KRAN
Användning av personkorg innebär förhöjd risk för skador eller olyckor.
Alla tillverkare av lyftanordningar och lyftredskap måste CEmärka sina produkter. Som tillverkare räknas även den som själv tillverkar sin anordning eller sitt redskap. I fle talet fall gäller kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner – AFS 2008:3 Maskiner – som grundas på EU:s maskindirektiv. Lyftanordningar måste sedan besiktas med stadgade intervall. Följande utrustning måste besiktas: • Grävmaskiner • Fordonskranar • Lyftanordningar med styrt lastbärande lastplan monterade på fordon för lastning och lossning av fordonet • Hissar, t.ex. bygghissar • Lingångar och punktlyftar • Fordonslyftar • Kranar • Mobilkranar • Stripperkran och tångkran • Staplingskranar • Maskindrivna anordningar avsedda för lyft av arbetstagare • Maskindrivna anordningar vid lastkaj för att utjämna nivåskillnader mellan lastfordon och kaj • Semimobila tornkranar Besiktningar utförs av Inspecta, Dekra, SLP Hiss & Lyftbesiktning AB, SMP Svensk Maskinprovning AB, Lyftbesiktningar i Sverige AB med flera Arbetsgivare, byggherre samt BAS-U och BAS-P måste vara uppmärksamma på skyldigheterna även vad gäller det övergripande arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren måste bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och upprätta en arbetsmiljöplan som är anpassad till det arbete som bedrivs och de risknivåer som förekommer. Arbetstagarna måste vara utbildade på lyftanordningar och lyftredskap. Utbildningar ges av Byggnadsindustrins yrkesnämnd och liftutbildningsrådet. En säker arbetsplats med säkra lyft, förutsätter rätt säkerhetsut12
NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se
bildning hos arbetstagarna och ett förebyggande säkerhetsarbete hos arbetsgivarna. Beträffande lyftano dningar och lyftredskap har lagstadgade besiktningar och möjligheter till sanktionsavgifter viktiga roller. Det bör dock betonas att även förebyggande underhåll av utrustningen betyder mycket för säkerheten. Ett bra underhåll höjer dessutom tillgänglighet och prestanda hos kranar och annan utrustning och bidrar därmed till högre lönsamhet. – Vad vi upplever inom vårt nätverk är att utmaningarna för de som arbetar med underhåll är likartade inom de flesta bransche , säger Ola Stål, production & customer relations manager på tankesmedjan Sustainability Circle. Underhåll betraktas idag på många håll som en kostnad när det egentligen borde ses som något värdeskapande. Genom att underhåll blir en mer integrerad del av ett företags verksamhet och kunskapen som finns inom underhållsverksamheter på ett bättre sätt återförs till andra avdelningar inom företaget skapas möjlighet att ta vara på en potential som i många fall är outnyttjad idag. Ola Stål anser att vägen till ett mer integrerat underhåll går via bättre kommunikation med andra avdelningar på ett företag och genom att bryta gamla strukturer, men också att informationsteknologin med internet of things och allt fler senso er på maskiner och tillverkningslinjer ger nya möjligheter för underhåll. Att gå från att åtgärda fel till att arbeta teknikutvecklande är den stora utmaningen som underhållsverksamheter står inför. Och det är även den stora möjligheten! – Underhåll har också stark koppling till hållbarhet som alla företag inriktar sig på idag. Ett bra underhåll ger mycket riktigt mer hållbara maskiner, produktionslinjer håller längre och i förlängningen kan bra underhåll vara med och bidra till en mer hållbar värld, avslutar Ola Stål. Definitioner och vissa föreskrifter: • Med lyftanordning menas en anordning som är till för att lyfta eller sänka last, till exempel kranar, mobila arbetsplattformar och hissar såväl som patientlyftar och fordonslyftar. Lyftredskap kan vara linstroppar, lyftok och kättingsling. • Användning av lyftanordningar och lyftredskap AFS 2006:6 samt ändringsföreskrift AFS 2010:5. • Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4 samt ändringsföreskrift AFS 2010:14. • Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 2003:6 samt ändringsföreskrifterna AFS 2008:6, 2011:11 och 2014:16.