Klimatpolitik har blivit säkerhetspolitik 3.6.2.
Niklas Lampi
Niklas är målansvarig för målet Kraftigt minskad klimatpåverkan och medlem i utvecklings- och hållbarhetsrådet
Flykten från rysk fossil energi skyndar på omställningen i Europa. Den kan även ge ökad medvind för havsbaserad vindkraft på Åland. Redan innan kriget i Ukraina bröt ut hade den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC riktat ljuset mot klimatfrågan som aldrig förr. Toppmöten krävde handling. EU växlade upp takten i omställningsarbetet med ”fit for 55”. På Åland klubbade utvecklings- och hållbarhetsrådet skärpta klimatmål. Allt egentligen som ett svar på siffrorna från IPCC som visade att det är bråttom nu. Det handlar enligt IPCC bara om ett tiotal år innan 1,5 gradersmålet från Parisavtalet passeras. Klimatförändringarna syns redan i alla delar av världen. Ska världen avstyra ännu värre följder måste något börja hända nu, manade IPCC. Så kom kriget och förändrade det mesta – även klimatpolitiken.
Över en natt har jakten på fossilfrihet nu även fått en allt tydligare säkerhetspolitisk dimension. Hur vi ska producera vår el, hur vi ska driva våra bilar och hur vi ska värma våra hem handlar nu inte längre bara om att dämpa temperaturökningen. Det handlar nu också om att slå sig fri från ett lika stort som osunt beroende av rysk fossil energi. Ett beroende som ger Putin makt över europeiska demokratier och som finansierar Rysslands krig mot Ukraina.
46 | STATUSRAPPORT 5
46
