Åsa Linderborg – Mig äger ingen

FØR DU LESER Mig äger ingen

Oversett setningen Mig äger ingen til norsk. Hva tenker du når du hører tittelen på teksten?

Åsa Linderborg

affären: butikken

lundiuslimpa: svensk krydderbrød

Vi åkte vidare till Stjärnhallen. Först gick vi till ölhyllorna. Pappa funderade en stund hur många burkar mellanöl han skulle eller kunde köpa. Sex eller åtta? Alltid Pripps Blå. När vi gick länge in i affären tittade han om och om igen ner i korgen och räknade. Var det tillräckligt många? Hade han råd med det här? Räckte inte pengarna frågade han hur mycket lall jag fått av farmor. stapelvarorna: Vi handlade en Lundiuslimpa från ett av stadens bagerier, den var fortfarande ljummen med små kondensdroppar på insidan av påsen. Jag lade den mot kinden. Om pappa fått lön köpte vi en bit färdigförpackad prästost som han skar i tjocka skivor och åt upp samma kväll. Räkost på tub var också en lyx, liksom en bit rökt fläsk. Till stapelvarorna hörde Bregott, lättmjölk, sardiner i tomatsås, ravioli och spagettiringar på burk till mig. Kaviar med mycket rom, som jag tyckte var för salt. När jag blev större bad jag om de illgröna, glansiga äpplena som låg i frigolitförpackning. – Du vet varifrån de kommer va? – Argentina. – Du vet väl va det är för ett land? – Jo, jag vet. Det är militärdiktatur där. Dagmar Hagelin. – Just det. Fascister. Ruskiga jävlar. Han lade ner frukten i korgen och såg sig omkring, mer rädd att någon skulle höra vårt prat än att de såg vad vi handlade. Eftersom vi åt hos farmor och farfar köpte vi aldrig falukorv, fiskpinnar eller annat man lager middagsmat av, men om pappa standardvarene frigolitförpackning: innpakning av isopor ruskiga: uhyggelige memmapudding: finsk påskedessert surstrømmingsburkarna: fermentert sild på boks kroppkakorna: raspeballer landgångar: baguetter med pålegg revbensspjällen: grillribba Vurderingseksemplar just fått lön ville han göra köttfärssås med jättemakaroner. Han tyckte att det var hutlöst dyrt med olivolja och till hans sås gick det åt mycket. Det var den enda maträtt han kunde laga och såsen skulle puttra i tre timmar. Det betydde mat sent på kvällen, vi åt upp prästosten under tiden. Pappa var sällan hungrig, ölet fyllde magen, och jag mättade mig med godis. Pappa tog inte plats i affären med en kundvagn och han frågade aldrig personalen om något saknades. Det vi behövde fanns framme och han ville inte vara till besvär. Även om inte handlade mycket tog han gärna tid på sig. Vi gick runt och hade roligt åt mat andra köpte och kunde stå länge och fnittra över de lackröda surströmmingsburkarna, den svarta memmapuddingen

av finskt rågmjöl och de vakuumförpackade kroppkakorna som bleka trängdes tre och tre. När vi passerade kyldisken med landgångar hände det att pappa stannade till och lyfte upp en smörgås med räkor, skinka, ägg och majonnäs i plastemballage. Det såg så gott ut, tyckte han, men lade aldrig ner något i korgen. Förutom öl och kräftor kostade han sällan på sig det han verkligen ville ha. Han kastade lystna blickar mot revbensspjällen som roterade i det varma ugnsskåpet bakom köttdisken. Att handla över disk var en slags uppvisning som krävde självförtroende. Han var rädd att säga fel, att kvinnorna med sina vita tygmössor och blå förkläden skulle fråga hur många hekto han ville ha av något han inte visste vad det vägde. Han ville inte beställa något han inte på förhand kunde räkna ut priset om. Var det för dyrt gick det ju inte att ångra sig. – Det är ändå ingen mat på dom där revbensspjällen, övertygade han sig. Vi handlade inte mer än att papperskassen fylldes till hälften. Plastkasse var för folk som saknade stil. De i papper var dessutom idealiska – de rymde ölburkarna utan att göra några avslöjande konturer. Ovanpå dem lade vi den varma limpan. /... / Pappa avskydde vintern. Mörkret och kylan tyngde. Han frös som en hund. Det var svårare att ta sig fram om morgnarna, det hände att vi cyklade omkull. Snön och isen på cykelsadeln tog han bort så gott han kunde med bara händerna, sedan satte han sig och lät med ett klagoljud resten smälta under honom. – Å, fy fan i helvete vad kallt det är! Jag tittade upp mot fönstren där adventsljusstakarna tändes. Det såg så mysigt ut i alla hem där julstjärnor av metall eller Vurderingseksemplar orange papp spred sken över Viksängs lägenhetsgårdar. Det var viktigt för pappa att vara först med adventsstjärna så att folk kunde titta upp mot vår lägenhet och utbrista att det duktiga fruntimret minsann håller stilen. I adventsljusstaken fuktade han samma mossa år efter år och satte ner de allt gulare stearinljusen vi aldrig tände. Den röda färgen på lingonen och flugsvamparna klibbade av ålder. Jag fick inte hjälpa till, allt skulle arrangeras perfekt. Han satte aldrig upp julpynt som jag gjort, det fanns ingen charm i flirtkulor och toapappersrullar med limmad filt och piprensare. Det jag gjorde på dagis och fritids kastade han bort eller lade i ett skåp. Mamma gjorde tvärtom. Halsbanden av

OPPGAVER

indianpärlor bar hon på sig om de inte bestod av gula eller blå pärlor – hon ogillade allt som kunde tolkas som fosterlandskärlek. Hennes rum på Arbetsförmedlingen var pyntat av täckningar och smuliga lerskålar målade med vattenfärg. Farfar köpte oss gran och jultidningar, men ett år överraskade pappa med ett pepparkakshus i form av en byggsats. Vi var båda förväntansfulla när han smälte sockret i stekpannan. Plötsligt skrek han att jag skulle hålla mig undan. Han, som arbetade med tusengradig hetta, var rädd för att bränna sig på lite socker. På samma sätt reagerade han den gången han gick med på att prova Vurderingseksemplar frityrgrytan som stod i kastrullskåpet och påminde oss om ett tidigare liv. Jag som ville tro att han kunde gå genom eld.

Fra Mig äger ingen, 2007

41 Gå på jakt i teksten og noter setninger som sier noe om: dårlig økonomi, omsorgssvikt, rusmisbruk, forsøk på å skjule problemene, besteforeldrene. 42 Hva ville du gjort hvis du oppdaget at noen i ditt miljø hadde liknende opplevelser? 43 Skriv et dikt eller en rapp om å vokse opp under vanskelige kår og hva det kan gjøre med et barn.