i fem eller femton minuter, kanske sätta en timer. Försök då stanna kvar i drömmen och brodera ut den. Om du vågar göra det kommer du märka att obehaget klingar av, säger Katarina Blom.
På frågan om det finns bättre eller sämre livsdröm mar svarar Katarina att det viktiga är att fundera över vilken funktion drömmen har i ditt liv. Om du dröm mer om att bli bäst i världen på något, är drömmen varken bra eller dålig i sig.
”Det
finns en kraft i längtan att ta tillvara på, säger biskop Fredrik Modéus.
Katarina Blom, psykolog.
sa på, som att jobba med något som känns meningsfullt, stressa mindre för att vara mer närvarande i livet, och pengar för att kunna sätta lite guldkant på tillvaron. Vill du bli lycklig på lång sikt är detta mer värt än en månad på Mauritius, säger hon.
Oavsett om drömmarna är stora eller små, är det bra att ibland realisera dem.
– Det ger en känsla av agens, att du är kapabel, förmögen att ta hand om dig själv. Det är ett sätt att bygga både självkänsla och självförtroende som du kan ha användning av i livet i stort.
Så vad ska du då göra för att komma igång? Katarina tipsar om att skriva en lista med saker du behöver göra för att komma närmare din dröm. Fråga dig sedan vad som är ett prioriterat steg.
– Det måste inte vara något krångligt och komplicerat. Det svåraste är ofta att börja överhuvudtaget, så starta med något som är viktigt men enkelt, som du vet att du kan slutföra. På så sätt får du medvind och börjar känna lite momentum.
3 tankar på vägen ... med biskop Fredrik
Modéus:
1 Ta dina drömmar på allvar.
2
Utforska dem modigt. Fundera på vad de står för. Drömmer du om en resa till Bali, så kanske det egentligen är äventyr du vill ha mer av.
3
Dela dina tankar med en klok medmänniska. En sparringpartner, som en själavårdare eller psykolog, att bolla med.
5 Skapa en lista för att närma dig drömmen Vilka steg behöver du ta för att komma närmare din dröm? Skriv en lista. Gör en fyrfältare och sortera in punkterna under två axlar: svårt/ lätt och viktigt/ej viktigt. Nu kan du se vilka uppgifter som är mer krävande för dig och hur viktiga de är. Börja med en uppgift som är lätt och viktig. Vi blir mest motiverade av framsteg, så ge dig själv snabba framsteg i starten.
6 Varningsfinger!
Reflektera över hur dina drömmar påverkar ditt beteende. Fungerar de som ett sätt att undvika vardagens problem, eller inspirerar de dig att agera på sätt som tar dig närmare din dröm? Om drömmen mest är en flykt, se om du i stället kan möta problemen i vardagen och lösa dem konstruktivt.
Daniel Boyacioglu, poet och drömfångare:
KORT
OM...
Daniel Boyacioglu
Ålder: 43 år.
Familj: Singel, stor familj.
Bor: Stockholm.
Gör: Poet, dramatiker och musiker.
Aktuell med: Daniels bok
Daniel Boyacioglu är förortskillen som blivit en folkkär poet och uppnått en dröm som verkade omöjlig. – Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också, säger han.
Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin
» När vi besöker poeten Daniel Boyacioglu i Björkhagen, Stockholm, står han i hallen och stryker skjortan. Daniel ligger lite efter, för hans springtur gick så bra så den blev längre än tänkt. Men njutbar. Han flyttade ändå hit just för att ha en riktig skog att springa i.
– Jag mår bra när jag är i skogen. Jag tror att skogen, inte savannen, är vår tryggaste miljö, så jag är aldrig rädd där. Inte ens om jag springer mitt i natten, utan pannlampa och kommer vilse. Det enda jag känner då är att jag för en liten stund har huvudrollen i actionfilmen om mig själv.
”Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv är det svårt
att
Medan Daniel fixar espressokaffe och bullar berättar han att han befinner sig på en bra plats. – Allt och precis inget är förändrat på samma gång. Jag vaknar som vanligt upp och tycker det kämpiga är kämpigt, men livet har samtidigt plats för mer välmående. Jag tar lite lättare på saker, kanske för att jag har omförhandlat min egen självbild. Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv, och behövt kämpa och slå underifrån, är det svårt att förlika sig med att man är senior, etablerad och uppskattad.
DET ÄR 20 år sedan Daniel Boyacioglu debuterade. Sedan dess har hans meritlista blivit nästan oöverskådlig. Han anses vara den som tog spoken wordpoesin till Sverige. Redan som 19åring vann han SM i Poetry slam första gången, har gett ut sju diktsamlingar, spelat på Dramaten, gjort uppsättningar för radioteatern, sommarpratat och skrivit musik. Författaren Johannes Anyuru har kallat Daniel för
förlika sig med att man är etablerad och uppskattad. »
”Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet”, säger Daniel Boyacioglu.
»
portalgestalt inom svensk poesi. ”Det är bara det att han inte är en portalgestalt för den poesi som medelklassen kan ta till sig”, sa han i tidningen Vi.
Och Daniel själv konstaterar att han från början var en udda fågel i de finkulturella rummen.
Född i Sverige av syrianska föräldrar, uppvuxen i stockholmsförorten Norsborg, drogs han tidigt till hiphopen. Man kan undra vad som får en sådan liten förortskille att ens börja drömma om att bli poet.
– Mamma, svarar han utan tvekan.
Han berättar om mamma som varje dag efter skolan mötte sitt barn med en sång.
– Så vem är bättre rustad än jag att bli poet?
– Det är lätt att glömma att många invandrare har gjort en klassresa neråt. De är arbetarklass här, men båda mina föräldrar har akademisk bakgrund. Mamma gav mig och mina syskon ett självförtroende i att vi var berättigade till våra drömmar. Hon kommer från pengar. Här i Sverige hade vi inga pengar, men genom att handla på rea åt vi ofta bättre mat och hade snyggare kläder än de flesta. Det är sådan kunskap som gör att en liten kille långtifrån kulturvärlden känner sig berättigad att bli poet.
SJÄLV FICK HAN vittring på poesin redan som nioåring, när poeten Siw Widerberg kom till skolan och läste dikter. Barnen fick också skriva varsin dikt – där Daniels kom att publiceras i lokaltidningen. Ett urklipp med hans Höstdikt hänger fortfarande på kylen.
– Alla, släkt och vänner, var så stolta. Vart jag än kom, i den för mig kända världen, satt min dikt på deras kylskåp. Det tände en gnista i mig att fortsätta.
När han berättar om sin väg in i poesin inser man att Daniel har något som många saknar – förmågan att övervinna mentala hinder. När vi påtalar det berättar han om när han på högstadiet spelade basket med några killar som var svinduktiga.
Som nioåring skrev Daniel dikten Höstlöv, som kom med i lokaltidningen. Den sitter fortfarande på kylskåpsdörren.
... sin tro » – För oss syrianer är vår kyrka vår nation. Vi har inget land. Den enda bestående arena där vi får vara syrianer är i vår kyrka.
”Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld.
– Jag sa till dem att jag var säker på att de skulle komma att spela i NBA, men de bara skrattade. De vågade inte ens drömma så stort. Varken då eller nu fattar jag den inställningen. Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också. Men du måste lägga ner timmarna på att bli bra.
Det är vad han ofta gör om dagarna: lägger ner timme efter timme, dag efter dag på att till slut lyckas få till ännu en dikt.
– Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet.
För även om vägen till poesin ibland låter självklar när han berättar, så har han kämpat hårt för sin dröm.
– 2003, när jag jobbade på Dramaten, hade jag även en massa andra engagemang, jag uppträdde på jazzfestivaler och sånt. Flera skådespelare undrade varför
jag flängde runt så mycket nu när jag hade min månadslön. De fattade inte, jag skulle ju betala även mammas hyra! För dem räckte det med att leva sin dröm.
För dig var det inte bara en dröm?
– Nej, i många år handlade det även om en upprättelse för hela min familj, mitt folk, min kyrka … Det funkar inte i längden att leva så, men om man börjar livet på minus, så vill man gärna ge tillbaka till alla som inte fick chansen att lyckas.
Nu försöker han i stället, bland annat genom att föreläsa i skolor, hjälpa unga att också hitta till poesin, inte nödvändigtvis för att bli poeter, men för att hitta sitt språk.
– Ett rikt språk ger dig mod. Med orden tillhands är du alltid herre över ditt känsloliv. Alla har mycket inom sig, men alla har inte ord att förstå och förklara detta. Språket är ditt redskap att förstå ditt känsloliv. Det ger dig förmågan att berätta om tankar och känslor. Det hjälper dig också att ta till dig andras berättelser, och du förstår dig själv genom andras liv.
KANSKE ÄR DET för att han nu, efter 20 år av framgångar, börjar känna ett visst lugn i sin roll som poet som han omvärderar saker i livet.
– Jag har satsat mycket på att bli bra på mitt jobb, på min karriär, men jag vill bli bättre på mitt liv.
I dikter, bland annat i senaste boken Daniels bok, har han skrivit om hur trassligt det varit att få till kärleken. I dikten Skapelsen skriver han:
Jag tvekade inför kärleken, den stod framför mig men jag var inte färdig.
Sen blev jag klar med det jag ville och hade kärlekssorgen kvar.
... sin nya bok » Idén kom till en söndag i kyrkan. Prästen talade om profeten Daniel. – Predikan var fin, och där föddes idén till Daniels bok. Att den har samma namn som boken i Gamla testamentet är alltså ingen slump.
– Jag har haft fel glasögon, önsketänkt och trott att jag framförallt vill ha trygghet och ett stabilt hem. Men jag har insett att jag också måste ha kul! Och när jag har hamnat rätt, så har jag varit rädd för det och backat ur.
Har du varit rädd för kärleken?
– Inte kärleken, men för att det ska bli fel. Att jag ska hamna i ett svenneområde, vakna upp en dag och ha tappat bort delar av mig själv. Men nu är jag redo. Jag ska bara träffa rätt, så kör vi!
Det finns en bakgrundsstory här, ett mörker, som satt djupare spår än han tidigare förstått – bland annat vad gäller relationer. Daniel växte upp med en våldsam pappa, i alla fall tills han var runt tio år då föräldrarna skiljde sig. I dikten Mamma skriver han att:
… hans temperament var fel och handen tung, det var skrik och slag och skräck, det var nära mord. Fast du blev av med honom finns han kvar i mitt blod.
”Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling”, säger Daniel Boyacioglu som längtar efter att bli pappa.
På frågan om hur det har präglat honom säger han att det har präglat precis allt.
– Jag håller fortfarande på att skala av lager efter lager i jakten på att förstå detta. Jag fick jättebra självförtroende och starkt mod i mitt jobb, men i andra delar av livet har jag inte samma mod, som i sociala relationer, eller när jag ska ragga på tjejer.
– I sluttampen när jag jobbade med Daniels bok insåg jag en ny sak. Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld, men jag lyckades inte med det. Rationellt förstår jag att jag bara var ett barn, jag kunde inte försvara dem mot en vuxen man, men känslomässigt har jag nog inte förstått det än.
I dag har han ingen kontakt med pappan – men han jobbar fortfarande på att frigöra sig från faderns mörka skugga, och han tror att sista steget
för att verkligen lyckas är att själv bli pappa.
– Att få barn är kanske enda lösningen. Att bli en annan, bättre far. Jag är redan en bättre son än han, en bättre bror och människa. Men jag måste också bli en bättre pappa för att riktigt lösgöra mig från det här spöket.
SÅ DRÖMMEN JUST nu handlar mycket om att hitta kärleken, få leva i välmående och bli pappa.
– Fast mest vill jag skaffa barn för barnets och min skull. Vi ska ha jättekul! Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling, skrattar han.
Innan vi går erkänner han att han har en dejt på gång. Kanske passar de ihop. Kanske inte. Men han tar i alla fall steg i rätt riktning – för att nå ännu en dröm.
... för att uppfylla din dröm
Dröm stort och gör litet » Många tror att man ska drömma litet. Drömmer man stort, måste man göra stort. Men att realisera drömmar handlar om att, oavsett drömmarnas storlek, ta små steg i rätt riktning (i mitt fall som poet, om att älska att flytta kommatecken), och samtidigt se att det har med drömmen att göra.
Gör jobbet » För den som vill börja realisera drömmar: Lägg timmarna. Mod kommer inte från att bara fantisera. Mod och styrka får du genom att göra, testa och försöka. Det är också det enda som tar dig närmare drömmen.
Daniels bok Daniel Boyacioglu Wahlström & Widstrand
Lundin
Inger
Drömmer du om att skriva en bok? Bra! Inger Lundin, redaktör och skrivcoach, delar med sig av sina bästa tips.
Och berättar varför du inte ska skriva något som passar alla.
Text: Maria Widar
Inger Lundin
Ålder: 62 år.
Familj: 2 barn och 5 barnbarn.
Bor: I Örebro.
Gör: Arbetar som redaktör och skrivcoach, var innan dess förläggare på bokförlaget
Libris i mer än 20 år.
Motto i livet: ”Jag kan ta Stephen Kings motto: Att skriva är mänskligt, att redigera är gudomligt”.
» Inger Lundin möter ofta människor som bär på den där drömmen – att skriva en bok. Hon möter dem under sina skrivarkurser och när hon får manuskript för bedömning eller bearbetning. Förtrollningen kring den där egna boken har flera förklaringar, menar hon. – Någon kan ha sagt till dig att du borde skriva en bok. Kanske för att du har bra fantasi, är bra på att berätta eller upplevt något speciellt. Eller så har du gått igenom något tufft och vill hjälpa andra i samma situation. Eller så vill du helt enkelt lämna efter dig någonting.
Att skriva en bok ses många gånger som en prestation utöver det vanliga, menar hon. Lite som att genomföra Vasaloppet.
SJÄLV DRÖMMER HON inte om det, att skriva en egen bok alltså. Hon är medförfattare till flera böcker och har i många år arbetat med att spökskriva, förädla och förbättra texter, men … – … det finns ingen bok med Inger Lundin i stora bokstäver på framsidan, skrattar hon.
Om man däremot har en dröm om den egna boken i handen, hur och var börjar man?
– Författaren Tomas Sjödin har
» Att skriva är ett hantverk, precis som snickeri. Och ska du snickra ett stabilt bord
behöver du lära dig hantverket. Samma sak gäller skrivandet. Lyssna, läs och lär!
» Skrivarpodden, podcast med Kerstin Önnebo.
» Tre enkla regler finns inte – en
romanskola, bok av Elisabet Norin
» Författaren
Fredrik Backmans Sommar
sagt att man inte kommer till sista raden förrän man börjar med den första, så sätt i gång. Men hitta en struktur för boken så snart du kan – annars blir det lätt rörigt. Jag har sett alltför många manus som inte är uttänkta, berättar Inger. Vilken tur för oss då, att hon bjussar på 5 smarta tips:
1Vad och för vem?
– Vad är det viktigaste du vill säga med din bok? Vill du förmedla hopp genom att berätta om en kris du gått igenom, eller ta med läsaren på ett relationsdrama i södra Frankrike? Vad vill du att läsaren ska känna efter att ha läst
i P1 från 2017.
» Mian och Saras skrivarlya, podcast med Sara Lövestam och
Mian Lodalen.
» Så gör jag –konsten att skriva, bok av Bodil Malmsten.
din bok? Och, inte minst, vem ska vilja läsa din bok? Det är viktigt att kunna svara på. Och du får inte säga att alla ska vilja läsa, förklarar Inger.
Om jag gör det, vad svarar du i så fall?
– Att det tror jag inte på (skratt)! Det är bättre att tänka på en person som ska läsa, eller en mindre grupp. Är det barnbarnen? Tänk på dem när du skriver. Du behöver träffa rätt, både när det gäller läsare och genre. Är det en feelgoodroman, en pusseldeckare eller en fackbok? Återigen, tänk på läsarna.
2
Hitta ditt mönster
– Vi människor gillar struktur. Mönster gör oss trygga. Ta Netflix serie One day, till exempel. Den tar i varje avsnitt med oss till den 15 juli, samma datum under olika år. Och i tv-programmet På spåret är den återkommande frå-
gan ”vart är vi på väg” vilket också är ett slags mönster. Samma sak gäller böcker, det handlar om att hitta strukturen, säger Inger och fortsätter:
– Ett mönster kan vara att fokusera på händelser när berättelsen vänder. Kritiska ögonblick som när någon blir sjuk, gör slut eller ett stort beslut fattas. Hitta dina vändpunkter. Andra exempel kan vara att utgå från problem och lösning, använda sig av uppräkning (Bodil Jönssons 10 tankar om tid är ett bra exempel) eller att utgå från fotografier för att ta med läsaren på barndomsresan. Hitta ditt system som hjälper och engagerar läsaren.
3
Välj berättarperspektiv
– Vem är det som berättar? Testa olika perspektiv innan du bestämmer dig. Ta hjälp av olika övningar, som att låta din mobiltelefon berätta om dig. Det brukar
locka fram fantasin och hjälpa dig att landa rätt. Och varför inte testa ett allvetande perspektiv i en roman. Då är du berättelsens gud, den som sitter på fakta och vet allt om karaktärerna och platserna. Som Astrids Emil i Lönneberga? – Ja precis.
4
Gestalta (beskriv inte)
– Det kan vara en lätt väg att gå, att berätta för en läsare att en vägg är vit och att ett slott är grått. Men att rapa adjektiv blir trist. Sätt i gång människors inre skärm genom att använda sinnesintryck. Hur luktar det? Vad hör vi? Hur känns det mot huden? Plocka fram detaljer. Skriv om den sura disktrasan, de gamla pizzakartongerna, ostkanten som ligger kvar och ölburkarna som skräpar i vasken. – Att gestalta innebär att måla och ge läsaren bilder. I stället för att skriva att du var nervös, skriv att du blev torr i munnen, varm i
”Hitta en struktur för boken så snart du kan”, råder Inger Lundin. ”Annars blir det lätt rörigt.” Foto: PIXDELUXE/ GETTY IMAGES
ansiktet och behövde springa på toaletten hela tiden.
Håll ut – Bearbeta. Och bearbeta igen! Texten är sällan klar när du tror att den är det. När jag får ett manus som redaktör, är det ofta den tionde versionen från förlaget. Och då har jag inte ens börjat arbeta med det, berättar Inger och fortsätter:
– Håll ut och stå ut med synpunkter. De som arbetar med din text vill dig och manuskriptet väl. Det handlar inte om att någon ska skriva om din text, den ska vara din. Och du har all rätt att försvara din bebis. Men om någon säger att bebisen behöver en spruta är det för bebisens bästa. Om någon däremot börjar hugga av armar, spring därifrån.
SÅ HUR VAR det då. Har hon ändå inte en bok hon skulle vilja skriva? Jo, visst har hon det.
– Okej då. Det finns en enda bok jag vill skriva och det finns faktiskt ett halvfärdigt manus. Blir den klar ska jag ha mitt namn i jättestora bokstäver på framsidan. Titeln ska knappt få plats! skrattar Inger.
1Du skall skriva om det som du verkligen bryr dig om.
2 Du skall tro att just du har något att säga.
3
Du skall älska dina läsare såsom dig själv.
4 Du skall göra en färdplan för ditt skrivande – så att du vet vart du är på väg.
5
Du skall lära känna dem som du skriver om – dina huvudperson/dina karaktärer.
Sofia
Sivertsdotter
Ålder: 48 år.
Familj: Man och son.
Bor: I Kalmar. Gör: Är författare och ägare av förlaget Goodliness.
Motto i livet: Att vara så levande så att inget motto hinner fastna.
6 Du skall välja ditt berättarperspektiv.
7 Du skall gestalta mycket mer än du beskriver.
8 Du skall vara uppmärksam på detaljer.
9
Du skall låta någon annan läsa och ge dig feedback.
10 Du skall skriva och skriva om tills du är nöjd.
... Sofia Sivertsdotter, författare, som i alla sina böcker dras till människans innersta landskap.
”Att skriva kan vara som att djupandas”
Hur började du skriva?
» Läs om Sofia Sivertsdotters bok Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid Sidan 24
– Jag har alltid haft nära till och dragits till bokstäver, ord och texter. Skrivandet har känts som hemma. Kanske fick jag ådran av min morfar som var journalist, kanske kom jag till jorden sådan, säger Sofia Sivertsdotter. Sofia debuterade som författare 2009 och har gett ut 12 böcker sedan dess. Hon föredrar att inte beskriva sitt författarskap, hon vill hellre låta andra avgöra vad texterna betyder för dem. Men om hon ändå ska beskriva det så …
– … dras jag alltid till människans innersta landskap. Jag tycker bäst om att måla med orden och sätta ord på alla nyanser av att vara människa.
Vad handlar din nya bok – Ordens sång. En bok om skrivandets kraft – om?
– Det är en bok där jag lyfter fram mina tankar om skrivandets kraft och hur den kan förändra våra liv till det bättre.
På vilket sätt?
– Att reflektera på papper är som att rada upp livet som noter framför sig, eller som att hålla upp en spegel som visar hur vi
egentligen mår. Vi får syn på oss själva. Att skriva kan vara som att djupandas, att tömma insidan från osynligt men skrymmande bagage och få kontakt med sig själv.
Vad vill du att boken ska ge läsaren?
– En livgivande och personlig skrivrutin där man får plats att vara den man innerst inne är utan att bli dömd, tillrättavisad eller påskyndad. En plats där den inre rösten kan få tala till punkt.
Varför skriver du?
– För att det är vad jag älskar att göra och för att jag får utrymme för reflektion och gott om tid att formulera mig. Genom orden och i bokskrivandet kan jag gå på djupet och utforska områden som jag tycker är viktiga. Jag skriver även alltid indirekt till min son, så att en del av mig ska bestå när jag inte längre finns på jorden.
Tips till den som vill upptäcka skrivandets kraft?
– Att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel i skrivandet. Laborera med olika typer av skrivande. Skriv ner känslor och tankar från dagen, skriv om ett beslut du står inför eller skriv brev till dig själv. Och köp det vackraste block och den finaste penna du kan hitta. Skrivandet är viktigt och får liv med penna mot papper. Maria Widar
Soligt: Alunrot (Heuchera Plumpudding, torktålig), stenkyndel och fänrikshjärta. Hjärtbergenia (Bergenia Baby doll), kaskadtimjan och stensöta är vintergröna marktäckare.
Skuggigt och torrt: Röd sockblomma (Epimedium rubrum, vacker vår som höst), skuggbräcka (Saxifraga umbrosa, vintergrön), bergorm
rot (Bisorta affinis Superba, lång blomning, men sprider sig så välj enbart denna).
Lökar: Kungsängslilja, pärlhyacinter, snödroppar, narcisser (lägre sorter), botaniska tulpaner (Turkestanica, Clusiana, Tarda).
Andra perenner och vintergrönt: Backsippa, julros, järnek, akleja (Nivea, Black Barlow)
Anlägg en färdig sedummatta (lilla bilden) som är lättskött och vacker året om. Här utför Bodils kollega Mikael Johansson viktigt förarbete med markduksväv och fuktfilm samt kantjärn för avskiljning.
Plantera perenner och gör gravplatsen både fin och hållbar, tipsar trädgårdsmästare Bodil Landén.
» Under sin tid som vaktmästare på kyrkogårdar reagerade Bodil Landén på växtåtgången.
– Jag tyckte det var galet att slänga växter tre gånger per år. Det finns så många fina perenner, vårlökar och vintergrönt som gör platsen vacker och lättskött året runt, säger Bodil som hoppas fler vill satsa på hållbar plantering. Vilka växter ska man välja?
– Växtvalet styrs av platsens förutsättningar. Är det sol, skugga, stora träd, vilken jordtyp? Välj tåliga sorter som framhäver varandra och ger kontrast i form
Bodil Landén är trädgårdsmästare i företaget BM idé och trädgård, som även designar hållbara gravplatser.
och färg, som är snygga även utan blommar. Låga i framkant, högre bak och i grupper med samma sort. Finns det gravsten, anpassa växternas höjd efter den – du vill inte skymma texten. Inkludera vårlökar, men plantera så att de döljs av perenner när de vissnar. Hur slipper man ogräs?
Hur anpassar man gravplatsen till högtider?
» ... att fråga personalen om vilka regler som gäller för din kyrkogård.
– Perenner med stora blad eller täta bladrosetter släp per igenom färre ogräsfrön och skuggar jorden vilket bevarar fukt. Även marktäckare har samma fördel, men blanda inte en starkt spridande sort med en svagare. Använd kantjärn för att slippa ogräs från sidorna.
Alunrot är tålig vid torka. Foto: LISA KARLSSON/MOSTPHOTOS
– Använd naturmaterial från trädgård eller skog. Att skapa egna kransar och gravsmycken ger personligare känsla än massproducerade plastdekorationer. Undvik icke komposterbara material, som Hur gör man gravplatsen person– Låta växtvalen spegla den anhörigas livsstil och intressen. Skogstema för skogsälskaren, strandkänsla för den som levt nära havet. Kanske vilda och otuktade ängsväxter passar en viss
Sophie Ekman
Tystnad. Värdet av att minska bruset Ulrica Norberg Bazar
Böcker som rör sig i drömmarnas värld, stora som små, andliga eller nattliga. Kanske träder de lättare fram genom vackra ord eller tystnadens närvaro.
Text: Sophie Ekman
Drömmar till salu
Ada Wester Piratförlaget
» En charmig feelgood om sörmländska loppisdrömmar. Men också en berättelse om två unga kvinnor i olika tider, som båda söker sin väg i livet och hamnar på samma speciella plats.
Anni ärver sin farmor Esters gamla hus i sörmländska byn Stjärnhov. Hon planerar att renovera huset över sommaren för att sedan sälja och köpa en lägenhet i stan. Med massor av femtiotalsmöbler i huset och en mängd loppisar i området startar Anni Instagramkontot Drömmar till salu, för att sälja retromöbler och visa upp sitt underbara liv på landet. Men är det så underbart?
Historien vävs samman med farmor Esters liv sextiofem år tidigare, när hon flyttar till samma hus som sjuttonåring och gravid. Vad hände mellan hennes uppväxt på gården utanför Stjärnhov och lärarinnestudierna i Stockholm? Vem är far till barnet och varför håller Ester det hemligt?
Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid
Sofia Sivertsdotter Goodliness AB
» Sofia Sivertsdotters tolfte bok innehåller – som alla Sofias böcker – poetiska och mjuka ord som träffar så rätt och ger välbehövlig eftertanke. Här utforskar hon livets dans mellan mörker och ljus, yta och djup, inre och yttre landskap. Hon skriver om att skala bort livslögner, ömsa skinn och stå naken i ärlighetens ljus.
Skriv drömdagbok!
» I sömnen pendlar vi mellan ett medvetet och ett omedvetet tillstånd, och vi minns inte allt när vi vaknar. Men det vi minns kan vi använda för att lära oss om oss själva. Genom att skriva ner drömmarna kan vi bli medvetna om vilka tankar och känslor vi erfar under natten.
Gör så här: Ha en bok nära till hands och skriv ner din dröm så fort du vaknar. Beskriv händelseförloppet så detaljrikt du kan. Vem förekom i drömmen? Hur såg platser och miljöer ut? Återkommer känslorna i vardagen? Ingen tolkning är rätt eller fel, det handlar om att förstå sig själv bättre.
Skriv direkt när du vaknar, annars flyger drömmen sin kos!
Foto: TATYANA GONCHARUK/ GETTY
» Vi är allt fler som söker oss till tystnad för att komma i kontakt på vårt inre. Vi får lättare syn på våra drömmar, behov, idéer när distraktion skingras. Faktum är att vi mår bättre av att lyssna på tystnad, visar forskning. Det ökar celltillväxt, stärker hjärnan, ökar emotionell intelligens samt minskar stress, spänningar och hjärtsjukdomar. Ulrika Norberg är journalist men också andningscoach samt yoga och meditationslärare. I hennes nya bok delar hon med sig om erfarenheter av tystnad. Hon berättar om reflektionsträning som kan ge ökad mental skärpa, fysisk och själslig balans.
Barn som förändrat världen
Jenny Strömstedt, Beata Boucht
Max Ström
» I den här boken får vi träffa unga människor som drömt om att förändra världen – och även lyckats göra det. Vissa av dem levde för länge sedan, andra lever i dag och genomför sina drömmar just nu. Det är inspirerande för både stor och liten att läsa om till exempel Louis Braille som uppfann blindskriften, Liam Hannon som bredde smörgåsar åt hemlösa och Muzoon Almellehan som gick från tält till tält i flyktingläger för att övertala föräldrar att låta sina döttrar gå i skolan i stället för att gifta sig. Och så finns här förstås Greta Thunberg som brinner för att rädda vår planet och skakat om den politiska dagordningen över hela världen. Läs gärna ihop med barn 9 till 12 år och samtala om frågor som väcks. Journalisten Jenny Strömstedt har skrivit och illustrationerna av Beata Boucht förgyller läsupplevelsen ännu mer.
En fast punkt i livet
Niclas Blåder Verbum
» Drömmer du om att få in mer andlighet i ditt liv? Kanske känner du en längtan efter att prata mer om existentiella frågor. I den nya boken En fast punkt i livet skriver prästen och författaren Niclas Blåder översiktligt om grunderna i kristen tro. Det här är en bok för alla som är nyfikna på att veta mer om hur det är att vara kristen som modern människa och vad det kan tillföra. Som han själv skriver: ”…ge en förståelse för hur tron kan vara en fast punkt i livet, där mycket annat kan kännas osäkert.”
Varför inte göra en utflykt i pastoratet i sommar? Du kan till exempel besöka någon av våra kyrkor, uppleva resterna av en urskog, meditationsvandra
längs Lilla Askaleden eller lära dig mer om hur människorna levde i trakterna runt Ulrika förr i tiden.
Text: Mari Lundmark
Illustration: Johan Hesselstrand
» Våra kyrkor är som regel öppna dagtid och på helgerna i anslutning till våra gudstjänster. Vill du vara säker på att en kyrka är öppen när du kommer på besök rekommenderar vi att du hör av dig till vaktmästeriets chef Anna några dagar innan ditt besök.
Om du vill göra en utflykt utanför pastoratet finns många utflyktstips i broschyren Sommaröppna kyrkor 2024. Broschyren finns att hämta i våra kyrkor och på expeditionen. Den finns också digitalt på pastoratets webbplats.
» I trakterna runt Slaka finns många fornlämningar, till exempel världens sannolikt största domarring på fältet strax nedanför skolan.
Vid begravningsplatsen i Lilla Aska finns Askaleden – en meditationsled som egentligen är två. En lättare på två kilometer som är relativt enkel att gå och en något längre på 4,2 kilometer med lite mer varierat underlag. Längs leden finns skyltar som berättar om platserna du kommer till och det omgivande landskapet.
Broschyren Sommaröppna kyrkor.
» Stanna gärna till vid Skeda församlingsgård i sommar. Ta med en kaffekorg och var en stund på grönområdet bakom huset. Här finns både sol och skugga och inte minst en EU-godkänd lekplats för yngre besökare. Skulle det komma en regnskur går det bra att ta med fikat upp på altanen.
» Långt in i skogen mellan Ulrika och Nykil ligger kulturreservatet Öna. Här får du en bild av hur livet kunde vara för de som med små medel och under tuffa förhållanden brukade skogen och markerna fram till början av 1900-talet. Du kan upptäcka Öna med hjälp av din smarta telefon.
Vid ingången finns QR-koder till fyra vandringar där du får veta mer livet på Öna och lära känna några av de människor som bott där.
» I Ulrika finns Ycke naturreservat med rester av en urskog som fått utvecklas utan påverkan av jord- eller skogsbruk. Det är en trolsk stämning i skogen som för tankarna till en sagoskog. En del av träden är riktigt gamla och grodde redan i slutet på 1500-talet.
I Ulrika museum berättas bygdens historia. Årets utställning är Fingerfärdigt med hantverk från Ulrikabygden.
Ulrika museums öppettider Söndagar till och med 14 september: 14.00–16.00, 27 juli–3 augusti: 12.00–17.00. 7–8 september: 10.00–16.00. 14 september: 10.00–17.00. » Övrig tid efter överenskommelse, ring 0142–912 12.
Sommarcaféer, friluftsgudstjänster, musik i sommarkväll, vägkyrka eller en alldeles vanlig gudstjänst eller mässa. Oavsett vilket du helst förknippar med sommaren så kan du hitta det någonstans i pastoratet.
Gudstjänster och mässor
Söndag 7 juli
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsmässa
Nykils kyrka
18.00 Kvällsmässa
» Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www.svenska kyrkan.se/ slaka-nykil och i appen Kyrkguiden.
Skeda kyrka
18.00 Musikmässa Johan Järnland, piano och Roland Sjögren, sång.
Söndag 14 juli
Slaka kyrka
18.00 Musikgudstjänst Hanna Karlsson, sång.
Ulrika kyrka
18.00 Mässa
Söndag 21 juli
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsmässa
Skeda kyrka
18.00 Musikgudstjänst Kammarmusik med Cecilia Steiner, sopran, Elisabeth Kamph, tvärflöjt och Max Rubensson, piano.
Söndag 28 juli
Slaka kyrka
18.00 Musikmässa Skärgårdsduon med Melanie von Goldbeck, piano och Richard Fallquist, fiol.
Söndag 4 augusti
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsmässa
Ulrika kyrka 10.00 Hemvändargudstjänst Kyrkkaffe.
Nykils kyrka
18.00 Kvällsmässa
Söndag 11 augusti Slaka kyrka 11.00 Orgelhögmässa
Martin Frodlund och Schiörlinakademin.
Söndag 18 augusti Lambohovskyrkan 10.00 Lambohvosmässa
Skeda kyrka 18.00 Musikgudstjänst Orgelbrus uti Herrens Hus med Staffan Krafft.
Söndag 25 augusti
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Söndag 1 september Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsmässa
Skeda kyrka 11.00 Mässa
Lunch i församlingsgården efter mässan.
Är du sugen på sällskap till fikat? Kanske lite underhållning? Då ska du hålla ögonen öppna efter våra sommarcaféer i Lambohov, Nykil och Skeda.
Tisdagar
Nykil, Gamlegården
14.00– Tisdagar i juli
16.00 Väder och vind och humör får styra, men planen är att
vi möts på Gamlegårdens veranda. Håll utkik efter affisch och gatupratare med mer information vid kyrkan.
Onsdagar
Skeda Församlingsgård 18.30 Tre onsdagskvällar med musik, fika, korv och gemenskap 24 juli: Leos orkester. 31 juli: Åter till hembygden. Sång och musik med Kajsa Bjerke med familj.
7 augusti: Chuck Berry Mania.
Torsdagar Lambohov 14.00– Torsdagscaféer hela 16.00 sommaren
Den som vill kan följa med på promenad med start 14.00. 20 juni, 11 juli och 15 augusti blir det musikcafé. Musiken börjar ca kl 15.00.
Musik i sommarkväll
Välkommen att njuta av skön musik i sommarkvällen.
Tisdag 2 juli
18.00 Ulrika kyrka Sång och musik med Linn och Adam Svensson. Anders Berlin kompar.
Torsdag 18 juli
18.00 Lambohovskyrkan
Gott och blandat med Birgitta Ruthberg, sång och piano, och Johnny Andersson, kontrabas.
Torsdag 25 juli
18.00 Gammalkils kyrka Kammarmusik med Cecilia Steiner, sopran, Elisabeth Kamph, tvärflöjt och Max Rubensson, piano.
Lördag 27 juli
18.00 Ulrika kyrka
Ann-Sofie Nordh och Fredrik Ingå sjunger och tolkar Lasse Berghagen.
Torsdag 1 augusti
18.00 Lambohovskyrkan
Trio de luxe: Erik Sunnerstam, flöjt. Lena Müller, cello. Louise Sjöberg, violin.
» Att fira gudstjänst i det gröna är något alldeles speciellt. Ta med en kaffekorg och kom och var med du också.
Om du behöver en vägbeskrivning till någon av friluftsgudstjänsterna är du välkommen att höra av dig till expeditionen veckan innan.
Vid dåligt väder kan det bli ändrade planer – då finns den senaste informationen i kalendern på pastoratets webb.
Friluftsgudstjänster
Skuggebo, Ulrika
Datum: 21 juli. Tid: 15.00. Runnebo, Nykil
Datum: 28 juli. Tid: 15.00.
Lilla Gåra, Skeda
Ta med kaffekorgen och kom!
Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON
Datum: 4 augusti. Tid: 14.00. Ingvastebo kvarn, Nykil Datum: 25 augusti. Tid: 15.00.
Kulturreservatet Öna, Ulrika Datum: 1 september. Tid: 15.00.
» Även i år är Ulrika vägkyrka öppen under en vecka i månadsskiftet juli/augusti. Välkommen in att titta närmare på vår vackra kyrka från 1700-talet och känna doften från det tjärade spåntaket. När du ändå är i Ulrika kan vi rekommendera ett besök på Ulrika museum där årets utställning heter Fingerfärdigt med hantverk från Ulrikabygden.
Vägkyrka
Datum: Dagligen mellan den 27 juli och den 4 augusti. Tid: 12.00–17.00. Plats: Ulrika kyrka.
» Visste du att orgeln i Gammalkils kyrka är något av en världskändis? Orgeln byggdes av Per Schiörlin 1806. Med 28 stämmor, två manualer och självständig pedal blev den mycket uppmärksammad och omtalades på den tiden som ”det största och bästa orgelverket i stiftets, kanhända hela rikets landskyrkor”.
Gammalkilsorgeln blev internationellt känd 2001 när den amerikanske organisten William Porter spelade in en skiva på plats i Gammalkil. Det är alltså inte undra på att Schiörlinakademin lockar orgelspelare från flera länder för lektioner och workshops i Gammalkil.
Orgeln byggdes 1806.
Schiörlinakademin
Datum: 10–13 augusti. Plats: Gammalkil. Mer information: Håll ögonen öppna i vår annonsering och på pastoratets webbplats så får du veta mer: www.svenskakyrkan.se/slaka-nykil
När det här skrivs är inte programmet för årets akademi fastställt, men det blir orgelkonserter i Gammalkil och kanske också någon mer kyrka.
Att ta vara på allas kompetens och lära av varandra är en av vinsterna med teambaserat vaktmästeri. Foto:
» Under våren har pastoratets vaktmästeri omorganiserats och börjat arbeta i team.
– Det finns mycket att vinna med det nya arbetssättet, säger Anna Danielsson som är chef för vaktmästeri och kyrkogårdar i pastoratet.
plantor
» .. av isbegonia, silverek och tagetes har planteras på våra kyrkogårdar inför sommaren.
Mycket handlar om att undvika ensamarbete, men också om att ta vara på allas kompetens och lära av varandra.
» Nu är våra säsongsanställda vaktmästare på plats – ett säkert tecken på att sommarsäsongen är här. I år säger vi hej och välkomna tillbaka till Fredrik Mannerhagen, Christer Castegård och Marie Sooaru. Som du kan läsa här på sidan har vaktmästeriet gått över till ett teambaserat arbetssätt. Det betyder att våra säsongare kommer att arbeta över hela pastoratet.
– Vaktmästarjobbet är riskfyllt och det kan finnas flera moment under en arbetsdag där det helt enkelt inte är lämpligt att vara ensam. Det kan också vara jobbigt i längden att inte ha en kollega i närheten att prata med om stort och smått. Med en teambaserad organisation kan vi minska de här riskerna och få en säkrare arbetsmiljö, både fysiskt och socialt, för hela teamet.
Vaktmästarteamet har gjort en kompetensinventering som visade att det finns många olika kompetenser i gruppen.
– När vi arbetar teambaserat blir det lättare att dela med oss av våra kunskaper till varandra och på sikt höjer det allas kunskapsnivå.
Innebär det här några förändringar för mig när jag besöker kyrkogården?
– Det kommer att finnas vaktmästare ute på kyrkogårdarna ungefär som vanligt. Den stora skillnaden är att det inte alltid är samma person du möter. Det är heller inte säkert att det alltid finns någon på plats, men så har det ju varit även tidigare. Så någon större skillnad för dig som besökare blir det inte.
» ... Sara Eriksson, ny tills vidareanställd vaktmästare. Sara är trädgårdsutbildad, har arbetat som vaktmästare i Borensbergs pastorat och har ett stort intresse för hantverk. Allt från träslöjd till textilier. Välkommen till SlakaNykil, Sara!
Vem kan det här ha varit?
... om dina kyrkogårdsärenden
» Har du frågor om gravrätter, gravskick eller gravskötsel är du välkommen att kontakta Madicken Lundh på församlingsexpeditionen i Lambohov. Det är också till Madicken du vänder dig om du vill boka tid för en urnsättning eller se ut en gravplats.
» Anna Danielsson är kyrkogårdschef och har det övergripande ansvaret för pastoratets kyrkogårdar.
» Kontaktuppgifter till Madicken och Anna finns på sista sidan i tidningen.
» Genom åren har vi fått berättelser och dokumentation kring flera av de äldre gravarna på våra kyrkogårdar. Förra sommaren startade vi ett projekt för att berätta om några av dessa levnadsöden. Vi började i liten skala med ett fåtal berättelser per kyrkogård och i år är tanken att vi ska komplettera med flera. Vi kommer också att berätta om kyrkogårdshistoria i största allmänhet och om historiska skeenden som är kopplade till vissa gravar.
» Har du sett något som inte fungerar som det ska i någon av våra kyrkor, på kyrkogården eller i ett församlingshem? Det kan t ex vara en vattenkran som läcker eller en lampa som är tänd vid fel tid på dygnet.
Då är vi mycket tacksamma om du felanmäler det via ett formulär som finns på pastoratets webbplats så att vi snabbt kan åtgärda problemet.
Du når formuläret via qr-koder på anslagstavlorna vid våra kyrkor och församlingshem. Formuläret finns också på pastoratets webb.
Vid de aktuella gravarna finns en qr-kod som tar dig vidare till pastoratets webbplats där du kan läsa mer om personen, händelsen eller gravskicket.
Det finns en karta på anslagstavlan vid respektive kyrkogård som visar var de aktuella gravarna finns.
Kanske har du förslag på en intressant historia vi kan berätta? Då är du välkommen att höra av dig till pastoratets kyrkogårdschef Anna Danielsson.
» Ska du boka en begravning och/ eller se ut en gravplats till en anhörig? Då kan du i lugn och ro vandra runt i våra kyrkor och på kyrkogårdarna hemifrån innan du bestämmer dig.
Här hittar du vandringarna: svenskakyrkan.se/slaka-nykil/ nyfiken-pa-vara-kyrkor
När fler och fler väljer att läsa nyheter och söka information på nätet, behöver även Svenska kyrkan Linköping tänka om kring hur man ska nå ut.
» Svenska kyrkans annonsering i Corren är ett samarbete som pågått i flera år. Slaka-Nykil, Domkyrkopastoratet och församlingarna i Kärna, Vreta kloster och Åkerbo träffas regelbundet för att planera veckoannonsen och delar på kostnaden för den.
Framtidsfrågor, som hur man ska nå ut i en alltmer digitaliserad värld, har också funnits på agendan en tid i gruppen, berättar Mari Lundmark, kommunikatör i Slaka-Nykil.
– Vi ser att vi når färre och färre med den gemensamma veckoannonsen i papperstidningen och därför behöver vi tänka om.
Man har nu tagit beslut om att den gemensamma veckoannonsen i Corren upphör från 1 juli. Däremot kommer en gemensam annons på ett helt uppslag att publiceras i tidningen i samband med de stora högtiderna – påsk, allhelgona, advent och jul.
Digitala artiklar och annonser samt medverkan i påsk- och julbilagor kan också att bli aktuellt.
– Musik i kyrkorna är något som intresserar många. Därför satsar vi nu på en månadsannons både digitalt och i papperstidningen, där alla större musikhändelser i kyrkorna runt om i Linköping finns med. Den första annonsen publicerades nu i slutet på maj. Musikhändelserna finns också samlade på en gemensam webbsida, svenskakyrkan.se/ musikilinkoping
Veckoannonsen i Corren upphör från 1 juli.
I Himmel & Jord hittar du information om vad som händer i din församling, hälsar Mari Lundmark, kommunikatör.
Här finns information om det som händer i Slaka-Nykil:
» Kalendern på pastoratets webb
» Appen
Kyrkguiden
» Månadsbladet
”Musik i kyrkorna är något som intresserar många. !
» Affischer i kyrkor och församlingshem
En annan nyhet är att Vikingstad församling och Vist-Vårdnäs pastorat nu också är med i annonssamarbetet.
– Nu samverkar Svenska kyrkan i hela kommunen i annonseringen. Det är väldigt roligt och det visar också på vår gemensamma styrka och bredd.
Men vad händer med informationen om gudstjänster, soppluncher och annat som händer i Slaka-Nykil?
– All information finns precis som tidigare i kalendern på pastoratets webbplats och i appen Kyrkguiden. Vi kommer också att ta fram ett månadsblad med allt som händer runt om i pastoratet. Det kommer att finnas i kyrkor och församlingshem och går också att prenumerera på digitalt. Vill du prenumerera hör du av dig till Madicken på expeditionen.
RISKERA
FLYTA LUFTEN ERBIUM
HÖJER TILL SKYARNA
STÅR BESLUTSAM PROCESSION
BÄDDA NER
BETER SIG HEMLIGHETSFULLT
OFRÅNKOMLIGA GÖROMÅL
FÅRPAPPA
DRA PÅ MUNNEN JUBELSÅNG
SÅG JAKOB I DRÖMSYN KUBMATERIAL
BÄRANDE KONSTRUKTION SIMFÅGEL
TÄNDA EN BRASA
VILL VINNARSKALLEBLI
TV-PRIS
OOLONG
ANTAGANDE
NICKE NYFIKEN
OMSORGSFULLT
ROCKÄRMSKORT
KORN KAR
VARAR INTE LÄNGE
FÖRSÄKRAN HIMLAFENOMEN
GRÄSKAPARE
UTAN UNDANTAG KOMMER FÖRST
KAN INTE VÄNTA
FANTASIBYGGNAD
KONFESSION SES MED HALM OCH HÅR
HETER KANSKE KALVENS MAMMA
EKOLOGISK ÄR MUNTERGÖK OFTA
SKREV LENNON VINDSTÖT
BELÄGGNING SJÖJUNGFRU
FÖR DE BÄSTA I LANDET
IAKTAGBAR KÄRLEKSFULL
SES MED BONO GENRE ONTARIO SMIDER MÅLMEDVETEN
OLGA ANDERSSON
FICK ADAM OCH EVA LÄMNA
MÄRKE
Vinnare i vårkrysset:
» Erika Johansson, Nykil, får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionen.
LEVA FRILUFTSLIV
BO FÖRBJUDET GIFT
KATTVAPEN
SAKNAR CIRKELN
HÖRS I ETERN
MELODI NÄSPLÅGA
BEHÖVER INTE TUGGAS
DRÖMSÖMN
VÅNINGSPLAN KÄND NALLE
RINNER GENOM TURIN
MELLAN DO OCH MI
» Annita Johansson, Linköping, får en kaffemugg från Herregud & Co.
SORGLÖS PERSON
Sänd in lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41
583 33 Linköping
Vi vill ha ditt svar senast den 15 augusti. Märk kuvertet ”Korsord”.
» Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på afternoon tea på Stadsmissionens café och en vinnare som får en kaffemugg från Herre Gud & Co.
Namn:
Adress:
Postadress:
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41,583 33 Linköping telefon: 013-474 23 00 (vx)
Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00 och 13.00–15.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Lambohov
Maria Löfgren 070-535 43 24
maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Skeda-Slaka
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Kyrkomusiker
Lambohov
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Dorotea Amnehammar 076-134 79 14
Martin Frodlund 073-075 07 30
Skeda-Slaka
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se
Diakoner
Lambohov-Skeda-Slaka
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika
Annelie Almroth 070-341 02 70
Lambohov-Nykil-Gammalkil
Sandra Andersson 073-528 60 30
Ledning och administration
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Administration
Madicken Lundh 013-474 23 02
Ekonomi
Camilla Berg 013-474 23 08
Kommunikation
Mari Lundmark 070-248 89 10
Lambohovskyrkan
Gammalkils
Pedagoger och fritidsledare
Kontaktpedagoger Lambohov
Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se
Malin Thell 076-102 12 61
Kontaktpedagog Nykil-Gammalkil
Marie Wigh 076-102 12 36
Kontaktpedagoger Skeda-Slaka
Noomi Stenberg 070-341 33 28
Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se
Kontaktpedagog Ulrika
Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Vaktmästeri
Chef kyrkogård och vaktmästeri
Anna Danielsson 070-517 34 19
Christer Castegård 072-211 02 12 christer.castegard@svenskakyrkan.se
Sara Eriksson 072-224 02 16 sara.eriksson4@svenskakyrkan.se
Roger Jakobsson 072-735 23 04 roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se
Helén Johanzon 076-137 23 20
Mattias Karlsson 070-164 23 23
Monica Karlsson 076-104 23 24
Marianne Magnusson 070-517 34 57
Fredrik Mannerhagen 072-733 96 10
Marie Sooaru 072-234 02 18
Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00
Rektor
Martin Malmström 013-33 02 01 martin.malmstrom@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Ingrid Dahlberg 076-163 93 40 Ordförande i församlingsråden
Lambohov
Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil
Ingela Wadell 070-237 05 14
Skeda
Siw Carlsson 070-208 68 50
Slaka
Thomas Svensk 070-362 96 31
Ulrika
Anders Wång 070-229 29 77
Slaka kyrka Nykils kyrka Skeda kyrka Ulrika kyrka kyrka