Amos Arnäs Gideå Trehörningsjö - Jul 2019

Arnäs Gideå Trehörningsjö

DEC 2019 Tema: FEST Julbordets rätter är mer än mat. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. Och samma sak gäller under alla årets högtider. Våra fester talar om vilka vi är, och blir ett viktigt steg i formandet av en identitet.

Fira jul och nyår i våra församlingar

Vintertid vid graven Jonas Gardell:

Eva Rydberg:

”Att glädja varandra är meningen med allt”

”Jag har inga problem med Gud”

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

19am3265_omslag_20915.indd 1

2019-11-13 09:38:46

Kyrkoherden har ordet

18

FOTO: GETTY IMAGES

Vilken FEST vi kom på!

E

n del tycks uppleva festligheter mest hela tiden medan andra av oss tittar förvånat upp och tänker ”Vänta, vad har jag missat? Var är festen?”

Fest är glädje och gemenskap. Festen kan planeras i månader eller överraska en vanlig dag när man minst väntar det. Men fest, oavsett om den är planerad i detalj eller plötsligt uppkommer, har alltid ett föremål, något värt att fira, hylla och glädjas åt. Det kan vara en person, en arbetsinsats, god skörd, klarat körkortet, lyckad resa, tillfrisknande, en ny inriktning i livet eller att bara vara till.

Vad som är värt att hålla fest för och fira är det som skiljer den som med jämna mellanrum utropar ”Men tänk vilken fest vi kom på!” och vi som förvirrat tittar upp och undrar var den är.

Grunden för fest är tacksamhet. Tar vi det mesta för givet blir det inte mycket vi tycker är värt att fira. Men om vi anar att livet och allt det rymmer är gåvor, och inte något som vi har särskild rätt till, har vi mycket att vara tacksamma för och glädjas över tillsammans.

I kyrkan har vi ofta fest. Vi firar gudstjänst varje vecka. Ofta flera gånger under en vanlig vecka. Vi får fira livet tillsammans och med Gud. Välkommen på festen!

”Tar vi det mesta för givet blir det inte mycket vi tycker är värt att fira.”

Innehåll 4 6 8 10

14 18

22

25 28 30 32

Jul i församlingarna Vintertid vid graven Disneymässa Tema: Fest Maten som gör festen Porträtt: Jonas Gardell Yoga: det gudomliga finns i allt Kommunikation: Är du giraffen i rummet Olle Carlsson Kungligt Eva Rydberg om glädje Världens krubbor

22

CAMILLA NORDSTRÖM kyrkoherde

Den här tidningen delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll inom Arnäs Gideå Trehörningsjö pastorat. Eftersom vi även informerar om ­begravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

2

19am3265_ledare_20916.indd 2

N VA

ENMÄRK

E

T

Varsågod …

S

Redaktion EN DEL AV

Trycksak 5041 0004

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2019.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se

November 2019

2019-11-13 09:38:52

”Egentligen är jag mer för vardag än fest” Vad är fest i kyrkan? Det är att tillsammans göra något för varandra, menar församlingsassistent Janne Vikberg, Janne Vikberg är församlingsassistent i Gideå Trehörningsjö församling med ansvar för ungdom- och familjeverksamheter som äventyrarna, kaffe med kubb och tacokvällar.

Han är också en del i konfirmandarbetslaget.

När jag möter honom i Trehörningsjö för en intervju går vi en bit ut i skogen efter elljusspåret ovanför skolan. Vi småpratar om lite av varje på väg till grillplatsen där vi ska äta lunch med arbetskamraterna.

När jag på vägen vill prata om fest, blir Janne lite fundersam.

– Det är inte festen som är det viktiga. Det är allt som händer innan och hur det blir efter som är så viktigt, menar han.

Vi kommer fram till vindskyddet och jag sätter ned ”vedsäcken” och Janne packar upp det han tagit med för grillningen. Vi sätter oss i solljuset och samtalet rör hans arbete.

– Det är inte i första hand de anställda utan det är de som bor och lever i byar och orter som är kyrkan, menar Janne. Det är de ideella på orterna som har kunskap om människorna och bygden och det är via dem som bilden av Gideå och Trehörningsjö blir tydlig. Det finns anställda och förtroendevalda som har viktiga uppdrag för kyrkan, men det är först när vi möts i gemenskap här och nu, som kyrkan blir verklig. Vår roll som anställda är inte att veta och förstå, utan att lyssna och att göra möjligt.

”Det är först när vi möts i gemenskap här och nu, som kyrkan blir verklig.”

HAN BESKRIVER att orterna i församlingen,

Gideå och Trehörningsjö har olika sätt och identitet. Kulturerna skiljer sig åt.

– Det är inte bättre eller sämre, utan olika.

I Gideå och Trehörningsjö är det oftast en stark uppslutning kring aktiviteterna. Men det kan vara olika aktiviteter som lockar. Som exempel är det ”husefullt” till Tacokvällar i församlingshemmet i Trehörningsjö, med melodikryss och andakt. I Gideå lockar kaffe med kubb och internationell middag. I mig November 2019

19am3265_ledare_20916.indd 3

väcks tankar om de tidiga kristna församlingarna och deras djupa gemenskap.

I Gideå och Trehörningsjö är samarbetet viktigt om det ska bli bra. I dag söks samarbeten med varandra i föreningsliv, samhällsliv och kyrka. Man kan säga att det är en integration där olika aktörer hittar sätt att samverka. Den integrationen har fått en extra knuff i och med flykting- och migrationsströmmarna.

I TANKARNA för hur arbetet bedrivs vill

Janne att man ska utgå från konkreta aktiviteter. Aktiviteten förenar och med den blir människor till en gemenskap och församling.

Som exempelvis ”Kaffe med kubb” i Gideå. I Trehörningsjö samverkar vi kring Tresjödagen (tidigare Medeltidsdagen).

Janne Vikberg är församlingsassistent i Gideå Trehörningsjö.

Från aktiviteter glider vårt samtal över i upplevelsen av välmående. Stadslivets anonymitet kan locka den som vill vara i fred, men Janne återkommer till tryggheten i de mindre orterna.

– Man är känd och människor bryr sig om en. Det märks om man är med eller inte. Här behöver alla varandra, säger Janne med ett leende.

Det är just det som är vardag och fest.

Festen är att tillsammans göra något för varandra.

SÅ KOMMER våra arbetskamrater för att grilla. Veden ligger orörd bredvid eldstaden. Vi har glömt bort tiden och inte gjort upp eld.

Arbetslaget fick vänta på den rätta glöden.

Festen är helheten från att förbereda och tillsammans äta och sedan vägen framåt. Det är så vi är församling.

ULF SÖDERLIND

3

2019-11-13 09:38:53

Jul i församlingarna

Julspel Spelas två dagar i adventstid för barn i årskurs 2 samt på julafton klockan 11.00.

Varmt välkomna!

FOTO: GETTY IMAGES

Upplev den första julen!

D

et är en mörk decembermorgon och vi står i vapenhuset i Arnäs kyrka. När dörrarna öppnas upp till kyrkorummet dyker helt plötsligt en ängel upp. Men ängeln lugnar oss, vi ska inte vara rädda utan vi ska få följa med till en ung tjej som ska få ett oväntat besked, att hon ska bli mamma. Tjejen heter Maria och vi ska nu få uppleva den första julen i ett julspel som spelas under två dagar i adventstid för barn i årskurs två.

UNDER FLERA år har ideella krafter och

personal från Arnäs församling satt upp ett julspel och på så sätt berättat om varför vi i kyrkan firar jul. Om det speciella barnet

4

19am3265_jul_20917.indd 4

som föds på flykt och människorna som fick möta den nyfödde. Alla skolor i församlingen inbjuds att komma till kyrkan för att se julspelet.

VI FORTSÄTTER vår vandring upp på läk-

taren och till tornrummet där tre vetenskapsmän är i full färd med att packa inför en lång resa. De har nämligen upptäckt en väldigt speciell stjärna som bara kan betyda en sak, att en kung ska födas. De packar ner sina gåvor som vi först får se och lukta på, innan de ursäktar sig och skyndar iväg.

Under vår vandring runt om i kyrkan får vi också möta invånare i Betlehem dit Josef och Maria nu tagit sig för att försöka

få tag i husrum. På herdarnas äng slår vi oss ner kring lägerelden och letar reda på förrymda får. När vi sitter där och lyssnar till herdarnas flöjt som ska lugna de rymningsbenägna fåren dyker plötsligt ängeln upp igen med ett nytt meddelande: Ett barn är fött!

VI GÅR till stallet där vi får se barnet som är lindat och ligger i en krubba. Vi hinner även klappa åsnan innan vi återvänder till nutid och bussen som skjutsar tillbaka till skolan. I Arnäs kyrka står stallet och krubban kvar för under julafton har alla som vill chansen att uppleva den första julen i ett julspel.

November 2019

2019-11-13 09:38:42

Julinsamling för flickors rätt I ADVENT OCH JUL HAR SVENSKA KYRKAN en insamlingskampanj. Årets julinsamling handlar om de orättvisor och övergrepp som en flicka drabbas av bara för att hon är flicka. Det kan vi aldrig acceptera.

Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Varje flicka har rätt till ett värdigt liv.

ACT SVENSKA KYRKAN stödjer humanitära insatser och projekt över hela världen för att stärka flickor och kvinnors rätt till god hälsa, värdighet och makt över sitt eget liv.

Tillsammans tar vi ställning mot fattigdom, förtryck och orättvisor!

Ett axplock ur julens aktiviteter i våra församlingar Lördag 30 november

Barnens adventsgudstjänst kl 13.00, Arnäs kyrka

Söndag 1 december

Första adventsgudstjänst kl 10.00, Arnäs kyrka Första adventsgudstjänst kl 11.00, Gideå kyrka Första adventsgudstjänst kl 14.00, Trehörningsjö kyrka Julbasar kl 15.00, Trehörningsjö församlingshem

Lördag 7 december

Julbasar kl 14.00, Sockenstugan, Arnäs.

Julmusik kl 16.00 och 18.00, Arnäs kyrka

Söndag 8 december

Mässa med små och stora, kören Mosaik kl 14.00, Gideå kyrka Julbasar kl 15.00, Gideå församlingshem Julallsång kl 18.00, Gideå församlingshem

Söndag 15 december

Julmusik med församlingens körer kl 16.00, Trehörningsjö kyrka Café med Lucia kl 19.00, Brunsnylands bönhus

19am3265_jul_20917.indd 5

Juldagen 25 december Julotta kl 7.00, Gideå kyrka

Söndag 29 december

Temagudstjänst kl 11.00, Flärke bygdegård. Tres Voc ”Guds barn”, med efterföljande knytkalas.

Vi umgås med mat, aktiviteter och pyssel inför årets slut.

Behållningen går till julinsamlingen ”En flicka är född”.

Nyårsafton 31 december

Nyårsbön med mässa kl 16.00, Arnäs kyrka Nyårsbön kl 16.00, Gideå kyrka

Nyårsdagen 1 januari

Nyårsmässa kl 18.00, Trehörningsjökyrka kyrka

/ IKON

November 2019

Julspel kl 11.00, Arnäs kyrka Julnattsgudstjänst kl 23.00, Trehörningsjö kyrka Julnattsgudstjänst kl 23.30, Alne församlingsgård

FOTO: JESPER WAHLSTRÖM

FÖR ALLA FLICKORS RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV

Julafton 24 december

5

2019-11-13 09:38:46

Aktuellt i Arnäs Gideå Trehörningsjö

Vintertid vid graven

FOTO: ALBIN HILLERT/IKON

Att gravsätta kistor och urnor vintertid genomförs på samma sätt som på sommaren men är många gånger mer tidskrävande då snö och tjäle ligger djup.

PLANERINGEN BÖRJAR redan med att skotta sig fram till graven utan att skada intilliggande gravvårdar och planteringar. Inför en gravöppning, som det heter när kyrkogårdspersonalen gräver en grav, används vintertid ett värmetråg som läggs ut några dagar innan begravningsceremonin äger rum. Beroende på tjälens tjocklek tar upptiningsprocessen olika lång tid och runt tråget skottas grus ut för att bevara värmen.

Innan värmetråg började användas på mitten av sjuttiotalet var gravgrävningen vintertid

6

19am3265_diverse_20918.indd 6

ett digert arbete för kyrkogårdsvaktmästaren. Gravgrävningen utan grävmaskin började i regel under veckan och olika metoder användes för att ta sig igenom tjälen. I Gideå användes ibland dynamit för att bryta sig igenom tjälen som inte sällan var mer än en halvmeter tjock. I Arnäs var ett vässat spett, korphacka och spade det vanligaste verktygen vid gravöppning.

I DAG ser en gravöppning lite annorlunda ut för kyrkogårdspersonalen men är fortfarande ett noggrant arbete som utförs

varje vecka på våra kyrkogårdar.

Och trots att arbetet i dag till det mesta utförs från en maskinhytt är det ett arbetsmoment som inte sällan kräver planering och medvetenhet kring säkerheten.

Jorden som grävs upp från graven körs under gravöppningen bort till bingar och återanvänds vid gravsättning. Kistgravarnas djup kan vara två meter och huvudregeln är att minst en meter jord ska finnas ovanpå kistlocket.

Efter gravsättningen fyller kyrkogårdspersonalen igen graven. Handrosorna följer med i

graven och om det finns buketter från begravningsceremonin placeras de ovanpå graven.

NÄR VÄL våren kommer och snön har smält finns så ett antal vintergravar på våra kyrkogårdar.

Vid den här tidpunkten ser det inte alltid så trevligt ut när gravarna från en dag till en annan kan sätta sig i samband med att tjälen släpper. När tjälen har släppt och jorden har satt sig så ombesörjer personalen att fylla upp sättningarna med nytt grus eller matjord och frösår.

Under vintern ligger kyrko-

November 2019

2019-11-13 09:38:42

Tusen år av musik Festivalen som uppmärksammar tusen år av musik innan den klassiska musiken blev ”klassisk” kommer tillbaka för tredje året i rad.

Ankaret på kyrkogården — en symbol för hoppet DET KRÄVDES en hjullastare och en grävmaskin samt en hel del beslutsamhet för att frakta ut det stora ankaret som sedan tre år tillbaka står stadigt på Arnäs kyrkogård. Ankaret skänktes av en församlingsbo som tyckte att det var värt att bevara. Var ankaret tidigare har tjänstgjort är svårt att veta men dess nya uppgift på kyrkogården är numera att vara en symbol för hoppet.

Inför en begravning är det många saker som måste ordnas. Ibland äger begravningsceremonin rum innan en gravplats har hunnit utses. Då lägger kyrkogårdens vaktmästare alla buketter från begravningen vid ankaret. Studier visar att många har behovet att ha en plats att gå till och sörja sina nära och i väntan på gravsättning kan ankaret på Arnäs kyrkogård vara den platsen.

gårdarna traditionellt som ska planteras och i vintervila. Av kyrklippas, och ibland kogårdarnas alla som inte ska Kontakta oss vad grusgångar snöröjs klippas. För det Har du frågor eller funendast ett fåtal är så att gravderingar som rör våra för att underlätta rättsinnehavakyrkogårdar går det alltid vid gravsättning ren är skyldig att kontakta oss på och för att undatt vårda graven. kyrkogårdsförvaltvika tjälskott och Något som kyrningen. frostskador. Vill man kogårdsförvaltbesöka gravarna under ningen med jämna den delen av året då snön mellanrum ser över. ligger som djupast bör man vara Vill man själv inte klippa gräberedd på att det kan ligga snö på set eller rensa gruset på graven gångvägarna fram till graven. kan man teckna ett grundskötselavtal med kyrkogårdsförvaltNI SOM har besökt Arnäs kyrkoningen. Då sköter personalen gård under sommaren har kanom att klippa och rensa. För mer ske lagt märke till att det finns information besök gärna vår färgkodade gravstickor i rabatten hemsida eller kontakta våra kyrpå många gravar. ”Vårdas av kogårdsvaktmästare. kyrkorådet” är en vanlig men JONNY ENGSTRÖM fortfarande aktiv skylt på kyrFastighet och kyrkogårdschef kogårdarna. Färgkoderna visar 070–292 58 35 kyrkogårdsarbetarna om vad

ra gränser. Dagen är vald för att det är födelsedagen för en av periodens främsta och mest kända kompositörer: Johann Sebastian Bach (1685-03-21).

Sedan några år samarbetar Arnäs församling och Örnsköldsviks Musiksällskap i en Återigen samlar årlig konsert med ensemvi musiker blen Örnsköldsvik och sångare Baroque. Detta och 21 mars — som älskar att Arnäs kyrka har den ”tidiga en förnämlig akusEuropas musiken” tik och bra instrustörsta födelse- ment – inte minst i Arnäs kyrka för att vår 200 år unga dagskalas! spela, sjunga orgel och mycket fina och uppleva cembalo – gör att vi att musiken är satsar på en festival för gränsöverskridanden tidiga musiken. Vi kallar de. den: Barock i mars. Även om den är 500 år gamVälkommen! mal, från ett annat land och ● BAROCK I MARS delvis en annan kultur kan den 28 februari kl 19.00 i Arnäs tala till oss i dag. Starka känslor, kyrka. Konsert med Örnsköldsstora uttryck. Över seklerna vik Baroque. I samarrangemang kan vi fortfarande mötas i med Örnsköldsviks Musiksällmusik. Glädje, dans, sorg, vrede skap. Entré 150 kr. och längtan. Alla våra känslor ● KONSERT får tydliga och lättillgängliga 14 mars kl 19.00 i Arnäs kyrka. uttryck i den tidiga musiken.

Organisten Sven Edsfors och Den 21 mars varje år firas solist. Fri entré.

Europeiska dagen för tidig ● FESTKONSERT på Europeismusik. En dag som fylls med ka dagen för tidig musik konserter, föreläsningar och 21 mars kl 19.00 i Arnäs kyrka. andra aktiviteter över hela Fira den tidiga musiken tillsamEuropa. mans med en mängd musiker Det är en festivaldag för att och sångare. Fri entré och tårta. uppmärksamma över tusen år ● ORGELKONSERT av ”tidig musik” som musiken 22 mars 18.00 i Gideå kyrka. brukar kallas från den äldsta Med Oskar Wedman. Musik av nedtecknade musiken från J.S. Bach m.fl. Fri entré.

800-900 talet ända fram till ● MUSIKGUDSTJÄNST slutet av 1700-talet. Det är ett med tidig musik firande av ett gemensamt euro29 mars kl 19.00 i Arnäs kyrka peiskt kulturarv då musiken Program ej beslutat. Fri entré. varken då eller nu känner någ-

7

November 2019

19am3265_diverse_20918.indd 7

2019-11-13 09:38:44

Aktuellt i Arnäs Gideå Trehörningsjö

Kom och sjung med på Familjemässa!

EN FARTFYLLD gudstjänst för hela familjen, fullproppad med glädje och sång. Musiken är hämtad från kända animerade filmer genom tiderna.

Kom och sjung med!

Efter gudstjänsten fortsätter dagen med varmkorv, semlor och hästskjuts.

Söndag 23 februari klockan 10.00 i Arnäs kyrka FOTO: GETTY IMAGES

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA OSS! Pastoratsexpedition och kansli för Arnäs och Gideå Trehörningsjö församlingar Besök: Arnäs församlingshem Öppet- och telefontider: mån, tis, tor & fre 9–12 samt mån & ons 13.30–17.00 Kontakt: arnas.gidea.trehorningsjo.pastorat @svenskakyrkan.se För aktuell information: svenskakyrkan.se/arnas Växel/Exp Arnäs Gideå Trehörningsjö 0660-37 50 01 Lena Jonsson Berglund 0660-37 54 50 Eva Hörnell 0660-37 50 02 Kyrkoherde Camilla Nordström

0660-37 57 85

Ekonomichef Katarina Westman

0660-37 55 00

Kyrkogårds- och fastighetschef Jonny Engström 0660-37 08 76 Vaktmästare kyrkogård och fastigheter Peter Granstedt (Arnäs) 0660-37 53 10 Robert Bohman (Arnäs) 0660-37 53 44 Hans Högberg (Trehörningsjö) 0662-200 41 Tommy Sellgren(Gideå) 0663-401 92

8

19am3265_kontakt_20919.indd 8

Församlingsvärdinnor Chaterine Norberg (Arnäs) 0660-37 52 07 Monica Lindström (Gideå Trehörningsjö) 0663-401 48 Präster Camilla Nordström (kyrkoherde)

0660-37 57 85 Ulf Söderlind (Arnäs) 0660-37 55 42 Cecilia Nelin (Gideå Trehörningsjö)

0663-401 42 Emma Forslund (föräldraledig 2019) (Arnäs) 0660-37 55 02 Kristina Widmark Häggström (Arnäs)

0660-37 52 00 Diakoner Ann-Kristin Enberg (Arnäs) 0660-37 57 03 Tina Almqvist Hilli (Arnäs) 0660-37 50 44 Karin Gustafsson (Gideå-Trehörningsjö)

0663-401 39 Musik Sven Edsfors (Arnäs) 0660-37 50 80 Oskar Wedman (Arnäs) 0660-37 57 70 David Wahlén (Gideå-Trehörningsjö) 0660-37 57 10 Barn- och ungdom Stina Johansson (Arnäs) 0660-37 52 04

Malin Hägglöf (Arnäs) 0660-37 54 22 Birgitta Lindberg(Arnäs) 0660-37 52 12 Eva Eriksson (Arnäs) 0660-37 50 75 Sara Hägglund (Arnäs) 0660-37 05 31 Elisabeth Eriksson (Arnäs) 0660-37 50 17 Karin Hellström (Gideå Trehörningsjö) 0663-401 90 Jan Vikberg (Gideå Trehörningsjö) 0663-401 20 Församlingshem Bokningar av våra församlingslokaler sker via pastoratsexpeditionen

* Med reservation för ändringar

KYRKTAXI Kyrktaxi till gudstjänster och samlingar erbjuds till alla som inte har tillgång till bil inom alla våra församlingar till en relativt låg egenavgift. Kyrktaxiavgifterna 40 kr/enkel resa. OBS! att detta gäller endast taxiresor som bokas hos Landsjö taxi 070-217 76 64 och JS taxi 0663-500 38.

November 2019

2019-11-13 09:38:40

Glimrande julgåvor … och värmande läsning Majken Öst-Söderlund Ett nytt namn

Det är länge sedan hon lämnade hembyn i Österbotten. Föräldrarna är döda. Barnatron – den som var mer skrämmande än tröstande – har somnat in. Mjukt band med flikar, 278 sidor.

Syster Siluana Tengberg

Jesu mor Maria – från begynnelsen till nutida uppenbarelser

210:-

Längtan efter Jesu mor Maria växer i vårt land, också på protestantisk mark. Syster Siluana inbjuder oss att följa med på en historisk resa i ord och bild genom Jesu mor Marias liv. Inbunden, 145 sidor.

Utkommer 5/12 går att beställa nu

185:-

Anna Sophia Bonde

Mina bibliska storasystrar

Glimtar från Gamla testamentet

Anna Sophia Bonde berättar i denna skärpta bok om möten med bibliska tanter bl a Sara, Hagar, Hanna, Rut och änkan i Sarefat. Mjukt band med flikar, 153 sidor.

Vad är det?

Martin Luthers lilla katekes med kort utveckling i modern språkdräkt

185:-

1878 års utveckling språkligt reviderad av Hakon Långström och Kjell Petersson.

Mjukt band med flikar, 138 sidor.

172:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

19am326_annons_20558.indd 9

2019-11-13 10:45:28

Vinjett vinjett

MATEN som gรถr festen 10

19am326_tema_fest_20559.indd 10

FOTO: RAWPIXEL/GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:48

Ätandet är en identitetsfråga. Maten definierar oss. Att komma samman och äta stärker banden mellan oss. Maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt. Därför är högtidernas festmat så viktig.

AV GÖRAN TONSTRÖM JAG KANSKE inte tar av alla rätter på julbordet eller doppar alla

sju kaksorterna, men de ska finnas där på plats som de alltid har gjort. Vad och hur vi äter är en fråga om tid och tradition och den letar sig långt, långt tillbaka, till grottan där våra förfäder satt med rötter, nötter och köttben.

När Kalle Anka är slut för den här gången och maten dukas fram på julbordet och är exakt densamma som förra julen och julen före den, uppfyller vi inte bara en förväntan utan utför också en ritual som är nödvändig för att definiera vem och vil­ ka vi är. Och vilka vi vill vara.

En ritual, enligt encyklopedin ”en social praktik och hand­ ling med symbolisk betydelse, som i viss utsträckning är avskild från den konkreta vardagen genom sitt uttryck att vara stiliserat och formaliserat, ett repetitivt kollektivt beteende­ mönster.”

Alltså en handling vi utför vid en bestämd tidpunkt och på ett bestämt sätt varje gång. Något vi gör just precis den dagen vartenda år.

I riten är maten en synnerligen viktig sam­ manhållare. Antagligen den viktigaste. För vi äter inte för att överleva. Vi äter för att leva.

Det finns massor av olika knep för att skapa sig en identitet. Men kanske är maten den viktigaste ingrediensen för att hitta den rätta karaktären.

TEMA: FEST Julbordets rätter är mer än föda. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. På samma sätt är det med alla våra högtider. Den mat som dukas upp talar om för alla som samlats att här har vi en gemensam grundval.

liggande i soffan medan tv:n vevar något lagom skränigt lekprogram och popcor­ nen drivar upp sig på mattan.

Den närheten och beröringen bidrar till ett lugn som skapas av biologi, en produktion av ett hormon som heter oxytocin. Att fredagsmyset blivit viktigt understryks också av att ordet sedan 2006 återfinns i Svenska Akademins ordlista.

Etnologen Jonas Engman menar att ritualen fungerar som en sorts filter på samma gång som den är något vi alla kollek­ tivt delar.

– Även om vi bara fredagsmyser med familjen, öppnar ritu­ alen en sorts dörr ut mot det stora samhället. Eftersom de flesta myser på ungefär samma sätt framför tv:n, binder den gemensam­ ma upplevelsen oss samman.

Kanske som på den tiden när tv bara hade en kanal och alla diskuterade Hylands hörna på jobbet på mån­ dagen.

MATEN OCH ätandet är något

djupt mänskligt. Inom alla religioner och kulturer spelar FÖR MAT är makt. Fråga vilken två­ födan en central roll, dels för att åring som helst som just upptäckt kontrollera människors styrkan i att bita ihop och säga ”nej!” beteenden och behålla när skeden pockar på. Reaktionen från makt, dels för att göra upp­ omgivningen blir oftast större än den lille ror och bryta påbud.

En identitet gynnaren någonsin vågat hoppas på. Plötsligt Mat används inom de skapas av många har han fått ett synnerligen kraftfullt verktyg i att flesta religioner världen olika delar. Maten hör använda sig av i uppbyggandet av ett jag: Insikten att över. För kontakt med en till de viktigaste ingredienserna i det som gör mat = makt. eller flera gudar genom oss till de vi är – och ”Vi människor väljer inte mat efter dess relativa offer för att blidka vill vara. ätbarhet eller ens efter dess smak, utan efter dess kultu­ eller tacka dem. Eller FOTO: JOKIC/GETTY rella och sociala värdeladdning”, konstaterar måltidsfors­ för att markera sin IMAGES karen och etnologen Richard Tellström i sin bok Hunger religiösa identitet mot och törst. Svensk måltidshistoria (Forum, 2015). samhället med fasta eller Ett av de tydligaste exemplen är en modern ritual: fredags­ förbud mot att äta viss mat och myset. Man kan ställa sig i vilken kassakö som helst på fre­ dryck. Detta kan stärka identiteten och ge en dagen och inse vilka enorma mängder tacos, pizza, chips och känsla av tillhörighet då man samlas kring måltider läsk som kommer att konsumeras inom de närmsta timmarna. för gemensamma högtider och regler.

Ritualen är viktigare än maten. Det handlar om det sociala I Bibelns Tredje Mosebok får vi en uppräkning av vad man samspelet. Arbetsveckan är slut och nu äter vi tillsammans. inte får äta som heter duga. Det är Herren själv som talar till Äntligen får man ha mamma och/eller pappa för sig själv, Moses och Aron. Han är mycket detaljerad. Efter att ha avfär­ November 2019

19am326_tema_fest_20559.indd 11

FOTO: ARVEBETTUM/ MOSTPHOTOS

FORTS.

11

2019-11-13 10:45:49

FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS

Tema Fest Det tar cirka två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är ofta bitter och obehaglig, men drycken är så socialt viktig att vi kämpar på ändå.

dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han: ”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas och djur som inte får ätas.”

Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna. Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit och spel varnas det dock för.

Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar från kött på fredagar och även under fastan före påsk.

Men även helt sekulära och icke-troende människor lever under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen.

Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss? ”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken.

(Historiska media). Och han fortsätter: ”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara det uppenbara faktum att vi blir ett med maten. (…) Föreställningen att vi får egenskaper av det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad du äter lyder en devis som har följt människan i mer än tvåtusen år.”

spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel.

1. Vi tror att det är farligt.

2. Vi tycker att det smakar illa.

3. Vi blir äcklade av det.

4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.

Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag.

Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är en chock av något bittert och obehagligt. ”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström i sin svenska måltidshistoria. Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar, kyrkkaffe. ”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet. Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”, skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu äter vi. De moderna favoriträtternas okända historia. (Ica bokförlag 2014).

SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.

En jägare äter säkert kött, men en

”Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem.

Surströmming. Och kaffe!

OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi

sitter runt elden och mumsar. Tillsammans, gärna axel mot axel i trygg förvissning om att vi med gemensamma krafter säkert förmår försvara oss i fall en björn tränger sig in och hotar.

Som sagt: Att komma samman med likasinnade och äta stärker banden mellan oss och maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt.

FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS

12

19am326_tema_fest_20559.indd 12

November 2019

2019-11-13 10:45:51

Ge hopp till Syrien!

Sjuårige Abraham bor i Aleppo med sin mamma Jina.

Hans pappa Rober kidnappades av extremister på en buss, strax efter Abrahams ettårsdag. Tillsammans med en annan man, de enda två som var kristna på bussen, fördes Rober bort och sedan dess har han varit försvunnen.

Livet är tufft för den lilla familjen, men genom Center of Hope i Allianskyrkan får Jina och Abraham mat och annan nödhjälp, som hjälper dem att överleva.

Det finns fler barn som Abraham, vars familjer behöver stöd för att kunna klara vardagen. Just nu finns det 16 Centers of Hope i Syrien, som bidrar till att barnen i landet får en framtid. Du kan vara med och ge fler ett hopp!

Genom en julgåva till Open Doors arbete i Syrien kan verksamheten med Center of hope fortsätta och vara en del i återbyggandet av landet.

Exempel på vad din gåva kan gå till:

300kr 450kr 800kr

ger medicin till en person i Syrien. ger en familj ett extra matpaket, som ska hjälpa dem att överleva vintern. kan hjälpa till med kostnaderna för utbildning och ett lån, så att en person kan starta ett litet företag och försörja sin familj.

Bankgiro: 900-3054 Swish: 900 30 54 Märk din gåva ”Jul2019A”

Tack för ditt stöd!

www.open-doors.se/jul2019 19-11-Amos-Julkampanj-230x300.indd 1 19am326_annons_20560.indd 13

2019-11-07 16:24 2019-11-13 10:45:44

Porträtt Jonas Gardell

”Gud har jag aldrig haft problem med” Synagoga, moské eller en svenskkyrklig kyrka. För Jonas Gardell har det ingen betydelse. Gud möter han ändå.

– Men i grunden är jag baptist, säger den dubbelt aktuelle artisten, författaren och dramatikern.

AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: FRIDA LENHOLM HAN KOMMER tio minuter för sent, med den vita cykelhjälmen och gula mössan i handen.

Ber om ursäkt, och frågar direkt om jag fått meddelande om att han skulle bli sen.

– Jag är nämligen väldigt punktlig av mig, förklarar han i nästa andetag.

Vi har stämt möte för att prata om det kanske mest intensiva året någonsin i Jonas Gardells liv: Bejublat sommarprat, filmatisering av smärtsamma En komikers uppväxt, storslagna showen Queen of fucking everything i Göteborg, tv-serien De dagar som blommorna blommar. Och dess för innan romanen Till minne av en villkorslös kärlek, boken om hans mamma Ingegärd, psykolog och starkt troende.

Klockan är strax efter tio, men Jonas behöver få i sig lunch. Nu. Han är morgonmän­ niska, går upp i ottan varje morgon, hinner både träna och jobba innan det är dags för maken Mark och de båda barnen att vakna.

Så, vid den här tiden är det nästan lunchdags, och när han får veta att det inte serveras lunch förrän klockan elva blir han tillfälligt tyst.

Vi försöker gemensamt hitta lösningar. Det finns mackor. Problemet är att Jonas inte äter bröd. Det finns tårtbuffé. Kanske. Det slutar med att servitrisen lovar att komma ut med soppan så fort det bara är möjligt.

Eller rättare sagt. Det slutar med en macka i väntan på soppan, och efter soppan blir det tårtbuffé.

DET ÄR HEKTISKA dagar. För närvaran-

de pendlar Jonas mellan Stockholm och Göteborg, där hans show Queen of fucking

14

19am326_portrett_20561.indd 14

”Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.”

Jonas Gardell ser kyrkan som något annat än en organisaton eller institution

everything går för utsålda hus. Ändå ser han både utvilad och pigg ut. En svag solbränna från sommaren finns fortfarande kvar. Och snart, säger han, snart kommer han att kliva ut ur rampljuset och ta en paus.

– Eller inte paus. Jag kommer ju att jobba så klart. Skriva. Men jag kommer inte att vara offentlig eller ge några intervjuer och Queen of fucking everything är den sista riktigt stora föreställningen jag gör.

Nyligen hade En komikers uppväxt ­premiär. I filmen, som bygger på boken Jonas skrev 1992, spelar Johan Rheborg Jonas Gardells vuxna alter ego Juha. Jonas har skrivit manus, Rojda Sekersöz har regisserat.

Filmen är en smärtsam uppgörelse med barndomen, kantad av mobbning, men också

med hur det är att som vuxen konfronteras med vilket ansvar man själv haft. Att inse att även om man själv till stor del varit ett offer, också varit med och behandlat andra illa.

– Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar.

Att Jonas är troende har knappast kunnat undgå någon. Hans referenser till Gud och Jesus har under årens lopp varit många och återkommer i så gott som varje produktion signerad Jonas Gardell.

– Jag har alltid varit religiös. Under många år lämnade jag själva kyrkan. Det sammanföll med vår familjs fall. Då fångade inte vår församling upp oss. Då hade jag dessutom själv kommit ut som homosexuell, och vid den tiden var kyrkan ambivalent. Men Gud har jag aldrig haft problem med, säger Jonas.

Men kyrkan har du haft problem med?

– ”Kyrkan” säger du i singularis bestämd form. Det kan man bara prata om i teologisk bemärkelse. Det går inte att prata om kyrkan i allmän bemärkelse. Kyrkan är uppdelad i en mängd samfund och församlingar, korrigerar Jonas snabbt.

Någon fysisk församling tillhör han inte för närvarande, eftersom han inte hittat ett ställe där han känner sig hemma.

– Ordet kyrka i teologisk bemärkelse, är inte en organisation eller institution. Du kan inte vara ledare i den. Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När FORTS.

November 2019

2019-11-13 10:45:33

Jonas Gardell har ett stort behov av att vara ensam. Och trots en stor bekantskapskrets är vännerna få. ”Jag har ju Mark.

Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis…”, bekänner han.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 15

15

2019-11-13 10:45:36

Porträtt Jonas Gardell

du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.

NÅGRA RELIGIÖSA diskussioner blir det inte hemma hos familjen Gardell-Levengood. Det är omöjligt, hävdar Jonas. Jonas är baptist, Mark är konverterad katolik.

– Våra diskussioner stannar vid jungfrufödseln, som jag har en mängd väl underbyggda argument emot, medan Mark svarar att han tycker att jungfrufödseln är trevlig.

Dessutom har jag svårt för den katolska kyrkans syn på homosexuella och på kvinnor.

”Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar”, säger Jonas Gardell.

Vad innebär tro för dig?

– Om du går till Jesus så är han noga med att det är tron och tillförsikten som befriar dig, och förlåter synder. Tron är det centrala.

Syndernas förlåtelse har alltid förbindelse med tron, Jesus sätter det inte i förbindelse med sin offerroll. Han säger aldrig till den personen som vill bli botad: ”Om du väntar ett halvår så jag hinner gå till Jerusalem och bli korsfäst först, då minsann ska du få se på syndernas förlåtelse.”

Jonas ser förtjust ut. Förklarar att det bor en frikyrkopastor inom honom, och det är alldeles tydligt att han uppskattar att formulera sig kring trosfrågorna. Säger att kärnan i kristendomen är att vi ska förstå att vi redan är förlåtna: vi är önskade, älskade, välsignade och befriade. Att vi är uppmanade att söka Gud och att söka oss bort från det som gör oss själva och andra illa.

– Gud är den som befriar från slaveriet.

Och vad är då slaveri? Ja, där kan du titta in i dig själv och se vad som är ditt slaveri.

Vilket hav måste du korsa för att bli befriad. Grunden är att du ska lita på Gud. Han ger sig in i en utläggning om vikten av att lämna dåliga situationer. Att börjar med en enda människa, ta ansvar för sitt liv, testa Och kan man göra skillnad för en något nytt när något skienda, då ska man göra det. Jonas tit sig. Byta sätt att leva stöttar en mängd olika rörelser och resa sig och hämta och bryta gamla mönsaktivister. För honom handlar kristen tro om medmänsklighet, och soppa. ter. Säger att man, för att han skulle vilja tt troende återDär, framme vid det klara det, måste tro och erövrade ordet ”kristen” till enorma soppkärlet står våga lita på Gud. att betyda något sju tårtor uppradade.

– I Johannesevangeliet bra igen.

– Det är tårtbuffé! Det säger Jesus att ”den som är måste vi ju äta. Herre­gud, det fri från synd ska kasta första stekommer att ta död på oss, säger nen”, när en äktenskapsbryterska ska Jonas, och får återigen en förtjust glimt i stenas. Men vad många inte känner till är att ögonen. han, när folkhopen då avlägsnar sig, säger När han återigen slagit sig till ro konstatetill kvinnan: ”Gå nu, och synda inte mer”, det rar han att livet inte är någon audition. Det vill säga ”bli inte kvar här i den situation som handlar inte om att vi ska bevisa för Gud att gjorde dig så illa, gör något bättre med ditt liv vi duger som vi är. Säger i nästa andetag att så att du inte hamnar här igen”. frikyrkopastorn inom honom återigen komMACKAN ÄR uppäten. Jonas avbryter sig, mer fram.

Varför blev du inte präst? tittar ut över kaféet. Konstaterar att soppan – Jag har funderat på det. Men svaret är ju verkar ha kommit, och tar en kort paus för att

ALLT

16

19am326_portrett_20561.indd 16

att jag ju faktiskt är det. De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet. Vi är alla präster.

Men, säger han sedan, han kan inte skriva under på allt man måste och inte måste göra som präst. Han vill vara fri. Inte vara präst till yrket. Dessutom, säger han, ogillar han personkult.

Vad innebär det för dig att vara kristen?

Jonas blir tyst. En lång stund.

– Det är väldigt svårt i dag, när personer som USA:s vice president Pence och utrikesminister Pompeo säger sig vara djupt troende kristna. Det är problematiskt, där upphör ju ordet kristen att ha betydelse.

November 2019

2019-11-13 10:45:38

”De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet.”

Jonas Gardell om att vi alla är präster

Jonas Gardell. Ålder: 55 år.

Bor: I lägenhet på Söder i Stockholm och lantställe.

Familj: Maken Mark Levengood, barnen Amos, 17, och Olga, 13.

Yrke: Författare och artist.

Aktuell: Med En komikers uppväxt, med egna showen Queen of fucking everything i Göteborg under hösten och med romanen Till minne av en villkorslös kärlek som kom ut förra året.

Bakgrund: Debuterade 1985 med romanen Passionsspelet och har sedan dess skrivit ett stort antal böcker och prisbelönta manus. Han har under årens lopp gjort ett flertal scenshower och pjäser.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 17

Förmodligen har de knappt ens läst bibeln, funderar han och säger att de ger hyckleriet ett ansikte. Konstaterar att vi behöver ­reclaima ordet ”kristen”.

För mig handlar kristen om att göra gott…

– Tron innebär att du är fri. Men nästa steg är: Vad gör du med din frihet?

Jonas kan sin bibel. Citerar Jakobsbrevet om att ”tro utan handling är död”. Att kristendom handlar om medmänsklighet.

– Alla kan göra gott. Man måste inte göra något stort, men alla kan göra något litet. Allt börjar i det lilla.

SJÄLV ÄGNAR han allt mer tid åt olika välgörenhetsprojekt, allt från Regnbågsfonden, en stiftelse som stöder hbtq-rörelser och aktivister i andra delar av världen, till mindre,

mer personliga projekt som att till exempel engagera sig i SPES, en organisation som stöder anhöriga till människor som begått självmord.

– Glöm inte att allt börjar med en enda människa. Vid den första prideparaden i Stockholm deltog bara 16 personer. I dag kommer en halv miljon. Och Greta satt länge ensam utanför Riksdagshuset. I dag har hon startat en världsrörelse.

Jonas börjar rabbla summor, organisationer och insamlingar och mellan raderna går det att urskilja att här handlar det inte bara om pengar som swishas till stiftelser och enskilda. Nej, här handlar det också om ett både politiskt och personligt engagemang, i form av kontakter som tas. Inte för att han är en mycket god människa, förklarar han, utan för att det är roligt.

Han menar att ”berg är till för att bestigas”, och att man kan komma hur långt som helst genom samarbete. Att man, även om man inte kan förändra världen, kan förändra världen för enstaka människor.

Dessutom, det ska man inte sticka under stol med, mår man bra av att göra gott. En drivkraft så god som någon.

Jonas reser sig upp, bara för att komma tillbaka med ett assiett med olika tårtor och två skedar.

Det har skrivits ett oändligt antal artiklar om dig genom åren. Men, hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är inte särskilt social. Jag har ett stort behov av att vara ensam. Jag är ofta ensam hela dagarna när Mark och barnen åkt iväg till jobbet och skolan. Jag har många bekanta – det har man i min bransch. Men jag har få vänner.

Saknar du att ha många vänner?

– Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis… Han har ju Henrik Johnsson. Jag har en kompis som jag åker på kulturtant-resor med. I våras var vi på tulpan­resa till Amsterdam. Nästa år ska vi åka till Toscana. Vi har väldigt roligt tillsammans.

17

2019-11-13 10:45:40

Hitta sin väg

Karolina Zakrzewska från Helsingborg driver yoga­ center i Goa. Åren av miss­ bruk är nu långt borta.

18

19am326_karolina_indien_20564.indd 18

November 2019

2019-11-13 10:45:31

”På mattan är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir medvetna om vår egen inre värld”, säger Karolina.

Karolina Zakrzewska, yogaentreprenör:

Det gudomliga ser jag i allt Livet har gått en krokig väg och det tog tid att läka. Terapi, yoga och en vardag i Indien blev verktygen som hjälpte Karolina Zakrzewska att ta kontroll över sitt liv. Närvaro i alla små detaljer blev vägen till helheten.

SEDAN 2013 drivs Purple Valley Yoga Center

i Goa, Indien, av Karolina Zakrzewska, 43, från Helsingborg. Centret är en välkänd oas i yogakretsar och från september till maj är kurserna närmast fullsatta med gäster och lärare från hela världen. Enda pausen är sommarmånadernas häftiga monsunregn då all verksamhet i Goa stannar av.

Karolinas mentala resa till Indien startade många år tidigare.

– Jag var åtta år gammal när mina föräldrar bestämde att vi skulle lämna Warszawa där vi hade stor släkt och många vänner. Först hamnade vi i Danmark. Där skilde sig mina föräldrar. Mamma flyttade till Helsingborg och blev ensamstående med lillebror och mig.

Att acklimatisera sig i 80-talets Sverige var tufft. I en stad som Helsingborg var invandrarna lätträknade. Mamman, som var högutbildad i Polen, fick skola om sig till barnsköterska.

Tuff blev också Karolinas skoltid. Mobbing med både fysiska och psykiska inslag blev snabbt en del av vardagen.

– Mobbningen började redan dag ett. Trots att jag snabbt lärde mig språket och kulturen betraktades jag ändå som ”annorlunda” och straffades för det.

Sankt Clemens katolska församling i HelNovember 2019

19am326_karolina_indien_20564.indd 19

singborg blev en tillflyktsort. I Polen hade religionen och kyrkan med sina rutiner spelat en viktig roll i Karolinas liv, trots att familjen inte var troende. Kyrkan var symbolen för frid och trygghet. I Sverige skämtade syster Honoria ofta om att Karolina nog en dag skulle bli nunna.

– Jag har alltid trott på Gud, den gudomliga kraften som finns i allt. Den finns i vinden, värmen eller kylan, solens stålar, en känsla av välbehag eller sorg, ett inre ljus i ens hjärta eller en känsla av att bara vara. Det är en mycket personlig upplevelse, säger Karolina och förklarar att tron finns där fortfarande.

Däremot har hon tappat tilltron till den katolska kyrkan som organisation med dess normer och regler. Att leva som ogift tillsammans med en man betraktades som synd av församlingen i Helsingborg. Därför nekades hon att få syndernas förlåtelse senare i livet.

I 12-ÅRSÅLDERN utvecklade Karolina kom-

plicerade ätstörningar. Anorexian övergick växelvis i bulimi och i årskurs sju blev hon inlagd på sjukhus under en längre tid. Att äta eller inte äta blev enda sättet att kontrollera den turbulenta tillvaron. Högstadietiden var värst med fortsatt mobbing och svåra ätstörningar. Efter en tid placerades hon i fosterhem.

– Jag gav mamma skulden för allt. Hon var förkrossad. Jag försökte verkligen ta livet av henne, det förstår jag i dag.

Bara 17 år gammal flyttade Karolina hem­ ifrån och hoppade av gymnasiet. Då hade hon utvecklat ett drogberoende och bodde i kollektiv med likasinnade i en gammal riv-

ningsfastighet i Helsingborg. ”Rebellivet” eskalerade och missbruket tilltog. Till slut injicerade hon amfetamin. På frågan om hur hon skaffade pengar till narkotikan skakar hon stillsamt på huvudet. Att gräva i minnena är smärtsamt. Svaret blir att ”pengar till missbruk går alltid att skaffa”.

En dag gick det snett. Det var i Köpenhamn i samband med en julmarknad. Karolina hade åkt över till Christiania för att skaffa hasch som hon försökte smuggla in i Sverige. På hemvägen fastnade hon i tullen med två kilo marijuana. Straffet blev ett års fängelse på Tygelsjöanstalten.

TIDEN I FÄNGELSET var omtumlande, men

den blev inte direkt starten på ett nytt och drogfritt liv. Efter frigivningen fortsatte ett dubbelliv som inte ens de närmaste genomskådade. Dagarna var som en hektisk karusell av droger och arbete.

Under en semesterresa till Rhodos bestämde hon sig plötsligt för att stanna kvar och arbeta som servitris på ett lokalt kafé. Det ledde till mersmak för utbildningar och avancemang inom hotell- och resebranschen.

Arbetslivet, tycker hon, fungerade hyfsat även under missbruksåren. Men priset för det var en begynnande utbrändhet.

Vändpunkten kom en dag när brodern hittade narkotika i Karolinas lägenhet.

– Han konfronterade mig med ett ultimatum; sluta med droger, annars säger jag upp kontakten med dig för alltid. Jag är inte intresserad av att se dig dö.

– Då insåg jag att det var allvar, på riktigt.

FORTS.

19

2019-11-13 10:45:33

Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden – mötet med Indien blev en blixtförälskelse för Karolina Zakrzewska.

I dag lever hon där under vintersäsongen.

Karolina Zakrzewska. Ålder: 43 år.

Yrke: Driver Purple Valley Yoga Center i Goa. Studerar Nutritional therapy på universitet i London.

Bor: Indien, England och Sverige Familj: Mamma, pappa, syster och bror med familj samt min lilla engelska familj.

Intressen: Böcker, hälsa, växter och natur.

Tycker bäst om: Balans.

Tycker sämst om: Obalans och ohälsosam stress.

Andlighet för mig: Natur, stillhet, närvaro, harmoni.

Min bror betyder allt för mig och förlora honom ville jag inte. Jag förstod också att jag riskerade att dö i missbruket.

KAROLINA VET att det tar tid att läka när man

fallit i bitar. Långsamt har hon skapat sig en ny plattform med hjälp av långvarig terapi, yogan och Indien. Genom jobb på ett internationellt resebolag hamnade hon så småningom i Goa. Mötet med Indien var en blixtförälskelse. Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden och upplevelserna inspirerade och gav hopp.

Det var i Goa som intresset för yoga tog fart. Karolina förklarar att yoga och meditation är ett viktigt verktyg för att stärka närvaron i nuet. Hon säger att den som är närvarande upptäcker sin omgivning bättre.

– På vår matta är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir också mer medvetna om vår egen inre värld. Att stanna upp är viktigt. Man blir mjukare. Snällare. Det är läkande.

Ashtangayoga är en dynamisk variant med komplicerade fysiska övningar och andningsteknik. Det tog henne åtta år att lära sig grun20

19am326_karolina_indien_20564.indd 20

derna genom träning sex dagar i veckan.

I början dominerade rutinerna. Yogan blev en besatthet och missade yogadagar var kaos.

Nu är det annorlunda. Med ålder och erfarenhet är missade yogaövningar i sämsta fall bara en påminnelse om rutiners intighet.

På frågan om varför hon valt att utöva just ashtangayoga är svaret enkelt; den är flexibel, rak och ärlig, utan distraktioner.

JAG TITTAR på Karolina och försöker före-

ställa mig det liv som hon har levt. Det är mycket att ta in. Efter alla nedförsbackar sitter hon ändå här och förmedlar en positiv bild av omvärlden. I armvecken skymtar ärren från de dåliga åren men hon gör inget för att dölja dem. Hon säger att hon inte tittar bakåt så ofta nuförtiden. Alla gamla plågoandar, som hon egentligen aldrig känt något agg emot, är förlåtna.

– Jag älskar verkligen livet. Men jag har slösat bort mycket tid. Ibland funderar jag på att donera kroppen till vetenskapen när jag dör, som forskningsobjekt. Jag hoppas verkligen att yogan kan hjälpa mig att åldras

hälsosamt, säger Karolina försiktigt.

Nu känns framtiden ljus och tillvaron är drogfri sedan länge. När yogacentret stänger för säsongen åker Karolina till Sverige och hälsar på familjen i Helsingborg och tittar till huset i Malung som hyrs ut vintertid.

I Belper i Storbritannien väntar den andra familjen.

– Där bor min särbo och hans son, vi träffas regelbundet, antingen här eller där.

I Storbritannien har nu Karolina Zakrzewska påbörjat distansstudier inom nutritional therapy, näringsterapi eller nutritionsterapi, vid University of West London. Utbildningen sträcker sig över sex år.

Hon gäspar plötsligt och skrattar till.

– Dagen började med plugg redan klockan tre i morse. Sedan följde yogan och allt det andra så jag är ganska trött redan. Men jag klarar det och tänker att livet är karma. Att hjälpa människor med liknande problem som de som jag har haft är kanske min uppgift i det här livet.

Text & foto: VERONICA RÖNNLUND ALDMAN

November 2019

2019-11-13 10:45:35

VAR MED GE HOPP OCH GLÄDJE TILL JUL! Sisters International l Delar ut över 3000 Julpåsar i Sverige vid Jul l Ger hjälp till gatubarn i Indien l Medverkar till ett fantastiskt Julfirande på Naomi Sisters Home 1 och 2 i Indien l Ger barnen i byn Rontau, Rumänien en minnesrik Jul

hopp glädje insatser

fokuserade

skapar bestående resultat

Swish 123 394 32 30

Märk din gåva; Sisters Julpåsar, Gatubarn Indien, Naomi Sisters Home eller Rumänien.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Loving People - Giving Hope sisters.nu

Ren näsa, helt enkelt!

Näskannan RHINO HORN™

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig

Passionsspelen i Oberammergau - en gudomlig upplevelse!

Finns även för barn 4-12 år

Välkommen till en av Europas största kulturella händelser 2020 – Passionsspelen i Oberammergau! Ända sedan 1634 har invånarna i Oberammergau regelbundet uppfört sitt spel om Jesu lidande, död och uppståndelse. Missa inte chansen, nästa passionsspel hålls först om tio år!

RUNDRESA 7 DAGAR FR 14 940:-

AVRESA 12/8. Allt detta ingår: Resa i komfortbuss med

Scandoramaguide . 6 övernattningar i dubbelrum . 6 frukostar . 6 middagar . Biljett till Passionsspelen i Oberammergau . Utflykter och arrangemang enligt dagsprogram.

Läs mer om resan på:

scandorama.se • 040-600 00 00

19am326_annons_20563.indd 21

Alltid

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se ide!

med gu

www.yogacentrum.com

2019-11-13 10:45:41

Lära sig lyssna

Är du giraffen eller vargen i rummet?

Tålamodet att lyssna och ta in andra människor är en bristvara i dagens politiska klimat och på sociala medier. Kanske skulle det offentliga samtalet behöva en rejäl dos nonviolent communication – icke-våldskommunikation.

VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än

mer i språket. Innan någon utsätter en annan för fysisk misshandel har ord och blickar banat väg. Innan någon bränner ned ett asylboende har någon annan berättat vem fienden är.

Våra värderingar och attityder grundläggs tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre med aga, men fortfarande med ord: ”Äter du inte upp maten får du ingen efterrätt!”

Många gör det omedvetet, på slentrian, nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet i språket, som ibland övergår till fysiskt våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå kommun som samordnare mot våld i nära relationer, och är nu timvikarie i vården på Gotland.

– I möten med dem som utsatts för olika varianter av våld från en närstående har jag försökt att skapa kontakt och trygghet, och NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation på svenska, reds. anm.) är till stöd i den kontakten. Även att de själva får identifiera vilka behov som blivit mötta eller omötta i olika situationer. Det är en del i att deras tillit till sig själva stärks, berättar hon.

LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt som Gertrud Wesley använder sig av. Hon beklagar att det finns så stor okunskap om våld i olika former.

22

19am326_nvc_20565.indd 22

– I det ingår hur vi pratar med och om varandra. Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet!

NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg.

Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor och tankar, vilket leder till missförstånd och konfrontation. Genom att vara medvetna om våra känslor och behov – centrala begrepp inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras känslor och behov.

ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjäl-

pa oss att se sådant som underlättar respektive försvårar kommunikation. Senare tillkom symboldjuren giraff och varg. Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden når. Vargen står för det motsatta, ett djur som går till attack utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in i vad andra känner sårar vargen och skapar konflikt.

”Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta.”

Gertrud Wesley, fd samordnare mot våld i nära relationer

En bra självkänsla hjälper en att uttrycka behov och känslor, och det grundläggs tidigt. Det har Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik, erfarit i sitt arbete med intagna på fängelser.

– Jag tror vi är födda att arbeta utifrån en autonomi.

Många jag mött via kriminalvården har blivit kränkta i sin autonomi, vilket gjort att de blivit våldsamma och fått auktoritetsproblem.

Det viktiga är inte att få sin vilja igenom, utan att ens känslor och behov bekräftas.

Det kan bara ske om man möts med ömsesidig lyhördhet, framhåller Annacarin Nilsson.

– I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle.

I konflikter eller vid stress blir vi lätt vargar. Vi går i försvarsposition eller till attack, i stället för att lyssna. För att förstå våra egna reaktioner behöver

­Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden.

FOTO: GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:47

”I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle”, säger Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik.

FOTO: FREDER/GETTY IMAGES

vi bli medvetna om vad som triggar oss och skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är starka undermedvetna processer.

I EN LADDAD situation missar vi därför ofta att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg, som föreläser, coachar och utbildar inom kommunikation. Han har tidigare varit ordförande i den svenska föreningen för NVC. – Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord. Till exempel om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting. Såna som du borde inte få leva!” kan betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig, det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att uttrycka våra känslor och behov är det lätt att vi svarar något som inte blir jättebra.

Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg.

Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta oss in i varför andra säger som de gör och vad det uttrycker för behov.

– Det är en utmaning att uttrycka sig så att det inte blir missförstånd. Det är bra om jag svarar något som visar att jag vill förstå, att inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer respekt för hur det är för dig att lösa det här?”

– Det svåra är att komma på att göra det, och att hitta en formulering som man känner sig bekväm med och tror landar hos den andra personen. Går det inte kan man svara: ”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre upprörd.”

November 2019

19am326_nvc_20565.indd 23

”Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord.”

Ola Tornberg, föreläsere och coach inom ­kommunikation

NVC handlar inte bara om att lyssna. Det handlar inte heller om att uttrycka sympati, då man delar den andras känslor – utan empati, att man förstått den andra. När man försäkrat sig om det, med till exempel en kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen ståndpunkt.

Behov kan uttryckas på olika sätt – de som går ut över andra och de som inte gör det.

Ibland ligger behoven i lager och det tar ett tag att skala löken innan man hittar grunden till de känslor någon uttrycker.

Marshall Rosenbergs vision var att förändra världen, att NVC kan öka empati och förståelse. Och det börjar med självempati, att lära sig förstå sina egna känslor och behov.

Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar: – Jag upptäcker att jag har en röst inom mig som tänker och tycker saker, ibland lever rövare. Men vem är det, ska den styra?

Marshall Rosenberg studerade integrerade

människor som visste vad de ville och varför de mådde på ett visst sätt. De var medvetna om sin inre process, kunde beskriva för sig själva och sin omgivning varför de reagerade som de gjorde.

Men för de flesta är det som att lära ett nytt språk, att sätta ord på känslor och behov.

Marshall Rosenberg rekommenderade att man gör det till en intern process och tyst försöker förstå andra, att träna på sig själv ett halvår innan man använder NVC med andra personer.

– Ju mer nyanserat jag upplever mig själv, desto lättare blir jag att läsa för omgivningen.

Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår bra” ser andra ändå något jag själv har missat.

Det ska jag träna på, säger Kay Rung.

BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga inre processer kan man få dem att samverka, bli en mer integrerad människa. Då blir det även lättare att hantera ett komplext samhälle.

Vår impulskontroll är det som fört evolutionen framåt, anser Kay Rung.

– Det är en fantastisk sak att träna på, att inte agera ut det man känner utan tänka på hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden på de som kan NVC och de som inte kan är att man tränar på att göra urskillningar: Är det här något jag känner, något jag tänker eller är det något jag vill?

MATS KARLSSON

23

2019-11-13 10:45:49

VÄLKOMMEN TILL WÄRNELIUS BUSS

Vi har lång erfarenhet av att anordna resor både till när och fjärran.

Vår specialitet är kundanpassade bussresor för olika företag, idrottsföreningar, skolor, kyrkor, kommuner, landsting, universitet samt andra organisationer. Varmt välkomna att kontakta oss!

Just nu når vi den muslimska Swahilikusten, nu behövs biblar SWISH 9000761 “Biblar Swahilikusten”

Wärnelius buss AB • 070-607 82 90 • www.wbuss.se

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Sjalar & Scarves i regnbågens alla färger av siden & ull till både föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik Snabba leveranser!

SKOLOR PÅ KRISTEN GRUND i Jönköping • Förskolan Fru Ebba • Strandskolan F-9 • Kungsgymnasiet

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

19am326_annons_20562.indd 24

Läs mer på www.jks.se

2019-11-13 10:45:49

Kallelse

” Man ska leva så att man vågar dö” En präst är precis lika mycket människa som sin församling. Det kan Olle Carlsson, kanske Sveriges mest offentliga präst, skriva under på.

Han är aktuell med boken Kallad. Och frågar sig: Hur ärlig och självutlämnande får man egentligen vara?

”Mot­ stånd och kritik är bra, det gör att man utveck­ las”, säger Olle Carls­ son, präst i Kata­ rina f­ örsamling i Stockholm.

AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: MARIA ÖSTLIN

November 2019

19am326_olle_carlson_20566.indd 25

25

2019-11-13 10:45:32

” Kallelse

Man kan väl säga att ”nåt-ismen” är vår tids stora religion

EN PRÄST är ingen övermänniska. Det hade

varit helt orimligt. I Olle Carlssons bok Kal�lad, blir det extra tydligt. Framför mig står en man som kämpat såväl med alkoholism som med ensamhet som med trohet och sin roll som pappa.

– Tycker du att boken är för självutlämnande? Under tiden jag skrev frågade jag mig själv flera gånger hur ärlig man egentligen får vara. Jag insåg att jag måste försöka vara så ärlig som möjligt, men att jag behöver skydda andra, och därför har jag i vissa fall anonymiserat människor som förekommer i boken.

Olle landade också i att just hemligheter är bannlysta. För, som han säger, ”det finns ingenting som gör en människa så ensam som hemligheter”.

– Det gäller också mig själv som andlig ­ledare. Jag strävar efter att skapa en tillåtande atmosfär där det är högt till tak. Avvikande åsikter är inte farliga. Det kan tvärtom vara bra för verksamheten. Så länge motståndet är öppet kan man komma framåt. Det är när man slutar prata öppet som det uppstår problem.

Han är kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, och har gjort sig känd för att vara både kontroversiell och karismatisk, även om vissa kanske skulle kalla honom besvärlig.

– Många av dem som hittar hit har ingen religiös bakgrund. De är sökare, och här hittar de sin tillhörighet. Här i Katarina har det uppstått ett slags gräsrotsrörelse i södermiljö.

Här är atmosfären tillåtande, och det är något som är synonymt med kristendomen, fastslår Olle.

Samtidigt menar kritiker att det utvecklats ett slags personkult runt dig?

– Jag strävar efter att vara en god ledare som försöker vara lyhörd. Men motstånd och kritik är bra, det gör att man utvecklas.

HAN HAR varit präst i närmare 40 år. Och det har blåst hårt runt honom. Kyrkan kan vara en såväl hierarkisk som auktoritär plats att vistas på. Det ligger i sakens natur att det då kan vara svårt att komma med nya idéer och vanor.

26

19am326_olle_carlson_20566.indd 26

Olle Carlsson strävar efter att skapa en tillåtande atmosfär. ”Avvikande åsikter är inte farliga”, säger han.

– Kyrkan är en fin och god institution med mycket pengar och stor makt. Ofta upplever jag att kyrkan hamnat i otakt med vår tids andliga längtan, och då skaver det, säger Olle.

Men Olle har stått på sig. Han har varit övertygad om vilken slags kyrka han vill verka i, och har envist jobbat för att skapa en öppen församling där det är högt i tak. Trots motstånd från såväl kolleger som chefer.

– I kyrkan finns många låsta strukturer som hindrar förnyelse. Jag vill mer se kyrkan som ett slags andligt Friskis & svettis med fruktsamma diskussioner och tankeutbyte.

OLLE ÄR född rätt in i religionen och kanske

var det till och med förutbestämt att han skulle bli präst. Åtminstone låg det i luften, eftersom en missionär faktiskt lagt sina händer på den nyfödde Olle Carlssons kala hjässa och bett att det späda gossebarnet skulle bli lika framgångsrik som Lewi Pethrus.

Hans föräldrar var aktivt troende, men när föräldrarnas lilla livsmedelsbutik gick omkull 1963 flyttade familjen Carlsson från Hudiksvalls pingstförsamling till Stockholm, där en tjänst som vaktmästare vid pingstkyrkan väntade.

För den åtta år gamle Olle öppnades en helt ny värld och lagom tills han blev tonåring inträdde flower power-eran med allt vad det innebar av hippieliv och droger. Olle klarade sig undan drogerna med en hårsmån, mycket

tack vare en språkresa till England, där han upptäckte Jesusrörelsen.

Hemma i Stockholm igen startade han fiket Agape i Citykyrkan. Agape kom snabbt att bli ett dygnet runt-öppet tillhåll för unga sökare med tydlig inspiration från Jesus­ rörelsen. Men snart började det skava. Var inte Jesusrörelsen både för auktoritär och för elitistisk?

OLLE ÖVERGAV Pingstkyrkan för Svenska

kyrkan, och dess ”lågvoltskristendom”, som han kallar det.

– Jag insåg att min livsuppgift handlar om att dela med mig av och förmedla en tro. Jag insåg också att min livsuppgift handlar om att skapa en miljö där detta är möjligt, säger Olle.

Blott 25 år gammal prästvigdes han. Då var han redan pappa. När han var 32 var han trebarnspappa, hade hunnit med några år som präst i Kista församling och börjat som präst i Katarina församling, samtidigt som han började utbilda sig till tolvstegsterapeut – och låg i skilsmässa.

För att mildra sorgen och ångesten över skilsmässan självmedicinerade han. Med alkohol.

Som 37-åring hamnade han på avgiftning.

Då hade han hunnit få fem barn med tre olika kvinnor. Hans liv kantades av ständiga återfall, men tack vare Nämndemansgården och Anonyma Alkoholister lyckades han, i samma

November 2019

2019-11-13 10:45:34

”Jag vill mer se kyrkan som ett slags andligt Friskis & svettis med fruktsamma diskussioner och tankeutbyte.”

”Det finns ett oändligt andligt sug i dag”, säger Olle C ­ arlsson som har många besökare utan religiös bakgrund.

veva som barn nummer sex föddes, bli nykter. År 2009 började han i Katarina församling.

Där har han verkat sedan dess.

– Vi har en slogan på våra gudstjänster: ”Här är du som är här första gången särskilt välkommen”, säger Olle.

OLLES INSTÄLLNING visade sig vara fram-

gångsrik. Katarinamässan blev snabbt välbesökt, precis som Allhelgonamässan i en närliggande kyrka. Hit är alla, vana som ovana, välkomna och det händer att kön ringlar sig ut på gatan.

– När jag började hade jag en vision om att Katarina skulle få 200 gudstjänstbesökare inom tre år. Efter två år hade Katarinamässan blivit störst i Sverige.

Redan från start har både prästvigda och icke prästvigda, kända och okända, predikat här. Tidigt gavs yoga och meditation, och den kulturella verksamheten med teater och föreläsningar är livlig.

Olle är övertygad om att behovet av andlighet är större än någonsin, och att kyrkan är svaret på en stor del av den vilsenhet många av oss känner i dag.

– Det finns ett oändligt andligt sug i dag.

Jag är ganska säker på att en stor del av den psykiska ohälsan handlar om att vi har klippt av den andliga delen av våra liv. Ändå, menar Olle, är tron stark. För när man frågar en människa om hon tror på Gud, November 2019

19am326_olle_carlson_20566.indd 27

får man ofta svaret ”Jag tror på något. Men om det är Gud eller något annat vet jag inte.”

– Man kan väl säga att ”nåt-ismen” är vår tids stora religion. Många tar avstånd från det kristna sammanhanget, men jag vågar nog påstå att de flesta ändå tror på något.

Han menar att det finns ett enormt behov av att prata om vad tro egentligen innebär.

– Vi kan inte låtsas som om religion inte har något inflytande över samhället och våra liv. Religion påverkar, och att förneka det är något av det farligaste man kan göra.

Varför tror du att behovet av andlighet är så stort i dag?

– Vi lever i en extremt narcissistisk tid där en stor del av tillvaron upptas av mobiler och sociala medier. Men för att växa och utveck-

Olle Carlsson Ålder: 64 år.

Familj: Hustrun Fotiní, 7 barn, 2 bonusbarn, 6 barnbarn.

Bor: Kyrkoherdebostad, Södermalm, Stockholm.

Yrke: Präst i Katarina f­ örsamling, Stockholm.

Intressen: Musik, p ­ romenader, tennis.

Aktuell: Med boken Kallad – kamp och kärlek, The Book Affair förlag (2019).

las andligt tror jag att man behöver omge sig av andra människor.

Du skriver i boken att kristendomen alltid har förändrats och muterats i mötet med sin samtid. Hur tror du morgondagens kyrka kommer att se ut?

– Jag är övertygad om att vi behöver mer jämlika möten i kyrkan för att komma framåt.

Vi behöver också snegla mer utåt. Många blir provocerade av yoga och meditation i kyrkan.

Jag ser ingen fara i att inspireras av andra trosinriktningar.

I DAG HAR Olle hunnit få sex barnbarn och

berättar med glädje i rösten att han har kontakt med alla sina barn.

– Jag brukar säga att man ska leva så att man vågar dö. Eftersom jag jobbar så nära döden har jag också förändrat min livssyn och blivit mer ödmjuk inför livet. Det innebär också att du, om det finns saker som behöver sägas, inte ska vänta med att säga det.

Drygt 30 år har Olle hunnit jobba som präst, men snart avslutar han sin tjänst som kyrkoherde.

– Livet har varit snällt mot mig. Jag lever ett väldigt bra liv. Men nu kastar jag mig in i ett nytt drama igen. Exakt hur det kommer att se ut vet jag inte än, men självklart kommer jag även fortsättningen att hålla gudstjänster, retreater och jobba vidare för att kyrkan ska utvecklas som mötesplats.

27

2019-11-13 10:45:36

Kunglig glans

Hur farligt kan ett kungabarn vara?

Kan ett nyfött barn vara kung över hela världen? Ja, Herodes blev i alla fall så rädd för den nyfödde konung han fick höra talas om, att han för säkerhets skull dödade alla småpojkar han kom åt. I alla tider har barn fötts med kungliga titlar, men det hör till ovanligheterna att det sker under så enkla omständigheter som när Jesus föddes.

DEN 7 OKTOBER meddelade kung Carl XVI

nyfödde kung fanns. De hade sett en stjärna gå upp som talade om att en framtida kung var född och nu ville de hylla honom.

Herodes blev orolig och gav stjärntydarna i uppdrag att leta upp den nyfödde kungen och rapportera till honom var barnet fanns.

Här grep dock änglar in på flera håll, för efter att stjärntydarna hittat familjen och lämnat sina gåvor, fick de veta i en dröm att de skulle ta en annan väg direkt hem till sitt land igen.

Josef fick på samma sätt veta att han ska ta familjen till Egypten och hålla sig undan där.

I ett desperat försök att komma åt den framtida kung han har hört talas om, trots stjärntydarnas ”svek” lät Herodes sedan döda alla pojkar under två år i Betlehem.

Gustaf att barnbarnen Alexander och Gabriel, barn till prins Carl Philip och prinsessan Sofia, samt prinsessan Leonore, prins Nicolas och prinsessan Adrienne, barn till prinsessan Madeleine och Chris O’Neil, inte längre skulle tillhöra det så kallade Kungliga Huset.

Prinsar och prinsessor – och hertigar och hertiginnor – är de fortfarande, men de ska inte tituleras som Kungliga Högheter eller få några levnadsomkostnader täckta av det apanage som kungen får av riksdagen. Å andra sidan är de numera privatpersoner, kommer inte ”tas i anspråk för officiella uppdrag som knyter an till statschefsämbetet” och kommer inte ha några begränsningar i vilka jobb de kan ta i framtiden.

Helt vanliga barn – nästan – med andra ord. Och det är klart att ungar inte ska behöva dras med kungliga titlar och plikter i bagaget.

De är ju bara barn.

EN KUNGLIG titel kan inte bara vara tung att bära. Den kan rent av bli farlig att ha hängande över sig i tider av oro. Det lilla barnet som föddes i Betlehem den första julnatten hade på ytan inga märkvärdiga föräldrar. En ung kvinna och hennes snickare till make, på vandring för att skattskrivas, utan någon lyx eller tjänstefolk. Ändå spred sig ryktet om att någon märkligt hade hänt. Tre stjärntydare dök upp hos kung Herodes och frågade var judarnas

28

19am326_kunglighet_20570.indd 28

Målning av heliga familjen i kyrkan Chiesa di San Benedetto av okänd konstnär.

FOTO: GETTY IMAGES

ETT NYFÖTT barn gör alltså en annan kung så rädd för konkurrens att han dödar en m ­ assa småpojkar, för att ingen ska kunna peta honom från tronen. Vi som läser evangeliernas berättelser om Jesus födelse fattar att det här inte är någon vanlig baby.

Samtidigt är världshistorien full av hemska historier där barn fallit offer för strider om makten, och dödats bara för att de fötts med kungligt blod.

Kontrasten mellan Kristus Konungen och det lilla Jesusbarnet har fascinerat i alla tider, och därför har också Jesus avbildats på olika sätt för att tala till människor på sätt som fyllt en funktion i olika kulturer och tidsåldrar.

Inom ortodox kristendom finns begreppet

November 2019

2019-11-13 10:45:31

Prinsessan Estelle h ­ älsar på folket tillsammans med mamma kronprin­sessan Victoria och ­mormor ­drottning Silvia.

FOTO: LENNBERG/MOSTPHOTOS

Pantokrator, där Jesus målas som en mild men strikt och allsmäktig kung och domare över hela mänskligheten. Den äldsta målningen av den här typen är från någon gång på 700-talet. I västvärlden pratar konsthistoriker i stället om Majestas domini, Herrens majestät, där Jesus sitter som allhärskare på ett världsklot eller på en regnbåge.

AV OLIKA anledningar har det genom historien varit viktigt för världsliga makthavare att framställa Jesus som den mäktigaste av alla.

Vill man hålla folk i styr kan det vara effektivt att tala om att man har mandat från absolut högsta ort, även om man själv bara är mänsk-

November 2019

19am326_kunglighet_20570.indd 29

I dag är vi kanske inte så imponerade av kunglig glans och glamour. Det är annat som ger status.

lig. ”Kung av Guds nåde” sa man förr, även i Sverige, och det var faktiskt inte förrän vi fick vår nuvarande kung som man formellt lade bort den delen av titeln.

I dag är vi kanske inte så imponerade av kunglig glans och glamour. Det är annat som ger status. Bland annat att våga vara ödmjuk och lägga bort yttre tecken på makt och status, och i stället visa sin värdighet på andra sätt.

Just därför blir julnattens scener så rörande.

Barnet Jesus ligger där i krubban och ser ut som vilken baby som helst. Ändå lyser det en stjärna på himlen utanför som avslöjar att det är konungarnas konung som finns här i stallet.

SARA GRANT

29

2019-11-13 10:45:34

Humor och glädje

”Man måste själv ha roligt för att kunna vara rolig”, säger Eva Rydberg, som har gjort skrattet till sitt verktyg för att hjälpa andra.

FOTO: JOI GRINDE

Rydbergs recept: ett Hon är revyernas drottning och anser att humor löser det mesta. Förra sommaren spelade hon Var god dröj, en komedi om att åldras. Men bakom humorn finns ett allvar. Vi har träffat medmänniskan Eva Rydberg.

VARJE ÅR hittar mer än 50 000 personer till

Fredriksdalsteatern. Det känns i väggarna att det är lite av helig mark för komedi- och farsälskare. Här var Nils Poppe teaterchef mellan 1966 och 1993, men Eva Rydberg kom att bli en värdig arvtagerska när hon tog över driften 1994.

– Men om jag blivit tillfrågad några år tidigare hade jag bara skrattat förvånad. Det fanns inte på kartan att jag skulle bli teaterchef. Jag är skådespelerska och sångerska.

Jag tänkte driva teatern ett år först. Nu är vi inne på 27:e året.

Föreställningen Var god dröj i somras var en komisk pjäs med djupt allvar i botten, om

30

19am326_eva_rydberg_20568.indd 30

att åldras, sjukhuskriser och personalbrist.

Du är 75 år. Är det här någon form av terapi inför att själv bli gammal?

– Nej, nej! Jag såg pjäsen i Göteborg och tyckte att den var rolig.

Sjukhuskris och ålderdom är ganska allvarliga ämnen. Får man skoja om allt?

– Skratt är viktigt. Det är förlösande och det kan hjälpa människor i svåra situationer.

Men nej. Man får inte skoja om allt. Pedofili, till exempel – där finns inget förmildrande över huvud taget.

EVA SÄTTER sig upp i soffan, ser allvarlig ut.

Hon funderar över varför humor är så viktigt, och landar i att det kan förena människor.

Redan i skolan fick hon klasskamraterna att skratta, till priset av att hon ofta själv blev utkastad från lektionerna. Hennes pappa var en rolig man, som ofta skämtade. Ändå var hon länge på väg åt ett helt annat håll. Hon drömde nämligen om att bli balettdansös. Även om föräldrarna var arbetare,

lyckades modern skrapa ihop pengar för att den unga Eva skulle få gå i balettskola. Som tonåring dansade hon i baletten på Malmö Stadsteater och blev hon en del av Knäppupp-ensemblen med Povel Ramel och Karl Gerhard. Då var hon 17 år.

Någonstans på vägen blev hon intresserad av clownyrket, som har rykte om sig att vara ett av de svårare.

– Det är svårt, säger Eva med eftertryck.

Första gången Francois Bronett och Cirkus Scott ville ha mig var jag gravid med sonen Kalle. Men sedan gick det bra och jag jobbade som clown i många år.

Det kräver mod att kasta sig in i ett klassiskt och mytomspunnet yrke, men just mod har hon mycket av.

– Jag tror att nyckeln är att man själv måste ha roligt för att kunna vara rolig. När jag jobbar, oavsett om det handlar om att vara clown eller skådespelare, strävar jag efter att ha roligt tillsammans med publiken. Då når man det hjärtliga skrattet, och det är förlösande.

November 2019

2019-11-13 10:45:49

Eva och Nils Poppe på väggen i logen.

Här är Eva med Sven Melander.

På Fredriksdalsteatern i Helsingborg hänger minnena tätt på väggarna. Eva Rydberg tog över som teaterchef 1994 efter Nils Poppe. FOTO: JOI GRINDE

förlösande skratt För Eva har humorn inte bara blivit en huvudingrediens i livet och ett sätt att komma närmare sina medmänniskor. Den har även blivit ett sätt att hjälpa.

– Jag tror att vi människor är till för att hjälpa varandra. De första pengarna jag tjäna­ de gick till Rädda Barnen och jag tycker fort­ farande att det viktigaste i livet är att hjälpa.

”Att vara medmänsklig. Och att hjälpa, stötta och glädja varandra – det tror jag är meningen med allt.”

Eva Rydberg om meningen med livet

HON VÄXTE själv upp under knappa

omständigheter, och vet vad det innebär att inte ha pengar. Därför är det med stor oro som hon ser de växande klyftorna i samhället.

– Det är så mycket fattigdom i dag, och klyf­ torna gör att kriminaliteten ökar. Kriminalitet kommer från fattigdom, och vill man få ett mindre våldsamt samhälle måste man ta tag i fattigdomen, säger hon.

I dag är hon en förespråkare av medborgar­ lön. Om alla fick ungefär lika mycket att röra sig med, tror hon såväl klyftor som kriminali­ tet skulle minska.

Eva är mamma till två vuxna barn, och November 2019

19am326_eva_rydberg_20568.indd 31

även om hon jobbat hela tiden under barnens uppväxt kunde de hänga med henne under turnéerna.

– Barnen var med mig överallt. De sov under sminkborden och bakom scenen. Jag hade fantastiska jobb i Norge och Danmark när de var små, och de älskade att hänga med.

Jag var priviligierad.

Att barn får vara med en förälder på jobbet tror hon bara är bra. Faktum är att barnen Kalle och Birgitta i dag är en del av hennes jobb. Båda har dykt upp på Fredriksdals­

teatern i olika roller, och så kommer det att fortsätta om Eva får som hon vill.

– Familjen är den viktigaste delen av ensemblen, så är det bara.

HON KALLAR sig själv andlig, och är överty­ gad om att det finns en Gud. Hon går inte ofta till kyrkan, men att det finns någon mening med livet, det är hon säker på.

– Att vara medmänsklig, och att hjälpa, stötta och glädja varandra, det tror jag är meningen med allt. Det, och familjen.

Sedan 1979 är hon gift med Tony Johans­ son, musiker och musiklärare. Det är också Tony som är producent på Fredriksdalstea­ tern och håller i trådarna.

Det där enda året som hon skulle driva tea­ tern har blivit 27 år. Hittills.

– Jag kommer nog aldrig att sluta. Jag kom­ mer att skriva kontrakt på ytterligare fem år, sedan får vi se hur det blir, säger Eva.

ANNA-MARIA STAWREBERG

31

2019-11-13 10:45:50

Vinjett vinjett Traditioner

Söt scen rörde upp känslor En julkrubba är ett vanligt inslag i svenska hem på julen, som en illustration av julberättelsen.

Så har det dock inte alltid varit. Svenska kyrkor var länge obekväma med denna pråliga och utländska tradition.

mina kroppsliga ögon hur obekvämt han hade det utifrån sina behov som nyfödd, hur han låg i en krubba och hur han vilade på hö, med en oxe och en åsna stående bredvid”, sade Franciskus enligt Tomas av Celano, som skrev en biografi över helgonet redan år 1228.

Det var i stället i Stockholm som den första julkrubban med fristående figurer ställdes upp, på Ersta diakonissanstalt år 1906. Inne i en svenskkyrklig kyrka förekom inga krubbor med hela figurer förrän år 1929, då S:t Petri kyrka i Malmö ställde upp en krubba i kyrkan.

TRADITIONER ÄR kluriga saker. Vissa, som

I SVERIGE var det förstås inte helt oproble-

matiskt att julkrubban hade katolska rötter.

I katolska svenska hem fanns det julkrubbor på 1870- och 80-talen, men de sågs med misstänksamhet. Den så kallade Årstafrun, Märta Helena Renstierna, beskriver i sin dagbok år 1804 hur hon har varit och sett ”en märklig katolsk ceremoni om Jesu födelse” i Stuterska huset i Stockholm. Mot en entréavgift på två skilling fick nyfikna ta del av detta, och Årstafrun beskriver en väldig trängsel.

I Händene kyrka strax utanför Skara målade komminister Gustav Teodor Lundblad redan år 1886 en bild av scenen i krubban inför julfirandet, men den är just en målning – om än mycket skickligt gjord i så kallad transparang-teknik, vilket ger den en 3D-effekt.

SEDAN SPREDS seden ganska snabbt, både

du trodde var självklarheter sedan urminnes tider kan vara relativt nya företeelser, något vi rätt nyligen plockat upp från en kultur som fascinerat oss på något vis. Julkrubban kan kännas som ett självskrivet inslag på den svenska julscenen, men i själva verket är den en nykomling – en främmande företeelse som inte sågs med blida ögon från början.

Själva idén är visserligen rätt gammal.

Det sägs att det var Franciskus av Assisi som kom på den, när han år 1223 instruerade borgmästaren i staden Greccio, utanför Assisi, att ordna en julkrubba. ”Jag vill i verkligheten framställa åminnelsen av det nyfödda barnet som föddes i Betlehem: se så mycket som möjligt med

till andra kyrkor och till vanligt folks hem.

Under 1970-talet var det inte längre något konstigt med julkrubbor inom Svenska kyrkan, tvärtom hade den slagit igenom nästan överallt som ett sätt att illustrera julberättelsen för framför allt barnen. ”Julkrubban ska inte ses som en vetenskapligt korrekt bild av den plats där Jesus föddes”, varnar oss Wikipedia. Det är mycket möjligt att det är så, men de flesta av oss bryr oss inte jättemycket om den historiska korrektheten, utan tycker om scenen med spädbarnet och hans stolta föräldrar, omgivna av djur och besökande vise män, vare sig den är gjort i Lego, finporslin eller förskolegruppens pyssel av äggkartonger.

SARA GRANT FOTO: ALLKINDZA/GETTY IMAGES

32

19am326_verldens_krubbor_20569.indd 32

November 2019

2019-11-13 10:45:40