G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022
Nytta med både BREEAM och Miljöbyggnad? PÅ EN MARKNAD där allt fler byggnadsprojekt miljöcertifieras i samband med ökat intresse i miljö och samhällsutveckling så blir verktygen för själva certifieringen allt viktigare, men får även ökad konkurrens. Miljöbyggnad är starkt etablerat i Sverige. BREEAM-SE som är en svensk adaption av det brittiska certifieringssystemet BREEAM är mindre vanligt i Sverige men sprider sig på marknaden runt om i världen och är ett av de större internationella systemen med en global standard. Syftet med denna studie är att jämföra BREEAM-SE och Miljöbyggnad
för att belysa deras respektive styrkor och svagheter för att se om det finns en nytta med att ha båda systemen på den svenska marknaden eller om det är mer fördelaktigt att endast nyttja ett system. En litteraturstudie har utförts genom datainsamling av manualerna för respektive system. Därefter har en intervjustudie genomförts för att samla in information från nyckelpersoner som arbetar med respektive system i olika företag. Resultaten visade att systemen är så pass olika att de inte konkurrerar med varandra i samma projekt utan är specialiserade mot
olika kundgrupper som kräver skilda typer av certifieringar. Slutsatsen är att båda systemen behövs på den svenska marknaden för att fylla de behov som finns och som respektive system inte skulle kunna uppfylla på egen hand. Huruvida något av de andra miljöcertifieringssystemen som finns på marknaden skulle vara bättre än de som undersökts i denna studie har inte undersökts i denna studie och kvarstår att besvara. Examensarbete av Richard Eriksson och Sadaf Moghbel vid Örebro universitet
Byggandets största bidragande faktorer på klimatpåverkan under byggskedet (A1-A5) för ett flerbostadshus i betong BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN har under en lång tid bidragit mycket till de globala klimatförändringar som skett genom stora utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga gaser. Förutom utsläppen så förbrukar sektorn enorma mängder resurser i form av råmaterial, vatten och energi, och står även för en hel del avfall. Driftskedet har länge ansetts vara det skede som stått för den största delen av en byggnads klimatpåverkan, mycket på grund av hög energianvändning för uppvärmning och kylning. Men genom införande av nya direktiv, regelverk och andra styrmedel som drivit på utvecklingen av nya koncept och idéer, så har man lyckats dra ner energianvändningen under driftskedet. Nära-nollenergihus (nZEB), plusenergihus och passivhus är några koncept med låga energibehov. Detta har då lett till att byggskedet som innan inte haft lika stor uppmärksamhet, nu är ett intressant skede med stora möjligheter för miljöförbättringar. Syftet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse samt höja uppmärksamheten kring hur stor betydelse de val och de beslut som tas, såsom materialval och konstruktionslösningar kan påverka en byggnads miljöpåverkan. Målet är att skapa 66 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
en miljödeklaration med hjälp av LCA-data och beräkningsystemet Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) för ett specifikt fall. Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna en produkts miljöpåverkan under sin livstid, det innebär att påverkan från bygg-, drift- och slutskedet tas med. Metoden har under de senare åren fått ökad uppmärksamhet, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn och används numera flitigt för beräkning av byggnaders miljöpåverkan. Resultatet visar att produktionsskedet står för hela 87 procent av den totala klimatpåverkan för det specifika fallet, transport och byggproduktion står för resterande del. Av de tre konstruktionsdelarna som identifierats visar sig stomme stå för störst miljöpåverkan med hela 61 procent följt av fasad med 25 procent och stomkomplettering/rumsbildning som tredje störst med 6 procent. Utifrån de tre konstruktionsdelarna har alternativa lösningar presenterats där resultatet visar att en reducering på cirka 29 procent kan uppnås genom att byta ut den traditionella betongen mot Eco-betong i bjälklaget. Om fasadsystemet byts från tegel till skiffer så kan en reducering på 80 procent uppnås. Att uppföra en miljödeklaration innan bygg-
start visar sig vara fördelaktigt för att kunna identifiera påverkande faktorer och upptäcka förbättringsmöjligheter. Det visar sig att även om en stor procentuell reducering kan göras i en specifik byggnadsdel som exempelvis i utfackningsväggen så innebär det inte att förbättringen bör först och främst göras där. Skifferfasad bör väljas framför tegel om minskad miljöpåverkan är det som är målet. Eco-betong för bjälklaget och reglar av trä är förbättringar som bör prioriteras efter fasaden då de inte ger en lika stor reducering sett ur hela byggnadens påverkan. Det visar sig även att de material som används mest, det vill säga har högst totala massa (kg), har också störst miljöpåverkan även om GWP-värdet inte är det högsta. Det går att se eftersom betongen står för cirka 50 procent av byggnadens totala klimatpåverkan, men har ett GWPvärde på endast 0,13, medan stål har 2,427 kg CO2e/kg. Slutsatsen är att valet av material och lösningar har högsta betydelse och en avgörande roll för hur stor miljöpåverkan en byggnad har. Examensarbete av Jimmy Tieu och Niclas Hansson vid Högskolan i Halmstad
