Arkitektur 7/2014 by Arkitektur

77//22001144 SS EE K K 9977 N O N OK K 110099 EE U UR R 1133 B BYYG GG GN NA AD D II N N TT EE R R II Ö ÖR R PP LL A AN N LL A N D S K A P ANDSKAP

Bostadsglappen som väntar på att fyllas

GR A ND PUBL IC

PHOTO MIKKEL MORTENSEN STYLING LOTTA AGATON

ARKITEKTUR ·· NR NR 11 ·· 2014 2014 ·· KONTOR KONTOR ·· Ryska Ryska Posten Posten ·· Mojang Mojang ·· AMF AMF Fastigheter Fastigheter ·· Framtidens Framtidens arbetsplats arbetsplats ·· Nya Nya Krematoriet Krematoriet Skogskyrkogården Skogskyrkogården ARKITEKTUR

Jonas Lindvall Lindvall ·· Mikroboende ARKITEKTUR ·· NR NR 22 ·· 2014 2014 ·· VILLOR VILLOR ·· Tham Tham & & Videgård Videgård ·· Elding Elding Oscarson Oscarson ·· Jonas Mikroboende ·· Asplunds Asplunds okända okända hus hus ·· Valerio Valerio Olgiati Olgiati ARKITEKTUR

Hotellskrapor ii Norrland Norrland ·· Nya Nya Hisingsbron Hisingsbron ARKITEKTUR ·· NR NR 33 ·· 2014 2014 ·· LÉONIE LÉONIE GEISENDORF GEISENDORF ·· Tre Tre landskapsprojekt landskapsprojekt ·· Hotellskrapor ARKITEKTUR

ARKITEKTUR ·· NR NR 44 ·· 2014 2014 ·· VÄLFÄRD VÄLFÄRD ·· Göteborgs Göteborgs Stadsbibliotek Stadsbibliotek ·· Dorte Dorte Mandrup Mandrup ·· Skagershuset Skagershuset ii Årsta Årsta ·· Aula Aula Medica Medica ·· Jernhusen Jernhusen ARKITEKTUR

ARKITEKTUR ·· NR NR 55 ·· 2014 2014 ·· DANSK DANSK VÅG VÅG ·· Swedbank Swedbank ·· Högskolebibliotek Högskolebibliotek Falun Falun ·· Danska Danska unga unga ·· Realdania Realdania regerar regerar ·· Pascal Pascal Flammer Flammer ARKITEKTUR

ARKITEKTUR ·· NR NR 66 ·· 2014 2014 ·· NYA NYA RÖRELSER RÖRELSER ·· HISTORIENS HISTORIENS SPÅR SPÅR ·· Rosengårdsstråket Rosengårdsstråket ·· Thea Thea Leonhard Leonhard ·· Landsarkivet Landsarkivet ii Lund Lund ·· Petra Petra Gipp Gipp ·· Lyxhus Lyxhus ii Stockholm Stockholm ARKITEKTUR

ARKITEKTUR ·· NR NR 77 ·· 2014 2014 ·· BOSTAD BOSTAD ·· Bostäder Bostäder landet landet runt runt ·· Experimenthus Experimenthus ·· Studentbostäder Studentbostäder ·· Bostadsglappen Bostadsglappen ·· Snabba Snabba hus hus ARKITEKTUR

ARKITEKTUR ·· NR NR 88 ·· 2014 2014 ·· BOSTAD BOSTAD ·· Social Social housing housing ·· Renovering Renovering av av miljonprogrammet miljonprogrammet ·· Diebedo Diebedo Francis Francis Kéré Kéré ·· Finanskrisens Finanskrisens USA USA ARKITEKTUR

Bostad sökes WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL

NYA BOSTÄDER I HELA LANDET Fittja, Göteborg, Malmö, Mölnlycke, Örebro COVER DESIGN LOVE ARBÉN, 2014

G L A P P E N PÅ B O M A R K N A D E N PUNKTHUS SOM FÖRSTÖR H E M I S E X T I O TA L S KO N T O R EXPERIMENTHUSEN

Modulhus uppe på sex månader i Knivsta

JAKTEN PÅ DE SNABBA HUSEN

För de med mycket pengar och de med lite

BOSTADSTORNENS SKILDA VÄRLDAR

DESIGN TANK FOTO CHARLOTTE SVERDRUP

Mieles nya generation professionella färskvattendiskar ger toppresultat på 5 min

Mieles nya färskvattendisk garanterar toppresultat. Snabb – klarar disken på 5 min! Slät panel gör maskinen lätt att hålla ren. Standarutrustad med två kraftiga trådkorgar. Går att extrautrusta med lavetter för 50x50 cm plastbackar.

Enjoying the outdoors since 1947 vestre.se

Vestre Stoop Design: Julien De Smedt

SE C. RO PA

på er Lä sm

Nu lanserar vi PARAFON® Royal™

ELEGANT, EFFEKTIVT, ENKELT Vi ser en ökad efterfrågan på eleganta akustikprodukter för enkel och snabb förbättring av ljudmiljön. Därför lanserar vi nu PARAFON Royal - ett exklusivt, högabsorberande undertak för diktmontage med ett heltäckande ytskikt av glasfiberväv. Produkten limmas direkt mot grundkonstruktionen och ger en elegant, slät yta med bibehållen takhöjd. PARAFON Royal levereras också som frihängande baffel.

PAROC Akustik & Interiör är en av Nordens ledande producenter av undertakslösningar. Produkterna i vårt PARAFON ®-sortiment har mycket bra egenskaper både vad gäller ljudabsorption och brandsäkerhet. Våra produkter är närproducerade, vilket innebär en mängd fördelar när det gäller logistik, service och miljö. För mer information: PAROC.SE

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa. GRAND PUBLIC FOTO SA M SYLVÉN

Nyhet 2014

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

PA P P E R S K O R G M O N O L I T

F O R M G I VA R E

Jesper Ståhl

www.byarumsbruk.se

s19 Ledare. Ingen tänker så stort som Malmö. s20 Debatt. Sabos kombohus är förödande för staden.

N R 7 · 2014

s98

INNEH Å LL

Innovativa bostäder ur historien: Stjärnhus, kollektivhus, däckshus, terrasshus och den ursprungliga miljonprogramslägenheten.

s33

TEMA: *BOSTAD

Vi presenterar nya intressanta bostadsprojekt från hela SEK (netto) landet, följer med i jakten på de snabbproducerade husen 50000 och undrar hur glappen som finns på bostadsmarknaden och gör att den inte fungerar ska fyllas.

37500

NY T T O M ARKITEK TUR s23 Nu byggs 1960-talets kontor om till bostäder. Spårat. s24 Skejtboardurbanism och stram är ord i tiden. Jargong. s27 Varför bjöds inga arkitekter in till tävling om torget i Uddevalla? Hur tänkte ni? s29 Ana Betancour: Låt Arkitektur- och designcentrum bryta ny mark. Vad bör göras? TEMA: BOSTAD s33 Intro. Fyll glappen på bostadsmarknaden med innovativ arkitektur! s36 Vem bygger man för? Därför får endast ett fåtal tillgång till nya bostäder. s41 Reportage. Jakten på den billiga bostaden. s48 Perspektiv. Ola Nylander: Lös bostadsbristen med kvalitet. s52 Volym styr upp staden. Ett storskaligt 12-våningshus av White i centrala Malmö. s58 Skulpturer på höjden. Balkongerna skapar höghusens profil. Vera Arkitekter i Sundbyberg och Wingårdhs i Stockholm. s70 Småhus som fyller glappet. Kjellander+Sjöberg satsar på vardaglig omsorg i Fittja. s74 Nybyggd by. Varierat boende i Mölnlycke av Sweco. s80 Ensam i sitt slag. Nytänkande designpärla i Hovås. Snowberry Hill av Wingårdhs. s84 Eftertraktad tidlöshet. KUB har ritat två välstuderade tegelhus i Göteborg. s90 Koncept eller recept. Två höga hyreshus med små lägenheter. JuulFrost i Örebro och Jais i Malmö. s98 Utvalt. Experimenthusen. Hämta inspiration i Sveriges historia av innovativa bostäder. s101 Det förlorade paradiset. Johan Janssen om servicehusens korta historia. s104 Bildessä. Konstnären Meta Isæus-Berlin utforskar hemmet. ARKITEKTURKULTUR s111 Krönika. Julia Svensson om Airbnb:s roll på bostadsmarknaden. s112 Recenserat. Annica Kvints Med nya ögon, ny biennal i Botkyrka och Fittja och en antologi om Berlins utveckling. s117 Platsens musik. Håkan Hellström och hans Göteborg. s125 Nästa nummer. s126 Åsiktsmatrisen. OMSLAG: Snabba hus i Knivsta av Andreas Martin-Löf.

25000

F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

s36 Statistik. Vi redovisar de glapp som finns på bostadsmarknaden: marknadsglappet, lägesglappet, 12500 boendeformsglappet. 2000

5 7/14 · ARKITEKTUR

2002

Riket - Hyresrätt

2004

2006

2008

2010

2012

Adress (Obs Ny adress): Box 19575 (Birger Jarlsgatan 110) SE-104 32 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Malin Nasiell malin.nasiell@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

Dan Hallemar chefredaktör Medarbetare i detta nummer: Josephine Askegård Gunilla Bandolin Mikael Bergquist Ana Betancour Håkan Forsell Ylva Frid Per Haupt

I DETTA NUMMER ÄVEN

Tomas Lauri redaktör

Meta Isæus-Berlin Johan Janssen Ola Nylander Katarina Rundgren Ingrid Sommar Janica Wiklander Rasmus Wærn

Meta Isæus-Berlin är konstnär och just nu aktuell med utställningar på Kulturhuset i Stockholm och på Norrköpings konstmuseum.

Johan Janssen är arkitekt på Nyréns arkitektkontor.

Julia Svensson redaktör

Claes Caldenby redaktör

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Ylva Frid, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård, arkitekt, journalist

Beställning böcker och lösnummer: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Plusgiro: 473 93 01-2 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES Digital prenumeration enbart

SEK 660 1 660 2 175 395 97

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

PROJ EK T I N R 5 1965

AD RO SOM R OC NB AC ÅD E H K N SI DN AR I Ö EY NA RE NO BR W . PE RR HI O RTE AX : H E BY . EL RM . JO EK AN HN HO SS LM O N WA RO HL OC ST B ER H LE A. SV TO G, IF EN RD HE RE IN BA HU RM IU C LT A N S. KS EK M TR ÄN AN ÖM . O C G. O H H CH L A ERM RS AN AR H TY BO ER BB RE MA L E. OC NS LI US S H SO . ST TIG N EN AN CK LI M ND ER AR EG , K RE BE OC BA NG CK N. H T EN BR GA UN . S TE ID O VA NE A RB LM Y W . O C ERG HI A TE H NI . JÖ LS RA G N VI UN C VA NA UR M RT LE LL A NN . B Z. AN ER AR TI T KV L H AR M U ED N S LT É BO N TR ER ÖM OC IK RGA H . RH OC U H TO S I OM ÖR RE V AH EB BL AND L S R O. LI ÉN A N ES . GA KI R LS TU I S N A TA D , UP SK Ä R PS AL NOR A, , UM EÅ .

P R O J E K T I N R 7 · N O V E M B E R 2 0 14

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

3 09 EN SNUMMER 341

LIC

09 EN SNUMMER 341

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2014 LIC

6 ARKITEKTUR · 7/14

967 912 1 250 1 179 1 218 440

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej. Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

US S AR PL A KI TE N, M KT ER ALM . TU Ö. LE W HI AR TOR TE KI NE TE N KT , S ER UN . KA DB JE YB ER ST N 4 G. OC I L VE KH IL RA JE OL HO M . SJ L W M ÖT E I NG N ST ERR ÅR , OC AS DH SE AR KH S. N O KI TE LM. I FI KT T KO K J E TJ A NT LL A , HÖ OR ND N . ER GÖ EKU LL SJ TE ÖB BO A ER R G BY G I M . SW SN ÖL OW EC NY O BE GÖ C AR K R TE CH E, B O RY IT RG HIL EC L . TS BR I H W . IN F GÅ OV A Å K U L FA RD S, B HS AR I JO . KI HA TE KT NN ST EB ER UD ER . AR EN G, T KI GÖ TE CIT TE KT Y, BO ER ÖR RG . BO EB . RO HU . S JU 5, UL M AL FR M OS Ö. T JA IS AR KI TE KT ER .

Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands! För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341

VÄLKOMMEN IN

Hållbara entréer för allas trygghet Vårt nya system Thermo 86 SX har förbättrad prestanda med ca 20 % lägre U-värde och är klassat för högsta luft- och regntäthet. För att uppnå optimal inomhuskomfort har systemet väldigt hög ljudreduktion redan i standardutförandet. Thermo 86 omfattar dörrar, fönster och glaspartier. Sapa Byggsystem i aluminium innebär lång livslängd, minimalt underhåll och pålitliga funktioner, vilket uppskattas av både fastighetsägare och boende. Vårt sortiment består av välisolerade dörrar, fönster, fasader, glaspartier, skjutdörrar och glastak. Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 www.sapabuildingsystem.se

GRAND PUBLIC FOTO: SAM SYLVÉN STYLING: SOFIE LAWETT

IN SP IRAT IO N Scanna QR-koden, och se mer om Vedums lösningar för ditt hem. www.vedum.se/inspiration

Oavsett hur du bor. Så har vi tänkt på dig. Har du en kompakt lägenhet eller sommarhus på 30 kvadratmeter där du vill få in så mycket funktion och trivsel som möjligt? Eller kanske ett rymligt kök på 30 kvadratmeter som du vill planera på bästa sätt för att hela familjen och alla vänner ska trivas? Oavsett om du bor stort, smått eller mittemellan har vi på Vedum lösningar för ditt hem. Välkommen att höra av dig eller se mer på www.vedum.se. Vi har redan dig och ditt hem i tankarna.

lindt pollare

Design: Christian Flindt. Flindt Pollare sprider ett asymmetriskt, icke-bländande brett nedåtriktat ljus. Ljuset skapar ett organiskt mönster på ytan där pollaren är monterad. www.louispoulsen.com

HILANDERS

Ta bort, få mer Ibland handlar det mer om vad man tagit bort än vad man lagt till. REDAir ® FLEX är ett ventilerat fasadsystem där vi tagit bort komplexiteten. Vi har minskat på tidskrävande montage, minskat antalet köldbryggor och kapat energiförluster. Isoleringen är specialutvecklad och fungerar som en bärande komponent som hjälper till att bära upp fasadmaterialet. REDAir FLEX ger dig frihet i din design och tar bort kompromisser. Mer om REDAir hittar du på www.rockwool.se/REDAir

©FLC/ ADAGP

En klassiker i färg LS 990 i Les Couleurs® Le Corbusier färger Som enda tillverkare av strömställare i världen har JUNG fått exklusiv rätt att producera den tidlösa klassikern LS 990 i de 63 ursprungliga Les Couleurs® Le Corbusier färgerna. För att få fram det karaktäristiska djupet i färgen handmålas strömställarna enligt ett speciellt förfarande. Upplev hela mångfalden av färger på www.jung.de/les-couleurs. Tillgänglig från hösten 2014. Gycom Svenska AB | Box 5028 | Kanalvägen 10C | 194 05 Upplands Väsby Telefon 010-122 17 00 | Fax 08-792 06 54 | info@gycom.se | www.gycom.se

www.robusta.se /villaLG

Right Thing united | foto: Dan Holmqvist

Villa LG |

Arkitekt: Fredrik Rosenhall INOBI AB Bygg책r: 2014

| Byggnads AB

foto Jann Lipka ©Nola

ORBIT nominerad till Design S 2014

Roterande möbler i asymmetriska former. Ett kullager i foten gör att de kan snurra 360 grader. Orbit passar t ex i pocketparker, lobbyer, på torg, flygplatser och uteserveringar. Sittmöbler höjd: 74 cm och 66 cm. Bord höjd: 56 cm. Design Shane Schneck för Nola. Huvudkontor: Nola Industrier AB Repslagargatan 15b 118 93 Stockholm T:08 702 19 60 headoffice@nola.se Kundtjänst/showroom/order: Skeppsbron 3 211 20 Malmö T:040 17 11 90 order@nola.se www.nola.se

Lyft blicken

Plåtens gränslösa möjligheter n Plannja Närproducerat tak frå

Produkt:

Plannja Pannplåt Beskrivning:

sisk profil vi tillverkar av Plannja Pannplåt är en klas a valbara kulörer som fler i stål eller aluminium. Finns d Coat-beläggningen Har la. ska speglar Nordens färg tt uttryck. Pannplåten ger taket ett behagligt ma av aluzink. erbjuds även i tidlös legering

Tunn stålplåt är skapad för skapande. Materialet har under århundraden uttryckt gestaltningar som arkitekten valt. Till exempel för att framhäva organiska former, ge liv åt döda ytor, för att spela med linjer, kontraster, skuggor och reflektioner. Plåtens variationsmöjligheter är närmast gränslösa. Som korrugerad. Pressad i olika former. Perforerad, förzinkad, målad, obehandlad. Läs mer om Plannjas profiler och produkter för skiv- och bandtäckning på plannja.se

Innovationer för en bättre miljö tredje generationens akustiktak

3RD Technology - med rötterna i växtriket Ecophon har utvecklat tredje generationens glasull för tillverkning av akustiktak. Glasullen bygger på 3RD Technology där vi i tillverkningen använder ett växtbaserat bindemedel samt 70 % returglas. Detta är ett av flera exempel på vårt miljöarbete. Läs mer på www.ecophon.se

BIG K L I N K E R I S TO O O R A F O R M AT UPP TILL 1X3 M UTE- OCH INOMHUS

Faringdon Bi

Bank Sa

Holborn Ta

Docks Fa

City An

BOX 501 TEL: 077-447 35 00

Barbican Ne

260 51 EKEBY INFO@CCHOGANAS.SE

W W W. C C H O G A N A S . S E

LEVITAS EC1 FINNS I 6 FÄRGER, 3 YTOR OCH I 3 FORMAT 100X300, 100X100 OCH 50X150 CM

Where next is now!

Connecting Global Competence

Framtidens byggande

Arkitekter och inredningsdesigners träffas där det bästa av det bästa inom textil inredningsdesign visas. Heimtextil är den största internationella plattformen för textil i offentlig miljö och främjar kontakter och utbyten på högsta nivå. Det man letar efter hittar man här. Mer information och inträdeskort till förköpspris på contact-contract.com info@messefrankfurt.se Tel: 08-660 00 45

8/1 – 11/1 2014

Tysk-Svenska Handelskammaren messe@handelskammer.se Tel. +46 8 665 1820 Fax +46 8 665 1804

19-24 januari . München Världsledande mässa för arkitektur, material, system www.bau-muenchen.com

Framtidens arbetsplats kommer vara mer individanpassad och utgå från de aktiviteter vi faktiskt gör på arbetsplatsen. Henrik Axsell, Konceptutvecklare av Kinnarps Aktivitets Baserade Arbetsmiljö, Kinnarps Sverige

Höger. Millennieskogen. Första delen av ett ett stort park- och rekreationsområde av Sydväst arkitektur och landskap i Lindängen i södra Malmö. FOTO DAN HALLEMAR

LEDAR E

Tro och vilja i Malmö Jag tar en taxi till den nyanlagda Millennieskogen i Malmö. Taxichauffören undrar var den är. Den ligger bakom vallarna mot Trelleborgsvägen, i en övergiven del av staden, mellan Lindängens stora bostadsområde och motorvägarna. Den är i dag långt ifrån det mesta. Det är första delen av en stor botanisk park. Man får ta bil hit, det är långt och vid sidan av, men tanken är att parken ska bli en del av den växande staden. Det är som det kan ha varit i Pildammsparken 1920. Vad är Malmö för en stad som vågar och vill göra Pildammsparken en gång till, fast större? Det här är ett helt otänkbart projekt i vilken annan svensk stad som helst. Inte i kostnader och omfång kanske, man har förmodligen på gång både dyrare och större satsningar på höghus i Göteborg eller köpcentrum i Stockholmstrakten. Men Millennieskogen, av Sydväst arkitektur och landskap tillsammans med Malmö stad, är byggt av växter. Malmö får saker gjorda. Det där görandet har en god sida och en dålig. Malmö är alltid bäst. Och ibland sämst. Det finns gott om dåliga idéer som realiserats i Malmö. Märkliga konserthus, nu senast Malmö Live. Tveksamma köpcentrum – som Emporia och Entré Malmö. Storskaliga bostadsområden på slätten, från 1960-talets Rosengård till nya Bunkeflostrand. Som betraktare utifrån vill man inte att Malmö ska sluta göra dåliga saker eftersom man då fruktar att de kommer sluta göra de bra också. Bli ängsliga. I våras antogs den nya Översiktsplanen, där står att man ska ”bejaka förändring”. Översiktsplanen har en mer politisk ton än vad man är van vid från andra städer. Man slås av tilltron till att de ska klara av utmaningarna och till och med göra allt mycket bättre. I boken Varför finns Malmö?, som skrevs strax innan stadens senaste stora förändring 1996, konstaterar Mikael Stigendal att ”mycket tyder på att inte bara den svenska arbetarrörelsens utan även samförståndets vagga stod i Malmö”. Idén om samförståndet över politiska gränser präglar tilltron på den goda förändringen. Tillsammans-läget. Som på sätt och vis är granne med vi-mot-världen-läget. Ett läge som 2030 – enligt Översiktsplanens vision – ska ha gjort Malmö till en stad som ”har uppnått social balans”. Förändringen ska bygga på ”innovation, experimenterande, lyssnande och tillåtande attityder”. Nya lösningar och tankesätt ”har bejakats och stadens skiftande och mångfacetterade uttryck berikats”. Man kan inte annat än imponeras av ansatsen, tillförliten och självförtroendet. Storslaget. Precis som i Millennieskogen. Och liksom i Millennieskogen återstår frågan: Hur kommer man hitta fram hit i verkligheten? o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ +

Ny VD Arkitektur Förlag. Den första november hälsar vi Malin Nasiell välkommen som ny VD i Arkitektur Förlag. Malin har en lång erfarenhet av arbete i förlagsvärlden. Mellan 2001 och 2010 var hon PR-ansvarig för Norstedts skönlitteratur, med ansvar för lanseringen av alla svenska och utländska skönlitterära titlar. Nu är hon egenföretagare fortsatt i förlagsbranschen. Bland annat som producent för den internationella festivalen Stockholm Literature och med produktion av program på Bok & Bibliotek åt flera förlag. Med Malin får vi en person som kan marknadsföring, förlagsutveckling och kan driva de projekt och samarbeten som kommer att bli allt viktigare i framtiden för alla förlag och tidskriftsproducenter. Välkommen Malin! Förtydligande. Fjällstugan Renhornet, som presenterades i en artikel om inredningsarkitekten Thea Leonhard i Arkitektur nr 6/2014, ligger i orten Edsåsdalen, som en uppmärksam läsare påpekat. o

19 7/14 · ARKITEKTUR

Höger. Per Haupt.

DEBAT T

→Sabos kombohus förödande för staden Lösningen på bostadsbristen finns inte i en monokultur av punkthus. Strategier måste tas fram för att möta Sabos prisdumpning, menar Per Haupt. För drygt ett år sedan fick Sabo (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) färdigt kalkylmallarna för sin senaste produkt, Kom bohus Plus. Det här är en byggnadsprodukt som kommer att lämna ett rejält avtryck i den svenska stadsmiljön. Det handlar om punkthus på fem till åtta våningar, med fyra eller fem lägenheter per våningsplan. Sabo har tecknat ett fyrårigt ramavtal med Lindbäcks byggnads, NCC och Skanska. Sabos medlemmar kan utnyttja avtalet

strukturen förblev relativt oförändrad. När den rationella byggproduktionen utvecklas från villamattor till punkthusplättar sker dä remot något mycket mer grundläggande: en användbar byggsten slår på fel plats sönder stadsstrukturer på ett förödande sätt. Förutom färg finns det också två struk turella egenskaper hos Kombohus plus som kan påverkas: höjden och tjockleken. Dessa kan ökas tills parkeringsbehovet tar emot, tills den omgivande, hårdgjorda marken börjar bli mättad med parkerings platser och förråds och sophus. Yteffektiviteten har som konse En användbar byggsten slår på kvens att husen bara har en ut fel plats sönder stadsstrukturer sida, inte en fram och baksida, och alltid lägenheter på botten våningen. Punkthusen står likt på ett förödande sätt. havstulpaner i virvlande vatten. I en hyfsat riktningslös och rymlig för att bygga för det oslagbara priset av grönska är detta kanske utmärkt, men 13 000 kronor per kvadratmeter (2013 års i intensivt använda delar av staden, där be pris, enbart husentreprenad): ”Genom att hovet av skillnad mellan offentliga flöden byggbolagen upprepar produktionen av och privata revir är påtagliga, där blir samma hus flera gånger kan de få en be punkthuset ofta en rumsligt felaktigt. tydligt kostnadseffektivare produktion utan Men hallå, säger någon, det här är bara att kvaliteten försämras.” Det här kan bli ett välkommet långfinger mot de delar av ordentligt fel. arkitektskrået som ännu inte blivit av med Vandringen från platsspecifikt till univer sin hyperkänslighet? Här går ju äntligen sellt byggsystem har vi sett tidigare inom allmännyttan samman och får ned priserna, småhusindustrin. Men man ska då komma gör billiga bostäder möjliga för breda grup ihåg att typvillorna inte kom att förändra per. Om det sker till priset av lite mindre villaområdenas rumsliga struktur. Husen för korrekt stadsbyggnad och avsaknad av arki lorade kanske sin själ när de blev bulkigare tektonisk finess, so what. Låt finsmakarna, och kom att med sin nostalgiska längtan efter äkthet och handla mer skräddarsydda lösningar, fortsätta att ta om yta än hand om de burgnas bekymmer, så fixar de omsorg. Men stora byggarnas F&Uavdelningar samhällets 20 den rumsliga verkliga behov. ARKITEKTUR · 7/14

→

Jo, men man ska vara försiktig med att glädja sig åt kortsiktig tillfredsställelse över att ha klarat den årliga nybyggnadskvoten. På längre sikt kan felplacerade punkthus ha förödande konsekvenser för städers vitalitet och möjligheter att utvecklas. Ser man bara till den ekonomiska och tekniska rationalite ten i de enskilda objekten är Sabos Kombo hus kanske ett oslagbart koncept: ”once size fits all”. Men det krångliga, som så ofta, är att det finns plus och minus på kontot, som inte genast syns i de tilltalande Excelbladen. När punkthus planeras i lägen där stora flöden borde besvaras med blandstad och stadsrum med tydlig skillnad mellan offentligt och privat tar man stora risker. För centrala och i framtiden intensiva (rest)ytor är punkthu sen inget bra reparationsmedel! De lämnar efter sig en ärrvävnad som är svåranpassad när stadsmässigheten stiger, när behovet av lokaler och gatuliv blir påtagligt. Det här är fel byggsten för uppgiften. Strategier behöver tas fram för att be möta Sabos prisdumpning. I den rationella skogsindustrin ställs man inför valet mel lan snabbväxande gran eller tall. Bygg och miljönämnder och deras tjänstemän ges valet mellan fyra eller femspännare på fem till åtta våningar. Monokulturen inom skogs och jordbruk är vida ifrågasatt och det är dags att göra detsamma även när det gäller våra städer. Annars återstår enbart bullerregler och en och annan värnare av stadskvalitet som enda hinder innan punkthusen riskerar att bli nästa stadsbyggnadskoncept som man framöver kollektivt kommer att ångra. o PE R H AU P T Ä R A R K ITE K T O CH TE K N D R I S TA D S BYG G N A D.

LightSkin powered by Zumtobel

Med den integrerade LED-belysningen Schüco LightSkin ger du arkitekturen ett ansikte om natten. Designen har tagits fram i ett unik samarbete med Zumtobel och döljer såväl kabeldragning som ljuskällor. Produkten är mycket energieffektiv och har en unik strålvinkel som motverkar ljusföroreningar och ser till att ljuset hamnar på rätt ställen. Den är enkel att montera och med hjälp av färgtemperaturen kan du göra olika färgval!

www.schueco.se

”Får man inget svar blir man ju galen.” L IS A A P P EL GREN, INNE S Ä L JA RE, DA L O C

Att alltid vara tillgänglig när kunderna hör av sig, det kan låta som en självklarhet? – Man kan tycka det. Men vi får ofta beröm att vi är lätta att nå, så uppenbarligen är det mer än en hygienfråga. Och det är inte alltid era konkurrenter? – Det vågar jag inte uttala mig om. Men här på Daloc skulle ingen låta det ringa eller låta ett mail vara obesvarat. Det är en kulturfråga som sitter i väggarna. Vad betyder det? – Kommer man inte fram och det är angeläget blir man ju lätt galen. Det är ju bara att gå till sig själv… Så tillgängligheten är något som kunderna uppskattar i kontakterna med Daloc? – Det och att de får en egen kontaktperson både för trä- och ståldörrar genom hela processen. Världens bästa dörrar har världens bästa personal, alltså? – Ja ja… skriv det.

Dörren till vänster om Lisa är vår nya rostfria dörr S66 upp till korrosivitetsklass C5. Till höger syns brandskjutport S88. Väljer du dörrar från oss på Daloc får du alltid snabb och kompetent rådgivning och lösningar som garanterat fungerar. Ring oss på 0506-190 00 eller läs mer på daloc.se

Säkra dörrar

Överst. Ericssons tidigare kontors byggnad i Västberga vid Södertälje vägen i Stockholm, ritat 1968–74 av Anders Berg Arkitektkontor. Mitten. Förslag på tillbyggnad av Ericssonhuset av White arkitekter 2014. Nederst. Vattenfalls huvudkontor i Råcksta omvandlas till bostäder av Peab, färdigt våren 2015. Fasad och terrass. Arkitekter: HMXV. F O T O W I K I M E D I A (Ö V E R S T )

SPÅR AT

DAN HALLEMAR

Bo i 1960talet Ericssons enorma kontorshus vid Essingeleden i Stockholm har tömts och byggföretaget Alm Equity har tillsammans med Björn Ulvaeus ansökt om att få göra om det till bostäder. ”Vi planerar att bygga om hela fastigheten till 340 ungdomsbostäder eftersom det råder stor brist på bostäder för unga personer”, säger vd Joakim Alm till Dagens Nyheter. Fastigheten ska också byggas ut med ytterligare 240 lägenheter efter ett förslag från White arki tekter. Hela projektet kallas The Brick och doftar urban ungdom, de boende ska ”ha tillgång till gröna takterrasser och fickparker” och inomhus ska finnas ”gym, boulebana eller ett kafé”. Ytterligare ett av storstockholms klassiska 1960talskontor ska bli bostä der, nämligen Vattenfalls huvudkontor i Råcksta, ritat av Sven Danielsson och färdigställt 1964. Vattenfall har gjort som många andra stora företag och flyttat till nya kontorskluster med stadsambitioner. I Vattenfalls fall Arenastaden i Solna. En av Vattenfalls gamla 16 våningar höga kontors byggnader står i det som kallas Vällingby Parkstad och ska få 231 lägen heter under ledning av HMXV arkitekter. Råck16 kallar Peab projektet som ”erbjuder allt från paradvåningar med svindlande vyer till sällsynt yteffektiv compact living”. Kanske började den här nutidens bostadsromans med 1960talets repeti tiva kontorsfastigheter med Skatteskrapan i Stockholm som blev student bostäder. Att det är just studentbostäder i Ericssons kon torshus också är väl ett tecken En nutidens bostads på att cellkontoren lämpar sig som lägenheter åt dem som inte romans med kräver för mycket. Här växer, parallellt med 1960talets repetitiva rörelsen att bygga om gamla industrifastigheter till exklusiva kontorsfastigheter. bostadsrätter, som till exempel Oscar Properties i Stockholm satsat på, fram ett boende som tar avstamp i modernismens mest repeti tiva, skoningslöst storskaliga och materialmässigt brutala period. I Råck16 skryter man med att ”befintliga element som bärande pelare, spännande vinklar och stora glasytor att ge unik karaktär åt varje enskild lägenhet.” Vattenfall flyttar snart till Arenastaden. Även SEB lämnar sina gamla kontor, bland annat sin långa kontorsorm i Rissne (Rosenberg Arkitekter 1989–92). En ikon vid motorvägen, precis som Ericsson i Västberga. Vad som händer när SEB lämnar de 3 000 kvadratmetrarna 2018 är oklart. Men om trenden fortsätter kan vi kanske förvänta oss bostäder. En hel radda med små bullerutsatta studentceller i en orm vid vägen. o

→

23 7/14 · ARKITEKTUR

Skejtboardurbanism JARGO N G

JULIA SVENSSON · CL AE S CALDENBY

När skejtarna blir medelålders tar de över städer. Arkitekter gillar strama saker. Det ultimata samtida museet i Berlin.

Stram Ordboken säger att stram betyder spänd, stel, åtsittande; avmätt, högdragen, reserverad; enkel, återhållsam, spartansk. Arkitekter gillar stram arkitektur. För de flesta andra skaver ordet och får en att inte känna sig riktigt bekväm. Men kanske tycker man att det kan passa för arkitekter som vill leva i en egen värld. Mäklarjargongen föredrar stilren arkitektur, något arkitekter inte tar i sin mun. Två olika världar och två olika ord, men samma betydelse: det gäller att värna den goda smaken. Ingen ledig passform här inte. o

24 ARKITEKTUR · 7/14

I Philadelphia har städers vurm för skejtparker tagits till en helt ny nivå: skejtboardurbanismen. Denna nya form av urbanism – genomförd av medelålders skejtare på inflytelserika positioner – utmanar planeringen av stadens parker. Den nya parken Paine’s park kom till tack vare att Franklin’s Paine Skatepark Fund samlade in 4,5 miljoner dollar genom att uppvakta staten, staden och privata investerare. Samma sak har hänt i Portland där stadens centrum fått särskilda skateboardrutter, och San Antonio som fått ett Skate plaza-program. Bloggen Next City ringar in skejtboardurbanismens utmaning: att skapa offentliga rum som inkorporerar skejtarna – utan att ”skrämma bort mammor som är ute och går med sina barn”. o

Curerad konsumtion I senaste numret av Architectural review (oktober 2014) skriver Adam Sharr om David Chipperfields tillägg till Berlins klassiska kulturella centrum MuseumInsel – musei-ön. Chipperfield har ritat det som kallas James-Simon-Galerie och som ska stå klart 2015. Det som skiljer den här senaste byggnaden från de andra stora museerna på ön är att den inte har någon samling eller ens är ett museum. Däremot är den, menar Adam Sharr, en perfekt representant för vår tids syn på museer, ”det ultimata samtida museet”. Den är en stor foajé där man kan äta, handla och köpa biljetter. Den ska fungera som en portal in till de andra museerna som man nu kan besöka med en biljett, och blir därmed också den byggnad som ”brandar” de fem museerna ihop. De är inte längre magnifika enskildheter utan ett sammanhållet kvarter av museer. De är, hävdar Sharr, curerad konsumtion: ”Byggnaden innehåller alla möjligheter till handel utan att man behöver bekymra sig över det bekymmersamma uppvisandet av artefakter och deras märkliga mångsidiga tolkningar”. o

Hansen Millennium® – ett unikt fönstersystem För både renovering och nybyggnation. Uppfyller energikraven, de smala och smäckra profilerna ger liten profilyta och lågt U-värde. Fasta fönster, dolda integrerade öppningsbara fönsterbågar, dolda gångjärn. Runda fönster, valvbågade fönster samt fönster utförda med ej räta vinklar. Enkelglas, 2-glas och 3-glas.

Preconal Fasad AB Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61

Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på

www.preconal.se

tänk snabbt. tänk högt.

Unika lösningar för modernt träbyggande Moelven Töreboda gör det möjligt att bygga höga flervåningshus i limträ, massivträ och Kerto – snabbt och väderskyddat! Processen blir effektiv och kvadratmeterkostnaden sänks. Våra lösningar har dessutom tydliga miljöfördelar, är testade akustiskt och skapar stora möjligheter för arkitekten. Vill du vinna tid, tänk trä. Läs mer på moelven.se

limträ massivträ kerto

Nedan. Det vinnande förslaget i tävlingen om Uddevalla nya torg av Tomas Nordström och Annika Oscarsson.

HUR TÄNK TE NI?

Ska konstnärer lösa torgets problem? Carl Casimir om varför man inte bjöd in arkitekter i tävlingen om torget i Uddevalla. Uddevalla har just avgjort en tävling om stadens 500-åriga torg. Syftet med tävlingen var bland annat att få in mer liv i ett centrum som utarmats av extern handel, att lösa några av torgets rumsliga problem, och att lösa kopplingen mellan parken vid ån och torget. Dessutom skulle Uddevalla hamna på kartan. Fem prekvalificerade konstnärer tävlade. Hur tänkte ni som inte utnyttjade arkitektonisk kompetens? – Vi var särskilt ute efter att få en konstnärlig hantering av frågorna och det var också det vi fick resurser avsatta till. Det är inte säkert att arkitekter är bättre, säger kommunantikvarie Carl Casimir. – Idén om att göra något med torget har varit uppe länge. Extern handel har utarmat centrum. Människor har upplevt torget som igengrott och dött. Vi har haft parkering där som stängts av för torghandel en gång i månaden och ”knallarna” har inte haft elektricitet. Vi har också behövt en kiosk och en toalett. Dessutom var vi ny fikna på statusen på ledningar i marken under torget. Men framförallt ville vi lyfta staden. Kan konstnärer lösa sådana problem? – Ja, en del kan det, men det finns förstås också andra sätt att lösa några av dessa problem än med konst. Innan tävlingen tittade vi på en massa torg i Sverige vad konstnärer åstadkommit. Vi såg mycket bra, men vi ville ändå ha något annat. Något eget.

De placerar fyra musselformade bronsskulpturer i det högst belägna hörnet av torget. Musslorna kan öppnas och sprutar då vatten från en ”pärla” inne i musslan. Det ska de göra under en öppnings- eller vårceremoni. Förslaget föreslår också en tydligare markbeläggning, en identitetsskapande ornamentik, på torget samt en öppnare kontakt med parken intill. Tycker du att ni fått något eget nu? – Nja, men att vara helt unik är trots allt inte det viktigaste. Det viktiga är att torget kan användas för traditionella torgaktiviteter.

Det vinnande förslaget Mya Uddevallensis av konstnärerna Annika Oscarsson och Tomas Nordström utsågs till vinnare.

Om nu torget ska användas till traditionella torgaktiviteter, varför anlitar ni då konstnärer?

– Det finns ingen motsättning mellan traditionella torgaktiviteter och bra konstnärlig gestaltning. Visst, ibland kan vissa förutsättningar hindra total konstnärlig frihet, men ofta är det dessa utmaningar som gör det möjligt att skapa något riktigt bra. Finns det risker med att låta konstnärer förändra torg med uppgiften att ge Uddevalla en plats i rampljuset? – Det man skapar då riskerar självfallet att bli en dagslända. Vi ville göra en plats där besökare och Uddevallabor tycker om att fotografera sig på. Vi vill satsa på att utveckla det vi har av befintliga värden i Uddevalla. o G U N I LL A B A N D O LI N

27 7/14 · ARKITEKTUR

En skola att vara stolt över Mängder av dagljus gav skolan en ny karaktär

Släpp in dagsljuset och skapa ett hälsosamt och energieffektivt inomhusklimat. VELUX takljusmoduler erbjuder unika lösningar för offentliga och kommersiella byggnader. Den rena och tilltalande formen är konsekvent och utan kompromisser. Modulariteten förenklar såväl ritningsarbetet som installationen – men skapar också möjligheter: Sortimentet är omfattande. VELUX takljusmoduler är verktyget för en miljö med mängder av dagsljus, god ventilation och hög energieffektivitet. För mer information (och hela storyn om Sågbäcksgymnasiet): velux.se/takljusmoduler

Takljusband 5-25°

Nordljus 40-90°

Ryggås 25-40°

Ryggås vid 5°

Atrium takljusband

Atrium ryggås

Takljuset blev nyckeln till “ den positiva förändringen Hans Almgren, rektor Sågbäcksgymnasiet, Huddinge

VELUX takljusmoduler

“

Höger. En förebild: Lina Bo Bardis Museo de Arte de São Paulo, MASP (1968). F O T O P E D R O KO K

VAD B Ö R G Ö R A S?

Ana Betancour om Arkitektur- och designcentrum:

→Skapa en viktig aktör som bryter ny mark Nu avgörs Arkitekturmuseets framtid. Ett arkitekturmuseum skulle kunna bli en katalysator för nya arkitektoniska uttryck och experiment.

”Arkitektur- och designcentrum/Arkitekturmuseet skulle kunna bli en dynamisk plats och en viktig aktör i den offentliga debatten inom stadsbyggnads- och arkitekturområdet. En kulturinstitution som kan fungera som en plattform och verkstad för nya experimentella idéer, stadsbyggnads- och arkitektoniska uttryck, samt nya kulturyttringar. En katalysator i samhälleliga stadsutvecklingsprocesser – som aktivt deltar i sociala, kulturella och politiska processer. Detta skulle kunna förverkligas genom en mångfald av aktiviteter; från den mer etablerade gängse formen av utställningar, seminarier och föreläsningar, till mer aktivt deltagande i experimentella pilotprojekt, en plats för etablerande av nya och alternativa praktiker. Ett rum för många olika kulturella uttryck, korta och långsiktiga projekt i samarbete med en mångfald av aktörer. Det är dock mycket som skulle behöva förändras. Den viktigaste i diskussionen är att ge möjlighet för en omdefinition av kulturinstitutionernas roll i samhället. Att problematisera och vidga förståelsen av stadsbyggnad och arkitektur utifrån ett bredare perspektiv, i förhållande till social och kulturell kontext. Att lyfta frågeställningar om hållbarhet i samtida kulturyttringar och arkitektrollen i dagens samhälle. Arkitektur- och stadsbyggnad är del av samhällsutvecklingen, och kulturinstitutionernas roll starkt länkad till demokrati-

frågor: För vem är institutionerna? Vilka grupper får komma till uttryck? En mötesplats för kunskapsutveckling och individuell och kollektiv dialog. En ny chef bör vara en person med kompetens i ledarskap och stark ämneskunskap, vara nytänkande, och kunna skapa en fungerande arbetssituation för medarbetarna. Verksamheten bör satsa på att utveckla en gemensam vision för en ökad kunskap om människans samspel i samhället och miljön. Att på allvar reflektera, diskutera och utveckla alternativa vägar till ett ekologisk och socialt hållbart samhälle. Dessa frågor präglar redan dagens arkitekturdebatt, men centralt är att skapa möjlighet till aktiv folkbildning, forskning och kunskapsuppbyggnad i ämnesområdet. Utgångspunkten bör vara ett långsiktigt utvecklingsarbete, och se verksamheten som en ständig utforskning av frågor om kulturell representation, kulturinstitutionernas roll i detta, och vilka grupper som är representerade; av vem och för vem? Vem gör dessa val och hur går de till väga? Vilken roll kan konstnärliga och rumsliga praktiker spela för social, rumslig och politisk förändring? Det finns möjligheter att utforska och experimentera med olika uttrycksformer; allt från podcast och musikdramatik till 1:1-prototyper. Det finns många förebilder, både historiskt och i vår samtid,

i Sverige och i världen på kulturinstitutioner som brutit ny mark; The Romanian Peasant Museum, Laboral, Les Laboratoires d’Aubervilliers, Museu da Maré, PS1, Tabakalera, Walker Art Center, Ex Teresa Arte Actual, med flera. I början av 2000-talet blev MACBA i Barcelona en viktig plats för möte mellan konstnärliga praktiker och sociala rörelser. Genom workshops, seminarier och att erbjuda arbetsplatser blev institutionen en grogrund för några av de mest tongivande konst- och mediakollektiven i Barcelona. MASP av Lina Bo Bardi i São Paulo på 1960-talet är ett annat bra exempel, med sin strävan att visa att konst och kultur är en del av vardagen. Museo Universitario del Chopo i Mexico City har från 1970-talet till i dag varit en plats för subkulturer och marginaliserade grupper i samhället, som HBTQ-rörelsen. I Sverige har vi bland annat konsthallarna Konsthall C, Tensta Konsthall i Stockholm och Röda Sten i Göteborg. Platser för forskning och skapande med resurser för experiment, möten mellan olika konstformer, praktiker och samhället – platser med en lokal förankring och en internationell utblick.” o A N A B E TA N CO U R Ä R PRO FE S S O R I S TA D S BYG G N A D PÅ CH A LM E R S. I JA N UA R I 2015 TI LLTR Ä D E R H O N S O M R E K TO R V I D U M A , U M E Å A R K ITE K TU R S KO L A . B E R ÄT TAT FÖ R J U LI A S V E N S S O N.

29 7/14 · ARKITEKTUR

Välkommen till Philips Lighting Experience Lounge den 25 eller 26 november

Heaven & Hell Armaturskaparduon Aasa & Wiberg presenterar sitt dagliga arbete där de spånar fram, konstruerar och slutligen bygger alla sina unika armaturer för hand. Det blir dessutom en exklusiv förhandsvisning av deras senaste verk ”Obscurum - Black Metall and 666”. Straight from hell and made by hand! Ljusentusiasten Svante Pettersson berättar om arbetet med sin kommande bok ”See The Light”. Boken är ett inspirationsalster om ljus, ljusfilosofi, ljusdesign och konsten att lära känna sitt eget synsinne. Detta och mycket mer får du uppleva i Philips Lighting Experience Lounge. Välj den dag som passar dig bäst och anmäl dig redan idag!

Program: Heaven & Hell VI BJUDER PÅ LUNCH. LJUSETS VERKTYG OCH TRENDER. Louise Åkesson, Marketing Manager LJUSVERKTYGENS INSIDA OCH DESIGNMÖJLIGHETER. Gunnar Moberg, Technical Specification Manager SEE THE LIGHT. Svante Pettersson VI BJUDER PÅ FIKA. OBSCURUM – BLACK METAL AND 666. Aasa & Wiberg PHILIPS LIGHTING EXPERIENCE LOUNGE IN ACTION.

DATUM: 25 eller 26 november (samma program båda dagarna) TID: 12:00–15:30 VAR: Knarrarnärgatan 7, Kista Entré OSA! Senast den 14 november till: vanessa.vargas@philips.com (Antalet platser är begränsat)

*SLUTNA RUM

TEMA

* BOSTADSGLAPPEN

32 ARKITEKTUR 路 7/14

Glappen på bostadsmarknaden kan fyllas med innovativ arkitektur. Om man vågar tänka stort på nya sätt. IDÉ

DAN HALLEMAR

Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar. Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medi anvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mit ten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. Det står att läsa i Boverkets marknadsrapport för september i år. I Uppsala är motsvarande siffror 24 000 respektive 20 700. I Gö teborg är de 22 200 respektive 15 000. I Malmö 15 700 respektive 14 000. Om räntan skulle höjas till 5,5 % – vilket är det många banker räknar med för ett lån – skulle siffrorna i Stockholm vara 42 900 respektive 26 100. I Uppsala 33 900 respektive 29 400. I Gö teborg 30 900 respektive 20 400. I Malmö 20 100 respektive 15 300. Fler siffror: 57 % av alla mellan 20–29 år har en disponibel inkomst under 18 000 kr. 77 % av alla studerande har en dispo nibel inkomst på under 18 000 kronor. Slutsatsen är enkel, det byggs i princip inga bostadsrätter som studerande och yngre kan köpa. Det behövs alternativ för att fylla glappet mellan utbud och efterfrågan . Malmö tycks vara det enda alternativet. Till det kan vi lägga att 40 % av alla mellan 30 och 64 tjänar under 18 000 i månaden. För att ytterligare komplicera den här ekvationen så är siffrorna ovan beräknade på att man lägger en tredjedel av dis ponibel inkomst på boendeutgift och att man lånar till hela beloppet. Det vanliga är att man behöver kapital för att köpa, vilket 80 % av alla under 35 saknar, enligt siffror från Veidekke. I grafiken på sid 36–39 redovisar vi fler glapp

33 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

i bostadsmarknaden. Det handlar om hur trångboddheten ökar i Stockholms miljonprogramsområden, platser där få bygger men där det finns gott om plats att bygga, medan den minskar i många andra delar av staden. En tydlig bild av den orättvisa fördelningen av rum i staden. Större ytor, mer plats, bättre bostadsstandard i de rika delarna avsatsen, trängre och mindre plats i de fattiga. Helt i enlighet med den analys som Ola Nylander gör på sidan 48 att vi tycks vara tillbaka på en bostadsmarknad som liknar den vi hade före 1930. Då fanns lösningar, vilka finns i dag? Det behövs bostäder, många bostäder, för de som i dag efterfrågar men inte kan få en bostad. Men hur? I den holländska arkitekturtidskriften Volume nr 9/2009 diskuterar man möjligheten att bygga mycket för många. Under rubriken ”Blockbuster” skriver redaktören Arjen Oosterman att det holländska bostadsbyggandets inriktning på att arbeta med ”stora siffror” under efterkrigstiden helt övergått till att handla om den individuella designen, den livsstilsspecifika produkten, små siffror i varje projekt. En av frågorna de ställer är om det i vår tid har blivit omöjligt att tänka i stora siffror och om den extrema individualismen är hållbar och om det går att lära sig något från ”mass construction”. Och: kan vi lära oss av att bygga i ”små siffror” men planera för större? De lyfter fram att Norden och forna östblocket har större andel av det de kallar ”the block”, som är vad man på bostadsbyråkratiska kallar flerbostadshus byggda i stor mängd, till skillnad från småhus. Bart Goldhoorn och Alexander Sverdlov menar i samma nummer att man måste hitta en lösning på just ”the block” nivån, komplex av flerbostadshus. Då blir det viktiga att tänka på, menar de, rimliga priser, byggprocess, produktionshastig het, volym, flexibilitet, föränderlighet och repetition men också för att anpassa dem till vår tid: Differentiering, diversifiering, användarinflytande och frihet. Hur kan man kombinera fördelarna med massproduktion med det skräddarsydda? Mötet mellan paternalism och individualism. Ett av deras svar är kopierandet. Historiskt menar de har städer alltid byggts på att man kopierar det som redan finns. Med många original som kopieras behöver inte kopierandet bli monotont. Finns det, undrar de, något mellan de kapitalistiska kraven på det individuella (24 arkitekter ritar 40 lägenheter var i en stadsdel för 1 000 människor) och de stora monotona byggprojekten från efterkrigstiden? Deras svar: låt de 24 arkitekterna göra sina 40 lägenheter, men låt dem sedan bli copyrightbefriade modeller som kan kombine ras och sättas ihop på olika platser på tomter med samma storlek. Om grundtypologierna, också för hur man formar ett helt kvar ter, blir fler skulle resultatet blir en intressantare stad som kan möta de olika förväntningar som finns på boende, istället för att det stämplas ut samma bostadsrätter i samma kvartersform över allt, det som Tomas Lauri kallar den monokulturella staden (s 60).

34 ARKITEKTUR · 7/14

Det finns ett exempel på massproduktion och variation i detta nummer, Kjellander Sjöbergs småhus i Fittja (s 70). Ylva Frid beskriver projektet: ”Rationaliteten är längre driven än någonsin. Sjöterrassen rymmer en rad olika bostadstyper, som på ett lekfullt sätt flätats in i varandra: radhus, parhus och små lägenheter som nås via trapphus. Allihop är uppbyggda av en enda elementtyp, som kombinerats i bredd och höjd till olika byggnadsstorlekar.” Här finns också en kommun som ställer krav

Nedan. Smart-price house för bostadsmässna IBA i Hamburg 2013 av BeL Associates. Plan för färdigbyggt hus till vänster och skräddarsytt av de olika köparna till höger.

på kostnader, och som upplåter mark till rimligt pris till exempel. Tjänster och gentjänster. Arkitekturen blir ett sätt att sy ihop det möjliga, som Ylva Frid skriver: ”Det tekniska har tonats ner. Fram träder en vardagsarkitektur, som visar att kvali tet skapas av omsorg om de medel som står till buds, snarare än tillgång till stora resurser”. Men Sjöterrassen är ett väldigt litet projekt. Precis som det andra typologiskt intressanta bokal och loftgångshuset i Hovås (s 80) liksom det innovativa Snabba hus som vi pratar med An dreas MartinLöf om (s 40). Om man ska hantera glappet mellan det som byggs och det som egentligen efterfrågas måste man upp i mycket större volymer. Kanske kan de här små projekten fungera som prototyper – som kollektivhuset gjorde 1934 (s 98) eller som de första stjärnhusen (s 99). Typologier som så små ningom kunde dupliceras och mångfaldigas. Ett annat litet exempel som kan vara inspirerande i större omfattning dök upp på den internationella bostadsmässan IBA i Hamburg förra året. Projektet var en del i tävlingen Smart-price house och heter ”Grundbau und Siedler”, av BeL Associates. Målet var en byggnadskostnad för 8 000 kronor/kvadratmeter. Deras resa mot det här innovativa projektet, har de berättat, började med att de åkte ut till en av Kölns 1960talsförorter, ett ”block”.

FAK TA

ANTAL BOSTÄDER HYRESR ÄT TER

Vad de såg där i ett one size fits allprojekt var också olika enskilda uttryck, som att balkongerna hade börjat byggas om, hur man hade börjat böja det befintliga, skräddarsy det som går att skräddarsy. BeL hämtade också inspiration från informella bosättningar och drivkraften bakom dem. Påhittighet, fyndighet, arkitektur utan arkitekter. Deras förslag – som är en välisolerad variant av Le Corbusiers öppna dominostruktur – var att låta de boende bestämma vilken standard och vilka planlösningar de vill ha. Man köper sin lägenhet på en DIY-superstore, får med en manual på 200 sidor, och material. Huset eller strukturen man köper saknar väggar men har smart dragna installationer. Balkongerna som sätts upp fungerar som byggställningar för byggandet. De boende formar och bygger sina lägenheter (som är mellan 35 och 100 kvadratmeter). Ett öppet adderbart neutralt rutnät – kan kombineras i oändlighet – där glappen fylls ut av individer. Ett tankesätt som fungerar också när man förändrar befintliga kon tor till bostäder (som på s 23). En grundläggande ordning på nån sorts byråkratisk struktur nivå kombinerad med frihet och gör det själv anda. Ett miljon program för vår tid byggs både av repetition och differentiering. Så fyller man alla de olikheter som ryms i glappen. o

B o s ta d s g r a f i ke n f ö r k l a r i n g BRUT TOARE A

BYGGARE A

4 850 kvm

900 kvm

Till bostadsprojekten på kommande sidor finns en jämförande grafik. Det grå visar det största fallet, det röda det aktuella projektet.

ENERGI

62 KWh/ kvm

BOARE A

3 830 kvm

Exemplet ovan är hämtat från brf Alfa i Johanneberg i Göteborg av KUB arkitekter (se sid 84)

KOSTNAD ** EXPLOATERINGSTAL*

1,53

TOMTARE A

21 100 kr/kvm

3 165 kvm

Bruttoarea delat med tomtarea. Kostnad inklusive byggherrekostnad, men exklusive tomt. Anger i de flesta fall bruttoarea/kvm. I vissa fall har siffrorna justerats för att bli jämförbara, bland annat på grund av omfattande biutrymmen. *

35 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

Vem bygger man för? Bostadsmarknaden i Sverige präglas av glapp: 1 MARKNADSGL APPET. Det byggs för en liten del av dem som efterfrågar bostäder 2 L ÄGESGL APPET. Det byggs nästan bara i de mest attraktiva lägena. 3 BOENDEFORMSGL APPET. Kostnaden för nya bostäder är egentligen ett pris som inkluderar vinster. Ett pris som är högre för bostadsrätter än för hyresrätter. Därför byggs fler bostadsrätter.

Boendetäthet Stockholms län. Förändring från 1997–2009. Kartan ur en kommande rapport av WSP på uppdrag av Veidekke och Stockholms Han delskammare.

36 ARKITEKTUR · 7/14 4/14

1 MARKNADSGLAPPET VARFÖR?

DETTA HAR HÄNT Om man ser på den karta över Stockholm som arkitekt- och ingenjörsföretaget WSP har tagit fram på uppdrag av Veidekke (vänster) ser man hur boendetätheten har förändrats i Stockholms län mellan 1997 och 2009. Boendetätheten här räknad som antal kvadratmeter boyta per invånare. Man ser hur staden rumsligt har kluvits mellan de som bor på större och större ytor – eller samma – och de som bor trängre och trängre. Den totala boytan i Stockholms län har dock vuxit nästan exakt lika snabbt som befolkningen under den studerade perioden. Tore Englén på WSP förklarar det som att problemet inte är att vi har för liten bostadsyta i Stockholm utan att den är ojämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper. De rika bor stort och de fattiga bor trångt. Ett dilemma är att det största bostadsbehovet finns i grupper där inkomsterna är för låga för att kunna driva efterfrågan på nyproducerade lägenheter. I annan bearbetad statistik från WSP syns befolkningstillväxten i Stockholms län (bild nedan över inflyttarna). Politiker i Stockholm älskar att säga att det kommer två busslaster människor till staden varje dag. Som en bild av tillväxt. Den här studien visar att på de här bussarna sitter 40 % nyfödda barn och 50 % nyanlända flyktingar. 10 % kommer från andra delar av Sverige. Men bilden som målas upp är trots det den av busslaster med nyutexamine-

M A R K N A D E N (R I K E T) 22 % Barn (0–19 år). Köper inte bostäder.

22%

rade akademiker eller studenter som behöver små studentbostäder. Människor med stor köpkraft eller unga med hög flexibilitet. När det i själva verket är personer som inte alls kan efterfråga det som byggs i dag. Ännu en del av glappet mellan vad som byggs och vad som egentligen behövs (bild nedan över marknaden). 70 % av hushållens förmögenheter finns hos människor över 65 år, berättar Lennart Weiss på Veidekke på Stockholm Business Arena men konstaterar också att drivkraften hos dem att flytta är svag, på grund av ofta låga boendekostnader, skattelättnader i boendet som ROT och skatten på försäljning av bostad, den så kallade flyttskatten – en latent skatt som är i snitt 350 000 kronor per småhus i landet och i Stockholm 880 000. De är alltså i liten utsträckning en del av bostadsmarknaden. Liksom de unga vuxna (20–29 år) eftersom 80 % av dem saknar kapital för att köpa bostad. Bostadsmarknaden rör sig i ett mycket smalt spektrum av konsumenter, där priserna pressas upp. Risken för bostadsbolagen är att om de bygger mycket pressas priserna. Det är en av orsakerna till att det – enligt en undersökning Sweco gjort – finns färdiga detaljplaner för 71 800 bostäder i våra största kommuner. Där man kan börja bygga nu, men ingen bygger. En anledning kan vara att marken ligger på platser där man inte kan få ut samma höga pris som på bostäder på mer centrala tomter.

14 % Unga vuxna (20–29 år). 80 % av dessa saknar helt kapital.

14%

18 % Tjänar mindre än 18 000 kr/mån (30–64 år).

18%

1991 avslutade Sverige en era av aktiv bostadspolitik med statliga subventioner och allmännyttan som bostadsbyggandets grund. Det var helt eniga politiker som genomförde förändringen. Man hade analyserat subventionspolitikens svagheter. Den gynnade dem som ägde bostäder, den ökade byggkostnaderna och ansträngde statens då svåra finanser. Man överlät då bostadsbyggandet helt till marknaden. Problemet, har det visat sig, var att man avvecklade en gammal politik utan att ersätta den med en ny. Den boendeform som drabbades hårdast var hyresrätten. Det har under den tiden fram till i dag inte byggts så få bostäder i Sverige sedan 1930-talet (se också Ola Nylanders artikel på s 48). Det här har lett till att bostadsbyggandet framför allt har skett i de mest attraktiva lägena i de stora städerna. Skillnaden mellan priser i de mest attraktiva lägena i söder och de mer perifera har också ökat. Men betalningsviljan i de perifera lägena är så låg att byggherrarna inte kan få lönsamhet i de projekten. Tidigare i historien har staten ansett det nödvändigt att investera i bostadsmarkanden, antingen genom direkta subventioner eller genom skattelättnader eller direkta bidrag. I dag är de enda subventioner på boende som finns de ROT- och ränteavdrag som kan göras när man köper eller renoverar en bostad. Många bedömare menar nu att det är dags att slutligen ersätta den avvecklade bostadspolitiken med något annat än marknaden.

27 % Tjänar mer än 18 000 kr/mån (30–64 år). Bostadsmarknadens främsta målgrupp.

19 % Kvar i befintligt boende pga skatteregler (65+ år). 70% av hushållens förmögenheter.

19%

27% K ÄLL A: SCB

I N F LY T TA R N A (S TO C K H O L M) 40 % av Stockholms nya invånare är nyfödda.

10 % kommer från andra delar av Sverige.

50 % är nyanlända flyktingar.

37 4/14 · ARKITEKTUR K ÄLL A: WSP. BEARBETNING AV DATA FR ÅN OMR ÅDESDATABASEN TILLVÄ XT, MIL JÖ OCH REGIONPL ANERING/STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING

* B O S TA D

2 LÄGESGLAPPET

DETTA HAR HÄNT Byggnadsprisindex (BPI) mäter prisförändringar för bostadshus rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Det är priset för den färdiga produkten som mäts, priset inkluderar vinst och produktivitet. SCB har nyligen kritiserats för mätfel i BPI. Man har troligen överskattat den redovisade uppgången, menar forskare på KTH.

SEK 220

190

160

Produktionskostnaden är den faktiska genomsnittskostnaden alltså beställarens samtliga kostnader. I stort sett genomgående ligger den indexerade produktionskostnadskurvan över motsvarande BPI-kurva, vilket tolkas som att det faktiska byggandet har haft allt högre kvalitet och i högre grad skett i storstadsregioner och centralt.

VARFÖR? 130

100 2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

Flerbostadshus - Byggnadsprisindex Flerbostadshus - Indexerad produktionskostnad per kvm

Kurvorna i den här statistiken visar att lägets påverkan på produktionskostnaden har ökat sedan 2006. Byggandet sker i allt högre utsträckning i attraktiva lägen i stora städer. Till det här kan man lägga att det enligt en undersökning som Sweco gjort finns 71 800 bostäder i byggklara detaljplaner i 25 kommuner

de undersökt. Det innebär att det finns gott om färdig mark att bygga på men att det är mark där byggbolagen inte kan ta ut samma vinster i projekten. Det är det som är lägesglappet: byggbolagen bygger inte där och när det behövs utan där de kan ta ut störst vinst. Vilket också håller priserna uppe.

K ÄLL A: BOVERKET

3 BOENDEFORMSGLAPPET

DETTA HAR HÄNT Produktionskostnaderna – som ju är ett pris, se motstående sida – har hela perioden varit högre inom storstadsområdena än i övriga riket. Skillnaden har varit ganska stabil för bostadsrätter men minskat för hyresrätter. Produktionskostnaden har ökat mer för bostadsrätter än för hyresrätter under de

SEK (netto) 50000

37500

senaste tolv åren. I inledningen av perioden var produk tionskostnaderna ungefär desamma för bostadsrätt och hyresrätt inom storstadsområdena. 2012 hade produktionskostnaden blivit 54 % högre för bostadsrätter än för hyresrätter i storstadsområden och 49 % högre i landet som helhet.

VARFÖR? 25000

12500 2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

Riket - Hyresrätt Riket - Bostadsrätt Storstadsområdena - Hyresrätt Storstadsområdena - Bostadsrätt 38 ARKITEKTUR · 7/14

K ÄLL A: BOVERKET

Att produktionskostnaden – egentligen priset, se motstående sida – dragit iväg för bostadsrätter men inte för hyresrätter visar hur glappet mellan boendeformerna har ökat. Det går inte att tjäna lika mycket pengar på hyresrätter som på bostadsrätter. År 2000 hade man alltså samma produktionskostnad – pris – för en bostadsrätt som för en hyresrätt. Nu har vinstuttaget på bostadsrättsproduktionen ökat. En trolig

orsak till det är att vi fortfarande har reglerade hyror, medan prissättningen på bostadsrätter är fri och beroende på läget (se ovan). En del av den stora skillnaden mellan upplåtelseformerna kommer från stora skillnader i markpris. Skillnader som kan bero på att bostadsrätter oftare byggs centralt – högre pris – men det kan också bero på att markägaren tar ut olika pris beroende på vad som ska byggas på marken.

Kostnaden är ett pris Sverige har höga byggkostnader sägs det, men den statistik som förs är inte en statistik på kostnader utan på marknadspriser. Här ingår alltså även alla vinster i mellanleden. Detta enligt Boverkets rapport ”Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse”.

Totala produktionskostnaden SEK (netto) 40000

30000

20000

10000 1994

1996

1998

2000 2002

2004 2006 2008

2010

2012

Total produktionskostnad/lägenhetsarea, kr Byggnadskostnad/lägenhetsarea, kr K ÄLL A: BOVERKET

Den totala produktionskostnaden har ökat med 194 % under perioden, enligt Boverket. Orsaken till att produktionskostnaderna ökar är många och komplicerade. Den regionala fördelningen har betydelse liksom valet av upplåtelseform. Den genomsnittliga produktionskostnaden per kvadratmeter ökar, enligt Boverket, om bostadskostnaden förskjuts mot byggande av bostadsrätter i storstadsområden. Öven markprisernas ökning påverkar. Både begreppen total produktionskostnad och byggnadskostnad signalerar att det handlar om kostnaden för att producera bostäder, men i själva verket är begreppen missledande då det handlar om priser och inte om kostnaden för att producera. Det som mäts är priset som kunden betalar och i detta ingår inte bara kostnader utan även vinster i en rad olika mellanled. Produktionskostnaden är således lika med det pris en köpare betalar för ett småhus eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för hela fastigheten inklusive byggnaden. Om det går att ta ut ett högt pris av slutkunden till följd av hög efterfrågan i förhållande till utbudet kan underleverantörer i sin tur höja sina priser.

Markprisökningen SEK (netto) 8000

4000

2000

0 1994

1996

1998

2000 2002

2004 2006 2008

2010

2012

Markkostnaden har stigit med 555 % sedan 1994 (till 7 793 kronor per kvadratmeter 2012). Relativt sett ökar markkostnaderna mer än byggnadskostnaden och påverkar den totala produktionskostnaden i allt högre grad. SCB:s statistik uppvisar en stor skillnad mellan markkostnaden för bostadsrätter och för hyresrätter. För bostadsrätter var den 10 066 kronor per kvadratmeter lägenhetsarea, medan den var 3 401 kronor för hyresrätter 2012. Markkostnaden för hyresrätter var således en tredjedel av den för bostadsrätter. Motsvarande jämförelse för 1998 visar att skillnaden då var betydligt mindre och att kostnaden för hyresrätter var 60 % av den för bostadsrätter (Sveriges byggindustrier, 2013).

Markkostnad/lägenhetsarea, kr K ÄLL A: BOVERKET

39 ARKITEKTUR · 7/14 4/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

40 ARKITEKTUR 路 7/14

REP O RTAGE

JULIA SVENSSON

Jakten på den billiga bostaden De är snabba, de är billiga och de förökar sig. Andreas Martin-Löf har ritat Svenska Bostäders nya satsning på lägenheter för ungdomar – flyttbara modulbostäder som inte kräver bygglov. Julia Svensson besöker prototypen i Knivsta och undersöker vad som görs för dem som inte kommer in på bostadsmarknaden.

Skyltar med rosa text reser sig på Norr Mälarstrand i Stockholm. ”Snabba hus – mobila hyresrätter för unga vuxna”. Det är inte svårt att locka förbipasserande att titta på bostadsmodulen. Det är några veckor före valet och valaffischerna fiskar röster genom att utlova 140 000 nya hem bara i Stockholm. Bostadsbristen i Sveriges växande städer är akut. Särskilt behövs billiga lägenheter för de 300 000 unga vuxna som söker egen bostad. 80 procent av alla mellan 20 och 29 år saknar eget kapital. Dessutom bjuds besökarna till Snabba hus på wraps som intas i snålblåsten. För Snabba hus, ett samarbete mellan nätverket jagvillhabostad.nu och Svenska bostäder, är lösningen moduler, stapelbara hyreslägenheter som kan byggas med tillfälliga bygglov och även tål att flyttas ett par gånger. Arkitekten bakom husen är Andreas Martin-Löf, vars firma har kontor strax intill, med utsikt över fjärden. – Snabba hus har blivit en snackis. Jag har fått mitt första hatmail! Men bra arkitektur ska väcka känslor. Andreas Martin-Löf ställer fram fyra modeller på mötesbordet intill fönstret. Visningslägenheten på Norr Mälarstrand är en långsmal etta på 32 kvadrat. Den har rymligt badrum, en sovalkov samt ett vardagsrum med kök med ett stort fönster och en smal balkong. Med det här läget, intill Riddarfjärden, är 4 800 kronor i hyra knappast ett nedköp. Men det är inte här den kommer att stå. Lägenheterna tillverkas på fabrik av sandwichelement och staplas in i en bärande prefabricerad betongstruktur, likt flaskor i ett vinställ. Att lägenheterna och stommen kan byggas samtidigt gör att byggtiden förkortas. Det behöver inte ta mer än åtta veckor från första spadtag till inflyttningsklart hus. Mellan lägenheterna finns en luftspalt, samt i gavlarna isolerade betongelement, på grund av energi- och ljudkrav samt för stabiliteten.

Andreas Martin-Löf är kanske mest känd som arkitekt för sina arbeten åt Oscar Properties, dels omvandling av Stråhattsfabriken i Stockholm till konceptuella bostadsrätter, dels det experimentella bostadskvarteret HG7 i Hammarby Sjöstad. Initiativet till modulbostäderna, berättar han, togs för ett par år sedan av Jan Pettersson, Manne Bouveng och Sam Bonnier. Två var i bygg- och plåtbranschen. Den tredje kunde gå in med lite kapital. Deras idé var att bygga snabbt och helt prefabricerat. – De hade hört talas om oss för att vi alltid jobbat med udda projekt – vi gör inga tunnputsade bostadslimpor i närförort. Bostadslösheten bland ungdomar var, när jag satte mig in i den, långt värre än jag hade anat. Så startades företaget Junior Living, som blivit upphandlade av Svenska Bostäder för att bygga upp till 1 000 lägenheter i Stockholm, vid trafiknära lägen i Råcksta, Västberga och Norra Ängby. – När vi för något år sedan skulle testa vår idé var det ingen som ville anvisa oss mark. Exploateringskontoret i Stockholm gav kalla handen. Men Junior Living fick en markanvisning i Sågenområdet av Knivsta kommun, mellan Uppsala och Stockholm. Hösten 2012 var avtalet klart och redan till julen samma år var den första testmodulen färdig, det verkliga bygget i Knivsta började i vintras. På bara sex månader har det uppförts 124 inflyttningsklara bostäder. Allt har sålt slut direkt till priser mellan 500 000 och 800 000 kronor och en avgift på 2 000 kr. Andreas Martin-Löf går runt en av huslängorna, in på den kringbyggda gården. Här finns gräsmatta och en uteplats. – Fasaden mot gården är medvetet repetitiv, vilket har väckt känslor hos en del grannar.

41 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

42 ARKITEKTUR 路 7/14

Vänster. ”Att realisera det här projektet är roligt att göra. Det blir en blåslampa för andra företag”, säger Andreas Martin-Löf. Nedan. Andreas Martin-Löf och Janet André. FOTO ANNA SIMONSSON

FOTO ANNA SIMONSSON

FOTO LINUS ME YER

Föregående uppslag. Andreas Martin-Löf har tagit trappan upp i de nybyggda modulbostäderna i Knivsta. Här rundar han hörnet mellan två loftgångar.

Från gården syns också den ljusa vind-, ljud- och klimatskyddande polykarbonatpanelen, som kantar loftgångarna och pryder husets fasad mot utsidan. – Loftgångshus har lite dålig klang. Men vi gör ett fritt konstverk med loftgångssidan, som utgör fasad mot gata. En gestaltning som sätter loftgången i en 2000-talskontext. Fasaden kan varieras mellan de olika projekten – den är möjlig att göra mer konceptuell. Porten in i trapphuset öppnas med hjälp av en kod. Den här trappan leder till loftgångarna i två av husen. Andreas MartinLöf visar vägen genom loftgången på femte våningen. Han demonstrerar armaturerna med tidningshållare vid varje dörr, som han ritat med en off-the-shelf-klämma från Biltema. Klämman fäster in i betongelementet i samma hål som användes då elementet restes på plats. På andra sidan loftgången finns en utrymningstrappa i gallerdurk med ett heltäckande räcke med en tunn gummilist överst. Balkongerna är i galvaniserat smide, liksom trappan. Alla smidesdetaljer har tillverkats i en fabrik i Bulgarien som tillverkar vägräcken. → Vi gör ett fritt konstverk – Det här projektet kännetecknas av bondförnuft, med med loftgångssidan, som logiska vardagslösningar. Vi är ett fåtal personer som gör att loftgången får en utvecklat det här under två års tid. Det kan jämföras med ny gestaltning, som passar systemet NCC Komplett, som kostade en miljard att utveckla i en 2000-talskontext. och sedan lades ner. – I svenskt lågprisbyggeri används rackiga material. Aluminiumräcken och tunnputsade fasader. Det blir en slags låtsasarkitektur. Men man kan i och för sig fråga sig hur länge vår fasad kommer att vara fin. Egentligen är det inte bara unga och studenter, utan alla de som av någon anledning inte kan ta banklån för att köpa en bostadsrätt, som är bekymret på den svenska bostadsmarknaden. Detta blev särskilt tydligt på konferensen

43 7/14 · ARKITEKTUR

T EOM ST AA VD INJETT XXX *B

44 ARKITEKTUR 路 7/14

Bildposition. Bildtext xxx

Vänster. Loftgångssidan har täckts med halvt genomsiktig vind-, ljud- och klimatskyddande polykarbonatpanel.

Överst. Fasaden, som ligger utanpå loftgångarna, har Andreas Martin-Löf Arkitekter gestaltat medvetet oregelbundet. Parkering sker i markplan under två av husen.

Mitten. Sängskåpet uppfällt och nedfällt. Intill sängen en specialdesignad teknikvägg. Lägenheterna har egen ventilation via ett litet FTXaggregat.

Nederst. Teknikväggen fortsätter och blir ett kök närmast fönstret. S A M T L I G A F O T O N Å K E E:S O N L I N D M A N

Bostadsmötet i oktober, som årligen anordnas av Institutet för bostads- och urbanforskning i Uppsala. Här talades det om den ökande trångboddheten i miljonprogrammets områden. Ett annat problem som nämndes var kommuner som maxar markpriserna så att det omöjligt går att bygga billigt på attraktiva platser. Professorn i statsvetenskap Anders Lindbom diskuterade möjliga lösningar för låginkomsttagare. Han undrade vem som ska betala för att de bolag som förvaltar allmännyttan inte lagt undan pengar för miljonpro- → Jag blir glad av att grammets renovering – och jobba i ett sammanhang hyrorna efter renoveringen därför riskerar stiga med där det finns en sådan 50 procent? Han tog upp frågan om sociala bostäder doer-mentalitet. i Sverige. Ska vi ha sådana? Eller är det bättre att subventionera nyproduktion och satsa på bostadsbidrag? Enligt Lindbom skulle mycket av problematiken kunna lösas om ränteavdraget för bostadslån togs bort. Det uppgår till 34 miljarder per år, och kan ses som ett bidrag som tillfaller dem som äger sina bostäder och har en inkomst. Peter Karpenstam från Boverket liknade den ekonomiska diskriminering som sker på bostadsmarknaden, även bland allmännyttiga bostadsbolag, vid etnisk diskriminering. Men dilemmat, menade han, är att även de kommunala bostadsbolagen 45 har i uppgift att vara affärsmässiga. Den stora 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

problematiken, vari bostadsbristen ingår, handlar om ojämlika inkomster. Efterfrågan på lättbyggda och kostnadseffektiva bostadslösningar kommer som en naturlig följd av den svenska bostadspolitiska återvändsgränden. Andreas Martin-Löf är långt → Man kan förtäta utan från den enda arkitekt som tagit sig an uppgiften. att fylla på mängden av Tengboms studentmodul ”10 smarta kvadrat” (Arkitekbyggnader. Det är bättre tur nr 6/13) är ett kompakt och flyttbart boende i trä där att utnyttja de volymer hyran och boytan kunnat minskas radikalt genom att som redan finns. Mark- och miljödomstolen godkänt avsteg från Boverkets krav om tillgänglighet. Under byggskedet i Lund drivs projektet av Openstudio. Målet är 200 stycken, och snart står några av dessa klara på Kämnärsrätten i nordvästra delen av staden. Tengboms är även arkitekt för området 46 Tallhagen i Kalmar, där tre modulhus om fem ARKITEKTUR · 7/14

till sju våningar uppförs av Tyréns. Husen, avsedda för studenter, kommer att innehålla 95 en- och tvårumslägenheter. Lägenheterna byggs på fabrik och ”på byggarbetsplatsen staplas modulerna på varandra på liknande sätt som ett containerfartyg”. Utopia Arkitekters lösning är att lansera kollektivboendet på nytt. Utopia menar att efterfrågan på kollektivboende är större än utbudet (nära hälften av alla stockholmare i åldern 18–35 år vill dela lägenhet, enligt en undersökning av Fastighetsägarna Stockholm i februari i år). Då detta projekt, KomBo, är stora lägenheter kan det byggas på platser där hus med smålägenheter inte kan uppföras, menar Utopia. Nämnas i sammanhanget bör också SandellSandbergs studentcontainer-bostäder på KTH-området i Stockholm (2011) och Whites modulbostäder i Kvarteret Stenen i Örebro (2013). Nu ändras också bullerkraven med 5 decibel. Det möjliggör bostäder i lägen där man tidigare inte fått bygga. Det har från politiskt håll framförts som en nyckel till ökat bostadsbyggande. Men invändningar saknas inte då buller är en hälsofara. Även om bostadslösheten tar sig starkast uttryck i huvudstaden är i princip alla växande städer drabbade. Detta har märkts inte minst på antalet seminarier med bostadstema som anordnats under året. Ett av dem är initativet LivsRum/

Vänster längst bort. Från gården syns loftgångarna som löper mellan två av huskropparna. Närmast. Spiraltrappor och räcken är tillverkade av galvaniserad plåt på en fabrik i Bulgarien.

Nedan. Lägenhetsmodulerna, som är gjorda av sandwichelement, prefabriceras i sin helhet på fabrik. Här bor studenter, unga från Knivsta men även vuxna som inte studerar.

Nedan. Idéskiss till modulbostäder i Knivsta av Andreas Martin-Löf.

S A M T L I G A F O T O N Å K E E:S O N L I N D M A N

betyda att fler kommer att kunna bo kvar där efter utbildningen. Kan samhällena runt Mälaren ses som en tillgång – som Södertälje och Västerås? Varvid en strategisk plan och strukturella ingrepp som stödjer en ny utveckling är en förutsättning. Inget händer av sig själv. Vad tror du om konceptet med snabbt byggda och billigare modulbostäder för unga? – I Amsterdam finns containerbostäder för studenter men de ses som tillfälliga bostäder. När man bygger de billiga bostäderna – bidrar man då med arkitektonisk kvalitet i samhällsbyggnaden? Ska du leva på en liten yta – då är dina interaktionsmöjligheter med staden viktiga, liksom läget i staden.

WoonRuimte som anordnades på den nederländska ambassaden i Stockholm i september, med avsikten att utveckla bostadsbyggandet i Sverige. Initiativtagare till seminariet var Janet André, arkitekt i Örebro kommun, som utbildat sig och arbetat 15 år i Nederländerna. Vad har Sverige att lära av det nederländska bostadsbyggandet för ungdomar? – Kännetecknet för det nederländska bostadsbyggandet är en stark tradition av innovation och arkitekter med ett konceptuellt arkitektoniskt tänkande över hela marknaden, både socialt och privat. I Nederländerna vågar man experimentera för att utveckla. Till exempel: vad skulle det betyda med socialt bostadsbyggande i Sverige? Börja med ett projekt. En förebild skulle kunna vara Westerdok i centrala Amsterdam – ett bostadsområde från 00-talet där vissa lägenheter är sociala hyresbostäder, som blandas med hyreslägenheter med marknadshyra och ägarlägenheter. Att jämföra med Hammarby sjöstad – en del av bostäderna där skulle kunna vara subventionerade. Vad kan man lära av att Nederländerna är så tättbebyggt jämfört med Sverige? – Man kan fundera på om framtiden ligger i att Stockholm ska fortsätta växa – eller om investeringar i kollektiv infrastruktur kan spela en viktig roll. Utbyggnaden av högskolan i Umeå kan

I Knivsta knackar Andreas Martin-Löf på i en av lägenheterna. Han demonstrerar sängskåpet och den specialdesignade teknikväggen, en grå vägg med tv-bänk, förvaring, ventilation och kök. Det är en ovanlig detalj i ett projekt med begränsad budget. Sedan vi träffades första gången har Junior Living hunnit få beställningar på fler bostäder – utöver de upphandlade Snabba hus. Just nu projekterar firman 130 billiga bostadsrätter i Upplands Väsby och 170 hyresrätter i Uppsala. Diskussioner förs också om nya tomter i Mälardalen och i flera universitetsstäder. Snabba hus låter som den quick fix för bostadsbristen alla verkar leta efter. Är det den ultimata lösningen? – I det här läget är det viktigt att göra de olika projekten relativt små. Det här systemet skulle bli för monotont i en större skala, som exempelvis en hel stadsdel. Det är kul att göra det här projektet, men vi måste diskutera mer i samhället vad det är för stad vi vill bygga, så att vi inte förhastar oss. Just nu används samma argument som när miljonprogrammet byggdes. Vad tror du skulle förbättra situationen? – Det är bra att se över lagstiftning men ibland blir det lite tokigt. Nu finns till exempel förslag om att alla lägenheter inte måste vara tillgängliga – bara merparten. Men jag tycker inte att tillgänglighetskrav är några större problem. – Det är fördomsfullt att dra slutsatsen att man, bara för att man är ung, vill bo i en liten lägenhet på 12 kvadratmeter med tokiga kompaktlösningar. Bygg i stället en mångfald av husidéer och bra lägenheter i alla storlekar. o

47 7/14 · ARKITEKTUR

Nedan. Graf över antalet bygg da bostäder från 1900 till i dag. Med tre tydliga epoker: En inle dande med marknadsstyrt bostadsbyggande, en andra med statligt styrt bostads

* B O S TA D

PER SPEK TIV

OLA NYLANDER

0 110 000

→ Lös bostadsbristen med mer kvalitet Svaret på bostadsbristens och bostadsprisernas gåta kan finnas i ökad kvalitet, menar Ola Nylander. Det kräver dock en politisk vilja att stödja hållbart byggande med långsiktig god ekonomi och smarta energilösningar.

0 100 000

90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 1850…1900

48 ARKITEKTUR · 7/14

Det råder i dag bostadsbrist i många delar av Sverige. Främst i Stockholm, men även i Malmö och Göteborg är det näst intill omöjligt för exempelvis unga som vill flytta hemifrån att få en bostad. Trots ett stort behov så byggs det väldigt lite nya bostäder. Det byggs betydligt färre bostäder i Sverige än i grannländerna. Med stor efterfrågan och litet utbud blir nya bostäder dyra. En nyproducerad bostadsrätt kan i bra läge utan problem säljas för dubbelt så mycket som den kostar att bygga. Det finns goda vinstmarginaler bland de som bygger bostäder, i alla led. En svensk bostad är 72 % dyrare att producera än medelnivån i EU. Varför byggs det så lite? Varför blir det så dyrt? Tyvärr finns det ingen som kan ge ett bra svar på egentligen enkla frågor. Närmast kommer Nybyggnadskommissionen i sin rapport, presenterad i februari 2014. Där lyfter man fram den omständiga kommunala byråkratin som ett av problemen tillsammans med orimligt höga vinstuttag, upp mot 1/3 av produktionskostnaden. Det är inte första gången Sverige som nation ska lösa det här problemet. Bostadskris och bostadsnöd var en av 1900-talets stora politiska frågor.

Grovt kan fyra insatser identifieras som var avgörande för hur 1900-talets bostadsbrist avhjälptes. Inledningsvis var arbetarrörelsens krav på anständiga bostäder viktigare än marknadens lagar om tillgång och efterfrågan. Att tillgodose behovet av bra bostäder var centralt för Hyresgästföreningen, SKB och HSBs agerande på 1910- och 20-talen. Bostadskonsumenterna tog saken i egna händer och byggde bostäder i egen regi. Effektivt kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare kapas. Lägre kostnader gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. En andra insats är 1930-talets statliga stöd direkt till utsatta barnfamiljer i form av barnrikehusen. En social housing-insats som skapade bostäder åt barnrika familjer med låg inkomst. En tredje insats är 1940-talets breda stöd till kvalitet och bra bostäder för alla. Allmännyttans tillkomst, tydliga politiska mål och statligt stöd för ökat bostadsbyggande. Den fjärde och sista åtgärden är 1960-talets stöd till ökad kvantitet i form av stöd till prefab och stora volymer. Varför all denna bostadshistoria? Jo, det är fyra historiska lösningar som på många sätt är relevanta för problembilden för bostadsbyggandet 2014 och åtgärder som dagens politiker och

byggande från 1930 fram till 1990. Och dagens situation där bostadsbyggandet återigen är marknadsstyrt. Få bostäder i de marknadsstyrda epokerna och många när staten tar

kommandot. Kring 1900 anses Sverige ha sämst bostäder i Europa, runt 1950 byggs bland de bästa bostäderna i världen och 2014 har Sverige dyrast bostadsbyggande i Europa.

Vänster till höger. Fatbursgatan, Södermalm, Stockholm 1907; Centrumhuset i Björkhagen i Stockholm av Georg Varhelyi,

1956; Planerade bostäder Lilje holmskajen, Stockholm, 2014. F O T O S T O C K H O L M S S TA D S M U S E U M( T VÅ VÄ N S T R A B I L D E R N A ) J M (D E N H Ö G R A )

1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 andra beslutsfattare borde intressera sig mer för. Effektiviteten i 1900-talets bostadspolitiska lösningar framgår tydligt i det stora antal bostäder som byggdes. Det satte fart på bostadsbyggandet. En överblick över perioden från sekelskiftet fram till 2014 visar tre tydliga epoker av bostadsbyggande. Det finns en inledande epok av marknadsstyrt bostadsbyggande under 1900-talets tre första decennier. Det finns en andra epok med statligt styrt bostadsbyggande under en 60-årsperiod från 1930 fram till 1990. Och så dagens situation där bostadsbyggandet återigen är marknadsstyrt. Anmärkningsvärt är det låga antalet bostäder som byggs i de båda marknadsstyrda epokerna och det mycket höga antalet bostäder som byggs när staten tar kommandot. Anmärkningsvärt är också det extrema i de tre epokerna. Kring 1900 anses Sverige ha sämst bostäder i Europa. Knappt 50 år senare byggs flest och bäst bostäder i världen och nu 2014 har Sverige dyrast bostadsbyggande i Europa. År 2014 är byggemenskaper på många sätt en motsvarighet till händelserna under 1910–20-talen, till SKB och HSB. De boende tar initiativet. Ett antal familjer går samman och bygger gemensamt ett flerbostadshus. Den arkitektoniska fördelen med bygg-

gemenskaper framgår med all önskvärd tydlighet i Urbana villor, Cord Siegel och Pontus Åqvists flerfamiljshus i Västra Hamnen, Malmö. Brukarna har kontrollen över projektets alla delar. Vinstuttag i ett bostadsbygge sker i alla led, men en byggemenskap kan innebära att 30-50 % av den ”normala” vinsten i stället tillfaller de boende som ansvarar för att husets byggs. Om hyran

→ En byggemenskap kan innebära att 30–50 % av vinstuttaget tillfaller de boende som ansvarar för att huset byggs. för en nybyggd 3-rumslägenhet på 80 kvm vid en produktionskostnad på 30 000 kr/kvm hamnar på 12 500, sänker man genom bostadsbyggande i form av byggemenskaper hyran med 2-3 000 kr. I dag hämmas byggemenskaper av långa handläggningstider för markinköp, bygglov och andra tillstånd. Lång startsträcka ställer

49 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

till det ekonomiskt, förutom svårigheter med bankernas hårda krav på stort eget kapital med mera. Det är problem där det finns en enkel politisk lösning. Att underlätta marktilldelning och markinköp kan relativt enkelt lösas → Det mest effektiva stödet är en om kompetensen och viljan ”återkomst” av något som liknar finns hos berörda politiker. 1940-talets stöd av kvalitet. En kommun kan vara den garant bankerna kräver av ett kollektiv som vill köra igång. Och varför inte forma en ny Egnahemsrörelse av byggemenskaperna? Idéerna bakom 1930-talets barnrikehus är också relevanta för problemen på bostadsmarknaden 2014. I dag är det ungdomar som saknar bostad och har svårt att köpa sig in på bostadsmarknaden. En mycket heterogen grupp som utan stigmatiseringsrisk kan avgränsas i åldrarna 20-34 år. (Se räkneexemplet i 50 faktan överst nästa sida.) ARKITEKTUR · 7/14

Nedan. I den planerade stads delen Vallastaden i Linköping har byggföretaget Byggidé Invest, samt bröderna Terbunja tillsammans med arkitekten

Mohammad Al Zoghbi på Tengboms skrivit ett kontrakt med kommunen om en byggemenskap. I L LU S T R AT I O N T E N G B O M A R K I T E K T KO N T O R

Men det kanske allra mest effektiva stödet är en ”återkomst” av något som liknar 1940-talets stöd av kvalitet i bostadsbyggandet. Ett stöd för bra arkitektur, stöd för att bygga hållbart, med långsiktig god ekonomi och smarta energilösningar. Återigen börjar det med en politisk viljeyttring som förutsättning för en förändring. Det förutsätter kompetenta politiker som ställer tydliga krav på förändring och förbättring. Precis som på 1940-talet gäller det att 2014 satsa på kvalitet. Att investera sig in i framtiden i stället för att som nu försöka spara och snåla på kvalitet och ytor. Det fordrar en politisk tydlighet gentemot de företag som vill bygga bostäder. En enkel kravlista kan vara enligt följande: – Bygg alla nya hus som plusenergihus. Att komplettera med solceller är en investering som höjer produktionskostnaden med 500 kr/kvm, men som snabbt återbetalar sig. – Välj alltid material som håller länge. Gör LCC-kalkyler. Välj exempelvis Reinzinktak i stället för billigaste papptaket. Det ökar produktionskostnaden ytterligare med 500 kr/kvm, men förlänger livslängden på taket från 20 till 100 år. Som fasadexempel – välj bitusimpregnerad träpanel i stället för den billigaste målade granpanelen. Det flyttar fram underhållsbehovet från 10 till 30 år och den extra investeringen på 500 kr/kvm betalas

Nedan. Av den totala kostnaden för ett bostadshus, avskrivnings tid 50 år, är produktionskost naden ca 20–25 %.

Förslag för ett nytt 2. bostadsbyggande

Subventionera för unga vuxna. Om 15 000 nya hyres rättslägenheter byggs varje år, där unga vuxna fick företräde skulle det innebära skillnad. Ge de som flyttar in i en nybyggd 3:a 4 000 kr/månad i form av ett special designat bostadsbidrag. Den normala hyran på 12 500 kr/ månad sänks till mer rimliga 8 500 kr. Om två färdigutbil dade studenter lämnar sina studentlägenheter och flyttar ihop blir den gemensamma hyran i en ny 3 rok ungefär densamma som för två studentlägenheter. Kostnaden för detta stöd till unga på bostadsmarknaden blir knappt 50 000 kr per lägenhet och år. 15 000 sådana lägenheter kostar samhället 720 miljoner årligen. Pengar som redan finns i systemet. Det räcker att några procent tas från ROTbidragen, som enbart gynnar bostadsrätten och äganderätten. Det blir mer rättvist om hyresrätten också får ett stöd. 15 000 lägenheter för unga utformas som alla andra lägenheter, och kan byggas av allmännyttan som i dag, på grund av ett antal år i politisk motvind, passivt undvikit att ta sitt ansvar.

snabbt igen. Eller en tjockputs i stället för tunnputs på nätad frigolit. Eller använd träpaneler med mera interiört i stället för gips och tapet. Investeringar som ökar produktionskostnaden med 500 kr/kvm men som snabbt ”betalas” genom uteblivna tapetseringar vid varje omflyttning. Den ökade kvaliteten ska också kompletteras med investeringar i hållbarhet. Det lönar sig, vilket blir synligt i räkneexemplet i faktan ovan. I både kvalitets- och hållbarhetsarbete kan allmännyttan visa vägen. SABO-företagen har ett långsiktigt ägande och kan, med politisk uppbackning, återigen visa vägen fram mot ett hållbart bostadsbyggande. Detta utan att ge avkall på EU-direktiv om att vara vinstdrivande som alla andra bostadsproducenter. I denna process får arkitekten en viktig roll i att förmedla kunskap om innebörden i det hållbara bostadsbyggandet. En fjärde insikt och lärdom från 1900-talets problemlösande är att satsningar på kvantitet ofta skapar problem. Att återigen ge subventioner till produktionen skapar bara än större vinster för redan vinsttunga byggbolag. Viktigt är också att inse samspelet mellan kostnader för produktion och kostnader för underhåll av ett bostadshus. Vid en avskrivningstid på 50 år

BYGGA 25%

Investera i hållbarhet. Vid en summering av ett 10tal sådana kvalitetsökande insatser FÖRVALTA för ökad hållbarhet stiger produk 75% tionskostnaden till 35 000 kr/kvm. Kostnaden för den tidigare nämnda 3:an ökar till 2 800 000 kr. Vad inne bär det för hyran? Banken ska fortfarande ha 3 % i ränta. Räntekostnaden blir 84 000 kr/år. För bankens del finns tyvärr inget incitament för lägre ränta även om ”pantens” värde ökar. Men 2 % avskrivning kan med ökad hållbarhet i stället sänkas till 1 %, det vill säga avskrivning över längre tid. Huset kommer helt enkelt hålla längre och bättre. Det kapar de hyressättande utgifterna från 48 000 kr vid 2 % avskrivning årligen, till 24 000 kr. Detsamma gäller för den schablon för underhåll och drift som bland andra SABO använder. Idag ligger den på 355 kr/kvm och år. För ett hus som levererar el och värme, med beständiga material och smarta lösningar kan den utgiften halveras. I stället för 26 000 kr i underhåll kan kostnaden för underhåll i det välbyggda huset sänkas till 13 000 kr. Det gör att inves teringen skapar förutsättning för en minskning av hyran från 12 500 kr/månad till 10 500 kr/månad. Det blir dyrare att bygga bra, men det ger alltså billigare boende.

utgör produktionen bara omkring 25 % av hela kostnaden för huset då underhåll, drift med mera räknas samman under avskrivningsperioden. Genom smarta och strategiska investeringar under produktionen minskas kostnader på rätt ställe. Det var den läxan som 1940-talets politiker kunde. Husen från 1940- 0ch 50-tal står sig bra även i dag. Det var samma läxa som glömdes under 1960-talets rekordår. I dagens penningvärde var produktionskostnaden för miljonprogrammet cirka 10 000 kr/kvm. Det är en extremt låg siffra, bara 1/3 av dagens produktionskostnad. Men kalkylen för 1960-talets bostadsområden går ändå inte ihop på grund av det stora underhållsbehovet. Avgörande för förändringen ligger inte hos marknaden eller hos arkitekterna eller någon annan. Precis som på 1930- och 40-talen krävs politisk vilja och politisk kompetens för att förändra och bygga bort dagens bostadsbrist. Politiker med visioner och politiker som ser helheten. Politiker som vågar ställa krav, som vågar utmana och som kan skapa tydliga spelregler. Politiker som inser värdet i hållbar arkitektur och arkitekter som kan leverera. o O L A N Y L A N D E R Ä R PRO FE S S O R PÅ CH A LM E R S.

51 7/14 · ARKITEKTUR

* b o s ta d

projek t

foto fElix gErlach

Volym styr Ett storskaligt 12-våningshus på en tidigare övergiven tomt. En byggnad som trots hög exploateringsgrad ger något tillbaka till platsen. Slussplan, Malmö · White arkitekter

52 arkitektur · 7/14

upp staden

53 7/14 路 arkitektur

* B O S TA D

54 ARKITEKTUR 路 7/14

Föregående uppslag. Vy från nordost med spårområdet i förgrunden. Vänster. Vy från Schougens bro i söder. Anläggningsarbetet med det nya parkrummet och

KO MMENTAR

SLUSSPL AN

trägradänger ned mot vattenytan är nyss påbörjat. Två gemensamma uterum, det ena mot väster i bottenvåningen, det andra på plan 7, uppfyller kraven på tysta uteplatser.

K ATA R I N A RU N D G R E N

På Slussplan gör man allt rätt. Ett hus som en illustration av vår tids normer.

MALMÖ RODDKLUBB

LL G N :A VA

ATA N

S LU

SSG

ATA

ATA N

Om det nya huset på Slussplan är storskaligt så är dess förebild motsatsen. Mitt över gatan ligger den funktionalistiska Malmö Roddklubb från 1942. Härifrån lånas många gestaltningselement som teglet, de rundade hörnen, de långsträckta balkongräckena. Den nya byggnaden har ingen tydlig bak- eller framsida utan framstår som en solitär skulptur. Där byggnadsvolymer i olika storlek och material dynamiskt trappar ned och kontrasteras med balkongernas linjespel blir huset extra bra på bild. Och omvänt – där ett varierat volymspel saknas ser det klumpigt ut. Trots, eller kanske på grund av, sin storlek gör det sig bäst på nära håll. Whites byggnad förkroppsligar på ett nästan kusligt sätt dagens ideal kring arkitektur och

← CENTR AL STATIONEN

C IS G

i stadsväven som uppstått utmed kanalerna. Här introduceras en tätare, mer storskalig bebyggelse med tydlig landmärkekaraktär.

E XER

Slussplan har bytt stil. Från att vara ett övergivet busstorg i Malmös mer oglamorösa östra del till att bli en allt intressantare stadsdel med nya urbana bostäder. Här finns nu ett tolv våningar högt flerbostadshus i tegel och trä. White arkitekter vann tävlingen 2002, och efter många turer med överklaganden, omarbetningar, finanskris och ägarbyten stod huset klart 2013. Snart är även stadsrummet kring byggnaden på plats, en samtida palett med ginkoträd, barrväxter och cortenkantade odlingsbäddar. I kanalen bredvid glider kajakpaddlare förbi på väg mot roddklubben tvärsöver gatan. Om några veckor kan de stanna till vid ett nytt terrasslandskap av bryggor som byggs vid Slussplans vattenkant. Byggnaden vid Slussplan är byggd på en av stadens sista stora centrala tomter. Precis som ett annat aktuellt projekt – Malmö Live av schmidt hammer lassen – utnyttjas det glapp

SC HO UG

EN S BR O

ÖST

FÖ R

S TA

DSG

ATA

SITUATIONSPL AN 1:4 000

FAK TA

Slussplan, Malmö

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER+ HYRESR ÄT TER

103

Adress: Exercisgatan 3a-c och 5, Malmö. Arkitekt: White arkitekter AB genom Sven Gustafsson (ansvarig), Maud Karlström (uppdragsledare). Medarbetare: Dan Boson, Maria Ekenberg, Bernt Borgestig, Tavga Jamal, Martin Vozzi. Tävling: Sven Gustafsson (ansvarig), Sonia Andersson, Lars Blasberg, Urban Skogmar, Hanna Billegren. Detaljplan: Malmö stad genom Lotta Wallin. Konsulter: Mark: S-schakt AB. K: Ramböll AB. V: Sydtotal AB. VS: Rörläggaren i Skåne AB. E: Rowida AB. Akustik: Tyréns AB. Landskap: Gården: White arkitekter AB genom Nina Lindegaard och Markus Magnusson. Parken (beställare Malmö stad, gatukontoret): Mandaworks och Ramböll AB. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggherre: JM AB. Bruttoarea: 12 500 (total), 10 600 (ovan mark), 1 900 (källare). Byggnadsår: 2011–13.

BRUT TOARE A

10 600 kvm

Ortofoto över Malmö centrum. Projektet ligger vid kanalen på andra sidan järnvägen. Intill Malmö Roddklubbs lilla pärla från 1940-talet.

BYGGARE A ENERGI

75 KWh/ kvm

BOARE A

6 900 kvm

1 000 kvm

E XPLOATERINGSTAL

8,6

TOMTARE A

KOSTNAD *

1 225 kvm

* Byggherren vill ej uppge

55 7/14 · ARKITEKTUR

* b o s ta d

Överst. Utsikt söderut mot kanalen. Nederst. fasaden mot kanalen.

stadsbyggnad. Det går inte att beskriva den utan att bocka av de flesta värdeord och tillrättalagda orsakssamband som i dag kopplas ihop med byggandet av den goda staden. Byggnaden utgör ett tillskott som förvandlar platsen från en överbliven yta i ett trafikutsatt läge till en bit kvalitativ, tät innerstad. Vägarna kring huset blir till trygga levande stadsgator. Butiker i bottenvåningen skapar aktiva fasader som förtätar och stärker blandstaden. Byggnadens utformning och skala relaterar till omgivningen och hållbara material som betong, tegel och trä åldras vackert, skapar identitet och stolthet. Blandningen av 75 % bostadsrätter och 25 % hyresrätter möjliggör social hållbarhet. Gemensam lokal, bastu och takterrass genererar möten mellan de boende. Och så vidare.

sektioN 1:600

56 arkitektur · 7/14

allt det här är verkligen kvaliteter, och byggnaden ger trots en hög exploatering något tillbaka. Samtidigt är det lätt att längta efter någon sorts normkritik här. Projektet vid Slussplan ifrågasätter på inget sätt våra begrepp om vad som uppfattas som önskvärt. Snarare upprätthåller och befäster det med självklarhet våra normer om vad arkitektur och stadsbyggande ska vara. Och samtidigt är ju en byggnad med självförtroende ofta skön att vara i närheten av. Både människor och rum runt den underordnar sig, inordnar sig, slappnar av. Visst kan man tycka att den stora gesten är påträngande och kanske inte så nyskapande egentligen. Men just här, just i denna skarv i staden, frammanar byggnaden kvaliteter som tidigare varit osynliga. o k ata r i N a ru N d g r e N

Överst. interiör från visningslägenhet. Balkongen löper utmed hela fasaden Nederst. Det höga smala gårdsrummet med grönska och gemensam uteplats.

slusspl aN

pl aN 6 t yppl aN 1:400

6 8 1

3 4

eNtrépl aN 1:400 1. Entré MED poStfack 2. tr anSforMatorStation 3. StällvErk 4. lok al

5. cykElparkEring 6. gEMEnSaM UtEpl atS 7. cykElrUM 8. gårD

57 7/14 · arkitektur

* B O S TA D

PROJEK T

Skulpturer Balkonger som optiska synvillor i Sundbybergs modernistiska kvarter. I monostaden Liljeholmen får byggnaden profil av de svarta inklädda balkongerna. Tuletornen, Sundbyberg · Vera Arkitekter Kajen 4, Stockholm · Wingårdhs

58 ARKITEKTUR · 7/14

på höjden

59 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

KO MMENTAR

TOMAS LAURI

Har de strömlinjeformade produktionsmedlen gjort balkongerna till arkitekternas sista utpost? Banderoller med designparet Simon Davies & Tomas Cederlund lyser upp Tuletorget. Tv-kändisarna ska tydligen motivera någon att flytta in i de 180 lägenheter som de två 16 våningar höga tornen rymmer. Husens arkitekter, Vera arkitekter, är bortglömda i sammanhanget. Den kosmetiska yta som designparet ansvarar för i trappuppgångar, korridorer och visningslägenhet, och som också ska spilla av sig på själva Tuletorget, är i fokus. Simon & Tomas inreder med olika rekvisita. Min första tanke när jag kommer in i trappuppgången är att jag befinner mig i en parfymbutik. Det känns långsökt och främmande, det herrarna åstadkommit. Påtvingade ytskikt som inte riktigt står upp mot projektets arkitektoniska kvaliteter. Tuletorget härrör ur 1960-talets modernism. Höga hus kantar ett lätt upphöjt torg. Som många miljöer från tiden har kvarteren inte åldrats behagligt. De moderna idéerna blev alltför främmande för de människor som skulle bo där. Tuletornen markerar en vilja att väcka

allt till liv igen. Torget pimpas av Simon & Tomas. Alla andra gångytor i projektet får ny beläggning signerad Vera Arkitekter som också har hand om upprustningen av de befintliga höghusens lokaler och att förvandla den gamla igenbommade varuhuspaviljongen till förskola. Upprustningen är i linje med Hidemark & Stintzings vinnande planförslag i en stadsbyggnadstävling 2010. Vera arkitekter har förvaltat planen väl. De har låtit platsens upphöjda nivå sakta nivelleras och införlivas med Sundbybergs vägar och stråk. Tornen hjälper till att ta ned höjderna i torgets västra del. Byggsättet avslöjar den starka tro på industrialiserat byggande som finns i dag. Husen är rationellt uppförda med betongelement. Mestadels är de obehandlade och rått hållna, bara de nedersta våningarna har blivit blästrade. Fönstersättningen håller sig inom de ramar som byggsystemet tillåter. Våningsplanen liknar varandra. Sex lägenheter (två ettor, två tvåor och två fyror på varje

plan) med tajta mått som närmast faller tillbaka på funktionalismen. På många sätt är husen en hyllning till den moderna maskinåldern. Men Veras två volymer utmanar det strikta modernistiska beståndet på platsen. Främst är det balkongerna som skiljer ut dem. De rör sig i zig-zag runt volymerna så att ett repetitivt storskaligt mönster uppstår. De får mig att tänka på den poppiga delen av 1960-talet och op-art – optisk konst – snarare än allvarlig modernistisk arkitektur. Balkonglösningarna talar om en modernism som dåtidens bostadsarkitekter sällan kände sig hemma med, men ibland kunde ge prov på när de, som i Farsta centrum, skulle göra kommersiella byggnader. Inifrån lägenheterna är balkongerna, eftersom de löper efter hela fasaden, en positiv möjlighet att alltid kunna röra sig in och ut och känna att lägenheterna är rymligare än vad uppmätningen säger. Ju längre upp i byggnaden, desto mer verksamma blir balkongerna

FAK TA

Tuletornen, Sundbyberg

Ortofoto över Sundbyberg. I nederkant till vänster Sundbybergs centrum och tågstation.

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER

180

Adress: Tulegatan 16, Sundbyberg. Arkitekt: VERA Arkitekter genom Mats Eriksson, Tobias Nissen, Joachim Unger, Björn Wiklander (ansvarig), Markus Wagner (handläggare). Byggherre: Wallenstam. Detaljplan: Hidemark och Stintzing för HSB. Övriga konsulter: K: Stiba genom Joakim Österlund. V: Creanova genom Göran och Bengt Olsson. E: Borås Elkonsult genom Lars Carlsson. Akustik: ACAD genom Fredrik Sydhoff. Brand: BRIAB genom Johan Westerlund. Balkongräckesleverantör: ArqDesign genom Anders Johansson. Entreprenadform: Delad entreprenad. Stomentreprenad: Strängbetong genom Ulf Julle. Byggentreprenad: DMJ Bygg genom Dick Jagdell. Bruttoarea: 14 016 kvm. Byggnadsår: 2014.

BRUT TOARE A

BYGGARE A

14 016 kvm

876 kvm

ENERGI

84 KWh/ kvm

BOARE A

10 186 kvm

E XPLOATERINGSTAL

TOMTARE A

KOSTNAD *

876 kvm

* Byggherren vill inte uppge

60 ARKITEKTUR · 7/14

TULETORNEN · K AJEN 4

Föregående uppslag vänster. Tuletornen av Vera Arkitekter. Zig-zag-balkonger i ett repetitivt mönster vid Sundbybergs centrum. Föregående uppslag höger. Kajen 4. Svart bandplåt klär Wingårdhs hus på Liljeholmskajen, balkongerna som sticker ut ger en egen profil.

som en urban och mycket tilltalande påminnelse. Utsikten över Stockholm är en vy att älska. Men det går inte att komma ifrån att det är en arkitektur som utan sina balkonger skulle framstå som rå, oskalad och kanske lite väl enahanda, lite som en byggherres vilja att hålla igen kostnaderna och en svårighet för arkitekten att ta ut svängarna. Balkongerna blir på sätt och vis arkitekturens utpost. Produktionsmedlen har tvingat ut arkitekten på balkongen. Arkitekturen formulerad som balkonger är något som är ännu mer påtagligt i det höga hus Wingårdhs arkitekter ritat vid Liljeholmskajen. Den 24 våningar höga volymen, som är täckt med svart bandplåt, präglas av de inklädda balkonger som skjuter ut i alla dess hörn. De fungerar effektivt i stadsrummet och ger byggnaden en helt egen profil där alldeles vid vattnet. Precis som i fallet med Vera är balkongerna det som får byggnaden att skilja ut sig. Men det är inte riktigt på samma sätt. Liljeholmskajen är ett nybyggt område som till större

delen är utfört av en byggherre, JM, och därför väldigt likriktat. Visserligen förekommer olika fasadmaterial och balkonglösningar, men det finns egentligen inte flera olika hus. Det är en monostad präglad av en byggherres affärsidé. Något i grunden annorlunda än de flesta delar av innerstaden och andra nya stadsdelar vid vattnet som Hammarby Sjöstad. De utstickande balkongerna kan inte sudda ut detta faktum. Det höga huset är en del av ett kvarter som liknar andra kvarter i stadsdelen. Präglade av samma identiska sätt att bygga hus på. Det spelar inte särskilt stor roll vilken arkitekten är, vilket husets trappuppgång avslöjar. Det har målats och kaklats enligt Wingårdhs anvisning med skarpa väggfärger och svart olikformat golvklinker utan att skilja ut sig nämnvärt. Det påminner rätt mycket om att handla kök på Ikea. Ett system, eller en stomme, som går att applicera olika luckor på men som ändå i grunden förblir ett enda system.

Innergården, som Nivå landskapsarkitekter svarat för till det kvarter som det höga huset är en del av, är projektets mest fria och överraskande inslag med sina gröna kullar placerade i ljust grus. I den ligger mycket av Liljeholmskajens signum och dilemma. Intressanta inslag av landskapsarkitektur som kontrasterar en alltför homogen och trist byggmassa. Balkongerna har en roll som påminner om landskapsinslagens roll i stadsdelen. De ger andrum. Jag får se en visningslägenhet högt upp i huset, en trea som blivit en rymlig fyra. Att den är inredd utöver JMs standardsortimentet är uppenbart. Balkongen gör lägenheten. Inglasad i änden på det öppna köket och vardagsrummet är den ett bonusrum i extrem bemärkelse. Det är en av Stockholm bästa utblickar över stadsmassan som går att köpa. Kostar det så smakar det. Priset är nära två miljoner mer än för liknande lägenheter närmare marken. En gigantisk skillnad kan tyckas för att få njuta av en utsikt. Balkongen gör skillnaden lite mer rimlig. o

FAK TA

Kajen 4, Liljeholmskajen, Stockholm

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER

183

Adress: Sjöviksbacken, Sjöviksvägen, Årgångsgatan – Liljeholmskajen, Stockholm. Arkitekt: Wingårdhs genom Gert Wingårdh och Gunilla Murnieks Andersson (ansvariga), Therese Ahlström (handläggande). Medverkande: Per Söderberg, Frida Wallner, Elin Fyhr, Sandra Nygren, Danuta Nielsen. Landskap: Nivå landskapsarkitektur. Övriga konsulter: K: Tyréns Byggkonsult AB. VVS: Incoord A. E: HJR Projektel. Sprinkler: Spreys AB. Brand: Brandkonsulten AB. Ljud: Bernström Akustik, Grafisk design sockelelement: Henrik Nygren Design. Byggherre: JM. Entreprenadform: JM bygger i egen regi med funktionsentreprenad i vissa delar. Bruttoarea: 24 246 kvm. Byggnadsår: 2011–14.

BRUT TOARE A

BYGGARE A

24 246 kvm

3 087 kvm

ENERGI

60 KWh/ kvm

BOARE A

15 549 kvm

E XPLOATERINGSTAL

TOMTARE A

Ortofoto över Årstaviken och Liljeholmskajen i Stockholm. Projektet mellan Årstabron till höger och Liljeholmsbron till vänster. På andra sidan vattnet Södermalm.

KOSTNAD *

4 021 kvm

* Byggherren vill inte uppge

61 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

62 ARKITEKTUR 路 7/14

TULETORNEN

Vänster. Tuletornen. Vy längs Tulegatan, en huvudgata genom Sundbyberg. Höger nedan. I väster skapar Tuletornen en ny rumslig avgränsning för Tuletorget. FOTO TOVE FREIIJ

2 1

SEKTION 1:800 1. ÖVERBYGGD PARKERING I T VÅ PL AN 2. ENTRÉ 3. L ÄGENHET

ÄN

ÄG

STI

2 6

TULEGATAN

SITUATIONSPL AN 1:1 500 1. NY T T KOMMUNALT TORG MED BOULEBANA OCH PL ANTERINGAR 2. OMGESTALTAT GÅRDSTORG 3. UTÖK AD TORGY TA ÖVER TULEGATAN 4. PL ANER AD LEKPL ATS

5. PL ANER AD AK TIVITETSY TA MED KL ÄT TERVÄGG 6. PL ANER AD VAT TENDAMM 7. PL ANTERING KRING L ANTERNINER 8. NYA FÖRSKOLEGÅRDAR

63 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

1 4

2 3

ENTRÉPL AN PL AN 3 1:600 1. ENTRÉHALL 2. HISSHALL 3. TR APPHUS 4. LOK AL

64 ARKITEKTUR · 7/14

Vänster. Tuletornen. Balkongernas flätade veckningar ger varierade uteplatser delvis mot fri himmel och delvis med rejält överhäng. Balkongglasningarna ger buller- och väderskydd. Nedan vänster. Fasadutsnitt.

Nedan höger. Tuletornen. De kvadratiska glaspartierna är försedda med vädringsfönster i nederkant, skyddade från trafikbuller bakom täta balkongräcken.

TULETORNEN

FOTO TOVE FREIIJ

F O T O T OV E F R E I I J

MÖBLER AT T YPPL AN 1:300

65 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

66 ARKITEKTUR 路 7/14

Vänster. Kajen 4 sticker upp ur en homogen stadsmassa. Nederst. Kajen 4 in mot kvartersstaden Liljeholmen. Alla bostadshus i området är byggda av JM.

KAJEN 4

3 ÅRSTAVIKEN

2 1

SITUATIONSPL AN 1:10 000 1. K A JEN 4 2. S JÖVIKSK A JEN 3. S JÖVIKSTORGET

4. ÅRSTABRON 5. ÅRSTABERG

SEKTION 1:800

67 7/14 · ARKITEKTUR

Höger. Kajen 4 är det första av flera hus som ansluter mot Årstabron med högre volymer. Nederst till vänster. Husets sockel med kaveldunsmönster av Henrik Nygren.

* B O S TA D

Nederst till höger. I entréhallar har kaveldunets form fångats upp på en dekorvägg i sex pastellkulörer i gröna och blåa toner och en svart färg. Färgerna är hämtade från omgivningen och från kaveldunet.

PLAN 2 SKALA1:400

PL AN 2 T YPPL AN 1:600

PL AN 2 MÖBLER AT 1:300

68 ARKITEKTUR · 7/14

0 12 METER

69 7/14 路 ARKITEKTUR

höger. En serie torg kopplar husen med centrum. Marken har fått en konstnärlig utsmyckning av Mats Andersson som utgår från planlösningen för ett våningsplan i ett närliggande punkthus.

* b o s ta d

Foto johAN DEhliN

projek t

småhus som fyller glappet Med Sjöterrassen fortsätter historien om Fittja som en plats för det industrialiserade byggandet. Den här gången med mindre teknik och mer vardaglig omsorg. Sjöterrassen, Norsborg · Kjellander + Sjöberg Arkitektkontor

ko mmentar

Lägenhetshus Lägenhetshus Lägenhetshus

fasader l ägenhetshus 1:400

fasader r adhus 1:400

Radhus Radhus Radhus

Lägenhetshus sutterräng Lägenhetshus sutterräng

fasader l ägenhetshus suter ängsutterräng 1:400 Lägenhetshus

70 arkitektur · 7/14

y lva f r i d

i randzonen mellan de höga hyreshusen i slänten upp mot tunnelbanan och ängen som sluttar ned mot Albysjön har ett tätt, småskaligt område av trähus i dova färger letat sig in under den dramatiska silhuetten av 13-våningshusen ovanför. Vid fötterna av de höga betongfasaderna har de lagt sig till ett tydligt gatustråk, som också bildar en diagonal genom stadsdelen och vidare ned mot ängen och vattnet. Fittja byggdes i slutet av rekordårens enorma bostadssatsning som gjordes för att pressa upp levnadsstandarden för befolkningen. Här kulminerade utvecklingen av det industriella byggande som var avgörande för att slutföra projektet. För första gången hade man lyckats göra våningsbreda element, vilket gav helt nya möjligheter till planlösningen invändigt. Drygt 30 år senare läggs nästa årsring av bostäder till området, och nu är det inte bara fasader och bjälklag utan hela volymelement som görs färdiga på fabrik. Allt är färdigt där inuti, förutom den översta raden kakelplattor i badrummet som måste sättas på plats. Rationaliteten är längre driven än någonsin. sjöterrassen rymmer en rad olika bostadstyper, som flätats in i varandra: radhus, parhus och små lägenheter som nås via trapphus. Allihop uppbyggda av en enda elementtyp, som kombinerats i bredd och höjd till olika byggnadsstorlekar. Invändigt är planlösningarna enkla men generella: en lång serie rum som bildar kompakta och effektiva bostäder, men också en behaglig enkelhet som kommer av hur lika stora rum kombineras med små variationer.

Utgångspunkten var att komplettera hyreshusområdet med yteffektiva bostadsrätter, och därmed möjliggöra en bostadskarriär. Det antogs att detta krävde att husen skulle vara billiga. Priset vid första försäljningen var under 20 000 kronor per kvadratmeter. Önskemålet formulerades av kommunen, som upplät marken billigt och månade om gestaltningen av platserna mellan husen. Byggherren accepterade en lägre, men alls inte obefintlig vinstmarginal. Nyckeln till den låga byggkostnaden ligger främst i den oerhört reducerade byggtekniken. I den långt gångna serietillverkningen har de detaljer som återstår att gestalta främst att göra med hur de färdiga byggnadsdelarna kombineras – en skarvarnas arkitektur, som arkitekten uttrycker det. Plåtlisterna mellan volymelementen ritades om ett otal gånger för att göra dem till en integrerad del av husen och inte bara till en trist teknikalitet, och möjligheten att få olika bredder på träpanelen i fasaden användes för att få en subtil variation mellan våningarna. Nogrannheten syns också i byggnadernas placering i landskapet, och deras relationer till varandra. Enkla klossar, som får liv genom sättet de formar rum och platser. sjöterrassen adderar en fristående fortsättning på den berättelse om människans livsmiljö som det industrialiserade byggandet har varit med att skapa. Vissa lärdomar har dragits. Det tekniska har tonats ner. Fram träder en vardagsarkitektur, som visar att kvalitet skapas av omsorg om de medel som står till buds, snarare än tillgång till stora resurser. o

71 7/14 路 arkitektur

* b o s ta d

Överst. xvxvxvxvxv nederst. xvxvxvxv

fak ta

Sjöterrassen, Norsborg

ortofoto. Projektet ligger i slutt ningen ned från Fittja centrum mot Albysjön.

adress: Värdshusvägen/Fittjaterrassen, Norsborg. arkitekt: Kjellander + Sjöberg Arkitektkontor genom Stefan Sjöberg (ansvarig). team: ola Kjellander, Sylvia Neiglick, Axel Freij, lena Viterstedt, Andreas lebisch, Karolina Sporre, Måns tham, Patrick Wüthrich, ola jonsson, Maria Masgård, Bernhard Maurer. landskapsarkitekt: jimmy Norrman Funkia. konstnärlig utsmyckning: Mats Andersson. byggherre: hemgården AB. bygghandling och anpassning till modulbyggande: Edvall Arkitekter AB. totalentreprenad: Moelven Byggmodul. bruttoarea: 6 200 kvm. byggnadsår: 2013.

ANtAl BoStäDEr BoStADSr ät tEr hyrESr ät tEr

72 arkitektur · 7/14

Brut toArE A

ByggArE A

6 200 kvm

2 930 kvm

ENErgi

65 KWh/ kvm

BoArE A

5 070 kvm

KoStNAD ExPloAtEriNgStAl

0,66

toMtArE A

9 300 kvm

15 000 kr/kvm

Lägenhetshus sutterrä

2tr.

1tr.

Entréplan

FOTO JOHAN FOWELIN

Radhus

SITUATIONSPL AN 1:3 000

PL AN 2 TR 1:400

Lägenhetshus sutterräng

Radhus Lägenhetshus sutterräng

1:1000

Radhus

Lägenhetshus

Lägenhetshus sutterräng

1tr.

Lägenhetshus

Entréplan

Lägenhetshus sutterräng

Lägenhetshus

SJÖTERR ASSEN

Vänster. Gaturum. Sjöterrassens mindre skala vill skapa nya stadskvaliteter. Nedan. Gaturum, fasader i träpanel, perforerat stål, tak: pappskiva, infärgad cement.

PL AN 1 TR 1:400 PL AN 1 TR 1:400

Radhus

Lägenhetshus sutterräng

Lägenhetshus

PL AN 2 TR 1:400

Radhus

PL AN 2 TR 1:400

Lägenhetshus

Lägenhetshus sutterräng

1tr.

ENTRÉPL AN 1:400

2tr.

Lägenhetshus

Entréplan

SUTERR ÄNGHUS SEKTION 1:400

R ADHUS SEKTION 1:400

1tr.

2tr.

Lägenhetshus sutterräng

L ÄGENHETSHUS SEKTION 1:400

Lägenhetshus

ENTRÉPL AN 1:400

1tr.

2tr.

ENTRÉPL AN 1:400

Entréplan Radhus

PL AN 1 TR 1:400

73 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

PROJEK T

FOTO BERT LEANDERSSON

Nybyggd by Mölnlycke utanför Göteborg växer. Till ett centrum med blandstad fogas nu en by med olika hustyper och upplåtelseformer. Hönekulla by, Mölnlycke · SWECO Architects

74 ARKITEKTUR · 7/14

75 7/14 路 ARKITEKTUR

* B O S TA D

76 ARKITEKTUR 路 7/14

SITUATIONSPL AN 1:3 000

Föregående uppslag. Bygatans hus och skogens hus med Mölnlycke centrum i dalen till vänster. Vänster överst. Bygatan med bevarade västkustvita äldre hus mot de faluröda nya. Vänster nederst. Flerbostadshusen klättrar upp för det branta berget.

KO MMENTAR

H Ö NE KULL A BY

Nedan. Bygatans skarpskurna hus ligger tätt med små uteplatser.

CL AE S CALDENBY

I Mölnlycke har man skapat en bygata som lyckas vara både samtida och traditionell. Storstädernas kranskommuner hör till vinnarna i postindustrialismen. Här finns närheten till en stor och växande arbetsmarknad och samtidigt mark för utbyggnad av bostäder. Det är i hög grad här som Sverige växer i dag. Mölnlycke ligger en mil sydost om Göteborg, ett brukssamhälle från mitten av 1800-talet med en textilindustri vid ett vattendrag i en kuperad, sjörik trakt uppströms Mölndal. Industrin, nu inom hygienprodukter, har flyttat ut men samhället fortsätter att växa. Under 2000-talet har ett nytt centrum byggts ut kraftigt i kvarter med butiker och bostäder. Som enskild arkitektur är det inte så märkvärdigt, men jag skulle vilja påstå att det är ett av de mera lyckade svenska försöken i den svåra konsten att bygga blandstad.

Intill en höjd på gångavstånd från centrum ligger Hönekulla by. I anslutning till en äldre bygata med några hus med uppvuxna trädgårdar har byggts parhus med äganderätt och uppe mot branten flerbostadshus med bostadsrätt och hyresrätt. Kommunen ordnade en markanvisningstävling med krav på en tredjedel hyresrätter och vann gjorde Studor i samarbete med SWECO Göteborg. Studor är en liten projektutvecklare med ambitioner, ”ett alternativ till Skanska”, enligt egen utsago. Det märks. ”Bygatans hus” har tagit väl vara på de befintliga förutsättningarna. 18 enkla, parvis hoplagda tvåvåningsvolymer i faluröd träpanel med plåtklädda sadeltak är lagom stora och många för att byn ska fortsätta vara avläsbar

FAK TA

Hönekulla by, Mölnlycke

Ortofoto. Längs järnvägen Mölnlycke centrum.

Adress: Hönekulla Byväg, Mölnlycke. Arkitekt: SWECO Architects i Göteborg genom Margareta Diedrichs, Pekka Leppänen och PeGe Hillinge (tävlingsskedet), Ylva Ljungström och Thomas Johansson (projekteringsskedet). Byggherre: Studor Projektutveckling, Martin Dahllöf och Varbergs Stenfastigheter, Anders Gidefjord. Byggentreprenör: Hällingsjöhus (småhusen), Majvik Bygg AB (lamellhusen). Landskap: SWECO Architects genom Anna Samuelsson och Margareta Diedrichs. Byggnadsår: småhusen 2011–12, lamellhusen 2012–14. Typ av bostäder: 13 bostäder i småhus som äganderätt, 62 lägenheter som bostadsrätt och 35 lägenheter som hyresrätt.

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER HYRESÄT TER

110

BRUT TOARE A

14 000 kvm

BYGGARE A ENERGI

58 KWh/ kvm

BOARE A

9 727 kvm

4 400 kvm

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

0,78

TOMTARE A

27 500 kr/kvm

18 000 kvm

77 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

78 ARKITEKTUR 路 7/14

H Ö NE KULL A BY

Vänster. Flerbostadshusen har terrasser längs hela västfasaden med skjutbara solavskärmningar.

och stödja det nya. Husen följer både platsens och tidens stil med sin skarpskurna stereometri. Markanvändningen har en täthet med farstukvist på gatusidan och uteplats på gårdssidan. Planlösningen är flexibel med 3–6 rum och kök på 122–135 kvm, beroende på om man väljer en öppning mellan våningarna. ”Skogens hus” är flerbostadshusen som dramatiskt klättrar tre våningar upp i branten. Typologiskt är det en ganska ovanlig lösning, ett loftgångspunkthus, betingad av den speciella situationen. Hiss och trappa från entrésidans marknivå betjänar två lägenheter i fem våningar. Tre våningar upp på berget ligger ytterligare två lägenheter som nås via en kort östervänd öppen loftgång. Genom att den främsta lägenheten och loftgången är snedställda i förhållande till övriga lägenheter bildas nischer med uteplatser framför lägenhetsentréerna. En öppning i bjälklaget ger ljus till de nedre våningarna. Loftgångarna blir inte långa ”gator i luften” utan snarare ett system av terrasser som förstärks av att bergets naturliga hyllor tas tillvara. Lägenheterna är kompakta tvåor, treor och fyror med terrasser i hela västerfasadens längd och utsikt över dalgången där centrum ligger. Markplaneringen är välgjord med öppen parkering framför husen på en muromgärdad yta.

PL AN L AMELLHUS 1:400

PL AN SMÅHUSEN 1:400

Som vanligt blir projekten inte bättre än summan av de medverkandes insatser. Här vittnar alla om ett bra samarbete med en kommun som sätter ramarna och en projektutvecklare och arkitekt som har förtroende för varandra. Svårare är det inte. Så man kan fråga sig varför det inte alltid är så. o CL A E S C A LD E N BY

SEKTION SMÅHUSEN 1:400

ELEVATION 1:800

79 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

PROJEK T

FOTO TR AIAN CIMPEANU

Ensam i sitt slag En svart pärla i Hovås med slingrig tillkomsthistoria berättar om bostadsmarknadens balansgång mellan designsegment och vardagsmiljöer. Och väcker frågan om varför nytänkande 80 som det här bara kommer i små upplagor. ARKITEKTUR · 7/14 Snowberry Hill, Hovås · Wingårdhs

S N O W B E R RY H I L L

Vänster. ”Himmelsbrunnen” med stegformad spaljé på den utsprängda entrésidan.

KO MMENTAR

CL AE S CALDENBY

Det korta loftgångshuset tänjer på typologin och paketerar det i snygg design.

VÅ

BÄ

VÄ

EK ÄR RS VÄ GE N

Så långt retoriken. Verkligheten visar sig vara mer komplex och därmed intressantare. En liten byggherre, till vardags bosatt i Österrike

och med intresse för arkitektur därifrån, bygger några villor med ambition utöver det vanliga. Han får en bit tomt över. Problemet är att den ligger nära stora Särövägen och enligt kommunens teoretiska bullervärden är olämplig för bostäder (fast det finns andra bostäder bara några meter längre bort). Han prövar då att göra kontorslägenheter med övernattningsmöjlighet. Det visar sig inte finnas någon marknad för det.

ÅR

Tänk er en remake av Solsidan på kvällssolsidan av Sverige. Hovås som är en av Göteborgs mest segregerade stadsdelar kunde vara en bra ersättare för Saltsjöbaden. Huvudpersonerna bor i bostadsrättsföreningen Snowberry Hill, producerad av Lucky Homes AB. Det är ”ett stycke modern design i Göteborgs mest attraktiva del”. Kanske kan man krydda med en arkitektjury som utser detta till Göteborgs bästa byggnad och brister ut i klingande prispoesi: ”Som en sällsynt svart juvel, inbäddad i grönska från skira snöbärsbuskar, ligger det strama kubistiska bostadshuset, förgyllt med balkonger och terrasser i klara, varma färger” (jag upphör aldrig att förvånas över att arkitekter gillar när det stramar).

Efter förnyad bullerprövning går kommunen med på att tillåta bostäder. Också de visar sig svårsålda till en början. Läget på ”fel” sida Särövägen, i Hovås utkant, utan havskontakt och med relativt lågt pris, lockade inte de köpare som tillhör ”designsegmentet”. ”Vanliga” köpare kände sig inte bekväma med loft living-konceptet. För ingen av kategorierna var det ett argument att projektet fått både Rödfärgspriset och Per och Alma Olssons pris för bästa byggnad i Göteborg.

SITUATIONSPL AN 1:1 500

FAK TA

Snowberry Hill, Hovås

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER

Adress: Hovås Snöbärsväg 2, Hovås, Göteborg. Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB genom Karin Wingårdh och Gert Wingårdh (ansvariga), Martina Wahlgren (handläggande). Medverkande: Traian Cimpeanu, Mikael Rücker. Landskap: Paju Arkitektur & Landskap AB genom Johan Paju. Övriga konsulter: Projektledning och konstruktion: Ingemar Johansson Arkitektkontor. V: VCON VVS-Konsult AB. Entreprenadform: Delad entreprenad. Markentreprenör: Holböll Mark & Bygg AB genom Lars Kaggsgatan. Huvudentreprenör, BE: Gullvinger Bygg AB genom Paul Björk. Byggherre: LYCKHEM Lucky Homes AB genom Robert Duberg och Carl Duberg. Bruttoarea: ca 1 250 kvm. Byggnadsår: 2011–12.

BRUT TOARE A

1 250 kvm

BYGGARE A ENERGI

40 KWh/ kvm

BOARE A

950 kvm

480 kvm

Ortofoto. Projektet ligger alldeles intill Särövägen i den del av Hovås som inte har kontakt med havet.

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

0,6

TOMTARE A

30 000 kr/kvm

2 039 kvm

81 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

Nedan. Ribbklätt trapphus med hiss till loftgången.

Överst. Söderfasaden i svart träpanel med färgstarka balkongnischer. Nederst. Fönster från golv till tak, inga lister i mötet mellan betonggolv och prefabvägg.

11 10 5

PL AN 3 1:400

11 10

13 5 9

SEKTION 1:400 SEKTION A-A

SEKTION B-B

PL AN 2 1:400

Wingårdhs är duktiga på design. Det är bara att pricka av: Svartmålad granpanel på en lådlik byggnad, färgstarka balkongnischer och djupt sittande fönster som betonar boxen. Fönster från golv till tak, målade betonggolv, inga golvlister eller dörrfoder i ett slovakiskt prefabsystem med kvarsittande form för platsgjutning. Det är ett kompakt hus med bra energivärden, bara 40 kWh/år/kvm enligt uppgift. Det är snyggt, rent och fräscht och man har sett det förut, i Schweiz och Österrike.

82 ARKITEKTUR · 7/14

Lite mer överraskande är hur huset tänjer typologin. Det är i grunden ett kort loftgångshus med enplanslägenheter ovanpå tvåplans och med hiss i en utbyggnad på entrésidan. Och det är ett suterränghus med väl tilltagen sprängning utan motfyllning. Det har i stället blivit baksidans ”himmelsbrunnar”, mest för syns skull kanske. Denna norrsida har rikligt med träribbor, enligt ett råd från Per Friberg att ”ribbor löser alla formproblem”.

3 2

ENTRÉPL AN 1:400 1. ENTRÉ, SKJUTPORT I GL AS 2. GAR AGE/ATEL JÉ/KONTOR 3. FÖRR ÅD 4. ALLRUM/ VARDAGSRUM/ KONTOR

5. MÖJLIGT PENTRY 6. L JUSGÅRD 7. TEKNIK 8. BALKONG 9. ALLRUM/ VARDAGSRUM

Visst är det en liten juvel. Och som sådan måhända sällsynt. Jag kan ändå inte låta bli att tänka att jag hade önskat mig att Göteborgs bästa byggnad hade varit något mera vanligt och upprepningsbart, ett bidrag till en lösning av alla de stora problem vi står inför i ett hållbart stadsbyggande och samhällsbyggande. o CL A E S C A LD E N BY

10. SOVRUM/KONTOR 11. ENTRÉTERR ASS 12. SPÅNG ÖVER L JUSGÅRD 13. TERR ASS

83 7/14 路 ARKITEKTUR

* b o s ta d

projEk t

foTo BerT leAndersson

Eftertraktad tidlöshet Två välstuderade tegelhus i en stökig gränstrakt i Göteborg väcker frågan om vad tidlöshet är. Claes Caldenby associerar till tidigare försök att stå vid sidan av sin tid. Brf Alfa, Göteborg · KUB Arkitekter

84 arkitektur · 7/14

85 7/14 路 arkitektur

* b o s ta d

Föregående uppslag. Gården i sydväst vetter mot villor med uppvuxna trädgårdar. nedan. Projektets två hus: det mindre gårdshuset och det vinklade gathuset.

ekl

dag

fr ku at an

r g at an

86 arkitektur · 7/14

a lt a

situationspl an 1:4 000

g ib r

sEktion 1:600

ata

b r F a l Fa

nedan. stuprör i murad slits och indragna balkonger ger husen en skarp profil.

ko MMEntar

Cl aE s CaldEnbY

de omsorgsfullt detaljerade husen skiljer sig från sin tid och sin omgivning. En ”tidlös arkitektur” var beställningen. Det ligger på många sätt i tiden i arkitekturvärlden, i en mättnad över ikonarkitekturen. För HSB var kanske ändå den långsiktiga hållbarheten det viktiga, en arkitektur som inte åldras alltför snabbt, vare sig materiellt eller kulturellt. Och som därför inte heller bör vara alltför daterad i tillkomstögonblicket. Gibraltargatan går från 1920-talets kvartersstad i Nedre Johanneberg, förbi Övre Johannebergs funkislameller och fram till projektet i de förstadsliknande utkanterna av Göteborg på gränsen mot Mölndal. Det är ett odefinierat område, som gjort för förtätning. Närmaste granne är Chalmers Matematiskt centrum som blivit påbyggt och ombyggt till studentbostäder med en lite rutinmässigt oskarp arkitektur. Så mycket precisare i sin detaljering är KUB arkitekters område. De rektangulära tegelvolymerna är väl definierade med sina indragna balkonger, sina tunna taklister och slitsar i murverket för de infällda stuprören. Det är nästan så

att det känns lite ensamt och udda i sin stökiga omgivning, inåtvänt mot sin gård med parkering under. Hade man sökt platsens själ hade man kanske prövat något mindre välordnat. Den tidsenligt hoppande fönstersättningen i gatufasaden, med ömsom två- och treluftsfönster känns som både för lite och för mycket. Men som vanligt i kubs projekt får man gediget arkitektarbete. Lägenhetsplanerna på Gibraltargatan känns igen från det egna bostadsprisbelönade Godhemsberget, en nog så god förebild. Närmast entrén ligger ett genomgående vardagsrum-matplats med köket avskilt med en ovanligt bred köksö med egen vask. Innanför detta offentliga rum en privatare sovrumsavdelning med två sovrum kring ett badrum. Gavellägenheten i den vinklade lamellen tar vara på ljuset från tre håll. Liksom i den enkelsidiga tvåan och gårdshusets två lägenheter bildar den indragna balkongen ett inåtvänt burspråk, som en lykta.

Fak ta

Brf Alfa, Johanneberg, Göteborg

ortofoto. I bildens vänsterkant Chalmers tekniska högskola.

adress: Gibraltargatan/ Borraregatan, Göteborg. arkitekt: KUB arkitekter genom Håkan Trygged (ansvarig) elin orstadius (handläggande) Jim Martin, lars-Bertil Andreasson, Magnus Hedman, Görel Abrahamsson. detaljplan: stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad och KUB arkitekter. konstnärlig utsmyckning: Jim Martin, KUB arkitekter. landskapsarkitekt: 02 landskap. byggherre: HsB Göteborg. totalentreprenör: sefA byggnads AB. projektledning: development Partner. byggnadskostnad: 135 mkr, exkl tomt, inkl moms och byggherrekostnad. byggnadsår: 2012–14.

AnTAl BosTÄder HYresr ÄT Ter

BrUT ToAre A

BYGGAre A

4 850 kvm

900 kvm

enerGI

62 KWh/ kvm

BoAre A

3 830 kvm

KosTnAd e XPloATerInGsTAl

1,53

ToMTAre A

21 100 kr/kvm

3 165 kvm

87 7/14 · arkitektur

Överst. det förfinat robusta går igen i entréns detaljer. nederst. ovanligt bred köksö med egen vask, mellan kök och vardagsrum.

* b o s ta d

pl an hus 2 1:300

pl an hus 1 1:300

88 arkitektur · 7/14

Överst. Intill tomten ligger det lilla naturområdet Mossen, söder om Chalmers, med bollplan och motionsanläggningar. nederst. Mot gatan har en variation skapats genom omkastning av vardagsrummens två- och treluftsfönster.

b r F a l Fa

Det är inte enkelt att urskilja någon ”KUBism” i KUB arkitekters drygt tioåriga produktion. Den Kasper Salin-belönade skivfilteranläggningen på Ryaverken är något annat än bostäderna på Slottsberget (Arkitektur nr 6/2012) som i sin tur är rätt olika Gibraltargatan. Det är naturligtvis bra eftersom förutsättningarna och uppgifterna skiljer sig. den eviga frågan om tidens stil och tidlösheten ger mig associationer till Le Corbusiers och Ozenfants manifest Après le Cubisme från 1918. Med ungdomlig dådkraft utmanade de den urartade kubismen och ville ersätta den med purismen, vars syfte var abstraherade stilleben av föremål som ”funnit sin form” och blivit tidlösa, som flaskan och gitarren. Målet var att arkitekturen skulle bli lika självklar. Det lyckades knappast. En annan, viktigare koppling går till mellankrigstidens motpol till landshövdingehusen i Göteborg, de borgerliga bostadshusen, enkla röda tegelvolymer med tvåluftsfönster och

omsorgsfulla detaljer. En bakgrundsarkitektur i ett oproblematiskt, ”tidlöst”, limbo mellan klassicism och modernism. Habilt arkitektarbete, det har stått sig väl. o Cl a E s C a ld E n bY

89 7/14 · arkitektur

* b o S Ta d

proJek T

koncept eller recept

Två nya höga hus, ett i Malmö och ett i Örebro med små hyreslägenheter. i Örebro har man satsat på ett tufft koncept och i Malmö på klassisk folkhemsarkitektur. StudentCity, Örebro · Juul Frost arkitekter 90 bohus arkitektur · 7/14 5, Malmö · Jais arkitekter

91 7/14 路 arkitektur

Föregående uppslag vänster. StudentCity i Örebro. En trafikerad och bullerutsatt korsning centralt i staden.

* B O S TA D

FOTO PER JOHANSSON

KO MMENTAR

DAN HALLEMAR

Dyrt, tufft och nedskalat i Örebro och arkitektonisk kvalitet till bra pris i Malmö. Två växande kunskapsstäder, två hus med antingen minimala studentlägenheter eller små hyresrätter i två hus som sticker fram ur stadssilhuetten. Det är så här den nya kunskapsstaden annonserar sig. Med höga hus fulla av små lägenheter. Hus som också arbetar med fasadmaterial som gör att de ska kännas lite tuffa, särpräglade. Inte ditt vanliga bostadsrättshus. Unga hus. Arkitekterna har i båda använt skivmaterial som ju ger just den där lite provisoriska känslan av koja. Svarta alucobond-skivor med olika glansgrad som ger en mönstereffekt annonserar Juul Frosts hus i Örebro, hårt industriellt mot gatan. Jais hus vid Mobilia i Malmö är varmare, men också det vill ge det höga huset variation med skivor i mönster, i det här fallet brunröda Formica Perstorps-laminat. Det fungerar förvånansvärt väl. Båda husen tar precis den där kaxiga platsen i staden som de vill. Men där upphör egentligen likheterna. I Malmö har Jais arkitekter byggt klassiska

folkhemsbostäder i hög kvalitet för allmännyttiga MKB, också i Örebro är det allmännyttan som är beställare, ÖBO, men här syns i vissa avseenden baksidan av ambitionen att bygga minimala smarta bostäder för studenter. Stadsomvandlingen på Mobilia i Malmö fick nyligen Malmö stads Stadsbyggnadspris. Omvandlingen har ritats av Jais och Sydväst arkitektur och landskap. Det var välförtjänt. Här har man påbörjat förvandlingen av en av stadens äldsta köpcentrum till en stadsdel i egen rätt. Det brunröda höga småbostadshuset har fått sällskap av höga bostadshus ovanpå köpcentrumet. En typ av infill i centrumnära köpcentrum som inspirerar. Entrévåningen i huset på Mobilia är en tvättstuga kombinerad med ett sällskapsrum med pingisbord och fasta skåp för bok- eller filmbyten. Gathörnet är en tvättstuga. Det är som en variant av den amerikanska tvättomaten

som adderar ovanligt vardagliga platser i staden. Och i takt med att de gamla tvättstugorna i 1940-talshusen runt gården tjänat ut kommer alla runt gården att tvätta här. Det finns en fin tanke om vardaglighet här formgivet med grafisk tydlighet i siffror och klara färger. En liknande tanke finns i tvättstugan i Örebro, också den direkt i gatuplan. Centralt i Örebro, vid stadens tredje mest trafikerade väg, ligger Juul Frosts 13-våningshus. Det är ett av stadens högsta hus och ger en tydlig bild av ett nytt stadsbyggande. Tätare, högre, alldeles centralt i städer som är präglade av fyravåningshus. Men inte höga hotell, utan studentbostäder. Juul Frost har tagit fram ett system för optimerade bostäder. En jakt på kvadratmeter med bibehållen bostadskvalitet. Inom systemet finns små, medelstora och större lägenheter. Det är tänkt att vara flexibla basbostäder som

FAK TA

StudentCity, Örebro

Adress: Rudbecksgatan 40, Örebro. Arkitekt: Juul Frost Arkitekter genom Flemming Frost (överordnat ansvarig), Robert Fekete (uppdragsansvarig), Philip Krogh (hand läggare). Medarbetare: Anette Fjeldberg, byggnads ingenjör; Susanne Grunkin, landskapsarkitekt. Byggherre: ÖrebroBostäder AB. Stadsplan: Utförd av Juul Frost. Underkonsulter: K: Samcon. E: Bela Elprojektering. VS/ Vent: Projektengagemang. Landskap: Juul Frost. Entreprenadform: Partnering. Byggnadsentreprenör: PEAB. Bruttoarea: 3 700 kvm. Byggnadskostnad: 114 mkr. Byggnadsår: 2011–14.

ANTAL BOSTÄDER HYRESR ÄT TER

92 ARKITEKTUR · 7/14

BRUT TOARE A

BYGGARE A

3 691 kvm

430 kvm

ENERGI

84 KWh/ kvm

BOARE A

2 343 kvm

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

4,73

TOMTARE A

780 kvm

36 000 kr/kvm

Ortofoto över Örebro centrum. Högst upp i mitten slottet. De två skivhusen två kvarter till vänster om objektet är Krämaren.

STUDENTCITY · BOHUS 5

Föregående uppslag höger. Bohus 5 vid köpcentrumet Mobilia i Malmö är en del i en stor stadsomvandling av det 50 år gamla köpcentrumet. FOTO OLE JAIS

utgår från en kärna som innehåller kök, bad och avlopp. Den här kärnan delas av två lägenheter, på var sin sida om funktionsväggen. Eftersom man velat undvika insyn från loftgången har rummen bara ljus från ett håll. Det attraktiva centrala läget ska nog anses kompensera för det. Så ser kanske dagens bostadsekvation ut. Staden är viktigare än bostaden. Ingen orimlig tanke kanske, särskilt i studentbostäder. Men särskilt lägenheterna längst ned i 15-våningshuset är synnerligen lugubra. Lite som de lägenheter med ett tufft yttre som byggdes på Friggagatan i Göteborg (Arkitektur nr 2/2012). Loftgångar, cykelbalkonger och graffiti vid hissarna ger känslan av ungdom. Och kanske kompenserar det den egna lägenhetens torftighet. Men om det inte är mycket billigare, utan till och med dyrare, att bygga, än ett alternativ med större rumsliga och arkitektoniska kvaliteter, så kan man undra om man gjort rätt prioriteringar.

Örebrobostäder äger marken de byggt på så den behöver de inte betala för, ändå är man uppe i hela 36 000 kronor per kvadratmeter. Inget som kommer att märkas alltför mycket på hyran, eftersom man ser det i ett 50-årigt förvaltarperspektiv, men mellan 4 500 och 5 200/månad kommer de 23–28 kvadratmeter stora lägenheterna kosta. Jais arkitekter beskriver sitt hus som en 1950-talsmöbel som sänkts ned. Och det har skulpturala kvaliteter, men det är kvaliteter som följer med in i lägenheterna. De här smålägenheterna från MKB är klassiskt svenskt fokhemsbygge för nästan halva priset jämfört med de i Örebro (21 500/kvm), även här ägde man redan marken. Burspråken som hoppar runt på fasaden ger de balkonglösa bostäderna karaktär. Inne i lägenheterna har man arbetat med betongelementen, givit dem ursparningar och

vinklar, arkitektens närvaro när den fungerar. Fönstren som ligger i widescreen-läge ger ju högre upp man kommer i huset mer rörlighet i fasaden – man undviker känslan av staplade element – men också i lägenheten som låter utsikten förändras när man rör sig i rummet eller sätter sig ned. Kanske fungerar det mindre bra i sovrummen, där de låga men breda fönstren ger en vag källarkänsla. Här har vi två ambitiösa försök av två allmännyttor att fylla det marknadsglapp som är de nyinflyttade utan stora inkomster eller kapital. På sätt och vis illustrerar Jais arkitekters projekt Ola Nylanders tes (se sid 48) att det går att göra med kvalitet och inte nödvändigtvis är kostnadsdrivande, särskilt inte sett i ett längre perspektiv. Och i fallet Örebro kan man rekommendera en tur till Krämaren ett stenkast bort för att återupptäcka vad det var som gjorde att man kunde göra samma sak där en gång i tiden. o

FAK TA

Bohus 5, Malmö

Adress: Per Albin Hanssons väg 2e, Malmö. Arkitekt: Jais arkitekter genom Mats White (ansvarig), Jonas Johans son (handläggare). Byggherre/beställare: MKB Fastighets AB. Konstnärlig utsmyckning: Jais arkitekter genom Susanna White. Stadsplan: SBK genom Malin Backman. Landskap: Svenska Landskap AB. E: Emil Lundgren Skåne AB, Tepek AB. V: Climat 80, MW VVSkonsult. VS: NVS installation AB, KPVVS byrå AB. Konstruktör stomme: Abetong AB, Conbytec. Brand: ÅF Infrastructure AB. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggentreprenör: Midroc Project. Färdigställt: 2014.

ANTAL BOSTÄDER HYRESR ÄT TER

BRUT TOARE A

BYGGARE A

4 427 kvm

240 kvm

ENERGI

68 KWh/ kvm

BOARE A

2 819 kvm

Ortofoto över Malmö. I bildens väns tra kant Pildamms parken och Malmö stadion. Objektet lig ger just där stenstaden slutar.

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

1,38

TOMTARE A

21 500 kr/kvm

3 200 kvm

93 7/14 · ARKITEKTUR

Vänster. Studentcity i Örebro. De svarta alucobondskivornas olika glansvärde för variation. Nedan vänster. Studentbostäderna i Örebro är en del i JuulFrosts konceptbostäder SML. Här varianten S. Två lägenheter har en gemensam funktionskärna för bad, kök och avlopp (röd). Nederst. Huset är elva våningar i sin högsta del, en åttavåningsdel ansluter till befintliga hus.

* B O S TA D

F O T O P E R J O H A N S S O N ( VÄ N S T E R ), D A N H A L L E M A R (N E D E R S T )

CYKELBALKONG

LOF TGÅNG

GATA

GÅRD

SEKTION 1:400 Sektion A-A

94 ARKITEKTUR · 7/14

Sektion B-B

Denna sida. StudentCity i Örebro. Loftgångarna kragas ut med cykelbalkonger med plats för tre cyklar, en per lägenhet. Mot loftgångarna saknas fönster. F O T O P E R J O H A N S S O N (N E D A N , H Ö G E R ), D A N H A L L E M A R (N E D E R S T )

N SKALA

1:400

10 m

3 9

2 1

ENTRÉPL AN 1:400 1. L ÄGENHET MED ALKOV 2. L ÄGENHET 3. FUNK TIONSK ÄRNA 4. LOF TGÅNG 5. PL ATS FÖR CYKL AR 6. GÅRD 7. BÄNK 8. L JUSGLORIAN 9. OMBYGGT ELEVHEM

8 7

95 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

Nedan vänster. Bohus 5 i Malmö. Bur språken i de balkonglösa lägenheterna. Nederst vänster. De två nedre planen har en konstnärlig gestaltning med färgfält.

Nedan. Punkthuset med sina rödbruna Formica Perstorpslaminat mitt i bostads och köpområdet Mobilia. FOTO OLE JAIS

TR EL LE

B O R G SV

Ä G EN

RA L

BIN

VÄ

96 ARKITEKTUR · 7/14

SITUATIONSPL AN 1:6 000

Höger. Huset är format som en skarpskuren skulptur med kvadratisk planform, där fasaduttrycket domineras av de förskjutna ”fönsterholkarna” i alla väderstreck. FOTO OLE JAIS

PL AN 15 1:300

7 6

PL AN 2 1:300

5 4

ENTRÉPL AN 1:300 1. ENTRÉ 2. TR ÄFFPUNK T/ T VÄT TSTUGA 3. TORKRUM 4. TORKDEL

5. T VÄT TDEL 6. HISSHALL 7. KÖK /RUM 1 8. RUM 2

PRINCIPSEKTION 1:500

97 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

UT VALT

Experimenthusen Det finns en historia av innovativa bostäder i Sverige. Nya tankar och radikala idéer som blir bostadsarkitektur. Nya tankar kring familjebildningar, planlösningar och byggsystem. Här finns inspiration att hämta.

Västra Orminge NACKA

Projektet i Västra Orminge skulle kompensera rationaliseringen inom bostadsbyggandet på 1960-talet. Man lät bygga med stora element och få enheter, men ”den bundenhet i utformningen av lägenhetsplaner och husproportioner som då uppstår söker man kompensera genom en stor frihet i planlösningen inom lägenhetens väggar”. En frihet man uppnådde genom att ytterväggarna gjordes bärande och lägenheterna befriats från alla bärande element, utom några pelare. De boende gavs möjlighet att utveckla sina bostäder. Arkitekt: Curman arkitektkontor År: 1971 Byggd åt: Boo kommun

Järnbrott

MODULATORSGATAN, GÖTEBORG

Husen fick namnet Experimenthuset och var ett resultat av en tävling. En rationell betongstomme med 20 lägenheter. Lägenheternas fasta inredning var kök mot den lägenhetsskiljande väggen och badrum. På resterande yta fick de boende själva bygga upp rum enligt egna önskemål med vägg- och skåpmoduler som kunde flyttas. De flyttbara väggarna blev en stor framgång. Familjerna kunde förändra sina bostäder över tid, en möjlighet som många till en början använde sig av. Enligt en undersökning bodde folk kvar längre tack vare flexibiliteten. Arkitekt: Tage och Anders William-Olsson År: 1954 Byggd åt: Göteborgs bostads AB

98 ARKITEKTUR · 7/14

Stjärnhus

GRÖNDAL, STOCKHOLM

I kvarteret Akterspegeln i Gröndal ritade Sven Backström och Leif Reinius de tidigaste stjärnhusen, en blandform mellan lamellhus och punkthus. Det innovativa var att man tvingade fram tre lägenheter per trapplan, samt att dessa lägenheter får tre fasader och alltså ljus från tre håll. Stjärnhusen kunde också i stadsplanen kombineras på olika sätt och skapa olika intressanta gårdslösningar. De flesta lägenheter var på två rum, 50 kvadratmeter, mycket ytsnåla. I Gröndal blev det trevåningshus men fungerar lika bra som högre punkthus. Arkitekt: Backström och Reinius År: 1944-46 Byggd åt: Olle Engkvist

Däckshus

KALLEBÄCK, GÖTEBORG

FOTO KRISTER ENGSTRÖM

Projektet presenterades i Arkitektur nr 3/1959 som ”en helt ny bostadsform”. Målet var att bygga enfamiljshus i centrala lägen, koncentrerade som vore de flerfamiljshus. Stomhuset är betongdäck i tre våningar kring tre trapphus. ”Tomterna” är betongplattor mellan 144 och 210 kvadratmeter, på pelare i flera våningar. På plattorna bygger var och en ett enkelt monteringsfärdigt trähus. Tanken var att man skulle börja med att bygga mindre hus och sedan bygga ut, men alla byggde i stort sett fullt från början. Arkitekt: Erik Friberger År: 1960 Byggd åt: Bostadsrättsförening

Tanto

TANTOGATAN, STOCKHOLM

Bostadsområdet Tanto i Stockholm får här representera miljonprogrammens typlägenhet. En innovativ form av genomgående lägenheter. Platsgjutna skivor, parallellkök centralt med matplats åt ett håll, vardagsrum med indragen rumsbred balkong åt det andra, längst in två sovrum och badrum i mitten. Typen finns på många platser, väl utfört till exempel på Klostergården i Lund. Arkitekt: Åke Ahlström År: 1962–66 Byggd åt: Svenska sockerfabriken AB

99 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

Kollektivhuset

JOHN ERICSSONSGATAN, STOCKHOLM

Kollektivhuset var när det presenterades 1934 ett försök att komplettera det befintliga bostadsutbudet som inte tagit hänsyn till den typ av familjer ”där hustrun under en stor del av dagen är borta från hemmet”, liksom ”den stora gruppen av ensamstående självförsörjande”. Här ville man för dessa skapa en bostad där hushållsdriften centraliserades med ”gemensamma anordningar under sakkunnig ledning”. Kollektivhuset eller familjehotellet som det också kallades hade ett centralkök som försåg de boende med måltider, kollektiva barnkammare och motionsrum. Förslaget hade förts fram av Alva Myrdal på Yrkeskvinnornas klubb. Förslag fanns på större anläggningar men dessa kom inte till utförande. Huset fick sina uppföljare i till exempel idén om servicehuset. Arkitekt: Sven Markelius År: 1935 Byggd åt: BRF med Sven Markelius som ordförande

Kv Vägaren 23

FOLKUNGAGATAN, STOCKHOLM

Här är det 1971 och Bengt Lindroos introducerar det som skulle komma att bli konceptet för 1990-talet och vår tid: det öppna sambandet mellan kök och vardagsrum. Ett viktigt steg mot bättre planlösningar. Arkitekt: Bengt Lindroos År: 1971–73 Byggd åt: BRF Vägaren

Terrasshus SKÖNDAL

Terrasslägenheter och radhus på ett berg. Här har landskapet tillåtits forma bostadstypologin. Långt före Bjerget av BIG. Utmed tre korridorer ligger 32 lägenheter på fyra rum och kök. De högst belägna lägenheterna har också en ateljé. Varje lägenhet har en terrass på 18 kvadratmeter. Arkitekt: Axel Kandell År: 1960 Byggd åt: Byggnadsfirman Folke Ericsson 100 ARKITEKTUR · 7/14

Servicehuset Fältöversten Stockholm. En socialpolitisk intervention på Östermalm i Stockholm. Skiss av Carl Nyrén ur Arkitektur nr 3/1974.

Det förlorade paradiset De servicehus som byggdes under slutet av miljonprogramsepoken bär på idéer om ett nytt samhälle. Johan Janssen guidar till deras korta historia. För Sveriges del har 1973 har ofta utpekats som det år då det moderna projektet började sakta in. Kriget i Mellanöstern och dess ekonomiska konsekvenser kom att innebära att krönet på en glansperiod i svensk historia passerades. Rekordår och välfärdsbygge gick mot sitt slut. Den här historieskrivningen är förenklad, i själva verket ändrades inte så mycket, utan reformivern fortsatte. Men skillnaden fanns där, något av strålglansen var borta och den utopiska udden försvagades, en tydlig förändring gällde skalan på det byggda, de heroiska stora projekten började betraktas som människofientliga. Om man ser åren före oktoberkriget i Palestina som den ideologiska kulmen för den svenska välfärdsstaten, så brukar den i termer av arkitektur och samhällsbyggande oftast få representeras av den hämningslösa optimism som låg bakom miljonprogrammet och centrumomvandlingarnas rivningsraseri. Men det finns i denna tid en serie mindre omtalade projekt, de så kallade servicehusen, byggnadsanläggningar som var tydliga bärare av tidens anda genom sina storslagna bostadssociala avsikter. Med servicehus menas här en rad stora bostadsprojekt som avsåg att, inom ramen för en inomhusmiljö, innefatta hela de boendes vardagstillvaro, arbetslivet undantaget. Det var en vidareutveckling av kollektivhuset. En viktig förebild var Hässelby familjehotell från 1955, som var kollektivhuspionjären Olle Engkvists sista och

största projektet, med C A Acking som arkitekt. Gränsen mot kollektivhusen är inte distinkt, förutom skalan så kan det sägas handla om fokus på service i stället för på boendegemenskap. Termen är även tidsbunden och servicehus var ordet för dagen i slutet av 1960-talet. En annan tolkning skulle kunna vara att servicehuset är den socialdemokratiska versionen av kollektivhuset, där samhället står som garant för individens oberoende utan att man riskerar att snärjas in i beroende av grannar. Under 1970-talet kom termen servicehus att få en delvis annorlunda innebörd som beteckning på äldreboende med serviceinnehåll. Under 1960-talet fördes en livlig debatt om hur samhällsoch boendeservice skulle lösas i anslutning till tidens många nybyggda bostadsområden. Bakgrunden var högst naturlig: hur skulle man samordna ett massivt bostadsbyggande med välfärdssamhällets alla nya funktioner? En rad rapporter och utredningar behandlade frågan, bland annat inrättades en statlig servicekommitté med Sven Thiberg som sekreterare. I debatten engagerade sig även bostadsorganisationerna och det fanns en rad kommunala initiativ i frågan. En viktig person i sammanhanget var vice stadsarkitekten i Stockholm, Ingrid Jussil. Hon definierade den ideala lösningen på

101 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

PLAN 3, BOSTAD Bostädernas entréer ligger i detta plan. Även barnstugor och mot den trafikerade Valhallavägen kontor.

boendeanknuten service: ”Serviceanläggningar skall vara lokaliserade nära bostaden. Den närservice som vi här talar om bör inte ligga på längre avstånd än 200 meter från den längst bort belägna bostaden. Det är en mycket stor fördel – ur såväl social som ekonomisk synvinkel – om man kan åstadkomma gångvägar inomhus (längre gångvägar än 200 meter skall vara inomhus).” Vidare konstateras att befolkningsunderlaget bör vara så stort som möjligt och att det är ekonomiskt gynnsamt att avstå från boendeyta till förmån för gemensamma funktioner. Utifrån dessa premisser blir det storskaliga servicehuset den självklara lösningen på framtidens boendemiljö. Vad gäller servicehusens innehåll så var barntillsynen en central fråga, hela servicehusprojektet måste betraktas ur perspektivet av att 1960-talet var en brytningstid då kvinnorna i högre utsträckning började söka sig ut i arbetslivet. Övrigt serviceinnehåll som diskuterades var samhällsfunktioner som bibliotek, sjukvård och boendeanknutna funktioner som restaurang, städning, tvätt, gästrum, lokaler för motion och fritid. Ett viktigt inslag var en central reception som samordnade de olika funktionerna och som erbjöd centrala inköp och hjälp med nycklar vid hantverkarbesök. Ingrid Jussil argumenterade att frågan om servicehus i hög grad låg på plannivå, att frågan om boendeservice är ett samhälleligt ansvar. Hela företeelsen kan uppfattas som socialdemokratisk välfärdspolitik driven till sin spets. Servicehustanken var inte någon svensk konstruktion, det finns flera internationella exempel, främst danska. På ett mer renodlat arkitektoniskt plan är det också tydligt hur den internationella strukturalismen stod som en inspirationskälla. De storskaliga servicehusen ger i en försvenskad version tydlig återklang av tidens megastrukturer med Archigram och Yona Friedman som välkända exempel. Bengt Edmans studentcentrum Sparta illustrerar en arkitektonisk vision av en stor komplex megastruktur tillämpad för

102 ARKITEKTUR · 7/14

PLAN 2, SERVICEPLAN Gångar förbinder bostädernas trapphus. Stadsbibliotek, idrottslokaler, ungdomsgård men även en del matbutiker.

boendeändamål. Sparta är inget typiskt exempel på ett servicehus, eftersom det handlar om kategoriboende, och det brukar inte heller benämnas som ett servicehus. Samtidigt uppvisar det uppenbara likheter med samtida servicehusprojekt. Avsikten med Sparta var att samla Akademiska Föreningens verksamheter till ett enda komplex, ett tidstypiskt och radikalt försök att bryta med det akademiska livets traditioner. Sparta är en inomhusmiljö med kultur, nöjen, sportlokaler och boende i sitt program. En byggnad som till sitt inre liknar en stad som genom sin inomhuskommunikation befriar människan från ett nyckfullt och tidvis hårt klimat. Sparta uppvisar en rad intressanta paralleller till tidens tendenser inom den internationella strukturalismen. Välkända strukturalistiska byggnadsverk var universitetsbyggnader som på ett nytt sätt inrymde ett helt campus inom ett enda byggnadskomplex, med Freie Universität i Berlin och Odense universitet som exempel. En annan viktig referens är typologin i tidens framväxande shoppinggallerior, som har flera gemensamma egenskaper med Sparta och med servicehusen, med en samlad byggnadsvolym som genom inomhusgator medger ett kontrollerat klimat. I det här sammanhanget är det gigantiska Barbican Center i London en viktig förebild genom att det introducerar boendet med inomhussammanhang med handel och med ett kulturutbud. Det första renodlade exemplet på ett servicehus är Fältöversten i den utformning som förelåg i den programhandling som producerades av Carl Nyréns arkitektkontor. Som byggnadsvolym motsvarade det i princip den anläggning som senare kom att byggas, innehållsligt var det dock annorlunda. Det som förverkligades som ett shoppingcentrum planerades ursprungligen för gemensamma servicefunktioner. En drivande kraft bakom Fältöversten var Ingrid Jussil. Avsikten var att bygga en serie pilotprojekt i olika miljöer, som innerstad och förort. Fältöversten skulle väl ha motsvarat Jussils egen definition på ett service-

Fältöversten

VALHALLAVÄGEN, STOCKHOLM

En drivande kraft bakom Fältöversten var stadsarkitekten i Stockholm Ingrid Jussil. Avsikten var att bygga en serie pilotprojekt i olika miljöer, som innerstad och förort. Fältöversten skulle väl ha motsvarat Jussils egen definition på ett servicehus, med hög densitet och med korta samband i inomhusmiljö, ett slags kollektivhus i jätteformat som kunde erbjuda de boende all möjlig service: bibliotek, fritidsgård, läkarmottagning, servering etc. I fallet Fältöversten kan man inte bortse från ytterligare en annan politisk avsikt. Tanken om integration är driven till sin spets, så långt att det börjar likna en medveten provokation, byggnaden innebar att en bastion av socialt bostadsbyggande placerades mitt i ett av borgerlighetens epicentrum – Östermalm. MARKPLAN, KOMMERS Rulltrappa till t-bana. EPA, Posten, skivaffär, lekaffär, bokhandel, zoo, restauranger mm. Samt socialbyrå, fritidslokaler, lekhage.

hus, med hög densitet och med korta samband i inomhusmiljö, ett slags kollektivhus i jätteformat som kunde erbjuda de boende all möjlig service: bibliotek, fritidsgård, läkarmottagning, servering etc. I fallet Fältöversten kan man inte bortse från ytterligare en annan politisk avsikt. Tanken om integration är driven till sin spets, så långt att det börjar likna en medveten provokation, byggnaden innebar att en bastion av socialt bostadsbyggande placerades mitt i ett av borgerlighetens epicentrum Östermalm i Stockholm. Även om en ny majoritet i Stadshuset såg till att Fältöversten inte förverkligades som ett servicehus, så kom det att innehålla ett stadsdelscentrum med visst innehåll av kommunal service. Ett projekt som realiserades fullt ut är servicehuset på Malmvägen i Sollentuna. Här står vi inför en märklig kombination: En av miljonprogrammets mest misskända yttringar som samtidigt var bärare av ett extremt avancerat program för en ny bostadsmodell och i förlängningen för ett nytt samhälle. Malmvägen består av en serie tiovåniga lamellhus sammankopplade i bottenvåningen med ett invändigt gångstråk som innehöll olika former av offentliga funktioner och butikslokaler. I källaren finns parkering, en trappa upp finns ett terrassplan, ursprungligen med trafikseparerade gångbroar mot omgivningen. Terrassplanet var också platsen för barnstugor med bilfri utemiljö. För den som inte var bilburen fanns gångstråk till den närliggande pendeltågstationen. Servicehuset, som hade sin grund i ett noggrant program utarbetat av VBB, kunde på pappret synas som en perfekt boendemiljö. Verkligheten blev dock något helt annat, ett bostadsområde vars fysiska gestalt representerar alla fördomar om miljonprogrammet. Ganska snart blev också området stigmatiserat av sociala problem. Sammantaget kan man konstatera att det storstilade och i många avseenden fantastiska projektet med servicehus blev ett misslyckande. Med något enstaka undantag är servicefunk-

Programhandling: Carl Nyrén Arkitektkontor Bygghandling: Lennart Bergström Arkitektkontor År: 1974 Byggd åt: Familjebostäder

tionerna i samtliga anläggningar avvecklade, detta trots att den analys som låg bakom projekten var relevant och ringade in en rad av framtidens problemställningar. Det ligger nära till hands att uppfatta att den bakomliggande orsaken var arkitekternas oförmåga att leva sig in i vad de boende faktiskt önskar sig och i det att servicehusens slutna system inte skapar en flexibilitet som kan hantera att framtiden kanske inte blir exakt så som man har planerat. Det bör också påpekas att tanken om gemensamma funktioner inte dog med servicehusen, utan levde vidare i 1970- och 80-talens mer småskaliga kollektivhus, senare i ekobyarna och i de dagsaktuella byggemenskaperna. Under senare år har servicetanken åter dykt upp, denna gång i småskaliga exklusiva bostadsrättsprojekt som profilerar sig med serviceinnehåll, i Victoria Park i Malmö eller på Grev Turegatan (Arkitektur nr 6/2014) och på andra ställen i centrala Stockholm. En tydlig illustration av hur långt pendeln slår i svensk bostadspolitik, från service som en social rättighet till service som ett säljargument. Vad gäller 1960-talets servicehus så blev de ingen framgång, men byggnaderna står kvar som tysta monument över en storslagen period i den svenska historien. o J O H A N JA N S S E N Ä R PR A K TI S E R A N D E A R K ITE K T PÅ N Y R É N S A R K ITE K TKO NTO R I S TO CK H O LM.

Malmvägen SOLLENTUNA

En av miljonprogrammets mest storskaliga yttringar som samtidigt var bärare av ett extremt avancerat program för en ny bostadsmodell och i förlängningen för ett nytt samhälle. Malmvägen består av en serie tiovåniga lamellhus sammankopplade i bot tenvåningen med ett invändigt gångstråk som innehöll olika former av offentliga funktioner och butikslokaler. Arkitekt: VBB År: 1969 Byggd åt: Sollentunahem

103 7/14 · ARKITEKTUR

* B O S TA D

E SSÄ

M E TA I S Æ U S- B E R L I N

Vad ett hem är Konstnären Meta Isæus-Berlin har i många år arbetat med bostaden som utgångspunkt. Hennes verk handlar om de historier ett hem kan berätta. Här delger hon sina tankar kring hemmets kuslighet.

Jag vaknade med ett ryck i Barcelona, hade haft en riktig mardröm. Jag låg kvar i sängen och stirrade ut i mörkret. Drömmen handlade om ett hem, skivat och utdraget. Som ett fiskskelett eller som om varje möbel var utdraget som ett drag spel. Efter tag tänkte jag att jag ska göra det här på riktigt. Och kalla installationen Ihållande smärta. Lite senare kom jag att tänka på Munchs Skriet, där personen i målningen har en slags chockvågor runt sig. Kroppen bär så mycket ångest att det flödar ut i landskapet. Att förvandla en ångestsyn till materia och att det ska behålla ett slags intellektuell skärpa och inte bara förmedla skräck som något slag filmscen, är svårt. I konstinstallationen får möblerna härbärgera ångesten. De är dramats aktörer och det är till exem pel stolen som får berätta historien. Möblerna klarar av detta. Vi lägger så mycket minnen i vår hemmiljö att vi bara behöver se en bråkdel för att vi ska förstå eller knäppa på ett flöde av känslor. Bord och stol blir tecken för hem.

104 ARKITEKTUR · 7/13

I min installation Vad minnet väljer (2001) använde jag olika miljöer som jag mindes från mina barndomsvänners hem. Hemmet fick gestalta ett sökande och en undersökning, hågkom ster eller ett grävande för att se tidiga mönster och minnen. Vad minnet väljer är en fristående kropp bestående av ett kök, ett vardagsrum, sovrum och toalett. Rummens kortsida möter badrummets tre väggar från varsitt håll. Det gör att man går runt installationen som en cirkel. Då ser man varje rum frontalt. I varje rum är mitten borta – möblerna har sågats itu och sedan satts samman igen. Sängen är kluven och smal, obrukbar. Liksom madrass, lakan, filt, kuddstoppning och örngott. Allt blottas brutalt. Likaså köksbord, köks lampa, stolar och trasmatta.

Nedan. Installationen ”Vad minnet väljer” är just nu aktuell i utställningen ”Hem längtan. Vardagens ideologi och estetik” på Norrköpings Konstmuseum. F O T O P E R-A N D E R S A L L S T E N

* B O S TA D

106 ARKITEKTUR · 7/14

E SSÄ

Vänster. Installationen ”Vad minnet väljer” är just nu aktuell i utställningen ”Hem längtan. Vardagens ideologi och estetik” på Norrköpings Konstmuseum.

Nedan. Målningen Ett eget rum är aktuell på Norrköpings konstmuseum. F O T O M E TA I S Æ U S- B E R L I N

F O T O M E TA I S Æ U S- B E R L I N

→Att klyva spisen och toaletten kändes som brutala lustmord. Men de växer skulpturalt när man bearbetar dem. 3

Vardagsrummets fåtölj är ihoptryckt. Tavlan ”Grind slanten” och en mörkröd ryamatta har strimlats till två smala remsor. Att klyva spisen och toaletten kändes som brutala lustmord, ”fram med rören bara”. De är tydliga pjäser, som växer rent skulpturalt när man bearbetar dem. Även sängbordet blev en tydlig gestalt, en egen aktör som blickar tillbaka på betraktaren. Men uttrycken var underordnade bieffekter. Det viktiga var hur snittet gjordes. Att snittet alltid hamnade i centrum och att alla möblerna följde samma skåra. Snittet står för människans ofrivilliga historieförfalskning. När man går tillbaka i minnet använder man sig av de minnen man har kvar. Detta gäller de allra flesta. Det sker automatiskt, och man kan inte förhålla sig till det. Vi tror att vi kommer ihåg men vi minns bara en bråkdel. Därför återskapar människan den värld hon levt i med de fragment som finns. Så det är snittet som är det viktiga och allt som är borta. Det är installationens konsensus. Jag har dock märkt att snittet i möblerna ger verkets betrak tare ångest. Då är vi tillbaka i tecken för hem. Associationen blir att våld har begåtts i hemmet. Det är intressant att höra. För mig handlar det mer om att bearbeta minnen som kommer fram. Att klyva såg jag mer som ett slags reningsprocess.

Målningen Ett eget rum (2013) är en eloge till Virginia Woolf. Den föreställer en grotta, en ihålig kropp utpla cerad i ett slags natur. Färgerna är lite psykedeliska. Syrenlila, aprikos, turkos, barockröd och orange. Ett becksvart mörker vilar i centrum av målningen. Ett bord med vit duk står i kontrast till det svarta djupet vid grottans mynning.

107 ARKITEKTUR · 7/14

Nedan. Återblickens transparence gjordes för en utställning på Jönköpings länsmuseum 2004.

* B O S TA D

F O T O M E TA I S Æ U S- B E R L I N

108 ARKITEKTUR · 7/14

Jag ser målningen föreställa ett rum att värna om. Platsen kan vara organisk, långt inne i hjärnan eller kroppen. Det är ett rum att skydda. Utan designmöbler och andra människors tankar. Grottan bli en portal. Men plötsligt ser jag det tvärtom. Jag har målat ett gigantiskt ångesthål. Det kan ofta vara så med konsten. År eller månader senare kan en konstnär se sitt verk i helt annat ljus. Jag såg en man och en kvinna gräla friskt på gatan en gång. Saktade ned stegen så jag gick långsamt förbi. Det är så ovanligt att se det. Jag tänkte för mig själv: ”Det är bättre att de grälar här ute, för då kan ingenting hända”. En annan gång talade jag med några vänner om känslan av att komma hem. ”Så fort man kommer hem, från jobb, fest, vad som helst, så kastar man av sig arbetskläder och sätter på sig sköna hemmakläder.” Den här spännvidden, dubbelheten, är en del av hemmets kärna. Hemmet kan rymma fruk tansvärt våld. Men det är också där som den yttersta vilan och sinnesron kan finnas.

Återblickens Transparence (2004) handlar om dödsögon blicket. Jag såg verket framför mig så fort jag in steg in i betongrummet på Jönköpings länsmuseum. Sydda organza möbler som hängde ned från taket i tunna trådar. Kök, vardags rum, sovrum och badrum. Till verket hörde texten: ”Om man faller ner från en skyskrapa, finns det en föreställning om att man ser hela sitt liv passera revy, och får då en klarhet i vilka ögonblick som var de viktigaste. Men jag kan tänka mig att man ser sitt liv i en undanglidande helhet. Obestämt men tydligt” Jag hade inte en tanke på att gestalta personer för att berätta om detta avgörande ögonblick. Hemmet var den naturliga meta foren för liv. Möblerna bar personer i sig. De var transparenta så att de från håll skulle glida in i varandra. Ju närmare man kom skulle varje ”individ” utkristalliseras, men det var helheten som räknades.

Nedan. Installationen Badrummet gjorde Meta Isæus-Berlin 2001. En nybyggnad av Badrummet, som kallas Uppvaknandet, finns i den pågående utställningen ”I ❤ it! What is it?” på Kulturhuset i Stockholm (till och med 11/1 2015). FOTO DAN HALLEMAR

→Vatten på oväntat ställe i hemmet betyder alltid katastrof. Men jag blir på gott humör av vatten. 5 En gång gick jag till Bukowskis visning. Där stod förvånande många möbler från Alvar Aaltos Sanatorium. De hade fått ett eget utrymme, svartmålat med ett tjockt rep som avspärrning. Det var fruktansvärt starkt, möblerna var så vackra men där hade sjuka människor legat. Ställt in sina svarta skor och kläder i den rundade garderoben. Tvättat händerna i det runda hand fatet. För att inte tala om sängen. Full med drömmar och sjukdom. Jag gick hem helt omtumlad av intimiteten i den kalla miljön. Jag hoppades att ett museum tog hand om möblerna och vårdade dem. Det blev en målning som det tog ett halvår att bli klar med.

I den pågående utställningen I ❤ it! What is it? på Kultur huset i Stockholm finns två nya installationer som heter Uppvaknandet och Sänggåendet. Den utspelar sig under ett dygn. Du vaknar upp, går till bad rummet, där allting är kaos. Toaletten forsar över, likaså badkar och handfat. Vattnet väller ut, mot dig i svindlande fart. Vatten på oväntat ställe i hemmet betyder alltid katastrof. Men jag blir också på gott humör av vatten. Fuktfläckar i taket är vackra och fantasieggande. Annars symboliserar vatten i en bäddad säng död för vissa och födelse för en del. Vilket visar hur starkt vattnet rimmar med vår egen kropp. Andra hälften av dygnsresan handlar om sänggåendet. Ett hem är ju inte bara ett ställe där vi bor utan det mentala hem vi har inom oss. Vi kanske inte ens bor hemma utan bara borta. Fint men utan hemkänsla. Ibland tänker jag att det sanna hemmet vilar i kroppen. Den kropp vi aldrig kommer ifrån utan släpar med oss från vaggan till graven. Men jag hinner inte tänka tanken till slut förrän en klaustrofobisk känsla kommer över mig och jag placerar hemmet där ögat vilar. Just nu på en Muminfigur av porslin. Hur många porslinsfigurer har jag inte sett i olika hem. Katter, hundar och fåglar. o

109 ARKITEKTUR · 7/14

thePrema – den nya närvarodetektorn med prisbelönt design och energieffektiv funktionalitet

5 ÅRS GARANTI

Närvarodetektorn thePrema är designad för energieffektiv reglering av belysning, värme och luftkonditionering. Den slimmade designen liknar en svällande vattendroppe och är knappt märkbar i taket, men dess funktion är däremot väldigt märkbar. Detektorn kan installeras både i små och stora kontorsutrymmen, konferensrum, skolor, lager och idrottsanläggningar beroende på modell.

www.gycom.se

Twist – dölj uttagen med stil

Elevator – uttag på liten yta

Prisbelönt lösning för el- och datauttag till det moderna hemmet eller kontoret där man värdesätter minimalistisk design när den är som bäst. Med lågt infällningsdjup kan den enkelt fällas in i skrivbord, möbler och köksbänkar.

El- och datauttag i designad pop-up variant som passar lika bra på kontoret, i köket eller på andra platser där design och bekvämlighet spelar en viktig roll. Elevator finns i fyra modeller med olika bestyckning.

www.gycom.se

Nedan. Airbnb förändrar dynamiken på bostadsmarknaden. Här sajtens mobilapp.

KULTUR

Julia Svensson väljer tre: KRÖ NIK A

Hem i förvandling Share better är en New York-baserad community som är kritisk till delningsekonomin på nätet. På sin sajt berättar de om en stockholmare som hyrde ut sin lägenhet via Airbnb, varpå gästen sålde sex i lägenheten. Nyheten cirkulerade 2012, men fler fall har dykt upp. En person i min bekantskapskrets råkade ut för samma sak för ett halvår sedan. Bostadsdelandet är en mindre revolution. Först ut var couchsurfing, ett nätverk där sovplats erbjuds gratis. Sedan kom Airbnb – som couchsurfing, fast mot betalning. Detta håller på att förändra synen på hemmet, skriver den Los Angelesbaserade konstnären Claire Kang i Architectural Review, till en hybrid mellan hem, kontor och hotell, som ska passa för fler än den som bor där. Bilderna av hem på Airbnb är ofta stajlade men påminner mer om den nyskapande Milanobaserade inredningstidningen Apartamento. Det verkliga och allt mer trendiga hemmet är en lagom stökig blandning av Ikeamöbler och loppisfynd. Snabbt märkte jag att hyran baseras helt på stad, läge och standard. Jag har hyrt av en lettisk prinsessa i Hamburg som behållit sin lägenhet som museum över sin ungdom och nu har hotell i den. Kvarteret genomgår en aggressiv gentrifiering och naturligtvis väntar prinsessan värdeökning. När jag hyrde i Köpenhamn stod duschkabinen, vilket undanhölls i annonsen, i sovrummet. I New York har Airbnb retat gallfeber på hotellen. Men enligt Share better förvärrar Airbnb också bostadskrisen. Den som hyr ut riskerar en del, men tjänar mer på turister än på en långtida hyresgäst. Samma fenomen har rapporterats i Stockholm: ”Grannen driver hotell”. Airbnb:s budskap låter sympatiskt, menar Claire Kang. Men det anpassar hemmet till nyliberal marknadsekonomi och till den urbana medelklass som döljer konsumtionslustan bakom godhet och upplevelser. Delandet, med sin socialistiska aura, kommer inte alla till del. Bara den som äger en attraktiv bostad. o

J U LI A S V E N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R

Film. I våras kom spelfilmen The price of desire (av Mary McGuckian) – om när Le Corbusier målade väggarna i Eileen Grays villa E 1027 med motiv med sexuellt tema. På Architecture and design film festival i New York i oktober premiärvisas årets andra film om Eileen Gray. Gray Matters är en dokumentär av Marco Orsini, där Gray ses i nytt ljus. Hoppas Eileen Gray-hajpen snart även når Sverige. Spel. Brädspelet Mastermind är tillbaka. I arkitekturtappning. På playthehouse.com kan du varje natt, mellan klockan 18 och 06, logga in och spela. Först ut att få fönstren upplysta med färger är Atrium Ljungbergs nya NOD i Kista, arkitekt Scheiwiller Svensson. Projektet är ett samarbete mellan ljudkonstnären Håkan Lidbo och studenter på KTH. Utställning. Malmö konsthall förvandlas till en tankesmedja, efter årets alla val i Sverige och Europa. Installationen The alien within – A living laboratory of Western society är utgångspunkt för diskussioner om bland annat migrationsfrågor. 14/11–1/3 2015. o

111 7/14 · ARKITEKTUR

UTSTÄLLNING

Höger. James Webbs videoverk visas i Kuben i Fittja. FOTO SIMON BERG

UT VALT

Håkan Forsell väljer tre:

Fittja leder vidare Nya biennalen för konst och arkitektur Botkyrka konsthall och Fittja Centrum T O M 12 OKTOBER

Film. Att världens storstäder feminiseras är i Luc Bessons Lucy (2014) ingen tyst revolution. I Taipeis stadslandskap dröjer sig män kvar som överflödiga livsformer från en våldsam och girig tidsålder. Medan Scarlett Johanssons knarkkurir maximerar mänsklighetens kognitiva portfolio. Scarlett Johansson i Lucy. Sajt. Eurozine.com, den samlade hemsidan för europeiska kultur- och samhällstidskrifter, håller en bländande hög kvalitet. Artiklarna under senare tid analyserar den östförskjutning som skett i Europas politik och geografi. Bok. Ylva Sjöstrands avhandling Stadens sopor. Tillvaratagande, förbränning och tippning i Stockholm 1900-1975 är en resa genom sopornas ekonomi och kulturhistoria, en resa in till det befläckade hjärtat av det moderna stadslivet. o

112 ARKITEKTUR · 7/14

Projektet Residence Botkyrka har sedan 2010 jobbat med att ”utveckla den lokala delaktigheten” i projektet Fittja Open, genom att internationellt verksamma konstnärer tillsammans med Botkyrkabor undersöker och skapar offentliga konstuttryck, där samhällsplanering och arkitektur är en viktig del. Att ta del av Botkyrka konsthalls nya filialverksamhet i Fittja kräver lite extra intresse, efter öppningshelgens snitslade bana med guidning och bussturer. En del av verken är fortfarande under uppförande, somligt är tänkt att pågå under en begränsad tid, vissa av projekten är årstidsbundna. Ovanför Ungdomens hus några hundra meter från tunnelbanenedgången står Kuben, som också verkligen är en kub i betong, som blivit utställningslokal. Efter ett varv runt vad som tidigare fungerat som ett skräprum på en parkeringsplats öppnar sig diskret metalldörren som bjuder in till videoverket Le Marché Oriental, av den sydafrikanska konstnären James Webb. Verket skildrar i ljud och bildprojektioner böneutrop i ett ödelagt köpcentrum i Kapstadens District Six strax innan det rivs för bygge av exklusiva bostäder. Sara Rassolie jobbar i dörren och presenterar entusiastiskt projektet. Hon tillhör den

grupp unga i Norsborg som sökte sommarjobb på Residence Botkyrka och besökte biennalen i Venedig i somras, där Fittjapaviljongen visades. Fittjaköket, en bit från Kuben, är en container ombyggd av arkitekten Michael Orchard i Sydafrika och skeppad till Sverige. Orchard arbetar kring hållbar arkitektur i New Earth Architecture i flera världsdelar. En vägg och en bit av taket står öppet och bjuder till fika och samtal. Här ska kockar från olika länder och världsdelar gästspela. På uteplatsen står ett par cafébord med block, kritor och en färgglatt lockande förslagslåda. När det blir kallt slås containern ihop tills värmen kommer i vår. Den byggda miljön är ingenting utan brukare. Här har man inte bara presenterat ett färdigt projekt, utan verkar ha fått människor att känna sig sedda under projekteringsprocessen, vilket gett mod och lust att arbeta tillsammans med konstnärer. En viktig erfarenhet för alla parter. Projekten Fittja Open vill sammanföra människor lokalt–internationellt och har förutsättningar att dra in den som lockas hit i frågor kring klimat, genus och tillgång till offentlighet. Att börja i en ände, var som helst, och söka sig runt i projektet och området genom samtal som verkligen lätt uppstår, leder hela tiden vidare. Konsten och arkitekturen kommer i många former – mat, musik, bild, skulptur, tidningsmakeri och byggd eller bara betraktad och upplevd miljö. o J O S E PH I N E A S K EGÅ R D

Vänster. I Fittjaköket ska kockar från olika länder gästspela. FOTO SIMON BERG

BOK

Höger. John Sjöström och Hilding Lögdberg i Lögdbergs ateljé i Gamla Stan. Nedan. Hilding Lögdberg ritade kolonistugan Villa Drost i Årsta i södra Stockholm. F O T O E L L I O T E L L I O T (H Ö G E R ), P E R J A L K M A N (N E D A N)

Om det som gått förlorat Vardagens arkitekter. Gunnar Jonsson och Hilding Lögdberg John Sjöström

Stad och bostad. Omtryckta eftertankar John Sjöström BALKONG FÖRLAG 2014

John Sjöström har städat i sina hyllor efter ett långt arkitektliv och ut av det kom två små fina och tänkvärda böcker. Otidsenliga säger han själv, men just därigenom en påminnelse om något som gått förlorat och som vi borde ta vara på. I mötet med arkitektstudenter har jag sett hur kort minnet är, högst en generation, och hur lätt de egna lärarnas lärare glöms bort. Därför är dokumentationer som den här en behövlig kunskapsvård. Själv upptäckte jag Sjöström som en drivande kraft bakom Mejans arbete med ”användningsplanering” från sent 1960tal (han blev professor där 1967). Det var helt centralt för vändningen av synen på

stadsförnyelse. Senare mötte jag honom som en av de fyra i kontoret A4, med rötter i rekordårens byggnadsstyrelsedrivna strukturfilosofi. ”Fler än tre ska man vara, och gärna olika” menade Ragnar Uppman och karaktäriserade Sjöströms arkitektursyn som att ”alla lösningar finns redan”, i historien. Inte så udda som man kunde tro, intresset för kulturhistorien är ju på många sätt en uppfinning av moderniteten, som dess andra sida. Sjöström, Jonsson och Lögdberg, för att börja med den ena boken, var kurskamrater på KTH från 1952. Som ett motto kan gälla Sjöströms formulering: ”Både våra lärare och vi själva strävade efter att utveckla den omtänksamma vardagsarkitektur som efter kriget framstod som basen för vår fortsatta tillvaro. Våra hus kommer att överleva oss. Är det då inte viktigt att se efter hur de miljöer ser ut som hittills förmått överleva?”. Bland lärarna lyfter Sjöström fram Artur von Schmalensee som funktionalisten som blev traditionalist efter att ha ”genomskådat den nya tidens totalitära propaganda”. Gunnar Jonsson presenteras som musiker, snickare, arkitekt som kom att arbeta mycket med restaurering. Hilding Lögdberg började hos Schmalensee, gick sedan vidare med restaureringar men också med typhuset Tvären för Bostadsstyrelsen. Tillsammans byggde Jonsson och Lögdberg från 1966 varsamt om ett hus i Gamla Stan där de hade sina lägenheter. Samlingen med omtryckta texter inleder

Sjöström med en presentation av sin egen bakgrund i Lund. Ett genomgående tema är kontinuitet och hållbarhet och att de förutsätter rationalism och regelstyrning. Han för en dialog med 1700-talsarkitekten Hårleman, han hyllar 1874 års byggnadsstadga och han slår ett slag både för trädgårdsstaden och för träfiberskivan som återvinningsmaterial.

→ Ett genomgående tema är kontinuitet och hållbarhet och att de förutsätter rationalism och regelstyrning.

För den som vill läsa mer ger Arkitekturs artikelarkiv 61 träffar på John Sjöström. Några egna läsminnen: ”Om lyx” i nr 3/1972 där han apropå några villaprojekt förklarar vad verklig kvalitet är. ”Reflexioner kring ett bokrum” i nr 2/1970 där han kämpar med det alltför förfinade i Jönköpings bibliotek och söker ”en rumsprincip för den ständiga förändringen och inte minst vår växlande kompetens”. Och ”Om Enköping” i nr 8/1963 som uppmanar oss att ompröva ”realiteterna”. o CL A E S C A LD E N BY

113 7/14 · ARKITEKTUR

BOK

Med nya ögon. Svensk arkitektur och design visar vägen till framtiden. Annica Kvint HJALMARSON OCH HÖGBERG 2014

Hur länge ska det dröja innan formandet av vår fysiska miljö på allvar blir en del av hållbarhetsdebatten? Den snart 35-åriga klyschan ”hållbar utveckling” handlar om energi, om transporter och om matproduktion. Men att också processerna bakom byggandet, liksom produktions- och konsumtionsmönster genererade av vardagsvarorna ska med i sammanhanget har inte på samma sätt gått in i det allmänna medvetandet. Just jämförelsen med mat är motiverad. Här talar vi om närodlat, om etniskt präglade och mixade matkulturer. Men inte lika ofta om byggmaterialens eller konsumtionsvarornas ursprung, liksom om

de mönster som rådande globala strukturer uppmuntrar till. Ungefär så kan man tolka upprinnelsen till journalisten Annica Kvints bok ”Med nya ögon”, där svensk arkitektur och design lyfts fram som vägvisare till framtiden. Det betyder koncentration på goda exempel. På formexperter som i likhet med Anders Nyquist (Rumpans fritidsby utanför Sundsvall) eller Nirvan Richter (möbelföretaget Norrgavel) tagit på sitt ansvar att producera ”rätt”, det vill säga genomtänkt och långsiktigt. Dagens rekordstora intresse bland arkitekter och designers för historia och hantverk får heller inte tolkas som en återgång till gamla, hållbarhetsmässigt lyckligare tider. I stället ska traditionell kunskap självklart kombineras med innovativ högteknologi, betonar Kvint. Närodlat går hand i hand med globala utblickar, där Petra Wadströms vattenrenare Solvatten och Anders Wilhelmsons u-landstoa Peepoo är några av bokens exempel. Välvilligast tänkbara optimism. Än en gång kan svensk design och arkitektur ta täten, nu genom att tänka grundmurat långsiktigt. Om jag ändå ska invända något så är det att alla exemplen är extremt småskaliga. Ynka droppar i världens globala hav. Och även om arkitekten Maria Block

Ovan. Inredning av Nirvan Richter, som startat företaget Norrgavel. F O T O N O R R G AV E L

(aktivhuset Villa Balaton) hävdar i en intervju att småskalighet än så länge är en förutsättning för ekologiskt byggande så ser ändå hon en väg vidare. Nämligen om byggindustrin kan genomgå en liknande förvandling som redan skett inom livsmedelsindustrin. Något som Annica Kvints bok i bästa fall kan uppmuntra till. o INGRID SOMMAR

BOK

Nordic Light. Modern Scandinavian Architecture Henry Plummer THAMES & HUDSON, PAPERBACK, 2014

Det mest slående med den amerikanske arkitekturprofessorn Henry Plummers bok ”Nordic Light. Modern Scandinavian Architecture” är frånvaron av svenska exempel. Visst finns Sigurd Lewerentz Klippankyrka här, liksom Härlandakyrkan av Peter Celsing och även Klas Anselms konsthall i Malmö. Men i en bok med över 500 illustrationer, där också våra grannländers yngre generationer är representerade, kan man inte 114 annat än ARKITEKTUR · 7/14

undra över den klena svenska närvaron. Man anar att Finland varit undersökningens utgångspunkt, och visst dyrkar finska arkitekter ljuset. För all del, varje presentation av Henning Larsen måste kommentera hans mästerliga hantering av dagsljuset. Och hur Jensen & Skodvin tagit Sverre Fehns kunskaper vidare behöver ju också sägas. Men varför inte någonting av till exempel Carl Nyrén? Det borde inte bero på okunskap – för att något öka på den svenska kvoten har den nederländske arkitekten och munken Hans van der Laans Mariavallskloster i Skåne från 1995 letat sig in; ett långt mer svårfunnet exempel än Nyréns arbeten, som ju också finns presenterade i en engelskspråkig bok. Tycker Plummer helt enkelt att ingen svensk arkitekt efter Anselm platsar i en bok om ljuset i den nordiska arkitekturen? Om man lämnar fördelningen därhän, kan man konstatera att bokens poäng går fram; ljuset har en särskild betydelse

i den nordiska arkitekturen. Men man skulle också kunna säga att kyrkorna har en särskild betydelse. Detta är inget nytt, och i de många kyrkorna slår boken också in öppna dörrar. Plummer har för all del även några andra referenser, men han håller sig till tiotaggarna. Det har blivit en vacker bok där Plummer riktat kameran mot poetiska skuggor på väggar och tak. Om han själv, eller någon annan, skulle återvända till ämnet skulle jag gärna se fler resonemang om hur ljuset hanterats i nordiska bostäder, skolor, arbetsplatser och stadsplaner. Där vilar en stor och intressant forskningsuppgift som säkert inte skulle ställa Sverige i skuggan. o R A S M U S WÆ R N

BOK

Höger. Media Spree Versenken är en aktivistisk aktion som blivit en del av Berlin-Kreuzbergpolitikens imagebyggande. FOTO MEDIA SPREE VERSENKEN

Så blev Berlin en livsstilsbehållare The Berlin Reader. A Compendium on Urban Change and Activism M Bernt, B Grell, A Holm (red) TR ANSCRIPT VERLAG, BIELEFELD 2013.

Jag minns när jag såg klisterlappen för första gången – det var 2008 – i trappuppgången till en väns lägenhet i Kreuzberg: ”Fuck you, part-time Berliners!”. Det var utpekande. Och en tillståndsdiagnos av staden i blixtbelysning. Berlin hade under större delen av 1990-talet inte alls levt upp till de politiska drömmar om tillväxt och investeringar som existerade efter murens fall. I stället hade staden attraherat genom låga levnadskostnader, mycket utrymme och experimentlusta. Tämligen unga, kreativa och internationellt rörliga grupper, där det existerade en flytande gräns mellan boende och besök, arbete och nöje, präglade stadsbilden. Vissa kvarter förvandlades till livsstilsbehållare för ”deltidsberlinare” som oförbindligt konsumerade det lokalas kvaliteter utan att behöva avkrävas den bofastas engagemang. De befintliga, och betydligt fattigare, invånarna kunde inte konkurrera med det kapital och den efterfrågan som dessa YUCI:s (young urban creative internationals) tog med sig – och trängdes följaktligen bort. Denna kort återgivna kartläggning över bakgrunden till det famösa ”turisthatet” i västra Berlin återfinns i samlingen The Berlin Reader: A Compendium on Urban Change and Activism. Det är en djupt fascinerande textsamling som sammanför academia med aktivism, utredningsprosa med debattglöd, kulturteori med fastighetsmarknadsanalyser. Det är också en bok som visar hur turbulenta de senaste decennierna av fastighetsspekulation, privatiseringar och

livsstilsurbanism har varit. Inte ens de mest välinsatta experterna på stadsutveckling förstod vad som höll på att hända med Berlin, när de befann sig i stormens öga. Flera processer var på gång samtidigt. Vad som var löftesrikt eller hotfullt berodde på vilka ideologiska glasögon man bar. Inledningsvis dominerade problemen på arbetsmarknaden. När Berlin slutade vara ett skyltfönster för väst försvann snart också bidragen till den arbetsintensiva industrin. Tusentals lågutbildade blev utan sysselsättning, något som framför

→ Inte ens de mest insatta förstod vad som hände när Berlin var i stormens öga. allt märktes i de traditionella arbetar- och invandrarkvarteren i Kreuzberg, Neukölln och Wedding. På motsvarande sätt konfronterades Östberlin med rationaliseringar och privatiseringar som ställde mängder av människor utan arbete. Den så kallade Häussermannstudien från 1997 – som återfinns i boken – sammanfattar de sociala farhågor som fanns inför utvecklingen. Ett bidragsprogram, ”Die Soziale Stadt”, lanserades för att hantera fattigdomen i innerstadskvarteren, inte minst eftersom västra Berlin förutspåddes en kraftig suburbaniseringsprocess som skulle attrahera medelklassfamiljer. Häussermannstudien låg till grund för en socialdemokratisk stadspolitik som riktade sig till utsatta grupper men som helt

missuppfattade det omvandlingsförlopp som samtidigt pågick inom en annan sektor i Berlin innerstadsstadsdelar: bostadsmarknaden. Matthias Bernts och Andrej Holms fallstudie över Prenzlauer Bergs helvetesdans i fastighetsspekulation från 1993 till 2005 är numera en flitigt refererad och återpublicerad analys (den har även dykt upp i en omarbetad version på svenska i antologin Gentrifiering nyligen). Kombinationen av naiv statlig subventionspolitik för att sanera den förfallna stadsmiljön, omfattande skatteavdrag för privatinvesterare, eroderat hyresskydd och sist men inte minst restitutionsförfaranden som framför allt fungerade som rabatter för de etablerade och ofta internationella bostads- och byggföretag som snart dominerade fastighetsmarknaden, utgjorde ett högeffektivt vapen för att skjuta den sociala mångfalden och låginkomsttagare ut ur kvarteren. Och bereda plats för A-grupperna (Arzt, Architekt, Anwalt) från västra Tyskland och övriga världen att ta över bosättningarna. The Berlin Reader är utmärkt kommenterad av utgivarna, till hjälp för den som inte är helt bekant med stadens märkliga ödesvägar sedan tidigare. Den ger därtill en katharsisupplevelse likt en klassisk tragedi: alla steg av välvilja som slutgiltigt leder till att de ursprungliga önskningarna helt förstörs. o H Å K A N FO R S E LL

115 7/14 · ARKITEKTUR

Lä s PA m e r RO p C .S å E

SÅ BLIR VÅR VARDAG ENKLARE

Den snabba utvecklingen av nya byggmetoder och byggmaterial innebär helt nya utmaningar för byggkonstruktioner när det gäller brandsäkerhet. De teststandarder som används för byggmaterial är delvis föråldrade och lagstiftningen uppdateras inte i tillräckligt snabb takt. Paroc anser att brandsäkerheten i byggkonstruktioner därför komprometteras och har genomfört en undersökning bland 397 brandmän i Finland för att undersöka vilka förbättringar som rekommenderas av dem. Resultatet av undersökningen visar på tre faktorer som försvårar brandmännens arbete • den ökade mängden rökgaser i byggnader (62 %) • den ökade mängden lös egendom i lägenheter (78 %) • användningen av brännbara isoleringsmaterial (66 %).

93%

av brandmännen i undersökningen skulle välja stenull som isoleringsmaterial.

Brandmännen anser att den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra brandsäkerheten är en förbättring av konstruktioners brandavskiljande förmåga (50 %). Syftet är att förhindra branden och de skadliga rökgaserna från att sprida sig från ett rum till ett annat och från en lägenhet till nästa. Med isolermaterial av plast i konstruktioner sprids branden på ett snabbt och oberäkneligt sätt och dessutom bildas giftiga rökgaser, vilket gör att brandmännens arbete försvåras och fortskrider långsammare. Följande förbättringar skulle enligt brandmännen i undersökningen öka brandsäkerheten i byggnader:

1. FÖRBÄTTRING AV KONSTRUKTIONERS BRANDAVSKILJANDE FÖRMÅGA

2. ÖKAD ANVÄNDNING AV OBRÄNNBART BYGGMATERIAL I KONSTRUKTIONER

SJUKHUSBRANDEN I KARLSTAD

Den 29 augusti 2013 utbröt en kraftig brand i en pågående tillbyggnad vid sjukhuset i Karlstad. Närmaste granne var operationsavdelningarna och två vårdavdelningar, den ena för äldre multisjuka patienter och den andra för bland annat patienter med lungsjukdomar. De 24 patienterna på avdelningen för äldre multisjuka var nästan alla sängliggande. Branden spred sig snabbt längs hela den norra väggen samt tre våningar upp på det nya operationshuset och fick fäste i formträ och byggnadsställningar. Vinden låg på så att den tjocka, svarta röken sökte sig bort från sjukhuset, men båda vårdavdelningarna fick ändå utrymmas. Samma sak gällde operationsavdelningarna.

Paroc Group är en internationell tillverkare av stenullsisolering. Som föregångare inom isoleringssektorn strävar Paroc efter att tillgodose de föränderliga krav som idag ställs på de miljöer vi bygger till oss själva. Läs mer på PAROC.SE

Brandförloppet är väldigt hastigt och häftigt för cellplast. När den väl tar fart brinner den oerhört fort", säger Morgan Palmquist, Räddningsledare vid sjukhusbranden i Karlstad.

PL ATSEN S MUSIK FOTO MIK AEL SILKEBERG

Plats: Göteborg Låt: Du kan gå din egen väg Artist: Håkan Hellström ”Du kan gå din egen väg”, sjunger Håkan Hellström. Kärleken till Göteborg har alltid varit i centrum för hans låtsnickeri. ”Folk viskar om oss, säger att vi inte hör ihop”. Sveriges andra största stad, sprungen ur sjöfarts, bil- och varvsindustri, har varit märkt av korruptionsskandaler och bristfällig arkitekturpolitik. Men stadens starka rötter i folkrörelsen och uttryck som Göteborgs musikscen och filmfestival visar på möjligheterna – att gå sin egen väg. Ur arkitekturkollegiets protester efter tolv år utan stadsarkitekt föddes en ny arkitekturpolitik. Okidoki arkitekters grundare lanserade Archileaks, med ambitionen att få arkitekter att utbyta erfarenheter. Vi ser ringar på vattnet i stadsbyggnadskontorets satsning Nya Fix-fabriken. Policyn Stadens Ljus som ger Göteborg en hållbar och jämlik stadsmiljö. Sist men inte minst Anna van der Vliet, Institute for Contemporary Ideas and Art, med konstprojektet Motbilder. Publik konst i stadsrummet genererar både samhällsdebatt och interaktion. Det visar på styrkan av Håkan Hellströms ”Titta rakt fram, inte runtom. Du kan gå, gå, gå, gå, gå”. JA N I C A W I K L A N D E R Ä R A R K ITE K T PÅ Å F LI G HTI N G.

Centro Presenterar LERHAMN

Glaserade keramiska plattor inspirerade av Kullaberg i nordvästra Skåne och det lilla fiskeläget Lerhamn. Kantsågad granitkeramik i fyra varma färger och tre användbara format. En modern Centroklassiker. Centro säljer keramiska ytskikt till den professionella marknaden, och har gjort så sedan 1968.

Centro kakel och klinker projekt@centro.se 08-442 90 50 centro.se

Välkomna till Arkitekturgalan 2014. En inspirerande heldag för möten, samtal och föreläsningar. Den startar på Aula Medica där våra inbjudna talare sätter strålkastarljuset på de hetaste arkitekturfrågorna. På kvällen blir det galamiddag och utdelning av våra priser i Stockholms stadshus. Fler internationella talare är på väg in. Här är några av aktiviteterna som kommer att ske. Dagens moderator är Jenny Strömstedt.

III

FOTO: JONAS ERIKSSON

Arkitekt från Frankrike som driver kontoret Manuelle Gautrand Architecture. Hon deltog i tävlingen om Nordens högsta byggnad nyligen. Manuelle Gautrand Architecture har en tydlig designprofil och använder sig gärna av mönster i fasaden. Kontoret har ritat många stora kommersiella projekt i Frankrike och internationellt.

Byggherrar om hållbar livsmiljö

FOTO: CHRISTIAN POOL

Manuelle Gautrand

Vi pratar med byggherrarna om vikten av arkitektur i tidiga skeden och betydelsen av sociala och kulturella hållbarhetsaspekter. Lyssna till bland annat Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen och Daniel Markström, arkitekturchef på Humlegården Fastigheter.

Gestaltad livsmiljö

III

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects

FOTO: SÖREN ANDERSSON/ REGERINGSKANSLIET

FOTO: MARTINA HUBER/ REGERINGSKANSLIET

Senaste nytt från regeringens utredning om arkitektur, form och design. Samtal med Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö och den som av regeringen fått uppdraget att göra översynen av arkitekturpolitiken.

Nya förutsättningar för arkitekturen Inbjudna till Arkitekturgalan är bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP), kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) och ordföranden i civilutskottet Caroline Szyber (KD).

FOTO: CEEN WAHREN

N NO OR RD DE EN NS S S ST TÖ ÖR RS ST TA A MMÖ

MÖ ÖT TE ES SP PL LA AT TS S O OMM A AR RK KI IT TE EK KT TU UR R Erskine 100 år

Arkitekterna Joshua Bolchover och John Lin vid Hongkongs universitet, årets Erskinepristagare, talar om sina projekt och mottar stipendiet som de får ”för skapandet av en rad skolor och andra byggnader som utvecklar välfärden för den kinesiska landsbygden med en nydanande hållbar arkitektur”.

ArkitekturSverige

Projekt Arkitekt Ort

Hör Maria Blom och Dan Hallemar prata om de senaste trenderna och projekten i Sverige. Rekordmånga bidrag har kommit in till kansliet. Som en del av ArkitekturSverige kommer vi även att dela ut utmärkelser. Kategorierna är: årets aktivist, årets utbildare, årets renässans, årets bragd och årets kollega.

Projekt Arkitekt Ort

PechaKucha – ung svensk arkitektur

VII Elin Olsson, landskapsarkitekt. Invald för Miljöpartiet i Stockholms stads kommunfullmäktige.

Khadidja Ouis, stadsbyggnadskontoret i Malmö stad. Arbetar med stadens första arkitekturpolitiska program.

Prisutdelning

FOTO: JOHAN HALSIUS

VIII

Andreas Martin-Löf, kombinerar bostadsritande med specialkunnande inom inredningsprojektering och produktdesign.

FOTO: YANAN LI

Anders Holmer och Mikael Frej, driver Europan i Sverige, en tävling som har utvecklats till att bli världens största återkommande arkitekttävling, med ca 50 deltagande städer från Europa.

Dagen avslutas med galamiddag i Blå hallen i Stadshuset. Under middagen delas arkitekturpriserna ut under stor spänning. Erik Haag kommer även i år att vara konferencier.

Boka in den 28 november och anmäl dig på arkitekt.se/arkitekturgalan facebook.com/SverigeArkitekter, twitter.com/SvArkitekter och Instagram.com/Sveriges_Arkitekter

Illustrationer Okidoki Arkitekter

Variation och mångfald blir verklighet i Vallastaden I Linköping växer en helt ny och annorlunda stadsdel fram, planerad för att stimulera och appellera till människors sinnen. Ett genomtänkt mönster av mindre tegar fylls efter hand av en rik mångfald av hustyper, verksamheter och boendeformer med en varierad och spännande arkitektur.

Här i Vallastaden möts stadsbrus och bykänsla i en oemotståndlig mix. Det är urbant och samtidigt lantligt. Modernt och familjärt. Genom att uppmärksamt lyssna till och ta tillvara människors idéer, drömmar och behov skapar vi framtidens sätt att forma städer. Något som Linköping kommer att vara omtalat för.

Följ oss på www.linkopingsbo2017.se och på facebook, Linköpingsbo2017

STADEN – en podcast om hur städer blir till och förändras

Lyssna på staden.arkitekt.se eller i din podcastapp i mobilen Vi har besökt bland annat Borlänge, Sundsvall och Södertälje, men även städer utanför Sverige och Norden, som New York, Tel Aviv och Brno.

Staden görs av Dan Hallemar, chefredaktör för Arkitektur, tillsammans med Håkan Forsell, urbanhistoriker och arkitekturskribent.

ULTRAKOMPAKTA YTOR

GOLV / HÖGTRAFIKERADE / STORA FORMAT

FASADER / STORA FORMAT

EXTERIÖR BEKLÄDNAD / URVAL AV TJOCKLEKAR

BÄNKSKIVOR / UNIK DESIGN

OÖVERTRÄFFAD STYRKA OCH VÄRMEBESTÄNDIGHET

COSENTINO LANSERAR EN REVOLUTIONERANDE ULTRAKOMPAKT YTA! SKÖNHET I SIN STYRKA

ULTRA STORLEK

Forskning och teknologi har lett oss till upptäckten av nya material som förbättrar vår omgivning.

Dekton är en sofistikerad blanding av råmaterial som används till att producera det senaste inom glas och porslin samt den högsta kvaliten på kvartsbänkskivor. Dekton tar i bruk en exklusiv sk. Sinterized Patrticle Technology (TSP), en högteknologisk process där vi framställer den naturliga förändring som natursten genomgår när den utsätts för höga temperaturer och enormt tryck över tusentals år.

STOR BRANDOCH VÄRMETÅLIGHET

MOTSTÅNDSKRAFT MOT NÖTNING

STOR TÅLIGHET MOT IS OCH FROST

FÄRGSTABILITET

DIMENSIONSSTABILITET

3200 mm

Dekton kan användas utomhus och är perfekt för det nordiska klimatet. Cosentino har kombinerat det bästa från naturen med det senaste inom vetenskap och teknologi. Fokus på forskning och utveckling representerar en av våra grundstommar. Vi har revolutionerat köksbranschen och valet av bänkskivor med Silestone. Nu har vi än en gång kombinerat natur och vetenskap för att skapa Dekton.

HÖG UV-RESISTENS

ULTRA TJOCKLEK

1440 mm

Det är 16 olika designtekniker som använts i prosessen, och de tillåter en tredimentionell design och ett stort antal estetiska valmöjligheter.

Produktionen av Dekton sker genom en 25000 tons press, där stenmassan får en ultrakompakt yta i storformat.

TA DEL AV EN STÖRRE VÄRLD

Sirius

Ananke

Keranium

FLER FÄRGER OCH STRUKTURER PÅ

DEKTON.COM

Inger Berglund

NY BOK! Andalusien, Indien, Kashmir, Persien – en resa in i den …

Det inhägnade paradiset om islam och trädgårdskonsten

Islamiska trädgårdskonsten

Den klassiska inhägnade trädgården uppkommer i Egypten – vidareutvecklas av perserna och senare av greker och romare. Perserna kallar sin modell pairidaeza (paradis) och dessa paradis kommer så småningom också att anammas av muslimska erövrare. Boken beskriver och analyserar hur den islamiska trädgårdskonsten har spridits och utvecklats från Persien till Indien och Andalusien. Den är rikt illustrerad med foton och skisser. Genom att lyfta fram exempel från ett 20-tal trädgårdar som i dag är öppna för allmänheten ger boken inspiration till resor och studier bortom de gängse turistmålen. Och anläggningarna sätts in i ett geografiskt och historiskt sammanhang. Landskapsarkitekt Inger Berglund har bott och arbetat i Nordafrika och härifrån gjort en rad resor i muslimska länder.

Ram Bagh

Planen är formell och symmetrisk med geometriskt utlagda gångar och plattformar placerade ett stycke ovanför grundnivån.

ram bagh byggs ursprungligen av Babur 1528 vid den östra stranden av floden Jumna. Han begravs tillfälligt här innan kistan flyttas till Kabul. 1621 fullbordas trädgården av Jahangirs hustru Nur Jahan. Det är troligen den äldsta mogulträdgård som finns bevarad även om planen har blivit ändrad genom tiderna. Namnet har sitt ursprung i det persiska Aaram Bagh och betyder ”Vilans trädgård”. Den är också känd som Bagh-i Nur Afshan ”den ljusspridande trädgården”, eller Aalsi Bagh ”den lättjefulla trädgården”. Planen kan enklast beskrivas som formell och symmetrisk med geometriskt utlagda gångar och plattformar placerade ett stycke ovanför grundnivån. Från dessa man kan se ut genom trädgården. I mittpunkten saknas en paviljong men istället finns här en bred terrass mot floden där två paviljonger flankerar en damm. Från terrassen har man en storslagen vy över nejden. I trädgården finns många kanaler och fontäner och i söder en vacker akvedukt som idag är mycket välbevarad. En cirkulär stenhög kan ha varit Baburs oktagonala brunn. Grundstrukturerna fanns kvar vid besöket medan planteringarna var förändrade och därmed också upplevelsen av trädgården. Delar av den användes idag till handelsträdgård vilket säkert var närmare originalet än dagens trädplanteringar. Från plattformarna var det fortfarande möjligt att uppfatta sammanhanget mellan trädgård och omgivande landskap. En gång kunde man betrakta fruktträdgårdar och blommor härifrån. Trädgården besöks inte mycket idag men utgör ett viktigt historiskt dokument som början av en utveckling.

Mot floden finns en bred terrass där två paviljonger flankerar en damm.

100

FAKTA: Utgivning september 2014, mjuka pärmar, 215 * 280 mm, 160 sidor, ISBN 978 91 86050 89 4.

101

Druvgården är en privat trädgård i haremsdelen av fortet. Den är öppen, plan och solbelyst – en traditionell mogulträdgård.

Pris: Arkitekturs prenumeranter 255 kr. Ordinare pris 319 kr.

Två gårdar är viktiga i anläggningen: Machchi Bhawan, fisktorget och Anguri Bagh, druvgården. Fisktorget har sitt namn efter de två fiskdammar som finns här. De tas bort under 1700-talet och idag finns endast en gräsyta kvar. Trots detta kunde jag njuta av skönheten hos omgivande byggnader och föreställa mig de dammar och fontäner som en gång legat här. Den andra trädgården, druvgården, är en komplett kontrast. Det är en privat trädgård i haremsdelen av fortet. Den är öppen, plan och solbelyst – en traditionell mogulträdgård. Namnet kommer antagligen från de dekorativa mönstren av vinrankor och druvor som finns på omgivande byggnader. Lite av den forna prakten den forna prakten kan anas genom de eleganta parterrernas intrikata mönster som bevarats.

Priser inkl frakt inom Sverige.

Fortet är byggt i en sluttning med utsikt över floden Jumna.

BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se Telefon: 08-702 78 57 Mejl: order@arkitektur.se

Babur 1526-1530 Babur är turk- och mongolättling. Samtidigt som han är en framgångsrik fältherre är han också höglitterär och en stor trädgårdsälskare vilket han fått med sig från sin uppväxt i Persien och sina besök hos släktingar i Samarkand och Khorasan. Hans memoarer ”Babur nama” rankas högt bland kännare. Han är en traditionell muslim men också påverkad av mystiker, som många härskare på den tiden. Hans livsstil och konstnärliga ideal är präglade av hemlandets kultur. Han har en stark koppling till Centralasien och vistas en längre tid i Afghanistan innan han erövrar norra Indien. I Kabul anlägger han berömda trädgårdar bland annat Bagh-e Babur där han begravs.

108

109

Allmogefönster och dörrar. Linolje- eller alkydoljemålat. Kvalite’ och hantverk till bra priser! Ystad, 0143-120 10 Vadstena, Tel: 0143-120 10 Stockholm, 08-556 782 00 Göteborg, Mölndal 031-701 03 90

Kom ihåg att meddela

adressändring!

arkitektur.prenservice.se eller tel 0770 45 71 27

www.snickargladje.com info@snickargladje.com

Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt? • Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygglösningar • Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

• Hållbarhet är lägre miljöpåverkan • Hållbarhet uppnås när mindre transporteras till samma resultat

Livslängd

• Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring • Hållbarhet är energieffektiva lösningar Miljö

• Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel • Hållbarhet är när material återanvänds istället för deponi • Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Trygghet

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan.

Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

ARKKITEHTI | FINNISH ARCHITECTURAL REVIEW

4 4 2014 ARKKITEHTI | FINNISH ARCHITECTURAL REVIEW

Athena/Charcoal Grey

2014

kodit yhteisöt cohousing

Anna musiikille oma paikkansa keittiössä HTH:n uusi Sound ID suoratoistaa musiikkia todella laadukkaasti tabletilta tai älypuhelimesta. Vain 10 cm:n levyinen moduuli on helppo integroida uuden keittiön kalusteisiin. Uusinta Bluetooth-tekniikkaa käyttävän Sound ID:n äänentoisto on huippulaadukas, ja edistyksellinen skandinaavinen teknologia varmistaa äänen hyvän kuuluvuuden koko huoneessa.

Suoratoisto Bluetoothilla

152878_Coffee_Sound_Arkitektann_2014_240x297_FI.indd 2

SoundID®

kodit | yhteisöt | cohousing

Tule tutustumaan HTH-myymälään tai käy osoitteessa hth-keittio.fi

UUSI

07/04/14 15.49

Contemporary phenomena with a Nordic twist. This autumn: Cohousing. Healthcare architecture. Art museums. Finnish architecture in English. 6 issues / year 107 €. Also available in digital format. www.ark.fi

Nu levererar vi fribärande glasräcke med totalansvar

EMOTION är namnet på vårt senast utvecklade balkongräcke. Här är det glaset som är bärande i den eleganta konstruktionen. Liksom med våra övriga produkter tar vi ansvar för helheten med egen tillverkning och montering. Vi står gärna till tjänst med goda råd vid projektering. Kontakta oss via vår hemsida www.arqdesign.se, info@arqdesign.se eller 0140-38 61 00.

I Arkitektur nr 8/14 åker vi till kulturhuvudstaden Umeå och tittar på årets stora arkitekturhändelse: N Ä S TA N U M M E R Kulturhuset Väven av Snøhetta och White arkitekter. I Umeå hittar vi också alternativa kulturhus och författaren Amanda Svensson reser från Malmö till Umeå och känner igen sig. I numret också stora SVENSK A R K I T E K T U R infrastrukturprojekt. Över Sundsvallsfjärden går SEDAN 1901 den nya två kilometer långa Sundsvallsbron och www.arkitek tur.se i Stockholm öppnas i vinter Norra Länken. Vi har varit nere i underjorden och fått en förhandstitt. Dessutom ett unikt radhusområde i Midsommarkransen med både hyresrätts- och ägandehus av Berlinbaserade Realarchitektur och Per Haupt har undersökt den omfattande miljöcertifieringen och vad den gör med arkitekturen. Samt som alltid den senaste arkitekturkulturen, debatter och 125 nya ord som präglar vår tid. 7/14 · ARKITEKTUR

Å SIK TSMATRIS

Standard. Roman. Fransk-algeriska Nina Bouraoui lämnar autofiktionen och tecknar ett porträtt av en ensam man.

FA N TA S T I S K T

Arkitekturs guide till kulturen.

Så mycket bättre. Tv. Orup bevisar att han är ballare än 80-talisterna.

Fri entré. Nu återinförs gratis inträde på statliga museer. Bland annat Moderna museet. Äntligen!

Sthlm Literature. Festival. Litteraturfestens andra upplaga levde upp till förväntningarna. Downton Abbey. Tv-serie. Ny säsong slottsmys som SVT kompletterar med föredömliga TV-cirkeln.

Nuno Perestrelo. Fotografins hus. Betraktelse över ruiner på ambitiösa Fotografins hus till 29 november.

En svensk tiger. Podcast. Njutning om historia, modernitet och sådant som stör din världsbild med Ola Larsmo och Henrik Arnstad.

Patrick Modiano. Nobelpristagare. Valet har kritiserats av många. Arkitektur har svårt att motstå killar i svart polo, som dessutom skriver om Paris.

Boyhood. Film. Osannolik både som idé och film. De små händelserna som blir livet.

Nina Canell. Cable girl. Skulptur i höst på Moderna museet. När du tröttnat på Jeff Koons ballonghund rekommenderar vi konstnären Nina Canells samtidsfilosofiska installationer av nätverkskablar.

Serial. Podcast. Dokumentär om ett mord men upplagd som en tv-serie. På radio. Andlöst spännande.

Ronja på japanska. Film. Studio Ghiblilos Ronja-animering långt bättre än den gamla spelfilmen. Avsnitt 1 finns på youtube.

Magic in the moonlight. Film. Woody Allens senaste kvalar definitivt in till det lättsmälta fredagsmyset.

Malmö. Stad. En stad som vågar ha visioner om jämlikhet. Nu hoppas vi bara att visionerna blir verklighet.

Ingen nolltolerans. Stockholm. Staden tar bort nolltoleransen mot graffiti. Nu kan huvudstaden äntligen slappna av och vara lite mer Malmö.

´ SMILJAN R ADIC

CARUSO ST JOHN PRECIST HANTVERK

Samtal. Tidsfenomen. Alla ska samtala överallt. På bokhandlar och teatrar. Samtalet är på väg att bli för 2010-talet vad stå-upp var för 1990-talet.

FANTASIFULLT HANTVERK

Barnvakts-gate. SVT. Inte förrän Carl Bildt överlät sin barnvaktsuppgift i Bolibompa till sina underordnade slog rävsaxen igen. Inga oljeaffärer slår nonchalans mot curlingungar.

Socialdemokratisk bromance. Journalisten Daniel Suhonens bok om Håkan Juholt är en unik insyn men också väl konspiratorisk.

The Per Gessle archives. Box. Per Gessle ger ut en box med 186 spår – tio CD-skivor för er som minns det formatet. Demos och outgivet. Lite mycket för en som är bäst i formatet 3 minuter.

Frank Gehry. Utställning. Av alla arkitekter som skulle kunna få en separatutställning på Centre Pompidou är Gehry den minst intressante. Döm själv till och med 26/1.

126 ARKITEKTUR · 7/14

Nedläggning av barnperspektiv. Sveriges Radio lägger ner radioprogrammet Barnen. Barns röster ersätts av vuxna som pratar om barn.

FÖ R FÄ R LI GT

Filter. Podcast. Tidskriften Filter låter skådisar högläsa texter ur tidningen. Ett redan högtravande magasin överträffar sig själv.

Ska vi göra slut? Kanal 5. När våra relationer krisar är Filip & Fredrik kanske de sista vi skulle rådfråga.

Fotbollskväll. SVT. Ignorerar Malmös CL-äventyr. Koncentrerar sig på menlösa analyser av AIK-Falkenberg. Fotbollsgodnatt.

Billy Idol. Skiva. 80-talets värsta mardrömmar återkommer inte bara i form av ryska ubåtar utan också i form av en ny skiva, Kings & Queens of the Underground. Hälsohets och ordning & reda. Förslag att förbjuda rökning överallt. Och varannat teveprogram handlar om folk som tränar eller försöker få ordning på sina liv.

DESIGN TANK FOTO CHARLOTTE SVERDRUP

Mieles nya generation professionella färskvattendiskar ger toppresultat på 5 min

Enjoying the outdoors since 1947 vestre.se

Vestre Stoop Design: Julien De Smedt

77//22001144 SS EE K K 9977 N O N OK K 110099 EE U UR R 1133 B BYYG GG GN NA AD D II N N TT EE R R II Ö ÖR R PP LL A AN N LL A N D S K A P ANDSKAP

Bostadsglappen som väntar på att fyllas

GR A ND PUBL IC

PHOTO MIKKEL MORTENSEN STYLING LOTTA AGATON

Bostad sökes WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL

NYA BOSTÄDER I HELA LANDET Fittja, Göteborg, Malmö, Mölnlycke, Örebro COVER DESIGN LOVE ARBÉN, 2014

G L A P P E N PÅ B O M A R K N A D E N PUNKTHUS SOM FÖRSTÖR H E M I S E X T I O TA L S KO N T O R EXPERIMENTHUSEN

Modulhus uppe på sex månader i Knivsta

JAKTEN PÅ DE SNABBA HUSEN

För de med mycket pengar och de med lite

BOSTADSTORNENS SKILDA VÄRLDAR