Page 84

SKOG

PROMAGAZINE.se

Röjningstillsatsen gör inte aggregatet nämnvärt större. Bladet vrids upp mot aggregatet när det inte behövs.

Ny MenSe RT7

röjningstillsats för skördare

Röjningstillsatsen MenSe RT7 är avsedd för röjning av smala träd med i samband med avverkning. Tillverkaren, finska MenSe Oy, har utvecklat tillsatsens funktioner jämfört med tidigare versioner. Nu kan man röja och avverka skogsposter kostnadseffektivt på en och samma gång. Tanken med röjningstillsatsen är att skördarföraren under arbetets gång ska kunna röja i precis den omfattning som krävs för hög kvalitet och lönsamhet i avverkning och skotning och slippa onödigt röjningsarbete. Dessutom är det inte säkert att hela stämpelposten behöver röjas, så röjningen kan anpassas till behoven. Röjningstillsatsen har ett snabbfäste med vars hjälp man lätt kan ta loss den på bestånd som helt saknar röjningsbehov.

Röjningstillsatsens fördelar

Finska skogsforskningsinstitutet Metsäteho gjorde en studie där man jämförde de totala kostnaderna för föregående röjning utförd av skogsröjare samt maskinell gallring med en röjningstillsats (s.k. gallringsröjning). Underväxten på de studerade posterna varierade mellan 1 200 och 5 200 stammar. En central princip vid gallringsröjning är att röjningens andel av arbetstiden inte får bli för hög, för timkostnaden för en skördare är betydligt högre än skogsröjarens timlön. Resultaten visade att röjningstillsatsen lämpar sig för poster där underväxten

84

Utvecklingens gång

I de första versionerna av röjningstillsatsen låg utmaningen i skärbladens korta tandavstånd som begränsade diametern på träd som kunde direktkapas till omkring 5 centimeter. Större träd gick att kapa men fick då liksom gnagas av. För nästa version ökade MenSe tandavståndet till 7 centimeter, vilket fick arbetet med att kapa de träd som störde den egentliga avverkningen mest att löpa smidigare. En annan utmaning rörde tillsatsens yttermått: röjningstillsatsen stack ut från skördaraggregatet och gjorde den bredare, vilket i synnerhet vid första gallring fördröjde framförseln av aggregatet till trädet som skulle fällas. Dessutom kunde bladets tänder fastna i kvistar. För att lösa dessa problem utvecklade MenSe en led som gör det möjligt att vrida röjningstill-

satsen 90 grader till en lodrät position när den inte används. Därigenom ökar tillsatsen i sin nuvarande form inte skördaraggregatets yttermått nämnvärt. Dessutom avlägsnar vridmöjligheten den tidigare ”snöskoeffekten”, där röjningstillsatsen vid djup snö eller annat hinder vid trädets rotända gjorde det svårare att trycka ner skördaraggregatet mot trädets rotända. Artikeln är skriven av Metsäteho Oy:s forskare Heikki Ovaskainen och Markus Strandström. Metsäteho Oy är ett forskning- och utvecklingsföretag som ägs av Finlands ledande skogsbranschorganisationer. De centrala målen för Metsätehos verksamhet är att studera och utveckla tillgången till och skörd och transport av virke samt informationsflöden och verksamhetseffektivitet.

som ska gallras inte höjer röjningstillsatsens andel av arbetet till mer än cirka en tredjedel. Vid ett större röjningsbehov än 11 000 stammar per hektar är rekommendationen fortfarande att arbetet utförs av en skogsröjare. Den totala kostnadsbesparingen på studiens provbestånd var 116–183 euro per hektar.

Gallringsmetoderna är många

Som bekant är syftet med förröjning att förbättra avverkningsförhållandena vilket påskyndar arbetet och förbättrar dess resultat. I fallet med MenSes röjningstillsats sker röjning av underväxt under arbetets gång. Ett generellt råd vid siktröjning utförd av skogsröjare har varit att röja underväxten i en meters omkrets kring stammarna till träd av gagnvirkes- och energivedsdimensioner samt eventuellt annat trädbestånd som stör sikten. Det är inte alltid enkelt för en skogsröjare att bedöma hur mycket som ska röjas vid en underröjning. Skogsröjaren vet inte var skördarföraren tänker lägga sina körspår eller vilka träd som kommer att gallras eller sparas och måste därför oftast röja under alla träd. Därmed skulle en totalröjning vara ett bättre alternativ såväl för maskinarbete som för skogröjarens arbetstid. Hur många gånger har du förresten sett en underröjd post när du tittat på röjda poster?

Sett till tätheten på det röjda trädbeståndet är röjning med röjningstillsats billigare än röjning utförd av skogsröjare när tätheten understiger 12 000–14 000 stammar/ha. På studiens provområden var den maximala röjningsmängden för underväxt 5 172 stammar/ha.

Lönsamhetsgränsen för röjningstillsatsens användning ligger beroende på skogsröjarens timarvode kring 30–35 procent vid ett timpris på 90 euro för maskinarbetet.

Profile for Ammattilehti.fi

Promagazine.se  

Skog - Transport & Bioenergi. Promagazine.se 1/2017. www.promagazine.se

Promagazine.se  

Skog - Transport & Bioenergi. Promagazine.se 1/2017. www.promagazine.se