Församlingstidningen Brösarp-Tranås vintern 2023

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | BRÖSARP-TRANÅS FÖRSAMLING | VINTERN 2023

Medeltida KALKMÅLNINGAR i Andrarums kyrka

5

HEIDI ANDERSSON, ARMBRYTERSKA:

BILDRIKA BÖCKER I JUL

TEMA

BILDER

”Den största resan jag gjort på senare år är den inom mig” ESKIL OLSSON Uppfinnaren som söker svar i böckerna

Konsten att vara öppensinnad ODR SAMHÄLLSINFORMATION

LEDARE

Vad ­för ­berättelse döljer din tatuering?

D

et finns ingen tid under året som är så bildrik som jultiden. Det är bilder på tomtar, brinnande ljus, adventsljusstakar, julklappar i det oändliga och snölandskap i skiftande fantasiformationer. Och i ”sista vagnen” finns det en del bilder av julkrubban även om den blir alltmer osynlig i vår samtid. Bilder vill föra fram bud­ skap och berätta något som får oss att känna känslor och tänka tankar. Bilden är ett viktigt språk i männi­ skans försök att förstå sig själv och sin omvärld. Gör ett tankeexperiment och ta bort alla bilder som för­ knippas med julen och vi skulle inte känna igen oss.

NÅGOT SOM HAR vuxit explosionsartat ungefär de

”

senaste tio åren är bilder på kroppen, alltså tatu­ eringar. När jag var barn fanns det endast ett fåtal människor som bar tatueringar. Alltid män som

ad är korset för en bild och V vad vill den berätta?

varit eller var sjömän eller suttit i fängelse.

En tatuering av en svala kunde betyda att man rest 5 000 sjömil på haven, luffarprickarna tolkades som tro, hopp och kärlek eller för sjömän betydde det att man rundat Godahoppsudden, Kap Horn och Kap Verde. Och vem minns inte de tre bokstäverna ”mor” och andra förnamn på kvinnor och man fattade pre­ cis. Ibland såg man det enkla kristna korset i blekblått tatueringsbläck.

DENNA TID OCH vem som hade tatueringar är borta.

I dag har både kvinnor och män i varierande åldrar tatueringar. Bilderna är mer eller mindre på heltäck­ ande kroppsytor och kan innehålla en stor mängd småbilder som innefattas i varandra.

Ibland kan man se korset och andra kristna motiv.

För mig betyder korset att verkligheten och männi­ skans liv ständigt förändras. När vi får frågan om vad vi tycker om förändring svarar de flesta att det är något bra. Men man får inte utesluta att förändring kan vara smärtsamt, omskakande och ångestfullt. Det är denna typ av förändring som jag tänker att korset vill ge kraft till att förstå och hantera.

Vi önskar er en glädjerik God Jul och ett Gott Nytt År och Guds Välsignelse,

Cerny Eriksson Ståhl Kyrkoherde

PS Inom kristendomen kallas ett upp-ochnedvänt kors för Petruskorset, och står för ödmjukhet.

Foto: TIMBICUS/ GETTY IMAGES

2

VINTERN 2023

»Det » vore spännande om ni som valt att tatuera er vill ta kontakt med mig eller vår kommunikatör Jessica Larsson, för att höra er berätta om anledning­ en till att ni gjort det, och om motivens betydelse.

Kanske kan just dina tatueringar och berättelser kring dem bli ämnet i något av de kommande numren av ­Församlingstidningen. Hör av dig till oss!

Tel: 0414-181 00 E-post: brosarp-tranas.forsamling@svenskakyrkan.se

GOD JUL!

FÖLJ OSS!

10

Brösarp-­ Tranås ­församling finns på: Facebook, Instagram och Youtube

önskar vi alla församlingsbor Välkommen på musikgudstjänst Körerna sjunger in julen!

Datum: Söndag 17 december.

Tid: 18.00.

Plats: Brösarps kyrka.

INNEHÅLL

Din församling 4 Kalendarium 6 Lokalporträttet Eskil Olsson, ­naturälskare och uppfinnare 26 Kalkmålningarna i Andrarums kyrka 30 Möt prästen i byarna

Jul­ avslutning

»» Under vecka 50 har barnverksamheten sin julavslutning.

Varmt välkomna!

Tema bilder 10 Konsten att vara ­öppensinnad

Spaning 20 Bilden av kyrkan

Kom ihåg att du alltid är välkommen till kyrkan.

Foto: KIPGODI/GETTY

»» Barn-, kör- och dagverksamheten startar upp igen under vecka 4, 2024. »»

Välkomna!

REDAKTION N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

EN DEL AV

Då drar vi i gång!

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

E T

Övrigt 24 Boktips 28 Allt om gravskick 31 Korsord

”Folkkyrkan kräver ingen motpresta­ tion, säger David Thur­ fjell, religions­ historiker, apropå bilden av kyrkan.

S

Porträtt 16 Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten

VARSÅGOD!

»» Den här tidningen delas ut av ­ venska kyrkan till alla hushåll inom S Brösarp-Tranås församling som samhällsinformation.

Post- och besöksadress: Albovägen 27, 273 50 Brösarp Öppet­tider pastorsexpeditionen: Måndag och torsdag 09.30–10.30 Hemsida: svenskakyrkan.se/brosarp Telefon växel: 0414-181 00 E-post: brosarp-tranas.forsamling @svenskakyrkan.se Paulina Persson, förvaltnings­assistent Telefon: 0414-181 78 paulina.persson@svenskakyrkan.se

Cerny Eriksson Ståhl, kyrkoherde Telefon direkt: 0414-181 60 cerny.eriksson-stahl@svenskakyrkan.se Åsa Modin, präst Telefon direkt: 0414-181 66 asa.modin@svenskakyrkan.se

»» Tidningen produceras i samarbete med Verbum AB. Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord Omslagsbild: Åsa Modin VINTERN 2023

3

KALENDARIUM

Välkommen i jul och nyår Onsdag 6 december

Söndag 17 december

Brösarps kyrka 09.00 Morgonmässa Frukost i församlings­ hemmet

3: söndagen i advent Brösarps kyrka 18.00 Musikgudstjänst Församlingens körer med­ verkar.

Onslunda församlingshem 11.30– Sopplunch 13.00 Soppan serveras till själv­ kostnadspris 40 kr.

Onslunda kyrka 13.00 Julandakt

Fredag 8 december

... att stanna kvar efter gudstjänsterna.

Vi bjuder på ­kyrkkaffe.

»» Vi reserverar oss för eventu­ ella ändringar.

4

VINTERN 2023

Söndag 24 december Julafton Brösarps kyrka 11.00 Gudstjänst stora och små Brösarpskören medverkar.

Söndag 10 december

Söndag 24 december

Onslunda kyrka 18.30 Luciagudstjänst med stora och små Kör medverkar. Vi bjuder på luciafika.

Onsdag 13 december Brösarps församlingshem 13.30 Juligt Onsdagscafé Fika, gemenskap och under­ hållning

OBS!

Brösarps kyrka 10.00– Öppen kyrka 12.00 Vi bjuder på fika.

Brösarps kyrka 10.00– Öppen kyrka 12.00 Vi bjuder på fika.

2: söndagen i advent Brinkehem 14.00 Gudstjänst i advent

Välkommen

Fredag 22 december

Julnatten Onslunda kyrka 23.30 Midnattsmässa

Måndag 25 december Juldagen Andrarums kyrka 07.00 Julotta Solist, Bo Shunnesson.

Tisdag 26 december Annandag jul Eljaröds kyrka 16.30 Musikmässa

Fredag 15 december

Söndag 31 december

Brösarps kyrka 10.00– Öppen kyrka 12.00 Vi bjuder på fika.

Söndagen efter jul Brösarps Kyrka 11.00 Nyårsbön

Måndag 1 januari Nyårsdagen Skåne-Tranås kyrka 16.30 Gudstjänst – Nytt år

Lördag 6 januari Trettondedag jul Brösarps kyrka 16.30 Musikgudstjänst

Söndag 7 januari Första söndagen efter trettondedagen Spjutstorps kyrka 11.00 Mässa

Onsdag 10 januari Brösarps kyrka 09.00 Morgonmässa Frukost i församlings­ hemmet

Söndag 14 januari Andra söndagen efter trettondedagen Andrarums kyrka 11.00 Mässa

Andrarums kyrka i vinterskrud.

Foto: MICKE OVESSON/­ MIXOFOTO

Onsdag 14 februari Askonsdagen Eljaröds kyrka 19.00 Mässa

Söndag 18 februari Första söndagen efter fastan Brösarps kyrka 11.00 Mässa

!

MISSA INTE!

Öppen kyrka i Brösarp »» Fredagar 10.00–12.00.

Musik mellan 10.30–11.00.

Välkommen in!

Onsdag 21 februari Onslunda församlingshem 11.30– Sopplunch 13.00 Soppa, dricka, kaffe och kaka, 40 kronor.

Söndag 25 februari Andra söndagen efter fastan Andrarums kyrka 11.00 Mässa

Onsdag 28 februari Brösarp församlingshem 11.30– Sopplunch 13.00 Soppa, dricka kaffe och kaka, 40 kronor.

Söndag 3 mars Tredje söndagen efter fastan Skåne-Tranås kyrka 11.00 Mässa

Onsdag 6 mars Brösarps kyrka 09.00 Morgonmässa

Söndag 21 januari

Söndag 4 februari

Tredje söndagen efter trettondedagen Onslunda kyrka 11.00 Mässa

Kyndelsmässodagen Brösarps kyrka 11.00 Mässa

Onsdag 24 januari

Onsdag 7 februari

Brösarps församlingshem 11.30– Sopplunch 13.00 Soppa, dricka kaffe och kaka, 40 kronor.

Brösarps kyrka 09.00 Morgonmässa Frukost i församlings­ hemmet.

Söndag 28 januari Septuagesima Skåne-Tranås kyrka 11.00 Mässa

Onsdag 31 januari Onslunda församlingshem 13.30 Onsdagscafé Fika, gemenskap och ­underhållning.

Brösarps församlingshem 13.30 Onsdagscafé Fika, gemenskap och ­underhållning.

Söndag 11 februari Fastlagssöndagen Spjutstorps kyrka 11.00 Mässa

Onslunda församlingshem 13.30 Onsdagscafé Fika, gemenskap och ­underhållning.

Söndag 10 mars Midfastosöndagen Fågeltofta kyrka 11.00 Mässa

Onsdag 13 mars Brösarps församlingshem 13.30 Onsdagscafé Fika, gemenskap och under­ hållning.

Söndag 17 mars Jungfru Marie bebådelsedag Onslunda kyrka 11.00 Mässa

VINTERN 2023

5

LOKALPORTRÄTTET Åsa Modin möter naturälskaren Eskil Olsson, som gillar att uppfinna och läsa:

Man kan hitta mycket i böckerna om man tittar noga Text & foto: Åsa Modin

Får det lov att vara duva till middag?

Foto: SURIYA ­SILSAKSOM/ GETTY

”

»Tänk » så många människor det finns som vi är nyfikna på, människor vi gärna skulle vilja veta mer om. Kanske är Eskil Olsson en av dem? I sin berättelse om sitt liv är han spontan och generös och ger oss många bilder.

Eskil föddes i Eljaröd 1946. Två år senare kom hans två bröder Einar och Sven. Föräldrarna var småbrukare. På gården fanns ardennerhästen Noke, med hans hjälp plöjde hans far marken innan han köpte traktor. Barnen hade ett fritt liv när de var små, när de blev större blandades fritiden med arbete.

ag tyckte om när det J var duva till middag, det är gott.

6

VINTERN 2023

Gården låg mitt i byn, så det fanns många att leka med. Hemmet var öppet, alla var välkomna.

– För det mesta hade mor och far mycket att göra, men ibland blev det fika, berättar han. Vi hade många djur, kor, ankor, kaniner och duvor. Jag tyckte om när det var duva till middag, det är gott.

– På lördagarna och söndagarna körde vi ut med traktorn i skogen eller till Brösarps ängar. Vi hade fin fikakorg med oss. Vi lärde oss fiska för hand. Egentligen fick man inte, men vi barn ville så gärna, så far lärde oss. Mor plockade bär och svamp. Vi barn letade efter ekar som fallit, för att i träden hitta ekoxar. Vi var ofta ute i naturen och lärde oss mycket.

– Jag har alltid varit intresserad av naturen. Jag hade en stor passion för att bygga hyddor av

olika trädslag. Jag började när jag var sju år. Far var intresserad av trä. Han fick lov att ta ekpålar på Christinehof, då var jag med.

– Vi var ofta hos fars bror Alrik i Gumhusa och våra fastrar Hanna och Malin. På julafton var det julagille, stuan var rent full. Kanske 20 personer. På kvällen åkte vi hem och så var det julotta i kyrkan på juldagen.

ESKIL GICK I skolan i Eljaröd. I sju-

an och åttan tog han skolskjutsen till Brösarp.

– Chauffören kallade vi flygande Oskar, han hade en Ford Costumline och lättade inte på gasen på vägen till Brösarp. Mopeden fick jag tjäna ihop till själv. Jag sålde tidningar. Det var ett hiskeligt jobb, jag cyklade långt, ända till Hallamölla och Bontofta.

»

Bland skrotet på Eskils gård gömmer sig möjliga uppfinningar.

VINTERN 2023

7

LOKALPORTRÄTTET ”Det var mycket jobb med rengöring av vapnen”, berättar Eskil Olsson. ”Då kom jag på att man kunde rengöra med högtrycksånga, resultatet blev perfekt, inte ett krutkorn någonstans.”

”

et gällde att förvilla läraren så att det D inte blev så tråkigt, men sen fick man eftersittning förstås.

»

8

Eskil gillade inte skolan, utom gymnastik och naturlära förstås.

Med glimten i ögat berättar han att han och hans kamrater gjorde många hyss.

– Det gällde att förvilla läraren så att det inte blev så tråkigt, men sen fick man eftersittning förstås.

Efter åttan hjälpte jag far på gården, tog hand om grisarna, körde traktorn. Vi körde för småbrukarna i trakten. När jag var 18 började jag jobba i Veberöds järnhandel, lärde mig mycket. Sen blev det tid för lumpen på F 10 i Ängelholm.

Det var likadant där som i skolan, jag hittade på en massa spektakel och fick straffexercis. Ålning medelst hasning. Det blev rätt mycket av det” säger han och skrattar.

Trots det tyckte han att lumpen var rolig.

Som ni säkert vet, om ni känner VINTERN 2023

honom, eller som ni kanske upptäckt nu, så har han alltid varit uppfinningsrik…

– Det var mycket jobb med rengöring av vapnen, berättar han. Då kom jag på att man kunde rengöra med högtrycksånga, resultatet blev perfekt, inte ett krutkorn någonstans. Efter hand tog jag emot kompisarnas bössor och tjänade en bra slant.

ETT TAG JOBBADE Eskil på Christinehof, fick jobb på Vittskövle sågverk och senare på MP bolagen, en stor träfirma i Ystad, där var han kvar till han gick i pension.

Hela sitt liv har han värnat naturen, tagit tillvara för att ta hand om, laga och bruka eller sälja. En omsorg, inte bara slita och slänga, utan återbruka. När han behöver något till sitt arbete åker han till

Eskil dyker gärna ner i någon bok för att finna svar på livets gåtor.

Foto: LIUDMILA CHERNETSKA/ GETTY IMAGES

skrothandlare Berggren eller till något annat ställe där han vet att han kan hitta det han söker.

Håller sig sysselsatt dagarna i ända, lagar och grejar – och så är det det där med uppfinningarna...

Han lever på ett sätt som kanske väcker frågor hos oss, men inom honom bor en idealist. Han visar sin skräpodling med stolthet. Vi kanske upplever det som rörigt, men i det finns en tanke, en känsla och omsorg.

LÄSER GÖR HAN också, för böcker har han många och vet precis vilken han ska hämta när vi pratar om olika saker.

– Man kan hitta mycket i böckerna om man tittar noga, säger han.

Jag upplever att han är nöjd med sitt liv, hungrig på kunskap, nyfiken, vill veta och förstå. Senaste kursen han gick var en ängs- och liekurs på Blåherremölla, för han är mycket för riktiga blomsterängar. Eskil är social, med i Småbrukarna, hjälper till när det behövs.

Tycker det är roligt att komma ut och snacka med folk.

Han tycker om att laga mat, plockar i naturen och tillagar.

Målla, kirskål och mannagräs…

Och även om jag själv är intresserad av både natur, odling, matlagning och av Bibeln, så är jag inte riktigt beredd på hans fråga, om vårt manna­gräs har med mannat i Bibeln att göra?

– Hur blev det manna? Vad var manna? frågar han.

Och nog hittar Eskil en bok där vi kan läsa om att många tror att mannat var ett ämne som kom från tamariskträdet, som växte i öknen. På trädet levde mannasköldlusen. Genom lusens sting avsöndrades från grenarna söta och klibbiga droppar som stelnade i luften och föll som korn ner på marken.

Manna kallade israeliterna den föda som de fick under ökenvandringen. Detta vittnar om att även Bibeln är ett av Eskils intresseområde. Han talar om kyrkan som en samhällelig kraft och betonar hur viktig den är, och när jag frågar om hans tro kommer svaret direkt: – Jag tror på uppståndelsen!

JUST NU VISSTE DU ATT

»» ... i norden

Kalkmålningarna i Risinge ­gamla kyrka, av Risingemästaren, vittnar om 1400-talets vardagsliv med mat, möbler och husgeråd i detaljer.

NYFIKEN PÅ

utfördes målningarna al seco, på torr puts, då det passar vårt kalla klimat bäst. Men på kontinenten målade man oftast al fresco, vått i vått, vilket egentligen håller bättre, enligt antikvarie Pia Bengtsson Melin.

KALKMÅLNINGAR Bilderna i kyrkornas valv en riktig konstskatt Det är lätt att förtrollas av vackra detaljrika kalkmålningar i medeltida kyrkor. Men vad är det för motiv och vem målade dem?

»– » Jag tror att Albertus Pictor och hans målarkollegor skulle bli väldigt förvånade om de såg att bilderna finns kvar, säger konsthistoriker Pia Bengtsson Melin, som är glad över att många medeltida kalkmålningar är så välbevarade.

Många av dem överkalkades under 1700-talet när nya liturgiska och estetiska ideal tog vid. Först vid slutet av 1800-talet återfick målningarna den uppmärksamhet de förtjänar, och knackades fram.

ALBERTUS PICTOR ÄR för övrigt

ett bra namn att lägga på minnet, då han står bakom flera kalkmålningar i Uppland, Sörmland och Västmanland under denna tid.

– Det var en lång resa från lärling till etablerad målare. Det krävdes ofta att en befintlig målare dött eller flyttat. Albertus Pictor hade tur som gifte sig med änkan till en avliden målare, och lyckades på så vis etablera sig i storstan, ­berättar Pia, som skrev sin av-

handling om just Albertus Pictor.

Skapandet var en noggrann process som krävde både tålamod och skicklighet. Man skissade med kol på kalkputsen och fyllde sedan i med kalkfärg. Målandet skedde under sommaren, när det var ljust och varmt. Lärlingarna höll till i vapenhuset medan mästaren fick skapa framme i koret.

– Ju längre fram mot altaret man kommer, desto bättre kvalitet och heligare motiv, förklarar Pia. DET ÄR STOR variation i bildvalen.

Ofta bibliska berättelser, men även motiv kopplade till sagor, traditioner, döden och själens välfärd.

Ibland varnande motiv, häxmotiv, som syftade till att avskräcka från att ge sig i lag med djävulen.

– Varningar av olika slag finns mest i kyrkornas vapenhus, synliga när människor kom och gick.

Livshjulet är också vanligt där. Det visar männi­skans resa till toppen, för att sedan falla av. Längst ner

”

står döden och gräver en grav, en påminnelse om att högmod går före fall, berättar Pia. INGEN KYRKA ÄR den andra lik.

– Man anpassade sig till kyrkans förutsättningar och önskningar från prästen, kyrkvärden och även andra sockenbor. Ibland hade adelsmän finansierat, då förekommer deras adelsvapen. Eller så hade man förkärlek för något särskilt helgon i en socken. I vissa kyrkor finns smådjävular eller lustiga små gubbar målade, så det var nog mycket tycke och smak.

Hur läste folket bilderna?

– Folk kunde sin bibel på ett helt annat sätt då. På medeltiden hade man inte dagens ständiga flöde av nya bilder. Det var en annan magi där. Ett mörkt kyrkorum, bilder i lysande färger, vaxljus och rökelse.

Man rörde sig också mer och hade en aktiv dialog med kyrkorummet.

KORT OM...

Pia Bengtsson Melin Ålder: 53 år.

Gör: 1:e antikvarie inom medeltidseran på Statens historiska museer.

Motto i livet: Vara snäll och professionell.

Sophie Ekman

u längre fram mot altaret man kommer, J desto bättre kvalitet och heligare motiv.

VINTERN 2023

9

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad

10

ÅRSTID 20XX

Vi har alla stereotypa bilder och fördomar om andra. Men se upp så att de inte blir för starka, för då kan din värld bli väldigt trång och styras av rädsla.

Här är tipsen på hur du blir en mer öppensinnad person – och får ett intressantare liv som bonus.

Text: Linda Newnhamn Illustration: Sophie Ekman

ÅRSTID 20XX

11

n TEMA BILDER

”

är Katarina Tingström var präst inom Försvarsmakten träffade hon en pluton där en av de värnpliktiga be­ rättade hur gruppen reagerat när en kille, vi kallar honom Lasse, tog fram Bibeln på kvällen, och låg i sängen och läste den innan sovdags. Vilken tönt! Varför tror man ens på Gud? Den värnpliktiga erkände att de inte alltid hade varit så schyssta mot Lasse. Men så hade de sin första övning ute i fält, och då visade det sig att Lasse var uppvuxen på landet, och visste hur man byggde skydd i skogen, slaktade en älg och grävde latrin­ gropar.

ag kan gå runt och hata alla, men J om jag alltid agerar humant så spelar det ingen roll vad jag tycker.

Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet

Minns att du inte vet allt Påminn dig själv att du inte vet allt, det hjälper dig att vara mer öppen­

VINTERN 2023

I

samhället finns det en mängd generaliserade bilder, som vi påverkas mer eller mindre av – som den tystlåtna norrlänningen, den kaxiga 08:an, den hårdhudade motorcykelsnubben, den fjolliga bö­ gen, den hysteriska kvinnan, den kriminella invand­ rarkillen, män med mancolds…

I samtal med människor ser Karin Tingström vilka konsekvenser dessa bilder kan få.

– De kan få oss att avfärda människor, bli rädda eller misstänksamma. Ja, vi generaliserar för mycket och nyanserar för lite, vilket drabbar olika grupper.

Så varför gör vi då det? Jo, genom historien har det gynnat människan att snabbt kunna bedöma andra.

TRE VÄGAR TILL ETT MER ÖPPENSINNAT LIV

1 12

– När de förstod vilken kunskap han besatt, och vilken nytta de därmed hade av honom, ändrades deras bild av Lasse. Efter det var de helt okej med att han läste Bibeln också. Jag tyckte det var modigt av killen att erkänna detta, hur fördomsfulla de först varit och hur de sedan ändrat sin åsikt när de lärde känna Lasse bättre, säger prästen och psykoterapeu­ ten Katarina Tingström.

sinnad. Genom att också förstå att du aldrig kan veta säkert varför vissa personer uppför sig som de

gör, blir du mindre negativt inställd och mer empa­ tisk. Kanske hade kvinnan en hemsk morgon, och snä­

ser därför av dig nu. Kanske gjorde någon ett riktigt dumt val på grund av extrem stress och utsatthet.

2

Fråga Du kanske blir irriterad på att dina grannar har en högljudd fest med halva släkten

varje söndag.

Eller så irriteras du av att någon i bostadsrättsför­ eningens styrelse alltid sopar saker

– Vi behövde kunna skilja på dem som tillhörde den egna gruppen och alltså var vänligt sinnade, från farliga perso­ ner, för att kunna undvika de senare, säger Karin Tingström.

Baksidan av detta är förstås att erfarenhetsbanken inte är hundraprocent tillförlitlig.

– Det klassiska är när du träffar en helt ny p ­ erson, och instinktivt känner en motvilja. Skulle du ana­ lysera känslan så kanske personen till utseendet eller ­sättet påminner om din dominanta pappa, eller någon annan som har gjort dig illa. Hjärnan vill att vi ska överleva, så den lägger ihop ett och ett och sig­ nalerar fara, trots att informationen den här gången inte alls är tillförlitlig.

I

nformationen kan även komma utifrån. Säg att ni ska få en ny kollega till arbetsgruppen. Om Viola dagen innan han kommer utbrister att ”åh nej, Nisse har jag stött på förut, han är skitjobbig”, så bör­ jar du genast tolka Nisse utifrån den informationen.

– Om kollegan i stället säger ”vad kul, Nisse är un­ derbar! Det kommer att bli fantastiskt”, så kommer

under mattan för att undvika kon­ flikter. I stället för att anklaga, fråga hen varför hen gör så. Fråga också

dig själv varför du triggas så mycket av detta. Kanske handlar det om en oro eller rädsla, eller känner du

stygn av avund över en gemen­ skap du inte har (men som om du ber snällt kanske får ta del av).

Våga le mot någon i buss­ kön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälpsam, glad och god­ hjärtad per­ son får oftare vänlighet till­ baka.

du att vara mycket mer positivt inställd när ni väl möts, säger Karin Tingström.

Vad är faran med detta? Jo, olika intressenter kan påverka folk i en viss riktning, och ofta jobbar de då med rädsla som är en stark känsla. Exempelvis kan man sprida att ”män från Norrland är bara ute efter våra pengar.” Eller desin­ formationen vi har sett spridas det senaste året om att ”svenska myndigheter tar våra barn”, vilket gjort vissa invandrargrupper rädda för svensk myndighets­ personal.

– Det bygger murar och skapar konflikter. Vi dömer ut varandra på förhand, vilket får en massa konse­ kvenser för både samhället och i mindre kretsar, säger Katarina Tingström.

M

ikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, har i över 20 år studerat attity­ der, stereotypa uppfattningar och förutfat­ tade meningar.

– Förenklat kan man säga att en fördom innebär att du ogillar personer enbart baserat på deras grupptill­ hörighet. Det kan vara ”alla golfare är snobbiga.” Du

3

Sök ­mångfald Möt nya männi­ skor, lär dig om andra religio­ ner, testa mat

från andra kök.

Genom att aktivt söka mångfald, kommer du att bli mer accepte­ rande gentemot

»

olikheter och uppskatta rike­ domen i omväx­ ling.

VINTERN 2023

13

TEMA BILDER

”

n hjälpsam, glad och godhjärtad E person får oftare vänlighet tillbaka.

Katarina Tingström, präst och psykoterapeut

7

TECKEN ... på att du är en öppen­ sinnad ­person:

»» Du är nyfiken på att höra vad andra tycker.

»» Du tål att dina åsikter ifråga­ sätts.

»» Du blir inte arg när du har fel.

»» Du hyser empati för andra.

»» Du tar hän­ syn till andras åsikter.

»» Du är ödmjuk kring din egen kunskap.

»» Du tror att andra har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter.

14

» gillar inte snobbiga människor, så därför gillar du inte

golfare.

Han säger att över tid har våra fördomar gentemot andra minskat. I jämförelse med 50-talet är vi mycket mindre fördomsfulla i dag, exempelvis mot invand­ rare, homosexuella och kvinnor, även om främlings­ fientligheten tycks ha planat ut de senaste tjugo åren.

Man ser också att högutbildade tenderar att vara mindre fördomsfulla än lågutbildade.

– På sätt och vis är det logiskt att samhällen blir mer inkluderande, för det är dumt att vara exkluderande, samhället fungerar bättre när det är mer öppensinnat.

Mikael Hjerm lägger sedan till att egentligen är en persons attityd irrelevant.

– Jag kan gå runt och hata alla i hela världen, men om jag alltid agerar humant och snällt så spelar det ingen roll vad jag tycker. Problemet är att människor tenderar att agera utifrån sina föreställningar om andra och därmed behandla vissa sämre.

O

ch här kan man se en viss spridningseffekt.

Om någon tar sig rätten att uttrycka sin nega­ tiva attityd gentemot transpersoner, så kan fler upptäcka att ”jaha, fler känner som jag”, också vokalisera sin åsikt, och så sprids den. Och ja, det har betydelse.

– Om jag springer runt och skriker okvädesord åt folk på stan, så drabbar det mottagaren hårt. Vi vet att personer som utsätts för upprepad diskrimine­ ring har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, säger Mikael Hjerm.

Katarina Tingströms erfarenhet är att trångsynta eller felaktiga bilder av andra även drabbar en själv.

– En konsekvens kan vara att man får ett väldigt instängt och snävt liv. I stället för att jag träffar många olika typer av människor, lär mig nya saker och blir berikad av fräscha intryck och idéer, blir min värld väldigt liten och styrs i hög grad av rädsla – och det tror jag ingen mår bra av i förlängningen.

S

å om en mer fördomsfri attityd ger mig ett glada­ re, mer intressant liv, vad kan jag då göra för att bli mer öppensinnad? Mikael Hjerm berättar om

kontakthypotesen, som innebär att kontakt med olika typer av människor gör dig mindre fördomsfull. Kata­ rina Tingström plockar upp den tråden och uppmanar dig att utmana dig själv. Börja med att försöka sätta fingret på vilka bilder du har, för att sedan undersöka om de faktiskt stämmer med verkligheten. Här kan du söka fakta, men också stresstesta hypotesen genom att möta personer från den gruppen.

– Att öppna upp mot världen kan vara så lätt som att du går fram till en människa du normalt inte gått fram till och fråga om vägen. Våga le mot någon i busskön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälp­ sam, glad och godhjärtad person får oftare vänlighet tillbaka, säger hon.

Eller minns vad föreläsaren och den före detta bud­ distmunken Björn Natthiko Lindeblad lärde oss: ”Jag kan ha fel.” Vi vet inte allt – inte om andra heller.

!

VISSTE DU ATT

... det finns många sätt att träffa nya människor. Här är tre sätt: Svenska ­kyrkans ­grupper »» Kyrkan arrangerar på olika håll stick-café, språk-café, au pair-café etcetera, där människor i olika åldrar och med olika bakgrunder får chans att mötas. Kolla vad som finns i just din församling.

Nya kompis­ byrån »» Länkar sam­ man nya och etablerade svenskar för roliga möten i vardagen.

Mer info: nyakompis-­ byran.se Yrkesdörren

»» Kopplar ihop etablerade svenskar med personer som är nyare i lan­ det. På så sätt kan ni båda bredda ert nät­ verk, vilket är viktigt eftersom sju av tio jobb i Sverige tillsätts via kontakter.

Mer info: yrkesdorren.se

VINTERN 2023

15

PORTRÄTTET

Heidi Andersson, armbrytarinstruktör:

Det är en ­befrielse att leva sina värderingar Som idrottare är det vanligt att jobba mot en tydlig målbild.

När Heidi Andersson slutade tävla i armbrytning började hon i stället jobba mot målet ”en bättre värld”.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

Heidis make Björn Ferry är tidigare skidskytt, med bland annat ett OS-guld i bagaget.

Foto: SARA BERGLUND

16

”

VINTERN 2023

»Många » som lägger av med elitidrottandet brukar unna sig att trappa ner. Men när Heidi Andersson, elvafaldig världsmästarinna i armbrytning, slutade började hon i stället jobba mot en ny målbild: att förändra världen.

– Jag är en passionerad person som brinner för saker, skrattar hon. Den energin verkar vara medfödd.

Och rätt kanaliserad är den en tillgång, så varför inte använda den till något bra, säger Heidi Andersson.

Heidi, som ibland kallas för ”armbryterskan från Ensamheten” efter en dokumentär om henne, var bara elva år när hon skrev i sin dagbok att hon ville bli planetskötare i världsklass

om jag minns det var det S Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld.

– eller bäst på armbrytning. Hon kom att realisera det sistnämnda först – och det med råge.

Men i slutet på 2015 var det så dags att ta tag i nästa stora livsdröm. I samband med att både Heidi och hennes man Björn Ferry, också tidigare världsmästare men då i skidskytte, lade av med elitidrottandet bestämde de sig för att sätta upp en ny målbild: att bli fossilfria till 2025.

– Björn fångade upp min barndomsdröm om att bli planetskötare och föreslog detta, och jag nappade direkt. Jag tänkte kanske inte så mycket på vad det skulle innebära i praktiken, men det kändes och lät bra, skrattar hon.

SÅ VARIFRÅN KOMMER då denna passion och starka

vilja att förändra och förbättra? Heidi växte upp i byn Ensamheten, strax utanför Storuman i Lappland.

Hon säger att som mest var det 18 personer som bodde i byn – alla släkt med varandra.

– Det var fantastiskt att växa upp där, en riktig bullerbykänsla. Det fanns alltid någon som hade tid, och

»

Heidi Andersson hade två drömmar som barn: att bli bäst på armbrytning och att bli en planetskötare i världsklass. Den första drömmen har hon gjort verklighet av, den andra jobbar hon målmedvetet på.

ÅRSTID 20XX

17

PORTRÄTTET » alltid någonstans att hänga. Vi lekte järnet och hade

obegränsat med utrymme.

Men uppväxten gav henne också skinn på näsan.

Jargongen kunde vara tuff, och tålamod var inte släktens starka sida.

– Du fick ofta bara en chans på dig att klara något nytt, fixade du det inte då så gavs du inte chans att testa igen. Det var tufft, men lika för alla, ingen blev särbehandlad. Som jag minns det var det också Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld. Vid idrott var det tillåtet.

Ord som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet var tydliga ledstjärnor. Att farfar bytte blöjor var inga konstigheter, liksom att Heidi tidigt fick lära sig att jaga. Kanske inte så konstigt att de på vissa håll kal�lades kommunisterna i Ensamheten.

– Farfar och hans bror ville inte stycka upp skogen mellan barnen, utan startade en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna, och medlem blir man när man fyller 18. Där fattar vi beslut om skogen och marken gemensamt. Den lever än i dag och vi hjälps åt att utföra arbetet, som att plantera skog.

Heidi med några av de viktiga saker­ na i ­livet: ­familjen – och låd­ cykeln.

Foto: SARA BERGLUND

Vad fick du med dig från allt detta?

– Jag ser ansvar som något stort, starkt, och superviktigt. Att ta ansvar för helheten.

Hon säger att det var en jordnära, pragmatisk uppväxt.

– Jag och min ena bror är konfirmerade. Jag röker inte, snusar inte och konfirmerade mig – och i Ensamheten var det att göra revolt, skrattar hon.

KANSKE VAR DET närheten till naturen och känslan för helheten – i kombination med den passionerade personligheten – som gjorde att hon tidigt ville bli miljöaktivist, bo i ekohus och rädda världen.

– Redan på högstadiet gillade jag att ha begagnade kläder. Jag tyckte snarast synd om dem som hade märkesplagg de hade betalat dyrt för. Där gick de runt med en stor logga på magen, som värsta reklampelaren, utan att få betalt. Grattis, vilken affär!

Hon tvekade alltså inte när Björn föreslog att de skulle kavla upp och bli koldioxidneutrala till 2025.

– Han menade på att om Sverige har beslutat om nettonollutsläpp till 2045, så borde enskilda individer kunna bli fossilfria innan dess.

Som tidigare elitidrottare gillar hon att ha tydliga målbilder även i vardagen. Hon säger sig må bra av det.

– Att ha mål ger en känsla av fokus och riktning.

Det hjälper mig att prioritera och hålla mig motiverad. Och både jag och Björn vet hur man bryter ner stora mål i delmål för att ta sig mot slutdestinationen.

DE BÖRJADE MED att kartlägga sina utsläpp på klimatkontot.se. Den genomsnittliga svenskens utsläpp är cirka åtta ton per person och år, men det här paret

”

KORT OM...

Heidi ­Andersson Ålder: 42 år.

Familj: Maken Björn Ferry och sönerna Dante, 12 år, och Simon, 2 år.

Bor: Stor­ uman.

Gör: Före­ läsare, arm­ brytarinstruk­ tör och skogs­ brukare.

Bakgrund: Sveriges mest framgångsrika armbryterska genom tider­ na. Världs­ mästarinna i armbrytning elva gånger.

ag röker inte, snusar inte och J konfirmerade mig – i Ensam­ heten var det att göra revolt.

18

VINTERN 2023

låg på nästan det dubbla, 15 ton per person och år.

– När jag fick staplarna framför mig blev det tydligt, det gick inte längre att blunda, säger hon.

En stapel stack ut, och det var transporter. Båda hade flugit till tävlingar världen över, framförallt Björn när han kajkade runt med världscup-cirkusen. Transporter var därför en av de saker paret först tog tag i. De slutade flyga och började resa fossilfritt, med tåg och buss. De införskaffade en lådcykel som är användbar när barn ska lämnas och hämtas eller ärenden utföras nere på byn.

– Och vi gjorde oss av med bensinbilen och skaffade en Tesla. Vi var först i Storuman med elbil, och många ojade sig över att batteriet inte skulle klara den norrländska vintern. Men det har inte varit några problem. Vi överbevisade skeptikerna, på så vis kan man sprida ringar på vattnet. Nu är det många som har elbil, och vi har ett helt gäng med snabbladdare på orten.

Man brukar prata om de tre B:na, bilen, biffen och bostaden, tre saker som är bra att börja med om man som enskild individ vill bidra till omställningen mot en hållbar framtid. Familjen Andersson/Ferry bor i en bostadsrätt och har solceller.

– Vad gäller mat är vi är självförsörjande på potatis, viltkött, svamp och bär. Nötkött från affären väljer vi bort, vi försöker äta efter årstid, och minimera mat­ svinnet. Restfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

I BÖRJAN GICK det snabbt att minska utsläppen, men nu är de nere på så låga nivåer, cirka två ton per person och år, att det börjar bli svårt.

– Vi vill ju bo i det fantastiska landet Sverige, och vara en del av det här samhället, men många viktiga funktioner som vård, skola och brandförsvar är fossilbaserade.

Hur känns det att ni därmed kanske inte når målet till 2025?

– Det innebär inte att jag lägger mig ner och ger upp, utan då engagerar jag mig i att försöka förändra saker på ett samhällsplan, säger hon och berättar att hon exempelvis ringt och ”tråkat ut” Storuman energi i flera år nu för att de tillsatt olja vid produktion av fjärrvärme.

– För inte så länge sedan hörde de av sig och sa att nu ska de sluta blanda i olja, säger hon och gör segertecknet.

Ja, koldioxidbantaren här i soffan i fotografens studio har en optimistisk ton.

”

”Den största resan jag gjort på senare år är inom mig”, ­säger Heidi.

estfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram R en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

– Jag älskar ju att göra research och testa nya saker, som: Finns det bättre bränsle för motorsågen och klimatsmarta mobiler? Vilka är de mest hållbara löpar­ skorna? Björn kan bli tokig på mig ibland, han vill ha nya löparskor nu, inte om tre månader, skrattar hon.

Vad har du fått offra?

– Jag ser det inte som en uppoffring. Det här har ju varit min vilja och strävan sedan jag var liten, så för mig är det snarare en befrielse. Jag lever mina värderingar, vilket är vad jag vill. Det får mig att sova gott om natten, säger hon och lägger till att hennes tweenie Dante, 12 år, inte alltid håller med om detta när han vill få något som ”alla andra” har, men mamma kommer med en lång nej-motivering.

Jag tror att många skulle sakna att kunna semestra på soligare breddgrader?

– För det första kan man åka tåg söderut, men nej, jag behöver inte åka på solsemester. Jag tycker man ska fundera på vad det är man vill ha ut av resandet egentligen. Är det ledigheten? Att vara tillsammans?

Samla på minnen? Det kan man ju göra även här, säger hon och lägger till: – Den största resan jag gjort på senare år är inom mig, säger Heidi och berättar att hon för ett tag sedan var på en tio dagars meditationsretreat.

– Jag hade aldrig tidigare mediterat, och precis innan jag åkte på retreat var jag med på en ”strong­ woman-tävling”, så första dagarna var jag så stel att jag inte ens kunde sitta på golvet, och jag somnade när vi skulle meditera. Men så småningom var det en fantastisk upplevelse, jag njöt av att vara i mig själv.

Så ska du göra ditt livs resa, gör den inom dig. Även för relationen tycker hon att det här projektet har varit bra.

– Det är alltid bra att ha en gemensam strävan och uppnå mål tillsammans. Det för oss närmare varandra.

Och som sagt – det har varit helande även för henne själv.

– För mig är natur en andlig upplevelse, så att ta hand om den känns bra.

VINTERN 2023

19

SPANING

Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud.

I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på?

Text: Sophie Ekman

”

»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell.

Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap.

Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger.

– De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.

Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David.

Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet.

– Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation.

HUR HAR DET då blivit så här? Vi

har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?

rundbudskapet är att alla är välkomna.

G Och det är inte så många platser i samhället där alla är välkomna.

David Thurfjell, religionshistoriker

20

VINTERN 2023

David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur.

En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder.

Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-

ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David.

– I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.

Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-­talet.

Foto: KENNETH BENGTSSON

Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition.

– Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.”

David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på.

– Snarare något snävare, mer in-

tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse.

Så det finns ett slags missförstånd här.

FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,

är öppen och inkluderande.

– Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.

»

VINTERN 2023

21

SPANING KORT OM…

David Thurfjell Ålder: 50 år.

Bor: Uppsala och Stockholm.

Familj: Dot­ tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för­ äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan.

Gör: Religions­ historiker.

Motto i livet: ”Älska din fas”.

”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell.

Foto: MIKAEL M ­JOHANSSON

22

VINTERN 2023

» Och det är inte så många platser i

samhället där alla är välkomna.

Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor.

Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera.

– Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast.

Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.

I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige.

– Och det är inte någon extra­ grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David.

Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro.

– Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats.

MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-

vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen.

– Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han.

Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.

”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko­ herde Anita Elweskiöld.

Foto: EWA ­LINNROS

”

ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss.

Anita Elweskiöld, kyrkoherde

Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden.

– Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror.

EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.

Är alla välkomna in i Svenska k ­ yrkan?

KORT OM…

Anita Elweskiöld Ålder: 50 år.

Bor: Bromma.

Familj: Stor.

Gör: Kyrko­ herde i Ekerö pastorat.

Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”

– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita.

Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad.

– Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då

kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg.

Men om man inte är säker på sin tro?

– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, ­eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro.

Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör.

– Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko­ medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.

VINTERN 2023

23

5

BOKTIPSET

BILDRIKA BÖCKER SOM PASSAR I JUL

Text: Sophie Ekman

Granen som längtade Sofia Hedman Illustrationer av Emelie Gårdeler Speja förlag

»Granen » som längtade är en gripande saga om en liten skogsgran som drömmer om att utforska världen, bortom tallarna och granarna som omger den.

När vinden erbjuder en chans till äventyr, vill granen inte missa den. Det blir början på en häftig resa.

Men sagan utforskar också temat att längta hem och finna sin rätta plats i livet. En hjärtevärmande och vacker bilderbokssaga med julstämning, som berör både unga och vuxna läsare.

Korsdragspoesi. Till dig som famlar Pia Eriksson Illustrationer av Stina Wollter Bazar

»I» poesiform utforskar Pia Eriksson de utmanande stunderna i sitt liv för att hitta läkning och ordning i sitt inre kaos. Hon har själv mått dåligt i perioder och sökt svar på hur man ska leva. Det blev tydligt att det handlar om att omfamna sig själv snarare än anpassa sig till normer. Genom trösterika texter inspireras du som läser att utforska och sätta ord på dina egna känslor. Tillsammans med Stina Wollters illustrationer når hon fram till den som kan behöva orden, när det känns mörkt och kallt.

24

VINTERN 2023

TÄNK PÅ ATT

Foto: EKATERINA ZAKHAROVA/GETTY

Läs en saga om en äventyrlig gran, lär dig stöpa egna ljus eller sjunk ner i trösterik poesi när allt känns mörkt och kallt. Här är fem böcker som värmer själen i vinter.

Min barndoms jul – Astrid Lindgrens julkokbok Recept av Fredrik Eriksson Nordstedts

»En » rikt illustrerad julkokbok i sann Astrid Lindgren-anda, som fyller hjärtat med värme och nostalgi.

Låt oss börja med pepparkaksbak ihop med Bullerbybarnen vid första advent, och sluta med Pippis legendariska julgransplundring. Förutom goda recept skapade med hjälp av kocken Fredrik Eriksson, får vi en inblick i Astrids barndomsjular och småländska jultraditioner. En rikt illustrerad kokbok om drömmen om julen, att ha framme i juletid eller ge bort som present.

»» ... du kan lysa upp mörkret och själen genom att tända dina egna hemmagjorda ljus.

Här kommer en bonusbok som lär dig stöpa, gjuta, bygga, forma och färga ljus av bivax och stearin.

Ljus: stöpa, gjuta, forma och färga Anna Dykhoff Natur och Kultur

Snöfall över Paris Karolina Schützers LB Förlag

»I» debutromanen Under stjärnorna i Paris går journalisten Sophia miste om sitt drömjobb samtidigt som hon ärver en bar i Paris. Vågar hon lyssna på sig själv och släppa andras förväntningar? Nu är uppföljaren här, Snöfall i Paris, och mitt i uppladdningen för en magisk jul nystas hemligheter från det förflutna upp. Karolina Schützers utforskar stora frågor i sina romaner och styr skickligt läsarens inre bilder. Härlig feelgood som får dig att vilja byta jobb och flytta till Paris, mitt i vintern.

Lyckomanualen Casandra Brunstedt och Therésia Franklin LB Förlag

»”Lyckomanualen” » inspirerar dig till att stanna upp och ta tag i lyckan, mitt i en kanske hektisk vardag.

Författarna och småbarnsföräldrarna Cassandra Brunstedt och Therésia Franklin, har dykt djupt in i lyckoforskningen och pratat med olika experter för att hitta svaret på den eviga frågan: Hur blir man lycklig? Boken är deras personliga resa mot att förstå och praktisera lycka. Fylld med insikter och de senaste rönen inom ämnet, erbjuder den kanske samma möjlighet till dig. Eller en vän. Det är också den perfekta boken att ha liggande framme, vacker och redo att påminna dig om din väg till ett meningsfullt liv.

HÖGTIDER Kyrkoårets huvud­tema är Nådens år, ­tiden och livet som vi får som gåva och ansvar.

Foto: PONTUS ­TIDEMAN

Nu börjar kyrkoåret »Mitt » i vintermörkret kommer advent varje år som en räddning! Äntligen får vi lov att plocka fram ljusstakar ur vindsförråden och hänga stjärnor i fönstren. Äntligen inleds vägen fram mot jul, med luckor att öppna, ljus att tända, kort att skriva.

Allt yttre plock och pynt påminner om den inre förberedelsen att ta emot Jesus när han föds i julnatten.

I OCH MED advent inleds också kyrkans år. Det är ett alternativt år, en annorlunda tid, vars rytm kretsar kring livets innersida.

Varje vecka får i söndagens gudstjänst en rubrik som en tydning för livet. Söndagar och högtider, psalmer och texter återkommer, inte enformigt utan som möjligheter till igenkänning och återseende, struktur och tradition, fördjupning och växt i nya livssituationer. Texter, teman och tilltal förändras över tid eftersom vi människor förändras.

I kyrkans år ryms hela livet:

Allt yttre pynt påminner om den inre förberedelsen.

Foto: LARS RINDESKOG

djupaste sorg varvas med innerlig tacksamhet, tvivel tampas med tro, och stor förundran paras med trosvisshet. Hela livet ryms, inte bara de delar som vi brukar, eller önskar visa upp.

”

Kyrkans år är alternativt, och därmed är också kyrkans nyår ett annorlunda nyårsfirande. Andra nyårslöften står i centrum, löften som inte handlar om allt som jag själv ska prestera eller lyckas med.

I kyrkan rör löftet det som jag får ta emot, i ord och sakrament, i bön och gemenskap. Varje vecka!

DET ÄR NÅD, och rubrikernas r­ ubrik – kyrkoårets huvudtema – är Nådens år. Tiden och livet som vi får som gåva och ansvar. Mitt in i det livet rider Jesus i advent, för att dela hela livet så som livet är.

Också det är ett uttryck för nåd.

Att vi söndag efter söndag får stå här vid vägkanten och ropa ut vårt Hosianna: Hjälp oss!

Mitt i vårt mörker kommer advent som en räddning!

Jonas Eek

FÖLJ OSS ... ända fram till jul: »» Advent är en tid för längtan och stress, vintermörker och julmys.

För kyrkan är det dessutom en nystart, för första advent är kyrkoårets nyår. Vad händer egentligen i kyrkan nu och fram till jul? Vad är det vi väntar på – mer än julklappar?

Följ oss på: svenskakyrkan. se/brosarp

I kyrkan rör nyårslöftet det som jag får ta emot, i ord och sakrament, i bön och gemenskap.

VINTERN 2023

25

KYRKORUMMET VAD? De medeltida kalkmålningarna i Andrarums kyrka.

Bland blommor, ­stjärnor och den ­yttersta domen De medel­ tida kalkmål­ ningarna som finns bevarade i Andra­rums kyrka, tillskrivs Everlövsmäs­ tarna och da­ teras till 1475– 1525.

Foto: JESPER ­KARLSSON

»Under » 1400 talet förändrades kyrkan invändigt. Då gjordes ett valv i taket i dåvarande koret. År 1707 påbörjades arbetet med att bygga ett långhus åt norr, det­ ta arbete blev färdigt 1709. Då folkmängden genom Alunbrukets tillväxt ökade, uppfördes en ny till­ byggnad av kyrkan åt norr, vilken fullbordades 1768.

I de norra och södra valvkap­ porna finns medeltida kalkmål­ ningar bevarade, vilka tillskrivs 26

VINTERN 2023

Everlövsmästarna och dateras till 1475–1525. Målningarna i norra kappan avbildar evangelisten Johannes med örnen och i den södra, evangelisten Lukas med oxen. Färgerna går framförallt i mörkrött, blågrått och klargult.

De östra och västra valvkapporna har endast dekor av blommor och stjärnor. Dessa valvkappor är högre och anpassade till hjälmver­ ket och den höga triumfbågen. På hjälmverkets norra del finns frag­

ment av medeltida kalkmålningar bevarade, vilka har tolkats som den ”yttersta domen med sankte Per och de saliga människorna vid himmelrikets port”.

MOT SÖDER ÄR målningarna i

princip borta. Men i mittpartiet syns resterna av Kristus lilja och eventuellt ett änglahuvud. I över­ gången mellan absidens norra sida och hjälmverket finns rester av en draperimålning.

KORT OM...

Johan Jerling hovets egen bildhuggare

1

... ­Jerlings verk i Andrarum:

1

Altartavla i Andrarums kyrka, Skåne. »» Korintiska kolonner bär upp ett kraf­ tigt rundbågs­ entablement.

En änglakör sjunger i rund­ bågfältets bulliga moln.

Utförd av Johan Jerling och donerad till kyrkan av Christina Piper 1742.

2

»Johan » Jerling (1680–1753) var i nära femtio år verksam som trä­snidare och målare i Skåne. År 1719 – ungefär samtidigt som Christina Piper flyttade från Stockholm till Krageholm i Skåne – berättar kyrkoböckerna att Johan Jerling med hustru och nyfödde sonen Carl var bosatta på Krageholm. Här skulle Johan och hans familj komma att stanna till Christina Pipers död, 1752.

I DAG ANSES Jerling vara barockens främste bildhuggare i Skåne. Han hade gått i skola i Stockholm hos sin far Hans Jerling. Fadern var en erkänd träskulptör som utfört arbeten åt både Magnus Gabriel de la Gardie och drottning Hedvig Eleonora. När Johan Jerling flyttar till Skåne tog han med sig bildhug­ garkonsten som utvecklats i Stock­ holm av bildhuggaren Burchardt Precht och arkitekten Nicodemus Tessin, båda starkt influerade av den italienska barocken.

Christina Piper beställde ut­ smyckningar av Johan Jerling till alla kyrkorna i Skåne som hon inne­ hade patronatsrätten till: Högestad, Baldringe, Sövestad och Andrarum.

Särskild omsorg lade Jerling vid arbeten i Christina Pipers privata kyrkorum hemma på Krageholm, St Pauli kapell. Men hon skickade även i väg Jerling att utföra arbeten i kyrkorna som hörde till egendo­ marna Sturefors i Östergötland och Ängsö i Västmanland.

2

Predikstol i Andra­ rums kyrka, Skåne. »» ”Härligen med Guld och färger utzirad”.

Donerad till kyrkan av Christina Piper 1742.

Högst upp på predikstolens baldakin har Johan Jerling förevigat giva­ rinnans namn i en krönt kar­ tusch, omgi­ ven av änglar.

3 Foto: MARGIT NILSSON

Bevarat från denna finns på absidväggen ett Series Pastorium, där namnen på präster från refor­ mationstiden 1517–1619 finns. Den är troligen den äldsta i Lunds stift.

UNDER LEDNING AV länsarkitekt Nils A Blanch från Malmö, gjordes un­ der år 1930 en omfattande restau­ rering av kyrkan invändigt. Då togs de dolda gamla målningarna i äldre koret fram och restaurerades.

Margit Nilsson

Närbild på pre­ dik­stolen i Andra­rums kyrka. »» Den snida­ de dekoren med frodiga akantusblad, bevingade änglamas­ karoner och rosenknippen går helt i barockens anda. Pre­ dikstolens svängda for­ mer ger dock en försmak av rokokon.

3

KANSKE VAR DET inte så konstigt att externa beställningar som den nya altartavlan till S:ta Maria kyr­ ka i Ystad drog ut på tiden.

Kyrkorådet i Ystad beställde altartavlan av Jerling 1719 men först fjorton år senare, 1733, kunde den invigas.

Fotnot: Texten med bilder ingår i bok­ en Makt och skaparkraft. En antologi om den makalösa Christina Piper. Tex­ ten är sammanfattad av Mia Gröndahl.

Foto: MIA G ­ RÖNDAHL VINTERN 2023

27

KYRKOGÅRD

Allt om gravskick Text & foto: Lena Berndin, kyrkorådets ordförande

Kistgravplats

»Kistgravplatsen » är en gravplats för kistor eller urnor. Denna typ av gravplatser finns i olika storlekar.

De upplåts med en gravrätt på 25 år. På gravplatsen kan en gravsten sättas upp och utsmyckning kan ske utifrån lokala riktlinjer.

Askgravlund

»Askgravlundarna » är gemensamma gravområden för gravsättning av aska. På dessa platser finns en gemensam plats för namn och utsmyckning med blommor och ljus. Gravplatsen i askgravlunden upplåts utan gravrätt.

28

VINTERN 2023

Urngravplats

»Urngravplatsen » är en mindre gravplats för urnor. Den upplåts med en gravrätt på 25 år. På gravplatsen kan en gravsten sättas upp och utsmyckning kan ske utifrån lokala riktlinjer.

Askgravplats

»Askgravplatsen » är en gravplats för urnor. Gravplatsen upplåts med begränsad gravrätt. Varje askgravplats har sitt givna utseende, med sten och namnplakett Askgravplats kan också vara kollektivt för ljus och blommor.

Med sten och namnbricka.

Urngravplats i Andrarum.

Minneslund

»Minneslundarna » är anonyma och gemensamma gravplatser utan gravrätt. Eftersom själva gravsättningsplatsen är anonym kan anhöriga inte vara med vid gravsättningen och namnet på den person som gravsätts där sätts inte upp. Vid minneslundarna finns gemensamma utsmyckningsplatser för ljus och snittblommor.

7

kyrkor och b ­ egravnings- PRISER SKÖTSEL platser i Brösarp-Tranås

BRÖSARPS KYRKA

FÅGELTOFTA KYRKA

Gamla begravningsplatsen: Ligger vid ­kyrkan. Här finns kistgravplatser och urngravplatser.

Nya begravningsplatsen: Ligger norr om kyrkan. Här finns kistgravplatser, urngravplatser, askgravlund och minneslund.

Fågeltofta begravningsplats: Här finns kistgravplatser och urngravplatser.

SKÅNE-TRANÅS KYRKA Skåne-Tranås begravningsplats: Här finns kistgravplatser och urngravplatser, askgravplats och minneslund.

ANDRARUMS KYRKA

ONSLUNDA KYRKA

Andrarums begravningsplats: Här finns kistgravplatser, urngravplatser och minneslund.

Onslunda begravningsplats: Här finns kistgravplatser, urngravplatser, askgravplats, askgravlund och minneslund.

Onslunda församlingshem: Här erbjuds plats för borgerliga begravningar.

ELJARÖDS KYRKA

»» I Eljaröd delas begravAskgravplats ningsplatsen av en väg. i Eljaröd.

Gamla begravningsplatsen: Ligger vid kyrkan. Här finns SPJUTSTORPS KYRKA kistgravplatser och urngravplatser.

Spjutstorps begravningsplats: Här Nya begravningsplatsen: Öster om finns kistgravplatser, urngravplatser kyrkan. Här finns kistgravplatser, urnoch askgravplats. gravplatser och askgravplats.

SÅ FUNKAR OLIKA GRAVSKICK

Med begräns­ad Utan gravrätt Utan gravrätt Med gravrätt Med gravrätt gravrätt Askgravlund Minneslund Kistgravplats Urngravplats Askgravplats & askor & askor

Utan gravrätt Spridning i naturen

Rätt för anhöriga ­ Ja Ja Ja Ja Nej, Ja att närvara vid anonymt gravsättning gravskick Ansvarar för GravrättsGravrättsUpplåtaren/ gravanordning innehavare innehavare Gravrätts innehavare

Upplåtaren

–

–

Ansvarar för gravskötsel

Upplåtaren

Upplåtaren

–

Gravrättsinnehavare

Gravrättsinnehavare

Upplåtaren

Plats för Enskild Enskild Enskild/ utsmyckning kollektiv

Grundskötsel av gravplats 0–3,1 m² 1 år 900 kr 3 år 2 500 kr 3,2–9,3 m² 1 år 1200 kr 3 år 3400 kr 9,4–> m² 1 år 1 400 kr 3 år 4 000 kr Smyckning av gravplats

Mosskrans, granris och påsklilja 1 år 400 kr 3 år 1 000 kr Övriga tjänster Timkostnad: 450 kr Tvätt av gravvård normal: 750 kr/gång Tvätt av gravvård stor: 900 kr/gång Blomlåda: (Inkl montering, jord, etc, ej växter) 1 500 kr Plantering av växter – blomlåda: (Inkl växter) 900 kr Vattning av blomlåda: Maj–augusti, 500 kr/år Gravljus till Alla helgons dag: Utsättning och tändning 120 kr/ljus

»» Övrigt materi-

Kollektiv

Kollektiv

–

Gravrätten kan förlängas och förnyas

Ja

Ja

Ja

–

–

–

Notering i gravbok

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

–

Med gravbrev

Ja

Ja

Ja

–

–

–

Ja, den kollektiva platsen

Ja, den kollektiva platsen

–

al såsom singel, grus och liknande faktureras utifrån aktuellt pris hos leverantören.

»» Prislistan

Inritad på gravJa Ja Ja karta/ritning

uppdateras från och med januari 2024.

Se uppdaterad prislista på vår hemsida eller kontakta pastorsexpedition.

VINTERN 2023

29

DIN FÖRSAMLING En trast kala­ sar på ett ­fruset rönnbär i den tidiga vårsolen.

Foto: VLADIMIR ZUBKOV/­ MOSTPHOTOS

HITTA OSS HÄR!

Möt prästen i byarna både i vinter och i vår

P

rästen i byarna fortsätter. Det har varit så kul och intressant att komma ut i byarna och få möjlighet att träffa er. Min tanke är givetvis att fortsätta under hela 2024.

Ett stort och varmt tack till alla er som tagit emot mig i de ”icke-kyrkliga” lokalerna, som i Eljaröds bygdegård, Bondrumsgården i Fågeltofta, före detta församlingshemmet i Spjutstorp och Tranesgården i Skåne-Tranås.

Det har även inkommit öns-

30

VINTERN 2023

kemål om att Brösarp skulle ges samma möjlighet som de andra byarna.

Anledningen till att inte Brösarp funnits med tidigare är för att jag har mitt kontor i Brösarp och därmed lättare tillgänglig för besök och samtal. Men jag hörsammar absolut önskan och under 2024 kommer jag att sitta i samtalsrummet i den del som är församlingshem i Brösarp (se datum här intill). Önskar du ha ett enskilt samtal med mig så ber jag dig kontakta mig antingen via telefon eller mejl

så bokar vi in ett klockslag när jag är i din by.

NYTT FÖR TERMINEN är att från

klockan 18.30 kommer jag att hålla en andakt med en till två psalmer, veckans bibeltext, lite utläggning om denna, bön och välsignel­se.

Välkommen till samtal och kvällsandakt under våren!

Cerny Eriksson Ståhl

Kyrkoherde Telefon: 0733–312860 E-post: cerny.eriksson-stahl@ svenskakyrkan.se

Vintern 2023 och våren 2024 Fågeltofta 21 februari Andrarum 13 december Onslunda 31 januari Eljaröd 28 februari Spjutstorp 20 december, 17 januari, 6 mars Skåne-Tranås 24 januari, 13 mars Brösarp 10 januari, 7 februari

KORSORD

!

GRATTIS!

Vi gratulerar vinnaren av förra numrets korsord: »» Karin ­LindskogSandqvist, ­Brösarp Ditt presentkort kommer med posten.

Förra numrets facit Bilden: Tar sig en funderare Psalmen: ­Herren hör

GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress.

Vi vill ha Skicka in din korsordslösning till: ditt svar Brösarp-Tranås församling ”Korsord” senast den Albovägen 27, 273 50 Brösarp 18 januari. ... eller mejla lösningen till: brosarp-tranas.forsamling@svenskakyrkan.se (skriv ”Korsord” i ärendefältet och bifoga lösningen)

Namn:

Adress:

Postadress: VINTERN 2023

31

DIN FÖRSAMLING

Samtal i byarnas kyrkor i vår

D

et är viktigt med historia. Vi kan lära oss mycket genom att läsa om det som varit.

Men det är lika viktigt att tänka och planera för det som är i vår samtid och in i en ännu inte levd framtid.

Under våren kommer jag att inbjuda en spännande bybo från alla våra sju byar till ett samtal i lokalkyrkan. Min uppgift är att vara samtalsledare och samtalet kommer att handla om hur man tänker kring sin by såväl i nutid som framtid. Jag har förhört mig om vilka personer i respektive by i Brösarp-­Tranås församling som i dag på olika sätt tänker, funderar, arbetar och vill saker med sin by.

SAMTALET KOMMER ATT kretsa kring hur man ser och

tänker kring sin lokala kyrka och tankar kring hur man önskar att Svenska kyrkan ska verka och finnas ute i byarna.

Kanske blir det frågor och samtal kring Gud, hur man skapar mening och gemenskap lokalt och med

I vår bjuder vi in bybor till våra kyrkor för samtal om nu och då. På bilden, Andrarums kyrka.

engagemang, vilket ansvar man har som enskild invånare i byn för gemenskap och utveckling både på individ och gruppnivå.

I nästa nummer av Församlingstidningen kommer jag närmare presentera vem som blir min samtalspartner i respektive by och vilka tillfällen som vi bjuder in i de lokala kyrkorna.

Foto: JHW/­ MOSTPHOTOS

Kyrkoherde

Cerny Eriksson-Ståhl

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN?

Verksamheten i Svenska kyrkan Brösarp-Tranås är möjlig tack vare alla medlemmar!

Skicka mig en inträdesblankett: Namn: Adress: Postadress: Klipp ut och skicka talongen till: Brösarp-Tranås församling Albovägen 27, 273 50 Brösarp Bli medlem via webben: Fyll i blanketten på länken nedan och skicka den via brev eller e-post till oss.

Blankett: https://www.svenskakyrkan.se/ brosarp/vill-du-bli-medlem-i-svenska-kyrkan-