Till sist
Joanna Milona
Man får lov att njuta av både fika och god mat men bara du rör på dig också. Det har Joanna Milona lärt sig av sin morfar.
Min morfar och jag...
JOANNA MILONA Studerar till språkkonsult vid Umeå Universitet och driver företaget Skrivhjälpen tillsammans med Helena Textorius. Bor: Studentkorridor i Umeå. PÅ FRITIDEN: Fyndar på loppis, läser böcker, dansar Zumba, promenerar, är med vänner och familj. SOMMARPLANER: Förutom att vara på Gotland ska jag vara i Umeå. Jag har aldrig varit här under sommaren, så det blir spännande att uppleva de ljusa nätterna. Sommarens stora projekt är att ta körkort, nu ska det (förhoppningsvis) äntligen bli av! ÄTER GÄRNA: Allt utom sushi och kapris. GÖR JAG EN HELT LEDIG DAG: Äter frukost och sitter och pratar alldeles för länge med mina korridorsgrannar. Sedan tar jag en långpromenad och när jag kommer tillbaks tar jag med mig min vän Lovisa och åker på loppis. Till sist går vi ut och äter någonstans. MOTION JAG GILLAR: Alla former av dans, just nu är jag helt tokig i Zumba. Långa promenader i naturen eller i mysiga bostads områden står också högt i kurs. MIN BÄSTA BOK: Farväl till vapnen av Ernest Hemingway. 42 |
| nummer 3 2011
Min mormor och morfar bodde på Gotland, och jag och min bror var alltid hos dem på oändliga sommarlov. Tidigt på sommaren åkte vi dit och väl där var det mycket att göra; bada i havet, äta krusbär och leka med kusinerna från morgon till kväll. Och framförallt, hänga efter morfar. Min morfar hade cancer i nästan hela sitt vuxna liv. Ändå var han den sundaste människa jag någonsin har träffat. Tack vare mediciner som han åt kunde han leva ett gott liv och inte lida av sin cancer. Efter en dag med morfar var jag helt slut. Tidigt på morgonen steg han upp och gick morgonpromenad med hunden. Sedan var det ut och arbeta i trädgårdslandet som gällde. Ogräs skulle rensas, saker skulle lagas, frukten skulle skötas. Så där höll det på, hela dagen, varje dag. Ibland tog han paus från arbetet. Då tog han gärna en liten cykeltur. Vid åttiofem års ålder brukade han cykla och fika med sin bror. De bodde sex mil ifrån varandra men möttes halvvägs och gick på kondis. Sedan cyklade de hem igen. Visserligen är ju Gotland väldigt cykelvänligt, men ändå! Eller så planerade morfar en cykelutflykt med oss barnbarn. Vid sådana tillfällen brukade vi cykla till kyrkan, den låg en och en halv mil bort. Vi satte blommor på en grav, tittade lite i kyrkan, sedan cyklade vi hem. Det var inget speciellt med det, men det var trevligt. Ja, och sen var det kväll igen och dags för kvällspromenad med hunden. Morfar jobbade hela tiden med kroppen, men gjorde ingen stor affär av det. Han var alltid lika lugn och rörde sig för att det var roligt. Idag finns det ju så många dieter och
livsstilar att man blir snurrig, och när jag hör om dem brukar jag ofta tänka på morfar. För han var inte den som spottade i godisskålen. Fick han inte någon kaka till eftermiddagsteet så var den dagen förstörd. Hade någon försökt pracka på honom någon slags diet så hade han blivit uppriktigt förbaskad. Mat var en ständig källa till glädje för honom, och han fick lyckotårar i ögonen när han berättade om sin barndoms söndagsstekar. Han hade samma kärlek till mat som han hade till motion. Och han var, naturligtvis, alltid frisk som en nötkärna. Trots sin cancer. Jag är inte alltid så duktig på vardagsmotion. När jag ska planera något trevligt med andra så tänker jag oftast på att fika eller att äta middagar. Om jag ska hitta på något med min bror till exempel, så är inte en cykeltur på sex mil det första jag tänker på. Men jag ska ändra på det! Vardagsmotionen och glädjen i den fungerade mycket bra för min morfar; han var stark och lycklig ända fram till slutet. Så vill jag också ha det.
”Vid åttiofem års ålder brukade han cykla och fika med sin bror. De bodde sex mil ifrån varandra men möttes halvvägs och gick på kondis. Sedan cyklade de hem igen.” Så i sommar så ska jag försöka göra lite mer som morfar gjorde. Inte göra så stor affär av saker och ting utan hitta små trevliga stunder i vardagen som handlar om rörelse. Jag tänker njuta av cykelturer, bad och annat kul. Och när dagen är slut kan jag grilla och äta god mat och njuta precis lika mycket av det. Precis som morfar tänker jag alltså ha roligt och njuta av både mat och motion. Förhoppningsvis blir det goda vanor som jag kan fortsätta med även i höst.