Clone of Arkitektur 3/2015

ARKITEKTUR · NR 8 · 2014 · UMEÅS ENERGI · Kulturhuset Väven · De alternativa kulturhusen · Parker vid Umeälven · Sundsvallsbron · Radhus i Hägersten

STOCKHOLMS NYA CITY

ARKITEKTUR · NR 7 · 2014 · BOSTAD · Bostäder landet runt · Experimenthus · Studentbostäder · Bostadsglappen · Snabba hus

SLUTA PRATA OM TÄTHET

ARKITEKTUR · NR 6 · 2014 · NYA RÖRELSER · HISTORIENS SPÅR · Rosengårdsstråket · Thea Leonhard · Landsarkivet i Lund · Petra Gipp · Lyxhus i Stockholm ARKITEKTUR · NR 5 · 2014 · DANSK VÅG · Swedbank · Högskolebibliotek Falun · Danska unga · Realdania regerar · Pascal Flammer ARKITEKTUR · NR 4 · 2014 · VÄLFÄRD · Göteborgs Stadsbibliotek · Dorte Mandrup · Skagershuset i Årsta · Aula Medica · Jernhusen ARKITEKTUR · NR 3 · 2015 · TILLÄGG I STADEN · Villa i Visby · Adderat på Avenyn · Reportage från Stockholm, Göteborg och Malmö · AFF Architekten ARKITEKTUR · NR 2 · 2015 · ARKITEKTURFOTO · Dialog med fem fotografer · Foto från ArkDes samlingar · Reportagefoto · Villa av John Pawson ARKITEKTUR · NR 1 · 2015 · DOKUMENTÄRA INTERIÖRER · Restauranger · Donald Judd · Villa Moelven · Öijared Hotell · Millennieskogen

ADD CHAIR DESIGN ANYA SEBTON, 2015

3/2015 SEK 97 NOK 109 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

Fler kvadrat Trycket ökar på stadens ytor WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL

V I L L A I V I S BY S VÄ R L D S A R V M A L M Ö S N YA T R I A N G E L K I E S L E R I T E N S TA LOF T LIVING

AVENYNS PUTSADE FASADER

Samma starka team med nytt namn och utseende

Satsa på en energisnål och miljösmart tvättstuga!

thoma sbeto ng.se

15 15

Din lokala betongspecialist Färdig Betong har bytt namn till Thomas Betong samtidigt som hela Thomas Concrete Group har fått en ny gemensam identitet Sänkta kostnader med värmepumpsteknik 15

Vi har ett rykte om oss att producera och distribuera högkvalitativ platsg juten betong och prefab. Med vår nya identitet markerar vi vår styrka och enighet i vår internationella koncern. Håll utkik efter våra lastbilar som inspirerat oss till utformningen av vår nya logotyp. För mer information om oss och våra produkter och tjänster, besök vår nya hemsida.

Thomas Betong AB | Tel 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se

Mieles kompakta värmepumpstorktumlare PT 7137WP har upp till 53 % lägre energiförbrukning än konventionella torktumlare. Det gör den både mer ekonomisk och miljövänlig. Den är dessutom enkel att installera jämfört med en frånluftstorktumlare som kräver en evakueringskanal, eller en kondenstorktumlare som förutsätter en mycket god allmänventilation.

Preconal Fasad AB Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61

Hansen Millennium® ger maximalt ljusinsläpp Vackra fönsterpartier, med minimal profilyta, för både renovering och nybyggnation.

De smala och smäckra profilerna ger maximalt ljusinsläpp och uppfyller energikraven på lågt U-värde. Levereras som fasta fönster med dolda integrerade öppningsbara bågar och dolda gångjärn. Kan även fås runda, med valvbåge eller partier utan räta vinklar. Välj mellan en mängd olika glaskombinationer, enkelglas, 2- och 3-glas.

Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på www.preconal.se

Preconal_Annonsoriginal_arkitektur 2015_version2.indd 1

2014-12-11 12:52

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.

GR AND PUBLIC FOTO SAM SYLVÉN

Nyhet 2015

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia.

Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation.

Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

BORD SERIFF

F O R M G I VA R E

Mårten Cyrén

www.byarumsbruk.se

si

s17 Ledare. Vems intresse? s18 Debatt. Gert Wingårdh om Kvillebäcken.

N R 3 · 2015

INN EH Å LL

s92

Six Walls House i Nacka av Arrhov Frick Arkitektkontor.

s26

NY T T O M ARKITEK TUR s21 Malin Zimm om spåren av Frei Otto. Spårat. s22 Pop-up-demokrati, idiot och hemlös. Jargong. s25 Krister Isaksson: Nya Slussen dålig för cykeltrafiken!

Vad bör göras?

TEMA: NY TÄTHET s26 Intro. Den täta staden. s30 Projekt. Villa Forsberg i Visby av AQ Arkitekter. s38 Projekt. Kopparhuset och Teatergatan vid Avenyn i Göteborg av Wingårdhs. s48 Reportage. Claes Caldenby om ett Göteborg som rullar ut rutnät. s54 Reportage. Dan Hallemar om Stockholms city som byggs om igen. s60 Dialogen. Lena From samtalar med Johan Eder, Jonas Elding och Johan Oscarson om påbyggnader i innerstaden. s66 Perspektiv. Tomas Lauri ger internationella exempel på tilllägg i befintlig stadsmiljö. s70 Reportage. Julia Svensson om ett Malmö som fyller hålen. s76 Essän. Lars Marcus och Meta Berghauser Pont om vikten av rätt mått på täthet.

SCEN s82 Scen. AFF Architekten, Berlin, intervjuade av Mark Isitt.

TEMA: *NY TÄTHET

En fördjupning i städer som förtätar sina stadskärnor. Ett infillprojekt i Göteborg och en villa innanför Visbys ringmur.

Påbyggnader i Stockholm och en internationell utblick.

s82

Berlinkontoret AFFs byggnader är tunga, traditionella och taktila. Mark Isitt har intervjuat bröderna Sven och Martin Fröhlich.

SEKTION s92 Fungerande enkelhet. Six Walls House, Nacka. Arrhov Frick Arkitektkontor. s96 Strand i behållare. Sommarhus Akenine, Beddinge strand.

Johan Sundberg Arkitektur. s98 Upptäckt skönhet. Paviljong Best Western Hotel Baltic, Sundsvall. The Common Office.

ARKITEKTURKULTUR s101 Krönikan. Julia Svensson om en dokumentärfilm om kvinnliga arkitekter. s102 Recenserat. Ingvar Cronhammar i Köpenhamn, Kiesler i Tensta, Earth Matters på Artipelag och boken Architecture and Capitalism. s106 Vinkel. Banbrytande boken Loft Living av Sharon Zukin i nyutgåva. s111 Podcast Staden. Torget i Budapest. s113 Nästa nummer. s114 Åsiktsmatrisen.

OMSLAG: Villa Forsberg i Visby.

Arkitekt: AQ Arkitekter.

F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

5 3/15 · ARKITEKTUR

Adress: Box 19575 (Birger Jarlsgatan 110) SE-104 32 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Malin Nasiell malin.nasiell@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

Dan Hallemar chefredaktör Medarbetare i detta nummer: Mikael Andersson Josephine Askegård Meta Berghauser Pont Hannes Frykholm Felix Gerlach Krister Isaksson Mark Isitt

I DETTA NUMMER ÄVEN

Julia Svensson redaktör

Annica Kvint Bert Leandersson Åke E:son Lindman Lars Marcus Mikael Olsson Rikard Westman Gert Wingårdh Malin Zimm

Meta Berghauser Pont är universitetslektor i stadsbyggnad på CTH. Har bland annat bakgrund på tekniska högskoian i Delft, där hon utvecklade Spacematrix-modellen.

Claes Caldenby redaktör

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt, forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektchef Stockholm Konst, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lauri, arkitekt, skribent Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård, arkitekt, journalist Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

Beställning böcker och lösnummer: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Bankgiro: 532-5642 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES Digital prenumeration enbart

SEK 660 1 660 2 175 395 97

VI

2 0 15

M M A NG RHU S T I LI ND L A SE RO RV M OS IK. E FO STE RH LK E E HE M D E PÅ RU SY SO DS M M LÅ ÅB AR NG ER HU Ö.

GH S OC VID H Ö FR HA JAR IT ID EN NS SH TR . G US ÖS YG EG PÅ TA G ET IG SO GÖ SU M NE N. M AR BO SU ND HU CE AH S DE SO V L RL ID M M ÖF KA AX AR LV HU EL NÄ S KA S. ND I H AV EL EN ER L DA NY OC L. EN H PE GEL SK TE R S M S KO ST AD L IT HS A. SP LI ON AL ND L A IS N ON S TR ÖS FÖ Ö R TN TÄ ÄS M, AL BY .

F SU BY NE DÉ N OC H BE NG T

PROJEKT I NR 3 · APRIL

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

KT

S

R

BE

SO

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

PROJEK T I NR 6 1955

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

KT

3 09 EN SNUMMER 341

S

R

LIC

LIC

09 EN SNUMMER 341

KT

3

ÅKESSON

R

YCKERI TR

MILJÖMÄ

S

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2015 LIC

6 ARKITEKTUR · 3/15

967 912 1 250 1 179 1 218 440

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej.

Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

LL A AQ FO AR RSB ER KI TE G KT I V KO ER IS PP BY .

I G AR ÖT HU AR EB SET O O KI CH TE RG. KT W KO IN TEA TE G NT KV OR ÅRD RG S AT H AR K ÄR AN CH EN IT EC 9 I ST TU OC RE KV KH S OL EL KR A M DI V .

NG EL GE BE NE OS RG RA C E AR T SI L X I SO ST W N OC AL AR KH RH LS HO OL OV M FR US .

E IC SO I N K M A A M RK CK ST AR IT RA HU EK A. TK S AR ND AK .

ON KI TE JOH EN TO KT R AN IN E UR I B SU PA ND ED VI D LJ BE I S O RG ING UN NG E DS BE VA S LL T W .

TH EST E E CO RN HO M M ON TEL OF FI CE

Lars Marcus är professor i stadsbyggnad på CTH. Arbetade tidigare på KTH där han under många år lett stasbyggnadsforskning i urbanmorfologi, space syntax och designteori.

Ylva Frid redaktör

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands!

För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341

foto Jann Lipka ©Nola 2015

Design Nina Jobs 2015

Nola Industrier AB Huvudkontor/press/design: Repslagargatan 15b Box 17701 118 93 Stockholm T:08 702 19 60 Fax: 08 702 19 62, headoffice@nola.se Order/offert/showroom/export: Skeppsbron 3 211 20 Malmö T:040 17 11 90 Orderfax: 040 12 75 45, order@nola.se, offert@nola.se www.nola.se

Från kreativ idé till prisbelönt design: CREATE vinnare av Red Dot Design Award 2015

AJ PRODUKTERS PRISBELÖNTA SKÅPSSERIE CREATE är formgiven av vår egen designer Cecilia Stööp och tillverkas i egen fabrik. CREATE finns i flera höjder och former som kan placeras i olika formationer för att variera arkitekturen i rummet. Med många valmöjligheter när det gäller form, färg, dörrar och uttryck kan CREATE anpassas helt efter behov. Skapa kreativ och flexibel förvaring med CREATE – det är bara fantasin som sätter gränserna!

AJ_Arkitektur_RedDotAward_450x297mm.indd 1

15

winner

ajprodukter.se

2015-03-30 16:24:12

LANDSKAPSARKITEKTURDAGEN 2015

E X T REM E L AND S C A P E S

Fritt inträde!

24.04.2015

ALNARP

Flytten av Kiruna Sam Keshavarz / White

Nyhet!

Furu vitvax Cirkapris 629:-/m2 Kontakta din lokala återförsäljare!

Rödgrönblå stadsbyggnadskonst Linda Pettersson / URBIO

NYHETER FRÅN RAPPGO! FURU VITVAX är en av flera nyheter från Rappgo i en serie omsorgsfullt hårdvaxoljade produkter. Hårdvaxolja ger ett effektivt skydd mot tidens och vardagens tand utan avkall på tradition och känsla. Ett plankgolv i vitvaxad furu har en naturlig aura av skog och för tankarna till våra förfärders såpade skurgolv. Ett fantastiskt plankgolv där svensk tradition och historia står i fokus.

Småskaligt hantverk sedan 1967 www.rappgo.se

Planning for extreme weather

Christian Nyerup Nielsen Neil Goring / Ramböll www.landskapsarkitekturdagen.se facebook.com/landskapsarkitekturdagen

www.LANDSKAPSARKITEKTURDAGEN.se

Rörelse i fokus med Capella. Med Kinnarps nya arbetsstol Capella handlar sittandet om att röra på sig.

Hjärtat i Capella är den nyutvecklade och innovativa FreeMotion™ mekanismen som med små, smarta mikrorörelser bidrar till ett aktivt sittande. Arbetsstolen uppmuntrar kroppen att vara i rörelse samtidigt som man sitter ner - allt för att kroppen ska må så bra som möjligt. Stolens lätthet tillsammans med dess enkla inställningsfunktioner gör också Capella till en perfekt stol att använda i aktivitetsbaserade miljöer (Next Office - ABW) där stolen nyttjas av många olika personer. Kinnarps lanserar Capella under våren 2015.

NATURLIG ERSÄTTARE TILL SLAMFÄRG

Kolman Boye Architects www.kolmanboye.com

BACK-TO-NATURE – ANVÄND NATURENS EGET TRÄSKYDD. Ausons pigmenterade

TJÄRLEK

trätjäror är rena naturprodukter – som ger fasaden en klassisk matt kulör. Trätjäran har god

VID FÖRSTA

täckförmåga medan tjärvitriolen ger en stilren grå nyans som utvecklas med tiden. Trätjärans

STRYKNINGEN!

stora fördel är att den tränger djupt in i träet och tillför de naturliga ämnen som trädet självt

Beställ ett provkit

använder mot angrepp av mikroorganismer. Det ger ett vackert och långtidsverkande träskydd.

på info@auson.se

TJÄRVITRIOL

SVART

RÖD

GUL

BRUN

Tel 0300-56 20 00 www.auson.se

Keim Granital

är en vattenavvisande, strykfärdig silikatbaserad fasadfärg med absolut ljusbeständiga, oorganiska pigment och mineraliskt fyllnadsmedel.

Granital förkislas med underlaget till en mycket hållbar, kalkliknande matt yta. Granital är icke filmbildande, icke brännbar, ljusäkta, vattenavvisande, UV-beständig och har en mycket hög fuktgenomsläpplighet. Den är motståndskraftig mot svamp och alger och är miljövänlig eftersom den inte innehåller lösnings- eller konserveringsmedel.

KEIMSCANDINAVIA A/S

raliska p ine ig m est. 1878

DAS ORIGINAL

t en m

“Vi håller det andra bara lovar”

10 0%

Dragörkajen, Limhamn, Malmö. Granital.

Telefon 0771-74 23 40, www.keim.se

BOTAN Möbelserien är disignad av Torbjörn Eliasson & Andreas Sture /White

www.blidsbergs.se

UNG SVENSK

5

PRISET

LÄMNA DITT BIDRAG Vilket är det bästa unga svenska arkitekturprojektet? Nu kan du lämna ditt bidrag – ett eget eller någon annans projekt – och föreslå vem som bör belönas med Ung Svensk Arkitekturpriset 2015. Priset delas ut för en byggnad, interiör, landskap eller planprojekt utfört de senaste två åren av arkitekter under 40 år.

Tre nominerade projekt kommer att presenteras i tidskriften Arkitektur nr 7/15. Vinnaren presenteras på Arkitekturgalan den 19 november.

Priset består av 25 000 kr och en publicering med intervju i Arkitektur nr 8/15. Sista datum för inlämning av bidrag är den 1 augusti.

Anmäl på Sveriges Arkitekters webb: www.arkitekt.se eller skicka material till Ylva Frid på tidskriften Arkitektur: ylva.frid@arkitektur.se Ung Svensk Arkitektur-priset delades ut för första gången 2013. Då ersatte det Arkitekturs Debutpris som delats ut vartannat år sedan 2001.

Vackra plåtar – beständigt och tåligt

Interiört & Exteriört Arkitektur & Design

FMH Stainless material finns i tusentals varianter med olika kulörer, glans och ytstrukturer. Våra förädlade ytskikt erbjuder de rostfria materialens styrka, tålighet och stabila egenskaper samtidigt som de är snygga, funktionella och har smarta ytfinishar.

Ytfinisharna tas fram genom bl.a. elektrokemisk behandling som förtjockar det skyddande och stabila kromoxidskiktet som skapar den prismatiska ljusinterferensen. FMH Stainless material innehåller inga pigment och inga organiska bindmedel och är 100% UV-stabilt samt 100% återvinningsbart. Det passar till nyproduktion, renovering, ombyggnad, inredning och design, exteriört och interiört. Våra material är registrerade och godkända av BVB ByggVaruBedömningen och SundaHus. För mer information, exempel, referenser, bildgalleri m.m. se vår hemsida www.fmhstainless.se

hgschmitz.de

Gira Esprit Linoleum-Multiplex Tydligt formspråk, naturliga material Gira Esprit Linoleum-Multiplex kombinerar för första gången i ett strömställarprogram två naturliga material som kompletterar varandra på ett perfekt sätt. Båda består av återväxande material, är robusta, kan användas på många sätt och de är sedan länge omtyckta bland arkitekter och designer.

Ramar i sex attraktiva färger ger spelrum för många kombinationsmöjligheter vid inredningen. Gira Esprit Linoleum-Multiplex är det perfekta valet för inredningskoncept där man vill ha ett tydligt formspråk och naturliga material.

Utmärkelser: Iconic Award Winner 2014, Plus X Award, Bästa produkt 2014 Plus X Award för High Quality, design och funktionalitet 2014 Productdesign: Gira Designteam / schmitz Visuelle Kommunikation www.gira.se

EuroContact AB A Odhners Gata 43 S-42130 Västra Frölunda Tel +46 31 7067510 Fax +46 31 7060045 www.gira.com/se info@eurocontact.se

204875_Anz_Esprit_Linoleum-Multiplex_225x145_SE.indd 1

23.03.15 11:11

S

ilverback

Design: KiBiSi. Nu kommer SILVERBACK i ny version som pendel. Silverbacks rundade opala skärm fördelar det mjuka ljuset på ett behagligt sätt i hela rummet. Den semitransparenta ringen ger en dekorativ Halo effekt och när armaturen är släckt speglas omgivningen i den. Silverback kan också fås som tak- eller väggarmatur. LED 37W, DALI, 1-10V, ø440, H110.5

1503089_LP-Silverback Pendel Ann. SV.indd 1

www.louispoulsen.com

24/03/15 09.05

LEDAR E

Vems intresse?

När man läser reportagen från Göteborg och Stockholm i det här numret är en sak slående. Att stadens – alltså det offentligas – intressen sammanfaller med fastighetsägarnas.

När jag frågar Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer om fastighetsägarnas roll i förändringarna av Stockholms city svarar hon: ”I dag är det vanligt att fastighetsägarna genomför tävlingar och parallella uppdrag där flera olika strategier prövas. Vad kan man uppnå med befintlig bebyggelse, ombyggnad eller nytillskott? Hur integreras stadsmiljön bäst?

Poängen är att gemensamt med förslagsställarna löpande ta fram bra beslutsunderlag i relation till helheten.” Man tar fram förslag gemensamt.

Men är inte deras intressen ofta motstridiga?

I boken Stad till salu. Makten i stadskärnan och det offentliga rummet, som kommer på Daidalos i höst, skriver Catharina Thörn, Mats Franzén och Nils Hertting bland annat om en intresseförskjutning mellan 1983 och 1997 i Göteborg. Genom att läsa den omfattande Cityundersökning som Göteborgs stadsbyggnadskontor genomförde under 15 år avläser de hur begrepp och relationer förändras: ”Föreställningen om intressekonflikter som fanns på 1980-talet kom senare att ersättas med odlandet av ett ‘gemensamt intresse‘ ”, skriver de. 1983 framställdes kommunen som ”en aktör med egna intressen – avskilt från andra intressen runt stadskärnan – och kommunen antogs både ha förmåga och ett ansvar att reglera och balansera mellan dessa – genom sitt eget fastighetsinnehav men också genom att ställa krav på fastighetsägarna”.

Men sedan hände något. Inte över en natt, men successivt.

I den rapport som kommer 1997 omnämns City som ”stadens ansikte” där ”ett vackert och attraktivt City bidrar till att ge en positiv bild av hela staden”. Det talas nu om ”det gemensamma intresset” ett intresse som knyts till positiva ord som attraktivitet, trivsel och trygghet.

Thörn, Franzén och Hertting sammanfattar det som att framväxten av ett gemensamt intresse ”har kommit att fungera som en ideologisk fästpunkt som osynliggör andra möjliga utvecklingsvägar och andra gruppers anspråk på stadsrummet. Utvecklingen från 1980-talet fram till vår tid visar hur fastighetsägarna etablerar en hegemonisk ställning och formulerat sina intressen såsom allmängiltiga och nödvändiga”.

När de banker – som nu byggs om – i Stockholms city byggdes på 1960-talet förekom en kohandel mellan politiker och banker för att få näringslivet med på förändringarna av city. Motståndet avväpnades i slutna rum. Den stad av bankpalats som växte fram var ett resultat av det.

Den öppna stad som nu skissas tycks förmodligen lika självklart god för dem som håller i pennorna. Men det är stadens – det offentligas – roll att resa sig upp vid bordet och hävda andra möjliga vägar, vara en röst för andra gruppers intressen. Formulera en annan nödvändighet. o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ - +

Nobel Center. Stockholm city byggs nu om och ytorna för hotell, shopping och restauranger utökas. På 1970-talet fick det kommersiella city sin motvikt i Kulturhuset. Nobel Center är förvisso en stiftelses hus men om staden ställer rätt krav på den så kan Nobel Center bli den motvikt som Stockholm city anno sent 2010-tal behöver.

-

Fastighetsägarna. När Fastighetsägarna ger ut en bok med den till synes objektiva titeln Attraktiva stråk och platser – en guide för städer med ambitioner kan man tro att det är just goda råd. Men kommuner som läser den måste veta att det är en partsinlaga.

RÄTTELSER: I Kod Arkitekters bostadsprojekt i Sätra, presenterat i förra numret medverkade också Åsa Kallstenius.

Texten i boken Medborgarhuset i Eslöv är skriven av Mats Edström och ingen annan. o 17 3/15 · ARKITEKTUR

R M T

K L a

A a G F l

D EBAT T

→Därför är Göteborg bättre på fisk än hus De nya husen i stadsdelen Kvillebäcken ser billiga ut.

Var dessa hus vad politiken ville ge Göteborg? Det handlar inte bara om pengar, utan om att ha kunskap att efterfråga god kvalitet, skriver Gert Wingårdh.

Fisken är bättre i Göteborg. Nästan all Nordsjöfisk landas i dag i Hirsthals i Danmark.

Trålarna får korta gångtider och kan ligga ute längre. Rätt hanterad kan fisken lagligen kallas färsk i tre veckor. Från Danmark går sen kylbilarna via färja till Göteborg, Malmö eller Umeå. Förutsättningarna är rätt lika när torskarna väl hamnar på den lokala fiskhandlarens is. Ändå är fisken bättre i Göteborg.

Det är helt enkelt en mer kvalificerad efterfrågan i hamnstaden på västkusten.

skiljd från sydsidans bostäder och kommers. Här ligger också den nya stadsdelen Kvillebäcken tätt på ett externt köpcentrum kallat Backaplan (jo, det ska snart förtätas till blandstad) och en hållplats bort, Hjalmar Brantingsplatsen, knutpunkt för tre spårvagnslinjer och minst sex stombusslinjer.

Det är här Göteborgs nyaste bostadsområde precis har fötts.

Allt har samverkat för att få allting rätt.

Konsortiet har bildats tidigt med allmännytta och stabila privata aktörer.

Hela pk-listan är avbockad: stenBåde i Malmö och Umeå uppförs hus (check), blandstad (check), hyresrätt (check), bostadsrätt hus rationellt och prisvärt utan (check), miljöprofil (check), arkitektur (check, eller…) att de ser ”billiga” ut.

När såg jag sist ett område så präglat av betongelementskarvar?

Både i Malmö och Umeå uppförs Generationers fiskätande har lärt handlarna hus rationellt och prisvärt utan att de just att bara erbjuda fiskar med röda gälar och ser så påtagligt ”billiga” ut. I Stockholm klara ögon. Första sortering där råvaran klabannlystes betongelementhusen från Hamrat sig bäst i den obrutna kylkedjan. Kräsna marby Sjöstad (jo, Folkhem har ett fiffigt, kunder ratar direkt sekunda fiskar. Kilopriset runt hus uppfört i svarta betongelement) på på fisk är detsamma i Göteborg, Malmö ett nästan fundamentalistiskt sätt. Det är och Umeå (okej, det kan vara högre både klart att det inte är något ont i ett mai Malmö och inte minst i Umeå) trots att terial eller en teknik. Det är bara en fråga det skiljer i kvalitet. Det lönar sig att veta om hur det görs. I en TED-föreläsning från vad man sysslar med, att kunna sin bransch. Marrakesch pratar David Chipperfield om ett I Göteborg har politiken länge velat satsa betongelementhus i en Londonförort. på Hisingen, ön norr om älven. Det var här Han beskriver hur husets enda visuella varven, berättelse är den om att det gick snabbt Volvo och (billigt) att bygga det av kvickt (prisvärt) mycket av hopkomna betongelement som uppenbart verkstadsiningen behövt ägna någon större tankemöda 18 dustrin låg, (kostnadseffektivt). Hans poäng är att hisARKITEKTUR · 3/15

→

torien är så tydlig att ingen missar den. Alla inser att de bor i ett hus vars enda estetik är att det är uppfört till låg kostnad.

Inget kan dölja den sanningen, människor är inte dumma.

Det hjälper inte med varierad färgsättning när den bara accentuerar betongelementens rationella format, det funkar inte med ädel natursten när formatet är tunt och utförandet oengagerat. Variation är något som måste uppstå på riktigt, inte som en påklistrad kuliss.

Var det detta politiken ville ge Göteborgarna? Bostadshus som såg påtagligt påvra ut. Det har säkert funnits ambitioner att hålla i ekonomin, men blir inte priset för högt när självbilden blir så arm?

När Björn Siesjö precis hade tillträtt som stadsarkitekt blev jag uppringd av en stor Göteborgsbyggare. Han hade blivit uppskrämd över att den lättast byggda arkitekturens tid var förbi i Göteborg. Kanske måste vi anstränga oss lika mycket som i Stockholm eller Malmö. Anlita och lyssna till arkitekter med gestaltningsvilja. Det kanske till och med skulle vara nödvändigt att vända sig till undertecknad antydde han försiktigt...

En gång var Kvillebäcken gränsvatten mot Danmark/Norge. I dag är stadsdelen bara ett lågvattenmärke. Jag tror inte byggandet behöver vara krångligt och dyrt! Det gäller som alltid att hitta balans. Det handlar inte bara om pengar utan om kunskap att efterfråga. Fisken är bäst i Göteborg men inte husen. o G E RT W I N GÅ R D H

Grafisk betong Slät mot form

Matrisgjuten betong

Kalla oss gärna ytliga.

Betong ger dig mängder med möjligheter till estetiska uttryck. En fasadyta ska hålla länge och samtidigt bidra till byggnadens karaktär. Vissa faller för den råa känslan, andra faller för grafisk betong. Abetong erbjuder allt från klassisk rollad betongyta till avancerade former av matrisgjuten betong. Så vill du skapa byggnader med möjligheter är valet enkelt – betong.

Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

Telefon 0470-965 00 • www.abetong.se

”Klassade dörrar liknar inget annat.”

M ATHI AS LINDQ UIS T, U T ES Ä L JA RE, DA L O C

”Daloc eller likvärdigt” står det ibland att läsa i arkitekternas objektbeskrivning. Är ni så normbildande?

– Klassade dörrar är svårt och liknar inget annat.

Därför ringer arkitekter ofta hit och frågar: Jag vill att det ska vara så här och så här och undrar vad som fungerar eller inte.

Och det hjälper ni dem med?

– Ja, naturligtvis. Och då händer det att den där formuleringen kan dyka upp i objektbeskrivningen.

Vilket inte är detsamma som att ni får jobbet?

– Nej, absolut inte. Det är ju inte så att vi medvetet föreslår något som bara vi kan leverera. Då skulle vi snabbt tappa i förtroende. Det viktigaste är att byggnaden får en dörrlösning som fungerar.

Och det gör den?

– Ja, är det Daloc-dörrar kan jag garantera att det fungerar. Vi kan det här med brand-, ljud- och inbrottsklassade dörrar.

Trädörren i ljudklass R’w 35dB på bilden är framtagen till ett dagis, därav de dubbla runda fönstren. Väljer du dörrar från oss på Daloc får du alltid snabb och kompetent rådgivning och lösningar som garanterat fungerar.

Ring oss på 0506-190 00 eller läs mer på daloc.se

Säkra dörrar

Överst. Tv-tornet i Moskva, ritat 1922 av Shukhov, var med sin avancerade geometri en föregångare till Frei Ottos strukturer.

Mitten. Münchens olympiastadion från 1972 kännetecknas av avancerade tälttakskonstruktioner av Frei Otto och Günther Behnisch.

Nederst. Sentida bubbelarkitektur av Tomás Saraceno.

Cloud Citites, 2011.

F O T O S E R G E I A R S E N Y E V/ W I K I M E D I A C O M M O N S (Ö V E R S T )

SPÅR AT

MALIN ZIMM

Ottos lätta arv Ära de som äras bör, innan de dör. Ibland är det på håret att man lyckas med det senare. Frei Otto hann tilldelas 2015 års Pritzkerpris, två dagar innan han dog, 89 år gammal. Som ung arkitekt lurades jag av namnet när jag första gången hörde det, min tolkning var att Frei Otto var ett ”fritt universitet”: någon tysk öppen institution med en innovativ akronym.

Faktum är att Frei Otto verkligen var ett universitet, helt i egen kraft.

Den organiska strukturekonomi han utvecklade är ännu oöverträffad; friare i formen än Buckminster Fuller, okonstlat organisk till skillnad från Zaha Hadid, mer efemär än Toyo Ito och långt mer utvecklad strukturell intuition än Jörn Utzon. Och ändå var han samtida med samtliga.

Vad hade Frei Otto tagit sig för om han varit en ung arkitekt i dag? Hade han hållit på med 3D-bioprinting? Hade han uppfostrat bakterier till arkitekter och byggare?

Han formades av den dubbla erfarenheten att först se det tyska riket anta sina tunga symmetriska former, för att sedan från luften se dessa städer brinna under sina träningstimmar som luftwaffe-pilot. Han avskydde det han såg; både maktens byggnader och krigets ödeläggelse. När Tyskland skulle visas upp internationellt i de Olympiska spelen i München var det under Ottos skyddande vajernätstak man rörde sig, lätta byggnader gjorde sig mycket bra sett från luften, vilket naturligtvis användes i mediabilderna från 1972.

När bubbelarkitektur nämns numera förknippar många det med Den organiska EFTE-materialet som klär Beijing National Aquatics Center, ritat av strukturekonomi han PTW architects 2008 – här är det dock fråga om en typ av membranutvecklade är ännu fasadklädnad på ett rätblock till simhall, utan den sofistikerade bäoöverträffad. rande strukturen. Bubbelgeometrin visar oss osvikligt den mest ytekonomiska lösningen för sammanbindning av ytor eller ramverk, vilket Otto begrep att översätta till arkitektur.

Hans vajernät gör det jobb som en såphinna skulle gjort, medan till exempel Cedric Price bråkar till det med sina spända nät över rymdfackverk, som i aviariet i London Zoo. En föregångare till Otto är ryssen Shukhov, vars 160-meters tv-torn formats som en tunt flätad hyperboloid, ett stycke matematisk magi som var mycket nära att rivas 2014. Om såpa kunde översättas till tegel skulle ingenjören Eladio Dieste kunna mäta sig med Otto ifråga om lätthet och tillit till arkitekturen som en nästan flygfärdig disciplin. Frei Otto, fri som sitt förnamn, har lämnat ett tungt arv i all sin lättviktighet. o

→

21 3/15 · ARKITEKTUR

pop-updemokrati JARG O N G

DAN HALLEMAR

Politiker möter medborgare i retoriskt förpackad glasbur. Den ursprungliga betydelsen av ordet idiot får nytt liv.

Samt arkitektur som synliggör hemlöshet.

idiot Inget nytt ord, det ska erkännas, idiot. Men kanske kan den gamla betydelsen av det få nytt liv. Det antika grekiska ordet idiotes betyder nämligen någon som inte deltar i det offentliga livet. Det privata livet var i det antika Grekland något som var knutet till hemmet och det offentliga var stadens liv. Sedan länge är staden inte bara offentlig utan till stora delar privat. Anne Minton ställer i The Guardian (26/3) frågan vilken stad som är världens mest privata.

Hon beskriver förändringen av London – ”Boris Boom” som den kallas efter borgmästaren Boris Johnson – som en kraftig privatisering av staden. Hon beskriver den nya indiska staden Lavas som kommer att bli en av de första helt privata städerna i den delen av världen. Mexico har flest gated communities i världen, 57 miljoner människor bor i dem. Men det är i Grekland – det en gång antika – som Europas största privatiseringsprojekt pågår när Helinikon byggs på stadens flygplats. Ett projekt, skriver Minton, som är ett resultat av de privatiseringsprogram som EU införde på Grekland efter krisen. Nu har Greklands nya regering övergivit dessa program.

Men en stad för ”idioter" byggs ändå. Och Anne Mintons sökande efter den mest privata staden slutar i insikten att de samhällen som i högst utsträckning privatiserar det offentliga i städer är de där det finns stora ojämlikheter. o

22 ARKITEKTUR · 3/15

Boken Attraktiva stråk och platser – en guide till städer med ambitioner gavs ut av Fastighetsägarna i höstas.

I den kan man lära sig hur man som stad ska göra sin stad just attraktiv med hjälp av stads- och platsbyggande.

Boken är en partsinlaga i kampen om det offentliga rummet, skriven på ett mysigt språk som gör att allt till en början kan verka självklart gott. En sak man kan ägna sig åt för att pimpa staden är olika typer av event i stadsrummet. Ett av de intressantare kallar man pop-up-demokrati.

Då låter staden en av dess politiker för några dagar stå i en glasbur på torget och möta medborgarna. Genom att slå ihop en trendig företeelse som pop-up, som ju kan fästas på butiker eller restauranger, med politik skapas något helt nytt. Ett ord för det som egentligen är politikens arbete, att träffa människor, men förpackat i retoriken kring idén om den kreativa, attraktiva och ambitiösa staden. En – vad heter det – win-win. o

hemlös Inte heller ett nytt ord, men mer akut än på länge. Efter en kall vinter med eskalerande bostadsbrist har Stockholms stad rest ett staket i en park på Kungsholmen.

Detta för att hålla hemlösa borta från den trappa och det buskage som fungerat som tak och vindskydd. Argumentet handlar om växtlighet och välskötta parker: ”vi ska få ett grönt rum i staden.” Detta staket för 200 000 kronor är både ett bevis på ökande orättvisor och på kommunens oförmåga att hantera situationen. Att Arkitekter utan gränser nu arrangerar en allmän idétävling om hemlöshet i Stockholm är både symptomatiskt och lovvärt. Länge har expressiv arkitektur varit kommunernas sätt att visa upp sig och sätta sig själv ”på kartan”. Men arkitektur funkar också för att belysa det växande antal människor som kommunen vill osynliggöra. o

UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

by JAFO

www.unidrain.se

JAFO_Arkitektur_Nr_1503_225_297_+3mm_unidrain_HighLine_ShowerLine_1.indd 1

|

www.jafo.eu

I

046 333900

2015-03-23 08:25:35

Inredningstrender kommer och går

1958

Folkhemmet andas framtidstro. Det experimenteras friskt med mönster och former.

1984

Vitt, glas och rena träslag tar över och dominerar större delen av vårt kära 80-tal.

1965

En tid som präglas av elegans och stil.

Större och stramare mönster i dova toner.

1997

Kulörerna kommer tillbaka in i hemmen i form av enklare former och mönster.

Det är viktigt att det känns äkta.

1976

Mys och starka kulörer. En fräck fondtapet i gillestugan står högt på önskelistan.

2010

Medaljongtapeter och stormönstrat är högsta mode. Fondväggen är på allas läppar.

Ett är säkert, saker och ting förändras med tiden. Men det finns saker som är oföränderliga, råvaror som ska hållas fräscha, mat som ska lagas och kläder som ska tvättas. Vi gillar vitvaror med snygga detaljer och smarta funktioner. Vi lever för att utveckla maskiner som förenklar människors vardag. Och för att förenkla din vardag rekommenderar vi att du börjar titta på pålitliga maskiner som bara går och går.

Höger. Torgplanet, Nya Slussen.

I L LU S T R AT I O N S T O C K H O L M S S TA D S BYG G N A D S KO N T O R

VAD B Ö R G Ö R A S?

Krister Isaksson om cykelns plats i staden

→Nya Slussen dålig för cykeltrafiken Planerna för cykeltrafiken i prestigeprojektet Slussen visar hur lågprioriterad cykeltrafiken är i Stockholm. Krister Isaksson förklara vad som bör göras. ”Slussen är i dag landets största cykelknutpunkt. Det passerar cirka 25 000 cyklister varje dag på Slussen vilket är mer än biltrafiken. År 2030 beräknas 53 000 cyklister passera Slussen varje dag. Det är fler cyklister än under rekordåren i slutet av 1940-talet och det kommer att vara mer än dubbelt så många cyklar än bilar år 2030.

Det är då högst oroväckande att se hur cykelns roll och funktion hanteras på denna plats. En utformning som varken är till fördel för cyklister eller gående. Och som uppenbarligen inte heller efterfrågas av varken gående eller cyklister.

Illustrationerna över Nya Slussen visar att separationen mellan gång- och cykeltrafiken i det närmaste är obefintlig. Även materialskillnaden på beläggningen mellan gång- och cykelytorna är i det närmaste obefintlig. Det som ser fint och gemytligt ut på bild eller i en reklamfilm är sällan funktionellt i praktiken. Tvärtom är det en stor källa till frustration och irritation för gående och cyklister när de tvingas dela samma yta, eller om uppdelningen av ytorna är otydlig och dåligt utformad. En bristfällig separation av gående och cyklister leder till konflikter, incidenter och dålig framkomlighet. Det blir en plats fylld av osäkerhet och otrygghet.

Det här är ett skolboksexempel på vad jag kallar konfliktdesign. Det är form före funktion, inte form och funktion förenade i bra och funktionella lösningar.

I Nya Slussen föreslås cykelfält mellan busshållplatser och rörliga körfält. Detta är en mycket besvärlig och utsatt situation för cyklister. Särskilt eftersom busstrafiken är mycket intensiv och ständigt kommer att behöva korsa cykelfälten till och från hållplatslägena. Det finns självklart en annan lösning. En lösning som är mycket bättre och tryggare för både cykeltrafiken och busstrafiken: mittkörfält för busstrafiken med mitthållplatser och breda och väl utformade cykelbanor i stället för cykelfält.

På så sätt kommer dessa trafikslag inte i konflikt med varandra, får bättre framkomlighet och en tryggare miljö – helt i linje med stadens styrdokument.

Tre av fyra cyklister föredrar att cykla på cykelbanor framför att cykla i cykelfält enligt studien Att cykla i Stockholms innerstad. Detta har naturligtvis ett pris och priset är att körfält för biltrafiken måste tas i anspråk för denna lösning. Även detta i linje med stadens styrdokument för transportsystemet i staden.

Förbindelsen mellan Skeppsbron och Söder Mälarstrand visar att cykeltrafiken hade låg prioritet i utformningen av Nya Slussen och fick ta det som blev över. Skillnaden mot lösningen för biltrafiken på motsvarande förbindelse är mycket påtaglig.

Lösningen innehåller ett flertal 90-graders svängar och vid vissa tillfällen kommer cykeltrafiken att hindras av slussning och då tvingas till ännu längre omvägar. Detta är

ett strukturellt problem som i detta stadie av projektet är mycket svårt att komma till rätta med. Det visar vikten av att ha med cykeltrafik redan från början i stadsbyggnadsprojekt och inte lämna det till slutet.

Vad kan då göras i detta skede? En cykelramp (södergående) för cykeltrafik från Skeppsbron till Slusstorget och sedan vidare mot Stadsgårdsleden och Söder Mälarstrand. På detta sätt undviks den besvärliga och dåligt utformade korsningslösningen på Skeppsbron. Denna lösning skulle underlättas om rampen i huvudbron för biltrafiken mellan Skeppsbron/Stadsgårdsleden utgick – den behövs inte. Centralbron finns och innan Nya Slussen är klar har sannolikt arbetet med Östlig förbindelse börjat. Detta gör att bron kan smalnas av och det skapas då bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafiken.

Här har staden alla möjligheter att åstadkomma en annan utformning för gående och cyklister. En mer balanserad och funktionell lösning och en utformning som tar bättre hänsyn till vad gående och cyklister efterfrågar och önskar. En utformning som också ligger mer i linje med stadens styrdokument. o B E R ÄT TAT FÖ R DA N H A LLE M A R K R I S TE R I SA K S S O N Ä R CY K E LE XPE RT PÅ S W ECO O CH K A N L Ä SA S PÅ HT TP:// W W W.B I CYCLI N G. S E /B LO G S/ K R I S TE R I SA K S S O N/I N D E X.HTM

25 3/15 · ARKITEKTUR

26 ARKITEKTUR 路 3/15

Vänster. Tetris – Witte de With, 2011. Från utställningen Rotterdam Straat Festival.

FOTO STUDIO MICHAEL JOHANSSON

TEMA

*NY TÄTHET Att välja och vraka i historien är ingen rättighet. Det befintliga är alltings utgångspunkt.

INTRO

DAN HALLEMAR

Var finns den täta staden och hur ser den ut? När vi på tidskriften Arkitektur i nummer 7/2014 presenterade statistik på boendetäthetens förändring i Stockholms län mellan 1997 och 2009 kunde vi konstatera att tätheten räknat i kvadratmeter boyta per invånare hade ökat mest i de stadsdelar som slentrianmässigt brukar betraktas som glesa, som den stora stadens miljonprogramsområden, medan invånarna i stadens centrala delar i stor utsträckning fått mer plats att bo på. ”De fattiga bor trångt och de rika bor stort”, konstaterade Tor Englén på WSP i Arkitektur.

I en debattartikel i Göteborgs Posten (22/3) argumenterade forskarna Karin Bradley och Pernilla Hagberg för en mer nyanserad syn på den täta stadens förtjänster. De menar att debatten om ”det hållbara samhället har reducerats till fysisk form” och att det är ”dags att lämna det urbana tolkningsföreträdet och i stället undersöka vilka konsumtionsmönster och försörjningssystem som kan anses hållbara och vad detta i sin tur innebär för omställning i befintliga småorter, förorter, storstäder och glesbygder”.

Två nyckelbegrepp: ”Omställning” och ”det befintliga”.

Det som vi mest kan påverka i våra städer är det befintliga, det som redan finns. Det är där omställningen måste ske.

Och då måste analysen vara att förändra möjligheterna bland annat på de platser där människor bor trångt (och tätt).

Man kan i likhet med Mats Svegfors – i rapporten Upplev kultur var dag beställd av bland andra Sveriges Arkitekter och Svensk Form – fälla det häpnadsväckande uttalandet att ”det radikala miljonprogrammet för bostadsbyggande från mitten av 1960-talet resulterade varken i enskilda byggnader eller stadsdelar som utmärker sig positivt” och sedan framhålla att ”Hammarby sjöstad och de båda bostadsmässorna H99 i Helsingborg och Bo01 i Malmö markerade en

27 3/15 · ARKITEKTUR

* L A P PA & L AG A

Höger. Nylandsgatan–Albertsgatan, Helsingfors. Arkitekt 1865–66 Axel Hampus Dahlström och 1905–07 Gustaf Estlander. Ur boken ”Kolmas Helsinki – Det tredje Helsingfors”, 2013.

FOTO JOHA ILONEN

vändpunkt” och att delar av den här vändpunkten bland annat bekräftas av att ”svenskt stadsbyggande uppmärksammats internationellt”. Han dömer ut en tredjedel av bostadsbeståndet i landet och bortser då bland annat från det faktum att världen stod i kö också för att besöka till exempel Fittja när det med sitt unika produktionssystem stod klart 1970–72. Och att det systemet, den produktionskedjan, som då växte fram fortfarande är kärnan i stort sett allt svensk bostadsbyggande – och dess ekonomi. Även det faktum att Sverige inom loppet av några decennier gick från att ha Europas sämsta bostadsstandard till att ha den högsta utelämnas.

Man kan kort sagt längta bort från historien.

Eller så kan man inse att diskussionen om det urbana och dess täthet måste se såväl kvaliteter som utmaningar i det befintliga.

Det är inte den nya eventuella tätheten i Göteborgs, Malmös eller Stockholms nya rutnät som kommer att förändra städers framtid, det är hur vi förhåller oss till det som redan finns. Omställningen och det befintliga.

När Tomas Lauri (s 66) skriver om de infill-projekt som är intressanta i världen i dag så är det historien som är den särskiljande faktorn: ”Ständigt denna historia. Tillbyggnader eller infill-projekt som inte klarar av ett levande minne fungerar mindre bra”.

28 ARKITEKTUR · 3/15

Så vad är det befintliga – den historia – som man ska förhålla sig till? Det kanske inte ens är byggnader. I den nya bok Socioekologisk stadsutveckling som nyligen utkommit på Arkitektur förlag i vår ger Moa Tunström, Ulrika Gunnarsson-Östling och Karin Bradley nycklar till begrepp och praktik för att länka samman idéer om ekologisk hållbarhet med social hållbarhet.

En vanlig tanke är, menar de, att man måste vara välbeställd för att leva miljövänligt, att köpa ekologisk mat och köpa elbil eller en ny bostad i ett ekologiskt spjutspetsområde som till exempel Mats Svegfors ”internationellt uppmärksammade” Hammarby sjöstad. Samtidigt visar nationell statistik att med ökad inkomst följer ökade växthusutsläpp. Lärdomen av detta är att stadsbyggare måste formulera ”vilka sociala och materiella resurser som medborgarna förväntas besitta för att kunna leva hållbart”. En förståelse man behöver när det befintliga ska analyseras och eventuellt förändras – som miljonprogrammen – utan ”oönskade sociala konsekvenser som höjda boendekostnader och risk för ökad segregering”.

Den uppdelning som Svegfors gör är precis den uppdelning som svenskt stadsbyggande gjort. Nya stadsdelar pekas ut som hållbara medan staden inte investerar i andra delar av staden.

Trots att det kanske är i dessa nyckeln till hållbarheten finns.

Omställningen och det befintliga.

Helsingfors är ett kabinett av olika former av tillägg. Staden har ofta valt att inte riva utan att i stället bygga på. Det har i vissa delar av staden skapat ett lapptäcke. Ibland tydliga stilkrockar mellan till exempel 1899 och 1958 och ibland nästan omärkliga övergångar från 1903 och 1921. En del hus har också helt bytt

skepnad. Som om det innanför det hus man ser finns ett annat.

Den ryska dockan. Väldigt många hus har minst två arkitekter från olika tider. Det ger en fantastisk bild av arkitektur som brukskonst. Som det där köksbordet som står i ett hem och förses med nya limmade träplankor när familjen växer. Arkitekturhistorikern Juha Ilonen har i sin bok Kolmas Helsinki – Det tredje Helsingfors fotograferat och inventerat denna historia. Boken finns tyvärr bara på finska men bilderna och ritningarna gör ett bra jobb med att visa den här kombinationen av respektlöshet, nödvändighet, men också ofta ömhet inför originalet.

Ilonen förklarar att det här sättet att lägga till är något som skett naturligt och utan någon Stor Plan. Det som har lagts till har i stort sett alltid följt de regleringar som funnits. Det kan ha sin grund i att man i olika tider – framför allt före 1880 – inte haft råd att bygga hela vägen upp till det tillåtna. Det har fått komma senare. Staden har haft ett tillåtande tomrum för tillägg. Orsaken kan sägas vara en period av fattigdom och åtföljande återhållsamhet. Förr eller senare kommer hålen att täppas till. Men det är hålen som är det intressanta. Har en stad hål, glapp, avstånd till ett tänkt tak finns möjligheten.

Efter det vidtar något annat, då kommer det att handla om undantag. Då tenderar det att bli de stora aktörerna som har möjlighet att förändra staden.

Helsingfors-exemplen visar också att man inte behöver vara så ängslig, så länge det finns en grundläggande respekt för det man bygger till. Byggnader är inte, som Juha Ilonen konstaterar, heliga objekt utan aktörer i en organisk tillväxt av städer.

Städer och dess hus bör alltså byggas till.

När man hör tongångarna om hur man ska förtäta och lägga till fler kvadratmeter i städer i Sverige i dag hörs ofta ett tonfall som som vill fly från husen de bygger till – lite som i den Svegforska retoriken. Som menar att de är svåra att använda, föråldrade, knepiga. Svaret blir då: Riv ut, gör plats, bryt upp. Det gamla är trångt, otryggt och ibland till och med värdelöst. Det

nya är nätverk, öppenhet och lätthet. Ordbruket är väldigt likt det som användes om de gamla stadskärnorna som revs på 1960och 70-talen. Längta bort från historien.

Därför är det inspirerande att höra en ny generation arkitekter, efter såväl modernism som postmodernism, tala om tillbyggnader. Josef Eder förklarar General Architectures tillbyggnad av en byggnad från 1980-talet vid Norrmalmstorg i Stockholm: ”Vi omgestaltar ganska kraftigt. I stället för att göra ett omedelbart uppenbart tillägg omformar vi hela volymen”, säger han till Lena From (s 60 ). Han förklarar det som att de har velat bygga vidare på den befintliga arkitekturen, men utan att upprepa den.

General Architectures tillbyggnad är en väldigt Helsingforskompatibel tillbyggnad. Något nytt men ändå med en tydlig relation. Som om man lär sig något av den vars verk man nu fortsätter. Står på dennes axlar. Det är en fin bild av tillägg, addition i städer och av hus.

Det är en svår konst, men resultatet i Helsingfors visar, med Juha Ilonens ord, att man kan få ”en rik historisk hybrid-stil, en del märkligt fantastiska och bisarra”.

Det är lättare att riva och bygga nytt. En metod som man i det stundom välbärgade Sverige gjort till en specialitet.

När man i Stockholm hellre river det gamla Hotel Continental och bygger nytt (s 54) än tar på sig den långt mer krävande uppgiften att förena det gamla med något nytt är man en del i en tradition.

När Josef Eder, Jonas Elding och Johan Oscarson i samtalet med Lena From ska beskriva sin metod inför om-, till- och påbyggnadsarbeten så menar de att det handlar om att hitta byggnadens DNA, och vikten av att definiera och vara trogen originalbyggnadens – och dess arkitekts – idé. Det är svårt. Men också belönande. Omställning och det befintliga. o DA N H A LLE M A R

29 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

PROJEK T

TOMAS L AURI · FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Hantverk Ett nästan helt nytt kvarter i Visbys innerstad kräver sin arkitekt. AQ Arkitekter har gjort en varsam nytolkning av kulturarvet.

Villa Forsberg, Visby AQ Arkitekter

* N Y TÄT H E T

32 ARKITEKTUR · 3/15

Föregående uppslag. Den stramt hållna gatufasaden får liv av växelspelet mellan djupt liggande fönster och glas i liv med yttervägg. Den brett inskurna nischen till nockfönstret ger en stor

v

i l l a

ljusreflekterande yta trots att fönstret är så litet.

Vänster. Huset har passats in mitt i Visbys historiska stadskärna, och gränsar till den medeltida kyrkoruinen Sankt Hans.

Nedan. Den stora takkupan mot sydöst följer takfotens linje i underkant samtidigt som den adderar höjd till huset.

f o r s b e r g

A rk it ek t en LT

ER

S

G

RÄ

N

D

SG

AL

SITUATIONSPL AN 1:800

sit u at ion sp lan ,

LS

AN

ST

G

H

N

RÄ

S: T

O

AT

AN

M

EL

LA

N

G

AT

A

N

VO

KR

VILL A FORSBERG

N

D

sk ala 1 : 5 0 0

( A 3 )

F ak t a

besk river

Min tanke bakom skapandet var främst att villan skulle bli ett tillägg i dialog med staden genom att både bevara och förnya. Huset undersöker främst fyra viktiga parametrar som beskrivs enligt följande.

Idén är att tolka den lokala gotländska byggnadstraditionen.

Därför har det varit viktigt att både utveckla densamma och samtidigt låta villan framstå som en traditionsbärare. Huset skall utgöra en länk i en kedja som vill knyta an till det gamla men samtidigt blicka framåt.

Byggnadens formspråk har hållits enkelt och stramt med rektangulär volym samt utformats med ett traditionellt sadeltak. Fokus har istället legat på dess insida och i princip har endast lokalt hantverk använts. På distans skall huset på ett harmoniskt sätt smälta in i stadsbilden, men på närmare håll skall ett modernare intryck framträda, vilket på ett medvetet och tydligt sätt avslöjar byggnadens datering.

Interiört har det varit viktigt att våga skapa omfamnande rum. Husets rum är utförda i syfte att kunna förändras eller byta plats, helt enligt behov och tycke. Antalet öppningar i fasaden har minimerats och har endast placerats där de verkligen tillför något. De rum som helt saknar öppningar har kompenserats med större rumshöjd. De tre våningsplanen har olika karaktärer i form av en kreativ, en social och en privat del.

P roj ek t et s n am n : KO MMENTAR TOMAS LAURI Villa Forsberg Vid utformandet av de olika karaktärerna hos våningsplanen A d ress: har materialen varit avgörande. Källarplanet den kreativa Mellangatan 16,av Visby delen med studio och spa är utförd i brädformad betong.

Ett hus fullt fyndiga lösningar som är tillåtande och A rk it ek t : Inspiration är hämtad från källarvalv i kalksten som så ofta förekom i det medeltida Visby. Det mellersta våningsplanet är AQ Arkitekter, genom Forsberg praktiska.

Som en Andreas ekonomibyggnad för boende och arbete. den sociala delen och utförd i klassisk gotländsk vit puts.

K on su lt er: Vindsplanet, den privata delen, domineras helt av gotländsk K - Structor / B-Kon furu. Här har trämaterial använts i syfte att skapa mjukhet VVS ochinte El varje - Caverion Det är dag som en arkitekt får rita sin egen privatsad efter bebyggelsen och väcker ingen vrede med sina ljusgrå och närhet.

Vent - ICCE innanför Visbys ringmurar. Platsen är färdigbyggd sedan kalkputsade väggar. Ett murat hus bland vänner.

E villa n t rep ren ö rer: Slutligen vill jag med villans uttrycka att det Enbloms Grävreglerad och Schakt (mark) länge och hårt av världsarvskrav.

Från början ville han uppföra en avsevärt skarparearkitektur och hårgår att skapa spänning och känsla trots att en enkel och Lindells betong (stomme) Att just Mekan Andreas(smide) Forsberg på AQ Arkitekter fått möjligheten dare byggnad.

Det hela ogillades av antikvariska skäl.Här I stället traditionell grundform används. har hantverket och Bingers istället varit detaljer. avgörande. är inte särskilt förvånande. har Andreasdetaljerna Forsberg fokuserat på expressiva HusetDet är viktigt att inte Gotlandsbyggen (bygg) Han har hanterat komplexa lägen glömma detta för att modernismens enklare uttryck inte skall Bravida (plåt) i Visby förut.

Genom sitt arbete åt finansbolaget Payex har är fullt av fyndiga lösningar som går att beskriva som nytolkkännas själslöst.

B y ggh erre: Privat en tilltalande metod där nytt och gammalt kan ningar av svensk agrar byggnadskultur.

B han oy t etablerat a: ca 180 m2 B smälta y ggn adsamman så r: 2012-14 innanför ringmurarna.

F otFramför ograf:allt Åke E:son Lindman / Andreas Forsberg, arkitekt en gångbro på en intilliggande tomt fångar ögat.

Dessa detaljer imponerar för att de ansvarig så väl beskriver en robust

Ett uppenbart samtida och avvikande tillägg. Men kontrastverkan är trots allt inte det projektets nyckel. Det handlar i stället om en slags hantverksmässig korrespondens, eller överenstämmelse, mellan då och nu. Det gör bron välplacerad där den förbinder två byggnader ett par våningar över marken i en gränd.

Att Andreas Forsberg vurmar för hantverket är uppenbart även i hans privata villa.

Bygget avser egentligen mer än en villa, nästan ett helt kvarter. I det lilla kvarteret fanns en byggnad sedan tidigare, ett lägre rosa putsat hus med sadeltak, till vilken Andreas Forsberg lagt till två nya liknande volymer. Den ena rymmer ett kontor.

Den andra, klenoden i sällskapet, är hans eget privata hus.

Volymen är nedtonad för att vara en arkitektvilla. Den är anpas-

och tålig tradition. Ta bara golvet inomhus. Ett svart betonggolv som flutits lite ojämnt och sedan målats med genomskinlig epoxy. Ömsom speglar det himlen, ömsom har det ett djup som en skogstjärn. Eller ta balkongräcken med sitt fäste i galvat stål med synliga bultar som fäster en glasskiva. Industriromantiskt.

Hela tiden tycks det ha funnits en vilja att lämna ett handgjort intryck. En mänsklig faktor mitt i det precisa och specifika.

Som om det är just det mänskliga som ger arkitektur dess karaktär eller aura, och absolut inte det industriellt producerade.

Det Andreas Forsberg försökt sig på ligger nära vad den brittiske arkitekten Tony Fretton gör med sitt hus för den australiensiske »

33 3/15 · ARKITEKTUR

Nedan. Matrum. De stora trädörrarna förändrar rummets karaktär beroende på om de är öppna eller stängda. Bakom dem ryms en arbetsplats.

* N Y TÄT H E T

v

l l a

i l l a

f o r s b e r g

f o r s b e r g

A

8

8

C

13

11 8

14 15

12

2

PL AN 2 1:300

l l a

16

10

C

2

2

B

B

A

PL AN 1 1:300

f o r s b e r g 1. STUDIO 2. SOVRUM 3. T VÄT T/ TEKNIK 4. HOBBY 5. BAD 6. BASTU

7. POOL 8. KL ÄDK AMMARE 9. FÖRR ÅD 10. HALL 11. SÄLL SK APSRUM 12. KÖK

13.

14.

15.

16.

MATRUM GÅRD GAR AGE /ATEL JÉ PARKERING

9 8

2

PL AN 0 1:300

6 4

1

34 ARKITEKTUR · 3/15

7

3

5

VILL A FORSBERG

Nedan. Studio. Det lackerade mörka betonggolvet ger en dunkelt reflekterande golvyta, och även här ryms fast inredning bakom stora träluckor.

konstnären Brad Lochore på Old Nichol Street i Londonstadsdelen Shoreditch (se även sid 66). Fretton har själv beskrivit det som följden av en slumpmässig och spontan metod. Huset, som är en kombination av nybyggnad och ombyggnad, har utgått från idén att lösningarna ska växa fram i samma anda som området en gång var byggt. Alla dessa låga pragmatiska arbetarbostäder i tegel. Lösningar som kommit till av praktiska och ekonomiska skäl.

Fretton menar att det finns en slags platsens ande just i tillvägagångssättet och att det nya, för att kunna landa rätt, behöver utföras på ett liknande sätt. Konsekvensen är ett hus där det inte alltid är frågan om att göra ett fotogeniskt uttryck utan snarare om att göra praktiska detaljer som stödjer boendet. Mycket av det yttre blir en följd av det inre, men också av en förmåga att smälta in, och vara en del av ett sammanhang.

L ÄNGDSEKTION C– C 1:300

SEKTION A–A 1:300

SEKTION B – B 1:300

I Andreas Forsbergs fall spretar detaljerna mer än i Frettons fall. Samma generalitet saknas. Varje hörn och skrymsle har mer tolkats som en unik möjlighet. Delvis kan det hela ses som en konsekvens av en arketypisk planlösning.

Detaljerna tenderar att bli viktiga som uttrycksbärare i sådana planer, helt enkelt för att planerna är strikta och anonyma.

Husets delar är i stort sett spegelvända

35 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

Nedan. Det traditionella gotländska hantverket får ta plats i interiörer. Här träluckorna med smidda gångjärn och synligt bjälklag.

Nederst. Mellan bottenvåningens två huvudrum leder det långa rum som både inrymmer entré, arbetskök och hall.

Nedan. I trapploppet redovisas de tre våningsplanens olika materialkaraktärer: brädgjuten betong, vit puts respektive gotländsk furu.

mot varandra och det mesta är symmetriskt placerat. Bottenplanet har två huvudrum i vardera änden, med lika stora öppningar i olika riktningar. Det ena är matsal och det andra vardagsrum. Mellan dem leder två avlånga rumsligheter som tjänar dels som arbetskök, dels som hall och entré. På övervåningen ligger sovrummen i varsin ände, sammanlänkade av en spång.

Forsberg har varit noga med att ibland bryta ned symmetrin, tona ned den, bara ta den som en utgångspunkt.

36 ARKITEKTUR · 3/15

Möjligheten till förändring av de inre rummen träder fram.

Inget behöver stå stilla. Allt kan anpassas till situationen.

De i dag två sovrummen har två smala dörrar vardera för att i framtiden lätt kunna delas upp. Matsalen och vardagsrummet har en rad skåp för förvaring utmed sidorna. De kan vara öppna eller slutna. Inuti dem finns bland annat en bänk som kan bli arbetsplats eller en extra matplats.

Det subtila är den rumsliga förändringen som kan åstadkommas med luckorna. Öppet och slutet ger helt olika intryck och förutsättningar. Det är som ett rum med tillgång till flera olika scenografier.

Rummen blir multifunktionella. I suterrängplanet finns en kombinerad arbetsplats och övernattningslägenhet. Sättet som den fasta inredningen är organiserad och strukturerad på gör många aktiviteter möjliga. De gränssnitt som pentry, förvaring och luckor upprättar är tillåtande. I grunden påminner det mycket om det som kännetecknar de flesta ekonomibyggnader.

De ska vara praktiska, redo att tjäna, mottagliga. o TO M A S L AU R I

Nedan. Den nya byggnaden inordnar sig i gatumiljöns skala och uttryck, samtidigt som den markerar sig som ett självständigt tillägg.

VILL A FORSBERG

FAK TA

Villa Forsberg, Visby Adress: Mellangatan 16, Visby. Arkitekt: AQ Arkitekter genom Andreas Forsberg. Konsulter: K: Structor /

B-Kon. VVS och E: Caverion. Vent: ICCE. Entreprenörer: Mark: Enbloms Gräv och Schakt. Stomme: Lindells

betong. Smide: Bingers Mekan.

Bygg: Gotlandsbyggen. Plåt: Bravida. Byggherre: Privat. Boyta:

ca 180 kvm. Byggnadsår: 2012–14.

Arkitekten beskriver: Min tanke bakom skapandet var främst att villan skulle bli ett tillägg i dialog med staden genom att både bevara och förnya. Huset undersöker huvudsakligen fyra viktiga parametrar som beskrivs enligt följande: Idén är att tolka den lokala gotländska byggnadstraditionen.

Därför har det varit viktigt att både utveckla densamma och samtidigt låta villan framstå som en traditionsbärare. Huset ska utgöra en länk i en kedja där byggandet knyter an till det gamla men samtidigt blickar framåt.

Byggnadens formspråk har hållits

enkelt och stramt med rektangulär volym och traditionellt sadeltak.

Fokus har legat på insidan och i princip har endast lokalt hantverk använts. På avstånd ska huset på ett harmoniskt sätt smälta in i stadsbilden, medan ett modernare intryck framträder på närmare håll och på ett medvetet och tydligt sätt avslöjar byggnadens datering.

Interiört har det varit viktigt att våga skapa omfamnande rum.

Husets rum är utförda i syfte att kunna förändras eller byta användning, helt efter behov och tycke.

Antalet öppningar i fasaden har minimerats och har endast placerats

där de verkligen tillför något. De rum som helt saknar öppningar har kompenserats med större rumshöjd.

De tre våningsplanen har olika karaktärer i form av en kreativ, en social och en privat del.

Vid utformandet av de olika karaktärerna hos våningsplanen har materialen varit avgörande.

Källarplanet – den kreativa delen med studio och spa – är utförd i brädformad betong. Inspiration är hämtad från källarvalv i kalksten som så ofta förekom i det medeltida Visby. Det mellersta våningsplanet är den sociala delen och utförd i klassisk gotländsk vit puts. Vindsplanet,

den privata delen, domineras helt av gotländsk furu. Här har trämaterial använts i syfte att skapa mjukhet och närhet.

Slutligen vill jag med villans arkitektur uttrycka att det går att skapa spänning och känsla trots att en enkel och traditionell grundform används. Här har hantverket och detaljerna i stället varit avgörande.

Det är viktigt att inte glömma detta, då modernismens enklare uttryck annars lätt kan kännas själlöst.

A N D R E A S FO R S B E RG

37 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

PROJEK T

Staden bakom PER BORNSTEIN

fasaden

Wingårdhs projekt på Avenyn i Göteborg belyser hur synen på gatufasader förändrats sedan senmodernismen. Samt att det faktiskt går att bygga hyresrätter i centrala lägen.

Kopparhuset och Teatergatan, Göteborg Wingårdhs

Föregående uppslag. Fasaden mot Avenyn har omgestaltats och i bottenvåningen har lokalerna fått dubbel rumshöjd.

* N Y TÄT H E T

Nederst. Fastigheten så som den såg ut före ombyggnaden.

FOTO BERT LE ANDERSSON

KO MMENTAR

IS

EL

UN

D

TA

Kopparhuset är ett ambitiöst projekt.

Lösningen ser enkel ut, men är mer bearbetad än vad som först anas.

N

KU N

KR

N TI

A SG

PER BORNSTEIN

GS PO RT SA VE

På Södra Hamngatan i Göteborg, mellan Brunnsparken och Centralstationen, låg fram till i början av 1970-talet Grand Hotel, en nedsliten men storslagen och rikt dekorerad hotellbyggnad.

Denna och sex andra stenhus utgjorde då större delen av kvarteret Härberget, mellan Hamngatan och Drottninggatan. När fastigheterna revs 1972 för att ge plats åt den nya Citypassagen, en butiksgalleria med tillhörande kontorsvåningar, gestaltade arkitekten Johannes Olivegren den nya byggnaden med fasader nedbrutna i mindre sektioner. De olika fasaddelarna gavs varierande höjder, material och fönstersättning, trots att de bakomliggande kontoren i allt väsentligt var organiserade i en rationellt sammanhållen planstruktur.

Gestaltningen syftade naturligtvis till att nyansera den stora byggnadsvolymens inverkan på innerstadens småskaliga kvarter, eller, som Johannes Olivegren själv uttryckte det i Arkitektur nr 7/1977: ”Ur kulturellt och historiskt perspektiv ansåg vi det viktigt att de arkitektoniska egenskaper som utmärker Göteborgs äldre stadskärna bibehölls så mycket som möjligt”.

N

AT

YN

TE ER GA TA N

EN

GE

LB

R

T EK

SG

AT

AN

SITUATIONSPL AN 1:6 000

PL AN 10 PL AN 9 PL AN 8 PL AN 7 PL AN 6 PL AN 5 PL AN 4 PL AN 3 TE ATERGATAN

SEKTION A–A 1:600

40 ARKITEKTUR · 3/15

AVENYN

I dag kan det vara svårt att förstå hur hårt ideologiserat arkitekturklimatet var i Sverige på den tiden och Olivegrens fasadgestaltning gick naturligtvis stick i stäv med de rådande modernistiska principerna, där formens relation till funktionen stod oemotsagd i mer än 40 år.

I en lång anmälan under rubriken ”Arkitekturen, moralen och samhället” recenseras byggnaden i tidskriften Arkitektur.

I artikeln diskuteras den uppdelade fasaden, i relation till

Nedan. Det som tidigare var ett lågt hus (två till tre våningar) mot Teatergatan har ersatts av ett sju våningar högt bostadshus.

KO P PA R H U S E T O C H T E AT E R G ATA N

FOTO BERT LE ANDERSSON

hur den funktionalistiskt skolade arkitektkåren förfasade sig, medan en, enligt kåren, "okunnig" allmänhet var förtjusta i uppdelningen.

På Johannes Olivegrens arkitektkontor vid den tiden, och alltså mitt i det infekterade uppbrottet från ideologiskt indoktrinerad senmodernism till det som kom att bli en friare och mer lekfull postmodernism, arbetade en ung Gert Wingårdh.

Betydelsen av kvarteret Härbergets fasader för den unga arkitektens fortsatta utveckling ska kanske inte överskattas, men de ideologiska skillnaderna mellan den tiden och i dag bör heller inte undervärderas.

För när Wingårdhs arkitektkontor nu utvecklar fastigheten Kungsportsavenyn 31–35 i Göteborg, på uppdrag av fastighetsägaren Wallenstam, ställs man inför en liknande frågeställning.

Hur gestalta en byggnad som genom sin skala och volym skiljer ut sig från och underminerar omgivningens varierade bebyggelsemönster?

Det skiljer inte mer än 40 år mellan de två projekten, men ändå är förutsättningarna så olika. Det som då var en provokation är nu en instruktion från stadsbyggnadskontoret: att bryta ned fasadgestaltningen för att på så vis återskapa hela den storslagna gatumiljöns ursprungliga kvaliteter.

Lösningen är i grunden enkel men rymmer en större bearbetning än vad som först anas. Drygt halva fasaden har putsats, den andra har fått en ny beklädnad av falsad kopparplåt. Samtidigt har fönstersättningen städats upp, linjer rätats ut och fasadplåtar rensats bort. Det är subtila justeringar, som tillsammans med materialbytet ger byggnaden en helt ny närvaro.

Men framför allt har butiksplanet getts nytt liv med sex meter höga glaspartier mot gatan. Detta har uppnåtts genom att hela fasadens bärning flyttats upp en våning, där en ny meterhög betongbalk avlastar fasadskivan.

»

Plan 1:200 A3

HUS MOT KUNGSPORTSAVENYN

HUS MOT TE ATERGATAN

PL AN GÅRDEN 1:600

41 3/15 · ARKITEKTUR

Nedan. Fasaden mot Avenyn har delats i två: en med randad kopparplåt och en i vit puts.

* N Y TÄT H E T

Höger. Övergången mellan koppar- och putsfasad.

FOTON TR AIAN CIMPE ANU

En viktig pusselbit i Wallenstams utveckling av Kungsportsavenyn – företaget äger i dag hälften av fastigheterna längs gatan – är att exploatera outnyttjade byggrätter längs parallellgatorna. Som en del i ombyggnadsprojektet på Kungsportsavenyn har två låga byggnader på Teatergatan fått ge plats åt ett nytt bostadshus med 66 hyresrätter, varav merparten om ett eller två rum. Genom att integrera projekten och koppla bostädernas entréer till kontorsfastighetens trapphus får lägenheterna bakentréer direkt mot Kungsportsavenyn.

Lägenheterna är yteffektiva och väl planlösta, med vackra rumssamband, utblickar och material. Kök och snickerier är utsökt detaljerade – inte minst med tanke på upplåtelseformen – och trapphusen får utsmyckning med inspiration från Stora teatern i gatans fond. Spänstiga burspråk fångar utblickar längs det smala gaturummet.

Fasaden på Teatergatan är dock snarast en ideologisk motpol till den på Avenyn. Här har två befintliga husfasader ersatts av ett hav av silvergrå plåt, i bjärt kontrast till gaturummets tegelarkitektur. Det kunde ha blivit monotont och konceptuellt luddigt, och framför allt kunde det blivit en tillbakagång till just den sortens antagonism som fick modernismen att till slut tappa fotfästet. Men det gestaltningen möjligen saknar i ideologiskt flaggviftande tar den igen i generöst uppglasade butikslokaler

A

1. RESTAUR ANG 2. BUTIK 3. TR APPHUS 4. RULLTR APPA 5. SERVICEGÅNG 6. SOPRUM RESTAUR ANG 7. CYKL AR 8. MIL JÖRUM BOSTÄDER 9. MIL JÖRUM KONTOR, BUTIKER TE ATERGATAN

3

3

4

1

2

4

2

2

2

3

3

3

5 6

7

8

PL AN 2 1:600 A

42 ARKITEKTUR · 3/15

2

5 8

9

9

7

»

* N Y TÄT H E T

Vänster. Rumshöjden i butikslokalerna har dubblerats och fått en ny glasfasad mot gatan.

KO P PA R H U S E T O C H T E AT E R G ATA N

FOTO TR AIAN CIMPE ANU

BOSTAD

LOK AL

GÅRD

PUTS MINER ALULL SBOARD BEF FASADELEMENT AV BETONG LUF TSPALT BEF BRÖSTNING AV L ÄT TBETONG

BANDFAL SAD PL ÅT, LUTNING 1:10 TÄTSKIK T FOAMGL AS FALLBLOCK PREFAB BETONG

GOLVBEL ÄGGNING STEGL JUDSDÄMPANDE SKIK T PÅGJUTNING PREFAB BETONG ISOLERING REGEL MED MINER ALULL FIBERCEMENTSKIVA FASADSYSTEM MED SYNLIG INFÄSTNING OCH VERTIK ALT BÄRVERK

MARKBEL ÄGGNING SÄT TSAND FIBERDUK TÄTSKIK T FOAMGL AS KLISTER ASFALT FOAMGL AS LUTNING 60° BETONGB JÄLKL AG

GOLV BEF B JÄLKL AG

SKIV TÄCK T KOPPARPL ÅT PAPP PLY WOOD VERTIK AL L ÄK T MINERIT HORISONTELL REGEL+ISOLERING VERTIK AL REGEL+ISOLERING PL ASTFOLIE VERTIK AL REGEL+ISOLERING GIPS

FÖNSTERPARTI ÖPPNINGSBART/FAST

BEF KORKISOLERING FÖNSTERBR ÄDA PUTS MINER ALULL SBOARD TÄTSKIK T MUR AV LECABLOCK

LOK AL

SKIV TÄCK T KOPPARPL ÅT PAPP PLY WOOD VERTIK AL L ÄK T VINDPAPP HORISONTELL REGEL+ISOLERING BETONGBALK

BETONGBALK BEF PEL ARE

HORISONTELL REGEL+ISOLERING KOMPL STÅL VERTIK AL REGEL+ISOLERING GIPS

TR APPHUS

STÅLPEL ARE

STRUCTUR AL GL A ZING GL ASSYSTEM

BUTIKSLOK ALER

TE ATERGATAN

KUNGSPORTSAVENYN

VERTIK AL SNITT GENOM VÄGG 1:60

ANSLUTNINGEN MELL AN FA STIGHETERNA

45 3/15 · ARKITEKTUR

SK PA 21 34 M 45 +I 45 V 0, 45 V 2X

* N Y TÄT H E T

9

1

9

1

1. BALKONG MOT GÅRDEN 2. 3 ROK CA 70 K VM 3. 1 ROK 41 K VM 4. 2 ROK CA 63 K VM 6. 3 ROK CA 90 K VM 7. 4 ROK ETAGE CA 90 K VM 8. 5 ROK ETAGE CA 90 K VM 9. LOK AL

6

7

8

6

7

6

PL AN 9 1:500

1

1 4

2

3

3

4

4

3

2

3

PL AN 6 T YPPL AN MOT TE ATERGATAN 1:500

4

4

3

3

MÖBLER ADE L ÄGENHETER 1 OCH 2 ROK 1:300

i bottenvåningen och, framför allt, i det vackra och dynamiska arrangemanget av burspråk. Gestaltningen lånar måhända en del från Plots VM-hus i Köpenhamn, men skänker ändå fasaden den konstnärliga integritet och lekfullhet som behövs för att resultatet ska bli en attraktion snarare än en belastning.

Det är på det hela taget ett ambitiöst genomfört projekt som visar att det fortfarande går att tillskapa attraktiva hyresrätter i stadens centrala lägen. Frågan som dröjer sig kvar är hur det kommer sig att Wallenstam, som börsnoterat och strikt vinstdrivet fastighetsbolag, gång på gång lyckas med detta medan stadens egna bostadsbolag misslyckats med samma sak i över 20 år. o 46 ARKITEKTUR · 3/15

PE R B O R N S TE I N

Nedan. Burspråken ger ljus och dynamik åt fastighetens enrumslägenheter.

FOTO TR AIAN CIMPE ANU

Nedan. Perforerad aluminiumplåt med ett stiliserat vågmönster täcker fasaden mot Teatergatan.

KO P PA R H U S E T O C H T E AT E R G ATA N

FOTO BERT LE ANDERSSON

FAK TA

Kopparhuset och Teatergatan, Göteborg Adress: Kungsportsavenyn 31–35 och Teatergatan 32–36, Göteborg.

Ursprungsarkitekt: Rune Lund och Alf Valentin 1960. Arkitekt: Wingårdhs genom Gert Wingårdh (ansvarig), Johan Eklind (uppdragsledare) och Anna Sunnerö (handläggare). Medverkande: Jacek Zalecki, Viktoria Wallin, Birgitta Stenvaller, Linnea Larsson, Peter Öhman, Traian Cimpeanu, Sebastian Olsson, Maria Ivarsson med flera. Övriga konsulter: Landskap: 02 Landskap. K: ELU. VVS: Wikströms VVS Kontroll, E: Kaba Konsult. Sprinkler: Imtech.

Brand: Prevecon. Ljud: Akustikforum. Entreprenadform: Totalentreprenad. Entreprenör: BRA Bygg.

Byggherre: Wallenstam AB. Projektledare: Eva Blomberg. Typ av bostäder: Hyresrätter. Antal bostäder: 60.

BOA: 4 000 kvm. LOA: 7 600 kvm.

Tomtarea: 2 700 kvm. Bebyggd area av tomt: 2 700 kvm. Genomsnittlig/ uppskattad energiförbrukning bostäder: 43 kWh/kvm/år. Bruttoarea: 21 000 kvm. Byggnadsår: 2013–15.

Arkitekten beskriver: Den dök först upp på planen till Göteborgs stads utvidgning enligt stadsfullmäktiges beslut den 18 maj 1864. Den sträckte sig från Kungsportsplatsen vid Vallgraven (fästningen Göteborgs södra port) till Lorensberg. En rak gata, nästan kilometern lång, flankerad av träd och breda förgårdar med sitt namn KUNGSPORTSAVENUEN skriven i versaler.

Den kallas för boulevard trots att den inte är uppförd på någon gammal befästning. Haussmann hade nio år tidigare börjat dra sina raka streck genom Paris medeltida stadsplan och han använde landskapstermen aveny (en rak rad av träd) för sina nymodigt breda gator.

Längs Avenyn kunde en framväxande, rik borgerlighet uppföra

sina bostäder gärna med stall och doftande nödvändigheter i en lägre struktur mot den parallella Teatergatan. På 1888 års karta över Göteborg stannar Avenyn vid Eriksbergsgatan och nästan alla kvarter har blivit bebyggda.

Avenyns slutpunkt vid Götaplatsen invigs 1923 (ett två år försenat 300-årsjubileum). Statyn Poseidon är på plats åtta år senare.

Sedan vilade Avenyn till 1960-talet. Då kom grävskopor och stadsförnyelse, framförallt i de centrala delarna. Tidstypiskt betongelementbyggeri med varierad grad av förfining. Helge Zimdal ritade både ett bostadshus med duplexer och tidens främsta restaurang (Sofus med sina indonesiska revbenspjäll). De privata förgårdarna togs bort och

nyanlagda breda trottoarer öppnade upp gatans fulla bredd (40 meter).

I dag är det åter dags för förnyelse.

Vi arbetar åt fastighetsägaren Wallenstam som har förvärvat ett sammanhängande bestånd. Idén är att uppdatera handeln i markplanet, utveckla kontorsytorna mot Avenyn och uppföra högre bostadshus mot Teatergatan, som fortfarande präglas av låga hus på sin östra sida.

Wallenstam låter oss pröva en serie bostadsplaner. Mycket systematiskt får vi pröva ett trapphus (loftgång), två, tre och fyra dito.

Det ger olika lägenhetsstorlekar och därav följande nyttjandegrad.

Tillsammans med mäklarsynpunkter blir det sällsynt väloptimerat!

Vi manifesterar nya handelslokaler med höga skyltfönster och butiker i två plan (nu upp, tidigare ned), vi behåller bjälklag och burspråk, men delar 60-talsfasaden i till utseendet två skilda delar, en mer artikulerad i lodrätrandad kopparplåt och en i vit puts och vi bygger bostäder i sju våningar där det förut bara var två–tre (fasad av perforerad – ett pixlat vågspel – aluminiumkomposit med i plan triangulära burspråk).

Miljökontoret hade synpunkter på materialet koppar, politiken tyck te det passade för Avenyn och i folkmun och på GPs ledarsida är redan Kopparhuset ett begrepp.

G E RT W I N GÅ R D H J O H A N E K LI N D

47 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

48 ARKITEKTUR · 3/15

Höger. Kameleonthuset

R EP O RTAGE

CL A E S C A LD EN BY

Göteborg rullar ut rutnät I Göteborg finns det till synes en slående samstämmighet mellan politiker, stadsarkitekt, fastighetsägare och vissa aktivistnätverk om hur staden bör utvecklas. Förtätning är ordet för dagen.

Yimby formulerar det på sitt tillspetsade vis: Rulla ut rutnät!

49 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

Föregående uppslag. Den datorgenererade 3D-modellen av Älvstaden är framtagen för att illustrera vad den tänkta utbyggnaden kan innebära.

I L LU S T R AT I O N S TA D S BYG G N A D S KO N T O R E T

Nedan. ”Engelska kvarteret” vid Avenyn är det enda som genomfördes med radhus och låga ekonomibyggnader på baksidan.

Men spåren av 1860-talsplanen finns längre upp längs Teatergatan.

Höger. Heden används i dag till två heliga ting i Göteborg, fotboll och bilar. Dess storlek är 1/25 av Central Park. Men man menar sig inte ha råd att rusta upp den utan att bebygga den.

FOTO BERT LE ANDERSSON

FOTO BERT LE ANDERSSON

Yimby i Göteborg har varit mer aktiva och framgångsrika än i Stockholm. Numera har de också en plats i politiken. Dess mest drivande person, Johannes Hulter (tidigare Åsberg), är sedan årsskiftet vice ordförande i byggnadsnämnden för Socialdemokraterna.

– Hur vi konstruerar den fysiska verkligheten är avgörande för samhället, menar Hulter. Samtidigt har stadsbyggnad en massa axiom som inte försvaras, många vackra ord och mycket snömos.

Vi behöver se komplexiteten och förmå argumentera. Men dialektiken i debatten kräver också tydliga ståndpunkter. Så ska man förstå Yimbys paroll ”Rulla ut rutnät!”.

Så låt oss för debattens skull inta den motsatta ståndpunkten, och då inte det lika enkla hus i park, utan att alltför enkla recept inte blir bra stadsbyggande. Rutnät må så vara, men inte rulla ut.

50 ARKITEKTUR · 3/15

”Den nya ekonomiska geografin” är ett nyckelbegrepp bakom förtätningsivern. Den lanserades i början av 1990-talet av Paul Krugman och gav honom Nobelpriset i ekonomi 2008. Poängen kan synas enkel: att ekonomin har en rumslig dimension och att stordrift har ekonomiska fördelar. I en artikel från 2010, ”The New Economic Geography, now middleaged”, har han själv ett ganska distanserat förhållande till teorin. Ekonomer måste tänka geografiskt eftersom de har så stort politiskt inflytande, menar han. Och ett sådant inflytan-

de har de därför att de tros ha svar på ”what if”-frågor. Politiker vill ha recept, gärna med siffror, på hur man ska göra. Sedan är det en annan sak att modellerna i den nya ekonomiska geografin enligt Krugman är ”aggressively unrealistic”.

I Översiktsplanen, ÖP, för Göteborg från 2009 hänvisas i förbifarten till detta, närmast som en självklarhet i ett globaliserat samhälle: ”Det som kallas ’den nya ekonomiska geografin’ pekar ut att storstadsregionerna kommer att klara sig bra i konkurrensen mellan olika regioner”. Stor folkmängd skapar i sig tillväxt, hävdar man. Som av en händelse hade Göteborg just året innan passerat halvmiljongränsen och därmed enligt kommunens hemsida hamnat ”i samma storleksklass som Köpenhamn och Washington”.

Tillväxt kräver täthet av flera, i ÖP inte närmare utvecklade skäl. För en stads attraktivitet är täthet dock mer än exploatering menar man: ”Täthet kan mätas kvantitativt i en faktisk täthet, exempelvis i den totala våningsytans förhållande till en viss markyta. Den upplevda tätheten är däremot komplex och beror av en mängd faktorer, som topografi, planmönster, fasaders ljushet, markbehandling, utblickar och inslag av gröna ytor”.

Det postindustriella Göteborg har stora byggbara områden i Älvstaden. ÖP anger som en målbild att det ryms 25 000 nya lägenheter och 65 000 nya arbetsplatser i ”centrala Göteborg”. På begäran från politikerna har stadsbyggnadskontoret illustrerat vad det kan innebära i en 3D-modell. Modellen är ett underlag

för diskussion, så här kommer det inte att se ut understryker stadsarkitekten. Den är en rutnätsstad, slumpmässigt genererad i programmet City Engine utifrån några parametrar. Exploateringstalet är 1,5 inklusive gator och parker, motsvarande Linnéstaden eller nybyggda Kvillebäcken. Husen är 5–8 våningar höga med vissa högre hus vid knutpunkter i staden och bostadshusen är 12 meter djupa.

Täthetsfrågan blev stor i slutet av 00-talet. De som var med 2006 när Richard Florida inför 900 åhörare i Göteborg talade om den kreativa klassen och Sveriges lysande utsikter berättar om en hallelujastämning. Året därefter bildades Yimby i Stockholm och 2008 kom Yimby Göteborg till. Johannes Hulter tyckte som socialdemokrat att det i Stockholm var för mycket konservativt ”New Urbanism-tjafs” mot funktionalismens hus i park. Han fann en ”tredje väg” i Jane Jacobs spännande urbanitet. 1800-talet rullade ut rutnät och det blev bra, menar han. På min fråga om han känner till space syntax svarar han att han läst lite men inte håller med. Space syntax mer nyanserade syn på skillnaden mellan täthet och närhet (s 76) är uppenbarligen inget för de glada amatörerna i Yimby. Med en referens till sin utbildning i idéhistoria säger Hulter att man enligt Ockhams princip ska hålla rent från extraantaganden. Och Yimbys förenklingar har onekligen visat sig slagkraftiga. Deras blogg har drivit en mycket livlig men knappast nyanserad stadsbyggnadsdiskussion i Göteborg.

Strax före nyår 2014 skrev Fastighetsägarna Göteborgs näringspolitiske talesman Rikard Ljunggren ett debattinlägg i GP där han riktar sig till de nya politikerna i nämnderna. Han oroar sig för att cityhandeln tappat var tionde krona och menar att Göteborgs befolkning är för utspridd. Kärnan och därmed stadslivet måste stärkas. Heden, Skanstorget och Grönsakstorget kunde bebyggas, menar han, däremot nämner han inte Älvstaden. Men för en förtätning krävs ”politiskt mod att stå upp mot högljudda minoriteter, där varenda grusplätt och slydunge i staden är ett barndomsminne och en omistlig lunga”.

→ Hur vi konstruerar den

När jag via e-post ber fysiska verkligheten är Ljunggren motivera sina drastiska önskemål hänviavgörande för samhället. sar han först till Yimbys facebookgrupp där det ”pågår en oerhört vitaliserande debatt om Göteborgs utveckling”. Som motiv för förtätning anger han att ”den svaga kärnan gör det svårt att behålla arbetskraft och skattekraft” (Göteborg ökade med nästan 8 000 invånare 2014, men kanske är det fel sorts folk). Frihamnen och Ringön, fortsätter han, har i programförslagen för låg explo51 atering för att bära handel, kultur och nöjen 3/15 · ARKITEKTUR

Nedan. Semrén+Månssons måttfulla förslag till två våningar kontor på gallerian Kompassen går just nu inte vidare. I väntan på större grepp?

* N Y TÄT H E T

Höger. Johannatomten vid Brunnsparken har stått avriven sedan tio år. Hufvudstaden arbetar på ett än så länge hemligt större grepp på kvarteret. Till vänster i bilden Olivegrens 1970-talsprojekt.

FOTO BERT LE ANDERSSON

(Frihamnen har 1,89, den stora parken inräknad), men ”vi har goda förhoppningar på att det i slutändan blir en tätare stadsdel”.

När jag frågar Hulter vad han tycker om Fastighetsägarnas idé att bebygga Grönsakstorget (en gång salutorg intill Vallgraven, men i dag mest parkering) har han inga invändningar utan säger: ”De får väl visa ett förslag”.

underbemannat stadsbyggnadskontor kämpat med att få ihop alla infrastrukturprojekt i området.

Förtätningen smyger sig redan på i Göteborgs centrum. Den så kallade Johannatomten vid Brunnsparken har stått avriven sedan det äldre huset där brann 2005. Wingårdhs vann en arkitekttävling om ett litet infill 2008 men inget hände. Ett ”byråkratiskt hål” hävdade GP 2011 med hänvisning till många och långa överklaganden. Men nu ägs både denna och andra fastigheter i kvarteret av Hufvudstaden. Köpet ligger ”i linje med den långsiktiga strategin att koncentrera fastighetsbeståndet till de mest attraktiva lägena i Göteborg och Stockholm. Förvärvet gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp om kvarteret och på sikt utveckla det till en ännu attraktivare marknadsplats för kontor och butiker” skriver de på sin hemsida. Som en del av denna ”förädling” höjdes hyrorna och då försvann den klassiska mötesplatsen i Göteborg, Mauritz kaffe. Granne med Johannatomten ligger Johannes Olivegrens uppmärksammade projekt med sin fejkade fasadindelning (Arkitektur nr 7/1977). Där stängde man för några år sedan den ursprungliga gallerian.

Wingårdhs ritar nu på ett större projekt i kvarteret. Men det vill inte Hufvudstaden visa. Fastighetsägarna gillar inte ”nejsägare” som ”hämmar stadens utveckling”. Men själva säger de nej till demokratisk insyn.

Det ligger uppenbart i fastighetsägarnas intresse att i första hand få förtäta i stadskärnan där tomtvärdena är höga, hellre än att vara pionjärer i okänt land på andra sidan älven.

Men det är samtidigt politikernas uppgift att se till allmänna intressen i hela staden. Och därmed att byggviljan kanaliseras även till områden som Frihamnen. För att inte tala om miljonprogramsförorterna. Men frågan är var politikerna står.

I oktober 2014 gav byggnadsnämnden i uppdrag att göra ett program för förtätning av sydöstra city inom Vallgraven. Stadsbyggnadskontorets skrivning ställde sig positiv till utveckling, men underströk också vikten av hänsyn till den historiska miljön. Men i ett tilläggsyrkande från FP och M sägs att det är viktigt att denna del av stadskärnan är levande också efter klockan 18. Man vill gärna se studentbostäder som kan ”aktivera stadsrummet → Den svaga kärnan gör det under dygnets alla timmar”. Slutklämmen är uppsvårt att behålla arbetskraft seendeväckande: ”Använd delar av nybyggnationen och skattekraft. i centrala Vancouver som en förebild för vår utveckling av sydöstra city”. Denna mening ströks till sist men för vissa politiker är skyskrapornas Vancouver tänkbart i 1600-talsstaden Göteborg.

I andra änden av city inom Vallgraven driver den stora fastighetsägaren Jernhusen ett nytt Vancouver eller mini-Manhattan kring centralstationen. Inbjudna arkitektkontor har gjort för vånansvärt ointressanta förslag med hög exploatering 52 som främsta kännetecken. Samtidigt som ett ARKITEKTUR · 3/15

Strax söderut vid Fredsgatan ligger ett äldre Wingårdhsprojekt, en gatuöverbyggnad i gallerian Kompassen. Efter parallellt uppdrag har Semrén & Månsson ritat en påbyggnad som fått bygglov. Här är det dock ingen Vancouvermodell, utan två våningar kontor på taket inom gällande stadsplan. Fastighetsägaren Vasakronan avvaktar nu med projektet. Ekonomin kräver större påbyggnader. ”Avenyn ska bli Norra Europas främsta stråk för kulturupplevelser, förstklassig shopping och nöjen, med en naturlig puls dygnet runt”, säger Wallenstam på sin hemsida. De är stora fastighetsägare här och har länge drivit tesen att stadens paradgata är nedgången och har fel sorts publik. ”Kopparhuset” (s 38) är ett exempel på den eftersträvade ”förstklassiga shoppingen” och förtätning med bostäder på baksidan. När Kungsportsavenyn planerades på 1860-talet var tanken att den skulle kantas av stora radhus av engelsk typ, men bara ett sådant kvarter genomfördes. Kvarteren är smalare än i resten av stenstaden och längs Teatergatan skulle radhusens låga ekonomibyggnader ligga.

Planens tvåvåningsbebyggelse har levt kvar och är nu på väg att byggas på rejält.

Förädling av ”shoppingdestinationen” är också vad kommunens marknadsföringsorgan Göteborg & Co driver. Besökare ska fås att åka till Göteborg för att shoppa, inte bara shoppa när de ändå är här. Men här finns ett dilemma som man inte rår på: Man marknadsför gärna de mindre, alternativa butikerna samtidigt som det bara är de stora kedjorna som har råd att hyra i de fina fastigheterna.

Heden är en stor öppen yta mitt i staden, ett minne av befästningsstadens behov av ett exercisfält alldeles utanför Vallgraven.

Det utgör förstås en oemotståndlig frestelse för varje fastighetsutvecklare och planerna har varit många. Argumentet är att

man måste exploatera för att ha råd att få ned parkeringen under mark och rusta upp bollplanerna. Den ”blå” modellen visar halva Heden bebyggd. Ett motstånd formeras samtidigt som man pekar på att Gothia cups ungdomsfotboll drar in 600 miljoner kronor varje år till besöksnäringen. Och att en sådan öppen yta där allt är möjligt är en unik tillgång.

Göteborgs cityuniversitet växer också. De humanistiska och konstnärliga fakulteterna vill bygga ut kring Näckrosdammen söder om Götaplatsen. Där tyckte stadsarkitekten att Hakon Ahlbergs Hovrätt gott kunde rivas. Nu ger man sig också på Carl Nyréns förstlingsverk Handelshögskolan, en av de finaste 1940-talsbyggnaderna i Göteborg. Hörsalsdelen ska rivas för en större byggnad som dessutom ska ”sätta Handels på kartan” genom att ha en egen uppgång från järnvägstunneln Västlänken. Argumenten för rivning är de gamla vanliga, men inte mer trovärdiga än på 1960-talet: inte kulturminnesskyddat, usel arbetsmiljö, tekniskt dåligt och att skolan är trångbodd. En arkitekttävling med kvalificerat deltagande i vintras visar tydligt svårigheten att hantera den höga exploateringen.

Det är lätt att se ett mönster från 1960-talet i det som nu pågår i Göteborg. Nu är det marknaden i stället för det starka samhället som styr men stordriftstänkandet, brådskan och den endimensionella synen är desamma. Förtätningsförespråkarna

är fixerade vid förortens avigsidor, men vill inte se att man återskapar dem i stadskärnan.

Liksom på 1960-talet finns det trängande ekonomiska argument bakom. Då var det åtminstone hela befolkningen som skulle beredas bostäder till skäliga kostnader. Nu utlovas en kreativ och spännande, gentrifierad storstad. Då som nu helgar ändamålen medlen. Stadsbyggandet banaliseras till enkla kalkyler. Det redan byggda Kvillebäcken (s 18) framstår → Problemet med den är som ett varnande exempel. Äldre bebyggelse och öppna inte förtätningen utan ytor lever farligt som exploateringssänkor. Historia fundamentalismen. ses som en sentimentalitet som vi inte har råd med.

De nya rekordåren är här.

Det är som gjort för en baksmälla. Något Göteborgspolitikernas redan slitna förtroende inte behöver.

Så ett råd: Se upp med förtätningsfundamentalismen! Problemet med den är inte förtätningen utan fundamentalismen. Det urskillningslösa utrullandet. o CL A E S C A LD E N BY

53 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

R EP O RTAGE

DAN HALLEMAR

Stockholms city byggs om igen

y

Höger. Kameleonthuset

Nu pågår de största förändringarna av Stockholms city sedan rivningarna på 1960- och 70-talen. Fastighetsägarna utmanar de nya kontorsklustren i kranskommunerna med en helt ny idé om stadens kärna. Och passar på att lägga till några våningar på sina hus.

55 3/15 · ARKITEKTUR

Föregående uppslag. Huset ovanpå stationen för Citybanan i Stockholm växer fram. Här sett från Klarabergsgatan. De nya höjderna hanteras som vid många andra nybyggen

* N Y TÄT H E T

Stockholms city genomgår en förändring som inte synts till sedan rivningarna på 1960- och 70-talen. En uppräkning av de kvarter som har eller ska förändras ger en fingervisning: Orgelpipan 6, Trollhättan 29, 31, 32, 33, Hästskon 12, Hästen 22, 23, 24, Snäckan 8, Uggleborg, Grävlingen, Jericho, Oxen, Hammaren, Träsket. Det gemensamma för i stort sett alla dessa kvarter är att det är kontor som byggdes just då när city förändrades sist, på 1970-talet, som nu byggs om eller i vissa fall rivs.

Eva Philipson på Vasakronan, en av de största fastighetsägarna i Stockholms city förklarar: – Produkterna som vi har i city är obsoleta och ineffektiva och det har skapat en flyttkedja med stora företag som flyttar ifrån Stockholm till förorterna.

På Vasakronan ser man en risk med att man i kranskommunerna levererar stora kontorsvolymer till lägre hyra på nya eller ombyggda platser som företagen ser som attraktivare än City.

En ny konkurrenssituation har uppstått efter stora satsningar i Kista, Telefonplan, Sundbyberg och Arenastaden i Solna. Platser som de senaste åren fått stora företag som tidigare hade huvudkontor i city, som Swedbank, SEB, Nordea och Försäkringskassan att flytta. Insikten bland fastighetsägarna i Stockholms city var, säger Karolin Forsling på AMF Fastigheter, att ”Stockholms city inte är ett självspelande piano”.

Karolin Forsling är chef på den nyinrättade avdelningen för stadsutveckling på AMF Fastigheter. Hon berättar att fastighetsägarna i Stockholms city som 2007 fick Stockholms stads vision för Stockholm 2030 i handen förvånat konstaterade att Stockholms city bara omnämndes med fyra rader. Det fanns ett glapp mellan stadens vision och det som fastighetsägarna såg som en nödvändig förnyelse.

– Vi bestämde oss då för att inrätta ett fastighetsägarforum med de största fastighetsägarna i city för att se vad som behövde hände med Stockholms city.

Fastighetsägarforum drev frågan om behovet att ta fram en vision för att samla våra krafter i utvecklingen av Stockholm.

– De initierade en diskussion om vikten av att fokusera på city

→ AMF fastigheter vill forma en stad ”där innovation stimuleras och talanger tillvaratas”. De vill skapa ”en ny sorts urbanitet”.

56 ARKITEKTUR · 3/15

i Stockholms City genom att man trappar upp höjden i olika riktningar. En höjd ansluter till den befintliga staden, men andra jäser upp.

FOTO RIK ARD WESTMAN

och vi bjöd in staden till ett flertal diskussioner. Staden lyssnade och arbetade staden tillsammans med oss fastighetsägare och andra intressenter fram en vision.

En förnyelse som hade kunnat dröja längre men som fick en spark i baken av att så många företag valde att lämna så stora volymer i city samtidigt. ”18 Hötorgshus tomställs” var rubriken på Fastighetsvärldens genomgång av utflyttningarna från centrala Stockholm i maj 2012. Nio stora fastigheter i centrala Stockholm berördes och av dem fanns sex just i det som brukar kallas Central Business District, CBD. De utgjorde 10 procent av kontorslokalerna i CBD. Swedbank ville lämna sina lokaler i de fyra kvarteren som heter Trollhättan kring Gallerian. SEB sade upp kontraktet för sina lokaler vid Sergels torg (Hästskon 12), Försäkringskassan flyttade ut från Vasagatan 14 (Uggleborg), Nordea lämnade också sina lokaler i kvarteret Grävlingen i hörnet Mäster Samuelsgatan/Regeringsgatan.

Jan Rosengren på Newsec kommenterade till Fastighetsvärlden: ”På sikt tror jag att citys position kommer att stärkas i takt med en uppgradering av kontoren, inte minst Swedbanks lokaler från 70-talet ovanför Gallerian. Det lyft som ägt rum när det gäller kvalitativa kontorslokaler i Västra City blev väldigt framgångsrikt, men det tog ett tag att fylla även de lokalerna”. Även Agneta Jacobsson på DTZ såg det positiva i förändringen: ”Att flera större hyresgäster nu avflyttar från centrala Stockholm kommer att vitalisera centrala Stockholm. Vakansgraden för effektiva och bra kontorslokaler har länge varit nästan ohälsosamt låg”.

Fastighetsägarnas entusiasm inför den här öppningen för en ombyggnad av de ”obsoleta” fastigheterna efter de stora drakarnas flytt var alltså stor. Men de stod samtidigt förvånade inför glappet i stadens initiala beredskap.

– Det har tagit relativt lång tid för Stockholms stad att formera sig. När man bygger i Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden har man projektegrupper, det hade varit positivt om man haft det för Stockholms city, säger Karolin Forsling på AMF Fastigheter.

Nedan. Lundgaard Tranbergs förslag för ny byggnad på platsen för nuvarande Gallerian, på Hamngatan i Stockholm, där en befintlig byggnad rivs.

– Nu vet jag att staden tittar på en handlingsplan för city, men tidigare har den varit uppdelad i olika delar, stadsbyggnad, trafik och exploatering, säger Karolin Forsling.

Nu har hon precis fått en inbjudan till ett politikerseminarium i april där Stockholms politiker ska prata om city tillsammans med föreningen City i samverkan men, säger hon ”det är sent”.

Karolina Keyzer är stadsarkitekt i Stockholm, hon ser fördelar med fastighetsägarnas initiativ: – Att fastighetsägarna gått samman och arbetar med stadsutvecklingsfrågor är en fördel, de har utvecklats till viktiga samtalspartners tillsammans med ett ökat antal medborgardialoger kring gemensamma stadsutvecklingsfrågor.

– Stockholm har lämnat den tid då staden själv ritade de enskilda byggnaderna, i dag är det vanligt att fastighetsägarna genomför tävlingar och parallella uppdrag där flera olika strategier prövas. Vad kan man uppnå med befintlig bebyggelse, ombyggnad eller nytillskott? Hur integreras stadsmiljön bäst?

Poängen är att gemensamt med förslagsställarna löpande ta fram bra beslutsunderlag i relation till helheten. Svaren är sällan givna på förhand.

Hon beskriver en ”tät dialog med fastighetsägarna i city inför nya projekt” som i samarbetet kring AMFs kvarter Trollhättan, en ”snabb, öppen och konstruktiv dialog kring enskilda önskemål, och helhet”.

Och fastighetsägarna vill se stora förändringar: – Man kan inte ha den typ av kontorslösningar som efterfrågas i dag i många av de hus som byggdes på 1970-talet. De byggdes också samtidigt vilket betyder att de nu byggs om samtidigt, säger Eva Philipsson på Vasakronan och lägger till att: – Vi har behov av en viss kritisk volym av ytor i de nya kontor som vi erbjuder.

Ett av projekten som de nu förbereder för ombyggnad är Hästskon 12 som SEB lämnar sommaren 2017. Fastigheten har en

fasad mot Sergels torg och byggnader på båda sidor om Malmskillnadsgatan.

Vasakronan arbetar just nu med underlag för samråd tillsammans med bland andra Marge arkitekter. Inför antagandet av det start-PM som ligger till grund för projektet framförde Vasakronan sina önskemål. Huset mot Sergels torg vill man bygga till med 2–3 våningar, huset på andra sidan Malmskillnadsgatan ”föreslås byggas på med 2 till 3 våningar”, samtidigt som man vill riva ett av husen vid Hamngatan och bygger ett helt nytt, högre. Totalt kan man läsa i start-PM:et att Vasakronan vill gå från 43 000 kvadratmeter BTA ovan mark till 59 000 kvm, 37 procent mer yta.

Ställda inför detta började några av ledamöterna i Stadsbyggnadsnämnden att efterfråga en vision från staden om Stockholms city. Folkpartisten Björn Ljung konstaterar att → Staden saknar konkreta nämnden sedan en tid ”tagit ställning till visioner och ett ett antal förslag om till- och ombyggnader helhetsgrepp för city. i Stockholms city”, han fortsätter: ”Folkpartiet menar att utvecklingen av City bör ske genom att ett helhetsgrepp tas kring områdets skala och påverkan på Stockholms innerstad som helhet” och menar – i likhet med Daniel Helldén (MP) och Maria Hannäs (V) – att staden på ett olyckligt sätt saknar konkreta visioner för stadens centrum: ”I samband med att Vision för City antogs fattades också beslut om att visionen skulle konkretiseras genom framtagande av program och trafikplan för den fortsatta utvecklingen av Cityområdet. Något sådant program har ännu inte presenterats samtidigt som stora volymförändringar sker i City”, skriver de.

Någonstans påbörjas ganska stora förändringar av Stockholms

57 3/15 · ARKITEKTUR

Nedan. Vid Brunkebergs torg ersätter två hotell Swedbanks kontor. Husen byggs på med två till tre våningar. White arkitekter.

* N Y TÄT H E T

city där staden – menar dessa politiker – saknar en helhetsbild över vad man vill med Stockholms centrala delar. Stadsarkitekten Karolina Keyzer ser inte hur en ”karta med höjdangivelser eller låsta volymer skulle kunna vara resultatet av en konkretisering av visionen”. Det är inte så staden förändras, menar hon: – Vi arbetar i ett momentum där förändring sker snabbt, vår utgångspunkt som är enkel och förutsägbar är att den ska ske med kunskap om kontext med arkitektonisk verkshöjd och att det som byggs ska bidra till ett tryggt och aktivt stadsliv.

– Helhet och kvalitet är utgångspunkt för alla diskussioner om city och är inte något som kommer så småningom, sedan eller efteråt, de pågår ständigt i öppna sammanhang och med medborgare och fastighetsägare och inte minst mellan kontoren inom staden, säger Karolina Keyzer.

58 ARKITEKTUR · 3/15

Fastighetsägarnas favoritspråk nu är att prata om allt annat än husen. Eva Philipson på Vasakronan – som har 26 fastigheter i centrala Stockholm – beskriver företaget lika mycket som en entusiastisk stadsbyggare som fastighetsförvaltare när hon ska beskriva planerna för Hästskon 12.

– Vårt primära mål är att skapa en plats där man vill vara, där det är tryggt och säkert, att skapa förutsättningar för gatuliv.

Det de vill föreslå är ett nav som öppnas upp för människor och rörelser genom kvarteret. Det är en del av staden som varit väldigt sluten och av många upplevts som otrygg. Gehl Architects är också inblandade i programarbetet.

Vasakronan gjorde en undersökning av kvarteret ur ett brukarperspektiv och många av de som de intervjuade beskrev området som ”ensligt”, ”betong”, ”trasigt”, ”saknar värme”. Vasakronan konstaterar att det är byggt för kontorsgäster och inte för stadsliv, och att det är ”rationellt men inte mänskligt”.

– Vi vill realisera ”promenadstaden”, Stockholms city säljer sig inte självt, vi måste jobba hårt annars kommer flera av våra hyresgäster att vända sig mot förortscentrumen.

Värdet för fastigheten har – i takt med att större och billigare kontor byggs utanför staden – flyttat ut från kontoret till platsen, till gatan, till idén om vad Stockholms city kan vara. Om företag väljer att verka här så är det för att de får tillgång till staden.

Höger. Trollhättan-kvarteren i Stockholms city vid Brunkebergs torg. Här adderar AMF Fastigheter 36 procent mer yta.

Karolin Forsling på AMF Fastigheter har huvudet fullt av formuleringar som ”det tredje rummet” när hon ska beskriva det utan jämförelse största förtätnings-, påbyggnads- och ombyggnadsprojektet i Stockholms city, kvarteren runt Gallerian och vid Brunkebergs torg.

– Det här har varit introverta kvarter, jag brukar provokativt säga att ”husen är värdelösa”. Med det menar jag att om vi vill attrahera framtida talanger och företag så måste vi se till staden, människorna och inte minst livspusslet. Vi måste ha fokus mot människor.

Stadslivet kan vara svaret på det; nära till jobbet, nära kommunikationer och ett attraktivt lokalt liv.

– Staden är det emotionella värdet på kontoret, det är därför vi nu har en egen avdelning för stadsutveckling.

– Vi har valt att göra om ett helt område, en viktig del är det lokala livet, den tredje platsen, utrymmet mellan arbetet och det offentliga, som en hotell-lounge, säger Karolin Forsling.

De kallar projektet kring Gallerian och Brunkebergs torg för Urban Escape. Det är svaret på vad de nya kontorsarbetarna vill ha, väsenskilt från 1970-talets pärmbärare som förväntades kliva rakt ned i tunnelbanan från sin kontorscell. Det är ett bärbart liv, det är ett liv där staden är viktig. Det är ”en kombination av kontor, hotell, handel, restauranger, mötesplatser och servicetjänster för hyresgäster, kunder och besökare”, det är ”en utveckling av Regeringsgatan tillsammans med fastighetsbolagen Vasakronan, Pembroke och Hufvudstaden och i samarbete med Stockholms stad”.

I en youtube-video om projektet ställer AMF frågan: ”Hur kan vi behålla all den talang som strömmar genom staden, hur skapar vi förutsättningar för innovation, tillväxt och ett levande stads- och gatuliv? Kort och gott, hur skapar vi en konkurrenskraftig, grön och spännande huvudstad?”. AMF fastigheter vill forma en stad – sägs det i videon – ”där innovation stimuleras och talanger tillvaratas”. De vill skapa ”en ny sorts urbanitet” och just nu, säger de, har de chansen: ”Mitt i city finns fem tomma hus, fyra gator och två bortglömda torg”. Det ska bli en plats mitt i en pulserande storstad som ska ”ge fokus och sinneslugn. Där rörelsen från ett rum till ett annat innebär milsvida mentala skillnader”. Här ska finnas ”kreativa ytor, småskaliga och flexibla kontorsrum, spännande smaker, grönområden och takmiljöer med vyer över Stockholm”.

Med det sagt så står det nu i planerna att ”byggnaderna inom kvarteret byggs till med ca 2–3 våningar. Utöver detta möjliggörs att gårdarna inom Trollhättan 31 bebyggs” samt att en ”länkbyggnad möjliggörs” och att ”tillbyggnader möjliggörs vid Kockstorget samt mellan Trollhättan 30 och 29 mot Hamngatan” samt att mot Jakobsgatan byggs en ny byggnad i ”i totalt 9 våningar”.

Det är ett helt nytt och mycket tätare och högre Stockholms city som byggs här. Men det som byggs till är inte bara kontor, egentligen inte främst kontor.

Alla kvarteren i Trollhättan var tidigare 95 000 kvadratmeter.

Varav 50 000 kvm var kontor och 27 000 kvm var handel. I de nya kvarteren tillkommer 35 000 kvm. Bara 12 000 av dem är nya kontorsytor. Resten går till hotell, restauranger och det som omnämns som ”tredje platsen”, och som egentligen är en privat fastighetsyta inomhus, men något friare i sin användning. Det är inte kontorsvolymerna som ska växa om Stockholms city ska bli attraktivt, det är det andra, det lokala, det som är det privatise-

rade stadslivet. Karolin Forsling skissar en blomma på ett papper.

Där är kontoret blommans mitt, men det viktiga utspelar sig utanför själva den uthyrda ytan, i kronbladen: i konferensrummen, restaurangerna, lobbyn i hotellen eller de lugna platserna i staden, som uppe på Brunkebergstorg.

Det ökade stadslivet är ett viktigt argument för att få bygga på och ut sina fastigheter.

– Det är en bättre ekonomisk affär, men vi ser också en ökad efterfrågan. Och en stad som växer, där företag som växer har svårt att attrahera arbetskraft, måste också växa och tillåtas växa.

– Stockholm växer, antingen smetar vi ut det med låga hus eller så gör vi som man ser i andra städer: bygger högre. Att smeta ut riskerar att göra det identitetslöst.

På Mäster Samuelsgatan slutför Pembroke precis ett projekt på 30 500 kvm, Mästerhuset. Det är – liksom Hästskon 12 – ett försök att liva upp en baksida i city. Och precis som i de andra projekten i stadens centrum innebär rivningen av ett hus och ombyggnaden av två andra att man adderar 2–3 våningar. Den nya byggnaden på platsen för den rivna blir 9–10 våningar vilket i detaljplanen motiveras med att ”den nya höjden motsvarar andra påbyggnader som nyligen genomförts i flera omgivande kvarter i denna del av city”.

Det är den nya förväntanshorisonten. Här finns också ett arkitektoniskt svar på de här höjderna: De trappade höjderna.

I det nybyggda huset vid Stockholms central där Jernhusen bygger ett hus över den nya stationen för Citybanan med ett hotell och konferens har kvarteret fått tre olika höjder i olika riktningar, som försöker ansluta till olika sidor av staden. I Pembrokes Mästerhuset sker en stegvis förskjutning av byggnadens fasadliv som ”en anpassning och övergång från de omkringliggande byggnadernas lägre höjder till den nya byggnadens högre nivå”.

Retoriken är snarlik inför planerna för kvarteret intill Sheraton Hotell, Skären 8. Där Skanska vill riva det befintliga huset och höja det från 8 till 11 och 13 våningar, som trappas upp från 8 våningar.

Jag frågar Karolin Forsling på AMF varför det är viktigt att lägga till våningar: – Ska vi bygga om behöver vi titta på ekonomi, efterfrågan och potential och tillföra mer volym.

Hur säljer ni in det till staden, mitt i riksintresset Stockholm?

– Det finns en stor förståelse för den ekonomiska aspekten, men också för utvecklingsaspekten, att vi måste växa precis som staden måste det, för att få plats med alla funktioner i den stad som vi – och de företag som är våra kunder – vill ha. Det räcker inte med ny mark, vi måste upp på höjden och se hur vi kan variera oss.

– Vi ser en renässans → Ska vi bygga om behöver i intresset för staden, ska vi bevara det som är eller ska vi titta på ekonomi, vi våga prata om höjder.

Och stadsarkitekten efterfrågan och tillföra Karolina Keyzer ser pragmatiskt på rörelsen mot mer volym. allt högre höjder: – I dag bedöms föreslagna projekt i enskilda bygglov och detaljplaner men alltid utifrån helhetsgrepp.

Stockholm har ingen exakt höjdpolicy utan gör en öppen sammanvägd kvalitetsbedömning i varje projekt utifrån dess kontext och sammanhang. Att ett projekt ser ut som det gör betyder inte automatiskt att nästa kan vara exakt likadant, förutsättningarna är olika i varje enskilt fall. o DA N H A LLE M A R

59 3/15 · ARKITEKTUR

Höger. Johan Oscarson (t v) och Jonas Elding (mitten) tillsammans med Josef Eder (t h) från General Architecture på fastigheten Skravelbergets nya påbyggnad, utförd av Elding Oscarson.

* N Y TÄT H E T

FOTO MOA K ARLBERG

D IALO GEN

I N T E R VJ U L E N A F R O M

→Vi har velat bygga vidare på det befintliga Att nya tillägg vid ombyggnader i centrala Stockholm ska vara kontrasterande inslag har länge varit dogm. Jonas Elding, Johan Oscarson (Elding Oscarson) och Josef Eder (General Architecture) ser hur deras projekt bidragit till att attityden börjar förändras.

60 ARKITEKTUR · 3/15

Så olika. Och samtidigt så lika. Redan deviserna på kontorens hemsidor omvittnar skillnaderna i attityd. Där Elding Oscarson framhåller ”unikitet, äkthet och historieberättande” som kriterier för sin arkitektur borgar General Architecture klassiskt för ”attraktivitet, byggbarhet och stadsmässighet”.

I sättet på vilket de analyserar uppdragens problemställningar, träffar avgörande val och definierar förutsättningarna som ger möjligheterna att skapa verkligt god arkitektur, liknar de däremot varandra. (Tid, beställarkompetens och trohet mot uppdragets arkitektoniska sammanhang betyder mest.) Likaså är de påfallande överens om att en bland arkitekterna tuffare debatt, öppnare kritik och tydligare diskussion om estetiska ställningstaganden skulle gynna svensk arkitektur.

och butiksbyggnad för Hufvudstaden från 1984 höjs med två våningar mot Norrlandsgatan och en mot Norrmalmstorg.

– Jadu, säger Jonas Elding till slut, det diskuterade vi mycket för två år sedan, men i dag…

– …är det väl mer intressant att diskutera själva diskursen? fyller Johan Oscarson i.

– Tycker ni att man valde estetiskt försiktigare än vad ni hade velat? frågar GA:s Josef Eder.

– Ni gjorde ett större hus, vad jag kan minnas var fasadkrönet en hel våning högre, konstaterar Jonas Elding. Vi tänkte nog att det var för stort för att det skulle kunna genomföras. Har ert förslag förändrats?

– Knappast alls. Inte radikalt i alla fall, säger Josef Eder som med hänvisning till det pågående arbetet inte vill vara alltför precis i sina uttalanden.

Därför förvånar måhända tystnaden som sänker sig vid bordet när Elding Oscarson (EO) får frågan varför de år 2013 borde ha tilldelats uppdraget att bygga om fastigheten Skären 9 vid Norrmalmstorg i Stockholm. Inte General Architecture (GA), som efter det parallella skissuppdraget som bäst arbetar vidare med projektet: Takfoten på Uhlin & Malms kontors-

Elding Oscarson framhåller för sin del i dag hellre andra påbyggnadsprojekt.

– Skären ligger visserligen på vår hemsida, men för oss är det mer relevant att tala om Skravelberget som ett för Stockholm nytt sätt att hantera påbyggnader. Ett konkret och slutfört exempel som visar att, så här kan man göra. Också, säger Jonas Elding.

61 3/15 路 ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

Överst. Fastigheten Skären 9, sedd från Norrmalmstorg, som den ser ut i dag.

Nederst. General Architectures vinnande förslag om tillbyggnad till samma fastighet.

Det är för att tala om General Architectures förslag till påbyggnad av just Skären 9 på Norrmalmstorg, och Elding Oscarsons påbyggnad av Anders Tengboms kontor för Allmänna Brand och Östgötabanken på Birger Jarlsgatan 6 i kvarteret Skravelberget inte långt därifrån, som vi träffas. Temat är synlighet respektive osynlighet i arkitekturen. En tematik som går igen i båda projekten men på olika sätt.

GA:s påbyggnad av Skären 9 ter sig vid ett första ögonkast på renderingen närmast osynlig. Ändå rör det sig om ett rejält tillskott om ca 2 500 kvm BTA till nuvarande ytor. Först när ögat medvetet klättrar uppåt blir påbyggnaden avläsbar genom större glaspartier och en indragen avslutande plåtklädd våning, horisontellt skuren med ett låglutande tak. Takfoten linjerar med grannen J. Laurentz mer organiskt avslutade hus för Svenska Lifförsäkrings-bolaget av anno 1900. Balusterdockorna på sekelskiftesbyggnaden förlängs horisontellt i de större glaspartiernas fronter, och ger eko i balustraden som avskärmar takvåningens terrass.

→ I stället för att göra ett omedelbart uppenbart tillägg omformar vi hela volymen.

62 ARKITEKTUR · 3/15

– Vi omgestaltar ganska kraftigt. I stället för att göra ett omedelbart uppenbart tillägg omformar vi hela volymen, säger Josef Eder.

– Här liknar våra förslag för Skären varandra lite grann, inflikar Jonas Elding, vi omformade också den befintliga volymen, men för att få ett rakt möte mellan denna och vår påbyggnad.

Handlar det sedan om att kontrastera eller limma ihop? Där var vi helt olika, vi tyckte att tillägget skulle kunna synas mycket mer.

– Vår påbyggnad sker i en tradition som ank-

BI

Historiskt storkvarter Den lägre höjd som idag finns längs en sträcka av Norrlandsgatans östra sida ter sig närmast apart i kontrast till Norrlandsgatans västra sida och det historikt förankrade storkvarter som begränsas av Kungsgatan - Birger Jarlsgatan - Smålandsgatan och Norrlandsgatan.

“Stadsdelen” kan läsas i ett gemensamt sammanhang som präglas av kraftfulla fasader som skyddar ett inre lägre stadsrum med Biblioteksgatan i centrum.

RG ER JA RL SG AT AN

Sektion NO RR L AN DS GATA N

FA SAD MOT SMÅL ANDSGATAN 1:800

SM ÅL AN DS

Kosmopolitisk karaktär Norrlandsgatan har gått från trist bakgata till kommersiellt stråk med nya pampiga fasader och korsningen med Mäster Samuelsgatan är numera en plats med egen och stark urban karaktär.

HA MN GA

TA N

Sektion

GATA N

Norrmalmstorg Fasaderna kring Norrmalmstorg har succesivt vuxit fram med olika takfotshöjder. Och långsamt likats på en närbesläktad höjd med Skären 9 som sist ut.

Samrådsutställning 2014-10-22 SITUATIONSPL AN 1:4 000

rar i en lång historia, fortsätter Josef Eder och hänvisar till närkingska Göksholms slott med rötter i 1200-talet.

– Slottet har sedan det byggdes byggts till vart tvåhundrade år. Är man skicklig kan man lätt hitta tilläggen som innehåller element från alla tider och samtidigt uttrycker en ny helhet. Men som lekman ser man slottet som en byggnad. Så ville vi jobba här också. Vi har velat bygga vidare på den befintliga arkitekturen, utan att upprepa den, för att skapa ett nytt, enhetligt uttryck.

– Vår andra viktiga linje var Norrmalmstorg, med vad det innebär av pampighet och historia. Norrlandsgatan har sedan Hufvudstaden byggde sitt kontor på 1980-talet förvandlats från bigata till en huvudgata i Stockholm. Det är viktigt att inse det sammanhanget.

Josef Eder sammanfattar ovan sagda med att det inför om-, till- och påbyggnadsarbeten gäller att hitta byggnadens DNA. Elding Oscarson uttrycker det snarlikt med vikten av att definiera och vara trogen originalbyggnadens – och dess arkitekts – idé. Så kan man i överförd bemärkelse också se deras olika projekt. GA expanderar byggnaden i sig; bygger vidare på dess DNA genom att förstora den. EO gör i stället tydligt kontrasterande tillägg. I Skravelberget enligt strategin ”följa Tengbom”.

– I Skravelberget har vi låtit Anders Tengboms fasader vara helt intakta, de hade redan ett tydligt avslut med en indragen våning högst uppe. Påbyggnaden är bara tak, hävdar Jonas

SMÅL ANDSGATAN

SEKTION 1:800 RÖD LINJE = BEFINTLIG SEK TION

General Architects vinnande förslag, hörnet Norrlandsgatan–Smålandsgatan.

Elding Oscarsons förslag, hörnet Norrlandsgatan–Smålandsgatan.

63 3/15 · ARKITEKTUR

Nedan. Kv Skravelberget, sedd från Birger Jarlsgatan söderifrån, med den nedifrån gatan sett lågmälda påbyggnaden. Till höger i bild restaurang Riche.

* N Y TÄT H E T

F O T O N Å K E E: S O N L I N D M A N

RID

DA

RG

ATA

Höger överst. Kv Skravelberget sett från gården, där de glasade våningarna förlänger ursprungsbyggnaden uppåt.

Höger nederst. Den 45-gradiga lutningen på taket har gett en tillbyggnad som blir osynlig från gatan men har väl tilltagen våningshöjd mot gården.

N

BI RG ER JA RL SG AT

SM ÅL AN DS

GATA N

AN

HAMN GATAN

NYBROPL AN

SITUATIONSPL AN 1:4 000

SKALA 1:2000

Elding och beskriver tillsammans med Johan Oscarson Tengboms byggnad från 1961–63 med utgångspunkt i dess färdigkomponerade fasad.

Tengbom ritade byggnaden för två brukare samtidigt; Allmänna Brand och Östgötabanken. Mot staden fick de två helt olika ansikten med den ena fasaden klädd i Fjäråsgnejs och den andra i ekebergsmarmor.

Mot den u-formade gården framstår ursprungsbyggnaden → Båda bryter radikalt mot den däremot som en och densamma.

Påbyggnaden om cirka 800 kvm gamla Stockholmstraditionen BTA gäller endast ursprungliga Allmänna Brand. att varje ny årsring ska synas.

– Vi hade en tydlig idé om att jobba med taket, där tilllägget kunde synas litegrann. Vi utgick från Tengboms befintliga penthouse, som vi behöll, men vi förändrade taklutningen till 45 grader. Tilllägget skymtar egentligen bara genom en smal, horisontell slits i taket. Men det medförde att vi kunde gå upp två hela våningar mot insidan.

64 ARKITEKTUR · 3/15

Helt glasade avslöjar sig dessa på gårdssidan direkt som någonting helt nytt.

– I det här fallet var vår strategi att inte synas alls mot gatan, att egentligen bara justera taket. Generellt har vi ju inget färdigt recept.

Allt bygger på omständigheterna.

Alla runt bordet är eniga om att varken påbyggnaden av kv Skravelberget eller den planerade påbyggnaden av Skären 9 sannolikt kunnat förverkligas för bara några år sedan.

– Båda bryter radikalt mot den gamla Stockholmstraditionen att varje ny årsring ska synas och husen trappas av uppåt, konstaterar de men är också överens om att en uppluckring av denna dogm skett på senare år, pådriven också av deras respektive projekt.

Uppluckringen kan, liksom en i dag allt vanligare tredimensionell fastighetsbildning, delvis förklaras av att marknaden pressat fram behov av nya kontor centralt. En annan nog så betydelsefull faktor kan vara den pågående generationsväxlingen på Stockholms stadsbyggnadskontor.

– Det finns en betydligt större öppenhet i dag, men inte större än att i alla fall vårt kontor, när vi ifrågasatt skolbokstänkandet, har fått kritik för det också, nyanserar Jonas Elding.

– Skönhetsrådet till exempel, tryckte just på att tillägget inte gav tydliga årsringar.

Båda kontoren märker i dag av en begynnande skepsis gentemot den förändring som de senaste årens kontrasterande påbyggnader fört med sig.

– Så fort man ifrågasätter principer blir det oroligt, konstaterar de alla tre, åter rörande överens om att till det viktigaste i arkitektens

FÖ R S KO L A

PL AN 9

PL AN 8

PL AN 7

SEKTION 1:250

SKALA 1:100

PL AN 8 1:500

SKALA 1:200

uppdrag hör att pröva och ifrågasätta. Om än detta görs på olika sätt.

Så avslutningsvis, vad är viktigast att beakta vid påbyggnader av äldre hus mitt i stan?

– Eftertanke, sammanfattar Josef Eder för dem alla, och implicerar med det tid att stöta och blöta. Att förkasta och börja om på nytt. Att utifrån välgrundad övertygelse träffa ett för arkitekten i relation till varje specifikt uppdrag och sammanhang rätt val. Då finns inte en gemensam, estetisk lösning. o LE N A FRO M

FAK TA

Kv Skären 9, Stockholm Adress: Smålandsgatan, Stockholm. Arkitekt: General Architecture genom ansvarig Josef Eder, Erik Persson, Olof Grip, Fabian Blücher, John Billberg. Ursprunglig arkitekt: Uhlin & Malm. Byggherre: Hufvudstaden.

Bef bruttoarea: 2 438 kvm. Ny bruttoarea: 5 111 kvm.

FAK TA

Kv Skravelberget, Stockholm Adress: Birger Jarlsgatan 6, Stockholm. Arkitekt: Elding Oscarson genom Johan Oscarson, Jonas Elding (ansvariga). Medverkande: Tristan Zelic, Carlos Nieto, Gustaf Karlsson, Yuko Maki. Ursprunglig arkitekt: Anders Tengbom. Inredning: Codesign. Byggherre: Humlegården genom Viktor Sandberg, Daniel Markström. Bruttoarea: 750 kvm. Byggnadsår: 2014.

65 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

PER SPEK TIV

TOMAS LAURI

→Smit aldrig undan från historien Tillägg i en befintlig stadsmiljö måste ta hänsyn till platsens historiska lager. Tomas Lauri tittar på byggnader av Tony Fretton, Dorte Mandrup, Renzo Piano och Herzog & de Meuron, och hittar fyra olika förhållningssätt.

66 ARKITEKTUR · 3/15

Jag går fram och tillbaka längs Old Nichol Street i Londonstadsdelen Shoreditch utan att upptäcka den kombinerade bostad och galleri Tony Fretton ritat åt konstnären Brad Lochore.

Jag är inställd på att huset ska stå ut i sin omgivning. Men det gör det inte. Jag kollar adressen en gång till och märker att jag passerat förbi redan.

Så står jag framför huset. House for Brad Lochore kan beskrivas som en viskning. Kameleontiskt har det assimilerat sin miljö. Anpassning till överdrift. Det är som om huset alltid funnits där, som om det snarare är frågan om en restaurering än en nybyggnad.

Det är utfört som två hus i ett, med två portar. Ett nytt anspråkslöst gatuhus med ett plommonfärgat tegel har fogats till ett äldre rött och sotigt tegelhus, som i sin tur bara korrigerats lätt med nya fönsterbågar i trä.

Bristen på ett anslående yttre, på det där imponerande pompösa första intrycket, kompenseras av en självklarhet på detaljnivå. Hur ledigt nya delens tegelfasad knyter an till den äldre delen. Likadant inne i galleriet. Hur självklart mötena och ljusinsläppen definierar rummen.

Det finns olika skolor när det kommer till hur en tillbyggnad eller ett infill-projekt ska göras i en stad. Tony Fretton kan sägas representera den ena sidan av skalan. Den sömlösa skolan. Nytt och gammalt flyter samman. Rakt igenom dessa små minutiösa känsliga sammanfogningar. Ett drömlikt tillstånd tränger fram.

Det är som om alla tider gick upp i varandra, som om tiden var allt annat än linjär. Allt pågår. Skillnaden mellan det förflutna och nuet har upphört.

Denna tidlöshet är inte alltid lätt att få till. Själv har Fretton inte alltid lyckats lika väl som han gör i London.

Hans flerbostadshus på Fredriksgade i Köpenhamn står på närmast helig mark. Med Marmorkirken framför sig, inte långt från slottet Amalienborg. Hörnet är en rest från den ursprungliga symmetriska stadplanen. Det kunde inte bebyggas på grund av ägandeförhållande och har sedan stått tomt i många hundra år. Otaliga försök att fylla hålet har gjorts under årens gång utan att något accepterats.

Kanske är det en kulturell inlevelse som saknas. Byggnaden är vitputsad och välstrukturerad. Men samtidigt lite avmätt i sitt sammanhang. En sansad, trist och ensam Tony Fretton.

Nedan. Herzog & de Meuron har i Caixa Forum i centrala Madrid gjort ett magnifikt tillägg, 2008. En övergiven elstation har fått ett avslut i corten och en

avskuren sockel. En vägg intill huset har klätts med gröna klängväxter.

F O T O R U B É N P. B E S C Ó S

Höger. Tony Frettons House of Brad Lochore i London, 2009, är ett sömlöst infogat tillägg till konstnären Brad Lochores befintliga hus.

FOTO DAN HALLEMAR

Projektet sätter fingret på den sociala och kulturella inlevelse som oftast krävs för att få till en ombyggnad eller ett infillprojekt. Behovet av en dialog mellan tillägget och kvarteren runtomkring.

På den mer slitna och socialt sargade Jemtelandsgade, i den gamla arbetarstadsdelen Amager i södra Köpenhamn, ligger ett kvarterscenter av Dorte Mandrup Arkitekter. Fortfarande efter tio år är det ett lyft för stadsdelen. Naturligtvis hör det till saken att det är en publik byggnad. Där finns bibliotek, mötesrum och café. Allt är tillgängligt och välkomnande. Men inte bara därför är projektet lyckat. Dorte Mandrup har också laddat staden med ny estetisk energi.

Stilmässigt väljer Mandrup en helt annan väg än Fretton. En stil som utmanar den rådande byggnadsordningen. Den glaslåda som står uppställd på osymmetriska stockar i ett hörn och rymmer en samlingssal är poetiskt egensinnig, ett tillägg som synliggör kontrasten mellan nytt och gammalt.

Projektet talar inte om hur alla tider går in och upp i varandra, snarare om hur olika tider genererar olika uttryck. Staden är en dynamiskt organism som ständigt förändras och mår bäst av det.

Det finns projekt där Mandrup drivit kontrasten mellan nytt och gammalt längre. Några kvarter från kvarterscentret har hon ritat sporthallen Prismen. En av de märkligaste tillbyggnader som sett dagens ljus på länge i Norden. Den är anpassad till kontextens skala och förändras till något annat tack vare sitt innehåll. Det sker drastiskt och avväpnande. Den börjar som fyra

→ Centre Pompidou i Paris är fortfarande lika chockerande annorlunda i sin omgivning. husgavlar och slutar som en sammanhållen sporthall i kanalplast. Det är en materiell övergång från en tung och beständig stad i sten, puts och tegel till en stad som mer scenografiskt, tillfälligt och lätt ramar in ett behov i nuet.

Den arkitekt som mer än någon annan satt en standard för hur brottet mellan nytt och

67 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

Överst vänster. Dorte Mandrups kulturhus på Jemtelandsgade i Köpenhamn, 2001, är en glaslåda uppställd på asymmetriska stockar. Tillägget synliggör kontrasten mellan nytt och gammalt.

Nederst vänster. Sporthallen Prismen i Köpenhamn av Dorte Mandrup, 2006. Tillbyggnaden börjar som fyra husgavlar och slutar som en sammanhållen sporthall i kanalplast.

FOTO JENS LINDHE

FOTO TORBEN ESKEROD

→ Tilläggen kan närmast ses som artificiella. Men på samma gång har en ny helhet uppstått.

68 ARKITEKTUR · 3/15

Nedan. Tony Frettons flerbostadshus på Frederiksgade i Köpenhamn, vid Marmorkirken, 2010.

FOTO CHRISTIAN RICHTERS

gammalt ska göras är Renzo Piano. Centre Pompidou i Paris är fortfarande lika chockerande annorlunda i sin omgivning nu som då det öppnade 1977. Hans nya tillägg på en innergård vid Avenue des Gobelins, Fondation Jérôme Seydoux-Pathé, huvudkontor och utställningslokaler för filmbolaget Pathé, är ett liknande överraskande intrång i sin miljö. En blobb, eller transluscent jätteballong i glas som tycks ha svällt över sina breddar ett par gånger om. Kontrasten är absolut. Det är inte längre ett möte mellan nu och då, utan mellan framtid och historia. Ändå går det inte att se blobben som ett helt isolerat fenomen. Den står i direkt relation till sin miljö. Den provocerande storleken är beroende av den begränsade innergården och vice versa.

Piano är noga med att inte försöka utmanövrera kvarteren och området. Utanför innergården är blobben svår att upptäcka.

Den är hemlig på samma gång som den är uppsvälld. Piano använder historien som en hävstång. Han levererar ett stilmässigt skarpt avvikande tillägg, som samtidigt subversivt laddar den historiska staden, får den att framträda och blomstra.

Det eleganta med Pianos projekt ligger mycket i att han

Vänster. Renzo Pianos tillägg på en innergård i Paris från 2014, huvudkontor och utställningslokaler för filmbolaget Pathé, är ett möte mellan framtid och historia.

FOTO MICHEL DENANCÉ

lämnar den historiska miljön närmast orörd. Han justerar den inte alls. Bara ställer in ett objekt i staden. Lite som det på en bra skulpturutställning i bästa fall uppstår ett samtycke mellan verk och befintligt utställningsrum.

På många sätt är det Herzog & de Meuron gjort i Caixa Forum i Madrids gamla stad något diametralt motsatt. De manipulerar och förvränger historien, formulerar om den. Huset har fått ett avslut i corten och en avskuren sockel där ett glasparti infogats.

Lägg därtill den motstående vägg som klätts med gröna klängväxter i skiftande nyanser. Det är en helt ny komposition som skapats.

Tilläggen, eller deformationerna, kan närmast ses som artificiella. Men på samma gång som de kan beskrivas som en historieförfalskning, har en ny helhet uppstått. En slumrande dåtid har förvandlats till samtidsarkitektur och blivit användbart för ett nytt syfte.

Det Herzog & de Meuron gör kan sägas representera en tredje väg. Inte sömlös som Fretton, inte kontrasterande som Mandrup och Piano, utan manipulerande i sitt förhållande till historien.

Det är därför långtifrån ett förnekande av historien de vill åstad-

komma. Det suddar inte ut historien för att de ritar om den.

Allt är redovisat. Det är tydligt var de nya tilläggen finns och hur den gamla byggnaden sett ut och brukats.

I grunden finns en likhet mellan Herzog & de Meurons och alla de andras tillvägagångsätt. Det är i spänningen mellan nytt och gammalt något sker och ett möte som är större än summan av delarna kan bildas. 1+1=3. Att skapa ett karakteristiskt verk handlar om en relation till historien, vare sig det är frågan om att bryta mot den eller att lägga sig nära den.

När Tony Fretton åstadkommer sin sömlöshet talar han om de slumpmässiga kvaliteter som ledsagat ritandet. Han har låtit Shoreditchs pragmatiska historia, med byggnader som byggts på ett enkelt sätt för de arbetare och de industriverksamheter som funnits där, prägla projektet. När Dorte Mandrup och Renzo Piano gör kontrasterande tillägg är historien opponenten.

När Herzog & de Meuron ritar är historien paletten som bygger upp verket. Ständigt denna historia. Tillbyggnader eller infill-projekt som inte klarar av ett levande minne fungerar mindre bra. o TO M A S L AU R I

69 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

70 ARKITEKTUR · 3/15

Höger. Kameleonthuset

R EP O RTAGE

JULIA SVENSSON

Malmö fyller hålen Malmös innerstad förtätas som aldrig förr. Projektet Nya Triangeln symboliserar hur drömmen om kvalitet och småskalighet står mot den storskaliga ekonomin.

71 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

Föregående uppslag. Nya Triangeln av FOJAB, i centrala Malmö.

Tack vare tredimensionell fastighetsbildning har man kunnat förtäta också på gallerians tak.

Nedan. Grafik över utbyggnadsstrategi för Malmö. Punkterna visar stationsnära lägen. Ju rödare färg desto högre flöden.

Gröna streckade linjer visar

gröna stråk, och röda streckade linjer markerar infartsleder med förtätningspotential.

I L LU S T R AT I O N S TA D S BYG G N A D S KO N T O R E T MALMÖ

FOTO FELIX GERL ACH

72 ARKITEKTUR · 3/15

– Det är all time high, säger Ewa Folkesson, chef för nyproduktion på MKB Fastighets AB i Malmö. I Malmö byggs det som aldrig förr.

MKB har en stor roll i detta byggande, då bolagets mål är att färdigställa 500 nya hyreslägenheter per år.

– Vi har mycket dialog med staden. Som stor fastighetsägare och kommunägt bostadsbolag kan vi till exempel fungera som motor i vissa sammanhang, där någon behöver börja, för att andra ska vilja bygga.

MKB bygger i hela Malmö, vilket är en medveten tanke. För närvarande har bolaget cirka 800 lägenheter i produktion och ytterligare cirka 350 planeras att starta under året. Två projekt som planeras att starta i centrala Malmö är dels kvarteret Sofia, ett 177-lägenhetersbygge i Rörsjöstaden, som ritas av danska Tegnestuen Vandkunsten, dels en två våningar hög påbyggnad i Lugnet, ett bostadsområde från slutet av 1970-talet. Läget är extremt centralt, enstaka kvarter bakom gågatan. Trots att bygget inte har startat än finns det en stor efterfrågan på de centrala lägenheterna.

– Det är kostsamt att göra påbyggnadsprojekt. För att ekonomin ska gå ihop krävs det i slutänden högre hyra för de nya lägenheterna än de befintliga i samma hus.

I Malmö är strategin att förtäta inåt, för att undvika att bygga på åkermark. Förutom byggnader på tomma centrala tomter försöker man till exempel inreda små lägenheter på vindar i befintliga hus.

När man talar om förtätning i Malmös stadskärna är nya Triangeln på många sätt ett symboliskt projekt.

Det går i linje med Malmös mål med att återskapa den gamla staden med småskaliga strukturer.

När FOJABs uppdragsansvarige arkitekt Sune Nilsson och delansvariga Pontus Tebäck och Sara Schlyter visar mig runt är det främst den nya platsen framför Johanneskyrkan de vill poängtera. Förut låg den högresta jugendkyrkan på gallerian Triangelns baksida, intill en parkering.

Nu ligger den med ens vid citytunnelns Station Triangeln och granne med den välbesökta affärsgata som det nya Triangelprojektet skapar. Den efterfrågade småskaligheten utgörs främst av de många butiks- och restaurangentréerna, som ligger tätt med 10–12 meters mellanrum.

– Det är de många entréerna som gör att det stora huset fungerar som stad. Detta skiljer sig från gallerians gamla del, som bara har ett par huvudentréer och ett fåtal entréer till trapphus. Men det hade inte blivit samma typ av gator utan de här entréerna. Det blev en lång process, där till slut kommunen, uppdragsgivaren NCC och vi på FOJAB arkitekter tillsammans hittade fram till en lösning som mötte de olika krav och mål som kommit fram på vägen, säger Pontus Tebäck.

Dock ville arkitekterna inte göra en fejkad småskalighet, eftersom projektets egentliga karaktär är väldigt storskalig.

– Fasaden längs S:t Johannesgatan är lång. I stället för att ge sken av flera olika mindre byggnader på rad valde vi ett annat angreppsätt. Genom en finmaskig nedbrytning av volymen, inslag av andra material och små förskjutningar i fasadlivet fick vi ihop en helhet med variation. Intentionen är att man, trots att det bara är en enda stor volym, kan man gå förbi byggnaden många gånger och alltid upptäcka något nytt. Teglet förändras med dagsljusets karaktär, och det varma ljuset från bostäderna ger lyster i träpartierna.

Förutom de små butiksentréerna finns två bostads-, två kontors- och en galleriaentré. Huset är en massiv volym som på relativt liten yta inkluderar 16 000 kvadratmeter köpcentrum, 5 700 kvadratmeter kontor och nästan 200 bostadsrättslägenheter, till en byggkostnad på en dryg miljard. Det är ingen hemlighet att nya Triangeln, med sina goda intentioner för stadsbilden, är en kommersiell totalentreprenad.

Gamla Triangeln stod färdigt 1991. NCC och Vasakronan fick tomten av kommunen och Skanska cement i utbyte mot Hjälmarekajen i hamnen där den nya högskolan byggdes 2005. Det utlystes ett parallellt uppdrag, som danska Lundgaard Tranberg vann. Men då Boje Lundgaard dog fick Nyréns överta projektet och de utvecklade en detaljplan. Vasakronan hoppade av och

Nedan. MKB:s planerade påbyggnad på Kv Katten i Lugnet i centrala Malmö, av Tengbom.

I L LU S T R AT I O N T E N G B O M

NCC frågade FOJAB i stället, som tog uppdraget under förutsättning att man fick börja med ett blankt papper och gestalta helheten.

2010 började FOJAB rita. Snart bestämdes att höghuset skulle rymma bostäder i stället för kontor. Då vreds det 90 grader för att undvika att dess långsida skulle ligga mot norr.

– Det kan verka konstigt att höghuset ligger på byggnadens långsida. Om det stått på hörnet hade det markerat en stor tågstation och S:t Johannesplan, som platsen heter. NCC ville flytta det, men staden ansåg att det hamnade för mycket i fokus och för nära kyrktornet, säger Pontus Tebäck.

– Kyrkan är primadonnan på platsen, vårt projekt skulle inte ta över den rollen. Det blev ett bostadshus med en nedtonad volym. Vi var ute efter det ljusa, som skulle gå ihop med himlen.

Huset är som ett marmorblock man just börjat bearbeta där balkongerna avtecknar sig som revben, säger han.

Projektet har svällt både på höjden och i volym. Staden vill utnyttja ytan för att få in så många bostäder som möjligt.

Från början var det 127 , men det slutliga resultatet blev 190.

En speciell sammansättning med många ettor. 35 olika sorters lägenheter.

– Hade det bara varit fyra olika sorters lägenheter hade man troligen inte vågat bygga så många lägenheter samtidigt här.

Att det är mycket små lägenheter fungerar, det är ett så pass

extremt läge vid en av Sveriges största buss- och tågstationer, säger Sune Nilsson.

Gården är en bostadsgård men också entréplan, som ska vara både halvoffentligt och kunna vara avskilt. Från tidningen Sydsvenskans kontor, som främst är befolkade kontorstid, ser man rakt in på gården. Gården är uppdelad på tre nivåer.

– Vi ville jobba med grönska och träd som avskiljning, men det är bara i vissa stråk man kunnat plantera träd. → Att det är mycket små Vi jobbade med pergolor i stället – ”artificiella” lägenheter fungerar, det träd. Vi försökte föra in så mycket grönska som ett så pass extremt läge möjligt, även på vintern. Även om alla inte använder gården då är det många som tittar på den, säger Pontus Tebäck.

– Vi har följt byggherrens stränga exploateringstal till punkt och pricka, säger Pontus Tebäck.

Det är ett påkostat och välgjort projekt med gröna sedumtak, rusticerad kinesisk granit i bottenvåningen mot gatan, och tombakplåt som fångar ljuset på toppen av bostäderna, markerar entréerna och ger variation i fasaden.

är

73 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

Nedan. Kvarteret Frans Suell av White arkitekter ligger i korsningen Mäster Johansgatan och Västergatan på Gamla Väster. Ansvarig arkitekt Sven Gustafsson.

FOTO REBECK A WIJK, WHITE ARKITEK TER.

Teglet är ett mörkt metallicengoberat skärmtegel, där stenarnas skimmer varierar något.

– Skärmteglet är dyrare än ett fint tegel, men montaget är enklare och snabbare jämfört med att mura, så totalt sett blir det billigare.

Sockelvåningen på Triangelprojektet blev bra, tycker Malmös stadsarkitekt Ingemar Gråhamn. Den livliga sidan har skapat ett levande stadsrum runt kyrkan, som länge bara har stått på en undanskymd → Vad det är för stad vi plats. Men han hade tänkt sig att bostadstornet skulle lämnar ifrån oss, jämfört bli mycket mer speciellt.

– Att få en sådan här med den stad vi fick? plats att bygga på är en skänk från ovan. Det är så starka karaktärer i området.

20-talsklassicistiska kvarter och Scandics postmodernistiska torn. Det gör att platsen skulle klara en spektakulär bostadsbyggnad. Jag tänkte mig byggnaden som en lampa. Men det blev ett vanligt bostadshus. Sådan är verkligheten.

Verkligheten är något han dagligen konfronteras med. Exploatering är en viktig fråga. Det gäller att hitta rätt projekt med rätt volym, karaktär och kvalitet för en plats.

74 Och även om han kunde önskat sig ett mer ARKITEKTUR · 3/15

Nedan. MKB:s planerade projekt i Kvarteret Sofia, i Rörsjöstaden i centrala Malmö. Av Tegnestuen Vandkunsten.

I L LU S T R AT I O N T E G N E S T U E N VA N D K U N S T E N

Höger. Nya Triangeln sedd från söder, i ett kvarter med byggnader från olika epoker. Bakom FOJABs bostadstorn syns höghuset Scandic Triangeln, f d Hilton, ritat 1989 av Greger Dahlström.

FOTO FELIX GERL ACH

spännande Triangeltorn är det vardagsarkitekturen som är den viktiga. Det är den stora massan som blir Malmös framtida karaktär, inte ett antal prestigebyggnader.

– Här måste vi tänka efter: vad det är för stad vi lämnar ifrån oss, jämfört med den stad vi fick. Utan stadsbyggnadskontorets strategi kring levande gator hade det blivit öken i de nybyggda områdena, säger han.

Vad tycker du om att många förtätningsprojekt blir så stora, som Triangeln?

– I dag blir vi ibland för rationella, när vi tänker att det går att lägga på extra våningar. Förtätning är bra när det blir bra.

Men det är lätt att göra fel. Täthet kan inte vara ett mål i sig. Det finns något med att en människa måste känna sig sedd. Att man mentalt når upp till husen.

– Det finns djupt mänskliga värden som vi inte får bortse från när vi bygger tätt. Till exempel skalan – det är bättre att bygga lågt och tätt. Vi kan bli förskräckta när vi gör studiebesök i Stockholm. Där vi bygger 5–6 våningar bygger de 10–12. Det blir väldigt kargt.

– Men norr om Malmö centralstation byggs ett område som är högre och tätare. Man måste fråga sig vilka kvaliteter vi behöver i ett rum? Vi har inte samma problem med markpriser här som i till exempel Stockholm, så det finns en möjlighet att hitta en skala som är rimlig. Jag tycker att centrala Köpenhamn är idealt, både i nyare och äldre områden – där finns en mänsklig skala.

Men det har blivit väldigt exklusivt att bo där.

Vad tycker du om detta ”Malmös Manhattan”?

– New York-romantiken i många städer är ett fenomen. Men den är ganska hopplös. Vi kan inte bara bygga för människor som vill ta en latte på hörnet. Du måste kunna känna att du kan släppa ut dina barn på en gård. Den gamla staden har den här skillnaden mellan offentligt och privat. Om allt görs till ett offentligt flöde då känner du dig inte hemma någonstans. Det finns en anledning att folk vill bo i sekelskifteshus. Det kan räcka med en smidesgrind.

Hur tänker du för att undvika kargheten i staden?

– Vi måste sträva efter att alla människor får känna ljuset och solen. Jobba med hela skalan från stadsrum till stadsparker.

Det är viktigt att undvika en utveckling där rekreationen måste flytta upp på takterrasser.

– På små tomter kan man ju smyga in små infillprojekt. Där har man chans att göra något intressant. Och det görs ju också, som Whites byggnad i hörnet vid Mäster Johannesgatan och Västergatan på Gamla Väster.

Ingemar Gråhamn tycker sig se en förändring till det bättre på senare år. Men att anlita arkitekter är fortfarande ett sätt för byggföretag att få igenom sina projekt hos stadsbyggnadskontoren. Men det är inte alltid arkitekter gör skillnad i de hårda villkoren.

– Ibland blir jag förvånad när en arkitekt presenterar en ritning för mig, att det inte finns en vilja kring vad bygg-

naden ska bidra med i staden. Estetik förbises ofta. Men om arkitekter bara styrs av produktionsapparaten behövs inga arkitekter. Arkitekter måste visa att arkitektur är en egen konstart, utan att det blir exklusivt och dyrt. Bilden av att arkitektur är snobbigt måste bort. Arkitektur löser inte världsproblemen, men människor kan bli tryggare av en omhänder tagen fasad.

Vad är stadsarkitek→ Vårt antikvariska uppdrag tens roll i den här utvecklingen? inträder direkt. Vi måste – Jag ställer frågor kring vad projektet ska rädda byggnader innan de bidra med i staden och kommer med förslag är byggda. Från byggherrar. på förbättringar. Jag försöker till exempel alltid få med åtminstone franska balkonger i en lägenhet. Det är en basic kvalitet som kan göra mycket för en lägenhet. I billiga projekt glöms alla sådana kvaliteter bort.

– Men stadsbyggnadskontoren har fått en ny roll. Vårt antikvariska uppdrag inträder direkt. Vi måste rädda byggnader innan de är byggda. Från byggherrar. Eftersom så mycket inte blir bra. o J U LI A S VE N S S O N

75 3/15 · ARKITEKTUR

* N Y TÄT H E T

E S SÄ

L A R S M A RCU S O C H M E TA B E RG H AU S E R P O N T

Vikten av rätt mått De geografiska mått på täthet som ofta används i stadsbyggnadsdebatten är alltför förenklade. Det skriver forskarna Meta Berghauser Pont och Lars Marcus, och efterlyser bättre mått på urbana kvaliteter.

Det finns en förkärlek till förenklade debatter inom stadsbyggnad: för eller emot höga hus, för eller emot innerstad eller ytterstad, för eller emot förtätning. Det som kännetecknar dem alla är bristen på tydlighet i vad man faktiskt menar med saker. Därmed har täthet kunnat bli ett svar på det mesta: det skapar stadsliv, är hållbart och ger dessutom bra avkastning. På samma oklara grunder väcker täthet ofta reflexmässiga antipatier. Här finns en debatt där arkitekters speciella kunskaper verkligen kan göra skillnad men i brist på bidrag därifrån rör vi oss fortfarande med ett täthetsmått definierat av geografer.

Täthetens positiva inverkan på hållbarhet, vilket får principiellt stöd av alla från FN till Barack Obama, grundar sig huvudsakligen på en välkänd studie av miljöforskarna Peter Newman och Jeffrey Kenworthy (1989; 1999) som visade starka samband mellan olika städers bebyggelsetäthet och deras sammantagna koldioxidutsläpp vid transporter. Även om de flesta håller med om att det ligger något i detta har studien också fått mycket kritik, exempelvis har det visat sig att dess resultat lika gärna kan förklaras med bensinpriset i olika städer som deras täthet. Problemet är just att man drar för enkla slutsatser. Vi har själva deltagit i ett forskningsprojekt där vi gått

igenom 120 vetenskapliga artiklar i ämnet och vi fann många enskilda samband men inget sammantaget mönster att ökad täthet leder till minskad miljöpåverkan. Betänk bara att täthet må vara positivt för klimatpåverkan men negativt för biologisk mångfald. Särskilt viktigt var det faktum att det fanns mycket liten samstämmighet om hur man mäter täthet i dessa artiklar, varför ytterst få av dem gick att jämföra.

En annan vanlig slutsats är att täthet ger stadsliv. Naturligtvis påverkar mängden boende inom en given yta också närvaron av människor i stadsrummet, men är det detsamma som stadsliv? Beroende på hur man mäter är Paris dubbelt eller fyra gånger så tätt som London men är stadslivet i någon mening sämre i London för det? Skulle Manhattan få ett rikare stadsliv om Central Park bebyggdes? Tätheten är lika stor i satellitförorten Märkisches Viertel i Berlin med sina glest utplacerade trettonvåningslameller, det något lägre Mar Bella i Barcelona från samma tid men med kvartersformade gårdar, och de världsarvsskyddade kanalhusen i Grachtengordel, Amsterdam. Olikheten mellan dessa stadsdelar är närmast total, ändå har de samma exploateringstal, eller FSI. (Berghauser Pont & Haupt, 2010).

Vad drar vi för slutsats av det?

Den viktiga slutsatsen är att vi alla rent intuitivt anar att

76 ARKITEKTUR · 3/15

E S SÄ

Nedan. Om man föreställer sig att varje röd cirkel nedan är ett kvarter, så visar de staplade klossarna hur byggnadsvolym kan fördelas på olika sätt.

bebyggelsetäthet har stor betydelse för en lång serie viktiga stadsbyggnadsfrågor men att vi behöver bli mycket noggrannare i våra definitioner och sätt att mäta täthet för att på riktigt förstå sambanden.

I det följande vill vi visa att det finns tre olika sätt att mäta täthet och som tillsammans ger en bättre förståelse av dess roll i stadsbyggandet. Det finns alltså flera byggstenar här. Den första är bebyggelsemängd i sig (mäts som bebyggelse per ytenhet), vilket egentligen bara är just vad vi brukar kalla det, ett exploateringstal. Den andra är hur bebyggelsemängden grupperas i olika byggnadstyper (mäts genom att kombinera flera täthetsmått), vilket börjar fånga vad vi kan kalla stadsmiljö. Den tredje handlar om hur vi strukturerar bebyggelsen med hjälp av stadsrummet och därmed skapar variationer i tillgänglighet (mäts som tillgänglig bebyggelse inom en radie), vilket börjar fånga det vi kallar stadsliv. Vi ser alltså vikten av att gå bortom enkla exploateringstal och en allmän diskussion om täthet för att förstå vad vi menar både när vi debatterar och när vi slutligen bygger.

Hur mäter vi täthet? Nederländerna har med 500 invånare per kvadratkilometer nästan den högsta befolkningstätheten i världen medan Sverige med bara 20 invånare per kvadratkilometer är ett av världens glesaste länder. Huvudstäderna Amsterdam och Stockholm däremot har samma befolkningstäthet, men en invånare i Stockholm har i genomsnitt tre gånger så mycket grönyta jämfört med en invånare i Amsterdam. Detta beror på en högre genomsnittlig bebyggelsetäthet på kvartersnivå. Täthet är alltså starkt beroende av vilken storlek på område vi mäter på (fastighet, kvarter, stadsdel). Men även om vi mäter med samma upplösning kan samma täthet åstadkommas på väldigt olika sätt, till exempel i form av radhus, stadsvillor i kvartersstruktur eller punkthus. Vi ser här goda exempel på hur det finns skäl att kvantifiera och ta fram mått även inom arkitektur och stadsbyggnad för att undvika godtycklighet.

Vad det hela handlar om är hur vi fördelar bebyggelse i rela-

E S SÄ

tion till obebyggd yta. I en stad kan vi välja att koncentrera bebyggelsen för att få en stor grön park som Central Park eller fördela det gröna på flera små parker. I ett kvarter kan vi välja att sprida ut bebyggelsen över hela kvarteret eller stapla den på höjden för att skapa större grönytor, vilket på välkänt sätt ger upphov till olika byggnadstyper.

Detta kan förklaras på ett enkelt sätt med klossar, där samma volym fördelas på olika sätt över en bottenplatta. Föreställ dig att varje röd cirkel nedan motsvarar ett kvarter. Nedan till vänster är alla fyra kvarter bebyggda till 100 % med ett exploateringstal (eller Floor Space Index, FSI) på 1,0 och en byggnadshöjd på en våning. Nedan till höger däremot, fördelas samma byggnadsmassa på fyra olika sätt: det första kvarteret med den lila cirkeln representerar en byggnad som återigen gör anspråk på hela kvarteret, i det andra kvarteret finner vi en byggnad i två våningar som skapar ett kvarter där 50 % av kvarteret är obebyggt, det tredje kvarteret har en byggnad på tre våningar vilket skapar ett kvarter där 2/3 av det är obebyggd och det fjärde kvarteret har en byggnad på fyra våningar som ger ett kvarter där bara 25 % är bebyggt.

Exploateringstalen är desamma för alla fyra kvarteren, men fram träder likväl stora skillnader i stadsbyggnadskvaliteter; när det gäller byggnadstypologi, mängd obebyggd (grön) yta samt i trängseleffekter om vi tänker oss att alla som bor i byggnaderna samtidigt vistas på sina respektive gårdar. Om vi föreställer oss att det bor tio personer i varje kvarter har exempelvis de som bor i det sista kvarteret med fyra våningar 50 % mer gårdsyta per person än de som bor i det andra kvarteret. Exploateringstal är således ett ytterst trubbigt mått på kvaliteter i stadsbyggandet.

Vi anar här att det finns ett samband mellan olika täthetsmått

* N Y TÄT H E T

→Om jag står här, vad når jag inom 10 minuters gångväg? och olika byggnadstypologier, något som studerades bland annat av Johan Rådberg (1988). Omfattande studier för att koppla täthet till byggnadstypologier och andra kvaliteter har även gjorts inom konceptet Spacematrix (Berghauser Pont och Haupt 2004; 2010) vilka visar hur man måste ta hänsyn till flera täthetsrelaterade mått för att kunna fånga intressanta stadsbyggnadskvaliteter, exempelvis exploateringstal FSI, bebyggd yta GSI, byggnadshöjd L och rumslighet, eller tryck på den obebyggda ytan OSR. Med det så kallade Spacematrix-diagrammet till höger kan man visa hur varje bebyggelsetypologi har en unik kombination av sådana täthetsmått. Genom att diskutera täthet på det här sättet får begreppet en mycket direktare koppling till stadsbyggnad och den faktiska stadsmiljön, det vill säga vi kommer närmare en arkitektonisk förståelse av täthet i stället för den som geografer använder och som ofta dominerar även stadsbyggnadsdebatten.

78 ARKITEKTUR · 3/15

Täthet kan alltså mätas på många sätt och om vi kombinerar flera mått så börjar de säga verkligt intressanta saker om stadsbyggandet. Det finns dock en helt annan ingång till täthetsfrågan där man frågar sig hur mycket bebyggelseyta man har tillgång till från en viss plats snarare än hur mycket det finns per ytenhet. Det senare är ju ett ganska abstrakt mått som handlar om vad som finns inom gränserna för ett visst område medan tillgänglighetsmått placerar oss med fötterna på gatan och ger möjlighet att ställa mycket konkreta frågor: om jag står här, vad når jag inom till exempel tio minuters gångväg?

Skillnaden är att stadens form och rumsliga struktur nu spelar roll för täthetsmåttet. Man kan se det som att vi gått från ett geografiskt mått om resurser per ytenhet till ett arkitektoniskt mått om vad stadens form tillgängliggör.

Omfattande studier i denna riktning har bland annat genomförts av Alexander Ståhle (2005; 2008) där han tydligt visat att det är på detta sätt man verkligen kan se samband mellan bebyggelsetäthet och närvaron av människor i stadsrummet, det vill säga vad vi kan kalla stadsliv. Detta är

ganska logiskt; om jag befinner mig på en plats i stadsrummet där jag kan nå många boende och arbetande, kan dessa också nå den plats jag är på. Om jag däremot befinner mig inom en stadsdel med en viss täthet säger detta mycket lite om var dessa människor mer exakt kommer att röra sig, vilket också ger det en svagare relation till frågor om stadsliv.

En förutsättning för detta perspektiv är dock att vi måste förstå staden som ett rumsligt system där tillgängligheten till olika saker varierar beroende på stadsrummets struktur; det handlar alltså mer om närhet än täthet. För att vara mycket tydlig; i ett område med exakt samma bebyggelsetäthet kan tillgängligheten till denna täthet variera dramatiskt beroende på stadsrummets struktur. Vi ser detta tydligt på de två kartorna (se nästa uppslag) där tätheten i SoFo på Södermalm i Stockholm mätt som exploateringstal liknar de andra delarna av Södermalm, men mätt som tillgänglighet är den påtagligt större i SoFo. För den som känner Södermalm något är det ganska uppenbart hur den senare bilden ganska väl fångar stadslivet på Södermalm medan den första alls inte gör det.

Debatten om innerstad kontra ytterstad ligger nära den lika förenklade täthetsdebatten, där det inte minst finns skäl att ifrågasätta argumenten mot täthet. Gör man en grov jämförelse så är innerstaden tätare än ytterstaden oavsett mått ovan. Den har också ett förhållande mellan FSI och GSI som ger upphov till vad vi kan beskriva som mer slutna byggnadstypologier – kvarter snarare än punkthus. Båda dessa saker är väl kända.

Vad som mindre ofta diskuteras är att innerstaden har en gatustruktur som också skapar större närhet – allt ligger helt enkelt närmare allt annat. Vi har också sagt att det är det senare som är särskilt avgörande för stadslivet.

En vanlig kritik mot innerstaden är dess fokus på konsumtion och handel medan ytterstaden erbjuder ett mer avslappnat stadsliv med närhet till andra kvaliteter som det gröna. Men konsumtion kan ju vara så mycket, inte minst konsumtion av offentlig service som kollektivtrafik, idrottsanläggningar, fritidsgårdar och bibliotek. En gles struktur skapar per definition större

Spacematrix-modellen: Från exploateringstal till täthet Ökad täthet anges ofta som svar på frågan om hur framtidens städer ska byggas hållbara och attraktiva.

Men enbart exploateringstal som mått på täthet är otillräckligt för att beskriva olika bebyggelsetypers och än mindre om vad inverkan kan bli på stadsmiljön. Ofta är effekterna inte de vi tänker oss. Exempelvis ger en hög byggnadshöjd (L) inte alltid ett högt exploateringstal (FSI), lämnar stadsvillor i kvartersstruktur mer mark obebyggd än radhus (GSI) och ökar trycket på det obebyggda om man bygger lägre med samma exploateringsgrad (OSR).

Kombineras flera mått däremot så framträder betydligt mer intressanta saker för stadsbyggandet.

TRE KVARTER MED SAMMA TÄTHET: 75 bostäder per hektar eller exploateringstal (FSI) 0,75 om vi antar att varje bostad är i genomsnitt 100 kvm.

Källa: Fernandez et al, 2004

Spacematrix-modellen är utvecklad av Meta Berghauser Pont och Per Haupt med avsikt att ge en mer arkitektonisk förståelse av begreppet täthet.

B

A

Stadsvillor i kvartersstruktur FSI: 0,75 L: 3–4 GSI: 0,21 OSR: 1,05

Punkthus FSI: 0,75 L: 19 GSI: 0,04 OSR: 1,28

C

FSI: Exploateringstal L: Byggnadshöjd GSI: Bebyggd yta OSR: Användningstryck på den obebyggda ytan

L

13 12 11

10

9

8

7

6

Radhus FSI: 0,75 L: 2 GSI: 0,38 OSR: 0,83

5

FSI

2,50

2,00

OSR 0,25

1,50

0,37

1,00

B

A

0,50

C

0,75 1,00

0,50

3,00 0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

GSI

* N Y TÄT H E T

Skillnaden på täthet och närhet Två kartor över Södermalm, Stockholm. De visar två olika sätt att mäta bebyggelsens täthet. Den övre visar endast fastigheternas exploateringstal (FSI). Den undre visar hur mycket bebyggd yta (BTA) som man når inom 500 meters radie, det vill säga hur pass tillgänglig bebyggelsen är.

1

→

2

Fastigheternas exploateringstal (FSI)

FSI Fastighet > 4,0 3,0 – 4,0 2,0 – 3,0 1,0 – 2,0 0,5 – 1,0 0,25 – 0,5 > 0,25

1

2

Högt exploateringstal men låg närhet till den omgivande staden.

Låg exploatering men hög tillgänglighet.

1 Hur mycket bebyggd yta (BTA) som nås inom 500 meters radie

Tillgänglig BTA > 700 000 500 000 – 700 300 000 – 500 150 000 – 300 100 000 – 150 50 000 – 100 < 50 000 80 ARKITEKTUR · 3/15

000 000 000 000 000

2

→Det handlar mer om närhet än om täthet. avstånd till sådan service och därmed blir stadsbyggandet en rättvisefråga där vi skapar varierande tillgång till offentlig service, och inte minst närhet till andra människor. Vi kan faktiskt tala om glesbygdsproblem mitt i våra storstäder! Om vi fortsätter med våra förenklingar skulle de flesta nog hålla med om att det framför allt är de resursstarka vi finner i innerstäderna och de resurssvaga i ytterstäderna. Varför ska då de förra ha bättre tillgänglighet till samhällets resurser än de senare, och kanske ännu viktigare. Varför ska de stadsdelar där många lever i vad som brukar kallas för utanförskap ha sämre tillgänglighet till resten av stadens befolkning? Om man talar om gentrifiering så är det ganska uppenbart hur det är dessa gemensamma resurser som de redan resursstarka köper in sig på i våra innerstäder.

Om man breddar diskussionen om täthet som vi försökt göra ovan, menar vi att det finns goda skäl att tala om behovet av förtätning av ytterstaden. Men det viktiga är att se hur vi då behöver ta oss från en diskussion om täthet som exploateringstal till en diskussion om täthet som stadsmiljö och stadsliv. Det blir då tydligt hur nya stadsbyggnadsprojekt genom ny bebyggelse och inte minst nya och förändrade samband kan stärka underlaget och den långsiktiga hållbarheten för både privat och offentlig service i ytterstaden. Än viktigare är att se hur detta kan ha oerhört stor betydelse för tillgängligheten till bebyggelse i allmänhet, vilket får stora konsekvenser för hur människor rör sig i staden, vilka som besöker varandras stadsdelar och var koncentrationer av människor uppstår och inte, och hur detta ger upphov till varierande stadsliv. Även det senare handlar då om förtätning men i betydelsen ökad tillgänglighet och närhet i staden. Det är svårt att se varför detta ska undanhållas just ytterstadsborna.

Kruxet här är att på allvar se täthet som en arkitektonisk variabel där vi i stadsbyggandet kan strukturera och fördela inte bara bebyggelsen i sig utan dess effekter i form av rörelser på gator och torg, vilket i sin tur ger upphov till olika former av lägen med stor betydelse för var olika verksamheter lokaliserar sig eller bäst förläggs. Därmed skapas kvaliteter av olika slag på olika platser så att olika former av stadsliv kan finna sin naturliga hemvist.

Vi har här olyckligt låst in oss i en ytterst begränsad geografisk definition av täthet som alls inte fångar stadsbyggandets möjligheter. Det öppnar också för det faktum att det gröna och det täta inte nödvändigtvis utesluter varandra utan att tillgänglighet till grönska kan kombineras med tillgänglighet till täthet

– tänk på Manhattan och Central Park igen – så att vi faktiskt kan bygga en stad där den avskilda parken ligger ett hundratal meter från den intensiva stadsgatan eller där stora naturområden kan tillgängliggöras från stadens centrala delar.

Det viktiga här är att se hur en rikare definition av täthet visar hur den egentliga frågan är hur vi strukturerar och formar ny bebyggelse och hur det ger möjlighet att skapa stora variationer i tillgänglighet, vilket har avgörande betydelse för hur vi rör oss och i sin tur hur olika verksamheter och serviceinrättningar lokaliserar sig. Det är på detta sätt vi kan skapa förutsättningar för varierande kvaliteter i staden där olika former av stadsliv kan finna sin hemvist. Vi ser hur täthet i högsta grad kan struktureras och formas av stadsbyggande och ge upphov till mycket varierande kvaliteter som inte alls fångas av förenklade täthetsmått. Det är mot den bakgrunden vi måste diskutera och bedöma täthet, det gör debatten svårare men stadsbyggandet bättre. o L A R S M A RCU S Ä R PRO FE S S O R O CH M E TA B E RG H AU S E R P O NT U N IVE R S ITE T S LE K TO R I S TA D S BYG G N A D PÅ CH A LM E R S A R K ITE K TU R. TI LL SA M M A N S BYG G E R D E U PP E N FO R S K A RG RU PP M E D N A M N E T S PATI A L M O R PH O LO GY G RO U P. FO KU S LI G G E R PÅ H U R S TA D E N S FO R M O CH RU M S LI GA S TRU K TU R I NVE R K A R PÅ VA R DAG LI GT B E TE E N D E M E N ÄVE N ÖVE RG R I PA N D E U R BA N A PRO CE S S E R.

R EFER EN SER Berghauser Pont, M. and Haupt, P., 2010. Spacematrix. Space, Density and Urban Form. Rotterdam: NAi Publishers.

Berghauser Pont, M. and Haupt P., 2004. Spacemate: The Spatial Logic of Urban Density. Delft: DUP Science.

Fernandez Per, A., and J. Mozas, 2004. Densidad/Density. Vitoria-Gasteiz: a+t ediciones.

Newman, P., Kenworthy, J., 1989. Cities and Automobile Dependence: An International Sourcebook, Gower, Aldershot, UK. Newman, P. and Kenworthy J. 1999. Sustainability and Cities: Overcoming Automobile Dependence. Chicago: University of Chicago Press.

Rådberg, J., 1988, Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875–1975.

Byggforskningsrådet, rapport 1988:11, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm.

Ståhle, A., 2008. Compact Sprawl: Exploring Public Open Space and Contradictions in Urban Density, doktorsavhandling, TRITA-ARK 2008:6, KTH Arkitekturskolan, Stockholm.

Ståhle, A., 2005, Mer park i tätare stad – Teoretiska och empiriska undersökningar av stadsplaneringens mått på friytetillgång, licentiatavhandling, Trita-Ark 2005:2, KTH Arkitekturskolan, Stockholm.

81 3/15 · ARKITEKTUR

AFF

Höger.Bröderna Martin och Sven Fröhlich driver AFF Architekten tillsammans efter examen på Bauhausuniversitetet.

I L LU S T R AT I O N K A J S A E L D S T E N

SCEN

MARK ISITT

De utbildades i Östberlins modernistiska plattenbau-ideal. I dag ser de sig som en del av en medeltida hantverkskultur.

82 ARKITEKTUR · 3/15

Kamrat generalsekreterare Erich Honecker kommer in tidigt på kontoret. Han öppnar fönstret, ser solen och säger: ”God morgon, kära sol”. Solen svarar: ”God morgon käre Erich”. Vid lunchtid hälsar Erich solen med: ”God dag kära sol”. Solen svarar: ”God dag, käre Erich”. Och på kvällen hälsar Honecher på solen igen: ”God kväll, kära sol”. Men solen tiger. Så han hälsar igen: ”God kväll, kära sol. Vad står på?” Och solen svarar, ”Kyss mig i röven! Nu är jag i väst!”

Skämtet berättas i filmen De andras liv. I Stasis klinikgröna personalmatsal, vid ett bord med unga fänrikar, intill ett annat bord där det råkar sitta en överstelöjtnant som hör hela historien och hotar att anmäla fänriken för uppvigling, ”Du hånade vårt parti!” En scen som spelades in bara ett par hundra meter härifrån. I Lichtenberg. En stadsdel som i dag framstår som ett monument över kommunistiska stadsplaneringsideal; kring Stasis forna högkvarter står snörräta rader av grötgråa prefabhus – så kallade plattenbau.

Filmens övriga scener, det stora flertalet, spelades in här. ”Eller”, rättar sig Martin Fröhlich, ”inte just precis här. Men på gatan här utanför och i huset mittemot. Det var där dramatikern och skådespelerskan bodde och Stasiagenten övervakade dem från vår vind.”

Martin och Sven Fröhlich driver AFF architekten. Bröderna startade kontoret 2000 efter examen från Bauhausuniversitetet i Weimar och precis som Gropius, Ittens och Klee ser de sig som ett kollektiv – alla tolv anställda är lika involverade – och som en del av en medeltida hantverkskultur. Deras byggnader är inga svävande high-tech-foster i krumbuktande former utan tunga, traditionella, taktila. På frågan

vad som intresserar dem mest, slutresultat eller process, kommer svaret blixtsnabbt: ”Byggnader är en kreativ upptäcktsresa. Det ska synas.”

Första frågan, var är vi?

MARTIN: I ett gammalt bibliotek i forna Östberlin. Förr stod det ”Volksbücher” över entrén. Det ser du i De andras liv. Filmteamet återställde fasaden så som den såg ut innan murens fall.

Bokhyllorna är original, de har vi behållit. Ekbordet har vi byggt själva och läderfåtöljerna hittade vi på loppis, vi tyckte de passade den här konservativa inramningen.

Vilka vackra intarsior över bokhyllorna!

MARTIN: Ja. De föreställer sjörövarskepp, ökenlandskap, fotbollsspelare … Detta var barnavdelningen. Kolla inskriptionen där, ”Liebt das buch. Die Quelle des wissens.” (Älska boken. Kunskapens källa.)

Jag promenerade hit via Karl Marx Allé. Gatans skala är ju förfärlig, men där finns några fantastiska byggnader. Haus des Lehrers, till exempel, vem har ritat den?

83 3/15 路 ARKITEKTUR

*A F F A R C H I T E K T E N

84 ARKITEKTUR 路 3/15

Vänster. Ny golvbeläggning och dopfunt i den historiska St Petri Pauli-katedralen i LutherstadtEisleben.

F O T O H A N S- C H R I S T I A N S C H I N K

Nedan. Golvplan över katedralen. Betongens spårade mönster antyder krusningar på en vattenyta, som strålar ut från dopfunkten. Skala 1:500.

MARTIN: Hermann Henselmann. Under hans modernistiska

SVEN: Det var det de där bostadshusen saknade – historia.

period.

MARTIN: De var en utopi.

SVEN: Henselmann var lärare på Bauhaus …

MARTIN: Han ritade flera av de där stalinistiska bostadshusen också. Idén med Karl Marx Allé var ju att ge partimedlemmarna lägenheter av rent kunglig klass. Henselmanns fru flyttade dit när hon blev gammal och hon sade att det var den bästa gatan i världen för där kunde man gå hand i hand med åtta barn i bredd.

När bestämde ni er för att bli arkitekter?

MARTIN: Från början tänkte jag bli läkare som mamma och pappa. Men så besökte vi Bauhaus och det var ju fascinerande med alla dessa unga, skapande människor. Atmosfären var fantastisk.

Lite som Fame, du vet, folk dansade på borden, typ. Den känslan.

Berätta om er själva. Är ni födda i Berlin?

SVEN: Nej, vi är födda i Magdeburg, 150 kilometer väster om Berlin. Och vi studerade vid Bauhausuniversitetet i Weimar. Där bodde vi 15 år.

MARTIN: Nästan 15 år. Först studerade jag. Sedan Sven. Sedan öppnade vi kontor där. Vi föddes här (visar en bild på sin laptop av ett vidsträckt plattenbau-område).

SVEN: Vi växte upp där (pekar), på fjärde våningen.

MARTIN: Vi är barn av Le Corbusier. Av modernismen. När vi växte upp, jag föddes 1968 och Sven 1971, var detta ett ideal.

Varje hus var tio våningar högt men vi kände de flesta som bodde där. I källaren fanns en samlingslokal där man träffades ett par gånger i veckan, man påtade ute på allmänningen i trädgårdarna, kommunicerade med kompisarna via ficklampor i fönstren. Där fanns flera skolor och dagis. Förändringen kom när muren föll, då flyttade många därifrån.

SVEN: Innan dess var det väl fungerande.

MARTIN: Detta är vår barndom. Och den påverkar oss starkt. Vi brukar säga att en del av arkitekturutbildningen är allt det man upplevde som liten, som ens föräldrar gjorde med en.

Vad är fördelarna med att jobba med sin bror?

MARTIN: Man kan kämpa väldigt hårt för sin idé, skrika och slåss, man förblir ju ändå bröder. Skulle det varit någon annan kanske man gått skilda vägar. Många av de som jobbar här har också läst i Weimar, de tänker lite på samma sätt som vi.

Weimar är en liten stad och skolan är liten och man är tillsammans dag som natt, gör projekt ihop hela tiden. Man blir till en stor familj.

På vilket sätt påverkar er barndom er arkitektur?

MARTIN: Vi klassar oss inte som modernister, men vi har lärt oss att våga vara nyskapande. Det här bostadsområdet var ju något helt nytt. Samtidigt spenderade vi mycket tid hos våra mor- och farföräldrar och de bodde i två väldigt traditionella landsbyar. Där lärde vi oss hur bönder tänker, man tager vad man haver, använder allt två gånger.

SVEN: Så vi är splittrade (skrattar).

MARTIN: I varje projekt försöker vi förena de här ytterligheterna. Tänka nytt samtidigt som vi relaterar till platsen, dess kultur och historia.

Utbildar skolan en viss typ av arkitekter?

MARTIN: De som gjorde Kino Internationals underbart expressiva fasad, som ligger härintill, var lärare på skolan. 50 procent var progressiva, hade fantastiska idéer, → Vi fick skriva under ett kontrakt var stora esteter.

Men 50 procent där vi försäkrade att vi var politiskt tillsatta. De försökte efter fullgjord studietid skulle vi bli av med. När jag började 1989, rita plattenbau-komplex. samma år som muren föll, demonstrerade vi, tillsatte kommittéer, höll vilda möten. Det var det nästan som Paris 1968. Och vi lyckades. När Sven började fem år senare var de politiska lärarna borta.

På vilket sätt var de politiska?

MARTIN: De försökte kontrollera vad vi gjorde. Allt var organiserat. Vi fick skriva under ett kontrakt där vi försäkrade att vi efter fullgjord studietid skulle rita plattenbaukomplex. Sådana saker.

SVEN: De försökte styra ens liv.

MARTIN: Vi fick inte resa …

85 3/15 · ARKITEKTUR

*A F F A R C H I T E K T E N

Nedan. Stugan i betong ägs av kontoret, och är delvis en avgjutning av en tidigare byggnad på platsen.

F O T O H A N S- C H R I S T I A N S C H I N K

Jag menar arkitektoniskt.

MARTIN: Det fanns inga konstnärliga ambitioner. Ibland, i offentliga byggnader, som operor eller biografer, tilläts man experimentera, men annars var det plattenbau som gällde. Fram till 1989 skulle allt du ritade kunna byggas med prefabricerade element, det var regeln. Man till och med ”restaurerade” historiska stadsdelar med prefabelement. Fast för det mesta renoverades inte alls förstås, man lät det bara stå och förfalla. Allt var original …

SVEN: Lite som i Italien. Fast → Vi byggde en gjutform runt det här rörde det sig gamla huset och hällde på betong. om modernism, inte klassicism (skrattar).

Allt är byggt i betong. Till och MARTIN: Sedan sade Lenin adjö med dörren. och då tog det här över (han visar en bild på Potsdamer Platz). De här postmoderna ”vykorten”. Hans Kollhoff byggde en typisk Chicagoskrapa och Helmut Jahn krönte sitt Sony-komplex med ett tak som såg ut som Fujiberget. Detta blev vår nya identitet (suckar).

86 Och samtidigt grep man sig an alla 1960- och ARKITEKTUR · 3/15

70-talsbyggnaderna, tilläggsisolerade, slet ut inredningarna, satte in nya fönster och dörrar, toaletter, belysning …

SVEN: Under den här perioden …

MARTIN: … rotade vi i containrar. Vi samlade på oss allt möjligt.

Vi har en stor samling som vi reproducerat i olika projekt.

SVEN: Små, avsomnade industriföretag hjälpte oss.

MARTIN: Vi har haft en utställning där vi ställde ut en del av sakerna.

Hur visste ni var ni skulle leta?

MARTIN: Vi fick tips från vänner. En var fotografen Hans-Christian Schink som länge tagit bilder på förfallna industrimiljöer.

Han fotograferar alla våra projekt nu.

Varför samlar ni?

MARTIN: Bra fråga. Kanske för att ge sakerna ett nytt hem. Som i Toy Story. Men vi lär oss också mycket, genom att studera hur man byggde förr, hur grejerna fungerar. Det är low-tech snarare än high-tech.

Skulle ni beskriva er arkitektur som low-tech?

MARTIN: Både ja och nej. Vi är galna i datorspel. Och vi ritar ju ingenting för hand längre, allt görs i datorn. Men vi bygger myckwet modeller. Vi vill ha byggnaden i handen, väga den, känna om den är varm eller kall.

Nederst. Interiören präglas av de inverterade avtrycken av dörrar och fönster som framträder ur betongen.

F O T O H A N S- C H R I S T I A N S C H I N K

SVEN: Och Modeller är lättare att förstå för en kund.

MARTIN: Jag skulle säga att gemensamt för alla våra projekt är sättet vi närmar oss uppdraget. Sättet vi resonerar.

Hur då?

MARTIN: (gravallvarlig) Det kan jag inte avslöja.

SVEN: Det är vår hemlighet.

MARTIN: (skrattar) Nej, allvarligt. En sak vi alltid frågar oss är vad projektets identitet ska vara och vad platsens identitet är och vad som är syftet med projektet.

Men det gör väl alla arkitekter?

MARTIN: Visst, många jobbar som vi. Men många gör det inte.

Många vill att deras byggnader ska ”sväva”. Numera ska ju alla byggnader ”sväva”. Men vi lockas inte av sådana gester. Skulle vi bygga i Sverige skulle vi ta reda på allt vi kan om svensk kultur och historia.

MARTIN: När vi var i Bergen nyligen och gav en föreläsning kom vi tillbaka med torkad fisk. Det var det absolut mest intressanta vi hittade. Den där fisken som en gång i tiden var hela områdets guld.

SVEN: När jag träffar gamla kursare pratar de alltid om arkitektur, men det gör aldrig vi. Träffar vi en kund pratar vi om film eller vad kunden har för bil och varför han gillar den.

Sådana saker. Vanliga saker.

87 3/15 · ARKITEKTUR

*A F F A R C H I T E K T E N

Nedan. Det medeltida slottet Frudenstein i Freiburg har nyligen konverterats till museum för mineraler och gruvbrytning.

Gör ni det för att göra det enkelt för kunden?

SVEN: Nej, för att vi är sådana. Arkitektur är inget konstigt. Det är ett hantverk, en bruksvara.

MARTIN: Vår utgångspunkt är alltid det befintliga. Platsens identitet. Vi vill addera till den med omsorg. Ett exempel är den här (visar en knallgul skiljevägg i veckad, perforerad plåt). Vi ritade den till ett medeltida slott i Freiberg. Slottet skulle konverteras till ett museum för mineraler och skiljeväggen är en blandning av tre saker: en iögonfallande port till utställningen, en gardin som gör att du kan skönja rummet bakom, en symbol för regionen med sina korslagda gruvhammare. Den berättar en hel saga.

SVEN: Kombinerar historiskt och modernt. Adderar utan att förvanska.

Storytelling inom arkitekturen kan lätt bli banalt.

MARTIN: Jo, jag vet. Men vi handskas med informationen på ett lite subtilare sätt än man gör i, säg, Las Vegas.

SVEN: Som i stugan på berget. Ett annat exempel på berättande.

MARTIN: Vårt utan konkurrens mest publicerade projekt.

88 ARKITEKTUR · 3/15

Nedan. Den gula skiljeväggen i metall med mönster av korslagda gruvhammare.

Nederst. Gårdsplanen har fått en ny entrépaviljong och markbeläggning.

Höger. Arkitektens egen bostad; uppfört som en byggemenskap i ett före detta industriområde.

F O T O N H A N S- C H R I S T I A N S C H I N K

Varför tror ni det blivit så omskrivet?

MARTIN: (Visar en bild på stugan på datorn.) För att små projekt är lättare för er journalister att skriva om. Stugan är som en novell.

Eller en dikt. En haikudikt. Slottet är mer som en roman.

Berätta om stugan.

MARTIN: Den ligger tre timmar härifrån, på gränsen till Tjeckien, på det som var Östtysklands högsta berg. Vi brukade åka skidor där som barn och för några år sedan köpte vi en stuga där.

Reglerna i Tyskland säger att du inte får lov att riva och bygga nytt i ett naturområde. Däremot får du restaurera. Och gör du det har du möjlighet att bygga till med 10 procent. Är det en avgjutning av den gamla stugan man kan se interiört?

MARTIN: Vi byggde en gjutform runt det gamla huset och hällde på betong. Som en referens till Rachel Whiteread.

SVEN: Allt är byggt i betong.

MARTIN: Till och med dörren.

SVEN: Och här finns ingen isolering …

MARTIN: … för isolering kostar ju pengar. Man kan se stugan som en reaktion på all bekvämlighet. Du åker från din lägenhet i stan, från 24 plusgrader till 10 minusgrader. Välgörande.

SVEN: Vi åker ofta hit med kontoret, vi äger den alla tillsammans. Vi samlas och lagar mat, någon hugger ved.

MARTIN: Vi lagar mycket mat tillsammans. Även här hemma på kontoret.

SVEN: Det finns en bok från Detail som heter What Architects Cook Up. MARTIN: Den undersöker sambandet mellan arkitektur och mat och man fick skicka in sitt favoritrecept och vårt vann!

Förstapriset var att laga mat med en Guide Michelin-kock. Lite av en dröm egentligen, men det var helt hemskt, han var som en general, skrek åt oss hela tiden. Det är inte så vi brukar laga mat tillsammans. Någon skär lök, någon potatis, vi smakar av, behöver vi mer salt? Det är ett samarbete.

SVEN: Det var också därför vi valde namnet AFF. Vad står förkortningen för? Architekturfirma Fröhlich?

MARTIN: Det skulle man kunna tro. Men det kan lika gärna stå för Architektur, Fußball, Frauen.

SVEN: Eller Architecture For Fish.

Va? MARTIN: (skrattar) Det viktigaste villkoret för ett hus är ju

att hålla vattnet utanför, eller hur? Det är det vi utbildar oss att göra. Men vad gör du om din kund är en fisk?

SVEN: Då har du helt fel utbildning …

MARTIN: (skrattar) Det är ett gammalt skämt från vår utbildningstid.

Vem av er gör vad på kontoret?

MARTIN: Under ritprocessen är vi alla delaktiga. Sedan, när bygget påbörjas, då inleder vi ett nära samarbete med byggarna.

En från oss och en från dem är i nästan daglig kontakt. Vi gillar ju byggskedet. Hantverket. Verktygen. Jag utbildade mig ursprungligen till murare.

Hur ser era arbetstider ut?

MARTIN: Vi börjar klockan nio och slutar vid sju, åtta, kanske nio eller tio beroende på vad vi har på gång. Men har du barn går du vid fyra. Sven har två och jag har fyra.

Går ni hand i hand på Karl Marx Allé?

MARTIN: (skratt) Vi bodde faktiskt där under fem år. Det var därför vi öppnade kontoret här.

Var bor ni i dag?

SVEN: En kvart härifrån. Det heter Rummelsburger Bucht.

MARTIN: Det är ett gammalt industriområde. Vi flyttade dit förra året. Köpte mark med några vänner i en så kallad bygggemenskap. 1 500 kvadratmeter. Husen är fem gånger tio meter och fyra våningar höga, 150 kvadratmeter totalt. Vi ritade allt.

SVEN: Vi har aldrig haft en så bra kund (skratt).

MARTIN: Min fru är också arkitekt. Just nu är jag gästlärare på tekniska högskolan i Lausanne och hon hjälper mig där.

Då undervisar du i Sanaas Rolex Learning Center?

MARTIN: Ja. Visste du, att vid sidan av det olympiska museet är Sanaabyggnaden Lausannes mest välbesökta turistattraktion.

SVEN: Även min fru är arkitekt. Hon jobbar här på kontoret.

Hur går det då, att jobba med sin respektive?

SVEN: Jag jobbar ju med min bror, då borde jag väl klara av att jobba med min fru. o M A R K I S IT T Ä R J O U R N A LI S T O CH A R K ITE K TU R K R ITI K E R PÅ G ÖTE B O RG SP O S TE N

89 3/15 · ARKITEKTUR

uttryck atsen use av t inflä-

24 villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur

k utt av ga fall emål. oler ffentlig den gårdh har seum.

Efterlängtad!

SVENSKA VILLOR

tidshus

978-91-86050-87-0

9186 050870

Svenska villor 24 villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur

I boken Svenska villor presenteras 24 villor och fritidshus.

De flesta av dem har varit publicerade i tidskriften Arkitektur under åren 2010–14.

Ett genomgående tema från denna period är att husen

24 nya villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur

Villa Palmgren

Det putsade huset med träluckor och fönsterpartier i obehandlad teak står högt på tomten där det är utsikt över sjön Drevviken.

Landskapet är ritat av Johan Paju.

John Pawson Foto: Åke E:son Lindman

har en autonom ställning gentemot det omgivande landskapet och byggnadsordningen på platsen. Samtidigt som de upprättar en dialog med omgivningen. Det går att tala om ett givande och ett tagande. Ofta finns det igenkännande drag, som en liknande skala, men på andra punkter avviker de från det givna, som till exempel när det gäller fasadmaterial.

Det här är den tredje boken om arkitektritade villor och

42

Svenska villor

43

fritidshus som Arkitektur Förlag ger ut. De två tidigare böckerna har hetat Arkitekternas villor. De täcker in åren 1999–2007 i del 1 och 2007–2010 i del 2.

FAKTA: Utgivning januari 2015, mjuka pärmar, 218 * 297 mm, 176 sidor, ISBN 978 91 86050 87 0. Pris: SEK 395 inkl frakt inom Norden.

Motsatt sida: Det tektoniska har varit viktigt för General Architecture. Till den gamla ladans stockar har de fogat ett band av en modern träregelkonstruktion.

En stor del av inredningen är i ek.

Väggarna är täckta med plywood som mestadels är vitmålad. I köket saknas el och rinnande vatten. Vedspisen värmer upp huset.

Beställ boken direkt från förlaget: Mejl: order@arkitektur.se Telefon: +46 8 702 78 57

78

Svenska villor

Fritidshus Arboga

79

s

SEKTION

s92

s96

s98

Six walls house Saltsjö-Boo, Nacka Arrhov Frick Arkitektkontor #taklanternin #tallbarr #eldstad #byggekonomi

Sommarhus Akenine Beddinge strand Johan Sundberg Arkitektur #strandtomt #betongbalkar #soffhäng #trädäck

Paviljong Best Western Hotel Baltic Sundsvall The Common Office #aluminiumplåt #drapering #ny-postmodernism #glaslåda

91 3/15· ARKITEKTUR

Höger. Byggnaden öppnar sig mot vattnet med stora skjutbara glaspartier på båda våningsplanen.

Nedan till vänster. Husets placeringen högt upp på tomten dramatiserar den sluttande tallskogen och kontakten med vattnet.

Nedan till höger. Kvällssolen över sjön kommer in i sovrummet på övre plan.

SAMTLIGA FOTON MIK AEL OL SSON

Fungerande enkelhet En efter en rivs de brunpanelade sportstugorna ute på Kummelnäs för att ge plats åt mer permanenta bosättningar. Kanske är det här en väsentligt annorlunda plats om tio år, men än så länge är det ljudet av hackspettar, susande tallkronor och knastret av grus på de oasfalterade vägarna som fyller omgivningen.

Det var här beställarna ville bo, och på sätt och vis var huset bara en nödvändig konsekvens av denna önskan. Att det blev som det blev berodde också just på tomten; eftersom tomter med egna badklippor och tallar inte är gratis fick arkitekten trolla med knäna för att få ihop byggekonomin. Och det gick ju bra.

Entrén är stram och sluten. Bara en enkel dörröppning i det sparsmakade klippblocket till hus. Därinnanför ligger bottenvåningens platsgjutna betonggolv utlagt som en slät klipphäll, och leder vidare ut mot den sluttningen ned till vattnet.

Det här är inte detaljernas projekt. Inte heller huset för den som tänker sig villalivet som en tillvaro av fi xande, skapande, skrapande och målande, där görandet är en del av avkopplingen. Här är det inte så. Allt är färdigt. Huset vilar i ett självklart lugn, där det omsorgsfulla sättet att handskas med material och dagsljus

92 ARKITEKTUR · 3/15

har befriat ägarna från att behöva ägna sig åt tidskrävande inredningsprojekt. Rummen har landat på rätt plats i relation både till varandra och till platsen, och är i sig själva så vilsamma och enkla att de inte ropar efter något ytterligare.

I väster ligger det stora höga rummet med eldstaden som en ankarpunkt i huset. Över väggarna flödar dagsljuset in och tar fram skiftningarna i den stålglättade putsen. I mitten leder trappan mellan våningsplanen vidare upp till taket, där den avslutas i ett bländande vitt ljus under den opaka taklanterninen innanför dörren till takterrassen. Ett rum helt av ljus. Det är något intressant med dessa genomföringar i taket – skorstenen och ljusbrunnen – och hur de sätter byggnaden i sådan direkt kontakt med elementen. Eld och luft. Till det kommer baden.

Ett på varje våning, generöst tilltagna, för att kunna betrakta sjöutsikten omgiven av vatten.

Byggsättet är reducerat: samtliga väggar är utförda i murstensblock med samma putsning in- och utvändigt på ett platsgjutet bjälklag.

Det fungerade bra med geometrin, och byggarens kunskaper, vilket var det effektivaste sättet att hålla nere kostnaden. Det avskalade och exakta ger byggnaden ett drag av exklu- »

SITUATIONSPL AN 1:2 000 SWH - SITUATIONSPLAN - SKALA 1:500.

FAK TA

Six Walls House, Nacka.

Adress: Saltsjö-Boo, Nacka. Arkitekt: Arrhov Frick Arkitektkontor genom Johan Arrhov (ansvarig). Entreprenadform: Delad utförandeentreprenad. Bruttoarea: 245 kvm. Byggnadsår: 2014.

AFDFDFDF

93 3/15 路 ARKITEKTUR

94 ARKITEKTUR 路 3/15

X BCBCB

Vänster. Vardagsrummet med sin dubbla takhöjd, eldstad och slipade betonggolv utgör husets samlande rum. Det invändiga fönstret mot sovrummet ovanför sätter det i kontakt med resten av huset.

Höger. Entrén utgör en smal slits mellan murstensväggarna och leder fram mot spiraltrappan till övervåning och takterrass.

Nedan. Husets badkar är placerat i det övre badrummet med fri utsikt mot skogsbryn och vatten.

A

B

ÖVRE PL AN 1:300

A

B

SEKTION AA ENTRÉPL AN 1:300

SEKTION AA SEKTION A–A 1:300

SEKTION BB

SEKTION B – B 1:300

sivitet, trots att det i själva verket var relativt billigt att bygga.

SEKTIONER - SKALA Mot norr radar klädkammare, tvättstugor och 1:200. förvaring upp sig, och upptar så mycket som en femtedel av den totala boytan. Ett ovanligt men genialiskt drag, där de rum som verkligen är SEKTION BB tänkta att levas i kan hållas fria från smutstvätt, kläder och prylar. Det är så man får enkelheten att fungera. Placeringen av förvaringsytorna förstärker också upplevelsen av norrväggen som en tjock, skyddande mur mot omvärlden.

SEKTIONER - SKALA 1:200.

Allt är tekniskt och exakt. Men just när golvet på bottenvåningen göts, grep slumpen in med en vindpust som spelade ned tallbarr ur trädkronorna i den våta betongen. Dessa oavsiktliga fossiler ligger nu ingjutna i kök och vardagsrum för all framtid. En vacker detalj, och en subtil bild av hur det levande, med all sin oförutsägbarhet, fått utrymme. Det är en känsla som präglar hela huset. o

Y LVA FR I D

6

95 3/15 · ARKITEKTUR

Nedan. Tomten ligger upphöjd på en vall som en gång i tiden utgjorde strandlinjen men som nu är övervuxen med skog. På sommaren är det ofta hett, på vintern kallt och blåsigt.

Nederst. Huskroppen har utförts med väggar av trä och glas. Baksidan mot skogen är lite mer sluten.

Höger överst. Byggnaden har placerats som ett stort trädäck som vilar på tre längsgående betongbalkar.

Höger nederst. Fasaden är klädd med sibirisk lärkträpanel i olika behandlingar och kvalitet.

SAMTLIGA FOTON PEO OL SSON

Strand i behållare En vackrare tomt för ett fritidshus är svår att tänka sig. Villa Akenine ligger mitt på Skånes sydkust, mellan Ystad och Trelleborg.

Det enda som skiljer huset från havet är sandstranden, en remsa av vass och några tallar.

På stigen från havet sticker villan blygsamt upp bakom tallarna. Även om den inte skriver in sig i sadeltakstraditionen så tar den hänsyn till platsen – genom att till skillnad från många andra nya villor längs den här kusten vara ödmjuk och i ett plan.

Arkitekten Johan Sundberg talar om villan som en behållare för platsen. Mottot är en synlig enkelhet. Ett hus som landat lätt på platsen.

Villa Akenine har en prefabricerad trästomme som täckts med en stående panel i olika bredder. För att skona terrängen vilar huset på tre prefabricerade betongbalkar. Ett trädäck löper runt hela huset och fungerar som ett rum mellan huset och naturen.

Det som inte är trä eller betong är glas. Väl tilltagna glasytor från golv till tak. Inomhus för det tankarna till Halldor Gunnlögssons sommarhus norr om Köpenhamn (1959), banbrytande i den nordiska funkistraditionen.

Huset får naturen att kännas ytterst närvarande. Tack vare den glasade framsidan

PL AN 1:300

96 ARKITEKTUR · 3/15

sitter man och äter vid stranden, sover vid stranden, soffhänger vid stranden. Alla rum har egen utgång till trädäcket, även de två små barnrummen.

Baksidan är den del av huset jag sist lägger märke till. Det nya husets trädäck trappar där ned mot en äldre klassisk liten stuga med gul panel, familjens tidigare sommarhus. Till stugan hörde en luftig trädgård med fri sikt mot träd och hav. Den fria sikten är nu nästan borta, förutom vid glaspartierna.

Kontrasten mellan de två husen berättar om hur tid och värderingar förändras. Känslan av en blygsam villa vid havet får sig en liten törn. o J U LI A S VE N S S O N

FAK TA

Sommarhus Akenine, Beddinge strand Adress: Beddinge strand. Arkitekt: Johan Sundberg Arkitektur genom Johan Sundberg (ansvarig). Medverkande: Daniel Gerse, Max Germundsson. Konstruktör: Ramböll, Anders Sandgren. Byggmästare: SAWI Byggnads AB i Trelleborg, Bengt Hansson. Inredningssnickeri: Malmö kök & inredning, Andreas. Bruttoarea: 105 kvm + 145 kvm (trädäcket). Byggnadsår: 2014.

SITUATIONSPL AN 1:2 500

AFDFDFDF

97 3/15 路 ARKITEKTUR

98 ARKITEKTUR 路 3/15

Vänster. Paviljongen av glas har fått en ”drapering” av perforerade aluminiumplåtar, vilket ger ett nästan textilt uttryck.

PAV I L J O N G S U N D S VA L L

Nederst. Fasaden är av 4 mm hålperforerad aluminiumplåt.

Höger. Paviljongen innehåller ny hotellentré, bar och restaurang.

SAMTLIGA FOTON MIK AEL OL SSON

Upptäckt skönhet på väggbänken i skinn, vid de gyllene borden och ser staden genom det vita rastet som utgör aluminiumbaldakinen. Och man önskar en annan plats utanför. Man vill inte sitta här och stirra in i en stor transformatorstation klädd i dansk sjösten från 1970-talet eller stirra på bilar som laddar sina batterier på en grön station för elbilar.

Man vill se flanörer i långa klänningar och parasoller, herrar i hatt. Paviljongens form fångar på något sätt upp känslan i den sekelskiftesstad, stenstaden, som är Sundsvalls starkaste berättelse, även om staden själv tycks vilja något annat med sitt externa köpcentrum och sina gallerior som vänder gatorna ryggen.

Den klär på en del av staden, som var vacker en gång, och gör den på så sätt vacker igen.

Och när dimman plötsligt driver ned mellan de höga bergen och suddar ut allt som är i närheten kan man nästan ana framtiden. Ett Sundsvall som hittar tillbaka till sin historia. o

E4

DA N H A LLE M A R SJÖ

G AT

AN

AN G AT AND

Adress: Sjögatan 5, Sundsvall. Arkitekt: The Common Office genom Henrik Lundén, Joacim Bengtsson. Entreprenadform: Totalentreprenad. Entreprenör: Picea Bygg AB. Byggherre: Best Western Hotel Baltic. Bruttoarea: 80 kvm. Byggkostnad: 3,8 mkr. Byggnadsår: 2014 (1886).

STR

Paviljong Best Western Hotel Baltic, Sundsvall

ATA N

FAK TA T U L LG

The Common Office svarar på en plats som är tung med ett tillägg som är så lätt att det fladdrar. Det är befriande. Som om postmodernismen kommit tillbaka, men med humor och enkelhet.

Hotell Baltic i Sundsvall ligger i ett sekelskifteshus som utgör en del av stenstadens front mot norr. En front som sedan länge varit en sorglig baksida i en på många sätt fantastisk stad. Parkeringsplatser och inte minst den tungt trafikerade E4an alldeles intill. En plats att undvika. Den tunga stenstaden, mitt i den tunga trafiken. Att landa en paviljong som för tankarna till bröllopssläp här är förvånande.

Men kanske också smart eftersom det är en plats i förändring. En vink om framtiden.

Sedan några månader bär den nya – också eleganta – Sundsvallsbron stora delar av trafiken förbi stadskärnan. Det är en märklig sak att komma till Sundsvall efter det att trafiken försvunnit. Man promenerar längs E4an och hör fågelkvitter. Enstaka långtradare passerar fortfarande, men i stort är det en helt ny, relativ tystnad. Det är i denna tystnad som The Common Office paviljong hör hemma.

Arkitekterna talar om att anknyta till den dekorationstradition som finns i stenstaden, dess stilblandingar, men också dess rikedom av ny-stilar. Nyklassicism, nyrenässans.

Kanske är det här ny-postmodernism?

Man kliver in i paviljongen, går på den blommönstrade heltäckningsmattan och sätter sig

SITUATIONSPL AN 1:2 500 SITUATIONSPLAN 1:1000

ENTRÉ

PL AN 1:400

PLAN 1:300

99 3/15 · ARKITEKTUR

ISA Refe re Lä MA nsb s m TB il er AR d frå på i G n ö PA R O t eb org C. SE .

SP

Har du tröttnat på vita undertak?

INNOVATIVT & BRANDSÄKERT Paroc har tagit fram ett nytt koncept inom akustik för innertak där det är möjligt att själv bestämma design och färg. Grunden är PARAFON Palett som kan tillverkas i valfri kulör och storlek. Arkitekten Johan Olsson, tillsammans med kollegorna på Bornstein Lyckefors, står bakom idén till konceptet och tack vare att akustikplattorna har olika nivåer optimeras ljudbilden i lokalen.

Brandsäkerheten får du på köpet.

PAROC Akustik & Interiör är en av Nordens ledande producenter av undertakslösningar.

Produkterna i vårt PARAFON ®-sortiment har mycket bra egenskaper både vad gäller ljudabsorption och brandsäkerhet. Våra produkter är närproducerade, vilket innebär en mängd fördelar när det gäller logistik, service och miljö. För mer information: PAROC.SE

k

Nedan. MOCA i Cleveland av Farshid Moussavi, en av arkitekterna som porträtteras i filmen Making Space.

F O T O D E A N K AU F M A N /C O U R T E S Y M O C A CLEVEL AND

KULTUR

Julia Svensson väljer tre: KRÖ NIK A

Hus av alla kön Att arkitekturen fortfarande är märkligt mansdominerad handlar delvis om att få arkitekter har riktigt stora genombrott före 50 års ålder. Möjligheten för kvinnor att på bred front söka sig till arkitektyrket börjar synas först nu.

Den nya dokumentärfilmen Making Space. Five women changing the face of architecture, av Ulan Guilfoyle, tar fasta på detta. Det kan förvisso diskuteras om man ska närma sig ämnet kvinnliga arkitekter genom att betona att kvinnors arkitektur bidrar med något särskilt ”kvinnligt”, vilket uttrycks på ett par ställen i filmen. För intervjuerna med de fem arkitekterna berättar något annat. Farshid Moussavi betonar hur lusten att experimentera, till exempel i Clevelands museum för samtidskonst (2012), är större än viljan att framhäva sin egen eller sitt kontors speciella stil.

Marianne McKenna har tillfogat en ny struktur till Torontos musikkonservatorium och Kathryn Gustafson har skapat ett levande parklandskap som monument över prinsessan Diana.

Annabelle Selldorf startade, precis som Odile Decq, egen firma direkt efter utbildningen – och har därifrån stegvis arbetat sig mot allt mer prestigefyllda projekt.

Just för att arkitekturen har så långt till jämställdhet är kvinnoperspektivet faktiskt relevant. När arkitekterna talar om sin arkitektur är de ju inte först och främst kvinnor, utan människor och hängivna arkitekter.

Det är givande att höra vilka hinder just dessa arkitekter möter på grund av sitt kön. Att ständigt vara i minoritet är en utmaning. Likaså att det, med franska Odile Decqs ord, ”alltid är en man som håller i pengarna i byggprojekten” och att män ofta lyssnar och litar mer på andra män.

Gemensamt för filmens fem arkitekter är snarast att de valt sitt yrke framför mycket annat. Det har inte alltid accepterats. Men det gör Making Space till en hoppingivande film – om att arkitektur framöver i större utsträckning kommer att skapas av människor av alla kön. o

J U LI A S VE N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R

Bok. Nyutkomna Local Architecture. Building Place, Craft and Community av Brian MacKay-Lyons ringar in en av vår tids viktigaste arkitekturrörelser – det lokala. Med texter av bland andra Kenneth Frampton.

Utställning. Endangered Architecture – The Work of Bernt Nyberg heter vårens utställning på Skissernas Museum i Lund. Den bygger på den amerikanske arkitekten Matthew Halls forskningsprojekt kring Nyberg. (läs även hans artikel om ombyggnaden av Nybergs landsarkiv i Lund, i Arkitektur nr 6/2014). Bernt Nyberg var verksam i Lund, en stad som aldrig uppskattat sitt arv från den berömde modernisten. T o m 7/6.

Film. Håll ögonen öppna, under 2015 släpps Catherine di Napolis och Jonathan Parkers nya dramakomedi The Architect, där Eric McCormack och Parker Posey spelar ett par som anlitar en excentrisk arkitekt som, visar det sig, är mer intresserad av att rita sin egen drömvilla än deras. o

101 3/15 · ARKITEKTUR

UTSTÄLLNING

UT VALT

Ylva Frid väljer tre:

Höger. I den svensk-danske skulptören Ingvar Cronhammars verk förstärks spelet mellan ljus, mörker, vatten och betong av kompositören Martin Halls musik.

Nedan. Utställningen är ett platsspecifikt verk i Köpenhamns gamla dricksvattenreservoar.

FOTO CHRISTINA C APE TILLO

I underjordiska salar Ingvar Cronhammar Utställning. A flower cascade. Naturfotografi i storformat av Mats Wilhelm ger en perfekt ursäkt för att besöka Orangeriet i Uppsala. 1700-talsarkitektur när den är som bäst, omgiven av storstilad barockträdgård. T o m 30/6.

Paketresa. Folkhemsturen är en resa i omodern buss genom framtiden som den såg ut förr i tiden. Kaffe i tevetermos och korvmacka ingår på denna rundtur i industristaden med dess avtryck av folkhemsbygget. Enl tidtabell.

Trädgård. Ett hav av narcisser, kejsarkronor och stäppliljor har bretts ut över Millesgården, Waldemarsudde och Rosendal. 50 000 nya blomsterlökar, i gestaltning av Ulf Nordfjell, lyfter tre Stockholmspärlor under våren. o

102 ARKITEKTUR · 3/15

– i samarbete med Martin Hall CISTERNENE, KÖPENHAMN T O M 29/11

En vattenspegel breder ut sig över golvet.

Från öppningar strax under taket faller vatten och formas till pelare, med en dramatisk ljussättning. Och besökaren går bokstavligen på vatten, på gallergångar som leder runt i rummet bland murade pelare, valv och droppstensformationer, så kallade stalaktiter.

Det är en intensiv och effektfull upplevelse som den svensk-danske skulptören Ingvar Cronhammar (f 1947) har skapat med få och enkla medel på Cisternerne: spelet mellan ljus och mörker, vatten och betong, mjukt och hårt, skuggor och reflektioner.

Och allt förstärks av kompositören Martin Halls vackra musik, som också höjer det sakrala anslaget.

Cisternerne är Köpenhamns gamla dricksvattenreservoar, belägen under Søndermarken, en romantisk landskapspark i Frederiksberg. Den var i bruk från mitten av 1800-talet fram till 1933, men tömdes på vatten först långt senare: 1981. Som utställningslokal började platsen användas i samband med att Köpenhamn var europeisk kulturhuvudstad på 1990-talet. Och med Cronhammars platsspecifika installation H är dessa underjordiska salar åter fulla med vatten. Cirkeln är sluten.

Multisensorisk. Så kan verket karakteriseras med ett begrepp hämtat från Juhani Pallasmaas arkitekturfenomenologi. Det är med andra ord inte enbart en visuell upplevelse, utan en kroppslig, som aktiverar flera sinnen: seendet, hörseln, känseln.

Och som verkligen känns. Också en längre tid efter att besöket i dessa mörka, fuktiga och råa miljöer är över.

Cronhammar föddes visserligen i Hässleholm, men lämnade tidigt Sverige och har fått sin utbildning och mestadels varit verksam i Danmark. Ofta har han arbetat i gränslandet mellan konst och arkitektur, och några av hans mest kända verk är ”Elia” i Herning och ”Red Fall” i Randers.

Men frågan är om han någonsin tidigare har uppnått samma kraft som här?

Ingvar Cronhammars installation förstärker rummets särskilda kvaliteter samtidigt som rummet höjer konstverkets egenskaper på ett unikt sätt. En installation så kongenial med platsens kanske vi aldrig kommer att få uppleva igen. o M I K A E L A N D E R S S O N Ä R A R K ITE K TU R H I S TO R I K E R.

UTSTÄLLNING Närmast. Studie för Bloodflames, utställning på Hugo Gallery, New York 1947.

Längst bort. Design för Österrikiska teatersektionen under världsutställningen i Paris 1925.

F O T O © F R E D E R I C K A N D L I L L I A N K I E S L E R P R I VAT E F O U N D AT I O N , W I E N .

Nedan. Frederick Kiesler med katten Sing-Sing på Metabolism Chart, New York 1947.

FOTO BEN SCHNALL

Arkitekten som sprängde rum Frederick Kiesler: Visioner i arbete.

Med tillägg av Céline Condorelli och sex studentgrupper Tensta konsthall TILL 2 MAJ 2015

Fredrick Kiesler presenteras som en av de minst kända av de viktiga arkitekterna under förra seklet, även i programbladet för Tensta konsthall där han nu visas i en stor retrospektiv. Dock delas faktiskt sedan 1998 det prestigefyllda Kiesler Prize for Architecture and the Arts ut med en halv miljon kronor varje år till en arkitekt eller konstnär vars verk kan relateras till utveckling av ”correlated arts” – Kieslers omhuldade form av gränsöverskridande mellan traditionella discipliner som arkitektur och konst.

Arkitekten och konstnären Fredrick Kiesler ägnade hela sitt yrkesliv åt att formulera sprängningen av rummets förutbestämda former och begränsningar. Hans projekt hade titlar som City in Space, Horisontal

Skyscrape och Endless house. Kiesler presenteras nu ordentligt för första gången i Norden. Utställningens undertitel ”Visioner i arbete. Med tillägg av Céline Condorelli och sex studentgrupper” antyder att dessa workshops och tillägg handlar om just visioner och inte bara den byggda och ”användbara” arkitekturen.

Kiesler föddes 1890 i det ÖsterrikeUngerska kejsardömet och flyttade till Wien för att studera arkitektur, studier som inte avslutades utan avlöstes av konst- och grafikstudier på Konstakademin.

Surrealismen utvecklades i Zürich och Wien under denna tid, Kiesler processade sina arkitektoniska idéer i utställningar, scenografi och filmprojekt tillsammans med namn som Adolf Loos, känd redan då, Fernand Léger, Tristan Tzara och Man Ray. Efter den permanenta flytten till New York 1926 inledde han ett fördjupat samarbete med Marcel Duchamp, en av surrealistkonstens verkliga förgrundsgestalter, och arbetade vidare med teoribildning i utställningar och texter. Samt en och annan byggnad – många ouppförda men viktiga för det gränsöverskridande inflytandet på modernismens arkitekturteorier som växte fram i hans krets. 1937–43 arbetade Kiesler på arkitekturutbildningen på Columbiauniversitetet i New York – framför allt med sina korrelationsteorier.

1965 förverkligades efter sju års arbete Shrine of the Book i Jerusalem, en anläggning för att inhysa, forska kring och presentera Dödahavsrullarna som hittats i några grottor i Qumran på Västbanken 1947–56 under staten Israels konstituerande. Projektet var naturligtvis extremt symboliskt och prestigefyllt, och Kiesler var som icke-israelisk medborgare ifrågasatt som arkitekt. Här kunde han göra bruk av ett livs forskning av symbolism och korrelationsteorier.

När man kliver in i konsthallens strama ljushet får man inte minsta känsla av överskridande, än mindre sprängande av rummet i Kieslers anda. Ritningar och fotografier är prydligt uppsatta längs väggarna, inne i rummen är några replikor av Kieslers möbler, som stolar, bord, en bäddsoffa och det flyttbara hemmabiblioteket uppställda.

Ett seminarieutrymme i form av en rund scen.

→ Den lite svindlande känslan av att verken blir subjekt, som kräver att bli betraktade.

Här finns en modell i skala 1:3 av Kieslers banbrytande Surrealist Gallery för Peggy Guggenheim i New York 1942 – ett prima exempel på giftermålet mellan expositionen och den lite svindlande känslan av att det är verken som ställs ut som blir subjekt, som kräver att bli betraktade, i stället för betraktaren – som dock inte speglas av själva presentationen.

Till utställningen här hör alltså en samling tolkningar av konstnären Céline Condorelli med titlar som The Strategy of Everything, som går rakt in i hjärtat och verkligen bygger en bro till Kieslers värld.

Några skärmar visar arbeten av sex grupper av elever från bland annat arkitekturutbildningar i Stockholm, som bidrar till att fortsätta göra Kieslers viktiga verk och idéer kända för att berika arkitektur och konst framöver. o J O S E PH I N E A S K EGÅ R D

103 3/15 · ARKITEKTUR

UTSTÄLLNING

Earth Matters – när naturliga och kreativa krafter möts Artipelag konsthall T O M 3/5

Earth Matters på Artipelag är en hybridutställning mitt i tiden. Här visas konst, konsthantverk, slöjd, design, mode och fotografi med fokus på vår tids i särklass viktigaste problematik: naturen behöver inte människorna men människorna behöver naturen. Ett tema som curatorerna Lij Edelkoort och Philip Fiammano snabbt landade i, när de blev ombedda att skapa en utställning i harmoni med Johan Nyréns byggnad och de natursköna omgivningarna.

Att vår tids överkonsumtion utarmar planeten är en kollektiv skuld vi alla bär på.

Men att många inom den visuella sfären förhåller sig konstruktivt också till den ger Earth Matters åtskilliga exempel på.

Mitt i den första salen hittar man till exempel Karin Frankensteins schäslong,

tillverkad av lera och armerad med kogödsel, precis som de hus av lera som byggts sedan urminnes tider. Nedbrytbara material är ett genomgående tema i utställningen, liksom småskaliga low tech-lösningar. ”Form follows garbage” är den holländske konstnären Jan-Eric Vissers credo. Han arbetar uteslutande med återanvända material och hans Aquadyne Sculpture från 2008 är tillverkad av skräp som han hittade på landsbygden kring Yorkshire – ”den industriella revolutionens hjärta” – och sedan gjöt in i det nya dräneringsmaterialet Aquadyne. Det är sin sin tur tillverkat av återanvänd plast och går utmärkt att odla grönsaker på.

Den holländske designern Piet Hein Eek har byggt ihop ett antal gamla fönster till en utställningsmodul, där inte minst Jolan van der Wiels skor faschinerar. Med hjälp av magnetism sträcker han ut hartser som blir till skor och pallar, till synes mer skapade av natur än av människa. Den mekaniska maskin som står för tillverkningen har han byggt själv. Det här är en utställning där material bakas, strimlas, skulpteras, avlas och kultiveras. Likt samtida alkemister ska-

Ovan. Materials cabinet av Piet Hein Eek. FOTO JE AN-BAPTISTE BER ANGER

par utställarna nya material, gjuter liv i gamla processer och talar med sin långsiktighet om en annan värld.

I Earth Matters visas nästan 80 verk och många av dem pekar på den viktiga roll som konsten och dess tillämpningar kan spela i samhällsbygget. Den visar en visuell kraft att ta på allvar och en idérikedom anpassad till den tid och värld vi lever i.

Jag har sällan sett något mer intressant. o ANNICA KVINT ÄR FORM- OCH ARKITEKTURJOURNALIST.

BOK

Extrastatecraft: The Power of Infrastructure Keller Easterling VERSO, 2014

Keller Easterlings nya bok Extrastatecraft: The Power of Infrastructure kan förstås som en på samma gång kritisk och optimistisk läsning av den globala infrastrukturen. Keller Easterling är arkitekt, forskare och lärare vid Yale School of Architecture och har publicerat ett antal artiklar och böcker om de rumsligheter som ofta faller utanför arkitekturens synfält, men som till stor del definierar vår värld. Motorvägar, containerhamnar, prefabricerade villa104 områden, ARKITEKTUR · 3/15

frihandelszoner, golfbanor och rekreationsparadis kan alla enligt författaren ses som utslag av en global infrastruktur.

Vad som vanligtvis är teknikhistoriska fotnoter blir i Extrastatecraft huvudakter för att förstå de komplexa nätverk av människor, maskiner, mikrovågor och protokoll som möjliggjort den globala infrastrukturens expansion. Easterling håller också en tydlig och kritisk distans till den teknikoptimism som populärvetenskapliga skildringar ofta plågas av.

Extrastatecraft skildrar tre samtida infrastrukturella processer: frihandelszonens omvandling till urbant system, utbyggnaden av bredband och mobiltelefoni i Östafrika samt ISO-standardiseringens genomslag på global nivå.

Boken sätter fingret på ett antal blinda fläckar på arkitekturens karta. Det är tydligt att dessa fläckar under de senaste decennierna kommit att bilda en ocean av rumsliga produkter, i vilken arkitekturens traditionella verksamhetsområden nu bara utgör en mindre skärgård. Easterlings förmåga att dissekera samtida urbanism

genom att belysa det till synes triviala och perifera, resulterar i en välbehövlig dokumentation av drivkraften bakom detta nya landskap.

Sammanfattningsvis kan Extrastatecraft ses som en indirekt kritik av arkitekturens likgiltighet inför den infrastrukturella värld som vuxit fram under 1900-talets senare hälft. Standardiseringen av världen tycks ha skett medan arkitekterna ritade badhus i kvartsit eller drömde om livet mellan husen.

Easterlings optimism tycks delvis grunda sig på idén om en ny form av aktivism.

Easterling föreslår att arkitekten intar rollen av en trojansk häst och arbetar med diskreta former av motstånd inifrån den etablerade praktiken. Att omfamna infrastrukturens produktion av upprepning och skillnad är att förstå arkitekturens föränderliga och aktiva potential. För Easterling är detta också ett sätt att skapa förutsättningar för en demokratisering av de nya urbana rum som den globala infrastrukturen har gett upphov till. o H A N N E S FRY K H O LM Ä R A R K ITE K T O CH D O K TO R A N D VI D U M E Å A R K ITE K TH Ö G S KO L A .

BOK Närmast till höger. Reliance Building, Chicago, byggd 1889–95.

Arkitekt D.H. Burnham & Co. Längst bort. Euralille av Rem Koolhaas, 1996.

Nedan. Satirbild över bygg- och fastighetsutvecklingen i Chicago, 1883.

Vägen till nyliberal konsensus Architecture and capitalism: 1845 to the Present Peggy Deamer (red) ROUTLEDGE

”Kan inte du hjälpa mig att hitta kapitalister?” frågar Walter Gropius i början på 1920-talet i en appell till en av tidens ledande konsthistoriker.

Det behövdes medel för att kunna realisera de mycket kostsamma prototyper för ett modernt byggande som skulle lyfta de lägre samhällsklasserna från sina usla levnadsförhållanden. Och pengar kom. Med dem också en kritik av hur kapitalets närvaro nu skulle få en förödande effekt på den mänskliga miljön.

Robin Shuldenfreis essä om Bauhausrörelsen och hur arkitektur och tillverk-

ningsindustri för första gången förenades dier, skrifter och diagram, ändå har i det system av modultänkande som i dag en oförmåga att formulera en kritisk hållär självskrivet, hör till höjdpunkterna i denning till de fenomen han beskriver, na antologi om det komplexa sambandet i stället bejakar den nya generiska stad mellan kapital och arkitektur. På knappt som uppkommer.

200 sidor betar sig elva historiker igenom Redaktören Peggy Deamer, professor en tidsperiod på mer än 150 år – från de i arkitektur på Yale, resonerar i sin inledförsta skyskraporna i Chicago till det tidiga ning kring vad som egentligen konstituerar 2000-talets paradoxala och fragmentariska arkitekturen. Det som faller under definiurbanitet på platser som Gurgaon i Indien, tionen ”arkitektur” exkluderar den värld av ett av de snabbast växande handelscentren byggande som i sin tur utesluter arkitekter; i världen. det vill säga de som drivs av profit, eller De äldre historiska exemplen är intresinte har intresse eller ekonomi för att involsanta då tiden lagt så mycket emellan vera en arkitekt. Men det råder naturligtvis att det är enklare att på avstånd urskilja ett ständigt och intrikat symbiosförhålkonturerna. Historien om hur Chicagos skyskrapor normerades till 16 våningars höjd för att detta gav Det råder ett ständigt och intrikat bästa cost/benefitkalkylen på uthyrningsbar kontorssymbiosförhållande mellan kapitalets yta i relation till investerat kapital, och därmed gjorde flöden och de byggnader som uppförs. byggnaderna till en sorts tredimensionella diagram över tidens ekonomi, ger en närmast övertydlig bild av det fenomen lande mellan kapitalets flöden och de som är den röda tråden i boken. byggnader som uppförs. Detta gör boken När världen senare tar klivet in i den till en angelägen exempelsamling i ämnet. fullt ut globaliserade ekonomin och ett Varje kapitel inleds med ett orienterande nyliberalt konsensus ersatt den turbulenta stycke av redaktören, som sammanfattar 68-andan ser förutsättningarna annorlunda tidsperiodens avgörande ekonomiska och ut. Ellen Dunham-Jones tecknar med stor politiska händelser, vilket bildar en fond detaljskärpa en tankeväckande bild av hur till de följande texterna, och underlättar Rem Koolhaas kliver in på arkitekturscenen läsningen för den som inte har detaljkunjust i detta skede, och hur han som få anskaper i ekonomisk historia. dra adresserar den nya globala ekonomins Boken är mättad på kunskap sida upp skala och gränslöshet. Hans första projekt, och sida ned, och texterna kräver en Euralille, materialiserar tiden: 800 000 kvahel del av läsaren. Sammantaget blir dratmeter av affärscenter, shoppinggalleria det ett viktigt, om än svårtillgängoch konferensanläggning, sömlöst ansluten ligt, inlägg i en arkitekturdiskustill en ny station för höghastighetståg. sion som känns lika global som Dunham-Jones belyser även ingående hur den ekonomi den beskriver. o 105 Koolhaas, trots sina massiva mängder stuY LVA FR I D 3/15 · ARKITEKTUR

→

Höger. Loft living i sin nutida extrema form.

Konstnären Julian Schnabels egendesignade hem Palazzo Chupi, ovanpå en gammal industribyggnad i West Village.

FOTO DAN HALLEMAR

VINKEL

JULIA SVENSSON

Där kulturen drog fram Sharon Zukins bok Loft Living var banbrytande i sin analys av hur kulturkonsumtion kan påverka städers fastighetsmarknad.

Julia Svensson har läst boken, som återutgivits efter 25 år.

Det var när Sharon Zukin flyttade in i ett loft 1975 som hon blev intresserad av fenomenet loft living. Hennes nya ruffiga våning låg i Greenwich Village. Den hade tidigare varit klädfabrik och därefter konstnärsateljé. När hon kom dit var hon nästan den enda som bodde i huset. Men efter två år hade de flesta av gatans gamla industribyggnader konverterats till bostäder.

Loft Living – culture and capital in urban change (1989) är en föregångare till Zukins högintressanta bok om gentrifiering: Naked City – the death and life of authentic urban places (2010). I Loft living, som i nyutgåvan försetts med nya för- och efterord, undersöker hon hur industriestetiken kom på modet, samt hur konst och kultur gick från att vara exklusivitet, till att bli ett brett intresse hos den urbana medelklassen.

Att människor ville bo som konstnärer, i gamla industrilokaler, relaterar Zukin bland annat till konstnärerna inom den abstrakta expressionismen. Konstriktningen utgick från att konstnärens själ reagerade på en omvärld i förändring. Det var en individualistisk idé som medelklassen kunde relatera till. Även den allt mer happeningfokuserade konsten på 1960-talet ägde rum i konstnärernas ateljéer i Soho – ett pikant äventyr även för överklassen på övre Manhattan.

Sharon Zukin kallar loft living en historisk kompromiss mellan kultur och kapital.

Att konstnärerna flyttade in handlade inte – vilket än i dag är anmärkningsvärt 106 – om att det ARKITEKTUR · 3/15

fanns ett överskott av tomma industrilokaler. Snarare ville stadens överklass sanera Manhattan från arbetarklassen och industrierna. I konsten såg man en möjlighet att utveckla staden. Många av konstnärerna i Soho hade dessutom mecenater som i sin tur kunde påverka politikerna. Demokratiseringen av kulturen hade dessutom lett till fler jobb för medelklassen i kultursektorn. Så argumentet blev att konstnärerna bidrog till New Yorks ekonomi.

Konstnärerna ville att stadens politiker skulle zonera om staden från industrier till bostäder. En kamp typisk för den nya medvetna medelklass – olik den i villaförorten – som ville bevara den perfekta urbana mix av ateljéer i industrimiljö de skapat åt sig själva. Utvecklingen blev spiken i kistan för industridistrikten på nedre Manhattan.

När byggnaderna väl blivit lagliga att bo i var småföretagarna ute ur bilden. Men när husen sedan konverterades till bostäder och såldes dyrt blev konstnärerna själva utmanövrerade, först av den övre medelklassen och sedan av butikskedjor och kontor.

1989 förknippades loft living fortfarande med alternativ kultur. I dag har reklambilden av konstnärslivet ersatt själva konstnären: gamla industrilokaler är, i alla fall de som ligger någorlunda centralt, så estetiskt attraktiva att verkliga konstnärer inte längre behövs som lockbete.

Kulturens makt som statushöjare och finansiell generator gick knappast att förutse. Konstnärer är i dag kapitalets förtrupp: låginkomsttagare som får vissa fördelar då de drar till sig övre medelklass och producerar framtida ekonomisk vinst.

Undersökningar visar att de av USAs städer som har högst andel kulturarbetare också har mest gentrifiering i sina innerstäder.

Därför är det inte konstigt att frågan om subventionerade konstnärsbostäder har väckt motstånd, till exempel i East Village.

Låginkomsttagare i billiga bostäder fruktar just konstnärer – då de utgör ett större hot mot tryggheten än till exempel drogförsäljare och deras affärer.

Nutidens New York, som Sharon Zukin beskriver i efterordet, går att relatera till även i Sverige. Till exempel att New Yorkpolitikerna underlättar för kontorsbyggnader och stora byggbolag, samtidigt som man säger sig vilja ha en dynamisk och levande stad. Det är paradoxalt att det ”oplanerade konstnärsområde” som Soho en gång var nu måste planeras fram genom strategier, som ofta involverar konst. Att även nya strikt kommersiella områden måste sägas värna en socialt god stadsmiljö är motsägelsefullt – då New York samtidigt har ett gigantiskt behov av bostäder för låginkomst tagare, som ingen har lust att bygga.

Service- och informationssamhället genererar tillväxt, men också arbetslöshet och stora klasskillnader. Stadens rum – här med 1800-talets industrimiljöer i fokus – indikerar ännu tydligare i dag vem som har privilegier. De som styr över städerna, skriver Sharon Zukin, har ett oerhört viktigt ansvar i att påverka och styra marknadskrafterna, och deras makt över kulturen.

Ett ansvar som inte kan poängteras nog. o Loft living. Culture and Capital in urban change.

Sharon Zukin. Rutgers University Press 2014.

→Loft living var elitens strategi mot industrin.

107 2/14 · ARKITEKTUR

Ung Svensk Arkitektur-priset Ung Svensk Arkitektur-priset är tidskriften Arkitekturs pris till den bästa arkitekturen gjord av arkitekter under 40 år och färdigställd under de senaste två åren. Det kan vara interiör, landskap, byggnad eller plan. Från och med nu tar vi emot nomineringar, sista datum för inlämning är 1 augusti 2015. Priset, som delas ut på Arkitekturgalan i november, är på 25 000 kronor och publicering i tidskriften. För frågor mejla ylva.frid@arkitektur.se

moa tunström & karin bradley är forskare vid kth i stockholm, avdelningen för urbana och regionala studier. moa tunström & karin bradley are researchers at kth royal institute of technology in stockholm, the division of urban and regional studies. ulrika gunnarsson-östling är forskare vid kth i stockholm, avdelningen för miljöstrategisk analys. ulrika gunnarsson-östling is a researcher at kth royal institute of technology in stockholm, the division of environmental strategies research.

TUNSTRÖM, GUNNARSSON-ÖSTLING & BRADLEY

Urban development is often pursued with the purpose of improving social and ecological conditions in parallel. This book deals with how these ambitions can be integrated, how environmental and social measures are related, and how they influence each other. The aim is to formulate socio-ecological perspectives and practices. How is it possible to elucidate the connections between ecological and social concerns in local urban development – when new buildings are constructed, when functions change, or when neighbourhoods are redeveloped?

How can we handle the risk that renewal will exacerbate problems of social exclusion? What social norms are inherent in environmental measures? For whom is the sustainable city?

The book describes a number of practical examples of socio-ecological urban development from Järva in Stockholm, Ålidhem in Umeå and Rosengård in Malmö. The examples concern cycling, consumption, environmental education, participation, public spaces, gardening and local production.

As a conclusion, it is discussed how socio-ecological practices can be developed further, for example by more explicitly taking concepts such as spatial or environmental justice as starting points. The intention of the book is to inspire practice and contribute to ongoing discussions regarding socio-ecological urban development.

SOCIOEKOLOGISK STADSUTVECKLING

Ofta bedrivs stadsutvecklingsarbete för att förbättra sociala förhållanden parallellt med åtgärder för att öka den ekologiska hållbarheten. Den här boken handlar om hur man kan föra samman dessa olika arbetsfält, om hur miljömässiga och sociala åtgärder hänger ihop och påverkar varandra. Syftet är att utmejsla socioekologiska perspektiv och praktiker. Hur är det möjligt att förtydliga kopplingarna mellan ekologiska och sociala hänsyn i lokal stadsutveckling – när nytt byggs, när funktioner förändras och inte minst när befintliga områden renoveras? Hur kan man hantera risken att uppgradering av ett område förstärker den sociala exkluderingen?

Vilka sociala normer finns inbyggda i miljöarbetet? För vem är den hållbara staden?

I boken beskrivs ett antal praktiska exempel på socioekologisk stadsutveckling – hämtade från Järva i Stockholm, Ålidhem i Umeå och Rosengård i Malmö. De handlar om cykling, konsumtion, lärande om miljöfrågor, deltagande, offentliga rum, odling och lokal ekonomi. Avslutningsvis diskuteras hur socioekologisk praktik kan utvecklas i framtiden, till exempel genom att starkare ta utgångspunkt i begrepp som rumslig rättvisa eller miljörättvisa. Boken är tänkt som praktisk inspiration och som ett bidrag till fortsatta diskussioner om socioekologisk stadsutveckling.

ARKITEKTUR TEXT

SOCIOEKOLOGISK STADSUTVECKLING BEGREPP OCH LOKAL PRAKTIK

SOCIO-ECOLOGICAL URBAN DEVELOPMENT CONCEPTS AND LOCAL PRACTICE

Moa Tunström, Ulrika Gunnarsson-Östling & Karin Bradley

ARKITEKTUR TEXT

Vårens nya böcker!

Centro Presenterar Tierras Patricia Urquiola för Mutina Tierras är keramiska plattor och väggmoduler.

En tillbakagång till något ursprungligt och mycket jordnära - terracottan och alla dess toner. Serien har ett brett användningsområde och kan användas i de flesta miljöer.

Centro har sålt keramiska plattor till den professionella marknaden sedan 1968.

Centro kakel och klinker 108 ARKITEKTUR · 1/15 projekt@centro.se 08-442 90 50 centro.se

Tre nya böcker har precis kommit från tryckpressarna. En bok om Göteborgs Rådhus av Claes Caldenby, hela historien från 1621 till 2014. Arkitekt för nya ombyggnaden är Gajd arkitekter. Dessutom Moa Tunström, Karin Bradley och Ulrika Gunnarsson-Östlings bok Socioekologisk stadsutveckling. En både idémässig och konkret bok om hur städer kan arbeta med såväl social som ekologisk stadsutveckling. Och så den givna boken för alla med intresse för den mest utsökta arkitekturen, Svenska villor, ett urval av villor ur tidskriften Arkitektur från 2010–2014. Bättre än så blir inte arkitektur i Sverige. webbshop.arkitektur.se

LARK-dagen!

Arkitektur förlag dyker upp på den årliga Landskapsarkitekturdagen den 24 april på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. En av Sveriges största branschdagar inom landskapsarkitektur. Vi kommer att finnas på plats för att prata med studenter och sälja våra böcker. Vi ses där! www.landskapsarkitekturdagen.se

V I N N A R E 2 0 13: A B B A S C H A H R O U R S O C H A N D E R S LU N D I N S B O S TA D S H U S R O S M A R I N E N I H E L S I N G B O R G.

3 T I P S F R Å N AR KITEK TUR FÖ R L AG

P O D C A ST STAD EN FOTO DAN HALLEMAR

Stad: Budapest Plats: Kossuth Ter Lyssna: staden.arkitekt.se Ungern styrs av en högerpopulist, Viktor Orbán och hans Fidez-parti, med stöd av det nyfascistiska Jobbik. Det här syns i Budapest. En helt ny symbolstad har växt fram.

Kossuth-torget i Budapest vid parlamentsbyggnaden har byggts om. Efter rekonstruktionen så ska de norra delarna av torget vara en exakt replika av de planer som fanns 1929. Mellankrigstiden i Ungern har fått bli en ideal tid då Ungern för en kort tid hade kastat av sig den österrikiska dubbelmonarkin och ännu inte var annekterade av Sovjetunionen. En äkta ungersk tid.

Torget har återställts och tre statyer som varit borta har återförts. En har dessutom tagits bort. ”De tror att de kan välja och vraka ur perioder där de kan erkänna vissa och förkasta andra delar”, kommenterade en kritisk blogg. Nu har staten också köpt en av de byggnader runt torget som inte går i nygotiks stil utan är byggd i grå öststatsbetong för att riva den och bygga upp en ny.

I nygotisk stil. Torget ser snart ut som ett vykort från 1920-talet. Bara lite bättre.

DA N H A LLE M A R

Kodlåset Code Handle Door är både smart och snyggt.

Handtaget passar överallt där du vill ha en enkel och nyckelfri låsning. Montera på kontor, i butik, skola och på sjukhus. Absolut inga ingrepp eller sladdar behövs, allt sitter i handtagen.

Den diskreta designen tar kodlåsen till en ny nivå – inga fler klumpiga burkar i snygga miljöer.

Telefon 016- 17 70 00 www.assa.se

ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions

A 420

Både smart och snygg

NY BOK!

Göteborgs rådhus Fyra århundraden av förändringar och tillägg

Rabatt till våra prenumeranter!

Göteborgs rådhus är ombyggt och tillbyggt många gånger sedan 1600-talet. Två kortlivade rådhus vid Stora Torget föregick Tessin d ä:s byggnad från 1672. Den byggdes sedan på under 1800-talet. Asplunds berömda tillbyggnad från 1936 gjorde Rådhuset till en renodlad domstol. Denna märkesbyggnad har med den senaste ombyggnaden 2014 fullbordat en cirkel: det är åter säte för stadens styre.

Det här är berättelsen om arkitekturen som den byggda bilden av oss själva genom fyra århundraden och som ett möte mellan gammalt och nytt i ömsesidig respekt.

Här återfinns texter om Rådhusets historia och arkitektur av Claes Caldenby och om ställningstaganden i restaureringen av Caroline Losman, GAJD arkitekter.

Det är en exklusiv bok med folieprägling på omslaget.

Cirka 90 nytagna fotografier i stort format av Krister Engström samt ritningar och målningar från husets äldre historia.

Texter på både svenska och engelska.

FAKTA: Utgivning mars 2015, hårda pärmar , 245 * 300 mm, 168 sidor, ISBN 978 91 86050 91 7. Pris: För tidskriften Arkitekturs prenumeranter 249 kr. Ord pris 320 kr. Enhetsfrakt inom Sverige 39 kr tillkommer.

BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se Telefon: 08-702 78 57 Mejl: order@arkitektur.se

Spara 50 % i bygghöjd på indragen takterrass ?

KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

Kom ihåg att meddela

ADRESSÄNDRING! direkt på nätet: arkitektur.prenservice.se eller tel 0770 45 71 27, arkitektur@titeldata.se

ent city?

lm,

n. ices aking ng

moa tunström & karin bradley är forskare vid kth i stockholm, avdelningen för urbana och regionala studier. moa tunström & karin bradley are researchers at kth royal institute of technology in stockholm, the division of urban and regional studies. ulrika gunnarsson-östling är forskare vid kth i stockholm, avdelningen för miljöstrategisk analys. ulrika gunnarsson-östling is a researcher at kth royal institute of technology in stockholm, the division of environmental strategies research.

cal

ARKITEKTUR TEXT

TUNSTRÖM, GUNNARSSON-ÖSTLING & BRADLEY

ow hey ical the al when ed?

SOCIOEKOLOGISK STADSUTVECKLING

bättra sociala förhållanden parallellt rheten. Den här boken handlar om lt, om hur miljömässiga och sociala yftet är att utmejsla socioekologiska förtydliga kopplingarna mellan ckling – när nytt byggs, när ga områden renoveras? Hur kan man förstärker den sociala exkluderingen? tet? För vem är den hållbara staden? el på socioekologisk stadsutveckling meå och Rosengård i Malmö. De miljöfrågor, deltagande, offentliga rum, teras hur socioekologisk praktik kan arkare ta utgångspunkt i begrepp är tänkt som praktisk inspiration och cioekologisk stadsutveckling.

NY BOK! SOCIOEKOLOGISK STADSUTVECKLING BEGREPP OCH LOKAL PRAKTIK

SOCIO-ECOLOGICAL URBAN DEVELOPMENT CONCEPTS AND LOCAL PRACTICE

Moa Tunström, Ulrika Gunnarsson-Östling & Karin Bradley

ARKITEKTUR TEXT

BESTÄLL HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se Telefon: 08-702 78 57

Socioekologisk stadsutveckling Den här boken handlar om hur miljömässiga och sociala åtgärder i stadsutveckling hänger ihop och påverkar varandra. Boken är tänkt att ge praktisk inspiration och bidraga till fortsatta diskussioner kring vad en socioekologisk stadsutveckling kan vara.

I den beskrivs ett antal exempel hämtade från Järva i Stockholm, Ålidhem i Umeå och Rosengård i Malmö och de handlar om cykling, konsumtion, lärande om miljöfrågor, deltagande, offentliga rum, odling och lokal ekonomi. Avslutningsvis diskuteras hur en socioekologisk praktik kan utvecklas i framtiden, till exempel genom att starkare ta utgångspunkt i begrepp som rumslig rättvisa eller miljörättvisa.

Bokens författare är Moa Tunström, Ulrika Gunnarsson-Östling & Karin Bradley. Illustrationer och formgivning av Chris Knox.

FAKTA: Utgivning i mars 2015, 150 * 225 mm, 104 sidor.

ISBN 978 91 86050 88 7. Parallella texter på svenska och engelska.

Pris: Medlemmar i Sveriges Arkitekter och Arkitekturs prenumeranter 159:-.

Ordinarie pris 202 kr. Enhetsfrakt 39 kr inom Sverige tillkommer.

Nu får du äntligen plats.

Världsledande på att göra saker enkelt? Vi har fler skäl som gör ditt val av hiss både kort och enkelt, Cibes A8000 lyfter 1000 kg eller åtta personer! På samma golvyta är vår plattform betydligt större än motsvarande hissar. Tack vare skruv- och muttersystemet slipper du större ingrepp i byggnaden för maskinrum ovan eller schaktgrop under hissen. Det gör hissen enkel att placera i nya som befintliga byggnader. Installationstiden är kort, fyra dagar på två man. Service och driftskostnader är minimala. Enklare än så kan det inte vara, oavsett vilken last du har.

• • • • •

Kort installationstid Kräver inget utrymmeskrävande maskinrum Driftsäkert skruv- och muttersystem Låg drifts- och underhållskostnad Europeisk säkerhets- och kvalitetsstandard

Cibes Lift Sverige Utmarksvägen 13, 802 91, Gävle | Tel: 026 17 14 00 | www.cibeslift.com | info@cibesliftgroup.com ÅTERFÖRSÄLJARE: Piteå | NELAB Försäljning AB Box 775, 94128 Piteå | Tel: 0911 23 23 23 | www.nelab.se Östersund | Hiss-Craft i Norrland AB | Furutorpsgatan 2, 831 45 Östersund | Tel: 063 12 11 10 | www.hisscraftnorr.se Åland | Klingbergs Elektriska AB Godbyvägen 11, AX-22100 Mariehamn, Åland | Tel: +35 8 18 31 277 | www.klingbergsel.ax

STADEN – en podcast om hur städer blir till och förändras

Lyssna på staden.arkitekt.se eller i din podcastapp i mobilen Vi har besökt bland annat Borlänge, Sundsvall och Södertälje, men även städer utanför Sverige och Norden, som New York, Tel Aviv och Brno.

Staden görs av Dan Hallemar, chefredaktör för Arkitektur, tillsammans med Håkan Forsell, urbanhistoriker och arkitekturskribent.

www.cibeslift.com

Allmogefönster och dörrar.

Linolje- eller alkydoljemålat.

Kvalite’ och hantverk till bra priser!

Ystad, 0143-120 10 Vadstena, Tel: 0143-120 10 Stockholm, 08-556 782 00 Stilrent, funktionellt, modernt, prisvärt byggande Stor arkitektonisk variationsrikedom

Göteborg, Mölndal 031-701 03 90

Membrantak • Lättviktsstruktur • Linspänd konstruktion Krökt yta • Miljöcertifierad • Brandklassad • Vattentät UVbeständig • Polyesterväv • Boverkets byggnormer Stål • Trä • Glas • Betong • Totalentreprenad Obegränsad yttäckning • Permanentbruk

Etablerat 1985

08-880 333 www.capolinosweden.se • info@capolinosweden.se

www.snickargladje.com info@snickargladje.com

I Arkitektur nr 4/15 handlar det om platsens ande.

Genom flera projekt fiskar vi upp ett begrepp som N Ä S TA N U M M E R skrotades under 1990-talet, men som nu allt oftare börjar flyta upp till ytan. Kanske nu mer som något politiskt. Som en platsens sociala ande. Vi besöker det nya naturumet Laponia vid Stora sjöfallet av SVENSK A R K I T E K T U R Wingårdhs, tittar på Borås Textile Fashion Center SEDAN 1901 av Sweco samt Göteborgs nya bastu i Frihamnen www.arkitek tur.se av Raumlabor. Vi träffar också tre unga arkitekter och ställer frågan: Vad har det platsspecifika för roll i ert arbete som arkitekter? I ett samtal om renoveringar av modernismens bostadsområden undrar vi bland annat varför vissa platser måste förses med ”nya kundgrupper”. Dessutom har Ylva Frid träffat den lettiska arkitekten Zaiga Gaile för att prata om platsens minnen.

Samt arkitekturkultur, de nya orden och 113 spårat om kopparfärgens återkomst.

3/15 · ARKITEKTUR

Å SIK TSMATR IS FA N TA S T I S K T

Arkitekturs guide till kulturen.

Tomas Tranströmer.

Läs och fortsätt läsa.

Mad men. Tv-serie.

Sista sju avsnitten. Klart man vill se dem. Men helst utan att det tar slut.

George Saunders. Författare.

En fantastisk författare som vi hoppas att någon snart översätter till svenska.

Inherent Vice. Film.

PT Anderson filmatiserar en Thomas Pynchon-roman. Mer high-brow än så blir det inte i USA. LA på sjuttiotalet är PTA:s favoritplats. Ljuvligt.

Jonathan Johansson. Skiva.

Lebensraum heter skivan som textmässigt utspelar sig där många trängs ut för att andra tar all plats.

Samhällskritik till ljuv musik.

Martin Parr. Utställning.

Martin Parr blottlägger människans sårbara löjlighet. Fotografiska, Stockholm t o m 7 juni.

Det gulliga pojkslemmot. Pjäs.

David Wiberg har bland annat försörjt sig på att göra arkitekturrenderingar. Nu klär han av det manliga konstnärsgeniet på Unga Dramaten.

Home of the Brave. Podcast.

En podcast av oförliknelige Scott Carrier. Berättelsen från vägen, och världens slut.

Sänkning av ROT. Politik.

Färre Big Bag-påsar på gatan och fler hyresrätter.

Den hemliga trädgården.

Bok. Ronny Ambjörnssons kontemplation över trädgårdar är en gammal mans bok, på ett bra sätt. Men inte ofarlig. Odling kan betyda liv och motstånd.

Svenskjävel. Film.

På filmaffischen syns barcode-projektet i Oslo. Svensk arbetarklass hamnar i nyrika Norge. Vass skildring.

ADOLF LOOS

FA R S H I D M O U S S AV I

TRE INREDNINGAR AV ORNAMENTENS FIENDE KAN NU SES I PILSEN

KROSSAR DEN VITA KUBEN Instagramglädje. Fenomen.

När det sociala medie-livet migrerade från Facebook till Instagram blev det om möjligt ännu soligare. Och nu är snart våren här.

Utsvängt. Mode.

Den utsvängda byxan är här igen. Vi tror dock inte på någon längre revival.

För svårburen.

Danskjävlar. Nation.

Köpenhamn tar revansch på Stockholms brand Capital of Scandinavia. Nu brandar Köpenhamn om Skåne till Greater Copenhagen.

114 ARKITEKTUR · 3/15

Carl Eldhs Ateljémuseum. Nedläggning.

Staten och staden kan inte låta ett museum som det här gå under. Kombinationen museum och ateljé är det bästa som finns. Samt otroligt hus av Ragnar Östberg.

FÖ R FÄ R LI GT

Malmö. Stad.

Frågan är om ursympatiska staden Malmö nu blåst upp sig för mycket med den nya Malmö Live-satsningen. Borde man inte sneglat mer åt gamla teaterhuset vid Pildammsparken? Hybris?

Ur Svennis skugga. Dokumentär.

Tom Alandh prenumererar på att skildra folkhemmets profiler. Alltid folkhemmet. I dokumentären om Tord Grip är folkhemskramandet bara såsigt.

Tidal. Musiktjänst.

Ska Jay Z sno med sig alla sina kompisar till en tjänst som kostar dubbelt så mycket?

Millennieboken. Grej.

David Lagercrantz uppföljare på Millennietrilogin är snart klar. Kanske kan förlaget sedan hitta någon som kan skriva en uppföljare på något av Carl Jonas Love Almqvist.

Så mycket bättre. Lineup.

Börjar inte Så mycket bättre-lineupen bli lite formulär 1A: Ison Glasgow, Niklas Strömstedt och Olle Jönsson från Lasse Stefanz.

Askungen. Film.

Snäll, smal och tacksam. Kenneth Branaghs Askungen borde förses med varningstext: Inte för någon som inte läst minst grundkursen i feministisk analys.

Snabbmatsutbudet. Mat. Utbudet av snabbmat i en vanlig svensk stad är fortfarande för smalt. Korven, burgaren och falafeln. Vi vill se mer. Nu. Snabbt.

B o b K v in

Samma starka team med nytt namn och utseende

Satsa på en energisnål och miljösmart tvättstuga!

thoma sbeto ng.se

15 15

Din lokala betongspecialist Färdig Betong har bytt namn till Thomas Betong samtidigt som hela Thomas Concrete Group har fått en ny gemensam identitet Sänkta kostnader med värmepumpsteknik 15

Vi har ett rykte om oss att producera och distribuera högkvalitativ platsg juten betong och prefab. Med vår nya identitet markerar vi vår styrka och enighet i vår internationella koncern. Håll utkik efter våra lastbilar som inspirerat oss till utformningen av vår nya logotyp. För mer information om oss och våra produkter och tjänster, besök vår nya hemsida.

Thomas Betong AB | Tel 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se

Mieles kompakta värmepumpstorktumlare PT 7137WP har upp till 53 % lägre energiförbrukning än konventionella torktumlare. Det gör den både mer ekonomisk och miljövänlig. Den är dessutom enkel att installera jämfört med en frånluftstorktumlare som kräver en evakueringskanal, eller en kondenstorktumlare som förutsätter en mycket god allmänventilation.

ARKITEKTUR · NR 8 · 2014 · UMEÅS ENERGI · Kulturhuset Väven · De alternativa kulturhusen · Parker vid Umeälven · Sundsvallsbron · Radhus i Hägersten

STOCKHOLMS NYA CITY

ARKITEKTUR · NR 7 · 2014 · BOSTAD · Bostäder landet runt · Experimenthus · Studentbostäder · Bostadsglappen · Snabba hus

SLUTA PRATA OM TÄTHET

ARKITEKTUR · NR 6 · 2014 · NYA RÖRELSER · HISTORIENS SPÅR · Rosengårdsstråket · Thea Leonhard · Landsarkivet i Lund · Petra Gipp · Lyxhus i Stockholm ARKITEKTUR · NR 5 · 2014 · DANSK VÅG · Swedbank · Högskolebibliotek Falun · Danska unga · Realdania regerar · Pascal Flammer ARKITEKTUR · NR 4 · 2014 · VÄLFÄRD · Göteborgs Stadsbibliotek · Dorte Mandrup · Skagershuset i Årsta · Aula Medica · Jernhusen ARKITEKTUR · NR 3 · 2015 · TILLÄGG I STADEN · Villa i Visby · Adderat på Avenyn · Reportage från Stockholm, Göteborg och Malmö · AFF Architekten ARKITEKTUR · NR 2 · 2015 · ARKITEKTURFOTO · Dialog med fem fotografer · Foto från ArkDes samlingar · Reportagefoto · Villa av John Pawson ARKITEKTUR · NR 1 · 2015 · DOKUMENTÄRA INTERIÖRER · Restauranger · Donald Judd · Villa Moelven · Öijared Hotell · Millennieskogen

ADD CHAIR DESIGN ANYA SEBTON, 2015

3/2015 SEK 97 NOK 109 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

Fler kvadrat Trycket ökar på stadens ytor WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL

V I L L A I V I S BY S VÄ R L D S A R V M A L M Ö S N YA T R I A N G E L K I E S L E R I T E N S TA LOF T LIVING

AVENYNS PUTSADE FASADER