Arkitektur 5/2014

Page 1

ARKITEKTUR · NR 8 · 2013 · BOSTAD · Social housing · Renovering av miljonprogrammet · Diebedo Francis Kéré · Finanskrisens USA

ARKITEKTUR · NR 2 · 2014 · VILLOR · Tham & Videgård · Elding Oscarson · Jonas Lindvall · Mikroboende · Asplunds okända hus · Valerio Olgiati

ARKITEKTUR · NR 3 · 2014 · LÉONIE GEISENDORF · Tre landskapsprojekt · Hotellskrapor i Norrland · Nya Hisingsbron

ARKITEKTUR · NR 4 · 2014 · VÄLFÄRD · Göteborgs Stadsbibliotek · Dorte Mandrup · Skagershuset i Årsta · Aula Medica · Jernhusen

ARKITEKTUR · NR 5 · 2014 · DANSK VÅG · Swedbank · Högskolebibliotek Falun · Danska unga · Realdania regerar · Pascal Flammer

ARKITEKTUR · NR 6 · 2013 · STADENS PAVILJONGER · Hotell och Abbamuseum · Älvstaden Göteborg · Fritiden

ARKITEKTUR · NR 7 · 2013 · MODERNA MÅLTIDER · Saluhall Kvillebäcken · Ung svensk arkitektur · Campus Novartis

5/2014 SEK 97 NOK 109 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

We Will alWays be modern, our design alWays essential GR A ND PUBL IC

PHOTO mikkel mOrTensen sTyling lOTTa agaTOn

ARKITEKTUR · NR 1 · 2014 · KONTOR · Ryska Posten · Mojang · AMF Fastigheter · Framtidens arbetsplats · Nya Krematoriet Skogskyrkogården

Add stool & Add Accessories desiGN ANYA seBtoN, 2014

M A G I S K T V I T T I FA L U N PÅ P L AT S I V E N E D I G DANSK ARKITEKTUR – SÅ FUNKAR DEN

NY VÅG PÅ VÄG

Swedbank har flyttat till förorten

BLIXTRANDE BANKPALATS

Dansk våg Danmarks nästa arkitektstjärnor

Så tar dansk arkitektur över i Sverige

Fonden bakom det danska varumärket

REALDANIA REGERAR


DESIGN TANK FOTO CHARLOTTE SVERDRUP

Hansen Millennium® – ett unikt fönstersystem För både renovering och nybyggnation. Uppfyller energikraven, de smala och smäckra profilerna ger liten profilyta och lågt U-värde. Fasta fönster, dolda integrerade öppningsbara fönsterbågar, dolda gångjärn. Runda fönster, valvbågade fönster samt fönster utförda med ej räta vinklar. Enkelglas, 2-glas och 3-glas.

Enjoying the outdoors since 1947 vestre.se

Preconal Fasad AB Vestre Buzz Design: Espen Voll, Tore Borgersen & Michael Olofsson

Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61

Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på

www.preconal.se


Ungdomslägenheter i Hilleröd, Danmark

Enbart fantasin sätter gränser för modern fasaddesign

PAROC® sAndwiChelement PAROC® Sandwichelement är innovativa och kostnadseffektiva komponenter speciellt utvecklade för moderna byggnader. De är obrännbara (A2-s1,d0), lätta och har mycket höga hållfastegenskaper. Olika färger och ytskikt, i kombination med beslag och andra estetiska detaljer ger fantasin fritt spelrum. För de nya Ungdomslägenheterna i Hilleröd, Danmark, har man skapat en fantasifull och inbjudande fasad genom att välja element i flera färger. Att elementen dessutom ger en energieffektiv och brandsäker fasad gör valet enkelt både idag och för framtiden.

REkOmmEnDERAR PAROC SAnDwiCHELEmEnt

Att utnyttja PAROC®-elementens inbyggda möjligheter för design och funktion i moderna fasader är smart och kostnadseffektivt. Läs mer om elementens egenskaper och dess möjligheter på PAROC.se


Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa. GR AND PUBL IC FOTO SA M SYLVÉN

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

vä x t k ä r l h e x a g o n

f o r m g i va r e

Signe Persson-Melin

www.byarumsbruk.se


si

s17 Ledare. Arkitektur- och designcenter: Berätta om arkitekturen.

N R 5 · 2014

INNEH Å LL

s82 Schweiziske arkitekten Pascal Flammer vill att hans byggander ska vara ett slags kosmos där man vill bli kvar länge. 0

1

5

s26

NY T T O M ARKITEK TUR s19 Skyskrapa i Göteborg är en ful och dyr vas. Avgjort. s21 Nu kommer arkitekturvärlden till Sverige. Spårat. s22 Poor-door och cowboyarkitekt ord i tiden. Jargong. s25 Peter Bishop: Hårdare krav på byggherrar! Vad bör göras? TEMA: DANSK VÅG s26 Intro. Staten och kapitalet byggde det danska undret. s30 Enkät. Så vill de danska kontoren växa i Sverige. s32 Kassaflöde. Swedbank flyttar ut från Stockholms innerstad till zick-zack-hus av 3XN. s44 Ljuset i labyrinten. ADEPT och Sou Fujimoto formar magi i högskolebiblioteket Falun. s52 Danska ambitioner. Rasmus Wærn om varför danskarna lyckas. s56 Pjäs i dialog. Nytt kommunhus i Lund en symbolbyggnad av Christensen & co. s66 Tydligt mönster. Katarina Rundgren reder ut den danska arkitekturestetiken. s72 Fyra danska unga. Med en lågmäld materialvurm. s78 Dansk skattkista. Den privata stiftelsen Realdanias stora makt. SCEN s82 Pascal Flammer. ”Byggnader måste vara lite komplexa”. Mikael Bergquist intervjuar schweiziske arkitekten.

TEMA: *DANSK VÅG Det går en dansk arkitekturvåg genom Sverige med fler projekt än någonsin. I stället för att stå vid kusten och ropa ”Danskjävlar” har vi tagit reda på varför de lyckas så bra.

s96

Happycheap är ett typhusprojekt av Tommy Carlsson med tre modeller från 55 till 110 kvadratmeter. Nu har en första prototyp av kuben med de avskurna hörnen byggts i Vårby.

SEKTION s92 Avskuren och fri. Sommarhus på Husarö. Tham & Videgård. s96 En skön typ. Typhus Happycheap 110. Tommy Carlsson. s100 Detaljeringskonst. Tillbyggt radhus i Bagarmossen. Bergström Riesenfeld Arkitektkontor. ARKITEKTURKULTUR s103 Krönikan. Julia Svensson om kulturbyggnader som vill smälta in. s104 Recenserat. Hitta hem med Ola Andersson, Peter Zumthors samlade verk och cyklar på museum. s108 Vinkel. En annan värld blir synlig på biennalen i Venedig. s111 Platsens musik. Agnes Obel i Falun. s113 Nästa nummer. s114 Åsiktsmatrisen. OMSLAG: Swedbanks huvudkontor, Sundbyberg av 3XN. Detalj. F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

5 5/14 · ARKITEKTUR


Adress (Obs Ny adress): Box 19575 (Birger Jarlsgatan 110) SE-104 32 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Tommy Rundqvist tommy.rundqvist@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

Dan Hallemar chefredaktör

Tomas Lauri redaktör

Medarbetare i detta nummer: Mikael Bergquist Peter Bishop Kajsa Eldsten Ylva Frid Kristina Grange Martin Laursen Tomas Lewan Åke E:son Lindman

Julia Svensson redaktör

Adam Mørk Ola Nylander Michael Perlmutter Rickard Riesenfeld Katarina Rundgren Timothy Thore Hebb Rasmus Wærn

Kristina Grange forskar om villkor för arkitektur och planering. Hon har ett särskilt intresse för makt och politik.

I DETTA NUMMER ÄVEN

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt, sakkunnig på Arkitektur- och designcentrum Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård, arkitekt, journalist Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

Beställning böcker och lösnummer: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Plusgiro: 473 93 01-2 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES Digital prenumeration enbart

SEK 660 1 660 2 175 395 97

SE T

KR

AD

EP

KO

LE

BI

OC BLI OT H SO EK IS U F T FU A LU CH AL LE JI RI M N N ST OT E N KO O M SE M N SO UN & M CO HU M TH A S I L AM RH US UN & HU D VI DE SA TY RÖ GÅ PH R D SK US ÄR HA PP TO HO L M YC M M EN HE Y AP CA 11 RL 0, TI SS LL O B N B E YG RG GN AR STR AD ÖM R A KI TE DH R KT US KO E I S BA NT ENF GA OR EL D RM OS

R, TO ON GS HÖ

ED BA ND NK H BY 3X BE UV N RG UD K SU

SW

PROJEKT I NR 5 · SEPTEMBER

2 0 14

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

KT

S

R

EL

LA G FF NS ÅRD AR , T ÄB KI Y TE LJ KT US GR K UP FF Ä NS RR P AB AR SBE RG KI TE E AK K T T, GR NA AL LA UP CK FF A P NS TR AB AR ÄD GÅ KI TE RD RA KT GR SST DH UP AD US EL EN P LT I S AB AR AL KI TS TE JÖ KT TU KO D U LL VN I NT EL NG ÄS OR E LT AR GÅ RD KI AR TE KT RÄ KO VF NT SM ARM OR ÅH AR US JA EL N LE P Å IN R GH JÄ BI RV LL E IG A A

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

P R O J E K T I N R 2 1 9 74

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

KT

3 09 EN SNUMMER 341

S

R

LIC

LIC

09 EN SNUMMER 341

KT

3

ÅKESSON

R

YCKERI TR

MILJÖMÄ

S

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2014 LIC

6 ARKITEKTUR · 5/14

967 912 1 250 1 179 1 218 440

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej. Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

N

Ola Nylander är professor på Chalmers. Aktuell med boken Svensk bostad 1850–2000 och nya arkitektkontoret Archie.

Claes Caldenby redaktör

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands! För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341


foto Jann Lipka ©Nola

Bill Post & CANE

Bill Post, 2.6 meter affischpelare av träribbor med belysning i toppen. Cane, 1.4 meter klassisk liten parksoffa med stålstativ. Design av Broberg och Ridderstråle för Nola. Huvudkontor: Nola Industrier AB Box 17701 Repslagargatan 15b 118 93 Stockholm T:08 702 19 60 Kundtjänst/showroom: Skeppsbron 3 211 20 Malmö T:040 17 11 90 headoffice@nola.se www.nola.se


LÅT BADRUMMET GÅ I GRÖNT. Materialen som vi tillverkar våra badrumsmöbler av kommer direkt från naturen. Ja, de kommer från en miljö som nu för tiden är ganska hårt ansatt, och som behöver allt stöd den kan få. Därför är vi väldigt glada över att många av våra badrumsmöbler nu pryds av en ståtlig märkning. Den har formen av en svan och vittnar om att de är både hållbara och hållbara, och att varje liten del en dag kan återvinnas för att på nytt bli en del av naturen. Läs mer om Aspens Svanenmärkta badrumsmöbler på aspenbad.se.


LÅT BADRUMMET GÅ I GRÖNT. Materialen som vi tillverkar våra duschväggar av kommer direkt från naturen. Ja, de kommer från en miljö som nu för tiden är ganska hårt ansatt, och som behöver allt stöd den kan få. Därför är vi väldigt glada över att många av våra duschväggar nu pryds av en ståtlig märkning. Den har formen av en svan och vittnar om att de är både hållbara och hållbara, och att varje liten del en dag kan återvinnas för att på nytt bli en del av naturen. Läs mer om världens enda Svanenmärkta duschväggar på inr.se.


Inredningstrender kommer och går

1958

Folkhemmet andas framtidstro. Det experimenteras friskt med mönster och former.

1984

Vitt, glas och rena träslag tar över och dominerar större delen av vårt kära 80-tal.

1965

En tid som präglas av elegans och stil. Större och stramare mönster i dova toner.

1997

Kulörerna kommer tillbaka in i hemmen i form av enklare former och mönster. Det är viktigt att det känns äkta.

1976

Mys och starka kulörer. En fräck fondtapet i gillestugan står högt på önskelistan.

2010

Medaljongtapeter och stormönstrat är högsta mode. Fondväggen är på allas läppar.

Ett är säkert, saker och ting förändras med tiden. Men det finns saker som är oföränderliga, råvaror som ska hållas fräscha, mat som ska lagas och kläder som ska tvättas. Vi gillar vitvaror med snygga detaljer och smarta funktioner. Vi lever för att utveckla maskiner som förenklar människors vardag. Och för att förenkla din vardag rekommenderar vi att du börjar titta på pålitliga maskiner som bara går och går.


LightSkin powered by Zumtobel

Med den integrerade LED-belysningen Schüco LightSkin ger du arkitekturen ett ansikte om natten. Designen har tagits fram i ett unik samarbete med Zumtobel och döljer såväl kabeldragning som ljuskällor. Produkten är mycket energieffektiv och har en unik strålvinkel som motverkar ljusföroreningar och ser till att ljuset hamnar på rätt ställen. Den är enkel att montera och med hjälp av färgtemperaturen kan du göra olika färgval!

www.schueco.se


BOTAN Design: Andreas Sture & Torbjรถrn Eliasson / White - En serie som erbjuder flertalet mรถbelmodeller och integrerad belysning.

info@blidsbergs.se

www.blidsbergs.se


WWW.ORGATEC.COM

ORGATEC DEN LEDANDE INTERNATIONELLA MÄSSAN FÖR MODERNA ARBETSMILJÖER KÖLN, 21 – 25 OKTOBER 2014

Glass 5.0 DesiGn FunCtion emotion InternatIonal archItectural congress 22 october

Handla er alla biljett ch o t te ä n på till spara upp 43 %!

Som enda mässa i världen sätter ORGATEC det perfekta samspelet mellan arbetsmiljö, arbetsprocesser och IT och telekomteknik i centrum. 2014 banar mässan väg för det nätverksanslutna mobila kontoret. Här hittar du lösningar för implementering av flexibla arbetsformer och utformning av kontor som passar människorna.

Fler erbjudande speciellt för arkitekter och byggingenjörer: Swedish Fair & Trade Service AB Kölnmässans representant i Sverige Tel. 08 6678500 info@swedishfairtrade.se www.swedishfairtrade.se

www.glasstec.de/architecture-construction

Tysk-Svenska Handelskammaren Valhallavägen 185 _ Box 27104 _ 102 52 Stockholm Tel. + 46 (8)665 18 20 _ Fax + 46 (8)665 18 04 messe@handelskammer.se

ORG14_94x271_S-Architektur.indd 1

05.06.14 10:59

www.handelskammer.se


DESIGN: ERIK(SEN)

ARKITEKTURDAGEN 2014 Arkitekturdagen 2014 skal belyse sentrale spørsmål for et bærekraftig samspill mellom bygd, forsted og by.

Er det bærekraftig at så mange bor på bygda og pendler til byen, at det bygges lavt og spredt og at byene eser ut? ——— Vi bygger ned vår matjord og importerer det vi skal spise ——— Bygda er ikke lenger en leverandør av mat til byen ——— Forstedene blir i praksis tynt befolkede byer ——— Bilbruken øker og det er langt fram til en bærekraftig livsstil. USF Verftet, Bergen, 11. september Påmelding og mer info finner du på arkitektur.no


Illustrationer Okidoki Arkitekter

Variation och mångfald blir verklighet i Vallastaden I Linköping växer en helt ny och annorlunda stadsdel fram, planerad för att stimulera och appellera till människors sinnen. Ett genomtänkt mönster av mindre tegar fylls efter hand av en rik mångfald av hustyper, verksamheter och boendeformer med en varierad och spännande arkitektur.

Här i Vallastaden möts stadsbrus och bykänsla i en oemotståndlig mix. Det är urbant och samtidigt lantligt. Modernt och familjärt. Genom att uppmärksamt lyssna till och ta tillvara människors idéer, drömmar och behov skapar vi framtidens sätt att forma städer. Något som Linköping kommer att vara omtalat för.

Följ oss på www.linkopingsbo2017.se och på facebook, Linköpingsbo2017

lk_ann_bo2017_arkitektidn.indd 1

Mer öppenhet, Mer design Vill du kombinera elegansen från högklassigt rostfritt stål med öppenheten du får av glas i balkonger, trappor och räcken i dina projekt? Då är Easy Glass® Slim lösningen. Kolla in CAD ritningar, specifikationer och våra inspirerande foton på Easy Glass® Slim och fler av Q-railings designade räcke system på www.q-designs.com.

q-designs by q-railing www.q-designs.com

2014-07-02 12:01


FORTSÄTT MÅ BRA EFTER SOMMAREN

Om man erbjuder helhetslösningar för olika typer av inredningar, är det en självklarhet att ha en genomtänkt syn på ergonomi. Mår medarbetarna bra, presterar de bra. På samma sätt som man investerar i underhåll om man köpt en dyr maskin, investerar man regelbundet i underhåll av den viktigaste resursen; människorna. Fortsätt må bra efter sommaren, investera i rätt inredning för dina medarbetare, Välkommen att kontakta oss! www.kinnarpsinterior.se


LEDARE

Berätta om arkitekturen Under sommaren fick Arkitektur- och designcentrums chef Lena Rahoult sparken ett halvår innan hennes förordnande skulle gå ut. Det är anmärkningsvärt att man på kulturdepartementet menar att problemen är så stora att man inte ens kunde vänta. Till Svenska Dagbladet sade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att nu har ”problemen på den ekonomiska sidan blivit så pass allvarliga att vi måste göra en mer radikal lösning för att inte verksamheten ska drabbas ytterligare”. Problemet som en fråga om budget. Kanske ett sätt att undvika att tala om innehåll. Men det är den frågan som så klart måste upp på bordet nu. Det omfattande talet om en ”mötesplats” kan inte skymma behovet av en plats där man kan berätta om arkitektur. När tidigare Arkitekturmuseet 2013 fick sitt nya namn Statens centrum för arkitektur och design var det en konkret manifestation av det som regeringen kallat det vidgade uppdraget att ”vara mötesplats för såväl arkitektur som för form och design”. Och Liljeroth konstaterade då att regeringen sedan 2008 ”successivt ökat myndighetens anslag med närmare 50 procent för att ge goda förutsättningar för det vidgade uppdraget”. Pengar man nu uppenbarligen inte ansett varit väl investerade. Lösningen på Arkitektur- och designcentrums problem har genomgående genom åren varit att addera något nytt till uppdraget. Det senaste är att man utreder möjligheten att slå ihop centret med Moderna Museet. Förstärka genom att förminska eller gömma sig. Diskussionen om Arkitektur- och designcentrum har fastnat i ämnen, professioner, tillhörigheter. I gränsdragningar och representation. Allt det där som upphör när man förmedlar och berättar. Att göra ett urval blir då inte en fråga om representativitet utan en del i att forma de berättelser som en fråga rymmer. Då kan man också göra det som institutionen med sitt arkiv och sin kunskap borde kunna vara experter på: Koppla ihop historien med nutiden. I städer runtom i landet står inte sällan striden mellan historia och nutid. Som vore de motpoler. På museet – om man får kalla det så – på Skeppsholmen kan sidorna i stället fördjupas och göras tillgängliga. Att man nu är på väg att se över och förändra den fasta utställningen, så att den blir mer möjlig att använda för att belysa aktuella frågor är utmärkt. Inspirationen hämtas från hur en tidskrift fungerar, mer rörlig och närvarande i samtiden. Låter lovande. Om ett nytt Nobelcenter presenteras i Stockholm ska man inom några veckor kunna ta del av berättelsen om Ferdinand Bobergs förslag från 1912 och den hårda kritiken från Ragnar Östberg – inte tillräckligt ”reellt” – tillsammans en möjlighet att förstå David Chipperfields arkitektur och ur vilken historia och samtid den hämtar sin näring. o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ - +

Venedig. Det verkar som – om man ska tro rapporterna, bland annat Claes Caldenbys på s 108 – att Arkitek turbiennalen i Venedig under Rem Koolhaas har lyckats vara den plats för reflektion och analys som den borde vara. Vi återkommer i nästa nummer med fler godbitar.

-

Missnöjesyttringar. Forskare och stadsbyggare verkar överens om att kommunernas makt över planeringen har minskat på bekostnad av privata aktörer som exploateringsföretag och bostadsföretag. Det visar rapporten Stadsplanering, transporter och markanvändning – Utveckling av ett analytiskt ramverk från Institutionen för Teknik och samhälle på LTH gjord av Till Koglin, Bengt Holmberg och Lena Hiselius. Nu motsades detta av det exploateringsföretag som också intervjuats i studien. De vill ha mer flexibilitet i den kommunala byråkratin. Ett exempel som nämns är att de själva vill välja antalet p-platser. Alla missnöjda alltså. Men vem ska man tro på? o

17 5/14 · ARKITEKTUR


OR

LD LEAD

OL

TEC HN

E

R

W

IN

O

O

G

GI

ES

BLO WIN

W

O

L

DET ÄR INSIDAN SOM RÄKNAS SUPAFIL är den moderna lösullen från Knauf Insulation. Den fungerar lika bra i väggar som på vindsbjälklag och i snedtak. SUPAFIL håller tätt kring detaljer och genomföringar samtidigt som isoleringen fyller ut ordentligt och behåller formen så länge byggnaden står. Med SUPAFIL på insidan kan du räkna med att uppfylla BBR-kraven på energieffektivitet. Läs mer om fördelarna med ett modernare sätt att isolera - mer information och närmaste lösullsentreprenör hittar du på: www.modernlosull.se


Överst. Vinnaren i tävlingen om ny skyskrapa på Lindholmen i Göteborg. Förslaget Polstjärnan av Skidmore Owings & Merrill. Mitten. Tävlingsförslag Kyssen av Ian Simpson Architects. Nederst. De Rotterdam av Rem Koolhaas vid floden Maas i Rotterdam från 2013. F O T O © O M A (N E D E R S T )

AVGJ O RT

TOMAS LAURI

Tornets skugga Det är svårt att greppa varför Göteborg behöver bygga Nordens högsta byggnad. Det är något djupt infantilt över det hela. Men infantila har städers makthavare och byggherrar varit i många hundra år. Ta bara Bolognas många torn från medeltiden. Syftet var då som nu att skrika högst. Att det finns bättre sätt än höjden att prägla en stad hörsammas inte; ingen lyssnar när instinkten sätter in, eller kanske ska jag skriva potensen. Ändå vet de flesta att höjd har mycket lite med beständighet att göra. En karaktär som står ut behövs. Kanske är Norman Fosters Gherkin i London ett av de bästa exemplen på det. Inte högst, men värd att komma ihåg. Det är ändå lätt att tro att höjden hade betydelse denna gång. Med 230 meter var Skidmore Owings & Merrills vinnare Polstjärnan lite högre än de flesta andra förslag. Vinsten kan också ses som en seger i klen konkurrens. Inget av de inlämnade bidragen är häpnadsväckande. Zaha Hadid Architects förslag Svall känns inte särskilt närvarande på platsen, lite som en idé som blev över från något Kinaäventyr. Ian Simpson Architects tudelade Kyssen står ut mest, även om den kunnat vara mer dramatisk; det är något uppgivet i relationen mellan de två kropparna. Ursa av Manuelle Gautrand Architects har ett spännande innehåll utan att vara unik. Wingårdhs Arkitektkontors Glasklart får mig att tänka på något OMA åstadkommit med stor skärpa. Koolhaas & co:s höghuskomplex De Rotterdam kan tjäna som exempel på hur skraporna borde vara. Farligare, distinktare, allvarligare. En koloss så konsekvent att den aldrig ens är i närheten av att bli insmickrande och folkkär; den vågar vara brutal och hotfull, och ställer invanda sanningar om höjd och volym på ända. Vinnaren i Göteborg är i jämförelse med den en konventionell Vinsten kan också skyskrapa med ett lite lustigt och krångligt avslut. Som en ful ses som en seger men dyr kristallvas. Den har inte oväntat häcklats på nätet som en i klen konkurrens. artefakt ur Sagan om ringen. Det mest förtjänstfulla är hur Inget av de den landar på marken. Inget av de fem inlämnade bidragen har inlämnade bidragen lika tydligt fokuserat på hur det är att vandra där nere i skuggan är häpnadsväckande. av ett högt torn. Tävlingsförslaget innehåller mycket om planteringar, vattenspeglar och gaturum. Som om höjden var perifer. o

19 5/14 · ARKITEKTUR


Det ideala golvavloppet

för hotell

Vem har inte bott på hotellrum där golvfallet varit fel och man har fått lägga ut handdukar för att suga upp vatten som inte runnit ner i golvavloppet? Unidrain golvavlopp löser detta alltför vanliga problem. Golvfallsbyggnaden utförs enkelt endast i en riktning in mot väggen. Detta säkrar vattenavrinningen och ger totalt en torrare badrumsmiljö. Med Unidrains unika konstruktion med metall i golv/ vägg-vinkeln får man en trygg och vattenskadesäker installation. Hotellet spar pengar i sin driftekonomi med enklare städning och färre handdukar att tvätta. Unidrain är det perfekta golvavloppet för både privata- och hotellbadrum. Unidrain finns också för spa, gym etc. upp till 7,5 meters längd. Läs mer på www.unidrain.se

Unidrain HighLine Panel med Ram

Elegant golvavlopp by JAFO

HighLine Panel Elegant golvavlopp www.unidrain.se


Överst. Tornen Helix och Innovationen vid Torsplan i Stockholm. Arkitekt: OMA. Byggherre: Oscar Properties. Mitten. Ny byggnad för stadsbygg­ nadskontoret i Söderstaden i Stock­ holm. Arkitekter: Selgascano, Urban Design. Landskap: Land arkitektur. Nederst. Huvudkontor för Statoil i Norge. Arkitekt: Wingårdhs.

SPÅR AT

TO MA S LE WAN

Världen är på väg Oslo och Köpenhamn har sedan länge kavalkader av internationell och utomnordiskt ritade byggnader, egentligen i takt med att en sådan ut­ veckling tagit form globalt. Men av någon orsak inte i Sverige. Beror det på att institutionsbyggandet är begränsat? Eller finns förklaringen i att ”världen kommer till Danmark och danskarna sedan till det avlägsna Sverige”? Malmö är just nu ledande vad gäller utomskandinavisk arkitektur, men inte heller Lärarhögskolan (Diener & Diener) eller Turning Torso (Calatrava) är särskilt färska. I Stockholm finns ännu inget verk ritat av en arkitekt utanför Skandinavien om vi ser till renodlad nybyggnad. Hur pluralistiskt är det? En förklaring kan ses i att de internationella namnen och internationell tävling förts fram i trängda lägen. Delvis är det ju rätt – kvalificerade frågor ska lösas med hög kompetens. Men Stockholmsexemplen Helix och Innovationen vid Torsplan (OMA), Gasklocka 4 (Herzog & de Meuron) och ny station för Citybanan (OMA), alla höga hus, antyder att vad det inbjudna gästerna främst fått att bita i hittills är att legitimera hög exploatering. Snarast ett slags smutsjobb således. Hur kom vi dit? Tävlingen om ny byggnad för Stockholms stadsbygg­ nadskontor resulterade i att De inbjudna gästerna ett spansk­svenskt team (Selgascano, Urban Design har främst fått legitimera och Land Arkitektur) får uppdraget. Det är särskilt hög exploatering. glädjande sett till det ovan beskrivna utgångsläget. Bra är dessutom att det är en nybyggnad i en tålig kontext och med en engagerad uppdragsgivare. I bästa fall får Stockholm dessutom en av det privata näringslivet initierad byggnad i nya Nobel Center på Blasieholmen ritad av David Chipperfield. Tänk gärna en tanke nu på om Stadsbibliotekets tillbyggnad blivit av – förvisso hade projektet varit utomskandinaviskt. Men hur nära var vi ett magplask på den internationella scenen genom rivning av delar av Asp­ lunds verk och en storskaligt förändrad inramning av huvudbyggnaden? I ungefär samma ytterst försiktiga tempo som utländska namn släpps in på den svenska arenan har i relativ tysthet några svenska kontor tagit hem viktiga uppdrag utomlands: White (Rockaway, New York), Wingårdhs (Statoils huvudkontor, Norge) och Tham & Videgård (Krabbesholms skola) har alla relativt nyligen vunnit tävlingar och genomför nu uppdrag i Danmark, Norge och USA. Det förefaller som om vi står inför inte bara ett trendbrott i svensk arkitektur, utan två! o

21 5/14 · ARKITEKTUR


Cowboyarkitekt JARGO N G

DAN HALLEMAR

En egen dörr för de fattiga i hus som vill vara blandade, drömmen om arkitekten som kofösare och G-ordet.

Poor-door Under sommaren dök begreppet poor-door upp på två ställen samtidigt. I båda fallen – ett i London och ett i New York – var det nya hus som skulle vara öppna för invånare från flera olika inkomstskikt. Marknadens sätt att lösa den här kommunala uppmaningen var att ge dem olika entréer. Begreppet poor-door föddes. I New York var det ett glashus på 40 Riverside Drive, vid Hudson river där Extell Development av staden tvingats att inkludera 55 subventionerade lägenheter för låginkomsttagare. De fick – också av staden – godkänt för sitt förslag för separata ingångar för de boende. Samtidigt rapporterade The Guardian om hur man i ”mixed-income-developments” i London har olika ingångar och dessutom skilda rum för cyklar, sopor och postfack. I en text i amerikanska tidskriften Salon (3/8 2014) skriver Henry Grabar om hur forskning visar att idén om blandade hus i praktiken snarast varit symboliska handlingar utan praktisk integration på gatunivå. Dörrarna för fattiga är snarast en illustration av idéns fåfänglighet. Lösningen finns inte i det enskilda huset utan i staden. Staden måste lämna fastighetsnivån och betraktas som en helhet. Kanske vore det bättre i det perspektivet att se till att de vinster som till exempel kommunala bostadsbolag kan göra på de mer välbärgade användes för att skapa möjligheter för att utveckla befintliga och nya bostäder för de grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Att de rika dörrarna öppnar nya möjligheter för de fattiga. o

22 ARKITEKTUR · 5/14

Åtta år efter att kontraktet skrevs har Snøhettas entrébyggnad för 9/11 Memorial Museum i New York invigts. Den norska arkitektfirman har också ritat om Times square med ambitionen att de som bor i New York inte längre ska undvika det. I en intervju om projekten i tidskriften New Yorker (januari 2013) förklarade Craig Dykers på Snøhetta att han inspirerats av att läsa böcker om boskapshantering. Han berättar om en vän som ägde en fårhund som på fester brukade fösa samman gästerna. Så att de vid slutet av kvällen alla befann sig i samma hörn. ”Jag tror”, säger Dykers, ”att vi som arkitekter måste försöka vara som den fårhunden på festen”. Låter – inte minst i kontexten av Snøhettas erövring av Amerika – som en pojkdröm: cowboyarkitekten. En viktig detalj blir då så klart att kliva ner från alla höga hästar. o

G-ordet Det senaste året har man allt oftare i texter som beskriver städers förändring kunnat läsa om G-ordet. Ordet man syftar på är gentrifiering. Sedan den diskussionen tog fart för 20 år sedan har ordet blivit något man nästan inte får nämna. Det tycks tömt på betydelse, förvandlat till ett tillhygge i debatter där ingen kommer överens. Eller till ett ord man slänger ur sig för att slippa gräva djupare. Popbandet Docenterna – kända bland annat för låten Solglasögon – sjunger i nya låten Södermalm (2014): ”Det kändes som ett sommarregn men det var gentrifieringen”. G-ordet har lagt ett täcke över de frågor som ligger i de konkreta förändringar som gentrifiering innebär. Frågor om klass, förtryck och privilegier. Så lämpligt då att Studentlitteratur nu i höst ger ut en lärobok med titeln Gentrifiering med Catharina Thörn och Helena Holgersson som redaktörer. I förordet säger man sig använda ”gentrifieringen som en lins med vars hjälp vi kan studera mer genomgripande förändringar i det urbana landskapet”. G-ordet – inte som ett par solglasögon som fördunklar – utan som en knepig lins. o


. se paroc

på er Lä sm

Innovativt och brandsäkert

när vi kommer in i lokalen blir det tyst Med rätt akustikprodukter och smarta lösningar får du undertak som verkar i det tysta. Produkterna i Parafon-sortimentet har mycket bra egenskaper både vad gäller ljudabsorption och ljusreflektion. Brandsäkerheten får du på köpet.

PAROC Akustik & Interiör är en av Nordens ledande producenter av undertakslösningar. Produkterna i vårt PARAFON ®-sortiment har mycket bra egenskaper i såväl brandsäkerhet som estetik. Våra produkter tillverkas i Sverige, vilket innebär en mängd fördelar för dig när det gäller logistik, service och miljö. För mer information: PAROC.SE


Exclusive Colours för exklusiva projekt Vi vet att våra lojala VOLA kunder önskar något ut över det vanliga när de ska planera kök och bad. Därför har vi valt – som en speciell service till våra lojala VOLA ambassadörer – att erbjuda de klassiska VOLA armaturerna i sju nya färger.

VOLA SHOWROOM Storgatan 24 S 144 55 Stockholm

VOLA AB Ruddammsgatan 14, 2 S-803 20 Gävle Tel.: 026-140230

www.vola.se

sales@vola.se


Höger. King's Cross Square i London, av Stanton Williams, invigt september 2013. FOTO ©NET WORK R AIL

VAD B Ö R G Ö R A S?

Peter Bishop om vikten av regleringar:

→Ställ hårdare krav på byggherrarna! Byggherrarna måste förstå att långsiktighet ligger i deras intresse. Då kommer vi att få bättre offentliga rum och en jämlikare stad, säger stadsbyggnadsprofessorn Peter Bishop.

”Vi måste få byggherrarna att förstå att de tjänar ekonomiskt på samarbeten och byggande av hög kvalitet. Den privata sektorn leder nämligen byggandet av städer i dag, och så lär det förbli eftersom den offentliga ekonomin inte tillåter annat. Många byggherrar vill bara bli av med sina hus så fort som möjligt, därför tänker de inte tillräckligt på kvaliteten och långsiktigheten, trots att de egentligen skulle tjäna mer pengar på att bygga nytt och bra. Du kan inte designa städer längre, men om vi förstår dem kan vi forma dem. Nu domineras vår tid av osäkerhet. Den solida moderniteten – där vi kunde kontrollera naturen, skapa det perfekta – från 1900-talet har i dag blivit en flytande modernitet, med sociologen Zygmunt Baumans ord. Individer måste hitta olika strategier i en värld som förändras av ekonomiska svängningar, klimatförändringar, och en värld där stadsbor från olika kontinenter har mer gemensamt med varandra än med sin rurala omgivning. Stadsbyggare och geografer måste navigera i det komplexa, och medla fram någon form av konsensus i detta. Det är i denna förhandling vi kan forma en eftertraktad urbanitet. Men hur? Det handlar så klart om ekonomi. Mina 25 år inom Londons planförvaltning visar att det går att förklara för byggherrar att de tjänar mer pengar på att bygga hus och offentliga platser av hög kvalitet. Att det lockar till sig företag och människor som vill betala mer.

Här spelar regleringar en väsentlig roll. Jag vet att det är tabu att säga det i den nyliberala värld vi lever i, men bra regleringar är nödvändiga. Den europeiska staden växte fram genom upplysta regleringar, särskilt på 1800-talet. En viktig reglering i London i dag är till exempel att 25–30 procent av alla nya bostäder måste gå till dem med låga inkomster. Men här finns också problem som sätter fingret på vad som händer när regleringar mildrats. Så har till exempel Londons borgmästare slagit fast i ”The London plan” – Londons strategiska översiktsplan – att staden ska förbli Europas finansiella center och EUs största stad. Därför, menar han, tillåter man nu många skyskrapor. Det innebär att skräp får byggtillstånd, som till exempel skyskrapan S:t Georges Tower, 181 meter med bara bostäder. Det finns alltså bra och dåliga byggherrar. Regleringarna är till för att tvinga de dåliga byggherrarna att bete sig som bra. Under åren på Londons planförvaltning insåg jag att det handlade om att få de dåliga byggherrarna att förstå att de tjänar pengar på att bygga bättre. De bra förstår att byggande av god kvalitet är ekonomiskt fördelaktigt. De som bygger för att behålla sina hus tjänar faktiskt mer på det, än de som bygger och säljer av direkt. Fonder, som pensionsfonder, är ofta mer intresserade av den långsiktiga avkastningen, så de vill göra rätt från början. De

förstår att nya områden ger förluster under de första fem åren, men vinster från sex till trettio år. Det gör att de inte är intresserade av att bygga och sälja av omedelbart. Jag menar att King’s Cross, där 40 procent är genomtänkt offentligt rum, är ett lyckat exempel på det. Google bygger ett kontor där för runt 700 miljoner kronor och de har till stor del sökt sig dit till följd av den höga nivån på det offentliga rummet. De betydande intäkterna där inträder om 20 år och därefter. Jag tycker att det är en fördel att utgå från en grundläggande plan och sedan förhandla fram hur den ska se ut i detalj. Vi kan till exempel tillåta att man bygger lite högre om vi vet att byggherren är bra. Min erfarenhet är att det går att samla olika intressenter och få dem att verka tillsammans så att det totala, offentliga rummet då blir så bra som möjligt. Det ger frihet för alla. Det gäller att ställa krav på byggherrarna, för de kommer inte att vara med och betala om det går snett. Det får samhället göra.” o PE TE R B I S H O P, PRO FE S S O R I U R BA N D E S I G N VI D TH E B A RTLE T T S CH O O L O F A RCH ITEC TU R E , A R K ITE K T O CH U N D E R 25 Å R TU N G S TA D S PL A N E R A R E I LO N D O N S S TA D S S T Y R E. B E R ÄT TAT FÖ R TI M OTH Y TH O R E H E B B.

25 5/14 · ARKITEKTUR


TEMA

*DANSK VÅG

26 ARKITEKTUR · 5/14


Vänster. Schmidt Hammer Lassens Malmö Live och Lundgaard Tranbergs Niagara växer fram i centrala Malmö. FOTO HENRIK ROSENQVIST

Självförtroende underbyggt av både stat och kapital. Det är hemligheten bakom det danska arkitekturundret. INTRO

JULIA SVENSSON

Hjälmprydda herrar hetsar omkring på platsen intill Christian IVs gamla brygghus i tegel. När jag cyklar förbi ser jag skyltar som lovar att 2016 kommer en gnistrande hög av asymmetriska glaslådor, noga komponerade av OMA, att torna upp sig på den centrala Köpenhamnstomten. En slående metafor för tillståndet inom dansk arkitektur. Det syns att det händer något stort. Bryghusprojektet ligger ett stenkast från biblioteket Den Sorte Diamant. Huset är Dansk Arkitektur Centers prestigeprojekt. Det finansieras helt av fonden Realdania, som inte vill uppge en exakt budget för Bryghusprojektet, men berättar via mail att det kostar mer än Skuespilshuset (2008) och mindre än Operaen (2004). Bryghusprojektet växer fram på Köpenhamns sista obebyggda hamnfront. Det ska länka samman staden med hamnen och kommer att fullständigt → OMAs arkitekturcentrum dominera stadsbilden. OMAs arkitekturcentrum är står definitivt i paritet möjligen överdimensionerat för den aktuella platsen, men definimed visionerna för dansk tivt i paritet med visionerna för dansk arkitekturs roll i världen. arkitekturs roll i världen Dansk Arkitektur Center, som i dag ligger i ett ombyggt hamnmagasin i Christianshavn, är avsett att vara en institution i världsklass, på uppdrag av regeringen och Realdania. I det nya huset kommer musklerna spännas ytterligare. Bland annat utökas verksamheten till centrum även för dansk design och stadsplanering. Dansk arkitekturs expansion i Sverige förkroppsligas av Schmidt Hammer Lassen och Lundgaard & Tranbergs höghus som i detta nu reser sig på Universitetsholmen i Malmö. Byggnaderna karakteriseras av sina markant mönstrade fasader. Och det blir väldigt mycket fasad – Schmidt Hammer Lassens Malmö Live har ett hisnande omfång. Turning Torso framstår som en deformerad liten glasspinne i bakgrunden. Danska arkitekter har i dag beställare i hela landet, från Ystad till Kiruna.

27 5/14 · ARKITEKTUR


* B O S TA D

ADEPTs högskolebibliotek i Falun (sid 44), med en magnifik interiör skapad tillsammans med Sou Fujimoto, är ett exempel på ett svensk-danskt samarbete där danska konstnärliga visioner processats genom en generalentreprenad i industrilandet Sverige. Här syns det på fasaden, där konstnären Jeppe Heins glänsande raster av ståltrianglar förlorar sin lätthet på grund av en överdimensionerad konstruktion. Flera av de pågående och nyligen färdigställda byggnaderna, med undantag för bland annat Dorte Mandrups förskola utanför Helsingborg, har en skala och ett uttryck som snarare för oss tillbaka till 60-talets industriella stadsplanering än till dansk småskalig hantverkstradition, eller till den holländska stil som nu dominerar dansk kvalitetsarkitektur. Inte heller syns Jan Gehls motto, som omfamnats av många arkitekter, och även genomsyrar dansk arkitekturpolitik: Livet mellan husen. Hans teorier har nått stor framgång på senare år,och även gett den nu 78-årige Gehl uppdrag i allt från Malmö till Manhattan.

28 ARKITEKTUR · 5/14

Utöver förhoppningen om att danska arkitekter med sin auktoritet ska lyckas styra svenska byggbolag i en ny riktning – vari består den svenska förtjusningen för danska arkitekter? Att dansk arkitektur har så gott rykte i Sverige är på ett sätt paradoxalt. Tiden då svenskarna fascinerades av det övriga danska samhällsbygget är förbi. Hur gick det till när världens lyckligaste folk blev främlingsfientliga? frågade sig Lena Sundström i boken Världens lyckligaste folk (2009). Vi förfasar oss över den politik, som just nu förbjuder tiggare på Köpenhamns gator. Vad beträffar jämställdhetspolitik ligger Danmark sämst till i Norden. Den pågående danska arkitekturfesten är också mest en fest för män. Den framgångsrika danska arkitekturen bygger i hög grad på politiska prioriteringar. Ett lysande varumärke som lyfts fram med gemensamma krafter av både stat, kapital och media. Den danska arkitekturglamouren har både historisk och samtida bakgrund. Under 1900-talet blev den svenska arkitekturutbildningen mer teknokratisk, medan den danska stannade inom Konstakademien. Medan den svenska arkitekten underordnats ingenjörer och byggherrar, har den danska bevarat sin ställning som konstnär och förste hantverkare, ordets ursprungliga betydelse. I Danmark har arkitekten det övergripande ansvaret i projekten. Att arkitekter har mindre att säga till om i Sverige än i Danmark är allmänt känt. Redan på 1990-talet tog Henning Larsen sitt namn från Söder torn i Stockholm, då han ansåg att han fick kompromissa för mycket. Det ständiga kompromissandet påverkar naturligtvis svenska arkitekters självförtroende. I dag tar de två danska och fyra svenska arkitektskolorna sammanlagt in ungefär lika många studenter. Men i Danmark är konkurrensen hårdare. Landet är mindre och arbetslösheten bland arkitekter större. Det finns ett behov av den utländska marknaden. Det är en mäktig satsning som görs för att lyfta fram den danska arkitekturen. Realdania, vars miljoner kommer från danska fastighets-


Danska projekt i Sverige just nu ... ägare, är en stor aktör i haussen av samtida dansk arkitektur och etableringen av Köpenhamn som arkitekturstad. Man har anlitat internationella stjärnor, något som sällan hände före Zaha Hadids tillägg till konstmuseet Ordrupgaard (2005) eller Libeskinds Dansk Jødiske museum (2004). Realdania ger även stöd till bokprojekt och till Louisianas välbesökta arkitekturutställningar, som ofta lyfter fram danska företag och idéer. Realdania, som anmärkningsvärt nog har en av grundarna till 3XN i ledningen, Hans Peter Svendler Nielsen, har skapat DAC, ett centrum för dansk arkitektur som har till uppgift att platsa bland världseliten. Att jämföra med det svenska statliga Arkitektur- och designcentrum, som omvandlats från museum till ett kritiserat designcentrum med vagt uppdrag. Med gemensamma krafter har danskarna lyckats så väl med sin marknadsföring att vi per automatik är positivt inställda till deras arkitektur. Dansk arkitektur tilltalar de svenskar som vill satsa på något annorlunda av garanterat hög kvalitet. Kanske hoppas man också att smittas av deras självförtroende. Inget fel i det. De svenskar jag pratat med, med erfarenhet av både svenska och danska kontor, vittnar om ett annat konstnärligt samtal, en annan glädje och stolthet i det danska arkitektarbetet än i det svenska. Vilket, naturligtvis, inverkar mycket på resultatet. Det om något borde svenska arkitekter ta intryck och inspireras av. Men för inspiration behövs utrymme. Här har svenska politiker och svenskt näringsliv ett ansvar att se sig om på hemmaplan i stället för att snegla ängsligt över sundet. I stället för att köpa danska tjänster – för det är delvis pengar det handlar om här – ge chansen till svenska mindre kontor. Då är offentliga beställare viktiga. Enligt en undersökning av Architects' council of Europe så har danska arkitekter sina flesta beställare inom offentlig sektor, medan svenska arkitekter har flest inom det privata (se sid 55). Egentligen handlar det här numret om danska arkitekter lika mycket om Sverige. Det är en uppmaning till svenska politiker och näringsliv att ta hand om svenska arkitekturtalanger på ett lika föredömligt vis som Danmark vårdar sina. Det sker nämligen knappt något utbyte. Uppdragen i Danmark går med få undantag till de egna arkitekterna. Den danska arkitekturoffensiven är ett föredömligt exempel. Mindre kända svenska arkitekter måste få tävla om prestigefyllda uppdrag i Sverige. Och ges ansvar för utförande och ekonomi. Då kommer snart också visionerna. Ett aktuellt exempel är tävlingen om det nya Tekniska nämndhuset i Stockholm. Fem av sex inbjudna tävlande var, besynnerligt för ett offentligt projekt, namnkunniga danskar. Här uppstår frågan: varför bjöd man inte in fler svenska kontor? Vinnaren blev det lilla svenska kontoret Urban Design, tillsammans med spanska Selgascano. Ett föredömligt val. Inte för att man valde bort fem utmärkta danska förslag. Utan för att man vågade satsa på något småskaligt och eget. o

AART Teglaskolan, Skara. Tävlingsvinst med Schønherr 2012. H-huset, Kungälv Sjukhus. Tävlingsvinst med Sweco 2013. Örebro universitetssjukhus. Med Sweco. Påbörjat.

ADEPT Kolkajen, Ropsten, Stockholm, en av tre prekval. för stadsbyggnadskoncept. Inre Hamnen norra delen, Oskarshamn. Med Mandaworks och Hosper. Heden, Göteborg. Tävlingsförslag under bedömning Drottninggatan-Järnvägsgatan, Helsingborg. Pågående.

ARKITEMA S:t Görans sjukhus, om- och nybyggnad. Beräknas klart 2018. Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby, ombyggnad. Klart 2017. Danderyds sjukhus, ombyggnad. Bromma Tracks, bostäder i kv Linneduken, Stockholm. Vinter 2017. Larsbergs centrum, Lidingö, bostäder JM, cirka 1000 lägenheter.

BERG | C F MØLLER Alviks Torn, Stockholm, bostäder. 2014. Biomedicum, Solna. 2017. Värtaterminalen, Stockholm. Tävlingsvinst 2010. Kv Godsvagnen, bostäder Skanska Nya Hem, i Hammarby sjöstad.

BIG Stockholmsporten, stadsutveckling och trafikkorsning. Tävlingsvinst 2012. Stråhatten, bostadshus på Gärdet i Stockholm för Oscar Properties.

CHRISTENSEN & CO Smaragden, bostäder, Rosendal Fastigheter, Uppsala. Sommar 2015. Ungdomsbostäder, Rosendal Fastigheter, Uppsala. Höst 2016. Utbildningshus KTH, Stockholm. Akademiska hus. Vår 2016. Masterplan Campus Albano, Stockholm med Aleksander Wolodarski.

DORTE MANDRUP ARKITEKTER Kontorshus, Universitetsholmen Malmö. Inflyttning 2015. IKEAs nya mötesplats med kontor och hotell på Svågertorp. Höst 2015. Ekonomicentrum IV i Lund. Förhandlingar pågår.

GEHL ARCHITECTS Hagalund, stadsplan för blandstad. 2013. Stockholm Arkitekturpolitik, policyarbete. 2014. Eskilstuna Centrumplan. 2013–14.

HENNING LARSEN ARCHITECTS Stadshus, Kiruna. Tävlingsvinst. Höst 2016. Kontorshus Klipporna i Hyllie. Höst 2014–vår 2015. ESS Forskningsstation i Lund med COBE. 2013–19.

JUUL | FROST Sportsbyn, bostäder i Hyllie, hyresrätter HSB. Byggstart 2014. Handelshögskola i Örebro. Sommaren 2015. Sjöjungfrun, Västra hamnen, Malmö. 187 hyresrätter för MKB/Midroc. 2015. StudentCity, Örebro. 89 studentbostäder Öbo/Peab. Hösten 2014.

LUNDGAARD & TRANBERG Niagara – entrébyggnad till Malmö Högskola på Universitetsholmen. 2015. Culture Cashbah, tävlingsvinst ”Törnrosen Tower”, Byggstart planerad 2015.

POLYFORM ARKITEKTER Täby centrum/torg. Tävlingsvinst. Klart 2015.

SCHMIDT HAMMER LASSEN ARCHITECTS (shl) Malmö Live Konserthus, hotell, kongresscenter, butiker. 2015 Ombyggnad av 1970-talsgallerian Caroli City, Malmö. 2014. Tillbyggnad av Helsingborgs lasarett. Etapper fram till 2022. Karlshamns bibliotek. Påbörjas 2016.

VANDKUNSTEN Bostadshus Universitetsholmen Malmö, utvalda av shl. Inflyttning 2015.

3XN Stockholm Continental, station för Citybanan, hotell och bostäder. 2015. Om- och tillbyggnad kv Riddaren, Humlegården, Stockholm. 2014. Kv Stenhöga, Solna, grannkvarteret till Swedbank (se sid 32). Bremen tower, Värtahamnen, Humlegården. Förstudie till höghus. Vällingby parkstad, bostäder 13 våningar. Byggherre: Svea Fastigheter. Mälardalens högskola ny- och ombyggnad. Tävlingsvinst 2014.

… och så planerar de att växa 29 5/14 · ARKITEKTUR


ENK ÄT

Danskar växer i Sverige

40

Vi frågade de största danska arkitektkontoren om deras planer för etablering i Sverige. En del har redan startat kontor här och andra börjat få in fler projekt. Alla tror de på en fortsatt tillväxt på den svenska marknaden.

JUUL | FROST Har ni kontor i Sverige?

Saknar kontor i Sverige men har ett svenskt AB och en studio i Media Evolution City i Malmö.

Har ni siffror på er omsättning i projekt i Sverige för fem år sedan och i dag?

Vi föredrar att inte lämna ut de uppgifterna.

Hur stor andel av det kontorets totala verksamhet finns utanför Danmark?

Hur många projekt uppskattar ni att ni hade för fem år sedan och hur många har ni nu?

Cirka 50 procent.

I Sverige för fem år sedan cirka 3–4, i dag cirka 8–10 aktiva i olika skeden.

Hur stor andel finns i Sverige? Hur har den andelen förändrats de senaste fem åren?

Cirka 40 procent. Under de senaste fem åren en ökning från cirka 20 procent.

Vi hoppas kunna hålla minst nuvarande nivå även framöver.

100

anställda i Sverige är målet för Arkitema.

ARKITEMA

Har ni kontor i Sverige?

Ja, sedan 5–6 år. Arkitema köpte DOT arkitekter för 3 år sedan. Hur många anställda hade ni när ni startade kontor i Sverige?

I början bestod kontoret av några enstaka arkitekter. DOT var cirka 20 arkitekter. Hur många anställda har ni i dag?

procent av Juul | Frosts verksamhet finns i Sverige.

Har ni en prognos för de kommande åren? Hur mycket kommer det att öka?

Finns det en arbetsdelning mellan Sverige och Danmark?

ADEPT Har ni kontor i Sverige?

Vi vill gärna öppna kontor i Sverige men har inga konkreta planer på det just nu. Hur stor andel finns i Sverige?

Mellan 25 och 50 procent av hela vår katalog. Vi kan märka en ökat intresse från Sverige och känner oss tätt förbundna med våra projekt i där. Har ni siffror på er omsättning i projekt i Sverige av er totala andel?

Vi har ett nära samarbete med Danmark.

Omsättningen i Sverige varierar mycket men har stabilt legat mellan 25 procent och 50 procent av omsättningen i Danmark.

Hur stor andel finns utanför Danmark?

Kommer andelen i Sverige att öka framöver?

20–25 procent.

I och med slutförandet i Dalarna och den positiva respons som vi redan har fått satsar vi starkt på Sverige. Vi tycker om att arbeta i Sverige och tycker att utmaningarna är spännande. Vi är fascinerade av den svenska demokratin.

Hur stor andel av av kontorets totala verksamhet finns i Sverige?

Cirka 20 procent.

Cirka 60 anställda. Hur många uppskattar ni att ni kommer bli?

Har ni siffror på hur er omsättning har utvecklats i Sverige?

Vi vill spegla våra danska verksamheter, så vår 30 målsättning är att bli drygt 100 anställda. ARKITEKTUR · 5/14

Vi började från början. I dagsläget omsätter vi cirka 45 miljoner.

Om ja, hur mycket tror ni?

Vi hoppas bli en väsentlig spelare inom kulturbyggeri och planering i Sverige. Vi ser många möjligheter för nya spännande samarbeten.


80

av 340 anställda på Berg | C.F. Möller jobbar på kontoren i London, Oslo och Stockholm.

BERG | C.F. MÖLLER Har ni kontor i Sverige?

Hur många uppskattar ni att ni kommer bli?

Berg | C.F. Møller är resultatet av att C.F. Møller 2007 förvärvade den svenska verksamheten Berg Arkitektkontor. Berg Arkitektkontor har existerat sedan 1950-talet och C.F. Møller sedan 1920-talet.

Målsättningen är att fortsatt vara en etablerad och välkänd skandinavisk arkitektverksamhet och utifrån det arbeta internationellt.

Hur många anställda hade ni när ni startade kontor i Sverige?

2007 hade Berg Arkitektkontor 13 anställda och ett flertal underkonsulter. Hur många anställda har ni i dag?

I dag har verksamheten cirka 40 anställda i Stockholm.

Hur stor andel av det totala kontorets verksamhet finns utanför Danmark?

Av verksamhetens totala medarbetarantal på 340 personer så arbetar cirka 80 medarbetare på våra kontor i London, Oslo och Stockholm. Berg | C.F. Møller är ett eget svenskt aktiebolag men vi har samarbeten med kontoren i Danmark, England och Norge på alla nivåer inom organisationen.

4

projekt har Aart i Sverige i dag. För fem år sedan var siffran noll.

AART

Har ni kontor i Sverige?

26 000 000

svenska kronor omsätter 3XN i Sverige.

3XN Har ni kontor i Sverige?

Verksamheten med egen personal på heltid i Sverige startade i december 2012. 3XN Sverige AB registrerades i oktober 2013. Just nu sitter vi med vår beställare i projektkontoret för Stockholm Continental, men söker sedan en tid tillbaka en egen lokal, som vi hoppas kunna skriva på kontrakt för inom kort. Hur många anställda hade ni när ni startade kontor i Sverige? 1 . Hur många anställda har ni i dag? 4.

och modellverkstad och vår fasadexpertis är samlad. En del svenska projekt, som till exempel Odenplans stations nya nedgång och ny admininstrationsbyggnad för Uppsala Universitet projekteras fullt ut i Danmark, där vi har ett flertal svenska arkitekter anställda, medan andra, som till exempel Stockholm Continental, projekteras till hälften i Sverige och till hälften i Danmark, allt efter vilka krav som våra svenska beställare ställer.

Hur stor andel av kontorets totala verksamhet finns utanför Danmark?

2008 var det 20 procent, som mest 2011–12 63 procent nu 48 procent. Hur stor andel finns i Sverige? Hur har den andelen förändrats de senaste fem åren?

Fram till 2011 var det noll. Nu är det 15 procent. Har ni siffror på er omsättning i projekt i Sverige för fem år sedan och i dag?

Vi har gått från 450 000 DKK till 9 300 000 DKK. Hur många projekt uppskattar ni att ni hade för fem år sedan och hur många har ni nu?

Inget projekt för 5 år sen – 4 i dag. Hur stor andel av det totala kontorets verksamhet finns utanför Danmark?

Cirka 70 procent utanför Danmark.

Har ni en prognos för de kommande åren? Hur mycket kommer det att öka?

Hur stor andel av dem finns i Sverige?

Kommer att växa i framtiden – 10 procent per år.

Hur många uppskattar ni att ni kommer bli?

Cirka 10.

Vi kommer att öppna kontor i Sveriges den dag omsättningen kan täcka driften etc till 100 procent.

Cirka 35 procent. Finns det en arbetsfördelning mellan Sverige och Danmark?

Ja, tävlingar och fasadprojektering utförs alltid i Köpenhamn, där vi har en tävlingsavdelning

Har ni siffror på hur er omsättning har utvecklats i Sverige? Från noll till cirka 26 M SEK.

31 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Kassaflöde Mönstret i fasaden är ett av 3XNs kännetecken i Swedbank i Sundbyberg. Men det är insidan som räknas. En för kontoret typisk zigzag-plan skapar stora vackra rum för ett effektivare kontorslandskap med flexibla arbetsplatser. Swedbank, Sundbyberg 3XN Architects



* DA N S K VÅG


Föregående uppslag. Huvudkontorets entrésida mot Landsvägen. Blixtmönstret är en del i 3XNs fasadrepertoar.

Vänster. Bankens fasad mot spårområdet. Läggs järnvägen i tunnel genom Sundbyberg ska denna sida kunna förändras.

F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

FOTO ADAM M ØRK

KO MMENTAR

Nedan. Detalj av fasaden, som till hälften är glasad och till hälften täckt med plåtkassetter.

SWEDBANK

F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

R A S M U S WÆ R N

Bristen på stadsliv kompenseras med arkitektur. Planens abstrakta mönster är en passande utgångspunkt för en bankverksamhet som ter sig allt mer virtuell. ”Since 1820” står det under eken på Swedbanks logotyp. För ett abstrakt företag vars historia kantats av namnbyten och fusioneringar är det naturligt att lyfta fram sin långa historia. Namnet Swedbank är inte mer än åtta år gammalt. Ekens rötter går dock djupare, ned i Föreningsbankernas och Sparbankernas vittförgrenade nät. Stockholms Sparbanks hus från 1975 av Carl Nyrén var tidigare bankens mest karaktärsfulla hem. När de flyttade till grannkvarteret Gallerian blev den lika anonym som det anemiska namnet. Nu lämnar man Stockholms innerstad för förorten, samma förort som SEB skulle sätta sin ledning i då Bankhus 90 av Rosenbergs stod klart 1992. Trots sin eleganta arkitektur blev det inte populärt; tjänstemännen kallade sig ”fångarna på fortet” och ledningen fortsatte hänga kvar vid Kungsträdgården. Bankhus 90 låg nära de stora vägarnas radier och långt från kollektivtrafiken. Det gestaltade ett bilsamhälle som inte var riktigt sant ens för 20 år sedan. Swedbanks kontor ligger å andra sida så välförsett på spårtrafik det är möjligt utanför Stockholms city. Den nya tvärspårbanan stryker helt tätt intill, liksom pendeltågen. Och under det hela går tunnelbanan. Lokaliseringen känns så till vida rätt och rimlig. De stränga kraven på alla hus invid järnvägar gör dock alla spår av mänskligt liv omöjligt i husets närhet, vilket är mindre modernt. Å andra sidan kommer de spår som i dag klyver Sundbyberg i två delar förr eller senare att grävas ned. Då kommer huset i ett

helt annat läge. Detta ska 3XN ha haft med i kalkylen, men inom överskådlig tid kommer det ha en påtaglig framsida och en baksida. Den väldiga arbetsplatsen med 2 500 personer sträcker med sin matsal ut en hand mot samhället utanför, men dess påverkan på stadslivet lär bli ganska måttlig. I city stod banken i en säregen symbios med Gallerians restauranger, caféer och butiker. Trots närheten till Sundbybergs centrum kommer detta hus bli ett mer självförsörjande universum. För bankens del är allt detta marginalfenomen. Kärnan var att de gamla lokalerna inte gick att använda för den struktur man nu vill skall gälla, det vill säga aktivitetsbaserade arbetsplatser. De nya lokalerna används effektivare, flexibiliteten ökar och hyran blir lägre. Om jag själv hade arbetat på banken, skulle jag trots detta ha saknat innerstaden. Kompensationen heter arkitektur. De inre miljöerna bjuder på helt andra värden än de Brunkebergstorgshusen erbjöd. Pressade höjder har blivit luftiga rum, trivial standard har blivit välgjorda platsbyggen. Mycket välgjorda. De stora undertakens enkelhet är svår att åstadkomma, och krävde envishet från projektörerna på 3XN. En envishet som inte räckte för att övertyga banken, men väl fastighetsägaren, Humlegården. Att beställaren också var en arkitekt underlättade

35 5/14 · ARKITEKTUR


Höger. Byggnadens fasad vilar på Höger nederst. Entrérummet en triangulär stomme som växlar med receptionsdisk i bankens över i ett snarlikt, men ändå karaktärsmaterial: ek. väsensskilt, system en våning upp. F O T O A D A M M Ø R K

* DA N S K VÅG

FOTO ADAM M ØRK

1

5

1

8

1

8 6 7 4

7

6

3

2

2

3 1

3

6

6 7

1

PL AN 6 1:1 000 (25%) 1. ARBETSPL ATSER 2. FLEXRUM 3. L JUSGÅRD 4. TAK TERR ASS

5. GRÖNT TAK 6. MÖTE 7. PAUSY TA 8. FLE XPL ATSER

2

1

3

4

5

5

5

5

2

5

5

6

1

1

6

Plan 06 1:250

7 PL AN 1 1:1 000 (25%) 1. PAUSY TA 2. MATSAL 3. KÖK 4. GÄSTMATSAL

5. KONFERENSRUM 6. MÖTE 7. HÖRSAL 8. MULTISAL

8

6

7

8 9

10 11 5

4

1

11

3 2

12 4

14

13 L ANDSVÄGEN

ENTRÉPL AN 1:1 000 (25%) 1. ENTRÉ 2. LOBBY 3. RECEPTION 4. L JUSGÅRD

5. RESTAUR ANG 6. KÖK 7. KONTOR 8. VARUMOT TAGNING 9. INFART TILL GAR AGE

10. FRISK VÅRD 11. MÖTESRUM 12. HÖRSAL 13. MULTISAL 14. CYKELPARKERING

Plan 01 1:250


Vänster. .bnb c,bmn b ,c b,cmbcb

kommunikationen. Det var just samförståndet mellan beställare och arkitekt som ledde till uppdraget; mellan Daniel Markström och Kim Herforth Nielsen för att vara exakt. Planen bygger på en zig-zag-lösning som 3XN utvecklat till ett tema. Redan Saxo Bank i Hellerup strax norr om Köpenhamn från 2008 hade en korsformad plan som förenade dagsljus och närhet. Och kontorets vinnande tävlingsförslag till nytt Rigshospital från 2012 bygger på precis samma struktur som Swedbanks. Även i interiörerna känns kontorets register igen. Detta är naturligtvis bra. En beprövad lösning tål återanvändning. Zig-zag-lösningen är effektiv och öppnar för vackra stora rum mellan lamellerna. Och 3XN har fått till dansk kvalitet i utförandet, huset är Jacobsenskt harmoniskt, grandiost och välbyggt. Kontorets mest igenkännbara estetik ligger dock i fasaderna. Arkitekten förklarar ändå blixtmönstret med situationen. Huset faller visserligen i höjd från Siemens stora blå kontorsbyggnad från 1972 i öster – populärt kallad ”Det stora blå” – men blixtmönstret hör till kontorets repertoar. Att det ger banken en karaktäristisk image blir mer trovärdigt. Ur ett estetiskt perspektiv är kombinationen av fasadmönster, stomme och planform dock svår. Entréplanets stomme av likbenta trianglar

37 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG


Vänster. Ett av de stora rum som bildas mellan kontorsdelarnas zig-zag-lameller. FOTO ADAM M ØRK

Nedan. Bankens mest specialiserade rum, avdelningen för trading, där alla arbetsplatser är personliga.

SWEDBANK

F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

L ÄNGDSEKTION 1:1 000

A-A

Snit A-A 1:100

(ett annat 3XN-grepp som avslöjade deras bidrag till tävlingen om det nya Tekniska nämndhuset i Stockholm) vilken fortsätter i stommen bakom glasfasaden drar snett i förhållande till entréplanet. Skillnaden är liten men just därför iögonfallande. Linjerna möter varandra som cerise möter rosa. De många diagonalerna i både plan och elevation förlorar snart sina inbördes relationer och man börjar undra över hur det hela hänger samman. Fasaden är en konsekvens av principer, som medvetet fått kollidera. Det är en ovanlig princip i svensk arkitektur, men karaktäristisk för 3XN. Parametrik ställer, med Bjarke Ingels ord, stora krav på att indata är relevant. I annat fall uppfattas resultatet som ad hoc. En kontextuell attityd löper inte denna risk, men kan också få svårt att lyfta från att bli en sämre variant på sin miljö. Här var den närmsta miljön så trivial att det var nödvändigt att börja från början. För en bank, som i dag framför allt är en virtuell verklighet, blir ett abstrakt mönster kanske därför en rimlig utgångspunkt. Här är det insidan som räknas. o

T VÄRSEKTION 1:1 000

Snit B-B 1:100

39 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Höger. Vy från Landsvägen in mot de allmänna ytorna. F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

+

TR E 3XN - FA SA D E R

Fasadkonster 3XN har gjort sig ett namn som fasadarkitekter. Utvecklingen av dem sker i Köpenhamn med fasadexpertis. Här tre aktuella svenska projekt där fasaderna vill bryta ner stora skalor.

Ny- och tillbyggnad Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Tävlingsvinst juni 2014. En byggnad vid ån i Eskilstuna, uppdraget var att skapa ”en profilbyggnad”. De öppna fönsterbanden som följer gradängen markerar fasaden som byggnadens utåtriktade ansikte, menar arkitekterna. Entrén för tankarna till Peter Celsings filmhus i Stockholm. Och 3XN har haft ambitionen att koppla byggnaden till det befintliga badhuset av Paul Hedqvist genom ”rena geometrier och homogena ytor”, i uttryck och färgskala respektfullt tolka badhuset och att bryta ner byggnadens volym i mindre enheter för att harmoniera med badhusets skala. o

Stockholm Continental. Station för Citybanan, hotell och bostäder, Stockholm. Klart 2015. På platsen för det gamla Hotel Continental mitt emot Centralstationen på Vasagatan i Stockholm byggs ett helt nytt kvarter. Utgångspunkten har, menar arkitekterna, varit en önskan från staden om en hänsynsfull anpassning till omgivningens skala, trots den bitvis högre höjden. Det åstadkoms genom en delning av byggnaden i fyra volymer i varierande höjd, vilket ger en 360-gradig vridning mot omgivningen. Danskt fasadtrolleri som ger en känsla av variation och småskalig down-town. o

Bremen Tower, Värtahamnen, Stockholm. Byggstart hösten 2016. Ett förslag på en 32 våningar hög byggnad i Värtan. Byggnaden är indelad i fyra nivåer, där den nedersta delen är tänkt för kontorsbruk och de tre översta för boende. De översta tre elementen är formade som likbenta trianglar och roterar 20 grader för att ge utsikt åt olika håll. Kontorsdelen i botten är diamantformad med ett avhugget hörn som kopplar ihop huset med en gångbro och ett torg. Fasaden är av glas och vit aluminium. Huset är tänkt att fungera orienterande – ”ett urbant varumärke” – i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden och dess kärna Valparaiso. o 40 ARKITEKTUR · 5/14


41 5/14 路 ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

42 ARKITEKTUR · 5/14


Vänster. Bankens lobby. Notera de släta undertaken. FOTO ADAM M ØRK

Vänster nederst. Öppna gemensamhetsutrymmen blandas upp med mer gyttriga. F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

Höger nederst. Med sin öppenhet mot omgivningen vill byggnaden ge ett halvoffentligt intryck.

Nedan. Bankens fasader mot sydost. Fasadens mönster blir till en del i bankens imagebygge.

SWEDBANK

FOTO ADAM M ØRK

FOTO ADAM M ØRK

FAK TA

Swedbank, Sundbyberg Adress: Landsvägen 40, Sundbyberg. Arkitekt: 3XN genom Kim Herforth Nielsen, Jan Ammundsen, Bo Boje Larsen (ansvariga). Medarbetare: Marie Hesseldahl Larsen, Audun Opdal, Eva Hviid-Nielsen, Sofia

Steffenoni, Jeanette Hansen, Anders Wadman, Caroline Purps, Sona Pohlova, Sebastian Le Dantec Reinhardt, Julie Rothman-Pedersen, Martin Rejnholt Frederiksen, Simon Hartmann-Petersen, Stine de Bang,

Sune Mogensen, Noel Wibrand. Ingenjör: P O Andersson Konstruktionsbyrå AB, Ikkab, Hillstatik AB. Landskap: LAND Arkitektur AB. Inredning: Tengbom (3XN inredningen i foajén). Byggherre: Humlegården

Fastigheter. Entreprenadform: Delad entreprenad. Byggnadsentreprenör: Forsen Projekt AB. Bruttoarea: 45 000 kvm med upp till 2 500 arbetsplatser. Byggnadsår: 2014.

Arkitekten beskriver: Det nya huvudsätet för Swedbank blir en av Sveriges modernaste och mest innovativa kontorsbyggnader – med tonvikt på transparens, skandinavisk enkelhet och dynamiska sociala miljöer. Designen har tagit avstamp i Swedbanks kärnvärden: öppenhet, enkelhet, omtanke och hållbarhet. Byggnaden sticker ut inom svenskt kontorsbyggeri med sitt transparenta uttryck och en okonventionell trippel-v struktur. Den stora volymen har brutits upp i en mänsklig skala, som både inoch utvändigt har en tillmötesgåen-

de och överskådliggörande verkan. Triple-v-lösning innebär först och främst att medarbetarna har placerats närmre varandra i ostörda arbetsöar än i en traditionell kontorslänga. Det bidrar till kortare distanser, bra intern kommunikation, visuell kontakt och kunskapsutbyte mellan avdelningarna. Implementeringen av ett öppet kontorslandskap, och därmed en helt ny typ av arbetskultur och arbetsidentitet, har således integrerats i den arkitektoniska utformningen och i byggnadens huvudidé. Invändigt möts gäster och med-

arbetare av två skulpturala spiraltrappor som utgör byggnadens två knutpunkter. Trappornas design inbjuder till användning, och därmed kräver arkitekturen interaktion och visuell kontakt och en möjlighet att uppleva byggnaden på ett nytt sätt och samtidigt få motion. Byggnadens pulserande hjärta, bankens handelsplats, är placerad omedelbart ovanför de två nedersta våningarna. Den höga intensiteten och förtätade inredningen matchas av två rum med dubbel takhöjd. De andra kontorsvåningarna är inredda med öppna planlösningar i v:ets

spetsar, organiserade som arbetsöar. Gemensamma faciliteter har samlats i en tvärgående mittaxel. Axeln är en naturlig genomströmningsled och den kortaste vägen genom huset. Den skapar en naturlig uppdelning i mindre enheter – rum i rummet. De två nedre våningarna är utrustade med restaurang, konferensfaciliteter och reception. Den öppna glasfasaden understryker de halvoffentliga funktionerna och lyhördheten för omgivningen. o K I M H E R FO RTH N I E L S E N JA N A M M U N D S E N B O B OJ E L A R S E N

43 5/14 · ARKITEKTUR


Nedan. Diagram över bibliotekets väggar, som består av bokhyllor. Höger. Inuti labyrinten finns gott om både öppna och slutna arbetsplatser.

* DA N S K VÅG

PROJEK T

Nästa uppslag. Det öppna rummet i mitten gör biblioteket överskådligt och lättorienterat.

FOTO WILHELM RE JNUS & LINUS FLODIN

Ljuset i labyrinten Som ett magiskt snölandskap. Få svenska publika projekt kan mäta sig med interiören i det nya högskolebiblioteket i Falun. Högskolan Dalarnas bibliotek, Falun · ADEPT

KO MMENTAR

44 ARKITEKTUR · 5/14

TOMAS LAURI

Det är svårt att undvika japanen Sou Fujimoto när Faluns nya högskolebibliotek kommer på tal. Danska ADEPT, som är huvudansvarig arkitekt, konstaterar sakligt i sin faktaruta att den japanska kollegan varit delaktig i tävlingsskedet. Kanske borde de sagt att han haft ett stort inflytande idémässigt. När ADEPT refererar till Colosseum i Rom som en förlaga till biblioteket känns det lite oprecist. Interiört skulle nog aldrig Faluns högskolebibliotek se ut som det gör utan Sou Fujimotos Musashino Art University Museum & Library i Tokyo. Särskilt att bokhyllorna bildar, eller står i en spiral, känns igen. I El Croquis 151 talar Sou Fujimoto om spiralen som en form som skapar komplexa samband. Det nya i Falun är det öppna rummet i mitten, mer av överskådlighet och mindre av labyrintisk och omslutande karaktär. Mer av att befinna sig i ett öppet snölandskap än urbana gränder. Men kanske är det oviktigt att fokusera på vem som kom med de avgörande idéerna och viktigare att konstatera att det är ett lyckat samarbete. Få offentliga projekt på svensk mark kan mäta sig med det bibliotek som ADEPT genomfört. Interiört är det magnifikt. Det öppna stora biblioteksrummet är lätt att, förutom


45 5/14 路 ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

46 ARKITEKTUR · 5/14


kcnkcnbkcnb cnb mcnbmncbmcbb

47 5/14 路 ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Nedan. Konceptuellt är biblioteket stringent, med få material och färger.

Höger överst. Konstnären Jeppe Hein står bakom den glänsande fasaden.

Höger nederst. Biblioteket ligger i utkanten av Falun – omgivet av hoppbacke, högskola och natur.

7 7 6

6

6

5

5 5 5

5

4 3

5 2 4 8

8

3 1

4

2

PL AN 2 1:600

PL AN 3 1:600 1. DATOR ARBETSPL ATSER 2. KOPIERING, UTSKRIF TER 3. GRUPPARBETSPL ATSER 4. MIKROFILMSKOPIERING

5. ARBETSRUM 6. GRUPPARBETSPL ATS 7. T YST L ÄSESAL 8. FÖRVARING

1. ÅTERL ÄMNING 2. VINDFÅNG 3. CAFÉ 4. KÖK

1

1

5. T YST L ÄSESAL 6. TEKNIKUTRYMME 7. GRUPPRUM 8. AUDIOVISUELL A METODER

1 4

2

3

13

5 6

10 11 10 7

12 11 11

9 8

PL AN 1 1:600 1. ENTRÉ 2. VINDFÅNG 3. K APPRUM 4. DRIF T 5. SOPOR

6. TEKNIK 7. FÖRVARING 8. MAGASIN 9. L ÄS- OCH STUDIEPL ATSER 10. ÖVR L ÄS- OCH SIT TPL ATSER

11. GRUPPARBETSPL ATSER 12. DATOR ARBETSPL ATSER 13. UTBILDNING ANVÄNDARE

+157.310 +155.750

+153.410 +152.280

+148.980

48 ARKITEKTUR · 5/14

SEKTION 1:400


Fujimotos bibliotek, se upplevelsemässiga likheter med Gunnar Asplunds stadsbibliotek i Stockholm. Precis som i stadsbiblioteket är det lite trångt vid själva entrén. Det är lågt till tak och konkurrens om utrymmet; ett litet kafé är inpressat. När det stora rummet öppnar sig blir effekten överväldigande. Som att stå inför ett naturfenomen. Rummet är format som en krater med en omgärdande spiral av vita lackade bokhyllor i två rader. Från ovan strömmar dagsljuset in och alla väggarna är täckta med bokhyllor, från den lägsta nivån upp till den översta. Det är mer bokhyllor än som kan fyllas på överskådlig tid. De är lika mycket en dekoration som en praktisk nödvändighet. LUGNET

1

6 5

HÖ GS

3

Cyk

4

2

KO LE GA TA N

Bokhyllelabyrinten är inte, som är lätt att tro, en särskilt styrande form. Men den visar sig ha många praktiska fördelar. Öppenheten gör allt överskådligt och lättorienterat. Tack vare kompletterande trappor går det lätt och snabbt att röra sig i flera riktningar. Behovet av att viska är litet. När det pågår ett evenemang i den öppna salen, vars nedre ena sida är formad som sittläktare, kan folk gå kors och tvärs utan att störa. Konceptuellt är biblioteket mycket stringent. Få material och färger och inga avvikelser. Det gagnar helheten, men gör också, om jag ska klanka ner på något, läsesalarna och kaféet aningen anonyma och sekundära. Men detaljeringen är bättre än vad en generalentreprenad ofta leder till. Bokhyllorna är genuina och stadiga, och det golv i bambu som blev upphandlat drar inte ner helheten, även om det säkert hade fungerat bättre med ek. Biblioteket har en lika tydlig utsida som insida. Även den är tillkommen som ett samarbete. Husets skal av lärkträ har svepts in i ett konstverk av den danske konstnären Jeppe Hein.

SV

D ÄR

SITUATIONSPL AN 1:4 000

SJ

ÖG

AT

AN 1. HÖGSKOL AN 2. SCANDIC HOTEL 3. TERR ASS 4. GRÖNY TA /UPPEHÅLL 5. CYKELPARKERING 6. VAT TENKONST

49 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Nedan. Fasadens spegeleffekt fungerar bäst på riktigt nära och på långt håll. Fasaden innanför är av sibirisk lärk, med vertikalt placerade fönster.

Nederst. Bokhyllorna är en kombination av funktion och dekoration.

Ett slags speglande horisontellt raster av blankpolerat stål. Som idé är det strålande. Det finns många fina exempel på hur ett samarbete med en konstnär lyfter en byggnad. Henning Larsen architects med Olafur Eliasson i konserthuset Harpa i Reykjavik och Herzog & de Meurons med Thomas Ruff i Eberswaldes Tekniska skolas bibliotek är två förebilder. Men den nivån når inte detta samarbete. Framförallt är det utförandet som brister. Till stora delar är det generalentreprenadens fel, tror jag. Konstruktionen är alldeles för grov och tar mark med klumpiga betongfundament. En besparing är dessutom gjord genom att låta plåten som är bockad till en triangulär grundform sakna bakstycke. En del av reflektionerna har därigenom försvunnit och inifrån byggnaden ger konstverket en instängd känsla. Nej, brysk generalentreprenad och finkalibrerad konst går inte ihop. Men fasaden är också frågan om ett samarbete som inte känns lika självklart som samarbetet mellan Sou Fujimoto och ADEPT. De renderingar som gjordes i tävlingsskedet har en tydligt mer linjär fönstersättning och det raster som fanns då var mer en konsekvens av det inre. Nu har det blivit en fasad med stående fönster på vilken konstverkets horisontalitet monterats. Synergieffekten är liten. På vissa avstånd fungerar det ändå väl, som långt ifrån, då Heins fasad träder fram och skapar olika mönster beroende på hur ljuset faller. Även på riktigt nära håll, då spegelreflektionen är påtaglig, är verket intressant. Men på halvdistans, som från parkeringen, känns konstverket ostuderat. Den bakomliggande lärkträfasaden och konstverkets klumpiga konstruktion tar över. Konstverket ser alltför glest ut. Lägg till det den okänsliga placeringen av en skylt som talar om att detta är Dalarnas Högskola och att biblioteket bidrar till en rätt så disparat samling byggnader. Miljön påminner om en handelsplats längs de svenska vägarna där det reas ut allt annat än böcker och kunskap. Varken konstnär eller arkitekter har studerat platsen tillräckligt noga, vilket är synd med tanke på hur magiskt biblioteket är interiört. o

50 ARKITEKTUR · 5/14


Nedan. Ljudnivån i biblioteket varierar i de olika rum som skapas av hyllplaceringen.

H Ö G S KO L A N DA L A R N A S B I B LI OTE K

FAK TA

Högskolan Dalarnas bibliotek, Falun Adress: Högskolan Dalarna, Falun. Arkitekt: ADEPT genom Martin Krogh och Martin Laursen (ansvariga). Projektledare: Anders Ulsted. Handläggande: Rune Knudsen.

Konstruktör: Hans Andersen. Landskap: Karl Love Sverud. Konstnärlig utsmyckning: Jeppe Hein och ADEPT. Övriga konsulter: K, E: Rambøll Sverige AB. V: SWECO Sys-

tems AB. Brand: Brandskyddslaget. Tävlingsteam: ADEPT, Rambøll, Sou Fujimoto, TOPOTEK1, Bosch & Fjord. Byggherre: Förvaltningsbolaget högskolefastigheten AB. Entre-

prenadform: Generalentreprenör. Byggnadsentreprenör: HMB Construction AB. Bruttoarea: 3 000 kvm. Byggnadskostnad: 120 mkr. Byggnadsår: 2014.

Arkitekten beskriver: Ambitionen med Högskolan Dalarnas nya bibliotek är att skapa en dynamisk mötesplats som blandar bibliotek och multimediala upplevelser i en “spiral av kunskap”. Högskolan Dalarnas nya bibliotek är en nytolkning av en fundamental arkitektonisk typologi, Colosseum. Det enkla konceptet, där en central arena omfamnas av goda rum för studier och umgänge är nästan arketypisk. I Falun får det arketypiska ett absolut modernt uttryck, när vi utnyttjar den naturliga terrängen och integrerar den i byggnaden i en spiralformad rumslighet som

veckar sig runt sig själv och upp genom byggnaden. Spiralen skapar enkel översikt och orientering av bibliotekets material, som är samlat i det centrala hjärtat. Denna organisering ger också studenterna möjlighet att välja mellan olika studiesätt. Från en situation där man tar del av det pulserande studentlivet, till en annan med mer avskilda läsmiljöer. Ljudnivån och hur man agerar i rummet varierar därmed, och ger olika upplevelser i bibliotekets skilda rumsliga lager. Biblioteket har tidigare varit en plats för förvaring av böcker och tidningar, men i dag måste biblioteket anpassa sig och få en ny roll.

Högskolan Dalarnas nya bibliotek är ett nytt sätt att uppfatta biblioteket, där den främsta uppgiften är att sprida kunskap och förena kulturarvet, nutiden och framtiden med sin verksamhet. Högskolan Dalarnas nya bibliotek matchar denna nye bibliotekskultur som ett multifunktionellt upplevelse- och kunskapscentrum. Den karakteristiska dubbelfasaden är skapad i samarbete med den danske konstnären Jeppe Hein. Jeppe Hein har således inte bara bidragit med ett fristående konstverk, utan har utifrån vår fasadutformning förfinat tävlingsförslagets idé om ett lätt, immateriellt uttryck

som på ett vackert sätt speglar sina omgivningar med brutna reflektioner. Lamellerna är utförda i högpolerat rostfritt stål, medan träfasaden är av sibirisk lärk. Som högskolans nya huvudentré görs landskapet framför biblioteket om från parkeringsplatser till en integrerad ankomstplats, som optimerar stadsrummen runt byggnaden för uppehåll och aktiviteter. Bibliotekets funktioner förs ut och blir en del av platsen så att den nya huvudentrén präglas av liv och aktivitet. o M A RTI N K RO G H M A RTI N L AU R S E N A N D E R S LO N K A

51 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

PER SPEK TIV

R A S M U S WÆ R N

→ Danmark blir fort för litet för den med ambitioner. Auktoritet och självförtroende är hemligheten bakom varför danska arkitekter lyckas bättre utomlands än svenska, skriver Rasmus Wærn, i en jämförelse mellan de två ländernas arkitekturklimat.

52 ARKITEKTUR · 5/14

I den nyligen avgjorda tävlingen om Mälardalens högskola i Eskilstuna vann ännu en gång ett danskt kontor en tävling i Sverige, denna gång 3XN. Det är numera inte långt mellan de danska projekten, i synnerhet inte i Malmö. En problematisk utveckling, tyckte de svenska arkitekterna Peter Erséus och Thorbjörn Andersson i Arkitekten redan i mars 2013. Summerades inbjudningarna till Kiruna stadshus, Skurubron, Törnrosen Tower, Stockholmsporten, Malmö högskola och Södersjukhuset hamnade de danska teamen i majoritet jämfört med de svenska. Då var ändå inte Tekniska nämndhuset i Stockholm med. Vi får se upp så att vi inte förvandlas till andra klassens arkitekter, menade Erséus och Andersson. Är det en risk? Det beundrade Danmark är nu en etablerad del av svensk arkitektur. Ur allmänhetens perspektiv kan man tycka att frihandel inom arkitekturen inte kan vara annat än bra, och detta har också varit professionens inställning. Blott barbariet var en gång fosterländskt. Vi behöver blod såväl från Danmark som från andra länder. Fast danskarnas intresse för Sverige är naturligtvis inte filantropiskt utan marknadsdrivet. Men kommer danskarna att lyckas med att få med sig kvaliteterna över Sundet? Och varför lyckas de knipa uppdrag i Sverige? Och varför är inte svenskarna mer närvarande utomlands? Frågorna stockar sig. Man kan till en början konstatera att dansk

kultur stadigt varit mer orienterad mot utlandet än den svenska. Det har förmodligen med landets relativa litenhet att göra. I en färsk undersökning från CRESME, ett italienskt forskningsinstitut för bygg- och fastighetsekonomi, hamnar Danmark på 21:a plats när arkitekternas potentiella marknader rankats. Sverige hamnar på sjunde plats och Norge överst, med en sex gånger större inhemsk marknad per arkitekt än för Danmark. Den svenska självbilden har varit klämd mellan å ena sidan den självtillräcklighet som kommer av att vara störst i Norden, å andra sidan det komplex som följt på en uppfattning att som arkitekturland befinna sig ute i marginalen. Danmark belastas varken av det ena eller det andra. Den självklarhet med vilken Bjarke Ingels lagt världen för sina fötter måste ses i ljuset av Jørn Utzons och Henning Larsens insatser. Danmark blir fort för litet för den med ambitioner. Bjarke Ingels och hans Group, BIG, bygger till stor del själva på en importerad ideologi. Tillsammans med andra orosstiftare i den danska dammen såsom forna partnern Julien De Smedt (JDS), Cobe, Adept, Effekt, Nord, Transform, Polyform, We, Sleth och Jaja formade de en ny våg i den danska arkitekturen. De abstrakta förkortningarna är betecknande för en generation som vill distansera sig från det individuella och lyfta fram verktygslådan.


Nedan. BIGs danska paviljong på EXPO2010 i Shanghai. F O T O I WA N B A A N

Nederst. Danska arkitekter har en tradition av att rita utanför hemlandet. Henning Larsens Utrikesministerium

Kent Martinussen, direktören för Dansk Arkitektur Center, DAC, hårdlanserade flera av dessa på arkitekturbiennalen i Venedig 2004 och 2006. Lanseringen kröntes med BIGs paviljong på världsutställningen i Shanghai 2010. ”Det finns ett enormt intresse för dansk arkitektur och för danska kunskaper inom hållbarhet”, säger Martinussen. ”Faktum är att efterfrågan överstiger vår kapacitet. Det är en följd av vår historia, men definitivt också av investeringarna som gjordes under 00-talet. Det är inte detsamma i Sverige och Norge. Inte alls.” Attityden säger en del om den exportinriktade inställningen. 2010 hade dock luften gått ur de venetianska satsningarna, då utställningen förföll till en konventionell mässa. Den Hollandsinspirerade pragmatism dessa unga kontor stod för var ett tydligt 00-talfenomen. Så framställs det i varje fall i boken Den ny bølge i dansk arkitektur som Kristoffer Lindhardt Weiss och Kjeld Vindum skrev för Arkitektens forlag 2012 och där citatet ovan är hämtat. Den ”superpragmatiska” attityd som präglade MVRDV och OMA, där parametrar (inte sällan formulerade av arkitekterna själva) påverkade gestaltningen, plockades mekaniskt upp av danskar som praktiserat i Holland. I Danmark tvättades den negativa cynismen bort och ersattes av ett hedonistiskt bejakande. Det gick, säger Bjarke Ingels i boken, inte att komma fram med det rigida ”fuck context” i Danmark, däremot med ett radikalt

i Riyadh (1984) blev startskottet för ett stort antal projekt i Mellanöstern. F O T O R I C H A R D B RYA N T

”yes is more”. Däri låg skillnaden mellan den nederländska och den danska pragmatismen. Exportören själv, i form av Winy Maas på MVRDV, beskriver litenheten i de två länderna som särskilt gynnsam när det kommer till att skapa ny arkitektur. Liksom i Schweiz är det nära till

→ De abstrakta förkortningarna är betecknande för en generation som vill distansera sig från det individuella och lyfta fram verktygslådan. beslutsfattarna. ”De tre länderna är rika och vill lägga pengar på kvalitet. Och det är inte som i Sverige där välfärden blivit tråkig och oinspirerad.” Om detta skulle vara en orsak till att den danska, eller för den delen nederländska, teoretiska pragmatismen haft svårt att finna fäste i den svenska jorden har det i vart fall inte hindrat de äldre och stora danska kontoren från

53 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Nedan. Julien De Smedts nyligen färdigställda polishus i Antwerpen. FOTO BART GOSSELIN

att finna vägen till de svenska beställarna. Av de fem stora – C. F. Møller, Arkitema, Henning Larsen, 3XN och schmidt hammer lassen architects (shl) – är det bara det sistnämnda som aldrig haft ett kontor i Stockholm. De har snarare satsat på Asien, men har liksom alla andra en stor närvaro i Norge. Alla i denna högsta division i Danmark konkurrerar med varandra också på den internationella marknaden. För shl → Kraven visar på de danska ligger 60 procent av produktionen utomarkitekternas starka grepp på lands och all intern kommunikation sker ekonomi och genomförande. på engelska. C. F. Møller, Danmarks största arkitektkontor, har nästan halva omsättningen utomlands medan Henning Larsen har den allra största utlandsexponeringen med närmare 70 procent av volymen utanför Danmark. Alla marknadsför sig med skandinaviska värderingar om humanism och välfärd. Liksom för övrigt också Bjarke Ingels, den ende i den nya vågens danska arkitekter som lärt sig hitta i Tekniska Nämndhusets korridorer på Kungsholmen i Stockholm. Till skillnad 54 från exempelvis Shohei Shigematsu, partner ARKITEKTUR · 5/14

på OMA, som talar om den ”Danska skolan” betonar Ingels det skandinaviska. Vilket väcker frågor om hur den nya vågen ser ut i Norge, Finland och Sverige. Likheterna är större än skillnaderna, men jag tycker mig se ett annat intresse för materialen i Norge, Sverige och Finland. Åtskilliga gestaltningar tar sin utgångspunkt i materialet – inte sällan trä – vilket sällan är fallet i Danmark. Det ligger i den parametriska metoden att materialet kommer in sent i processen. Deras unga generations allmänt bejakande attityd har mött hårda reaktioner redan i Danmark, där den anklagats för att okritiskt omfamna konsumism och masskultur; uttryck för en nykonservatism snarare än en radikalitet. Att denna följsamhet möter reaktioner från en arkitektkultur som snarare samlat sig kring motstånd än optimering är inte förvånande. I Norge, Finland och Sverige finns inte heller samma generationskonflikt. Nu måste en parametrisk arbetsmetod inte betyda att arkitekten klampar omkring som en elefant i en porslinsaffär. Det beror naturligtvis på vilka data man väljer att utgå från. Där gäller som alltid att arkitekten måste tänka på allt, något arkitekter i såväl Sverige som Danmark är förmögna till. Det danska, liksom förhoppningsvis brittiska och tyska (läs Chipperfield) arkitekter kan bidra med är auktoritet och självkänsla.


Vänster. Universitetsbiblioteket i Aberdeen av schmidt hammer lassen architects (2012). FOTO ADAM M ØRK

ARKITEKTURDANMARK VS ARKITEKTURSVERIGE Antal arkitekter/ 1 000 invånare: Danmark 1,8 Sverige 0,6 Anställning: Danmark Full tid Inte alls Sverige Full tid Inte alls

78 % 7% 85 % 2%

Hur arkitekter tror att allmänhetens förtroende för dem är: Danmark Ganska lågt 8% Ganska högt 59 % Sverige Ganska lågt 14 % Ganska högt 47 %

Typ av uppdragsgivare: Danmark Privatpersoner Privata företag Offentliga beställare Sverige Privatpersoner Privata företag Offentliga beställare

25 % 29 % 46 % 19 % 44 % 37 %

Arkitekturmarknadens storlek (i euro): Danmark Marknadsstorlek 447,6 Värde/arkitekt 45 Värde/1 000 inv 80 Sverige Marknadsstorlek 330,7 Värde/arkitekt 57 Värde/1 000 inv 34

milj 674 209 milj 032 882

K ÄLL A: ARCHITEC TS' COUNCIL OF EUROPE, T H E A R C H I T E C T U R A L P R A C T I C E I N E U R O P E 2 0 12

Att komma utifrån ger ett starkt mandat när ”osvensk” är en hedersbetygelse. Den maktförskjutning som följer har naturligtvis hela den svenska arkitekturen glädje av. Om priset för detta är några kontorshus, blir vinsten ändå vår. Återstår frågan varför så få svenska arkitekter passerar utländska nålsögon. Inom EU skall utländska leverantörer inte diskrimineras. Men utan en lokal partner är det ändå svårt att lyckas, inte minst i Danmark där det ofta förväntas att arkitekten skall fungera som generalkonsult. Det kräver antingen samarbeten (som om inte projekteringen vore tillräckligt komplicerad redan) eller lokalkontor (en tung investering). Kraven visar på de danska arkitekternas starka grepp på ekonomi och genomförande. De levererar ofta utförandeentreprenader, vilket kräver att de inte bara vet hur saker ska göras, utan också vad de kommer att kosta. Med egen byggprojektledning kan och vill de ta ett stort ansvar. Om detta kan bli en vanligare modell i Sverige har de hjälpt oss med något vi inte verkar varit förmögna att klara på egen hand. Å andra sidan verkar den svenska totalentreprenaden vinna terräng i Danmark, där en mer småskalig byggindustri ändå säkrar konkurrensen. Den nordiska internationaliseringen, som närmast varit en internordisering, är ett nytt fenomen där Sverige gått i bräschen. I The Phaidon Atlas of Contemporary Architecture

från 2004 med verk från perioden 1998–2004 var inte ett enda verk i Danmark, Island eller Norge av utländska arkitekter. Av 16 finska projekt var bara Steven Holls Kiasma ritat utanför landet. Samtidigt representerades Sverige av närmare en tredjedel, fyra av tretton, utlandsritade projekt. I dag har inte minst den danska bilden ändrats, med hus av bland andra White, Hadid, Nouvel och Foster+Partners som alla skulle kunna förväntats i en internationell översikt. För dansk arkitektur innebar detta en vitamininjektion. De utländska uppdragen har haft en central roll i modern dansk arkitekturhistoria, men en större i den svenska än vi vanligen tänker oss. Den i särklass största importören av arkitekttjänster, Mellanöstern, har förvisso varit språngbräda för en välkänd dansk karriär, Henning Larsens (som ännu finns representerade på plats med ett kontor i Riyadh), men också för en något mindre känd dansk-svensk: Malene Bjørn. Hon ritade bland mycket annat de berömda Kuwait Towers, det enda svenskritade projektet utomlands som inkluderades i Kenneth Framptons stora tiobandsverk World Architecture 1900–2000: A Critical Mosaic. Denna internationella pionjär fyllde i våras 100 år. Tillykke, Malene! o R A S M U S WÆ R N

55 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

56 ARKITEKTUR · 5/14


O B JEK T

FOTO ADAM MØRK

Pjäs i dialog Det nya kommunhuset är en respektfullt inpassad symbolpjäs i Lunds stadskärna. Men vänder entrén åt norr och överger därmed sin platsskapande roll i staden. Kommunhus Kristallen, Lund Christensen & co Arkitekter

57 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

KO MMENTAR

TO MA S LE WAN

En kontorsbyggnad som balanserar mellan konventionellt och radikalt.

58 ARKITEKTUR · 5/14

Gustav IIIs kända yttrande om Övedskloster: ”Trop royal pour un particulier” – alltför kungligt för en vanlig adelsman – associerade jag till i början av 2000-talet när jag skrev om ett annat kontorshus av glas – Whites egen byggnad i Stockholm. Det går att tillämpa även på det nya kommunhuset i Lund men med andra valörer. Det nya kommunhuset är medvetet en symbolbyggnad, och den furstlighet som präglar dess lokaler är ett upphöjande av den kommunala demokratin. Eller makten. Ja, innebörden blir ju vad kommunen själv väljer att göra den till. Byggnaden och projektet är del av en kanske unikt komplex stadsomvandling centralt i Lund. Redan bygg-

nadens tillkomst i sig är en process av unik karaktär i Lunds moderna historia. Först och främst vill jag gratulera staden till den process grundad på tävling som nu genomförts. Att foga in en ny symbol i Lunds känsliga och intressanta stadsbild låter sig inte göras utan vidare. Anshelms stadshallsprojekt från 1964 är en händelse av jämförbart format – kanske en ännu svårare uppgift med sin belägenhet centralt i medeltidsplanen. Här har i stället frågan handlat om att binda samman öst och väst i staden – en problematik likartad med Uppsala Konsert & Kongress. I det projektet medverkade för övrigt en av de ansvariga arkitekterna bakom kommunhuset, Håkan Sandhagen, då på Henning Larsens kontor. Byggnadens roller som symbol i stadslandskapet och som platsbildande volym går isär. I stadsbilden tecknar sig den nya volymen genom ett flertal uttryck som varierar genom fasadernas skiftande utseenden och därtill genom de rörliga solskärms-


Vänster. Huvudentrén med Brotorget i norrläge. Nedan. I färgton påminner kommunhuset om domkyrkans svartgrå sandsten.

Föregående uppslag. Solskärmslameller möter grå fibercement. Den grå cementen i en dialog med Clemenstorgets nyrenässansfasader.

K R I S TA L L E N

VÄVAREGATAN

4

3

BROTORGET

4

2 2

1

B JEREDSPARKEN

4

7

BROG ATAN

8 5

6

SITUATIONSPL AN 1:1 200 1. HUVUDENTRÉ 2. VAT TENSPEGEL 3. CYKELVÄG 4. GÅNG- OCH CYKELVÄG

5. PERRONG 6. JÄRNVÄGEN 7. PARK 8. FOA JÉTERR ASS

lamellernas effekter. Skalan och placeringen framstår i det öppna rummet kring stadens spårområde – som har landets fjärde största antal passagerare – som välavvägd. Den plastiska grå fibercementfasaden för avsiktligt en dialog med det närliggande Clemenstorgets nyrenässansfasader men även i ton och valör med domkyrkotornens svartgrå sandsten som syns på håll. Huset reser sig över sin omgivning men denna befinner sig ju i en utveckling mot en ny och högre normalhöjd. Placeringen av byggnaden, på den nordvästra sidan om spårområdet, där Lantmännen för inte så länge sedan hade sin silo, är respektingivande. Lund har länge brottats med frågor om både skala och struktur i stadscentrum och på den övergripande nivån har man nu visat sig kunna bemästra frågorna. Som platsbildande volym är huset mer problematiskt. En förskjutning med cirka 15 meter har skett sedan tävlingsförslaget. En stor förplats binder nu samman den nya bron över

59 5/14 · ARKITEKTUR


Vänster. I tävlingsförslaget tryckte man på husets roll som en fortsättning av det offentliga rummet.

* DA N S K VÅG

5

14

4

13

12 11

PL AN 7 1:700

7

3 1

7 7

2

8 4 9

1. HUVUDENTRÉ 2. RECEPTION 3. MEDBORGARCENTRUM 4. L JUSGALLERI 5. NÄMNDSAL 6. MÖTESAVDELNING 7. KONTOR 8. MÖTESRUM 9. T YST RUM 10. FIK A 11. MATSAL 12. TAK TERR ASS 13. KÖK 14. KONFERENSAVDELNING

4

4

4

7

9 4

5 6

7

4

60 ARKITEKTUR · 5/14

ENTRÉPL AN 1:700

KONTORSPL AN 1:700


Höger. Arkitekterna tänker sig huset som ”en fasettslipad kristall”.

spåren (ritad av andra arkitekter) med byggnaden. Men vare sig förplats eller broarrangemang har den tydlighet man skulle önska. Själv närmade jag mig huset från den existerande bron över spårområdet längre söderut och körde pannan i ett flertal bak- och personalingångar innan jag hamnade på rätt sida huset, det vill säga fel sida då huvudentrén vänder sig i riktning bort från stadscentrum och centralstationen. Gång- och cykelbron vid stadshuset är visserligen inte öppnad ännu, men intrycket är ganska entydigt. Tävlingen och den efterföljande vidarebearbetningen har lyckats placera en volym men misslyckats med att sedan skapa det önskade stadssammanhanget i närområdet. Analysen tycks ha fokuserat på flödena av gående och cyklister men förbisett vikten av att ta tillvara stadens sydvända fasader, ofta försedda med bänkar för allmänheten att lapa tidig vårsol ifrån: Domkyrkan, Konsthallen och även det tidigare kommunhuset vid Stortorget riktar sig på det viset söderut. Kontorsbyggnaden som sådan har en respektingivande balans mellan det konventionella och det radikala eller rent av innovativa. De öppna och ordinärt disponerade våningsplanen möter fasaderna mot söder och väster med ett resligt vertikalt rum. Bottenplanets omslutande korridor som i full byggnadshöjd är ett helt nytt slags ”atrium”. Om tävlingsförslagets andra utbyggnadsetapp genomförts hade ett slags ny typ, eller arketyp, för ett kontorshus kunnat skönjas. Helt klart är Lunds nya kommunhus starkt präglat av

4

5

6

3

3

3

3

3 1

7 2

8

SEKTION 1:400 1. HUVUDENTRÉ 2. FOA JÉ, RECEPTION 3. KONTOR 4. KONFERENS OCH MATSAL

5. GL ASFASAD MED SOL AVSK ÄRMNING 6. L JUSGALLERI 7. GÅNG- OCH CYKELVÄG 8. TEKNIK, GAR AGE

61 5/14 · ARKITEKTUR


Vänster överst. Våningsplanen möter ett atrium. Vänster nederst. Reception och foajé.

* DA N S K VÅG

Höger. Ett öppet galleri längs parken ska knyta huset till staden.

1

2

3

2 4

5

7

medveten design. Samarbetet mellan arkitekt och beställare tycks ha flutit väl och Christensen & co har tveklöst fått gehör för en rad exceptionella och påkostade lösningar. Men en otydlighet kvarstår designmässigt. Är de exteriöra glasfasaderna livlösa eller medvetet enkla? Hänger den välgjorda men aningen konventionella inredningen med i byggnadens materialförenkling och lowcost-signatur? Hade kanske förplatsens skärpa och byggnadens kontextualitet blivit mer genomförd i dialog med en landskapsarkitekt, en roll som de ansvariga arkitekterna nu delvis själva påtagit sig. Ja, en hel del frågor infinner sig, men över oklarheterna reser sig den eleganta yttre formen och den utomordentligt väl formade inre miljön i huset. o 62 ARKITEKTUR · 5/14

TO M A S LE WA N

VERTIK AL SNITT 1:30 1. BIOTOPTAK 2. SKENA FÖR FÖNSTERPUTSNING 3. HÄNGANDE STÅL FÖR GL ASFASAD 4. RÖRLIG SOL AVSK ÄRMNING I GL AS 5. VINDAVST Y VANDE RUNDSTÅL 6. GL ASFASAD MONTER AD I HÄNGANDE STÅL STOMME 7. SLIPAD BETONG

6


63 5/14 路 ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Nedan. Huset växelspelar mellan glas och slutna fasader, en symbol för att stenstaden flyttar till andra sidan järnvägen.

1. RÖRLIG SOL AVSK ÄRMNING I GL AS I PARKER AT L ÄGE 2. GL ASFASAD 3. PL ATSGJUTEN BETONG 4. ISOLERING 5. STÅLFÖRSTÄRKNING 6. MONTERINGSBESL AG 7. FORMGJUTEN FIBERBETONG

1 2

3 4

7 HORISONTAL SNITT 1:50

64 ARKITEKTUR · 5/14

Nederst. Solskärmslamellerna i parkerat läge.

5

6


K R I S TA L L E N

Nedan. Huset ligger mellan Lunds gamla stadskärna och ett stort parkområde väster om centrum.

FAK TA

Kommunhus Kristallen, Lund Adress: Brotorget 1, Lund. Arkitekt: Christensen & co arkitekter genom Michael Christensen (ansvarig tävling), Håkan Sandhagen (ansvarig projekt), Vincent Grandgagnage, Turid Ohlsson, Henrik Christensen, Maya Grøn, Rasmus Nielsen, Anne Clausen, Mikkel Sørensen, Johan Bergström, Mads Rune Heinberg

och Benjamin Weber. Stadsplan: Lunds kommun genom Ole Kasimir och Ulrika Lundquist i samarbete med Christensen & co arkitekter. Konstnärlig utsmyckning: Liam Gillick Konstulter: Landskap: Sweco Plan och landskap genom Lisa Torpel och Pernilla Sjöström i samarbete med Christensen & co.

Inredning: White arkitekter genom Åsa Haremst och Maeva Chardon. Konstruktion: Sweco Structures genom Johan Hellqvist. VVS: WSP VVS-Teknik genom Charlotte Reinholdz-Nilsson. El: Rambøll Elteknik genom Rune Sandström, Brand: Bengt Dahlgren Brand & Risk genom Erik Almgren. Akustik:

Tyréns genom Eva Sjödahl. Energi: Prime Project genom Karin Adalberth. Belysningskoncept: Katarina Hennig. Byggherre: Lunds kommun, Serviceförvaltningen. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggnadsentreprenör: Rekab. Bruttoarea: 13 728 kvm. Byggnadskostnad: 338,5 mkr. Byggnadsår: 2011–14.

Arkitekten beskriver: Byggnadens dynamiska form är svaret på kraven om en flexibel kontorsbyggnad, låg energiförbrukning och ikonisk arkitektur. Det nya kommunhuset ska placeras centralt mellan Lunds fina gamla stadskärna och ett stort parkområde väster om centrum. Byggnaden är skulpturalt utformad och framträder som en fasettslipad kristall med fasader som växlar mellan glas och ljusa slutna partier. Skalan är nedbruten så att

det relativt stora huset integreras i den stadsmässighet som är karakteristisk för Lund. Byggnaden innehåller en kommunal administration som på markplanet är tillgänglig för allmänheten, samt kontor, café/restaurang och takterrass med utsikt över den gamla stadskärnan. En rad stads- och parkrum har infogats som en del av projektet. Byggnaden är öppen och transparent och parkens frodiga stämning dras

helt in i huset. Ett öppet galleri längs parken länkar samman alla husets gemensamma funktioner och skapar ett öppet, livligt och socialt rum, som förbinder byggnadens anställda och gäster. Stadshuset har en mycket ambitiös miljöprofil, vilket innebär att byggnaden endast kommer att använda en bråkdel av den energi som är normalt för den här typen av byggnader. Sunda och miljövänliga material, ett avancerat energikoncept byggt

på naturlig ventilation, solenergi och grundvattenkylning samt gröna tak, gör Lunds stadshus till det mest hållbara kommunhuset i Sverige. Samtidigt som byggnaden är en symbol för Lunds kommunala för valtning samspelar den med ett komplext sammanhang av stad, järnväg och park. o M I CH A E L CH R I S TE N S E N H Å K A N SA N D H AG E N

65 5/14 · ARKITEKTUR


Höger. På Universitetsholmen växer en down-town-inspirerad stadsdel fram med bland annat schmidt hammer lassen architects Malmö Live, ett konsert och kongresshus.

* DA N S K VÅG

E SSÄ

I kvarteret ingår också bostäder av Vandkunsten och kontor av Dorte Mandrup. Dansk dominans i Malmö. FOTO HENRIK ROSENQVIST

K ATA R I N A RU N D G R E N

Tydligt mönster Den danska arkitektur som byggs i Sverige är inte den optimistiska BIG-generationens. Svenskarna tycks vända sig till kontor med en fot i den trygga traditionen, skriver Katarina Rundgren.

66 ARKITEKTUR · 5/14

– Man vinner inte en tävling för att man är dansk, man vinner för att man har det bästa förslaget, säger Kristian Lars Ahlmark, partner på schmidt hammer lassen architects, med självklart självförtroende. Vi pratar om Malmö Live, schmidt hammer lassen architects (shl) – med namn i gemener – konsert-, kongress och hotellbyggnad som just nu färdigställs i centrala Malmö. På en före detta parkeringsplats har shl planerat ett helt kvarter, där ungefär halva ytan upptas av Malmö Live, men där även bostäder av Johan Celsing och Vandkunsten samt en kontorsbyggnad av Dorte Mandrup Arkitekter ingår. Kvarteret utefter kanalen balanserar mellan den gamla stadskärnan och utbyggnadsområdet Västra hamnen, och ligger ett stenkast från centralstationen. Det har getts en nästan karikerad downtownkaraktär, med olika tätt placerade byggnadskroppar i varierande höjder, som högst 25 våningar. Bottenvåningarna på Malmö Live är publika och vänder sig åt alla håll, utan några baksidor eftersom all logistik förlagts till källare. Malmös nya landmärke gör det som Turning Torso inte fixade – skapar nya publika rum både i gatunivå och på allra översta våningen. På staketet som omger byggplatsen Malmö Live finns foton av violinister, konstruktörer och andra aktörer i projektet. Här finns även shl representerade. ”Kristian, arkitekt”, står det lite blygsamt. Ett av många tecken på att danska arkitekter just nu är en påtaglig del av den svenska arkitekturscenen. För shl är i gott sällskap. I tävlingen om Campus i Eskilstuna var fyra av sex utvalda kontor danska: 3XN, Arkitema Dot, Christensen & co, Juul | Frost. Och allt fler danska arkitektkontor etablerar sig på den svenska marknaden. C.F. Møllers köp av Berg arkitekter 2007 är ett tidigt exempel och i Malmö har Arkitema Dot och Juul | Frost startat lokala kontor. En globaliserad marknad kan kanske inte beskrivas med förlegade national-

statstermer, men klart är att det just nu finns ett globalt fokus på dansk arkitektur, där Danmark lite blivit det nya Holland, och att allt fler danska arkitekter ser en potential i den svenska arbetsmarknaden (se lista över projekt på sid 31). Några förklaringar finns kanske i mytbildningen kring skillnaderna mellan danska och svenska arkitekter. Topp femlistan brukar ha med att danska arkitekter har en tydligare roll och därför mer självkänsla. Det är en konsekvens av det där med arvet och traditionerna från Arne Jacobsen, Kay Fisker, Jørn Utzon och andra arkitekter som lever än i dag. Det har ju också blivit så att den danske arkitekten förkroppsligar inte bara den svenska internaliserade bild av arkitekten som yrkesperson, utan har en så tydlig populärkulturell närvaro att han (inte hon) blivit en karaktär i Sex and the City 2. En självsäker men ödmjuk kulturman i tredagarsstubb och vit linneskjorta, Bjarke Ingels möter skådespelaren Nikolaj CosterWaldau. För honom är arkitektur allvarligt, men inte för allvarligt, inte en källa till utbrändhet eller kommentarsfältsaggression som för svenska arkitekter. Mer dansk-svensk arkitektdialektik: dansken är stridbar, svensken konflikträdd och konsensusfokuserad. Danska arkitekter kräver ekonomiskt ansvar och total kontroll på minsta D-Line handtag, svenska arkitekter är bortkopplat maktlösa. Och så beställarkåren, fostrad i en stark dansk tradition av att konsumera arkitektur och design. Som konsekvent fyller sina arkitektritade hem med möbler från Fritz Hansen, Muuto och Frama, vilket bekräftas vid smygtittande in i danska vardagsrum. Bortom stereotyperna har danska arkitekter ett faktiskt behov av att hitta nya marknader. Fastighetskrisen 2008 slog hårt mot danska arkitektkontor och effekterna märks fortfarande. I Danmark finns också en påtaglig överetablering av stora arkitektföretag med starka varumärken. »



* DA N S K VÅG

»

68 ARKITEKTUR · 5/14

Nedan. BIGs förslag för bostä­ der på Gärdet i Stockholm. Holländsk pragmatism möter dansk optimism.

Vad är det för arkitektur som kännetecknar de danska projekten i Sverige? Lite generaliserat kan man säga att det är en tydlig arkitektur. Stora gester, rena former, starka kontraster. Byggnaden som helhet är lätt att uppfatta och relatera till, och består ofta av en enkel geometrisk form eller flera ihopkopplade eller staplade. Ibland med en kul feature: rundade hörn, en lutande vägg, ett uppdraget tak som gör byggnaderna till tydliga objekt som skapar igenkänning. Till denna lättkommunicerade arkitektur kopplas grepp som ger olika grader av komplexitet, som nya material, tekniker och hållbarhetslösningar eller fasader med stark mönsterverkan. Populärt är horisontella band av glas och olika material, eller att låta fönster från golv till tak förskjutas i höjd- och sidled mellan våningarna för att skapa rutiga eller streckkodsliknande mönster. Samma mönster används ofta på olika byggnadskroppar, vilket ger en textil och skallös känsla. Få material, man är bra på att välja bort. Vanligast är svart och vitt, men trä, metaller i varma färger och hårdbränt eller glaserat tegel är också okej. Mycket av det som byggs i Sverige just nu karakteriseras av denna nymodernism i nordisk tappning, en stil som blev stor i Danmark i mitten på 1990-talet, lagom till en lång period av högkonjunktur och byggboom. Tänk Den Sorte Diamant av shl från 1999: en expressiv låda i svart granit och glas. Det finns dock undantag. Både Lundgaard & Tranberg och Dorte Mandrup med ett mer eklektiskt förhållningssätt till form och material skiljer ut sig. Kanske för att de mer fokuserar på det performativa, vad byggnaden levererar till det gemensamma och hur den blir en del av platsens flöden. I dag finns ett ökat fokus på arkitekturens generositet, och att hävda att byggnaden

Höger överst. Entrébyggnad till station Odenplan i Stockholm av 3XN. Beräknas öppna hösten 2014.

Höger nederst. Culture Casbah, höghus och stadsdel i Rosen­ gård, Malmö av Lundgaard & Tranberg.

ger mer än den tar är en vanlig retorik i många projekt. I fallet Malmö Live, som byggs på en parkeringsplats, är det lätt att hålla med. Vid millennieskiftet år 2000 började utländska arkitekter som Zaha Hadid, Norman Foster och Jean Nouvel bygga i Danmark. Det innebar ett påtagligt inflöde av en annan arkitektursyn och underströk att arkitekterna blivit centrala aktörer i uppmärksamhetsekonomin. Samtidigt startade Bjarke Ingels och Julien De Smedt kontoret PLOT, som lade grunden till en ny generation danska arkitekters intåg på arkitekturscenen, den ”nya vågen” i dansk arkitektur. Kristian Lars Ahlmark menar att man kan se en specifik dansk, eller kanske nordisk variant av den pragmatiskt influerade arkitekturen: – I Danmark har vi varit mycket bra på att snappa upp och utforska några internationella strömningar. Mycket av scenen har präglats av den holländska pragmatismen som var stor i Holland på 1990-talet. Det har vi varit bra på att ha på bordet. Men det har inte bara handlat om att kopiera, utan om att fördanska det. Vi förmår alltså omformulera, ta till oss, integrera dessa idéer med den nordiska välfärdstanken. Det är inte längre hardcore, det blir en pragmatism med substans, rotad i en nordisk tradition. Och den unga arkitektgenerationen är uppriktigt intresserad av hållbarhet, att utveckla välfärdssamhället samt staden och det offentliga rummet, präglad som den är av en pragmatiskt orienterad arkitektur som är responsiv och registrerar det som rör sig i tiden. Den påverkar de stora danska kontoren som nu ritar i Sverige kanske främst genom val av fokus samt hur man arbetar och kommunicerar. »


69 5/14 路 ARKITEKTUR


Nedan. Lundgaard & Tranbergs Niagara på Universitetsholmen i Malmö, tre hus med fem, sju och elva våningar. Som fler projekt i den här stadsdelen

* DA N S K VÅG

→ Med en trygg utgångspunkt i nordisk välfärdstradition »

Det är lätt att koppla samman de senaste tio årens massiva mediabevakning av den nya vågen inom dansk arkitektur med det faktum att många danska arkitekter nu projekterar i Sverige. Men med undantag av BIG och COBE är det faktiskt inte denna nya generation som ritar. Kanske har det att göra med deras arkitektursyn? Dessa mansdominerade kontor med namn i versaler; JDS, EFFEKT, ADEPT, POLYFORM, TRANSFORM, KOLLISION, SLETH, UiD, NORD och JAJA är alla mer eller mindre influerade av den holländska pragmatismen. Men till skillnad från kläckningscentralen OMAs mer kritiskt orienterade förhållningssätt är danskarna mer optimistiska, präglade av BIGs hållbara hedonism och Yes is More-attityd. Ytligt sett gör den nya vågens arkitekter uppror mot den långa obrutna danska formtraditionen, men det är inte hela sanningen anser Kristian Lars Ahlmark. – Ser man på scenen kring BIG, som tittat mycket på den holländska pragmatismen, finns det ytligt sett mycket som är imitation, bara skin deep. Men gräver man djupare i deras arkitektur, och i takt med att de bli mer mogna som arkitekter, kan man tydligt se att projekten präglas av en social dimension. Det politiska och sociala är en gemensam skandinavisk demokratisk tradition, som inte bara handlar om form och uttryck, utan också om kroppen, människorna, om att komma varandra närmare. Det, och arbetet med det nordiska dagsljuset, ges en enorm uppmärksamhet. Så kanske beror det inte på dem, utan på oss. Vår egen arkitekturhistoria gör att vi i Sverige just nu lockas mindre av en lite ruffig holländskinfluerad pragmatism, hur snyggt presenterad den än är, och mer av en arkitektur med gedigen utgångspunkt i en nordisk välfärdstradition, med vacker ljusföring, exklusiva material, fin detaljering och snygga former. Det som shl – utan versaler – Lundgaard & Tranberg och de andra danskarna kan leverera. Trygghet med guldkant. o

70 ARKITEKTUR · 5/14

K ATA R I N A RU N D G R E N

ska olika hushöjder skapa en känsla av mångfald. För Fakulteten för kultur och samhälle. Inflyttningsklart 2015. FOTO HENRIK ROSENQVIST


71 5/14 路 ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

PROJEK T

TOMAS L AURI OCH JULIA SVENSSON

Den lågmälda generationen Vi har träffat en ny generation danska arkitekter som odlar en hantverksmässig lågmäldhet. Förebilderna är Jørn Utzon, Sverre Fehn och Sigurd Lewerentz.

Merete Lind Mikkelsen driver en arkitektfirma som hon grundade i eget namn 1997, med mellan tre och fem anställda. Bland hennes projekt märks ett hus på Smørager och en badstuga på Lungholms gods. Vilka är dina två viktigaste projekt och vad utmärker dem? – Huset på Smørager var det första helt nya hus jag fått utfört och ligger till grund för det jag har ritat sedan dess. Det är ett billigt hus, byggt med rätt få material, och nästan helt traditionellt. Ändå är det en egen plats, det har en särskild atmosfär och griper in i landskapet och förstärker sina kvaliteter genom att förhålla sig till dess olikheter och oregelbundenheter. Här blev jag uppmärksam på, att om man ska skapa en särskild atmosfär ska man arbeta med små nyanser. Vi har ritat mycket själva, även fönster, dörrar, trappor och skåp. Byggnaden är resultatet av ett nära samarbete med hantverkarna och huset har präglats positivt av att detaljeringen har formgivits på plats. – I Badstuen på Lungholms gods har vi tillfogat en ny funktion i den historiska byggnaden. Det var avgörande för mig att de nya ingreppen i den nästan 400 år gamla byggnaden byggde vidare på husets berättelse. Precis som på Smørager arbetade vi med få material, faktiskt bara dem som redan fanns i huset Det har hjälpt till att stärka stämningen, medan formgivningen och de nya funktionerna uttrycker att det är nutida ingrepp. Uppgiften omfattade också att göra platsen tillgänglig, men alla nödvändiga förändringar är integrerade och drar ingen uppmärksamhet till sig. Husets oregelbundenheter har vi använt till att skapa platser med olika ljus-, ljud- och temperaturförhållanden. Det gör huset bättre för alla, för det är så känsligt.

72 ARKITEKTUR · 5/14

Vilka är dina förebilder? – Det som berör mig mest är historisk arkitektur, som överlevt genom århundraden.

På vilket sätt utvecklar du dansk arkitektur? – Det skulle kunna vara att jag bygger vidare på en tradition, som omfattar helheten från plats till detalj. För mig är det viktigt om dörren är tung eller lätt, och att den görs av material som kan kännas och inte bara ses. Att det finns en mening så att man förstår byggnaden är lika viktigt som att en byggnad i sin helhet talar med sin plats och att konstruktionen och formen hänger ihop, så att den ger mening under lång tid framöver. – Kanske ligger förnyelsen bara i att bearbetningsmöjligheterna är fler än tidigare, för detaljeringen betyder det exempelvis att vi kan skära sten så superprecist att fogarna blir millimetertunna och man kan nöja sig med att bara hugga kanten i form då den ska vara särskilt taktil. Då blir det samlade uttrycket helt annorlunda än förr. Och när kraven på ett program tar sin utgångspunkt i samtiden kommer byggnaden av sig själv att få sitt eget uttryck. Vilken är din designfilosofi? – Min första uppgift var en restaurering på en ganska liten ö. Där bodde jag tillsammans med hantverkarna under hela bygget och lärde mig därmed hur allt gick till från grunden. Det nära samarbetet med hantverkarna och förståelsen för materialet har blivit en viktig del av grunden för min arkitektur. – Jag anser det avgörande att arkitekturen har sitt ursprung i platsen. Som byggindustrin har utvecklats har vi fått en global form- och materialmässig utjämning som försvagar både landskap och byggnader ända ned på detaljnivå. Det är mycket problematiskt. Jag vill skapa platser som man inte vill lämna och som håller långt in i framtiden. – Mitt tillvägagångssätt kräver att vi på arkitektkontoret har stor kunskap om historia, byggfysik, material, konstruktion och hur man upplever arkitektur, och mycket mer. Det tar många år att bygga upp, därför utvecklar jag verksamheten långsamt.


Nedan. Merete Lind Mikkelsen: Hus på Smørager. Ett hus med få material byggt i nära samarbete med hantverkare.

Nedan höger. Merete Lind Mikkelsen: Badstuen på Lungholms gods. Ett tillägg till en 400 år gammal byggnad.

FOTO ARKITEK TFIRMAET MERETE LIND MIKKELSEN

FOTO ARKITEK TFIRMAET MERETE LIND MIKKELSEN

→ Som byggindustrin har utvecklats har vi fått en global form och materialmässig utjämning som försvagar byggnader PL AN 1:250

ända ner på detaljnivå. 73 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

Nedan. Praksis Arkitekter: Slotfeltlade i Møgeltønder på södra Jylland. En lada byggdes om till ett kulturhus. FOTO PR AKSIS ARKITEK TER

Nedan. Praksis Arkitekter: Forskarbostäder i Köpenhamn där man tagit fram en ny tegelsten och ett särskilt mönsterförband.

Höger. Claus Pryds: Livsrum Herning, ett rådgivningscenter för cancerpatienter byggt kring en sekelskiftesvilla. F O T O C L AU S P RY D S

→ Det handlar om att finna de kvaliteter i traditionen som kan ge meningsfulla svar på nutidens problemställningar.

På vilket sätt utvecklar ni dansk arkitektur? – Vi vet inte om vi speciellt utvecklar en dansk arkitektur, men vi tar utgångspunkt i en regional arkitekturtradition. Men det skulle nog de flesta arkitekter skriva under på, frågan är bara hur djupt du sticker fingrarna i jorden.

Praksis grundades 2006 av Mads Bjørn Hansen och Mette Tony. De är i dag 15 medarbetare. Två av deras projekt är en ombyggnad av Slotfeltlade i Møgeltønder på södra Jylland och forskarbostäder på Carlsbergs gamla fabriksområde.

74 ARKITEKTUR · 5/14

Vilka är era två viktigaste projekt och vad utmärker dem? – Det skulle kunna vara utställningsbyggnaden Slotfeltlade på södra Jylland från 2011. Det är ett mindre projekt på cirka 300 kvadratmeter, en ombyggnad av en lada till ett kulturhus, där vi fick möjlighet att komma helt nära husets materialitet och inredning. Vi arbetade mycket detaljerat med möbleringen av ladan där vi utvecklade ett terrazzogolv med ett tillägg av stora markstenar. Vi arbetade tillsammans med skeppsbyggare kring utförandet i svart glasfiber och med en teaterscenograf om ljussättningen. Det hela blev mycket teatraliskt, super fedt! – Vi är också glada för forskarbostäderna ute på Carlsbergs gamla fabriksområde i Köpenhamn. Det är en byggnad på cirka 3 000 kvadratmeter, som har tagit upp mycket utrymme på kontoret. Vi har bland annat utvecklat en ny tegelsten tillsammans med Petersen Tegl, och själva murverket muras i ett 45 graders mönsterförband. Dessutom arbetar vi med en ornamentik i byggnaden som tar avstamp i många av de fina byggnader som bryggaren lät uppföra.

Vilka är era förebilder? – Vi talar mycket om litteratur, film och konst. Av enskilda personer är det vårt skandinaviska arkitekturarv, personifierat av arkitekter som Kay Fisker, Sigurd Lewerentz och Alvar Aalto. De är svåra att inte känna sig inspirerad av. I dag finns många fina exempel på regional modernism, särskilt kanske i England och Schweiz. Vi tror också att om man har haft ett bra och inspirerande utbildningstid så påverkar det säkert en del. Våra lärare på Kunstakademiets Arkitektskola var arkitekterna Poul Ingemann och Kjeld Vindum – de tar också upp mycket plats i ryggsäcken. Har ni någon designfilosofi? – Vi söker varken ett nostalgiskt återskapande av historien eller kortlivade modetrender. Däremot att skapa en arkitektur som håller för lång tid, som fungerar ur en annan utgångspunkt. Till traditionen hör också en rad regionala kännetecken, som riskerar försvinna i en tid av ökad globalisering. Vi menar att ett hus bör berätta om den plats och den historiska kultur det är satt i, men är samtidigt medvetna om att varje kultur stelnar om den inte konfronteras med förnyelse utifrån. Det handlar därför om att finna de kvaliteter i traditionen som kan ge meningsfulla svar på nutidens problemställningar. – Arkitektur är samtidigt en konstart som på grund av sin beständighet och offentlighet måste visa hänsyn. Den ska, när förhållandena tillåter, infoga sig i omgivningen på ett sätt som framhäver befintliga kvaliteter och lämnar rum för framtida tillbyggnader. Det betyder inte att man ska ge avkall på arkitektonisk karaktär, bara att den ska anpassas efter uppgiftens varierande natur, från projekt till projekt.


Claus Pryds startade sin firma 2006. Den har nu fyra medarbetare. Bland hans projekt finns ett rådgivningscentrum för cancerpatienter i Herning och en ombyggnad av Statens Naturhistoriska museum i Köpenhamn. Vilka är dina två viktigaste projekt och vad utmärker dem? – Livsrum Herning (2013), som är ett rådgivningscentrum för cancerpatienter, som byggs upp kring en gammal herrskapsvilla från förra sekelskiftet, vid Hernings sjukhus. Beställare är Kræftens Bekæmpelse. Här kan cancerpatienter möta andra som också lever med cancer, träffa professionella rådgivare och delta i aktiviteter. – Projeketet är en syntes mellan nytt och gammalt. Villan byggs ut i material som matchar den gamla stilen, så huset faller naturligt in i kvarteret. Det stora gemensamma utrymmet har god kontakt med den attraktiva trädgården utanför. Det breder också ut sig in och upp i villan, där den vackra gamla matsalen fortsätter att vara matsal. Huset innehåller spännande och varierade rum som lounge, kök, bibliotek och en träningslokal med högt i tak och utblick över trädgården och de andra rumszonerna. Vi vill gärna visa att arkitektur kan bidra till bättre livskvalitet när man befinner sig i en svår situation i livet. – Statens Naturhistoriska museum i Botaniska trädgården i Köpenhamn, gör vi tillsammans med Lundgaard & Tranberg som totalrådgivande arkitekt. Projektet är i sin inledande fas, och förslaget tar avstamp i en önskan om att bevara den botaniska trädgården som en trädgård med särskild karaktär, så att köpenhamnarna upplever Botaniska trädgården som en av de gröna ringparkerna. Den gröna ytan mellan Sølvtorgskomplexet och Geologiska museet lämnas därför orörd. Förslagets andra huvudentré är på Sølvgade, där man via en bro med spännande utsikt in i våningsplanet med valar kommer till lobbyn och biljettförsäljningen. Det handlar både om museets stadsmässiga sammanhang och om de upplevelser det nya museet kan ge museigäster och andra som färdas i Köpenhamn. »

→ Jag anser att vi i många år försummat den mänskliga skalan och det taktila i arkitekturen.

75 5/14 · ARKITEKTUR


* DA N S K VÅG

»

Nedan. Claus Pryds: Statens Naturhistoriska museum i Köpenhamn. Samarbete med Lundgaard & Tranberg.

Vilka är dina förebilder? – Jag finner stor inspiration i dansk och nordisk tradition. Så som Jørn Utzon, Mogens Lassen, Karen och Ebbe Clemmensen, Sigurd Lewerentz och Sverre Fehn. Men också schweiziska och japanska arkitekters arbete har stor betydelse för mig som arkitekt. På senare år har jag kikat en del mot England där man arbetar med en mindre noggrann detaljering men där det rumsliga och taktila träder fram. Det är svårt att peka ut särskilda förebilder, jag har ett stort bibliotek med arkitektur och konst från alla tider och länder, och det är en del av min process. På vilket sätt utvecklar du dansk arkitektur? – Jag anser att vi i många år försummat den mänskliga skalan och det taktila i arkitekturen, jag ser det som en viktig uppgift för arkitekturen att utveckla detta. Men också att arbeta in en robusthet i arkitekturen som också kan ses som hållbarhet. Att bygga arkitektur som i material och estetik kan stå stark under lång tid framöver.

76 ARKITEKTUR · 5/14

Vilken är din arkitektoniska filosofi? – Det sinnliga, den blandning av dofter, färger, material, ytor och det särskilda ljus som finns på en plats är – medvetet eller omedvetet – med om att skapa kvaliteten på de upplevelser vi har. Att känna är vårt sätt att vara i världen. Därför anser vi också att det är arkitektens förnämsta arbetsredskap. Genom att använda sig själv, av sin egen historia och de bilder man bär inom sig, kan arkitektur uppstå i förlängning av den värld vi känner till. Att ställa sig till förfogande för platsen, inte bara genom analytisk medvetenhet, men med alla sina sinnen och känslor, minnen och erfarenheter, är både det första steget på vägen och en ton att stämma projektet mot under processen. En byggnad behöver inte sticka ut från omgivningen för att vara modern. Med respekt för traditionen kan det nya växa fram genom att undersöka redan existerande strukturer och tillgängliga material. Genom en ständigt pågående undersökande av materialens möjligheter finns stor potential för nyskapande genom att förlänga traditionen. – Genom att söka sig mot ett arkitektoniskt språk där begrepp som blygsamhet och enkelhet är kvaliteter, kan man överskrida tiden och skapa arkitektur som är hållbar långt efter vår egen samtid.

→ Vi vill hylla vardagen i den danska bostaden och har förebilder i den nordiska bostadstraditionen.

Eentileen grundades 2005, som ett alternativ till det traditionella arkitektkontoret. Namnet 1:1 springer ur visionen om en ny form av arkitektkontor, där den digitala världen och analoga byggtraditionen möts. Firman har nu sex fasta medarbetare. Vilka är era två viktigaste projekt och vad utmärker dem? – Det Printade Huset. Vårt mest genomförda bygge Villa Asserbo är vårt bud på en modern bostad från år 2011. Huset är ritat efter kundens önskemål och vi fick fria händer att välja de design- och materialmässiga lösningar som passade huset. – Det Biologiska Huset, vårt pågående utvecklingsprojekt, är vårt bud på en modern bostad år 2016. Detta är ett projekt där vi med stöd från miljöministeriet forskar i framtidens biobaserade byggmaterial och bygger ett hus utifrån de resultat vi arbetar oss fram till. Vilka är era förebilder? – Vi vill hylla vardagen i den danska bostaden och har förebilder i den nordiska bostadstraditionen. Jørn Utzon, Sverre Fehn, Arne Jacobsen samt Jean Prouvé. I en nyare kontext Kieran Timberlake, som beskriver nya fabrikationsmöjligheter i arkitekturen. På vilket sätt utvecklar ni dansk arkitektur? – I dag är det cirka 5 procent av befolkningen som beställer hus av arkitekter. Vi vill hellre designa hus för de resterande


Vänster Eentileen: Strandhus i Brohave på Sydfyn. F O T O L I V I N G G A P/ K A R S T E N D A M S T E D T

Nedan. Eentileen: Villa Asserbo i Frederiksværk är det första exemplet på ”det printade huset”, en byggsats där 800

plywoodskivor skurits ut av CNC-maskiner och sedan satts samman som ett pussel. F O T O L I V I N G G A P/ K A R S T E N D A M S T E D T

EXEMPELPL AN PÅ DET PRINTADE HUSET 1:250 •• ••

95 procenten. Vi vill gärna demokratisera arkitekturen och göra den tillgänglig för folket. Därför har vi fokus på bostaden och på allmännyttiga byggnader. Det ska vara enkelt och begripligt att bygga ett hus, och vi vill gärna sätta upp ramar som gör det möjligt för fler att designa det hus de drömmer om. Vi ställer verktygen till förfogande och ger råd utifrån dem. – Vi bidrar till arkitekturen genom att fokusera på arkitekturens själva kärna, materialet. Vi förhåller oss till materialet i förhållande till världen, som det är en del av. Därmed uppstår en förbindelse mellan den minsta och den största skalan, som vi tror är en nödvändighet för vårt klot. Arkitekturen ska röra sig från att bara bli förstådd som ett uttryck för form till att bli en konkret lösning på jordklotets klimatmässiga och ekonomiska utmaningar. Det är det vårt pågående projekt Det Biologiska huset handlar om.

Vilken är er designfilosofi? – För oss är arkitektur först och främst ett sätt att förstå och åskådliggöra världen utifrån. Därnäst ett sätt att berätta en historia och kommunicera vår filosofi: en vision om en bättre värld. Alla våra projekt baseras på våra kunders idéer och drömmar och den miljö projektet placeras i. De är alla historier om människor med en vision om ett bättre liv. – Uttrycket varierar från projekt till projekt. Det kan vara modernt och stilrent, traditionellt och mysigt eller helt originellt. Ett gott hem berättar en unik historia kombinerat med en naturlig känsla för proportioner, ljus och material – och ska ha en lika klar och stark karaktär som de som ska bo där. För oss är arkitekturen på ett större plan en viktig ingrediens i en holistisk cirkulär filosofi. o

77 5/14 · ARKITEKTUR


Höger överst. Det är OMA som ritat det stora Bryghusprojektet för DAC, Dansk Arkitektur­ centrum. Det beräknas stå färdigt 2016. Byggherre är Realdania.

* DA N S K VÅG

E SSÄ

Höger nederst. Byggnaden till höger är Tony Frettons mycket omdebatterade projekt Tietgens Ærgrelse, som stod klart 2010 intill Marmorkirken i Köpen­ hamn. Byggherre var Realdania.

KRISTINA GRANGE

Dansk skattkista Det är fonden Realdania som gör många av Danmarks framstående arkitektur­ och stadsutvecklingsprojekt möjliga. Forskaren Kristina Grange frågar sig om det finns en hake med miljarderna.

Privata donationer har lyckats höja ribban för arkitektonisk kvalitet till en ny nivå i Danmark. För mitt forskningsprojekt om stadsplanerares roll i Danmark har jag talat med många danska arkitekter och planerare. De har varit eniga om att fondernas existens har bidragit till stadsmiljöer som kommunerna annars inte hade kunnat drömma om. Inte sällan handlar det om två- eller tresiffriga miljondonationer. Bland fonder som gett bidrag till nyligen genomförda projekt märks till exempel A. P. Møllers fond, Tuborgs Grønne fond, Knud Højgaards fond, Velux fond, Oticon fond och Nordeafonden. Men ingen av dessa fonder är i närheten av att ha de ekonomiska resurser som den filantropiska fonden Realdania har. Realdania har till syfte att utveckla den byggda miljön i Danmark och är ojämförligt störst genom sina årliga donationer i miljardklassen.

78 ARKITEKTUR · 5/14

Realdania bildades när Realkredit Danmark år 2000 köptes upp av Danske Bank. När banken inkorporerade låneinstitutet hade det en förmögenhet som byggts upp av generationer av danska husägare under närmare 150 år. I samband med köpet fördes tillgångarna tillbaks till den medlemsförening som ägde låneinstitutet, som i sin tur omvandlades till Realdania. Sedan starten har fonden, som alltså egentligen är en medlemsförening öppen för alla som äger fastigheter i Danmark, understött projekt med en sammanlagd budget på 3,7 miljarder euro, varav Realdania har bidragit med 1,9 miljarder euro. Danskarna i gemen uppskattar vad fonden har åstadkommit; enligt en Gallupundersök-

ning har 85 procent av de som känner till Realdania en positiv uppfattning om den. Samtidigt finns inom arkitektkåren en betydande ambivalens när det gäller fondens stora inflytande. Dåvarande ordföranden för Arkitektförbundet, Mette Carlstad, sade i en intervju i den danska dagstidningen Politiken (2010): ”Ingen törs kritisera dem. De har blivit en så stor maktfaktor, att det närmast är de som sätter dagordningen för regeringens och statens arkitekturpolitik, och för vilka projekt som på det hela taget ska få stöd.” I samma artikel uttalade sig också Kjeld Vindum, vid tiden ansvarig redaktör för den danska tidskriften Arkitekten: ”De har potential och makt att göra så stora saker, att de utmanar den statliga och regionala planeringen”. I en efterföljande artikel uttalade sig även forskaren Boris Brorman vid Arkitektskolen i Århus om det problematiska i situationen: ”Och det är ett jätteproblem – ett politiskt problem – att det plötsligt i dansk planering, dansk arkitektur och forskningsmiljöerna finns en aktör som är större än Kulturministeriet, och vars inflytande på våra fysiska omgivningar och städer kan övertrumfa hela planeringssystemet.” Att de ovan refererade uppfattningarna speglar danska arkitekters erfarenheter framgår av en undersökning bland 600 arkitekter som Politiken lät göra 2010. Av de 305 arkitekter som svarade att de hade haft samarbete med Realdania menade ett flertal att de var glada över att fonden fanns, men en majoritet ansåg samtidigt att fonden hade fått för stor makt över dansk stadsutveckling. Värt att notera är att flertalet arkitekter var betänksamma när det gällde att uttala sig


FOTO CHRISTIAN RICHTERS

I L LU S T R AT I O N O M A


* DA N S K VÅG

→ Vilka värden riskerar att stryka på foten när privata fonder utvecklar våra stadsmiljöer? kritiskt om fonden, eftersom man var rädd att det skulle kunna leda till problem med att få framtida uppdrag där Realdania var involverat.

80 ARKITEKTUR · 5/14

I samband med undersökningen följde en rad artiklar i vilka Realdanias roll granskades. Flera av de intervjuade framhöll hur Realdania inte bara bidrog med pengar utan tydligt styrde de projekt de var med och delfinansierade. Ett par kommunaltjänstemän beskrev anonymt att de från den egna kommunens sida förväntades inta en roll där de inte ifrågasatte fondens krav, eftersom det skulle kunna äventyra pågående och framtida samarbeten. Och några tjänstemän, med liknande erfarenheter, pekade på att det därför fanns risk för demokratiska problem i dessa processer. Vidare framgick det av artiklarna att Realdania hade ekonomiska intressen i en del av de projekt de finansierade, då delar av deras donationer var konstruerade som ”filantropiska investeringar” som på lång sikt ska generera intäkter motsvarande satsningarnas storlek. Det tydliggjordes också att Realdania, genom ett par dotterbolag, bedrev verksamhet på kommersiell grund. Det ska dock framhållas att det också fanns gott om representanter för olika kommuner som trädde fram och underströk att de inte kunde se några som helst demokratiska problem när det gällde hur samarbetet mellan Realdania och den egna kommunen hade fungerat. Realdania svarade på kritiken från arkitektkåren med att framhålla att fonden inte existerar för arkitekternas skull, utan för danskarnas. I senare artiklar har fondens ledning ytterligare utvecklat sin hållning, och understrukit att man har för avsikt att förnya sin filantropiska inriktning. Med en ny ”katalytisk filantropi” siktar Realdania mot en mer offensiv roll i samhället, genom vilken man inte bara har för avsikt att bidra med ekonomiska medel, på sedvanligt filantropiskt vis, utan också vill påverka i vilken riktning samhället utvecklas. Fonden ska inte bara vara en passiv

mottagare av ansökningar. I stället tänker man sig en mer aktiv framtida roll där representanter för fonden i högre grad än tidigare tar plats i styrelser och referensgrupper. Ett sätt på vilket fonden har varit med och påverkat villkor för stadsbyggandet i Danmark är genom ett offentligt-privat samverkansprojekt med den danska staten, där Realdania avsatte 25 miljoner danska kronor för att förnya planeringskulturen i Danmark. Genom ett flertal Best practice-exempel har projektet med stor sannolikhet lett till ett ökat fokus på kommunal planering. Men det tog också i hög grad sin utgångspunkt i en kritik av planerarna, och uppfattningar om att planeringskulturen inte var i takt med sin tid. Den kommunala planeringen ansågs för byråkratisk, handlingsförlamad och inlåst i en gammal och otidsenlig professionell kultur. Planerarna hade tappat förmågan, menade man, att se det omgivande samhällets snabba förändring och behov av förnyelse. Den typen av retorik kan tolkas som ett sätt att neutralisera politiskt färgade önskemål om en mer marknadstillvänd planeringskultur. Mot bakgrund av att Realdania har ekonomiska intressen i vissa av de projekt de finansierar, och genom sina stadgar endast välkomnar fastighetsägare som medlemmar, finns det anledning, menar jag, att fråga sig vad det är för samhällsutveckling som främjas genom den katalytiska filantropin. Mycket pekar på att det är ett samhälle byggt på neoliberala värden, i vilket en stadsutveckling som baseras på ökade fastighetsvärden och ekonomisk tillväxt gynnas. Ur ett sådant perspektiv är det problematiskt att den danska planeringskulturen blir till föremål för ett offentligt-privat samverkansprojekt. Även om Realdania naturligtvis inte har vare sig intresse av eller för avsikt att sätta några demokratiska planprocesser ur spel, är fondens stora inflytande ett skäl att fråga sig vilka värden som riskerar att få stryka på foten när privata fonder utvecklar våra stadsmiljöer. o K R I S TI N A G R A N G E Ä R FO R S K A R E O CH L Ä R A R E V I D N M B U, N O RG E S M I L J Ø - O G B I OV ITE N S K A PE LI G E U N IV E R S ITE T.


FOTO DAN HALLEMAR

Höger. Superkilen på Nørrebro av BIG. Beställare Köpenhamns kommun och Realdania. 2012.

+

Hit gick pengarna Sedan starten år 2000 har Realdania stöttat projekt med drygt 14 miljarder DKK. Här är en del av de många projekten.

ARoS, Aarhus Kunstmuseum. Det permanenta konstverket ”Your rainbow panorama” av Olafur Eliasson, 2011. 61 miljoner DKK. Arkitekturens Grænser. Utställningsserie i tre delar på Louisiana 2006–11. 3 miljoner DKK. Projektet Bedre Byrum av Jan Gehl med flera fick 50 miljoner DKK för att 2002–10 förbättra Øster Allé i Köpenhamn, Hasle Bakker, det nya stadsrummet i Ringe midtby och Mellemrummet i Hundested. Bornholms kunstmuseum. Tillbyggnad 2003. 4,8 miljoner DKK. Bryghusprojektet, Rem Koolhaas & OMA. Realdania Byg. 2017. Dansk Arkitektur Center. Realdania har beviljat 28,2 miljoner DKK i basstöd til DAC för åren 2012–14. Motsvarande stöd ges av staten. Målet är att ”säkra DAC:s ställning som den primära aktören i Danmark inom förmedling av arkitektur, byggnad och stadsutveckling – och att DAC ska ta plats på den internationella scenen”. Danska paviljongen, EXPO 2010 i Shanghai. Realdania var huvudsponsor för det danska bidraget av BIG. 50 miljoner DKK. Danmarks Radios nya konserthus, Ørestad. 33 miljoner DKK från Realdania säkrade att Jean Nouvels ursprungliga arkitektoniska och estetiska intentioner skulle kunna realiseras. 2009. FN-byggnaden i New York. Renovering 2013. 10,5 miljoner DKK. Fremtidens forstæder. Kampanj 2013 bland landets kommuner, som ska ”sätta

igång visionerna för hur förstäderna bäst hanterar en framtid med bland annat klimatförändringar, ökad biltrafik och fler äldre. 10 miljoner DKK. Hasle Havnebad. Av Fredrik Pettersson ”Ett hamnbad med bastu, en stadsstrand och ett hamntorg bildar ramen för ett nytt liv i den gamla fiskehamnen i Hasle.” 2013. 150 miljoner DKK. Hernings kunst-centrum, HEART, av Steven Holl. 2009. 42,5 miljoner DKK. Kvæsthusprojektet. Ett nytt stadsrum på Kvæsthuspladsen vid Skuespilhuset, 2015. Partnerskap mellan Kulturministeriet och Realdania. 590 miljoner DKK. Københavns Zoologiske Have. Byggnad av Norman Foster. 50 miljoner DKK. Louisiana Museum. Renovering av östflygeln, som är ramen för de flesta av museets arkitekturutställnigar. 2006. 42 miljoner DKK. Multiparken i Helsingör. Skejt- och parkouranläggning, fotbollsplan och en övertäckt scen, 2011. ”En park, som kan bidra till den sociala integrationen och hälsan i området”. 2011, 4,8 miljoner DKK. Performers House. Den gamla pappersfabriken i centrala Silkeborg har förvandlats till ett centrum för teater, dans och musik för unga. 2007. 29,8 miljoner DKK. Royal Arena. En arena i international toppkvalitet som invigs 2016 i Ørestad, Köpenhamn. Okänt belopp. StreetMekka i Esbjerg. ”Gatuidrotten blomstrar i Danmark, men utövarna saknar ofta en

plats att gå till när vädret är dåligt. Därför har Realdania och TrygFonden tillsammans med gatuidrottsorganisationen GAM3 sjösatt ett initiativ som stöttar utvalda kommuner att realisera ett StreetMekka inomhus i en gammal industribyggnad eller liknande.” 2016. 35 miljoner DKK. Superkilen och Mimersgade på Nørrebro i Köpenhamn, av BIG med flera. 2012. Partnerskap mellan Köpenhamns kommun och Realdania. 50 miljoner DKK. Tietgens Ærgrelse. Byggnaden av Tony Fretton (2010) är slutstenen i den bebyggelse danske affärsmannen C F Tietgen önskade uppförd omkring Marmorkirken i centrala Köpenhamn. Realdania var byggherre. Zaha Hadid – World Architecture. ”Den världsberömda arkitekten Zaha Hadid kan för första gången i Danmark upplevas i en storstilad utställning.” DAC 2013. 3 miljoner DKK. Urban Mediaspace Aarhus. Århus skall öppna sig mot vattnet. Den gamla industrihamnen skall inte längre skymma de historiska stadsrummen och stadslivet längs ån, utan binda ihop till ett urbant och rekreerande sammanhang ut mot bukten. 2015. 661 miljoner DKK. Fler projekt på realdania.dk

81 5/14 · ARKITEKTUR


Höger. Pascal Flammer (f 1973). En av de mest intressanta unga arkitekterna i Schweiz i dag.

* PA S C A L F L A M M E R

I L LU S T R AT I O N K A J S A E L D S T E N

SCEN

MIKAEL BERGQUIST

PAS CAL FLAM MER

Hans arkitektur vill få människor nyfikna. Mikael Bergquist har träffat Pascal Flammer som upphäver tankens motsättningar i byggnadskonstens verklighet.

I utkanten av den lilla staden Balsthal, mellan Basel och Zürich, har Pascal Flammer sitt kontor. Han är en av de mest intressanta i nästa generation av unga schweiziska arkitekter. Hans arkitektur är fylld av associativa bilder och fragment. Efter att länge ha arbetat hos Valerio Olgiati driver han nu sitt kontor i ett egenritat hus. Huset bär på en märklig dubbelhet och ser vid en hastig blick ut som ett ordinärt schweiziskt chalet för att i nästa ögonblick nästan tyngdlöst sväva på slanka pelare över marken. I det kombinerade vardagsrummet och köket, som också är arkitektkontor, träffar jag Pascal Flammer en vacker och kylig februaridag för att höra hur detta fascinerande hus kom till och om hans syn på att skapa arkitektur.

82 ARKITEKTUR · 5/14

Kan du berätta något om din bakgrund? – Jag började studera arkitektur i Lausanne på EPFL. Sedan åkte jag ett år till Delft i Holland, 1998. Precis under den holländska boomen. Lärarna där var Adrian Geuze från West 8, MVRDV och andra. Av olika anledningar ville jag lämna Schweiz. Jag trodde att Holland skulle vara rätt plats, men i slutändan blev jag besviken. Jag var ett stort fan av Sigurd Lewerentz men i Delft visste de knappt vem han var. Efter det åkte jag till Skandinavien, som jag då trodde skulle vara platsen för mig. Jag reste runt i de skandinaviska länderna, både för att försöka hitta arbete och se på arkitektur. Jag åkte till Köpenhamn – kunde inte hitta något jobb; Oslo – kunde inte hitta

något jobb; Stockholm – kunde inte hitta något jobb. Till slut hamnade jag i Finland, i Helsingfors. Det enda som hände där var att Pallasmaa, som inte heller hade något jobb åt mig, lät mig få låna ett skrivbord på hans kontor. Men efter examen började du arbeta hos Valerio Olgiati? – Tillbaka i Zürich letade jag fortfarande efter arbete. En dag träffade jag en god vän som skulle ta en kopp kaffe på ett arkitektkontor och undrade om jag ville följa med. Jag gjorde det och det visade sig att jag tyckte så bra om personen som drev kontoret att jag skrev anställningskontrakt med honom samma dag. Det var Valerio Olgiati. Jag stannade på hans kontor och senare som assistent till honom i tio år. Du har rest mycket i Sydamerika, Asien och Mellan­ östern. Du försökte till och med köra bil från Schweiz till Japan en gång? – Ja, efter att jag tagit examen i Zürich ville jag åka till Japan. Återigen hade jag lite pengar, men vi hade en Fiat Panda på gatan framför vårt hus så vi beslöt oss för att köra till Japan! Låter som en smått galen idé, och ni körde faktiskt hela vägen? – Inte riktigt. Vi åkte ganska snabbt genom Östeuropa, spenderade lång tid i Turkiet, lång tid i Syrien, och ytterligare en


83 5/14 路 ARKITEKTUR


Nedan. Hus i Balsthal, Schweiz, 2007–12. Hörn av det kombinerade vardagsrummet och köket.

* PA S C A L F L A M M E R

FOTO IOANA MARINE SCU

ÖVRE PL AN 1:300 L ÄNGDSEKTION 1:300 0

1

5

0

84 ARKITEKTUR · 5/14

T VÄRSEKTION 1:300

1

5

NEDRE PL AN 1:300


Höger.Det uppglasade entreplanet är nedskjutet i marken med övervåningarna upplyfta på träpelare. Nedan. Huset är en osannolik kombination av ett traditionellt schweiziskt chalet och ett modernt glashus. FOTO IOANA MARINE SCU

→ Jag trodde Holland skulle vara rätt plats. Jag var ett stort fan av Sigurd Lewerentz men i Delft visste de knappt vem han var.

och en halv månad i Iran och Libanon. Det var en underbar resa. Vi såg många vackra landskap och gamla byggnader, framförallt många moskéer. Det här var 2001 och när vi befann oss någonstans på gränsen mellan Pakistan och Iran hände 9/11 och vi fick rådet att köra tillbaka så snabbt vi kunde. Och när lämnade du Olgiatis kontor? – Det var 2005–06 som jag startade mitt eget kontor. Huset vi nu sitter i är det första jag fått byggt efter sex år. Under sex år var det mycket arbete men inget hände ekonomiskt. Samtidigt var jag assistent till Valerios studio i Mendrisio och efter det också på Harvard. Men sedan ungefär ett år tillbaka har jag slutat med assistentjobbet. Kan du berätta om idén att bygga ditt eget kontor mitt på landet? – Det är en lång historia. Det var aldrig en önskan från min sida att leva på landet. Det hände för att jag fick ett uppdrag att rita något vi kallar Stöckli. Senare fick jag också erbjudandet att ha mitt kontor här och använda huset som weekend-hus åt min familj. Vad är en Stöckli? – I Schweiz, speciellt i denna del, när den äldre generationen på en bondgård ersätts av en yngre, flyttar den äldre vanligen ut till ett mindre hus som är en del av gården men som ligger en bit bort. Ett sådant hus är en Stöckli. Bonden är i detta fall ganska ung så han har inte användning för denna Stöckli ännu. Men om han vill flytta in så måste vi flytta ut. Det är reglerat i kontraktet. Så huset var inte tänkt som kontor från början? – Nej. Vi hade hittat på en virtuell kund när vi ritade huset. En lärare med tre barn. Huset har ett enkelt rumsligt program, som varje hus. Ett vardagsrum som är ganska stort, med ett kök som det centrala med vardagsrummet runt det. På övervåningen tre rum och ett badrum. Det lustiga är att huset på en nivå är så enkelt. Vi hade också formen, med sadeltaket, som kom från de lokala byggnadsbestämmelserna. Men ändå – även om det första intrycket kan vara att det är ett ganska normalt hus – så är det ett speciellt hus. – Jag tror faktiskt det bara är två, tre saker som man kan säga är radikala, som i slutändan också gör huset radikalt

85 5/14 · ARKITEKTUR


Nedan. Projekt till kontorsbyggnad med två trappor, Zürich, 2000. Rörelsemönster och stommen varieras i varje våningsplan i det skenbart enkla huset.

* PA S C A L F L A M M E R

PL AN 2 1:600 0

1

5

och speciellt. En är idén att bygga upp dessa tre olika våningsplan med distinkt olika relation till utsidan. – Jag ser på huset som helhet som en mix av Farnsworth House och ett murat hus. Det är å ena sidan fullständigt skyd-

→ En viss grad av komplexitet som gör byggnaden till ett slags kosmos, ett ställe där man kan vara i veckor och det känns bra.

86 ARKITEKTUR · 5/14

5

PL AN 1 1:600

PL AN 0 1:600 0

1

dat, men också ett glashus. På entréplanet är vardagsrumsbjälklaget nedtryckt i marken och det är ett mycket horisontellt rum. Det är nästan som att fälten runt omkring fortsätter genom rummet. – Man skulle kunna påstå att det rumsliga centrat ligger någonstans på utsidan. Rummet är en blandning av skydd och öppenhet. Det ger uttryck för en slags grundläggande rädsla och

0

1

5

glädje. Inte på ett intellektuellt plan, utan det handlar mer om vad du faktiskt känner när du är i rummet. Utsidan blir också en del av själva rummet? – Ja, när människor passerar på utsidan så är de på något sätt delaktiga. De ser dig och du ser dem. En trappa upp är det annorlunda. Det är mycket kontrollerat. Du är en del av den höga sektionen. Det är ett stående rum, inte ett liggande som på entréplanet. Och härifrån ser du utsidan från en ganska hög höjd. Som genom ett filter. Övervåningen har rum med väggar till skillnad från entréplanet, som är en slags öppen piazza. På övervåningen händer saker i olika rum, du är separerad. Och de andra radikala aspekterna av huset? – Den första, som jag sagt, är väldigt starka olika rum ovanpå varandra. Den andra aspekten skulle kunna vara – även om det låter lite schweiziskt och dumt – att det bara är ett material som används, trä. Allt material inne och ute, såväl i stommen som i alla golv, vägg- och takbeklädnader är samma furu. Det gör huset på en nivå nästan abstrakt. Den tredje aspekten är den bärande stommen. Den är knuten till de andra två aspekterna men det är den som möjliggör detta vägglösa rum på entréplanet även om huset vid en första blick ser ut att vara ett traditionellt chalet.


Nedan. Museum Old Armory, Solothurn, tävlingsförslag, 2011, 2:a pris. För att lämna den gamla befintliga träbyggnaden intakt adderades en ny byggnad för utställningar.

SEKTION 1:800

1:800 0 1 ELEVATION 5

Stommen är knappt förståelig och avläsbar, mer gömd och otydlig. – Det kommer sig av att jag tror att ett bra byggnadsverk behöver ett visst mått av komplexitet. Komplexiteten behöver inte vara maximal, inte heller minimal men en viss grad av komplexitet, som gör byggnaden till ett slags kosmos, ett ställe där man kan vara i veckor och det känns bra. I denna lilla byggnad är det 01 5 idén om att göra saker otydliga, eller man kan uttrycka det som att säga ja och nej på samma gång. – Till exempel är de två långa bärande balkarna punkterade i mitten av de stora runda fönstren på det strukturellt värsta stället. Så de är inte längre avläsbara som balkar, även om de statiskt sett fortfarande är det. Båda aspekterna existerar, teoretiskt motsäger de varandra men i den byggda fysiska verkligheten finns de. Det är den slags skönhet man finner i byggd arkitektur. I tanken kan det verka som en motsägelse men i den fysiska verkligheten är det bara verklighet. Du berättade att det inte var ett dyrt hus att bygga jämfört med schweizisk standard? – En vanlig medelklassvilla är bara något dyrare än detta hus att bygga. Främst beror det på att det är byggt i trä, och firman som byggde huset hade inte någon strikt tidsplan så de kunde ge ett bra pris. Mängden glas på entréplanet, där man känner sig helt omgiven av glas, är mycket mindre än vad man tror. I realiteten är en tredjedel av väggarna under marknivån även om man känner sig helt omgiven av glas. Eftersom våningshöjden på entréplanet är låg, 2,30 m, så är höjden på glaset som använts bara 1,50 m. Det glaset går att producera billigt. Du får det att låta väldigt pragmatiskt även om det rör sig om detta komplexa hus? – Jag tror att ett bra hus är båda delarna, pragmatiskt och komplext på samma gång. Du kan förklara en bra byggnad genom pragmatiska aspekter eller genom en komplex generell idé, eller genom både och. Under designfasen går jag fram och tillbaka och jag känner mig som mest komfortabel med

01

5

PL AN 1:1 200

87 5/14 · ARKITEKTUR


* PA S C A L F L A M M E R

Nedan. Hus i Ligurien, Italien, 2009–14, i samarbete med arkitekten Marta Casagrande. Elevation och planer.

en byggnad när den inte är helt tydlig. Du biter dig i svansen gång på gång tills du hittar ett system eller en struktur som inte har en början eller ett slut. Du visade mig två projekt som angriper detta på väldigt olika sätt. Dels ett projekt till en kontorsbyggnad som å ena sidan verkar vara enkel och lätt att förstå, men när man tittar lite noggrannare så antar den nästan en labyrintisk karaktär. Det andra projektet jag tänker på är ett krematorium som består av ett konglomerat av mycket olika rumsligheter som hålls samman av höga murar. – Det är en olöslig konflikt. Jag inser att jag tycker om när något är fullständigt logiskt eller, å andra sidan, inte alls logiskt. Men samtidigt menar jag att man ibland bara måste skapa i stället för att försöka komma fram till ett system som ska leda till en komposition. Eftersom ett system alltid har en startpunkt och som en konsekvens av det också ett slut. – Jag har funderat så mycket på struktur att jag nu vill göra andra saker. Jag är väldigt nyfiken på rum. Hur de fungerar; hur man känner i vissa rum. En del av mina senare projekt saknar helt regler, de har rum, och i vissa fall bara form. Mitt huvud­ sakliga mål är att göra människor nyfikna, att tänka, att glädjas, att känna. Så den grundläggande frågan är hur man skapar något som attraherar en, om det så är magkänslan eller medvetandet i huvudet. Självklart är det bäst om båda uppstår, men för till­ fället är jag ganska nöjd med bara magkänslan. Om magen får något så brukar hjärnan ändå börja tänka. Jag är nyfiken på att höra hur ni arbetar fram projekten här på kontoret? – För tillfället har vi fyra projekt som ska utvecklas och byggas. Varje projekt har en person som arbetar med det. Jag uppskattar verkligen att mina medarbetare kommer från olika kulturer: en är från Japan, en från Belgien och en från Schweiz, från ETH. Det är lite som på universitetet. Det är de som drar projekten framåt och sedan pratar vi mycket. Genom diskus­ sioner kommer vi fram till hur de ska gå vidare. – Det påminner ganska mycket om studentsituationen. Med skillnaden att på arkitektskolan skulle jag aldrig bestämma om form. Jag försökte se till att studenternas arbeten var logiska och att de lärde sig att kommunicera. Genom kommunikation kunde studenten bättre förstå vad han eller hon gjorde. Kanske gör vi något liknande här, men här tar jag också diskussioner om form. Jag är också öppen att lära av vad mina medarbetare säger och gör. – Det finns också ett fjärde projekt som jag gör helt på egen hand. Det är en annan metod. Jag tänker och ganska snabbt ritar jag på datorn, gör enkla ritningar. Sedan tittar jag på dem, lägger dem på bordet och kanske går en promenad och försöker komma på hur jag ska gå vidare. Använder ni modeller i ert skissarbete? – Modeller gör vi ganska sent i processen eftersom jag är lite lat. Med mina medarbetare är jag framförallt intresserad av förändring. Jag vill gärna se nya arbetsmetoder. Jag ber dem 88 ARKITEKTUR · 5/14


Höger. Kolonn av Pascal Flammers projekt för Swiss Art Awards, 2014. Nederst. Portabel utställning med 3dprintade modeller.

→ Renderingar är manipulativa genom att de ser trevliga ut, vilket gör att det inte är möjligt att behärska helheten lika bra.

börja precis som de själva vill och då kommer vissa med model­ ler, någon kommer med renderingar – vilket jag inte gillar så mycket. Jag tillåter faktiskt inte det. Varför då? – För att renderade bilder kan vara manipulativa. På vilket sätt? – De betonar i så hög grad vissa aspekter att jag inte kän­ ner att jag kan kontrollera projektet längre. De är manipulativa genom att de ser trevliga ut, vilket gör att det inte är möjligt att behärska helheten lika bra. Jag är väldigt intresserad av precision. Inte bara i ritande men också i tanken. Renderingar är ett medium som jag använder i slutfasen för att konfirmera vad vi gjort. Du har nyligen sammanställt en flyttbar utställning med dina projekt i form av små 3d-printade vita modeller. Kan du berätta om idéen bakom denna utställning? – För fem år sedan tror jag, såg jag ett projekt av Go Hasegawa i en japansk tidskrift. Bara en sektion, som jag verkligen tyckte om. Vi började mejla med varandra. Ganska snart sa vi att vi borde göra en utställning tillsammans där jag kommer till Japan och han till Schweiz. Han är nu ganska känd och har många projekt, men vi sade då, eftersom vi inte hade några pengar, att dessa utställningar var tvungna att få plats i en resväska så de gick att ta med på flyget. – Jag tycker om indiska och persiska miniatyrmålningar. Idén att det på något sätt är möjligt att föra in hela universum in i denna lilla sak. De är vackra och de visar samtidigt berättelser och komplexiteter. Jag tänkte mig att det skulle vara fantastiskt om jag också kunde göra något som dessa miniatyrmålningar med mina byggnader. Att bara betona idéerna. – Jag började undersöka lämpliga teknologier, jag gick till tandtekniker i hopp om att kunna göra minimala modeller med deras metoder. Till slut blev lösningen små 3d­printade model­ ler. Jag ställer 20 modeller i en rad. Några av dem är verkligt bra tycker jag och leder väldigt långt, medan andra inte är lika över­ tygande. Nu är vi mitt i en process där vi ändrar dem igen så att de uppnår det jag vill. Min önskan är att modellerna ska uttrycka det som jag menar är kommunikativt. Det bästa att dela med sig av i mina arbeten är idéerna. o 89 5/14 · ARKITEKTUR


Inger Berglund

NY BOK!

Andalusien, Indien, Kashmir, Persien – en resa in i den …

Det inhägnade paradiset om islam och trädgårdskonsten

Islamiska trädgårdskonsten

1

Den klassiska inhägnade trädgården uppkommer i Egypten – vidareutvecklas av perserna och senare av greker och romare. Perserna kallar sin modell pairidaeza (paradis) och dessa paradis kommer så småningom också att anammas av muslimska erövrare. Boken beskriver och analyserar hur den islamiska trädgårdskonsten har spridits och utvecklats från Persien till Indien och Andalusien. Den är rikt illustrerad med foton och skisser. Genom att lyfta fram exempel från ett 20-tal trädgårdar som i dag är öppna för allmänheten ger boken inspiration till resor och studier bortom de gängse turistmålen. Och anläggningarna sätts in i ett geografiskt och historiskt sammanhang. Landskapsarkitekt Inger Berglund har bott och arbetat i Nordafrika och härifrån gjort en rad resor i muslimska länder.

Ram Bagh

Planen är formell och symmetrisk med geometriskt utlagda gångar och plattformar placerade ett stycke ovanför grundnivån.

ram bagh byggs ursprungligen av Babur 1528 vid den östra stranden av floden Jumna. Han begravs tillfälligt här innan kistan flyttas till Kabul. 1621 fullbordas trädgården av Jahangirs hustru Nur Jahan. Det är troligen den äldsta mogulträdgård som finns bevarad även om planen har blivit ändrad genom tiderna. Namnet har sitt ursprung i det persiska Aaram Bagh och betyder ”Vilans trädgård”. Den är också känd som Bagh-i Nur Afshan ”den ljusspridande trädgården”, eller Aalsi Bagh ”den lättjefulla trädgården”. Planen kan enklast beskrivas som formell och symmetrisk med geometriskt utlagda gångar och plattformar placerade ett stycke ovanför grundnivån. Från dessa man kan se ut genom trädgården. I mittpunkten saknas en paviljong men istället finns här en bred terrass mot floden där två paviljonger flankerar en damm. Från terrassen har man en storslagen vy över nejden. I trädgården finns många kanaler och fontäner och i söder en vacker akvedukt som idag är mycket välbevarad. En cirkulär stenhög kan ha varit Baburs oktagonala brunn. Grundstrukturerna fanns kvar vid besöket medan planteringarna var förändrade och därmed också upplevelsen av trädgården. Delar av den användes idag till handelsträdgård vilket säkert var närmare originalet än dagens trädplanteringar. Från plattformarna var det fortfarande möjligt att uppfatta sammanhanget mellan trädgård och omgivande landskap. En gång kunde man betrakta fruktträdgårdar och blommor härifrån. Trädgården besöks inte mycket idag men utgör ett viktigt historiskt dokument som början av en utveckling.

Mot floden finns en bred terrass där två paviljonger flankerar en damm.

100

FAKTA: Utgivning september 2014, mjuka pärmar, 215 * 280 mm, 160 sidor, ISBN 978 91 86050 89 4.

101

Druvgården är en privat trädgård i haremsdelen av fortet. Den är öppen, plan och solbelyst – en traditionell mogulträdgård.

Pris: Arkitekturs prenumeranter 255 kr. Ordinare pris 319 kr.

Två gårdar är viktiga i anläggningen: Machchi Bhawan, fisktorget och Anguri Bagh, druvgården. Fisktorget har sitt namn efter de två fiskdammar som finns här. De tas bort under 1700-talet och idag finns endast en gräsyta kvar. Trots detta kunde jag njuta av skönheten hos omgivande byggnader och föreställa mig de dammar och fontäner som en gång legat här. Den andra trädgården, druvgården, är en komplett kontrast. Det är en privat trädgård i haremsdelen av fortet. Den är öppen, plan och solbelyst – en traditionell mogulträdgård. Namnet kommer antagligen från de dekorativa mönstren av vinrankor och druvor som finns på omgivande byggnader. Lite av den forna prakten den forna prakten kan anas genom de eleganta parterrernas intrikata mönster som bevarats.

Priser inkl frakt inom Sverige.

Fortet är byggt i en sluttning med utsikt över floden Jumna.

BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se Telefon: 08-702 78 57 Mejl: order@arkitektur.se

Babur 1526-1530 Babur är turk- och mongolättling. Samtidigt som han är en framgångsrik fältherre är han också höglitterär och en stor trädgårdsälskare vilket han fått med sig från sin uppväxt i Persien och sina besök hos släktingar i Samarkand och Khorasan. Hans memoarer ”Babur nama” rankas högt bland kännare. Han är en traditionell muslim men också påverkad av mystiker, som många härskare på den tiden. Hans livsstil och konstnärliga ideal är präglade av hemlandets kultur. Han har en stark koppling till Centralasien och vistas en längre tid i Afghanistan innan han erövrar norra Indien. I Kabul anlägger han berömda trädgårdar bland annat Bagh-e Babur där han begravs.

108

109


s

SEKTION

s92

s96

s100

Sommarhus Stockholms skärgård Tham & Videgård Arkitekter #byggsystem #massivträ #plåt #frihet

Happycheap typhus Skärholmen Tommy Carlsson #lågbudget #kub #stålplåt #flexibelt

Tillbyggnad radhus Bagarmossen Bergström Riesenfeld Arkitektkontor #eldstad #danskttegel #murverk #träbalkar

91 5/14 · ARKITEKTUR


Höger. Välvda plywoodskicor, spända mellan limträbalkarna löper genom bottenvåningen. Nedan. Huset som ligger på tomtens högsta punkt är helt klätt i dubbelfalsad mattsvart plåt i varierande bredder. S A M T L I G A F O T O N Å K E E: S O N L I N D M A N

Avskuren och fri Friheten kan se ut på många olika sätt. Friheten som den manifesteras på Tham Videgårds sommarhus på Husarö är en konkret handling. Nästan lite självsvåldigt, barnsligt. Som om handlingen följdes av ett förvånat ”klippte jag just av sadeltaket?”. Det är nu ingen helt ny handling för Tham Videgård, redan i deras sommarhus i Söderöra 2006 finns ett takfönster skapat så. Det återfinns också i flera andra idéprojekt från kontoret. Men så är ju de egna sommarhusen – det här är Martin Videgårds – ofta för arkitekter en möjlighet att få göra det där som kanska annars ofta bara blir idéer. En sorts frihets alltså. Sommarhuset på Husarö är inte, menar Martin Videgård, en soloskiva, allt görs i kollektivet Tham & Videgård, subjektet är inte intressant. Tankarna är gemensamma. Så är också Tham & Videgård en av de svenska arkitektfirmor som utvecklat ett tydligt eget igenkännbart språk. Även om de skulle resa sig inför just det ordvalet. Att se arkitektur som ett språk hör postmodernismen till, det är ett alltför fragmenterat sätt att se på arkitektur menar de. De ser arkitektur som en helhet som är en konsekvens av många delar, inte tvärtom. Något som blir

FAK TA

Sommarhus, Husarö Adress: Husarö, Stockholms skärgård. Arkitekt: Tham & Videgård Arkitekter. Team: Martin Videgård (ansvarig), Bolle Tham, Maria Videgård. Entreprenadform: Delad utförandeentreprenad. Snickare: Bosse och Emil Stjernberg. Plåtslagare: Lasse Fors. Elektriker: Håkan Österman. Rörmokare: Lennart Källström. Mark och schakt: Nilas Österman och Sven Ivar Öman. Beställare: Martin och Maria Videgård. LOA: 180 kvm. BTA: 195 kvm. BRA: 121 kvm. Byggkostnad: 2,4 mkr inkl moms. Byggnadsår: 2008–12.

92 ARKITEKTUR · 5/14

tydligt när man läser och bläddrar i katalogen från deras utställning i Paris, The operative elements of architecture, som nyligen gavs ut av Arena förlag. Här skriver de om sin strävan efter distinkta byggnader, som en sorts motgift mot följden av den globala världens möjligheter, den likartade variationsrikedomen, arkitektur som stil. Friheten ligger – tycks de mena – i betraktarens upplevelse. Ska man hitta helheten i sommarhuset på Husarö så finns den i husets olika riktningar. En horisontell bottenvåning – havet och naturen – och en vertikal övervåning som vänder sig mot himlen. Mellan dem en saklig men dramatisk trappa. Innanför detta ett mycket rationellt byggsystem – en konsekvens av en hyfsat låg budget, 180 kvadratmeter för 2,4 miljoner, 13 300 kronor per kvadratmeter. Att hänvisa till rationella byggsystem har blivit en allt mer förekommande tanke hos den generation arkitekter som nu börjar få bygga alltmer. Det rationella byggsystemet betraktas då ofta som – just det –en frihet. Idén om ett sommarhus handlar ofta om enkelt väderskydd, om att låta naturen och vädret, sommaren, bli den centrala delen. I Frösakull utanför Halmstad har Bruno Mathsson skapat

SITUATIONSPL AN 1:4 000


93 5/14 路 ARKITEKTUR


Vänster. Huset landade mjukt på naturtomten med bara låga plintar utan att någon sprängning behövde göras. Nedan. Barnens kajutor på den vertikalt orienterade övervåningen.

T VÄRSEKTION 1 1:200

ett sommarhus som är den där idéns själva urform. Man behöver bara se det för att känna sommaren. den finns också på Husarö. En fråga man ställs inför här är hur stor den idén kan bli utan att förlora sin giltighet. Om hjärtat som bultar längst inne i sommarhuset på Husarö är samma gräs- och talltorra sommarfrihet som hos Mathsson vad händer när man gör det på 180 kvadratmeter? Man kan se att Tham Videgård på något vis har kämpat med det. Med att behålla den känsla som också fanns i det tidigare huset nere vid vattnet, ett hus från 1960-talet, litet, sommarflyktigheten. En av deras lösningar på det här samtida dilemmat – lyx och enkelhet – var att göra karmarna på fönsterpartierna mot havet bärande, en stor spännvid skapas av de elva meter långa limträbalkarna. Det ger ett sällsamt lätt tältartat uttryck i den stora nedervåningen.

Ett uttryck som förstärks av de välvda plywoodskivorna som är spända mellan limträbalkarna. Som för övrigt ekar av just Bruno Mathssons välvda korrugerade plasttak, i hans fall fastspänt i plåtrännor. Allra tydligast är dock den där känslan på övervåningen. Barnens kajutor, den grova plywooden och – faktiskt – hur naturen, havet, är nästan helt osynliga. Att skapa undantag är också en frihet. Att det här sommarhuset är en kombination av två sätt att se på sommaren gör det extra intressant. Sommaren som en manifestation av det öppna, det rörliga, det fria genomsiktliga får sällskap av sommaren som en plats för att undvika, dra sig undan, det kojlika. Det där när allt skratt och och liv bara hörs på avstånd. Sipprar in, som ljuset genom det avskurna sadeltaket. o

L ÄNGDSEKTION 1 1:200

2

1

3

DA N H A LLE M A R

ÖVRE PL AN 1:200 1. SOVRUM/ARBETSRUM 2. TR APPHALL 3. SOVRUM/LEKRUM

5

4 2

3

1

94 ARKITEKTUR · 5/14

NEDRE PL AN 1:200 1. ENTRÉ 2. KÖK 3. BADRUM

4. VARDAGSRUM 5. MATPL ATS


Nedan och nederst höger. Två platser utgjorde grunden för det öppna huset. Den stora matplatsen och den stora soffplatsen. Nederst vänster. Ett kontinuerligt takfönster som löper längs byggnadens nock.

SOMMARHUS HUSARÖ

95 5/14 · ARKITEKTUR


Nedan. Det första exemplaret av typhuset Happycheap har kilats in på en kuperad naturtomt. SAMTLIGA FOTON MICHAEL PERLMUT TER

En skön typ Cirka 20 minuters promenad från Vårbergs tunnelbana i Stockholm har Tommy Carlsson byggt en 110 kvadratmeters villa efter lågbud­ getpremisser. 15 900 kronor i byggkostnad per kvadratmeter, 40 500 i försäljningspris. Med fem minuter till badbryggan verkar miljonpro­ gramsförorten Skärholmen avlägsnare än den är. Till priset av en innerstadstrea, vad sägs om ett arkitektritat hus på en tomt med doft av nyponros? Huset har formen av en kub, där ett par hörn skurits av. Kuben står som instucken i den kuperade terrängen. Tack vare möjligheten att skapa flera rumsligheter utvändigt utnyttjas den lilla tomten på endast 700 kvadratmeter fullt ut, och upplevs som större. En av husets mer originella delar är entrén. Här har kappan av korrugerad stålplåt kapats, och bildar en skyddad utomhushall med känsla av primitiv koja. Formen avspeglar sig i interiören – en kvad­ ratisk planlösning med vinklade väggar och

tak. Flexibilitet är ett nyckelord. Ett av rummen på bottenplan har till exempel egen ingång, vilket gör det lämpligt som kontor, för uthyr­ ning eller som tonårsrum. Men rummet har också dubbeldörrar mot matplatsen och kan därför även användas som förlängd matsal eller bibliotek. Vädringsluckan i köket har gjorts extra stor och fungerar därför också som dörr mot trädgården. Trappan är placerad utmed en 7,5 meter hög vägg som löper i vinkel tvärs genom huset. Den bildar en öppen förbindelse till ovanvåningen, ljus tack vare tre stora panoramafönster som släpper in naturen. Här ryms två sovrum och ett väl tilltaget vardagsrum. Vardagsrummet skulle, med sin takhöjd, också kunna rymma ännu ett sovrum, ett wc och ett loft. Den begränsade budgeten redovisas på insidan med lapptäcket av obehandlad plywood, där träets skilda ådringar blir dekorativa i sig. Några plywoodskivor är betsade men i övrigt är

FAK TA

Typhus Happycheap 110 Adress: Peterséns väg 40, Skärholmen. Arkitekt: Tommy Carlsson. Bruttoarea: 110 kvm. Byggkostnad: 1,75 mkr. Byggherre: Tommy Carlsson Arkitektur. Byggnadsår: 2012–14.

SITUATIONSPL AN 1:1 200

96 ARKITEKTUR · 5/14


Nederst till vänster. Till formen är huset en kub med kapade hörn. Nederst till höger. Ett av hörnen bildar en oöm utomhusentré med känsla av primiv hydda.

H A PPYCH E A P

97 5/14 · ARKITEKTUR


Vänster överst. Trappan löper utmed den höga vägg som vinklats tvärs genom huset. Vänster nederst. Trappan skapar en öppen förbindelse mellan våningarna.

8

Höger överst. Panoramafönstren släpper in ljus och växtlighet i rummen på ovanvåningen. Höger nederst. Köksinredningen består av en Ikeastomme som klätts med infärgad mdf.

väggar och tak oskrivna blad, som antingen kan färgsättas eller lämnas att gulna för en bohemisk 1970­talslook. Handtag och dörr­ knoppar i mässing och läder ger den enkla ply­ wooden en känsla av exklusivitet. Samma flexibilitet gäller husets fasad – den kan bytas ut och få en helt ny karaktär.

8

Själva idén kommer från ett tidigare projekt. När Tommy Carlsson hade inrett ett magasin utanför Ystad, där han själv bodde, började han undersöka hur stor yta han i själva verket rörde sig på och hur rörelsemönstren såg ut. 55 kvadratmeter, kom han fram till, är vad en människa behöver. Det är också storleken på den minsta av de tre typhusmodellerna. 75 kvadrat är mellanstorleken, som kan utvid­ gas till 110. Det sparsmakade är en av vår tids mer sympatiska tendenser. Typhuset Happycheap är ett utmärkt exempel på hur en arkitekt kan dra nytta av en begränsad budget för att skapa suggestiv arkitektur. o

7

ÖVRE PL AN 1:200

5

6

J U LI A S V E N S S O N

2

4 3

NEDRE PL AN 1:200

SEKTION 1:200

98 ARKITEKTUR · 5/14

1

1. INDR AGEN ENTRÉ 2. TAMBUR 3. WC/DUSCH 4. KÖK 5. MATSAL 6. TONÅRINGENS RUM /KONTOR 7. VARDAGSRUM 8. SOVRUM


99 5/14 路 ARKITEKTUR


Höger. Vy från söder. Nedan vänster. Vy mot högt sittande fönster. Nedan höger. Vy mot eldstad sett från passage till befintligt hus. FOTO RICK ARD RIESENFELD

Detaljeringskonst Den tillbyggnad Bergström Riesenfeld arkitektkontor ritat till ett gavelradhus i Bagarmossen står ut i området. Radhuset byggdes ursprungligen i trä på 1950-talet, men kläddes på 60-talet med ett blekgult fasadtegel. Tillbyggnaden är murad från grunden i ett brunbränt melerat danskt tegel. Dess beständighet och tyngd utmanar. Även när det kommer till formen och fönstersättningen är viljan att skilja ut sig uppenbar. Arkitekterna har utnyttjat radhuset olika taklutning på fram- och baksida och vänt tillbyggnaden så att taken inte harmonierar och fönstren sitter friare, lite mer där det passar. Omsorgen om detaljen är slående. Alltifrån den höga och smala skorstenen, hanteringen av fönster och dörrar och den markerade övergången där husets gavel vinklar ut. Listan kan göras lång. Sett till gavelradhuset, ett simpelt träbygge, är kvaliteten på hantverket överlägset. Att en av arkitekterna jobbat med Johan Celsing och varit med att genomföra Årsta kyrka säger en hel del. Det är mer kyrkostandard än bostadsstandard. Men likheten med Årsta kyrka stannar vid byggteknik. Tillbyggnaden är eklektisk och

100 ARKITEKTUR · 5/14

lekfull, inte alls stram och behärskad. Mycket har en fyndig humor, som den runda balkongen på övre plan. Flera av lösningarna har ingen tydlig funktionell grund, som altandörrens utbuktande handtag. Det är nästan för mycket av det goda. Det är lite av en uppvisning i hantverksvurm. En känsla av detaljering för detaljeringens skull i Carlo Scarpas anda. Det hade varit intressant att se allt i en större byggnad. De många infallen, greppen och genomförandet hade mer än väl räckt till. Rumsligt händer det dessutom mycket på liten yta. Alltifrån trappan ner till tillbyggnadens golv, olika takhöjder och hoppande fönster. Det är underhållande och en utmaning för en arkitekturscen som alltför lätt landar i charmlösa lådor. o

SEKTION 1:150

TO M A S L AU R I

FAK TA

Tillbyggnad, Bagarmossen Adress: Rottnevägen 1, Bagarmossen. Arkitekt: Bergström Riesenfeld Arkitektkontor genom Eyvind Bergström (ansvarig), Rickard Riesenfeld (medverkande). Bruttoarea: 50 kvm. Färdigställt: 2013.

PL AN 1:150


101 5/14 路 ARKITEKTUR


AULA MEDICA + STADSHUSET STOCKHOLM 28 NOVEMBER Följ galan på arkitekt.se facebook.com/ SverigesArkitekter

Moderator Jenny Strömstedt.

twitter.com/ SvArkitekter

Erskine pristagarna Joshua Bolchover och John Lin /Hongkong.

Instagram.com/ Sveriges_Arkitekter

Manuelle Gautrand /Frankrike.

Partner

FOTO: STUDIO GAUDIN RAMET

FOTON: PEHR MIKAEL SÄLLSTRÖM

Välkomna till Arkitekturgalan 2014. En fullspäckad dag där forskare, politiker och arkitekter talar om det senaste inom arkitekturbranschen. Inspirerande föreläsningar och lunch på Aula Medica. Galamiddag och prisutdelning av våra stora priser i Stadshuset. Håll dig uppdaterad och läs mer på arkitekt.se/arkitekturgalan.

Arrangör av Arkitekturgalan Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects

FOTO: PATRICK MILLER


k

Nedan. Danmarks nya sjöfartsmuseum i Helsingør. Av BIG. FOTO R ASMUS HJORTSHØJ

KULTUR

Julia Svensson väljer tre: KRÖ NIK A

Användbart arv Det är inte alldeles enkelt att hitta till BIGs nya sjöfartsmuseum i Helsingør. Ett lågmält museum. Ingen koloss. BIG övertygar när de bryter mot sin etablerade estetik. Detta är betydligt mer i linje med framtiden. Sättet att bygga nya expressiva kulturbyggnader i gamla industriområden håller på att förändras. Delvis av ekonomiska skäl, men även i hållbarhetens och historiens namn söker man nu bevara den befintliga miljön. I stället för att se industrihistorien som något som ska elimineras, då den stör platsens nya image, är det moderna arvet nu något man stoltserar med. De städer som inte rivit för att bygga nytt är vinnare i sammanhanget. Kulturbyggnader är fortfarande katalysatorer för nytt liv i övergivna industriområden. Men det är ett helt nytt koncept som används. Ett sådant projekt är Lacaton & Vassals kulturhus FRAC i Dunkerque (2013). Den gigantiska varvsbyggnaden AP2 från 1945 står kvar. För att förstärka husets närvaro på platsen har man byggt en nästan identisk tvilling intill. I stället för att riva: en hyllning. Greppet är så radikalt att det nästan kan uppfattas som ironiskt. FRAC är en kulturinstitution som bland annat magasinerar lokal samtida konst. Den nya byggnaden innehåller de tekniska faciliteterna, café och kontorslokaler. Den gamla byggnaden, som nås med en direkt förbindelse, är fortfarande värdefull. Den fungerar som temporär utställningshall, konserthall, och står till förfogande för konstnärer. I Köpenhamn har området Refshaleøen, Rävsvansön, centralt i stadens hamninlopp, börjat tas i anspråk av restauranger, arkitektfirmor och ateljéer. I våras förlade staden Eurovision Song Contest till en gammal varvsbyggnad där, i stället för att bygga en ny arena. Refshaleøen är ett ypperligt tillfälle att bryta den strömlinjeformade trenden. Att fortsätta använda den moderna historien, inte bara i stadsutvecklingens initialfas. o

J U LI A S V E N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R

Paviljong. Årets paviljong har landat vid Serpentine Gallery i London. En gigantisk blobb i glasfiber. Som en varelse från yttre rymden med en yta lik papier maché. Den chilenske arkitekten Smiljan Radics har inspirerats av så kallade follies, romantiska små byggnader, populära i engelska parker under 16- och 1700-talen. Serpentine Gallery, London, t o m 19/10. Festivaler. I årets version av Archfilm, Lunds internationella arkitekturfilmfestival, visas bland mycket annat fina franska filmen 25 bis, om arkitekten Auguste Perret, av Louise Lemoine och Ila Beka. Lund, 7–14/9. Festivalen har också fått en mindre systerfestival i Göteborg, 11–14/9 på Korsettfabriken. Stadscykling. Cykelslangen kallas den nya cykelbron i Köpenhamn, som sträcker sig från Dybbelsbro till Havneholmen. Den 230 meter långa minimalistiska bron är ritad av Dissing+ Weitling och beställd av Köpenhamns kommun. En ny cykelupplevelse, högt över trafiken. o

103 5/14 · ARKITEKTUR


UTSTÄLLNING

UT VALT

Höger. Bostadshuset Fyrtårnet från 2006 på Amerika Plads i Köpenhamn. FOTO JENS LINDHE

Josephine Askegård väljer

På tur i husens innersta Stenens hjerte. Lundgaard & Tranbergs arkitektur

Utställning. Det är i år 40 år sedan arkitekten Louis Khan avled. I utställningen på London's Design Museum presenteras hans verk som ”byggnader av monumental skönhet med kraftfull universell symbolism”. Ambitionen är att presentera arkitekten och hans verk för en ny publik. T o m 12/10. Utställning. A sign in space heter konstnären Gunilla Klingbergs utställning på Malmö konsthall. Klingbergs verk, som kretsar kring symboler, har en arkitektonisk tyngd. Ljus och ljud ingår i upplevelsen, liksom besökaren. T o m 19/10. Bok. Ut ur Kalahari av Lasse Berg. I Bergs Gryning över Kalahari (2005) tjusades läsarna av hur människan lade stor del av sin tid på att vila och njuta. I somras kom Ut ur Kalahari, om hur 100 000 år förvaltats fram till dagens arbetslinje. o

104 ARKITEKTUR · 5/14

FOTO HELENE TORESDOT TER

DANSK ARKITEKTUR CENTER, KÖPENHAMN T O M 21/9

I det första rummet i DACs utställning om Lundgaard & Tranbergs arkitektur hänger en ensam tegelsten. Det är ett poetiskt anslag som rimmar med utställningens titel. Vad är arkitekturens innersta, om inte stenens hjärta? I nästa rum hänger fyra säckar från taket som publiken uppmanas att känna på – de innehåller byggdetaljer från olika projekt av Lundgaard & Tranberg. Tonvikten ligger på fyra projekt i Köpenhamn, som publiken uppmanas att besöka. Det panoptikonformade Tietgenkollegiet (2006), som är byggt som en 120 centimeter hög modell. Skuespilshuset i stadens inlopp (2007), som man genom en spegelkonstruktion via lokalens fönster kan se i olika vinklar. SEBs kontor (2011), som också bjuder staden på ett nytt offentligt rum. Och slutligen Fyrtårnet (2006), ett bostadshus i stadsdelen Østerbro, som leker med betraktarens uppfattning av skala. Utställningens tema är förvisso slående likt Jan Gehls betoning på livet mellan husen – som även går igen i den danska regering-

Höger. Tietgenkollegiets innergård i Ørestad. FOTO JENS LINDHE

ens nya arkitekturpolitik. Arkitektur handlar inte om att bygga vackra byggnader utan om att skapa ett gott liv för människor. I intervjuer med firmans ansikte utåt, Lene Tranberg, skymtar det konstnärliga resonemanget fram. Till exempel hur många tankar och försök som ligger bakom Fyrtårnets särskilda fasad, som gör att huset upplevs som småskaligt i all sin väldighet. Stenens hjerte bidrar också med det jag oftast saknar i arkitekturutställningar. Själva upplevelsen. Hur man kan se, känna på, och beröras av arkitektur. Utställningen är på en och samma gång folklig och bidrar med professionell inspiration. Den berättar också hur arkitekturen kan bidra till förändring – till exempel med ett välregisserat studentboende som Tietgenkollegiet. En cirkelformad byggnad med en välkomnande rund innergård. Studentkorridorernas kök har alla utsikt mot gården och blir på så vis en del i det sociala sammanhanget. Ett panoptikon om man så vill. Den som vill dra sig undan gör det till sitt rum, som vetter utåt. Men den individuella friheten kombineras med det sociala ansvar som det faktiskt är att bo i ett studentboende – också det en form av utbildning. o J U LI A S V E N S S O N


BOK

Närmast. Hörnet RingvägenGrindsgatan på Södermalm i Stockholm. Längst bort. Hasselquistvägen i Hammarbyhöjden, Stockholm. FOTO PER KRISTIANSEN

Därför löser ingen bostadskrisen Hitta hem. Stockholm och bostadsbristen Ola Andersson DOKUMENT PRESS 2014

Ola Anderssons bok Hitta hem är en välkommen röst i diskussionen om bostadsbrist och bostadsbyggande. En diskussion om boende som nu efter många år av tystnad återigen tagit fart. Bostadsfrågan är komplicerad. Det är fastlåsta positioner där alla väntar på att andra ska ta initiativ eller försöker lägga över ansvaret på andra. Andersson beskriver situationen i Stockholm, men situationen är nästintill densamma i Malmö eller i min stad Göteborg. I en inledande del beskriver Andersson förutsättningarna och i en avslutande del finns ett antal mer eller mindre handfasta råd om hur man bör göra för att bygga mer bostäder. I bostadsbristens Stockholm finns många förlorare. De med låga inkomster, de som flyttar in till Stockholm, de som inte har kapital. Men också många vinnare. Andersson beskriver hur banker, mäklare, fastighetsägare, byggare tjänar på bostadsbristen. Men också hur väldigt många vanliga Stockholmare gjort bostadskarriär och blivit rika på sitt boende. Visst går det att bygga mer bostäder. Enligt de beräkningar Andersson stöder sig

på behöver 400 000 nya bostäder byggas målades upp också av nybyggnadskomunder kommande tio år. En svindlande hög missionens rapport tidigare i år. Detta är siffra då det i hela Sverige bara byggs inget problem eller kritik. I stället borde fler omkring 25 000 bostäder årligen. arkitekter likt Andersson skriva och komma En annan förutsättning är mark. Sammed förslag. Hans styrka är ett tydligt tidigt som det saknas bostäder finns det fokus på Stockholm och detaljerad insikt gott om mark att bygga bostäder på om vad som bör göras. Förslagen som ges i Stockholm. I ett kapitel beskriver Andersär övertygande och relativt enkla att geson de stora outnyttjade markreserver som nomföra. Detsamma gäller för nybyggnadstäcker 85 procent av Storstockholm. kommissionens 63 punkter. Ett stort problem, enligt Andersson, är Men varför är det ändå så svårt att få Stockholms politikers och tjänstemäns oförfart på bostadsbyggandet? Här är Andersmåga att ta fram färdiga byggbara tomter. son inne på intressanta frågeställningar. I Solna byggs det dubbelt så mycket per Exempelvis politik och markpriser i Stockinvånare jämfört med Stockholm. Om holms stad. ”Försäljningen av mark är en Stockholm varit lika effektivt hade det bra inkomstkälla för staden”, konstaterar i dag funnits bostäder åt de knappt han. I en bristsituation kan staden ta ut 100 000 inflyttade under 00-talet. I andra kommuner är Det vore spännande att borra vidare: det kort eller ingen kötid för att få köpa Finns det en dold agenda, framtagen av en villatomt. I Stockholm finns inte den högerpolitikerna i Stockholms stad? möjligheten alls. Ett annat problem som Andersson lyfter fram ligger hos extra bra betalt. Det hade varit spännande de som bygger, eller inte kan bygga. En om Andersson borrat sig ned vidare i just komplicerad planeringsprocess med långden frågan. Finns det en dold agenda, dragna kreditvärderingar, förskottsbetalframtagen av högerpolitikerna i Stockholms ning av kommunala tjänster och osäkerhet stad? En konspiration där tjänstemännen i utgången av detaljplanearbetet gör att i Stockholms stad tvingas dra ut man måste ha ekonomiska muskler för att på handläggningstiderna? Denna och vara med och få bygga. Detta plus höga andra kopplingar till olika politiska markpriser gör att mindre byggbolag inte ambitioner gör bostadsfrågan än kan vara med och konkurrera om markmer aktuell inför kommande val, tilldelningar med mera. liksom Ola Anderssons bok. o Andersson är inte ensam om analyser O L A N Y L A N D E R Ä R PRO FE S S O R 105 och förslag. En liknande problembild PÅ CH A LM E R S. 5/14 · ARKITEKTUR


UTSTÄLLNING

Barnens århundrade Vandalorum T O M 28/9

Konst- och designcentret Vandalorum är en märklig syn i motorvägsskogens Småland. Nybyggda röda lador annekterade av hantverks- och konstpionjärer. Ska man likna känslan vid något så andas det den motorvägsnära upplevelse som finns vid antroposofbyggena i Järna. Det känns kravmärkt hela vägen till det rosmarinbakade nötköttet på dagens lunchtallrik. Sommarens utställning är också den synnerligen kravmärkt. En utställning om den rörelse som med Ellen Keys ord gjorde 1900-talet till barnens århundrade. Utställningens givna startpunkt är den lekplats som norska arkitektkontoret Helen & Hard har låtit skapa mellan ladorna. Den hämtar sin utgångspunkt i bygglekplatsens pedagogik, en plats som inte är färdig utan formas av barnen själva. Materialet är återvunnet från lokala industrier. En avlagd robot lyfter barn från marken. Tyvärr faller lekplatsen långsamt sönder, gul varningstejp sitter spänt över delar av den och

varnar för ohållbarhet. Känslan av frihet som den lekfulla kulörta utgångspunkten ville ge blir snarast den av en samtida upplevelsestyrd snabb gimmick. Den kanske hämtar sin utgångspunkt i den radikala bygglekplatsrörelsen under 1900-talet men blir i stället en illustration av slit- och släng-känslan på hamburgerrestaurangerna längs E4:an en bit bort. Å andra sidan är det kanske precis en sådan illustration som den här utställningen behöver. I utställningshallarna ligger nämligen kvalitetsleksakerna och de – stundom auktoritära – höga anspråken på barns utveckling i högtidliga montrar. Här är det se men inte röra och häpnas över hur goda de kommersiella idéerna för barn ser ut i historiens backspegel. Briotågen, legobitarna, Baby Björn-selarna. Men också kollektivhus och ljusa skolbyggnader. De blir uttryck för radikalitet och välvilja där nutidens leksaksindustri allt som oftast betraktas som skräpkultur. Avsaknaden av den explosion av leksaksindustri, som de tre sista decennierna på barnets århundrade gav upphov till och som i dag är den barnkultur som är tillgänglig för flest, skapar ett glapp i utställningen. Den stannar vid den pedagogiskt avancerade och ambitiösa marknaden inom industrin för barnprylar

Ovan. Helen & Hards lekplats hämtar inspiration i bygglekplatsens pedagogik. FOTO DAN HALLEMAR

– Tripp trapp-stolar, Wegner-barnmöbler och designerleksaker – och fördjupar sig i hur design kan rädda liv och ge möjligheter i utvecklingsländer. Men risken är att det där glappet innebär att man lämnar Vandalorum för en av de tre hamburgerkedjorna ett stenkast bort, med känslan av nostalgi över en svunnen tid. Och inte ser att också det så kallade skräpet man får i den billiga lådan där – precis som Helen & Hard vill visa – kan bli en viktig del i en barnlek tillgänglig för alla. o DA N H A LLE M A R

UTSTÄLLNING

Cykel Arkitektur- och designcentrum T O M 5/10

På annonssidan Blocket sorteras cyklar under kategorin ”Fritid och hobby”. Själv betraktar jag cykeln minst av allt som en hobby, utan som ett sätt att ta mig till mitt arbete. Inte heller Arkitektur- och designcentrums sommarutställning Cykel behandlar cykeln som det fordon den är. Utställningen har snarare drag av en fjärilssamling – en noggrann kartläggning och systematisering av artens variationer, med finstilta upplysningar om särdrag och egenskaper. Här finns alla sorts cyklar som går 106 att tänka ARKITEKTUR · 5/14

sig. Såna där egendomliga 1800-talscyklar som mest är ett enda stort hjul. Postcyklar. Plastcyklar. Cykelbil att bygga själv i plywood. Än mer anatomisk är den minutiösa LCA-analysen över cyklar, där de obducerade objekten ligger prydligt arrangerade i glaslådor, och jämförs med bilens inverkan under hela sin livslängd. Det går också att utläsa många större berättelser ur dessa mycket noggrant redovisade detaljer – hur cykeln en gång spelade en avgörande roll för att ta kvinnor ut ur hemmen och in i det offentliga rummet, och för alltid förändrade de lägre samhällsklassernas möjlighet att kunna förflytta sig. Utställningen beskrivs som ”en hyllning till

ett älskat designobjekt”, och som sådan är den sval och prydlig. Men den mest intressanta frågan, den om vilken större berättelse cykeln skulle kunna ingå i i framtiden, återfinns främst som frågor till betraktaren. Cykeln lär vara det sätt att förflytta sig på som ger störst utväxling på investerad energi, och därmed kanske det mest optimerade transportsätt människan uppfunnit. Bilen genererade en gång i tiden helt nya typer av byggnader: motell, bensinmackar och garage, förutom de enorma vägnät som blivit ett självklart inslag i våra landskap. När nu allt fler städer på allvar börjat ta in cykeln som en del av trafikplaneringen händer på motsvarande sätt saker med både stadsrum och byggnader. Kring cykeln utvecklas ny arkitektur, nya städer och nya rörelsemönster, och exemplen på hur de kan se ut finns redan. Tyvärr uteblir de i denna utställning, och den angelägna frågan om cykelns plats i en framtida stad lämnas obesvarad. o Y LVA FR I D Ä R A R K ITE K T V E R K SA M I S TO CK H O LM.


BOK Höger. Peter Zumthors bad i schweiziska Vals, 1990–96. Nedan. Zumthors förslag till Los Angeles County Museums nya byggnad.

En fantastisk inbjudan till Vals Peter Zumthor 1985–2013: Buildings and projects Red Thomas Durisch SCHEIDEGGER & SPIESS 2014

Efter att ha varit annonserad under lång tid har nu den omfattande monografin över Peter Zumthor publicerats. Det är ett fantastiskt bokverk i gedigen schweizisk tradition, med oklanderlig formgivning, tryck och bindning. I fem band visas Peter Zumthors projekt, från 1985 fram till 2013. Varje projekt redovisas med fotografier, ritningar, skisser och Zumthors egna kommentarer. Peter Zumthor är i dag nestorn bland schweiziska arkitekter. Född 1943 och ursprungligen utbildad till möbelsnickare och verksam som restaureringsarkitekt. Han bor och arbetar i den lilla byn Haldenstein i två byggnader han ritat själv. De fem volymerna visar en brokig samling projekt. Från små lokala byggnader till mer omfattande internationella projekt. 2009 tilldelades Zumthor Pritzkerpriset vilket lett till ännu större internationellt engagemang.

I den första innehållsrika volymen finns några av Peter Zumthors mest välkända projekt, som det lilla droppformade och spånklädda kapellet i Sumvitg. Det anspråkslösa kapellet utstrålar en bedräglig enkelhet. Det är uppbyggt på en bladliknande geometri. Golvet är upphängt som ett membran vilket ger en oväntat rik akustik. Första volymen avslutas med konstmuseet i Bregenz. Den kvadratiska glasklädda byggnaden är utförd med oerhörd precision i betonggjutningar och detaljer. Hela huset har i stort sett samma geometriska upplägg, med samma byggnadsdelar, som upprepas på varje våningsplan. Efter den första sensationen kan byggnaden upplevas som litet ointressant och endimensionell på ett sätt som skiljer den från andra Zumthor-projekt. Samma stränga, konsekventa upplägg har heller inte använts av Zumthor i senare projekt. I andra volymen presenteras badet i Vals (1990–96), som måste betraktas som Peter Zumthors mest betydande verk hittills. En arkitektur som utnyttjar sitt läge i de schweiziska alperna på ett raffinerat sätt: utblickar, den lokala stenen som huset är byggt i, dagsljuset som kommer in genom smala slitsar i taket, utomhusluftens temperatur, det rena klara vattnet, allt samverkar till att göra byggnaden till en helt unik och sinnlig arkitekturupplevelse. Med åren följer mer experimenterande med organiska och skulpturala former. Den intresserade bör skaffa nummer 91 av den utmärkta holländska tidskriften

→ Badet i Vals måste betraktas som Peter Zumthors mest betydande verk hittills. OASE där Zumthors konstnärliga och undersökande arbetsmetodik ingående beskrivs i en av texterna. I den femte och avslutande bokvolymen presenteras Zumthors förslag till Los Angeles County Museums nya byggnad. En Jean Arp-liknande svängd oregelbunden mörk form, som upphöjd på pelare svävar över marken. Den liknar knappast något Zumthor ritat tidigare. Projektet har också en skala och omfattning som skiljer det från de andra och det ska bli spännande att följa projektets utveckling till färdig byggnad. Peter Zumthor 1985–2013 är en av de senaste årens mest imponerande arkitekturmonografier, om en av Schweiz mest betydande och personliga samtida arkitekter. Ett måste för alla med intresse av schweizisk arkitektur. o M I K A E L B E RG Q U I S T

107 5/14 · ARKITEKTUR


VINKEL

CL AE S CALDENBY

Bortom stjärnorna Det senaste århundradet var ikonarkitekturens. Årets arkitekturbiennal i Venedig är en påminnelse om att en annan värld är möjlig, skriver Claes Caldenby.

Detta är världens största manifestation av arkitektur. Önskan är förstås att fånga och påverka vad som rör sig i arkitekturvärlden. Årets arkitekturbiennal är till synes större och innehållsrikare än någonsin. Att göra denna ”bigness” rättvisa i en kort beskrivning av ett kort besök är omöjligt. Här några trådar att spinna vidare på. Årets direktör är Rem Koolhaas. I inledningen ”Fundamentals” till katalogen anger han tonen: Arkitektur, inte arkitekter, ska det handla om. Och han minns hur han till sin förvåning blev inbjuden till den första biennalen 1980, den som lanserade postmodernismen under rubriken ”Det förflutnas närvaro”. Viktigare än biennalen det året var, menar Koolhaas, att Reagan blev president och inledde den nyliberalism som urholkat arkitekturens moraliska och offentliga status och drivit arkitekterna i famnen på den privata sektorn. Detta har välkomnats eller beklagats av tidigare biennaler, men ingen har frågat sig hur det gick till. Det vill Koolhaas göra under tre teman. ”Absorbing modernity” är det första. 66 länder deltar med olika berättelser om hur modernismen mottagits under hundra år, 1914–2014. En mängd tolkningar av temat hittar man i de nationella paviljong108 erna på ARKITEKTUR · 5/14

Giardini och på andra håll i staden. Le Corbusiers Maison Domino från just 1914, ”1900-talets mest fundamentala projekt”, har återuppbyggts i dagens modernaste träkonstruktion i Giardini. ”Elements of architecture” är det andra temat, i huvudpaviljongen på Giardini. Genom 15 olika byggnadsdelar, från golv till tak, från dörr till fönster och från trappa till toalett lyfts okända sidor av arkitekturens elementa lustfyllt fram. En grundkurs i arkitektur levandegörs i inbjudande pröva på-modeller. ”Monditalia” till sist, i Arsenalen, ger i en lång rad små undersökningar en kritisk bild av Italien i dag, från söder till norr. Arkitekturen kompletteras med film, musik, dans och teater, på skärm och live. Italiens förening av kulturell rikedom och politisk turbulens ses som karaktäristisk för vår tids balansgång mellan kaos och utveckling. Något tydligt svar på den klassiska frågan vadan och varthän får vi förstås inte, det vore mycket begärt. Några tendenser tar jag gärna till mig. Det understryks hur de senaste hundra årens arkitekturhistoria kan skrivas utan ett enda ”stort namn”. Forskningen som ett djupare grepp kring arkitekturfrågorna betonas både i det historiska temat och i intresset för arkitekturens ”eviga” beståndsdelar. Arkitekturens gränsöverskridanden, mot politiken och mot andra konstarter, tycks mig också ligga i tiden.

Däremot är det lite överraskande att Koolhaas påstår att 1968 års generation är frånvarande. Han som präglat hela utställningen tillhör ju själv den. Intresset för det kollektiva, för forskning och för gränsöverskridanden var typiskt 68. Ett antal 68-projekt äreräddas i Monditalia (fast delvis drivna av 68-ornas lärare): ”den gyllene generationen”, 60-talets italienska kulturarbetare och deras radikala pedagogik, undersöks. Avantgardegruppen Superstudio har fått en framskjuten plats med sitt projekt ”Lots hustru” från 1978. Modeller av stor arkitektur gjuten i salt urholkas av droppande


→Den enda möjliga arkitekturen är våra egna liv

vatten: ”Arkitekturen förhåller sig till tiden som saltet till vatten”. Den enda möjliga arkitekturen är våra egna liv, var Superstudios provokativa slutsats. Liksom sina samtida Archigram ville de upplösa arkitekturen. Samma tanke ekar i den helt tomma schweiziska paviljongen. Några arkitektstudenter rullar på begäran fram en vagn med arkivmaterial om den brittiske arkitekten Cedric Price eller den schweiziske sociologen Lucius Burckhardt. Utställningsarkitekterna Herzog och de Meuron säger sig glädjas åt detta tomrum som är kongenialt med Prices idéer om

det maximalt flexibla Fun Palace (1961) och Burckhardts tankar om att ”design är osynlig” och om ”promenadologin”, gåendet som planeringsverktyg. Mittemot Schweiz ligger den Nordiska paviljongen. Arkitektoniskt oöverträffad, men som utställning rätt konventionell. Det handlar om hur den nordiska samhällsmodellen exporterades till de nyligen frigjorda länderna i Afrika på 1960-talet. Fast det är förstås också en påminnelse om att en annan värld är möjlig, efter några decenniers selfies i ikonarkitekturens spegelsalar. o CL A E S C A LD E N BY

Ovan. Utställningen Monditalia i Arsenalens suggestiva repslageri. På väggen i stort format en romersk karta över Italien på 400-talet, Tabula Peutingeriana. FOTO L A BIENNALE DE VENEZIA

109 5/14 · ARKITEKTUR


HORNSBERGS STRANDPARK. NYRÉNS ARKITEKTKONTOR. FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Nu får du Arkitektur både digitalt och på papper Vi har satt arkitekturen på papper i 112 år, men nu får du som är prenumerant också en digital utgåva anpassad för din telefon eller läsplatta. Gå in på www.arkitektur.se och logga in med ditt prenumerationsnummer, som finns på betalningsavin och på omslagsplasten till tidningen.


Foto: Tord-Rickard Söderström, Wingårdhs

PL ATSEN S MUSIK FOTO JULIA SVENSSON

Plats: Falun Skiva: Fuel to Fire Artist: Agnes Obel Falun är en liten stad i hjärtat av Sverige, hjärtat av Skandinavien. Staden är rik på kulturarv och tradition. Landskapet är rikt på rekreativa värden, storslagna utsikter, skogar, sjöar, djurliv. Tomhet. Jag tänker på Agnes Obel när jag kommer till staden, till platsen för Högskolan Dalarnas nya bibliotek. Som konstnär är hon säregen, har en ensam mystisk utstrålning och en helt personlig ingång till att utveckla musik och genre. Det är stämningsfullt att komma till Falun. Man rör sig från den ensliga stationen uppåt backen i vackra gröna omgivningar med fantastiska björkar och tallar längs gatorna, mot Campus med panoramisk vy mot de böljande gröna fjällen. Det är melankoliskt och vackert, en drömsk stillhet. Agnes Obel är en ensam sångfågel. Stämningen i hennes Fuel to fire ramar in känslan jag upplever i kroppen vid Campus i Falun. Oftast möter man ingen på sin resa. Det kan kännas ensamt, men samtidigt unikt. Bilden av det helt oförstörda svenska landskapet. o M A RTI N L AU R S E N Ä R A R K ITE K T PÅ A D E P T.

Centro Presenterar KERAMISKA FASADER

Brf Ting1, Örnsköldsvik Byggherre Nyberg Kai & Wingårdh AB Vi på Centro säljer keramiska ytskikt till den professionella marknaden, och har gjort så sedan 1968. Med inspiration från den lokale konstnären Bengt Lindström har Gert Wingårdh skapat ett keramiskt landmärke med Ting1 där hela fasaden är klädd med keramiska plattor från Centro. Vi berättar gärna mer om det.

Centro kakel och klinker projekt@centro.se 08-442 90 50 centro.se


Companies News & Events Product News Personalities Shop Online News & Events Books Product News Awards Companies Books &Newsletter Magazines & Magazines Museums & Schools Personalities Infor mation Search

Anti Copy


Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt? • Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygglösningar • Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

• Hållbarhet är lägre miljöpåverkan • Hållbarhet uppnås när mindre transporteras till samma resultat

Livslängd

• Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring • Hållbarhet är energieffektiva lösningar Miljö

• Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel • Hållbarhet är när material återanvänds istället för deponi • Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Trygghet

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan.

Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

N Ä S TA N U M M E R

SVENSK ARKITEKTUR SEDAN 1901

www.arkitek tur.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

I Arkitektur nr 6/14 låter vi texterna dominera. Anders Kling har vandrat Rosengårdsstråket i Malmö och hittat en förstärkt offentlighet, Daniela Lazorska skriver om ungdomsorganisation i Husby och Ylva Frid har träffat Petra Gipp för att prata om en uppfinnarverkstad. Vi publicerar ett utdrag ur Sara Stridsbergs nya roman Beckomberga – en familjehistoria kring det gamla sjukhusområdet där nya bostäder nu produceras, den amerikanska arkitekturprofessorn Mathew Hall berättar hur Bernt Nybergs oersättliga landsarkiv i Lund kunde gå förlorat och Ingrid Sommar tecknar ett porträtt av den bortglömda inredningsarkitekten Thea Leonard. Dessutom: Hej då bilstaden, oförskämd lyx i Stockholms innerstad och de vassaste idéerna i Venedigbiennalen.

113 5/14 · ARKITEKTUR


Å SIK TSMATRIS FA N TA S T I S K T

Arkitekturs guide till kulturen. Beckomberga. Bok. Sara Stridsbergs nya bok kommer i september. Vi har läst den och publicerar ett utdrag i nästa nummer. Den är fantastisk.

Pop-Up City. Blogg/bok. Pop­Up City är en utmärkt blogg som presenterar trender som formar städer. Nu i bokform.

Moderna 2014. Konst. Årets Moderna­utställ­ ning visas i Malmö. Nu med konst från hela Östersjöområdet. Öppnar 20 september.

Standard. Bok. Nina Bouraouis nya bok kommer ut i september. Håll ögonen öppna – hennes romaner är alltid något utöver det vanliga. Promenader i Virginia Woolfs London. Bok. En vägvisare in i Woolfs London låter som den perfekta höstpromenaden. Ut­ kommer 11 september.

Markus Krunegård. Rastlöst blod. Skiva Ilska och vemod. ”Genom städer ingen längre be­ höver. E4:an upp och ner, norr till söder” .

Neue Nationalgalerie. Berlin. Arkitekturklassikern av Mies van der Rohe stänger tre år från 2015. David Chipperfield orkest­ rerar renovering. Passa på. Morrissey. World peace is none of your business. Skiva. Moz har hittat tillbaka till den bittra humorn och är bättre än på tio år.

Svengelska poddar. Såväl duon Filip & Fredrik som Värvets Kristoffer Trium lanserar nu sina poddar på engelska. Är poddarna nästa svenska exportvara?

Olafur Eliasson. Utställning. När Louisiana gör en stor utställning av den dansk­ isländske konstnären är huvudnumret ett stort ny­ byggt landskap.

Lena Dunhams bok. Om Not that kind of girl av Girls­skaparen Dunham är en bråkdel så intressant som serien räcker det.

Orange is the new black. Säsong 2. Den svåra andra säsongen tycks hålla måttet.

Malmö. Stad. Sommarens vackraste bad finns i Västra hamnen i Malmö.

Apornas planet – uppgörelsen. Film. För sensommar och undergångs­ Göran Greiders stämning en perfekt film. twitter. Naturlyriska dikter och systemkritik i kortformat på @ greiderDD Valet 2014. Palme sov en vecka i sträck på sommaren men partiledarna nu­ mera verkar sova sex.

MERETE LIND MIKKELSEN

3XN

TAKTIL MATERIALKÄNSLA

FASADPOP

Rem Koolhaas. Majestät. Biennalen i Venedig som han kurerar är utmärkt men var det ett knep att ge den undertiteln ”architecture not architects” för att på så sätt eliminera alla andra stjärnor och själv framträda i ensamt majestät?

Turist. Film. Ruben Östlund har pratat sönder den krackelerande mansrollen och kärnfamiljens död inför filmen. Han har ett ärende och karaktä­ rerna är hans spelpjäser.

114 ARKITEKTUR · 5/14

Netflix. Smalfilmsdöden. Stora videobutiker där man kunnat hyra smalare filmer slår igen. Samtidigt har streamingtjänsterna ett bensinmacksutbud.

Sommarföljetong. Tradition. Varje sommar i alla dagstidningar. Enkelt material så ingen behöver jobba, men vem läser?

Damien Hirsts stad. Den brittiske konstnären ska anlägga en stad i sydvästra England. Hirst­sur­mer med 750 hus ska locka ”unga kreativa”. Blir det en levande stad eller en i formalin?

Propaganda-VM. FIFA. VM 2018 hålls i Ryss­ land, det därefter i Qatar. Ett krigförande land och en familje­ diktatur.

Klöver. Stockholmscenterns magasin. Den där jag­ska­måla­hela­ världen­lilla­mamma­tonen inför det härliga urbana får en att vilja fly stadens kravodlade hipstergrisar och bli en sur Torbjörn Fälldin.

FÖ R FÄ R LI GT

Lego. Arkitekturserie. Vuxna är en stor marknad för Lego. Nu kan alla bli kreativa ar­ kitekter. Men mest kreativ är för­ stås Lego. 3000 kronor paketet.

Sommarprat. Tradition. För hårt mallat. De som tar sig friheter är alltid intressantast. Lär av det.

Twin Peaks. Tv-serie. Nostalgin är vår tids främsta försäljnings­ argument. Allt som vi en gång älskat ska packas om. En del saker mår bäst av att förbli vackra lik.

Bollnäs. Stad. Sålde torget till månglarna för galleria, rev det utan beslut, köpte tillbaka det. Står nu tomt. P1 Do­ kumentär ”Torget som försvann”.

Inteettskit.se. Public service. P3 lanserar inför valet en sida för unga väljare där man utgår från att ingen fattar något eller bryr sig.

Trång konstsyn. Samtiden. Hip­hop­gruppen Kartellen portas från festivaler, gamla Ebba Grön­låtar får politiker att kasta tv­apparater på tippen. Krig, inte konst, är för bostavstrogna.


DESIGN TANK FOTO CHARLOTTE SVERDRUP

Hansen Millennium® – ett unikt fönstersystem För både renovering och nybyggnation. Uppfyller energikraven, de smala och smäckra profilerna ger liten profilyta och lågt U-värde. Fasta fönster, dolda integrerade öppningsbara fönsterbågar, dolda gångjärn. Runda fönster, valvbågade fönster samt fönster utförda med ej räta vinklar. Enkelglas, 2-glas och 3-glas.

Enjoying the outdoors since 1947 vestre.se

Preconal Fasad AB Vestre Buzz Design: Espen Voll, Tore Borgersen & Michael Olofsson

Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61

Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på

www.preconal.se


ARKITEKTUR · NR 8 · 2013 · BOSTAD · Social housing · Renovering av miljonprogrammet · Diebedo Francis Kéré · Finanskrisens USA

ARKITEKTUR · NR 2 · 2014 · VILLOR · Tham & Videgård · Elding Oscarson · Jonas Lindvall · Mikroboende · Asplunds okända hus · Valerio Olgiati

ARKITEKTUR · NR 3 · 2014 · LÉONIE GEISENDORF · Tre landskapsprojekt · Hotellskrapor i Norrland · Nya Hisingsbron

ARKITEKTUR · NR 4 · 2014 · VÄLFÄRD · Göteborgs Stadsbibliotek · Dorte Mandrup · Skagershuset i Årsta · Aula Medica · Jernhusen

ARKITEKTUR · NR 5 · 2014 · DANSK VÅG · Swedbank · Högskolebibliotek Falun · Danska unga · Realdania regerar · Pascal Flammer

ARKITEKTUR · NR 6 · 2013 · STADENS PAVILJONGER · Hotell och Abbamuseum · Älvstaden Göteborg · Fritiden

ARKITEKTUR · NR 7 · 2013 · MODERNA MÅLTIDER · Saluhall Kvillebäcken · Ung svensk arkitektur · Campus Novartis

5/2014 SEK 97 NOK 109 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

We Will alWays be modern, our design alWays essential GR A ND PUBL IC

PHOTO mikkel mOrTensen sTyling lOTTa agaTOn

ARKITEKTUR · NR 1 · 2014 · KONTOR · Ryska Posten · Mojang · AMF Fastigheter · Framtidens arbetsplats · Nya Krematoriet Skogskyrkogården

Add stool & Add Accessories desiGN ANYA seBtoN, 2014

M A G I S K T V I T T I FA L U N PÅ P L AT S I V E N E D I G DANSK ARKITEKTUR – SÅ FUNKAR DEN

NY VÅG PÅ VÄG

Swedbank har flyttat till förorten

BLIXTRANDE BANKPALATS

Dansk våg Danmarks nästa arkitektstjärnor

Så tar dansk arkitektur över i Sverige

Fonden bakom det danska varumärket

REALDANIA REGERAR


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.