Amos Jönköping

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

|

JÖNKÖPING

|

SOMMAREN 2022

ANDREAS NORLÉN:

”Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen”

Smarta fynd i BARNPRYLHÖRNAN

ANNA-KARIN HEDÉN, TV-JOURNALIST:

”Ju mer teologi jag läser, desto fler frågor väcks”

20

MUSIKALISKA UPPLEVELSER I SOMMAR

TEMA

VALFRIHET Kan man välja att inte begränsas av en sjukdom?

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

22am3228_omslag_29509.indd 1

2022-05-18 11:38:53

LEDARE

Från slagfärdig retorik till ett djupare samtal V

”

alet rycker närmare och tonen i debatten hårdnar. Till valrörelsens logik hör positionering och skarpa konfli tlinjer. Debatten kräver en slagfärdig retorik och rappa repliker. Vinnare och förlorare koras.

Jag kommer på mig själv med att längta efter ett annat samtal. Ett samtal som tar på allvar att de val vi står i ytterst sällan är entydiga och självklart givna.

För hur välja när valet står mellan goda ting, mellan värden som inte är entydigt bättre än andra värden.

Jag längtar efter ett samtal som bejakar att livet

ag söker ett samtal där frågor J kan ställas till fördjupning, och inte bara för att få tydliga svar.

också kan vara konfli thantering, ett samtal som kan bevara spänningen mellan oförsonade, ibland oförsonliga, krafter. För hur förena integritet och transparens, hänsyn och ärlighet, meriter och jämlikhet, hållbarhet och sparsamhet, överseende med ofullkomlighet och respekt för regler. Att leva i tro är att vägra att allt för snabbt tänka på försoning, skriver Anders Piltz.

Jag söker ett samtal där frågor kan ställas till fördjupning, och inte bara för att få tydliga svar. Ett samtal som rymmer vetskapen om att man kan känna och tänka flera aker samtidigt.

Valrörelsen har sin logik. Kyrkan rymmer också ett annat samtal. Vi formar det tillsammans.

Ann Aldén kyrkoherde

Till valrörelsens logik hör positionering och skarpa konfliktlinjer.

Tänk om vi kunde ha ett annat djupare samtal.

Illustration: GETTY IMAGES

2

SOMMAREN 2022

22am3228_ledare_29510.indd 2

2022-05-18 11:38:33

Hem till Östergötland efter ännu en klockringning När sommaren går mot sitt slut gör Fredrik Hollertz, präst på Råslätt, sin sista arbetsdag i Jönköping. I september återvänder han till uppväxtens Östergötland för att bli kyrkoherde i Östra Vikbolandets pastorat.

10

INNEHÅLL Din församling 4 Aktuellt 6 Porträtt: Anna-Karin Hedén Second hand 25 Fyndig välgörenhet 26 Kalendarium Musik i sommarkväll 28 Populär pedagogik i kyrkans förskolor 31 Sommarkryss 32 Per Greens tankar

Talmannen Andreas Norlén intervjuas.

Reportage 20 Ukrainare fann en fristad i Sverige EN DEL AV

N VA

ENMÄRK

JUST DET MÅNGKULTURELLA har Fredrik Hollertz gillat. Han nämner också den myllrande ekumeniken i Jönköping och arbetet med Kyrkhjälpen där han varit en av de drivande. Men bland annat närheten till föräldrarna i Ringarum norr om Valdemarsvik lockade.

– Jag har tänkt att när den här tjänsten blir ledig så söker jag.

Vikbolandet har präglats av en lågkyrklig väckelse inom Svenska kyrkan. Både EFS – Evangeliska fosterlandsstiftelsen – och ELM – Evangelisk luthersk mission, – finns i ygden. Men här finn också en högkyrklig tradition

NÄR SVENSKARNAS PARTI demon-

strerade den 1 maj 2014 var Hollertz en av de engagerade vid den stora utomhusgudstjänsten och i den klockringning som fick nati nell uppmärksamhet. På skärtorsdagen i år, i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan skulle bränna en koran utanför Råslätts kyrka, hamnade Fredrik Hollertz i rampljuset igen. Åter drog han igång kyrkklockarna när Paludan skulle börja. Dansken fic lomma därifrån och av de våldsamma upplopp som blev följden på andra platser i Sverige under påsken syntes inget i Jönköping.

– Första ringningen och gudstjänsten påverkade mig starkt. Jag blev mer socialt och samhälleligt medveten och en diakonal och profetisk ådra växte inom mig.

– Ringningen på skärtorsdagen öppnade dörrarna in till den muslimska världen på ett helt annat sätt än tidigare.

För sitt tilltag polisanmäldes Hollertz för störande av allmän sammankomst. Skulle det bli en fällande dom med böter finns doc redan pengar insamlade, när detta skrivs uppåt 20 000 kronor.

Erik Lindfelt

E T

S

Tema Valfrihet Han vill göra skillnad 9 10 Man kan inte välja sin sjukdom 16 Andreas Norlén: Ge inte upp för lätt!

23 Hållbart: Skamfyllda resval Boktips 24

Fredrik Hollertz lämnar Jönköping.

»– » En stor omställning, jag fly tar från en tvåa till en stor prästgård med nio rum i Östra Husby, säger Fredrik Hollertz.

Skillnaden mellan det mångkulturella Råslätt med sina höghus och lantliga Vikbolandet är också stor.

– Jag har väl alltid tänkt mig som en landsbygdspräst. De får tåla en präst marinerad av mötet med de allra äldsta kristna traditionerna.

vilket passar Hollertz bra. Liturgi gillar han och än en gång var han med under påsknattsmässan i Sofiakyrkan. D t brukar vara ”extra allt” då med rökelse, vigvatten, primklockor.

– Roligt att fira en si ta påsknatt i Sofia

REDAKTION Trycksak 5041 0004

Varsågod!

»» Här kommer ett nytt nummer av

tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se Telefon: 036–30 35 00, växel

Lokalredaktion: Monica Sandsvik Svensson, Marianne Lundvall Helgesson, Pär Sjöstrand, Martin Ahlqvist, Bengt Olsson och Eva Stråth.

Erik Lindfelt, extern skribent.

Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Omslagsfoto: Anna Hållams Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm

SOMMAREN 2022

22am3228_innehall_29511.indd 3

3

2022-05-18 11:38:37

AKTUELLT

!

NYFIKEN PÅ KONFA

»» Vad är

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

4

SOMMAREN 2022

22am3228_notiser_29512.indd 4

VUXENVÄG I TRO »» Funderar du kring tro, Jesus och

Gud? Tvekade du att konfirmera dig i ungdomen eller har du nya frågor kring tron som du vill tala om? Då kan katekumenat vara någonting för dig.

I den tidiga kyrkan var katekumen namnet på en person som fick undervisning för att döpas eller konfirmeras.

Numera används ordet katekumenat i Svenska kyrkan om en grupp som samtalar om kristen tro.

Under ledning av en präst och en diakon i Kristine kyrka har en grupp träffats sedan april och samtalat kring kristen tro i fyra steg; Välkomnandet, Kallelsen, Bekräftelsen och Sändningen. Det är en slags vuxenkonfirmation som kommer att vara återkommande i församlingen.

Vill du veta mer eller göra en intresseanmälan kontakta diakon Ewa Lund på telefon 036-31 35 42 eller mejla ewa.lund@svenskakyrkan.se

Foto: AMOS/MONTAGE

meningen med livet? Vem är Jesus egentligen? Frågorna i livet kan vara många.För dig som är född 2008 finns möjlighet att anmäla dig till någon av våra konfirmandgrupper. Här kan du ställa dina frågor om tro och liv och tillsammans med andra få veta mer vad den kristna tron innebär.

Vi erbjuder olika alternativ och du kan läsa mer om dem och vad konfirmation är på vår webb. Där kan du också anmäla dig. »» Klicka in på svenskakyrkan. se/jonkoping/ konfirmation »» Välkommen!

2022-05-18 11:38:44

Populär miniretreat med ikonmålning

Rolig och lyckad fasteaktion

Inkomstbringande ljus.

var några av deltagarna.

– Jag har svårt att sätta mig varje dag och meditera så det här var ett ypperligt tillfälle att komma igång, säger Ros-Marie.

– Det är så rofyllt att sitta och måla och höra berättelser och betraktelser samtidigt. Man är som i sin egen lilla bubbla, säger Elisabeth Andersson som gärna skulle måla kors på det här sättet igen.

– När man har hållit på med färgerna så har man tänkt på olika händelser i livet, säger Elisabeth Kangas som tycker det gett en insikt att måla iotakors.

Foto: MARIANNE LUNDVALL HELGESSON

»Tack » alla som köpte rosljusen i fasteaktionen och alla som kämpat med tillverkningen!

Ljusgjutargruppen i Gräshagskyrkan har sedan i januari tillverkat och sålt närmare 600 rosljus, huvuddelen till fasteaktionen. Ljusen har bland annat sålts i alla kyrkor och på barnoperan Brundibár. Totalt har mer än 60 000 kronor kommit in till ACT. Idén till tillverkningen kommer från Svenska kyrkan i Oxelösund vars intäkter gått till ett ACT-projekt för att motverka könsstympning i Tanzania. Ljusgjutargruppen i Gräshagskyrkan tilltalades av idén och stödjer samma projekt. I samband med planeringen för årets fasteaktion kom idén upp om att återigen göra något gemensamt för alla kyrkorna i församlingen. Ljusgjutargruppen har tyckt att det har varit särskilt stimulerande.

Det har gått åt mycket stearin och de kyrkor som kunnat har skänkt sitt överblivna stearin.

Tio–tolv personer har träffat på tisdagarna och jobbat med tillverkning och paketering. Även medlemmar från andra kyrkor har deltagit och man har kunnat byta erfarenheter med varandra.

Ljusen gjuts i formar av silikon och paketeras med band i Svenska kyrkans färger – en perfekt present att ta med sig som alternativ till blommor. För varje ljus har 100 kronor eller mer gått till ACT. Där försäljningen kommit igång efter första tröskeln har åtgången varit stor. Rosen har blivit en fin ymbol för församlingen.

Gruppens förhoppning är att kunna fortsätta med verksamheten och utveckla samarbetet med de övriga kyrkorna i församlingen och gemensamt skapa ett projekt som visar på styrkan i en stor samarbetande församling.

»Under » våren hölls en miniretreat med ikonmålning i Kristinagården.

En lyckad och uppskattad helg som nu planeras att bli återkommande varje år. Att måla så kallade iotakors är en form av tyst meditation. I april bjöd diakonen Ewa Lund in till miniretreat med ett femtontal deltagare.

– Du väver ihop ditt liv och Jesu liv i korset, i en målning där varje färg har en betydelse. Det kan vara något glädjefyllt eller något tungt som du burit på länge, berättar Ewa. Elisabeth Andersson, Elisabeth Kangas och Ros-Marie Karlsson

Elisabeth Andersson, Elisabeth Kangas och Ros-Marie Karlsson var med i miniretreaten under ledning av diakonen Ewa Lund.

”

n vän visar alltid kärlek, en broder är till E för att hjälpa i nöden.

Kim Andersen och Sara Carlsson leder grupperna framöver.

Ordspråksboken 17:17

Nystart för Växthuset »Är » du sjukskriven, arbetslös och känner att kraften tagit slut?

Vill du få balans i livet?

Växthuset är ett friskvårdsprogram i Svenska kyrkan Jönköpings regi, i samverkan med vården och socialtjänsten, som riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa och utmattning. Programmet bygger på Origo resurs material Samtal om livet och har funnits i Svenska kyrkan

Jönköping under flera å .

Under våren har det blivit en nystart för Växthuset med två nya ledare. Diakonen Sara Carlsson och diakoniassistenten Kim Andersen kommer leda grupperna framöver.

Vill du vara med i en grupp?

Eller vet du någon som det skulle passa? Håll utkik efter nya startdatum och läs mer på: svenskakyrkan.se/ jonkoping/växthuset

SOMMAREN 2022

22am3228_notiser_29512.indd 5

5

2022-05-18 11:38:44

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET VEM? SVT:s Anna-Karin Hedén läser teologi vid sidan av sitt journalistjobb.

”Tro är något annat än vetenskap” Text: Erik Lindfelt Foto: Anna Hållams

»”Ska » du bli präst nu?” Anna-Karin Hedén har fått frågan många gånger sedan hon började läsa teologi för ett par år sedan. Vi återkommer till hennes svar.

I vilket fall som helst är hon nu klar med den teologiska grundkursen. Hon har läst på distans och halvtid hos Enskilda högskolan – som tillhör Equmeniakyrkan – i Stockholm och siktet är inställt på att fortsätta. Nu har hon har sökt till Umeå universitet, som också har distansutbildning.

– Jag känner att jag inte är färdig med teologin ännu.

”

MÅNGA HAR HÖRT Anna-Karin i lokalradion och sett henne i

tv. Även om hon de senaste åren verkat mer som ansvarig i kulisserna än som reporter framför kameran. Under åren har det nog blivit flera tusen intervjue . Nu premiär för att själv bli intervjuad: – Känns litet ovant, skrattar Anna-Karin.

TANKEN PÅ ATT läsa teologi föddes

tidigt. På 1980-talet var hon engagerad som söndagsskolledare och i konfirmation verksamheten i Bymarkskyrkan och i Sofiaky kan. Det fanns några äldre killar i gruppen som just bestämt sig för teologi och Anna-Karin tänkte att det kanske skulle vara något för henne också. Men drömmen

et är en sådan kontrast till nyhetsjakten, D man får väldigt långsamt fundera igenom viktiga frågor.

Anna-Karin Hedén

6

om att bli journalist fanns där också och var starkare. Så blev det. Karriär, barn, familj gjorde att teologiplanerna lades på hyllan.

Fram tills för en fyra–fem år sedan då tanken började gro igen: – Går det att kombinera arbete och att läsa?

Jo, det gjorde det. Hon jobbar nu 75 procent och därmed finn tid till plugg.

NÅGON KYRKLIG UPPVÄXT har hon

inte. Pappa och mamma kommer från det gammalkyrkliga och schartauanska Bohuslän. För Anna-Karins far blev kyrkan något negativt som han undvek. Hennes mor fortsatte att gå i kyrkan. Men bara då och då – vid stora högtider.

När hon var åtta år började hon i Sofiakyrkans barn ör. En stor sak att gå i procession i den pampiga katedralen. Därefter blev det körsång i Gräshagskyrkan – hon hyllar kantor Edward Eklöfs idérikedom och entusiasm – och sedan

»

SOMMAREN 2022

22am3228_portrett_29513.indd 6

2022-05-18 11:38:34

Anna-Karin Hedén är väl förankrad i Jönköping. Hon jobbar sedan 13 år tillbaka på Sveriges Television i Jönköping och bor med familjen och den nyligen införskaffade hunden i Huskvarna. ÅRSTID 20XX

22am3228_portrett_29513.indd 7

7

2022-05-18 11:38:35

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET KORT OM...

Anna-Karin Hedén Ålder: 48 år Bor: Med make, barn och nyligen införskaffad, lätt busig, hund i hus på Norrängen i Huskvarna med vacker utsikt över Vättern och mängder av frodiga palettblad i fönstren.

Gör: Journalist på Sveriges Television i Jönköping sedan 13 år tillbaka.

Tidigare på bland annat P4 Jönköping.

Intressen: Körsång är ett stort intresse. ”Var jag än bott i Sverige och världen har jag sökt mig till en kör”.

Spelar cello.

”

et är så mycket av det som Jesus enligt D berättelsen sa som vi kan ta med oss idag.

Anna-Karin Hedén appropå att Bergspredikan är hennes favoritcitat.

8

»

Ekhagskyrkan där hon sjunger i damkören Cantilena. Pandemin satte dock stopp för körsången, nu är man igång igen: – Det är jättekul, vi är ett gäng kvinnor mellan 35 och 60 och vi har så trevligt ihop.

Och även pappa kommer numera till kyrkan och lyssnar.

Teologistudierna har givit mycket.

– Det är en sådan kontrast till nyhetsjakten, man får väldigt långsamt fundera igenom viktiga frågor. Jag har burit med mig någon tro genom livet.

Men ju mer teologisk vetenskap man läser, desto fler frå or väcks.

Men tro är något annat än vetenskap.

Favoritbibelcitat? undrar reportern som hinner med att fylla på kaffe oppen medan Anna-Karin funderar.

– Bergspredikan, kommer svaret till sist. Det är så mycket av det som Jesus enligt berättelsen sa som vi kan ta med oss idag.

EN SAK ANNA-KARIN också funderat

över är likheter och skillnader mellan att arbeta som präst och vara journalist.

– Journalistik handlar om att möta människor, att skildra livs-

öden, att tydliggöra skeenden och förklara på ett enkelt sätt. Men också om att hitta fel och försöka förändra. Det finns både likh ter och skillnader.

Så hur var det då med planerna på att bli präst? Hon har alltså mötts av många frågor – och också viss förvirring.

– Möjligheten finns ju, men Jag har inte landat i att bli präst, är inte där nu.

Skulle hon fatta beslutet innebär det många års plugg till. Sedan ska hon också godkännas som blivande präst av kyrkan.

– Annars hoppas jag att teologistudierna kan göra mig till en bättre journalist.

SOMMAREN 2022

22am3228_portrett_29513.indd 8

2022-05-18 11:38:36

PROFILEN KORT OM...

Albert Kraft Ålder: 18 år Bor: Sollentuna Sysselsättning: Studerar estet media och jobbar extra som städare Familj: Mamma, pappa, syster, bror och hunden Rosa

Miljöfrågorna är viktiga för förstagångsväljaren ­Albert Kraft.

Foto: ALICIA XU XIA

ALBERT KRAFT

Förstagångsväljaren ser fram emot att göra skillnad

»» Albert Kraft är 18 år och studerar estet media på gymnasiet Rudbeck i Sollentuna. I år ska han, som så många andra 18- till 21-åringar, rösta i riksdagsvalet för första gången. Något Albert ser fram emot.

– Det ska bli kul. Det känns som att jag kan göra lite mer skillnad med min röst.

NU FÖRBEREDER HAN sig inför

höstens val genom att diskutera politik lite mer än vanligt, kolla partiledardebatterna och genom att göra valkompasser.

– Jag tycker det är viktigt att alla som får rösta lägger sin röst. För mig är miljöfrågan och alla frågor som har med medmänsklighet att göra viktiga.

22am322_profilen_28950.indd 9

På fritiden är Albert aktiv i scouterna och han spelar i band.

Han är inte politiskt engagerad men tycker att politiska frågor är intressanta och han följer aktivistkonton på Instagram och håller sig uppdaterad genom sociala medier.

– Och jag kollar på partiledardebatterna för att sätta mig in i vad varje parti är inriktade på. För det har jag inte jättebra koll på.

Det är därför viktigt för honom vem som är partiledare.

– Ja, partiledaren representerar ju hela partiet, så det kan vara avgörande. Om man följer partiledardebatterna så kommer en

”

partiledare som inte vet vad den håller på med kunna påverka mig negativt och få mig att tycka att det partiet är värre än det kanske är.

ALBERT KRAFT TROR att förstagångsväljare tänker lite annorlunda än de som har röstat tidigare.

– De som har röstat fler gån er har varit med och sett hur varje parti har betett sig innan, så på så vis har de mer erfarenhet av det.

Men de kan också ha fördomar om partiet. Så det är både en fördel och en nackdel att vara förstagångsväljare.

Sofi Kalodimos

ag tycker det är viktigt att alla som J får rösta lägger sin röst SOMMAREN 2022

9

2022-05-18 11:17:40

TEMA

VALFRIH 10

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 10

2022-05-18 11:17:36

HET

Man kan inte välja sin sjukdom.

En diagnos är en diagnos. Men kan man välja att inte vara ett offer för sjukdomen? Kan man välja att inte begränsas av den?

Text: Annelie Larsson Illustration: Robert Hilmersson

”Jag bestämmer – inte min diagnos” SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 11

11

2022-05-18 11:17:38

h TEMA VALFRIHET

är sitter vi. Mitt i 2000-talets glory. Du kan vara exakt den du vill vara – alla är okej. Samhällets officiella klimat talar om för o att alla är sina egna och att beskrivande fack är förlegade. Samtidigt har vi strålkastarljuset på oss och avstamp från normen är inte så enkelt som det verkar. Är det vårt fria samhälle som gör att vi behöver kategorisera och stoppa oss själva och andra i fack för att skapa någon slags kontroll?

E

Foto: GEORGIOS DIMITRIADIS

”

12

nligt psykolog Linda Hellquist handlar det om att vi behöver vissa förställningar för att skapa illusionen om behärskning.

– Ja. I grunden sorterar och kategoriserar vi hela tiden, det är så våra hjärnor försöker skapa ordning i alla intryck som ständigt strömmar mot oss. En slags kontroll i ett perceptuellt kaos, om man så vill, säger hon.

isken, som jag ser det, är att R vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter.

Linda Hellquist, psykolog

Det är naturligtvis en milsvid skillnad mellan olika diagnoser men när det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa. Huruvida man ska genomgå en frivillig

utredning eller inte är en fråga flera v oss ställer oss i dag. Vad medför det för fördelar eller nackdelar?

– En fördel med exempelvis en adhd-diagnos kan vara att förstå sig själv bättre utifrån styrkor och svårigheter, att få en förklaring till det som varit svårt. Även att ta udden av nedvärderande attityder och kommentarer som en person med koncentrationssvårigheter, igångsättningssvårigheter etcetera ofta fått höra, till exempel ”Det är så enkelt, du kan om du vill, sluta vara lat”. En annan fördel kan vara rättig­ heten att få externt stöd, exempelvis hjälp med struktur och eventuell medicinering vid behov. Nackdelar för individen kan vara stigmatisering och risken att reduceras till en diagnos från en pressad omgivning.

Om patienten inte får den hjälp hen behöver, eller ännu värre feldiagnosticeras, så kan förstås diagnosen bli en nackdel även där. Det är ett stort samtalsämne i sig kopplat till den ekonomi och annat som styr vem som får vad inom vården.

L

inda menar också att det på samhällsnivå är en intressant fråga som tål att löpande funderas på, hur mycket fokus lägger vi på individens anpassningar till samhället och hur mycket fokus lägger vi på samhällets anpassning till individen?

– Risken, som jag ser det, är att vi i ett större ­perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter för att vi misslyckas med att anpassa samhället, skola, arbetsplatser och så vidare. Med det sagt så tänker jag ­att arbetet med neuropsykiatriska ­utredningar görs för att kartlägga svårigheter i mötet med ­omgivningen och hitta åtgärder som kan underlätta och hjälpa.

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 12

2022-05-18 11:17:39

E

rika Kits Gölevik var 30 år gammal och befann sig i fritt fall. Hon var nyseparerad, hade två små barn och ägnade varje vaken minut åt att orientera sig i en värld som för henne låg upp och ner.

– Jag mådde så dåligt att jag nära på hade panik.

Jag var överallt och ingenstans, mitt inre var i fullskalig kaos. Jag var inte beredd på vilken grad av dra undan mattan och riv alla väggar jag skulle hamna i. Jag var desperat efter klarhet som på något sätt fanns att finna utanför mig, tt piller att svälja som justerade min verklighet. Jag behövde en förklaring till varför jag inte fick plats i mina känslo , berättar hon.

Adhd låg nära till hands. Erika menar att hon alltid tveklöst dragit åt det hållet. I huvudet går det snabbt tills det inte gör det längre och tankarna förhandlar om utrymme med de projekt som vill genomdrivas.

Men känslorna och livet då? Hur vet man vad som är vad?

– Jag hade möjligtvis fått diagnosen under vilket tillfälle som helst i mitt liv, men där och då var jag desperat att fixa, ta bort d t som inte fick plat . Jag visste inget sätt att arbeta mig igenom det utan ville bara snabbt fixa d t som gjorde ont. Jag var övertygad om att medicin för adhd skulle lösa allt och få mig tillbaka in i livets led. Jag hittade inte in någonstans och all tid gick åt till frenetisk distraktion från mina egna känslor. Jag kunde inte lyssna till vad kroppen sa till mig eftersom jag befann mig i kris och sorg.

Erika fick sin diagnos och hon fick sina pill .

Lösningen uteblev dock. Medicinen visade sig vara svårinställd och beskedet ledde där och då till fler fr -

22am322_tema_28951.indd 13

När det kommer till sjukdomar eller tillstånd ­följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa.

gor än svar. Adhd var för henne inte den riddare i skinande rustning som hon hoppats på.

– Diagnosen som skulle kännas skön, kastade mig i stället in i nya kristankar. Jag lämnade läkarens mottagning med en stödbok som skulle förklara varför man kan ha svårigheter i relationer, på jobbet eller i familjen.

Det enda jag läste var svårigheter. Jag gick från att ha bilden av mig själv som sympatisk medmänniska till en person som hade problem överallt. Det hade sönder min självkänsla och fick mig a t ifrågasätta mig själv, min nutid såväl som mitt förflutna. Har jag vari en jobbig person hela livet utan att veta om det?

H

on är i nästa mening noga med att poängtera att detta är hennes berättelse. Hon vet att just diagnos varit räddningen för många.

– När jag genomgick min utredning var det inte adhd utan sorg som var mitt problem. Mina rötter var upprivna från grunden och jag hade panik. I stället för en neuropsykiatrisk utredning hade jag i det läget behövt någon som sa till mig ”vet du vad? Du har varit med om någonting svårt, vila och ta det lugnt ett tag.

Låt det värka och låt mig hjälpa dig arbeta dig igenom det. Du har det jobbigt nu och det ska vi ta hand om.

Efter vi gjort det ska vi se om det är något kvar som vi kan arbeta med.” Men jag vet också att jag inte var mottaglig för den frågeställningen just då.

Erika understryker också att hon inte ångrar att hon genomgick utredningen, på något vis var det den processen som fick henne a t slå i botten och ta spjärn uppåt igen.

»

SOMMAREN 2022

13

2022-05-18 11:17:40

TEMA VALFRIHET Foto :

Em

ma

W all s

ko

g

Erika

»

”

– Att det blir trängre då man inte passar in är ett samhällsproblem och ligger inte på individen. Ingen av oss är gjorda för att klara det konstanta inflöde v intryck, avtryck och information som vi har i dag. Men har man ett långsammare tempo på insidan fungerar det bättre. När jag accepterade och fann insikt om att jag är en känslig person insåg jag att det var en rikedom att få uppleva, se och känna så mycket som andra missar. Priset jag betalar för det är att jag behöver stänga av ibland.

ag tycker att det finns något J väldigt vackert i att inte göra det till ett problem.

– Jag måste ta mig tid till lugn och ro och stänga ibland. Vad jag däremot inte behöver är stöd att bli någon som bättre passar in i samhällsnormen. Jag tycker att det finns nå ot väldigt vackert i att inte göra det till ett problem utan i stället intressera sig för sig själv och låta den man är ta plats. Om vi gör det en individ i taget kommer vi att rucka på strukturens förklädda budskap om att alla måste vara stöpta i samma form.

J

Jag vill bara varna för att det är lite dimmigt i dag.

Emma inleder vårt möte med att berätta att hon just nu är väldigt trött och påverkad av hjärntumören.

På promenaden med hunden Freja en stund tidigare gav hon allt för att stå kvar på två ben.

– Om jag möter någon då jag är ute och går stör det mitt fokus. Jag har svårt med motorik, balans och perception just nu. Rörelser från omgivningen eller ljud kan få mig att tappa fokus helt. Jag måste ha full koncentration på att sätta den ena foten framför den andra. Det här beror på strålbehandlingen jag fic i februari.

Månaden var september och året var 2011 när blixten slog ner i Emmas liv. Med sig tog den framtidsplanerna om arbete inom internationella relationer i Frankrike, drömmarna om Svenssonlivet i horisonten och studentlivets glada dagar. En yrsel och ett illamående från ingenstans mitt emellan glaset och tallriken hon diskade den där söndagen. Gissningen om att kvällen innan gjorde sig påmind höll inte längre då kroppen började krampa. Hon tog sig till akuten och 48 timmar senare var livet som hon kände det borta. Beskedet om att hon hade en hjärntumör var starten på en resa för överlevnad.

– Den första tiden är ett gytter av ­panikattacker, overklighetskänslor och dödsångest. Jag var 22 år gammal och odödlig. En 22-åring är odödlig tills ­hon sitter där med kniven mot stupen. Jag var bekymmerfri ena dagen för att den andra upp­ leva en mardröm jag inte kunde förhandla mig ur.

Utåt försökte jag hålla humör och hopp uppe, men inombords var det kaos. Det tog två månader innan läkarna kunde presentera en plan och innan jag fic operationstid. Därefter har jag levt med laserpekaren mot huvudet.

E

mmas tumör går inte att ta bort. Flera gånger sedan den första operationen 2011 har man gått in och opererat tumören för att få den att minska eller stanna då den hamnar i oberäkneliga tillväxtfaser. Ingen vet om den ska sova för alltid eller om den ska vakna nästa månad igen.

Som om det inte vore nog kände Emma för några år sedan en knöl i bröstet och nästa mardröm knackade på. Diagnosen var obotlig bröstcancer.

Det är lätt att föreställa sig att livet är svårt under dom ­förutsättningarna, att livskvalitén är hotad och

14

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 14

2022-05-18 11:17:43

”

ag blev vän med ovissheten och J håller mina tankar i nuet.

22am322_tema_28951.indd 15

Emma

tårarna ständiga. Men så är det inte för Emma.

– Det är klart att den första tiden kantades av tankar om att jag stod i början av slutet. Året som följde efter jag blev diagnosticerad med hjärntumör satt så hårt att jag senare förstod att jag utvecklat ptsd (posttraumatiskt stressyndrom). Jag var och är ingen naturlig talang på tuffa levnad villkor. Jag har det bra i dag, mer än bra de fle ta dagar och det har inte kommit av sig själv. Jag har jobbat mig igenom det här och att ändra mindset blev min räddning. Det är jag som bestämmer, inte diagnosen.

Emma började jobba med att lära sig vara i nuet under samtalsterapi. Hon köpte hund, åt mat som stärkte kroppen och såg till att få mycket sömn. Hon blev medveten om vilka tankar hon hade och lärde sig att separera dem från verkliga fakta. Sakta programmerade hon hjärnan att påverka det hon kan och lämna resten. Att aldrig ta ut något i förtid och bli vän med ovissheten.

– Ingen vet något om framtiden men jag har inget att sätta upp mot min morgondag. Jag blev vän med ovissheten och håller mina tankar i nuet. Statistiken säger att man inte blir frisk från min sjukdom – men

statistik är för mig helt oväsentligt. Det säger ingenting om mig som individ i denna situation utan någonting om en grupp. At the end of the day handlar det ändå bara om att hamna på rätt sida de siffrorna och d t vet vi inte vilka som gör förrän vi ändå är framme. Jag lever nu och det enda ansvar jag har är att se till att jag har det så bra som jag bara kan just nu.

F

ör några år sedan testade Emma mindfulness. Hon blev fast direkt och fick y terligare redskap för att behålla sitt fokus i nuet. Hon utbildade sig till instruktör och har sedan dess drivits av motivationen att minska lidande hos andra genom att visa att man kan ta makten över sitt liv och mående oavsett situation.

– Jag väljer hur mitt liv är. Jag kanske drabbas av det här, men är inget offe . Jag väljer hur jag förhåller mig till det och hur jag tänker kring det. Mindfulness är ett sätt för mig att gå från offer till a t göra aktiva val. Jag är glad och lycklig och får ofta kommentarer i exempelvis sociala medier att någon önskar den vore lika stark som jag. Jag har kommit till den här nivån för att jag tagit till mig och använt de redskap som finns för a t träna hjärnan. Det är inte talang det handlar om. Träna din hjärna som du tränar dina muskler och du kan fixa vad än du tår inför.

Min räddning är mitt mindset – jag bestämmer, inte cancern.

SOMMAREN 2022

15

2022-05-18 11:17:45

PORTRÄTTET

Andreas Norlén, riksdagens talman:

Tron är ett ­ankare i tillvaron Talmannen Andreas Norlén har ett av Sveriges fina te ämbeten. ­Samtidigt är han upptagen småbarnspappa. Trots det är tålamod och en känsla för rättvisa något han är känd för – och för fi amöten så klart.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”

»Förra » sommaren var Andreas Norlén på loppis med sonen Henry och köpte böcker. Damen de handlade av kommenterade att hon noga följde regeringsdramat på teve, när lillgrabben avbröt och sa att ”Jag ska berätta en sak för dig, och det är att när talmannen har talat så kan man sluta lyssna, för det är bara honom man vill höra.” Damen såg lite undrande ut, Andreas avslutade affären och skyndade vidare – Det visade sig senare att en gång när mamma Helena och Henry skulle gå ut och leka, så hade hon sagt att ”vänta lite, jag ska bara höra vad pappa säger här på teve, det är bara honom jag vill höra, sen kan vi gå ut igen”, skrattar Andreas Norlén.

ag har varit lugn sedan jag J var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig.

16

Vi möter talmannen kring ett gigantiskt bord i den så kallade talmanskonferensen, som ligger vägg i vägg med hans kontor i riksdagen – som i sin tur roligt nog ligger vägg i vägg med det som är hans ”riktiga” arbetsrum, där högarna med papper och de utströdda pennorna finns (pu t, mannen är mänsklig). Men det är i talmanskonferensen han tar emot utländska

höjdare, som Tysklands president och kungen av Spanien. Längs med väggarna står vackra blå skinnband med riksdagsprotokoll.

– Huset tillhörde tidigare Riksbanken, och vi tror att man ställde ut myntsamlingen i det här rummet, berättar han.

Andreas Norléns historiska intresse får mycket näring här, och han visar sig vara full av historier. Han berättar om tidigare talmän, och hur en medlem av kungafamiljen på 1700-talet lämnade in en klocka i pant till Riksbanken. Den löstes aldrig ut, utan står på hans kontor och går.

– Urverket kommer från London och måste dras upp en gång i veckan, som tur är kan man ställa in det på ”silent.” Men klockan kan användas som en påminnelse om att det är viktigt att betala sina skulder, påpekar han.

NÄR ANDREAS NORLÉN valdes till talman hösten 2018 var han ett ganska okänt namn. Talmansuppdraget är det näst fina te i rang i Sverige, efter kungen och före statsministern. Han var tidigare en stridbar moderat som ivrigt slogs för sina ståndpunkter, och trodde kanske att han skulle sakna det, men det nya jobbet visade sig vara än mer utmanande. För samma höst skulle det ta 134 dagar, sju talmansrundor och hot om nyval för att få ihop en regering.

»

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 16

2022-05-18 11:17:51

I det här rummet har mycket sagts i förtroende. Det var här de numer berömda kafferepen och regeringssamtalen med okuvliga partiledare pågick.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 17

17

2022-05-18 11:18:01

PORTRÄTTET »

Den hösten kom Andreas Norlén också att bli folkkär – för sina fikam ten, sin fallenhet för att citera poeter som Karin Boye och Johan Ludvig Runeberg, och sina pedagogiska förklaringar av hur landet fungerar. Han blev också känd för sitt tålamod och sin känsla för rättvisa.

– Jag har varit lugn sedan jag var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig. Sedan försöker jag ge mig själv tid att refle tera innan jag agerar. Jag strävar efter att vara omtänksam, genomtänkt och att göra det jag bedömer är det rätta i varje situation. Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.

3

dikter från själen – talmannen tipsar »» Döden betyder ingenting av Henry Scott Holland. 2020 bjöd

­ rkebiskopen in till en minnesgudstjänst för att hedra pandemins offer, ä då höll jag ett tal där jag läste delar av den dikten. »» En vänlig grönskas rika dräkt, särskilt vers 4 och 5. Sommarpsalm med text av von Carl David von Wirsen. »» The hill we climb av Amanda Gorman. Dikten som lästes vid Bidens ­presidentinstallation.

Foto: AP/TT

Och vad gör dig heligt förbannad?

– Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen, vilken jag påminns om ibland, som när vi nyligen mindes såväl Emerich Roths som Fadime Sahindals bortgång.

Andreas Norlén växte upp som ensambarn i östgötska Ödeshög, där han också var med i scouterna.

Redan som barn var han något av en estradör, ”man måste nog ha det i sig för att bli politiker.” Föräldrarna skiljde sig när Andreas Norlén var 12 år, varefter han bodde med sin mamma, numera tidningsdrottning.

”

ag blir sällan riktigt arg.

J Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen.

– Mamma har präglat mig i hög grad. Hon lärde mig mycket om arbetsmoral, att man ska göra rätt för sig och anstränga sig så att saker blir bra. Pappa, som är ekonom, lärde mig vikten av att ha ordning och reda på sin ekonomi. Nu låter allt det här väldigt lutherskt, haha, men vi har haft mycket roligt tillsammans också.

När kom tron in i ditt liv?

– Det är svårt att sätta fingr t på en exakt tidpunkt, men jag skulle säga att det var när jag konfirmerad mig. Det var betydligt vanligare att konfirmera sig p 1980-talet, nästan alla i klassen deltog, men jag var en av dem som tyckte att det var intressant och utvecklande att fundera över livets stora frågor.

Så tron kommer alltså inte hemifrån?

– Nej, inte på det sättet.

Han är medlem i Svenska kyrkan, och säger att han är ”en av de medlemmar som faktiskt tror på budskapet.” Men han understryker att han av olika skäl alltid har varit ganska privat med den här typen av frågor – privat med sin tro.

– Tron är ett ankare i tillvaron, en vardagstrygghet och naturlig del av mitt liv, som jag inte har grubblat särskilt mycket över.

Hur tar den sig uttryck?

– Framförallt i form av bön, det är ett bra sätt att refle tera på. Jag är ingen flitig gud tjänstbesökare, 18

KORT OM...

Andreas Norlén Ålder: 48.

Familj: Hustrun Helena, sonen Henry, 5 och katten Bessie.

Bor: Norrköping.

Gör: Riksdagens talman.

Bakgrund: Tog juristexamen vid Stockholms universitet 2000, och blev doktor i affärsjuridik vid Linköpings universitet 2004.

inte för att jag har något emot gudstjänster, utan mer för att vi har ett litet barn hemma. Det är mycket annat som behöver göras, och tiden räcker inte alltid till.

Han tror också att andlighet har en viktig roll att spela även i dagens samhälle.

– Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, men jag tror att människor överallt och i alla tider har refle terat över de existentiella frågorna: Vad är meningen med livet? Varför är vi här? Hur kan vi se skillnad mellan gott och ont? Jag tror att de frågorna är viktiga än i dag, sedan kan det skilja hur man söker svaren.

DEN ANDRA TRYGGA grundstenen i hans liv är den egna

lilla familjen, trion hemma i Norrköping. De kom in ganska sent i hans liv. Andreas Norlén blev sambo vid 38.

– Jag hade ganska mycket att göra under ett antal år av mitt liv. Nu är jag glad för att jag väntade, för annars hade jag ju inte träffat ju t Helena.

Kärleken är uppenbar när hustrun kommer på tal.

Paret träffades via nät t och pratade i telefon fler gånger innan de till slut sågs. Det blev en ganska dråplig dejt, vilket han berättade om i Söndagsintervjun i P1. De träffades i Nässj , mitt emellan deras respektive hemorter, där den romantiska italienska restaurang han trodde sig ha bokat bord på visade sig vara ett pizzahak, bara för att efter middagen hamna mitt i ett EPA-traktor-rally. Men det hindrade inte förälskelsen.

– Vi kände tidigt att vi hade en särskild samhörighet, vilket också bekräftades när vi träffades för ta gången. Hon är en väldigt kärleksfull person, med stor humor.

Vi känner till Andreas Norlén som talman, men hans vardagsliv vet vi ganska lite om, förutom att han ibland lägger upp mat-bilder på Instagram.

– Helena lagar nästan all mat, och ibland säger hon att jag inte ens vet vad en dammsugare är, men det kan härmed dementeras för dammsugare är en av mina favoriter, skojar han och håller upp en grön kaka för fotografen.

– När Helena lagar mat så leker jag gärna med ­Henry. Vi har väldigt roligt ihop, och jag är ganska bra på att göra olika röster och roller. Just nu är han inne på dinosaurier, säger Andreas och börjar ­berätta om quetzalcoatlus, den största flygand ­varelsen som funnits på jorden, stor som ett stridsflygplan

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 18

2022-05-18 11:18:02

Anders Norlén strävar efter att göra det han bedömer är det rätta i varje situation. ”Om jag lyckas eller inte får andra bedöma”, säger han.

Du har tidigare både skrivit och pratat om familjen som en grundläggande byggsten i samhället, och vikten av att hålla ihop äktenskapet. Berätta.

– Här måste jag börja med att säga att jag verkligen inte vill recensera hur andra människor väljer att leva sina liv, och att det finns många tillfällen då d t är rätt och rimligt att gå skilda vägar. Men min poäng är att har man valt att gifta sig, så har man också sagt att det vi har tillsammans är värdefullt och värt att kämpa för. Livet är jobbigt ibland, man möter både yttre påfrestningar och inre slitningar, och då tror jag det är viktigt att man inte ger upp för lätt utan går tillbaka och tänker på det som gjorde att man en gång valde att gifta sig, säger han och tillägger: – Jag vill verkligen kämpa för mitt äktenskap med Helena, och ser framför mig att vi ska leva tillsammans resten av livet eftersom hon är den person jag älskar.

Och vad är din svaghet som förälder?

– Jag kan vara lite för snäll och ge efter för lätt.

Henry är duktig på att argumentera för sin sak, vilket i grunden är positivt, och jag är övertalningsbar om det finns oda argument. En gång frågade han sin mamma om hon kom ihåg att hon lovat honom en glass varje dag hela veckan. När hon svarade ”nej”, sa han ”men du har ju ganska dåligt minne.” Det argumentet flög dock inte ri tigt.

Så vad är mest tålamodsprövande, en utdragen ­regeringsbildning eller en trotsig femåring?

– Jag vill inte dra den jämförelsen för långt, men under regeringsbildningen blev jag aldrig så irriterad att jag tappade humöret. Det har jag gjort som pappa vid enstaka tillfällen.

Ja, även om han innehar har ett av landets fina te uppdrag, så är det tydligt när han pratar om familjen att livets fina te uppdrag ändå att följa en liten människas utveckling.

– Men Henry har också lärt mig om livet. Jag hoppas och tror att jag varit en hänsynsfull människa även tidigare, men det blir på en helt annan nivå när du får en person som är beroende av dig.

­Fikamötena under de utdragna talmansrundorna 2018 ­gjorde ­Andreas Norlén folkkär. Dammsugaren är en av hans favoriter på kakfatet.

Du bor i Norrköping, jobbar i Stockholm och har en del kvällsuppdrag därtill – allt detta under småbarnsåren som kan vara stressiga som de här. Så vad gör ni för att hålla i kärleken?

– Det viktigaste vi gör är att prata. Vi försöker sitta ner och prata varje dag, bara hon och jag. Jag tror det är viktigt att man tar sig tid att vara vuxna tillsammans även när man har barn. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans och skrattar ofta. Det är också något som binder oss samman.

Innan vi avrundar måste vi ta upp det faktum att det är valår igen. Tillbaka där han började som talman alltså. Så vad ser han fram emot och bävar inför nu?

– Vi har ett delvis nytt politiskt landskap, och jag tror att både media och väljarna under valrörelsen kommer att vilja veta hur partierna och partiledarna ser på regeringsfrågan, vilka alternativ man förordar.

Så den här gången kommer partiledarna att vara mer förberedda när det blir dags för samtal, säger han och tillägger: – Sedan är det inte säkert att jag får leda de samtalen. Det första en nyvald riksdag gör är att välja sig en talman, den sittande eller någon annan.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 19

19

2022-05-18 11:18:16

LIVSBERÄTTELSEN

Familj på flykt Den 12 februari i år kom Ivan Sovych till Sverige för att jobba som takläggare. Tolv dagar senare invaderade Ryssland hans hemland Ukraina.

Kvar där fanns frun Iryna och deras femåriga dotter Victoria.

Text: Sofie alodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Jag » träffar van, Iryna och lilla Victoria utanför domkyrkan i Strängnäs. Solen värmer, kyrkklockorna klämtar och Victoria har spring i benen. Strängnäs är familjens hemstad nu. Det är här de har landat när oron hemma i Ukraina är för stor. De bor tillfälligt hos vänner och letar efter något mer långvarigt. För än så länge vet de inte hur länge de blir kvar i Sverige.

Konfli ten mellan länderna hade pågått i åtta år när Ryssland invaderade Ukraina. Mamma Iryna och femåriga Victoria levde då som en helt vanlig familj i staden Ternopil i Ukraina. Pappa Ivan var

tillfälligt i Sverige och jobbade, som han gjort så många gånger förut. Men att vara åtskilda när kriget kom var något nytt.

– Jag var väldigt rädd. Jag var ju aldrig under någon attack, men jag förstod att det var krig, människor dog. Det var galet! Och min familj var kvar i landet, säger Ivan Sovych.

BILKÖERNA UT UR Ukraina var

milslånga och för att ta sig från Ternopil tog det många timmar.

Ivan ville förenas med sin familj, men rådde dem att stanna lite till.

– De första dagarna var fruktansvärda. Min familj var kvar

e första dagarna var fruktansvärda. Min D familj var kvar i Ukraina och Ryssland började attackera.

20

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 20

2022-05-18 11:17:34

Pappa och dotter kan leka i solen igen efter att ha återförenats i Sverige.

i Ukraina och Ryssland började attackera i nästan alla städer runt om i landet. Vi var så rädda. Men jag sa att det inte var någon idé att fly ju t då. Det var köer på 36 timmar för att komma ut ur städerna och min fru hade ingen bil. Det skulle krävas en enorm styrka och vara väldigt farligt för henne och min dotter att fly ju t då.

Det sattes in direktbussar mellan Ternopil och Krakow och tillsammans flydde Iryna oc Victoria till Polen för att ta sig vidare till Sverige. Ivan mötte upp i Krakow och därifrån flög de til Malmö, tog tåget till Norrköping och sedan vidare till Strängnäs.

Familjen känner sig trygg i Sverige. Men det finns en längtan he och det är en avvägning för Ivan.

– För mig är det tufft a t se vad som pågår. Mitt hjärta blöder! Å ena sidan vill jag stanna med min familj här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis. Jag frågar mig själv ”vad kan jag göra?”

Iryna, Ivan och Victoria Sovych har funnit en ­fristad i Strängnäs efter att kriget bröt ut i Ukraina.

NÄR VI SES den här dagen i slutet

av april hoppas Ivan att kriget ska ta slut inom kort. Han pratar om att antingen Ryssland eller Ukraina kommer vinna striderna i Donbas och efter det kanske det kan lugna sig, trots att konfli ten kommer att finnas kva . Då kanske de kan åka hem igen. Och han tänker då att han kan hjälpa till att bygga upp sitt hemland på nytt.

– Alla med militär erfarenhet ska ut i krig . Jag har inte militär erfarenhet så jag stannar kvar i Sverige. Men jag har två händer, så om jag kommer till Ukrai-

na så kommer jag nog också få ett vapen i min hand.Men om kriget slutar så kommer vi behöva många människor som jobbar på plats med att bygga upp landet igen. Mura väggar, rengöra och så vidare.

När jag pratar med Ivan så pratar vi på engelska, men ibland skiftar han över till svenska. Hans modersmål är ukrainska, men han pratar också ryska.

– Jag har aldrig studerat ryska men kan prata det flytande. ag föddes 1984 och då var tv-program, filmer och musik på rysk för Ukraina tillhörde Sovjetunionen. Det mesta var på ryska, så jag lärde mig.

För honom är det både en positiv och en negativ kunskap.

– Vissa politiker säger att vi är som samma land, Ryssland och Ukraina, för att vi har ett gemen-

PRATA KRIG MED BARN »» Rädda barnen har tagit fram en checklista för

hur man på bästa sätt pratar med barnen om kriget i Ukraina. Den handlar om att ta barnen på allvar, att vara lugn och konkret, att ge hoppfull information, att prata om vikten av att man inte ska tro på allt man ser och läser i sociala medier och att inte ha vuxna samtal om kriget inför barnen. »» Mustafas mustascher – flykten från landet av sand är en bilderbok för barn mellan 6 och 9 år och ett enkelt sätt att prata med barn om krig.

Mustafas mustascher, handlar om musen Mustafa i Landet av sand som måste fly för att landet

blir ockuperat. Den grundar sig i Naeef Almezels berättelse om hans flykt från Syrien. »» På svt’s Lilla aktuellt förklaras pedagogiskt och bra vad som händer i Ukraina och varför. Man pratar om krig utan att skrämmas, men svarar tydligt på barnens oro och tankar. »» Kry.se har en enkel sida om att prata om krig med barn. De trycker på att ärligheten är viktig och att validering av barnens känslor och oro är nödvändig.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 21

21

2022-05-18 11:17:37

LIVSBERÄTTELSEN

”Hon är aldrig rädd för något, min ­dotter”, säger Ivan Sovych om femåriga Victoria.

”

ena sidan vill jag stanna med min familj Å här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis.

»

samt språk. Men det är inte sant.

Det är som att man skulle säga att du och jag kom från samma land för att vi just nu kommunicerar på engelska. Men det är ju inte sant!

Den sortens propaganda påverkar vissa i Europa och det är inte lätt att förstå om man inte har hela historien.

IVAN ÄR TACKSAM för att så många

länder i Europa hjälper Ukraina att kämpa mot Rysslands attacker så att landet kan jobba för att åter igen få fred.

– Många länder i Europa vet hur det är. Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen och alla länder runt Ryssland vet hur det är i Ryssland och hur det är att kämpa för frihet. Även många unga ryssar tycker att det som sker nu är fel.

De skäms över det som händer.

22

I ryska medier påstår man att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nazist, nationalist och fascist. Och Ivan har träffat rys ar i Sverige som också tror på den missinformationen. De anser att Zelenskyj ska ge sig och gå med på Vladimir Putins villkor.

– Det som Putin har gjort är katastrofalt. Han har förstört ländernas relation för all framtid.

Men jag hoppas att det blir bättre för våra barn. Och jag hoppas att vi kan lämna under fred.

Men vi vill lämna på våra egna villkor.

Kvar i Ukraina är Ivans och Irynas föräldrar och syskon. Det är oroande och viljan att hjälpa dem är stor. Samtidigt så är det för tillfället lugnt på de platser i landet där de bor. Och det lugnar något.

– Krig är alltid kris, död och

Saknaden ­efter hemlandet är stor, kvar i Ukraina finns Irynas föräldrar och syskon.

förstörelse. Inget gott händer av krig. Men nu är det såhär och vi har inget val. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var innan, säger Ivan.

DET ÄR INGEN slump att jag träffa familjen Sovych utanför Strängnäs domkyrka. Det är en kristen familj och de känner sig hemma i församlingens gudstjänster och har fått ett fint bem tande över kaff och lek i församlingslokalen.

– Kyrkan är speciell för mig och Svenska kyrkans predikningar påminner mycket om upplägget i Nyapostliska kyrkan, som jag tillhör, säger Ivan.

Vi avbryts i vårt samtal då Victoria har hittat en humla, som har landat på marken framför oss. Hon pratar med den och börjar klappa den. Ivan ser på henne och skrattar.

– Hon är aldrig rädd för något, min dotter.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 22

2022-05-18 11:17:42

HÅLLBARHET

SKAMFYLLT RESVAL Flyg skapar klimatskuld

Det värsta vi kan göra per timme, när det gäller klimatet, är att sitta i ett flygplan berä tar Mats Björsell.

– Att flyga är tt väldigt effe tivt sätt att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

Flyger du 200 mil på två timmar, till södra Europa, så har du egentligen förbrukat ditt klimatutrymme för det året. Om man tänker på att vi ska ner på kanske ett ton koldioxid per person och år.

Vad krävs då för att komma dit?

När pandemin lättar och solen lockar börjar många av oss att planera semestrar utomlands.

Vi längtar efter varma stränder och kaffe på uteserveringar i sydeuropeiska städer. Samtidigt vet vi att miljön inte mår bra av ännu en flygresa. Men ska ansvaret för att minska utsläppen verkligen ligga på oss, som privatpersoner?

– Man får lite olika svar beroende på vem man pratar med, även om den man frågar jobbar med klimatfrågor. Men jag tror att de allra fle ta är med på att man måste jobba gemensamt. Staten ska genom olika styrmedel påverka det här men individer har också ett ansvar, säger Mats Björsell, som är miljöekonom på Naturvårdsverket.

INNAN PANDEMIN VAR 80 procent av vårt flygande privatresor oc 20 procent arbetsrelaterade. Mats Björsell tror nu att skillnaden är ännu större, eftersom man under de 2,5 senaste åren har lärt sig att det går alldeles utmärkt att hålla digitala möten.

– Man kan säga att 80 procent av världens befolkning aldrig har suttit i ett flygplan. De som fl er en gång vart femte år ska inte ha dåligt samvete för det. Men det finns en väldigt liten grup , som

”

En enda flygresa till södra Europa förbrukar ditt klimatutrymme för ett år. FOTO: GETTY

har gott om pengar och tycker att det är jättekul att flyga till London Rom och så vidare över en långhelg och gör det en gång i månaden eller varannan vecka. Det finns absurda e empel på det här.

Och de bygger naturligtvis upp en enorm klimatskuld.

tt flyga är ett väldigt effektivt sätt A att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

22am322_hallbarhet_28954.indd 23

VISSTE DU ATT…

»» Företaget

Heart aerospace i Göteborg utvecklar elfl gplan.

2026 lanserar de sitt fl gplan ES-19. Det rymmer 19 passagerare och kommer kunna fl ga 400 kilometer.

– En ökad insikt om klimatförändringarna. Man vet att det är allvarligt men man har inte förstått hur allvarligt. Så är det i ännu högre grad i de fle ta andra länder, vilket inte är konstigt. Tar du de fattiga delarna av världen så har de de dagliga problemen att försöka lösa, säger Mats.

Om vi enbart tittar på CO2 så är fly ets utsläpp globalt cirka tre procent. Men Mats Björsell berättar att den totala klimatpåverkan är större än så och det beror på något som kallas höghöjdseffe ten, som sker när man släpper ut avgaser på över 9 000 meter.

De avgaserna ger en ökad klimatpåverkan, framförallt genom kondensdimmorna.

– Det bildas ett värmande moln, ett täcke som gör att vi kan räkna med att klimatpåverkan är dubbelt så stor. Det gör att påverkan i dag från fly et är kanske sex procent av den total klimatpåverkan. På sätt och vis är det bra, för det gör det enkelt att halvera de verkliga klimateffe terna.

MÅNGA HOPPAS ATT tekniken ska göra att vi kan fortsätta flyga i samma takt. Men tekniken går inte lika snabbt framåt som miljöpåverkan går utför. I flygbranschen förlita man sig på biodrivmedel för att komma ifrån koldioxid­utsläppen.

Men det är inte tillräckligt.

Det Mats Björsell nu hoppas på är att det ska forskas mer på förnybara bränslen, som elektrobränslen eller vätgasflyg, och p ny teknik. Och det är på gång, även om det går långsamt.

Sofi Kalodimos SOMMAREN 2022

23

2022-05-18 11:17:35

5

BOKTIPSET

BÖCKER MED BRIST PÅ VALFRIHET

Med karaktärer som ofrivilligt hamnar på platser i livet och ­världen tar dessa boktips oss med i berättelser om att inte ha några val.

Text: Sofie alodimos

Löpa varg Kerstin Ekman Albert Bonniers Förlag

VISSTE DU ATT…

»» Enligt Nuckans hjärtespalt Malin Lindroth Norstedts

»Nuckan » går in som rådgivare till tidningarnas relations- och frågespalter.

Hon svarar på frågor om att återfå gamla kärleksrelationer, om svek, sexuella besvikelser och svartsjuka.

Och hon gör det i rollen som den ofrivilliga nuckan, den som inte haft valet, men ändå hamnat i ensamhet. Svaren blir annorlunda än i relationscoachernas och sexologernas frågespalter. Nuckans svar är rakare, rappare och med en annan ingång. Intentionen är att frångå tvåsamhetsnormen, men effe ten blir för mig något annat. I varje svar läser jag mellan raderna ord av bitterhet och överlägsenhet. Malin Lindroth fick tt stort genomslag med boken Nuckan, där hon lyfte ordet nucka och gjorde det starkt och självständigt. I denna fristående uppföljare ser man också det tunga och negativa med att leva i ensamhet.

­ iftarens guide L till galaxen så är en handduk det mest användbara objektet för en galaktisk liftare. Den fungerar både värmande, som sköld och som vapen.

Liftarens guide till galaxen Douglas Adams B Wahlströms

»Den » brittiska mannen Arthur Dents hus ska rivas eftersom man på platsen ska bygga en genomfartsled. Han är förkrossad, men övertalas ändå av sin vän Ford Prefect att följa med på puben. Väl där meddelar Ford Prefect att jordens undergång bara är några minuter bort och att han själv är en utomjording som ska hjälpa Arthur att lämna jorden innan det är för sent. Tillsammans beger dig sig ut på ett äventyr i rymden där de träffar trevliga och fula vogoner, galaxens president Zaphod Beeblebrox och där Arthur får veta att människan bara var den tredje smartaste varelsen på planeten jorden.

Liftarens guide till galaxen är den första av sex böcker i den klassiska, humoristiska trilogin av Douglas Adams.

24

»En » varghane rör sig i skogarna i närheten av Ulf och hans fru Ingas stuga.

Ulf har länge varit jaktlagets ledare men nu är han undanskuffad v yngre, starkare och mer jaktgalna män. När han på sin 70-årsdag ser den mäktiga varghanen men gulgrå päls och ljusa ögon så fylls han av en vördnad till djuret och till naturen. Han behåller synen som sin hemlighet och beslutar sig för att se till att djuret ska få leva. Jaktlagets varghat växer när de får veta att vargen strövar omkring i markerna och de beslutar sig för att döda. Löpa varg handlar kanske främst om Ulfs minnen och hans känslor för att åldras. Men också om relationen till frun Inga och till naturen.

Små dygder Natalia Ginzburg Albert Bonniers Förlag

»Små » dygder är elva essäer skrivna mellan 1944 och 1962. De bildar en överblick över Natalia Ginzburgs liv som mamma, vän, hustru och journalist. Läsaren får göra djupdykningar i hennes kärlek till det skrivna ordet och magin i att sätta samman ord för första gången. De tidiga essäerna är skrivna på den italienska landsbygden där författaren levde i exil, från den faschistiska regimen, tillsammans med sin familj. De senare utspelar sig i London där Natalia bodde under några år tillsammans med en extrem hemlängtan. Texterna är mer resonerande och praktiska än filosofiska. en åh vad de är vackra, tänkvärda och poetiska!

Sockerormen Karin Smirnoff Roman Polaris

Karin Smirnoff, författare.

»Agnes » minns saker från när hon ännu inte kunde gå. Hon minns hur hon och råttan i hörnet delade på smulorna och hur Anitamamman har blivit frisk och kommit hem igen och hur då allting är mycket sämre. Agnes är två år när hon sätter sig vid ett piano och kan spela för första gången. Hon är ett underbarn och för det blir hon straffad v Anita­mamman. Men hon har sin vän Kristian, som också han är ett underbarn. Tillsammans får de lära sig musik av den före detta världsartisten Frank Leide. Han älskar verkligen barn. Men han älskar barn för mycket. Sockerormen handlar om Agnes som far illa genom hela barndomen utan någon möjlighet att ta sig någon annanstans. Men den handlar också om styrkan i vänskap och om kärleken till musiken.

SOMMAREN 2022

22am322_boktipset_28955.indd 24

2022-05-18 11:17:35

VISSTE DU ATT...

Foto: MARIANNE LUNDVALL HELGESSON

?

SECOND HAND

... när du handlar eller skänker till Barnprylhörnan bidrar du till att: »» Socialt och ekonomiskt utsatta får hjälp av kyrkan. »» Saker återanvänds, vilket är bra för miljön. »» Du själv sparar pengar.

Streetsmarta systrar. Kostnad per outfit är cirka 100 kronor.

Milea och Lovis redo för sommaren med kläder från Barnprylhörnan.

Superfynden som blir till välgörenhet i Jönköping Barnprylhörnan »» Kanalgatan

33, Jönköping. Öppet torsdagar kl 11–13 och 14:30–18.

Sommarstängt 16/6–1/9. »» Butiken tar gärna emot barnkläder i storleken 44–170, mammakläder, skor, leksaker och böcker. »» Läs mer på: svenskakyrkan.se/jonkoping/barnprylhörnan

Systrarna Lovis och Milea Wigerbratt tycker det är kul med kläder och mode. Att gå till Barnprylhörnan i Ulfsparregården är en riktig favorit. Amos hakade på dem när de testade några nya stilar inför sommaren.

»Fördelarna » med att handla second hand är många. En av dem är priset.

– Man kan hitta någonting på typ Zara för 300 kronor och här för 20 kronor, konstaterar Lovis, 10 år, nöjt. Just nu är hon på jakt efter shorts. Här kan hon lätt plocka ihop en schysst outfit infö sommaren för en hundralapp.

NÄR VI TRÄFFAS i Ulfsparregården på Kanalgatan på Öster har föreståndaren Helena Björkbrant nyligen satt upp flaggan utanför d t gamla röda trähuset med texten ”öppet” på. Lovis och Milea är i full

färd med att leta runt bland alla kläder och skor.

– Det är jättekul att handla på Barnprylhörnan, man hittar alltid någonting, säger Milea, 14.

Barnprylhörnan startades av Svenska kyrkan 2011. Helena Björkbrant som ansvarar för verksamheten idag var den som drog igång det och eldsjälen bakom satsningen.

– Det började med två fly tlådor med kläder i Kristine kyrkas lekrum. Sedan blev det fler och fl lådor och vi fly tade till Ulfsparregården, säger Helena när hon minns tillbaka.

SEDAN STARTEN HAR verksam-

heten bidragit med 1,5 miljoner kronor som gått direkt till kyrkans sociala arbete och hjälp för utsatta.

Församlingens diakoner som har kontakt med behövande ser till

att pengarna kommer fram och hamnar där de behövs som mest.

Bland annat kan de insamlade pengarna gå till att få vardagen att gå ihop för en utsatt familj i behov av pengar till medicin, kläder och julklappar till barnen.

KUNDKRETSEN ÄR BRED, här handlar många småbarnsföräldrar i Jönköping med omnejd. Och priserna är riktigt fördelaktiga.

Kläderna kostar 20 kronor styck eller sex plagg för 100 kronor.

Jackor kostar en femtiolapp och skor 25–40 kronor.

– Här handlar de som vill stötta kyrkans hjälpverksamhet och tänker på miljön. Vi får in fin guldkorn, till exempel kläder från Polarn O. Pyret och skor från Kavat. Det är det som är charmen att man kan göra superfyndet.

Marianne Lundvall Helgesson SOMMAREN 2022

22am3228_ensiding_29515.indd 25

25

2022-05-18 11:38:34

KALENDARIET

Njut av musik i sommarkväll I norr, i söder, i väst och i öst. I stora katedraler och små kapell, i kyrkor av sten och av trä. Miljön kan variera, liksom själva innehållet, men namnet är det samma, välkänt och efterlängtat av många: Musik i sommarkväll.

?

VISSTE DU ATT...

»» ... sjunga i

kör är Sveriges största och mest levande folkrörelse.

Svenska kyrkan har alltid varit en av de största arrangörerna av körverksamhet.

Stora klassiska körverk av Bach? Svängig gospel? Eller intim kammarmusik?

Oavsett vad du vill sjunga så tror vi att du kan hitta en kör som passar dig i Svenska kyrkan Jönköping.

26

»I» Jönköpings församling möter oss i sommar ett lika gediget som omväxlande program, i flera v våra vackra kyrkor. Det blir trubadur- och folkmusik, violinvirtuoser, körsång och jazztoner.

– Vi människor behöver mat, sömn och någonstans att bo för att leva. Någon sade att vi behöver kultur för att vilja leva. Som kyrka vill vi möta upp det mänskliga behovet av musik och vacker arkitektur, säger Fredrik Sjöblom, organist i Kristine kyrka och en av de kyrkomusiker som arbetat med programmet i församlingen.

– Dessutom har vi ett andligt behov. Det händer något med oss när vi stillar oss i kyrkbänken och låter toner och ord föra oss ut i ett annat landskap. En resa som ibland kan beröra vårt inre på ett fantastiskt sätt.

Varför har ”Musik i sommarkväll” blivit en så viktig och självklar del i Svenska kyrkan?

– ”Musik i sommarkväll” är ofta lättillgängligt även för dem som inte går till kyrkan så regelbundet.

Det ordnas fantastiska konserter, ofta gratis. En oerhörd förmån att få ta del av, och att ha möjlighet att bjuda på, säger Fredrik.

Torsdag 2 juni

Söndag 19 juni

Ekhagskyrkan 19.30 Kören Cantilena och Karin Seiborg. Från jazz, pop och rock till traditionella visor.

Kristine kyrka 19:00 Kören June Cantores.

Rheinbergers mässa i a-moll och musik av bland andra Oskar Lindberg och Otto Olsson.

Torsdag 9 juni Ekhagskyrkan 19.30 ”En troende tvivlare”.

Trubaduren Jan Mattsson och kyrkomusiker Fredrik Sjöblom.

Lördag 11 juni Kristine kyrka 18:00 Brunnsbo musikklasser.

Söndag 12 juni Kristine kyrka 11.00 Evergreen-gospel i högmässan.

Tisdag 14 juni Bymarkskyrkan 18:00 Utomhuskonsert med Huskvarna musikkår.

Traditionell blåsmusik i kyrkans vackra park.

Våfflor och kaffe serveras under kvällen.

Torsdag 16 juni Ekhagskyrkan 19.30 Jill Svensson, sång och Fredrik Sjöblom, piano.

Ett somrigt musikal- och visprogram.

Söndag 26 juni Sofia yrkan 19:00 ”Sagolik”. Romansafton inspirerad av Elsa Beskow Daniel Beskow, piano och Sebastian Duran.

Söndag 3 juli Sofia yrkan 19:00 Duo Ictus. Johannes Carlsson och Simon Sahlén, slagverkare från Örebro.

Klassisk konstmusik med inslag av improvisation och samtida musik.

Söndag 10 juli Järstorps kyrka 19:00 ”Den vi älskar – sånger till glädje, hopp och tröst” Millan Holm, sång och Ola Hedén, piano.

Söndag 17 juli Kristine kyrka 19:00 Unga violinister möter klassiska mästare.

Violinisterna Christian och Daniel Vozniuk samt Valentina Viktorovitch, piano.

SOMMAREN 2022

22am3228_kalendarium_29516.indd 26

2022-05-18 11:38:39

I Jönköpings församling möter oss i sommar ett lika gediget som omväxlande program – från trubadur- och folkmusik till violinvirtuoser, körsång och jazztoner.

Söndag 24 juli

Söndag 28 augusti

Järstorps kyrka 19:00 ”Från polska till koral”.

Trinning. Tre folkmusiker med rötterna vid Mössebergs fot i Västergötland.

Kristine kyrka 11:00 Fässbergs Vokalensemble medverkar i högmässan.

Söndag 31 juli Slottskapellet 19:00 Svenska Barytontrion.

Göran Danielsson, baryton, Sophie Bretschneider, viola och Håkan Molander, cello.

Kristine kyrka 19:00 ”Nu är det gott att leva!”

Olle Adolphssonprogram med Kristine Kammarkör, Anders Fennsjö sång och gitarr och Karin Edwardsson, sång.

Söndag 7 augusti

Onsdag 31 augusti

Järstorps kyrka 19:00 ”Visor i Molom.”

Nina Åkerblom Nielsen, Greger Siljebo och Stefan Wingefors tar sig an viskompositören Alf Hambes verk i denna konsert.

Ljungarums kyrka 19:00 ”Ute blåser sommarvind.”

Maria Nordström, sång och Magnus Karlsson, gitarr.

Från jazz och blues till visa och pop.

Söndag 14 augusti Kristine kyrka 19:00 Trion Henningsson & Glans.

Visa och folkmusik möter jazz, och klassiskt möter pop.

Christian Jormin, piano och Magnus Bergström, kontrabas. Vackert, utmanande, lekfullt och svängigt.

Onsdag 24 augusti Ljungarums kyrka 19:00 ”Sakta stiger solen.”

Henningsson & Glans.

Söndag 28 augusti

PSALMQUIZ Minns du psalmen?

»» En onsdag

i månaden kl.

14–16 samlas vi för fika, samvaro och djupdykning i vår stora psalmskatt.

Varmt välkommen på Psalmquiz med allsång i Gräshagskyrkan.

Se kalendern för datum på svenskakyrkan.se/ jonkoping

Onsdag 7 september Ljungarums kyrka 19:00 Trion Wiklund & Bjurenstedt.

Ett brett musikaliskt program, med musik hämtad ur många olika genrer.

Qom ut för tionde gången »Pridefestivalen » – Jönköping Qom ut – jubilerar i år. Och Svenska kyrkan finns med som tidigar år. Just nu pågår planeringsarbetet. Bland annat en ekumenisk regnbågsmässa i Immanuelskyrkan och drop-in-vigslar står på programmet, liksom ekipage i den stora paraden och föreställningen Kan Gud verkligen älska mig? med Andreas Jonsson.

Qom ut är den 22–28 augusti.

På grund av pandemin har aktiviteterna de senaste åren varit digitala, så blir det inte i år.

– Jättekul att kunna samlas på riktigt igen, säger Veronica Frendin, församlingspedagog i Gräshagskyrkan och Svenska kyrkans festivalsamordnare.

Första gången Jönköping Qom ut ordnades var 2013, sedan dess har framförallt Pridetåget vuxit och samlar idag många tusen.

Initiativtagare var Frida Ohlsson Sandahl som sedan dess börjat läsa till präst.

Läs mer om Qom ut på svenskakyrkan.se/jonkoping och qomut.se

SOMMAREN 2022

22am3228_kalendarium_29516.indd 27

27

2022-05-18 11:38:43

BARNVERKSAMHET

Populär plats för pedagogik Små barngrupper, egen kock och den gyllene regeln är tre anledningar till att många föräldrar köar för att få plats på någon av Svenska kyrkan Jönköpings förskolor.

Amos besökte populära förskolan Kyrkklockan på Torpa.

Text: Marianne Lundvall Helgesson Foto: Monica Sandsvik Svensson

”

»Krakel » spektakel, kusin Vitamin… ljudet av barnsång möter Amos reporter och fotograf redan ute i kapprummet. Klockan är strax efter nio och temaundervisningen pågår för fullt inne i Kyrkklockans lokaler på Erik Dahlbergsgatan på Torpa. Gruppen Storklockan och ett femtontal barn i åldrarna tre till fem år sitter samlade med tre pedagoger i en ring.

På väggen intill sitter fullt med foton på statyer som barnen har tagit tillsammans med sina föräldrar. Idag ska barnen få omvandla sina egna skisser på statyer till

lerfigure . Skisserna har barnen gjort sedan tidigare och barnets utveckling i sitt eget lärande tydliggörs.

– Är ni sugna på att börja med leran? frågar pedagogen Inga Carlsson.

Hon hinner knappt ställa frågan innan ett rungande ”jaaaaa” fyller rummet. Sedan är alla snabbt uppe på benen för att ta plats vid skaparstationerna.

ANNA KNUTSSON ÄR rektor för Kyrkklockans förskola och även Kyrktuppen på Dalvik och Sanna på Vättersnäs. De små barngrup-

et dagliga mötet med kollegor, vårdnadsD havare och barnen känns alltigenom gott och gör att jag vill jobba kvar.

Lena Olsson, pedagog, som har jobbat på Kyrkklockans förskola i 20 år

28

perna och en egen kock som lagar all mat, tror Anna är några av anledningarna till att många föräldrar står i kö med sina barn för att få en plats. Hon får ofta höra från föräldrar att det är så lugnt på avdelningarna, något som hon menar beror på engagerad och kunnig personal. Själv tycker hon att det faktum att det är ”nära till beslut” i organisationen gör arbetet i förskolorna så mycket enklare. Behöver någonting lagas till exempel ringer personalen bara upp en av fastighetsskötarna och får snabb hjälp.

Hur skiljer sig till exempel Kyrkklockans förskola från en kommunal förskola?

– Vi är en privat driven förskola som har konfessionella inslag i utbildningen. Vi erbjuder barnen att vara med på frivilliga bibel-

SOMMAREN 2022

22am3228_uppslag_29525.indd 28

2022-05-18 11:38:37

Lena Olsson jobbar denna förmiddag utomhus med de yngre barnen.

Här pågår kreativt skapande och barnen får pröva på att måla på staffli.

samlingar varje vecka där de får höra om de olika bibelberättelserna. Och vi kan gå till kyrkan och träffa s olprästen och medverka vid familjegudstjänster, förklarar Anna och tillägger att de i övrigt följer läroplanen för den svenska förskolan som alla andra.

FÖRSKOLORNA ARBETAR UTIFRÅN

ett temainriktat arbetssätt och mycket i utbildningen utgår från människors lika värde och den gyllene regeln att bemöta andra som

man själv vill bli bemött.

För att bygga broar mellan yngre och äldre besöker förskolorna då och då ett äldreboende eller någon verksamhet i Svenska kyrkans regi.

– Barnen har sjungit luciasånger, man har dansat ut julen ihop och sjungit in våren.

EN AV DE anställda på förskolan är

pedagogen Lena Olsson. Denna förmiddag jobbar hon tillsammans med sina kollegor utomhus

med de yngre barnen. När Amos är på besök pågår kreativt skapande och barnen ges möjlighet att pröva på att måla på staffl – Jag har jobbat här i 20 år.

Jag älskar mitt jobb, den kristna profilen känns i atmosfären Det dagliga mötet med kollegor, vårdnadshavare och barnen känns alltigenom gott och gör att jag vill jobba kvar.

Noel 3 år, Lotta 4 år och Selma 4 år trivs på förskolan. Att jobba med lera är populärt. Och maten som serveras av den egna kocken är mycket uppskattad. ”Jag gillar att äta”, konstaterar Lotta.

SVENSKA KYRKANS FÖRSKOLOR »» I Sverige finns ett hundratal förskolor

som drivs i Svenska kyrkans regi. »» Svenska kyrkan Jönköping driver tre förskolor i Jönköping; Kyrkklockan på Torpa, Kyrktuppen på Dalvik och Sanna på Vättersnäs. Totalt går 100 barn i förskolorna här. Varje förskola har en egen

kock anställd som lagar all mat från grunden. Pedagogerna arbetar utifrån Läroplanen för förskolan Lpfö 18 och förskolan har en kristen värdegrund. »» Läs mer om förskolorna: svenskakyrkan.se/jonkoping/ forskolor-med-kristen-profil

» SOMMAREN 2022

22am3228_uppslag_29525.indd 29

29

2022-05-18 11:38:39

SYMBOLEN

Det förflutna och framtiden vävs samman genom symbolerna som bruden bär på bröllopsdagen.

Foto: GETTY IMAGES

VISSTE DU ATT...

»» Vigselringen

Något gammalt, något nytt… »”Something » old, something new, something borrowed, something blue and a sixpence in her shoe” är en gammal engelsk ramsa om hur man som brud ska klä sig på sin bröllopsdag. Något gammalt, något nytt, något lånat, något blått och en liten slant i skon är alla symboler för att få ett välbalanserat och lyckligt äktenskap.

Det gamla, som kan vara ett ärvt smycke eller mormors gamla slöja ska påminna om brudens tidigare liv och vara en kontakt till hennes rötter.

30

Det nya visar på det nya livet och framgången i det. Nu startar en ny era och brudparet får möjligheten att påbörja ett nytt liv och skapa en familj.

Enligt traditionen bör bruden också ha något lånat på sig. Det symboliserar bandet till hennes vänner och visar att de alltid kommer finnas dä . Det är viktigt att lämna tillbaka det man lånat, för att visa respekt och tillit till sin vän.

Blå är en färg som här handlar om hopp och trofasthet. I Sverige har bruden ofta burit ett blått

strumpeband under bröllopet men i det gamla Israel fanns en tradition där bruden bar ett blått hårband under sin bröllopsdag.

Kanske är det därifrån symbolen härstammar.

“A sixpence in her shoe” översätts ibland som “något fått” och handlar om önskan om ett rikt liv – både i kärlek och ekonomi.

I England lade brudens far ett silvermynt i hennes vänstra sko medan bruden i Sverige också fic ett guldmynt av sin mor, för att lägga i den högra skon.

varit omgiven av mycket skrock.

Då den är placerad på vänster ringfinger, med ett blodkärl som går rakt upp i hjärtat såg man det som ett knutet band mellan bruden och brudgummen. Än i dag kan det anses bringa olycka om man provar någon annans vigselring, då det enligt folksägen kan bringa osämja mellan makarna. Om bruden fick en för trång ring trodde man att äktenskapet skulle få det svårt ekonomiskt.

SOMMAREN 2022

22am3228_symbolen_29526.indd 32

2022-05-18 11:38:48

KORSORD BILD:PIXABAY.COM

INSTABILT

AREA INGEN GLÖMD

PÅSKEN ÄR EN

SNEDVRIDA

INVINNER? BRINGA

V ILL AKROFOBIKER

EN FÖRMÅGA PÅMINNER OM SOTIS

SAIJONMAA

RODDBÅT

GRATTIS!

ID KORSORDSWEST ÄKTA HÄLFT

ÄGA

PLAYAN MITT I HAND GASMOLN

BESKOW

PS 81:3 BILDSTÄM MEDDEUPP ..... LANDE

RÖR PÅ KROPPEN

REMTYG

IVAN IV OCH FJODOR I I KAN MAN LAMPAN

SLÄPP TAGET!

DELPERIOD Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

SOM KOLA

DE SADE FLÄCKF RI

SJÖ I USA

Tack till alla 137 korsordslösare som skickade in svar på förra numrets kryss!

Vi gratulerar vinnarna: »» Lennart Jäderlind, Anna-Lena Wahlström, Ingrid Lindstedt, Harald Engkvist och Gullvi Karlsson. »» Rätt svar: Härlig är jorden

GALLI U M

BLANKLOTT LÅTER SOM EN HUND

INNERLIGT HAR LÅNG LUGG

!

MÅNFAS SON TILL LEMEK

MEDTAGEN

PJÄS PRONOMEN

BATTERI

VASSBÅT FEMTIO ÄR INGEN STOR SUMMA

KAN INTE VÄNTA

STORINDUSTRI FÖRR

STÄLLER S IG FRÅGANDE

SOMMARKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de gröna

rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin tygkasse med Svenska kyrkan Jönköpings budskap ”ett gott liv för alla”, illustrerad av Helen Sjöström.

Namn:

Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping ... eller mejla lösningen till: jonkoping.korsord@svenskakyrkan.se

Adress: Vi vill ha ditt svar senast den 8 juli

Postadress: SOMMAREN 2022

22am3228_korsord_29520.indd 31

31

2022-05-18 11:38:44

Per Green Under 2022 finns Jönköpingsprästens tankar och illustrationer kring samhället och Bibelns värld på sista sidan i Amos.

* Översättning citatet i illustrationen: Och inled oss icke i frestelse.

Det svåra valet – Jag har hört att redaktörerna tänker ge sig på den ambitiösa idén att i detta nummer försöka bidra med refl xioner om språket, som en förutsättning för valfrihet.

– Nej, vänta. Nu har jag det: Du har stenar och en glasruta. Åt vilket håll skall stenarna färdas?

Mycket svårt val. Matteus 6:13!

32

– Ha! Det kan dom glömma.

Men vi får väl göra vad vi kan.

– Stenar skall kastas rakt upp.

Då får man dom i huvet.

Det står i Jesu Syraks bok.

VÅREN 2022

22am3228_kronika_29523.indd 32

2022-05-18 11:38:41