Extra stort nummer med:

Tema: Skoter & Motor NÄRINGSLIV

Extra stort nummer med:
Tema: Skoter & Motor NÄRINGSLIV
Bokhandeln
Karamellen byter ägare
Efter lång tid med coronarestriktioner kliver ABF och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) fram och vill åter ta plats i folkbildningens tjänst. – Många är intresserade av att delta i en studiecirkel, men man tar det lite försiktigt, säger Veronica Borg hos SV. – Vi söker cirkelledare, säger Månica Näslund hos ABF. Båda konstaterar att tänkbara cirkelledare i Strömsund tycks ha dåligt självförtroende och vågar inte ta på sig rollen som ledare.
Lada kapades itu Trafikverket: “Ett misslyckande”
Ramsele hembygdsförening ger ut lokal karta
Ringa Prevent Jour vid en akut situation eller vid pågående inbrottsförsök när polis inte finns på plats i Strömsund! Prevent Jourpatrull har en inställelsetid på 5 minuter i Strömsund.
GUNNARVATTNET (SGT) Det blev till sist Mattias Lööv i Östersund som köpte det stora området i Gunnarvattnet uppe vid norska gränsen. Ett område som Jijnjevaerie sameby hade velat köpa.
Gunnarvattnet 1:102 var ett dödsbo. Den angränsar mot statens mark samt direkt mot norska gränsen och ett bostadshus ingår bland annat. Markens totala areal är enligt Lantmäteriet 692 91 59 m2 mark. Omräknat blir det omkring
700 hektar och för det betalade Lööv 8,4 miljoner kronor.
Mattias Lööv är verksam i olika företag och bland annat ordförande i Östersundshems styrelse. Han poängterar dock att han köpte detta skifte som privatperson. Han berättar också att han inte kommer från Gunnarvattnet själv, men är
väldigt intresserad av jakt, framför allt ripjakt:
– Det jag haft förmånen att göra är att ha fått jaga i området, mer specifikt ner mot Rörvattnet. Tillfällen kommer när det handlar om skog och mark, så måste man gripa dem lite snabbt. Det är inte så många skiften i den här storleken som kommer ut. Jag vill nog främst utveckla jakten och fisket.
Han fortsätter:
– Jag upplever mig som en affärsman med ett hjärta som klappar för Jämtland. Är folk intresserade av att köpa av mig och kommer med bra erbjudanden, ja då är jag beredd att lyssna. Folk har redan ringt mig och jag lyssnar på deras alternativ. Kanske kan det innebära att jag i framtiden säljer eller styckar av till någon
part – same, norrman, skotte eller något annat. Ser jag att det är bra för bygden, ja då säljer jag! Så skulle samerna vara intresserade och komma med ett bra erbjudande, skulle jag inte ha problem att sälja till dem. Det ingår i äganderätten att man har rätt att fatta beslut om sin egen mark. Just nu funderar jag för övrigt på om jag ska bygga en väg där. Samebyn hade velat köpa för att trygga renens betesro i området, fått möjligheter att uppföra flyttoch utfodringshagar, trygga boende för en familj i samebyn samt bruka åkermark som skogsmark för att utvinna renbete. Men de stötte på patrull. Jijnjevaerie sameby är en ekonomisk förening där medlemmarna är företagsmedlemmar. Länsstyrelsen menar att en
ekonomisk förening är en juridisk person och jordförvärvslagen är restriktiv när det gäller juridiska personers förvärv från fysiska personer. De avslog deras ansökan om förvärvstillstånd.
En överklagan ledde inte någon vart. I arbetet med Jordförvärvslagen togs nämligen aldrig frågan om köp av lantbruksfastigheter för renskötsel upp. Jijnjevaerie sameby har tidigare erhållit förvärvstillstånd av skogsfastighet för att trygga renbete, men nu handlade det alltså om en lantbruksfastighet.
Två olika norrmän var också intresserade av att köpa fastigheten. Mäklaren Bengt Eklund på Svensk Fastighetsförmedling i Östersund som skötte försäljningen, vill inte kommentera den.
Lotte MjöbergBilderna till höger är saxade ur annonser i den här tidningen. Hitta sidorna som annonserna ligger på, summera alla sidnummer och fyll i tävlingsformuläret och deltagaruppgifter, klipp ur talongen och skicka in den i ett frankerat kuvert till: Strömsunds Gratistidning, Box 94, 833 21 Strömsund, så är du med och tävlar om fina priser. Märk kuvertet ”Tävling”. Senast den 12 november vill vi ha ditt svar. Lycka till!
Första pris: Presentkort på 500 kr giltigt i butiker anslutna till Strömsunds
Köpmannaförening:
Andra pris: Presentkort på 200 kr giltigt i butiker anslutna till Strömsunds
Köpmannaförening:
Tredje pris: Presentkort på 100 kr giltigt i butiker anslutna till Strömsunds
Köpmannaförening:
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Namn:
Adress:
Postadress:
Telefon:
E-post:
Strömsunds Gratistidning är samhällsinformation och utkommer en gång i månaden. Upplagan är 11 200 exemplar. Tidningen delas ut som gratistidning till hushållen i Strömsunds kommun, Dorotea, Junsele, Ramsele och norra delen av Krokoms kommun.
Har inte tidningen kommit?
Mejla ingentidning@stromsundsgratistidning.se. Tidningen finns också i tidningsställ på affärer i utdelningsområdet. Den finns även som PDF på webben: stromsundsgratistidning.se
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Summa:_____________
Ansvarig utgivare: Karin Johansson • red@stromsundsgratistidning.se Redaktion 072-550 66 02 • Kundtjänst 072-550 66 01 Strömsunds Gratistidning • Box 94, 833 21 Strömsund
Layout och prepress: Liljon Kommunikation AB Tryck: Bold Printing Mitt AB, Östersund Vi förbehåller oss rätten att redigera insänt material.
Annonsklippen ligger på sidorna:
1, 28, 14, 5, 9, 27, 23, 11 och 16 = 134
Annonsera i Strömsunds Gratistidning Med en annons i Strömsunds Gratistidning kan du nå 30.000 potentiella läsare. Vår utgivningsplan med datum och aktuella teman hittar du på: www.stromsundsgratistidning.se/utgivningsplan
Kontakta mig så berättar jag mer! Adrian Persson 070-650 26 10 • adrian@pobeda.se
• Stugor
Frostviken 072-067 85 22
Som återinvestering från lantbruk pga Danska skatteregler om återinvestering innan årsbokslut. Investeringskvoten uppgår till en volym av ca 120.000 m3 Ring Arvid för ett oförpliktande samtal. (talar svenska)
DK 0045-43 33 29 79
Backe Begravningsbyrå 0624-100 66 Jour dygnet runt
Vi erbjuder Er ett alternativ till förvaring och bevakning av dokument som ex. testamenten och Livsarkiv i vårt dokumentbevakningssystem. Vid intresse eller frågor kontakta oss på 0624-100 66. Johannesbergsv 3, Backe • info@backebegravningsbyra.se • www.backebegravningsbyra.se
Backe Paus@ 8.15. • Ramsele Torget 9.00. • Strömsund kyrkan 10.30. Hoting busstation 12.00. • Dorotea Myway 12.45.
Vilhelmina Sagahallen 15-15.30 • Åsele OKQ8 17.00.
Nästa tur: 26/11
Mandel, King Edward, Asterix, Bintje och Princess. Egen odling. Förbeställ gärna. Vi tar kort och kontanter. Välkommen önskar Anna och Martin.
0941-200 93, 070-523 73 47
såldes på auktion, endast 13 år gammal, men blev känd som uppfinnaren av universalklistret.
Axel
ROSSÖN (SGT) Sedan trafikljusen togs bort vid den bro som går mellan Rossön och fastlandet för åtta år sedan har trafiken varit ensidig, något som misstänks ha orsakat skador och sprickor. Nu centreras trafiken och fotgängare får en meters utrymme på brons ytterkanter, något som upprör och oroar Rossönborna som inte anser det vara trafiksäkert. I fem års tid, från 2013 till 2018, korresponderade Jan Hansson, dåvarande ordförande i PRO Bodum, med Trafikverket. Ärendet gällde den bro som via väg 346 går över Bodumsjöns vattensystem som omger Rossön. Eftersom bron är för smal för två bilar samt cyklister och fotgängare samtidigt råder mötesförbud och det reglerades tidigare med trafikljus. Men trafikljusen var uttjänta och fungerade dåligt rent tekniskt – ibland slog de inte om och bilar kunde få vänta länge trots att ingen mötande trafik fanns – och Trafikverket beslutade sig för att ta bort dem. Det var nu den femåriga kampen började för att få nya trafikljus. De trafikskyltar som sattes upp med pilar för väjningsplikt var inte tillräckligt trafiksäkra för gångtrafikanter, ansåg Rossöborna. Sikten till andra sidan bron är dålig, det är svårt att se mötande trafik innan man har börjat köra över bron, och då behöver bilarna väja ut på gång- och cykelbanan
för att komma förbi varandra. Trafikljusen hade tidigare hindrat det problemet. I stället för nya trafikljus målades en vit linje för att markera att trafiken skulle köra ensidigt på ena sidan, och cyklister och fotgängare på den andra. I sina brev till Trafikverket föreslog Jan Hansson i stället en upphöjd trottoar för att upprätthålla trafiksäkerheten.
– Det har skett möten gång på gång på bron och då har fotgängarna ingenstans att ta vägen. Personbilar och tunga lastbilar har fått tvärbromsa för att inte köra på människor. Det enda alternativet vid ett möte på bron är att backa eller svänga in på gångbanan, säger Jan Hansson, nuförtiden trafikansvarig i PRO Bodum. Jan fort-
sätter:
– Trafikskylten som med pilar visar vilken sida som har väjningsplikt blir ofta ignorerad, eller så ser man inte att det kommer en mötande bil och blir man tvungen att använda gångbanan. Trafikljusen garanterade att det inte blev några möten.
Förutom tung trafik med både svenska och utländska lastbilar trafikeras vägen ofta av husvagnar och husbilar sommartid.
– Inte väntar man sig att vägen ska vara omledd som den är och plötsligt svänga över på vänster sida, så då kör de på gångbanan, det är ju inte en ständig strid ström
med fotgängare och cyklister. Det är ingen människa som begriper att man ska köra över på vänster sida annat än vi ortsbor som har lärt oss det med tiden, menar Jan.
Men Jan fick avslag på sitt förslag om trottoar. Det skulle innebära en extra belastning som bron inte skulle tåla, menade Trafikverket. Det var nu den vita linjen kom till för gångvägen, och trafiken styrdes över till ena sidan.
– Tidigare, beroende på vilket håll man kom ifrån, kunde man köra antingen på höger eller vänster sida och så väjde man för eventuella fotgängare, precis som på en landsväg, förklarar Jan och tillägger torrt:
– Jag gjorde en enkel beräkning att den snedbelastning som uppstod när trafiken blev ensidig är betydligt större än en trottoar.
Jan Hansson anser att Trafikverket gjorde ett misstag som inte satte upp nya, fungerande trafikljus.
– Det är den enda vettiga lösningen, det är vi i Rossön fullständigt övertygade om. De tidigare ljusen kom inte dit av en slump, utan någon klok människa på Trafikverket tyckte att det var bästa lösningen.
År 2018 slutade Jan Hansson att brevväxla med Trafikverket i frågan. Men nyligen, åtta år efter att trafikljusen togs bort, damp det ner ett informationsbrev i Rossöbornas brevlådor. “Vid ett flertal
inspektioner av bron på väg 346, som förbinder Rossön med fastlandet, har vi upptäckt sprickor på bron och dess balkar,” står det. Den senaste inspektionen visade att sprickorna har blivit värre och trafiken kan inte längre köra på ena sidan, då det riskerar att förvärra skadorna ytterligare. Trafiken omleds till mitten av bron, fotgängare och cyklister får använda ytterkanterna. I måndags satte Trafikverket upp sidomarkeringsskyltar längs sidorna på bron. – Det står i informationsbrevet att det ska vara en meter, men det ser väldigt smalt ut, säger Jan Hansson. Anders Bryntesson, Rossön, anser att lösningen är livsfarlig. Han har svårt att se att pensionärer med rullatorer ska få plats att ta sig över bron för att handla mat på andra sidan vattnet.
– Efter sju sorger och åtta bedrövelser kommer detta. Det är fruktansvärt idiotiskt. På andra platser sänker man hastigheten på vägarna för att värna om folks liv, men i Rossön värnar man inte överhuvudtaget. Man spelar högt med människoliv, säger Anders och fortsätter:
– Vägen är hårt trafikerad med timmertransporter och fraktgods. Det har redan varit incidenter, jag är glad att ingen har blivit skadad.
Vi kommer kräva att de sätter tillbaka trafikljusen. Jan Hansson anser att det är Tra-
fikverket själva som har orsakat situationen.
– Inga snedbelastningar, inga incidenter på bron hade hänt om man hade bytt ut trafikljusen, som man i sin envishet vägrade göra, säger Jan, som skulle vilja veta vad de kommande permanenta lösningarna, samt skyltarna och underhåll av den vita linjen har kostat i jämförelse med vad nya trafikljus skulle ha gjort.
Bron kan komma att behöva bytas ut, ett arbete som kan påbörjas först 2026, fram till dess ska Trafikverket titta på om de kan förstärka bron, som ännu är säker att använda. I informationsbrevet stod det att Trafikverket tittar på mer permanenta lösningar för att avskilja fotgängare och cyklister från och motorfordon. Men Anders tycker inte att man ska vänta.
– Det är livsfarligt även om man har en annan lösning i sikte. Det hjälper ju inte om någon blir skadad eller omkommer för att man inte hade en annan lösning i sikte, säger Anders och tillägger:
– Det var aldrig några diskussioner när de tog bort trafikljusen, det hände plötsligt. Jag tror att det har gått prestige i det här. Man kanske insåg själv att det var ett misstag, det har varit så mycket kritik gällande den vita linjen, det är svårt att backa tillbaka för då erkänner man att man har gjort fel.
Anna WesterbergROSSÖN (SGT) Daniel Hallberg, projektledare för upprustningen av bron längs väg 346 i Rossön, säger att det är flera ortsbor som har hört av sig till honom gällande den trafiklösning som är på plats nu med oskyddade gångtrafikanter på vardera sida om trafiken på bron, där det råder mötesförbud. När det gäller frågan om att återinsätta trafikljus säger Daniel så här: – Det har kommit in önskemål om det för att undvika möten på bron. Jag är ingen expert inom trafiklösningar. Jag har tagit upp det internt så det är en grej vi får ta med oss. Det är mycket möjligt, men jag kan inte lova något just nu.
Hur har det låtit när du har tagit upp det internt? Åt vilket håll har diskussionerna lutat?
– Så långt har vi inte kommit. Det har varit diskussion om det tidigare för ett antal år sedan, men då var inte jag med.
Kommer du att ge Rossöborna besked när ni har beslutat i frågan om trafikljus?
– Vi återkommer och går ut med information när frågan är på plats.
Hur stor vikt har ortsbefolkningarnas åsikter i sådana frågor?
Vi tar ju med oss den input vi har fått från allmänheten gällande bland annat trafikljus och så får vi titta närmare på det. Vi har ju trafikingenjörer som är kunniga, det är de som får bedöma behovet av trafikljus ur en trafiksäkerhetssynpunkt. Man får ju väga in de faktorer som ingår i vägutformning och inputen från allmänheten och hur de upplever situationen. Det är tre personer från Rossön som har kontaktat mig i ärendet, och det som kommer in ska vi absolut ta hänsyn till, men det är ju en av många faktorer.
Kommer ni att be era ingenjörer utvärdera frågan om trafikljus i Rossön?
Vi har redan en dialog med dem inför omläggningen av trafiken som nu har skett. Sen är det en driftfråga också, hur man ska sköta bron framledes med snöröjning exempelvis. Men ja, vi ska ha en dialog kring frågan om trafikljusen eftersom det har varit en stor fråga de senaste dagarna. Jag kan inte ge något svar på var vi kommer hamna i slutändan.
Vilka permanenta lösningar kommer ni att anordna för gångtrafiken?
– Vi tittar på olika alternativ såsom upphöjning av trottoarer genom att fräsa ner asfalten för att undvika för hög belastning. Det finns även en form av barriärer för att hindra trafiken från att åka på sidorna. De här lösningarna är också tillfälliga i ett längre perspektiv, det finns ju en plan för att byta ut och förstärka bron.
Hur går beslutsprocessen till när ni slutligen ska välja ett av ovan alternativ?
Vi håller just nu på att utreda vilken lösning som blir bäst tekniskt och funktionsmässigt, och sen blir det en kostnadsfråga också. Framför allt väljer vi alternativ utifrån att det ska uppfylla sin funktion. Det ska fungera bra med drift och snöröjning. Vilken funktion ska lösningarna med barriärer eller upphöjda trottoarer främst ha?
Vi vill tvinga in trafiken mot mitten samt kunna drifta bron, men huvudfunktionen är att få in fordonstrafiken i mitten för att för-
Samling 18.00 vid paviljongen på Vattudalstorget!
Kom gärna utklädd!
Butikerna öppna till kl 20
För barn upp till 15 år.
Leta spindlar i burk i nedan angivna butiker!
Lämna in ditt svar senas kl 19.15 i paviljongen.
Smaskiga frukt/godiskorgar i vinstpotten!
För 15 år och uppåt. Tipspromenad som sitter synligt i skyltfönstren i nedan angivna butiker. Lämna in ditt svar senast kl 19.15 i paviljongen.
dela belastningen jämnare.
Anser du att det är trafiksäkert för fotgängare och cyklister att korsa bron på ytterkanterna?
– Det blir ju smalt så är det ju. Vi har väl ingen bra lösning på det just nu, men vi har fått in information från allmänheten om det.
Vi försöker att göra det så bra som möjligt utifrån de förutsättningar som finns.
Tidigare ville Trafikverket inte höja asfalten och göra en trottoar på gångbanan. Varför har ni ändrat er nu?
– Jag vet inte hur diskussionerna gick tidigare, men det är en alternativ lösning.
Åtgärderna är ju inte permanenta, de är semipermanenta för att styra in trafiken mot mitten. Vi vill inte höja upp för mycket, för det är ju också en last. Det är inte en optimal lösning, men den kanske funkar under en kortare tid tills vi har en ny bro på plats. Jag hoppas att vi kan få klart så fort som möjligt så att vi kan vidta en åtgärd som blir rätt.
Är det säkert att köra över bron idag?
– Ja. Men det har blivit en sprickutveckling under bron och vi vill vidta försiktighetsåtgärder genom att förlägga trafiken mot mitten av bron och fördela lasten.
När kan ni börja åtgärda sprickorna?
– Det vet jag inte i dagsläget, det beror på arbetet. Arbetet med förstärkning ligger något eller ett par år bort. Det är en längre process att byta ut bron.
Är det den ensidiga trafiken som har orsakat en snedbelastning som i sin tur har orsakat sprickorna?
Jag vet inte om det är det som är orsaken, det kan vara det. Jag vågar inte svara på det, men visst, det kan finnas något i det, men det får vi analysera mer i detalj i sådana fall. Vi kan konstatera att vi har en utveckling av sprickorna i balkarna som ligger under bron och vi vill inte belasta mer på ena sidan i onödan.
Har du någon kostnadskalkyl ännu?
Det är under utredning så vi har inte hunnit titta på kostnaden ännu. Vad det kostat tidigare att måla linjer och sätta upp skyltar vet jag inte.
Anna WesterbergVinn presentkort till ett värde av 1000 kr
All dragning av tävlingarna sker vid paviljongen kl 19.30! Du måste närvara för att kunna vinna!
Det är mörkt ute så använd reflex!
Vid
på
Lokala avvikelser kan förekomma. Rabatten gäller en vara i varje deltagande butik (se nedan) och endast torsdag 4 november.
Bomiljö
Sportringen
Strömsunds Blomsterhandel
Mårtenssons Kläder
Skoaffären
Coop
Strömsunds Arbete & Fritid
Ö-bua
Team Sportia
ICA
Strömsunds Optik
OBS! Klipp ur denna kupong och ta med till butikerna! Arr. Strömsunds köpmannaförening
STRÖMSUND (SGT) Efter lång tid med coronarestriktioner kliver ABF och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) fram och vill åter ta plats i folkbildningens tjänst.
– Många är intresserade av att delta i en studiecirkel, men man tar det lite försiktigt, säger Veronica Borg hos SV.
– Vi söker cirkelledare, säger Månica Näslund hos ABF. Båda konstaterar att tänkbara cirkelledare i Strömsund tycks ha dåligt självförtroende och vågar inte ta på sig rollen som ledare. Båda studieförbunden har kurser som deras respektive medlemsorganisationer vill ha, men också ett öppet utbud, med ”betalkurser”. Cirkelledaren vill ha en slant.
– Nu vill folk bara träffas, men det är inte alltid att man vet runt vad. När folk träffas får man nya intryck, och det är folkbildning när man lär sig saker, säger Månica.
– Det är ofta den sociala biten man vill komma åt. Vi försöker hitta aktuella ämnen som kan locka, men det bästa är om någon bara kommer in och har en idé. Då brinner den personen, och det blir något av. Just nu är det lite säsongstyst, men när mörkret kommer så börjar också deltagarna komma, säger Veronica.
ABF och SV liknar varandra, det är inte mycket som skiljer. Studiecirklarna brukar samordnas så att det inte startas kurser i till exempel spanska samtidigt. Men, det finns också ett bekymmer. Det saknas cirkelledare. Även när man vet att någon är duktig på sitt ämne så törs man inte, trots stöttning och utbildning.
– Det är jätteroligt att vara cirkelledare, att träffa andra som brinner för samma sak, att få kontakter som man aldrig skulle fått annars. Man lär sig av andra, och det är ju gruppen som ska göra jobbet., säger Veronika.
– Det var så roligt när Ibo Schupp kom in och ville hålla kurs om att syra grönsaker. Så nu blir det ett studietillfälle i slutet av november. ”Syrade grönsakers magi – Vad är egentligen skillnaden mellan syrad, mjölksyrad, fermenterad, picklade och inlagda grönsaker? ”. Andra cirklar är ”Pigg och frisk med örter i höst” – vi får lära oss huskurer. Via Facebook ska vi baka surdegsbröd och under omställningsveckan i slutet av september blir det en diskussion om klimat- och samhällsutveckling i samarbete med Linköpings universitet, berättar Månica, som ger några exempel från ABF.
Studieförbundet Vuxenskolan anordnar webbsändningar i samarbete med Arkivet i Östersund
och deltagarna får bland annat lära sig att ta hand om gamla fotografier och att tyda handskrifter. Vid ett tillfälle blir det i Strömsund en träff som ska inspirera med ”Grannlåtsbroderier, brodera med ull- eller lingarn. Sy på paljetter, pärlor, band eller spets. Alla stygn är tillåtna.” Och så ges det en möjlighet att tillsammans skapa en bucket-list, en ”hink-lista”, formulera sina drömmar. Släktforsk-
ning, körsång, hantverk och slöjd, språkkurser eller linedans – allt är möjligt och det finns alla möjligheter att skapa en studiecirkel att samlas kring. Uppenbarligen måste dock alla kunniga människor skaffa sig ett självförtroende så att folkbildning och studiecirklar kan bli fler.
Text och foto: Inger Kraft Etzler
Ett studieförbund är en mötesplats för skapande, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens arrangemang. Initiativtagare till den första svenska studiecirkeln var den socialdemokratiske riksdagsmannen Oscar Olsson, kallad ”Olsson med skägget”. Olsson var även verksam inom godtemplarrörelsen och det var inom denna organisation man i Lund 1902 förverkligade hans idé om studier i kamratlig samvaro. Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden.
Källa: Folkbildningsrådet och Wikipedia
STRÖMSUND (SGT) Lars Jensens lada stod i vägen för cykelvägen och blev kapad mitt itu. David Ring är den markförhandlare som haft kontakt med både Pernilla Persson och Lars Jensen. David menar att det har förekommit vissa missförstånd tidigare på nyhetsplats.
– Lars Jensen blev erbjuden mer än 15 000 kronor för ladan. Ladan är enligt ett oberoende värdeutlåtande värderad till 25 000 kronor, så det blir 31 225 med schablonpåslaget på 25 procent. Påslaget är lagbestämt och erbjuds som plåster på såren. Lars Jensen har fått ett ersättningsförslag på totalt 86 900 kronor, inklusive 25 procents påslag. Han kommer även att bli ersatt för bland annat försvårad förbrukning och förlorat EU-stöd, säger David Ring och fortsätter:
– Vi inledde en dialog med Lars Jensen om ladan i mars. Han kommer att få ersättning för hela ladan, även om vi inte kan riva hela. Vi får inte beträda hans mark för då kommer han polisanmäla oss.
Vi skulle ha styrt upp det lite hårdare redan från första början i skedet med vägplanen för att få rätt att stå på hans mark och kunna riva ladan. Men om vi gör det nu blir det egenmäktigt förfarande, så därför fick vi lov att bekosta en jättedyr rivning, säger David och fortsätter:
– Det är ett misslyckande att inte kunna prata och komma överens med folk. Att göra en halv rivning kräver arbetsmiljömässigt en säker arbetsplats och rivningsförfarandet blir svårare, i stället för att köra dit en grävare och göra en enkel rivning. Det är att kasta pengar i sjön, det är helt onödigt.
– Det är ersättningsreglerna i lagen som gäller. Det handlar om intrångsvärdering, inte fastighetsbedömning. Värderaren gör en bedömd marknadsvärdeminskning. Vill man inte ha statens erbjudande om ersättning får man vända sig till Mark- och miljödomstolen, eller engagera sig politiskt och få till en lagförändring.
Text och foto: Anna Westerberg
Länets enda bokhandel utanför Östersund byter ägare
STRÖMSUND (SGT) Länets enda bokhandel utanför Östersund finns i Strömsund. Under några år har ”Karamellen” varit till salu efter Lasse Backlunds flytt till Spanien. Nu är det klart att det blir nya ägare och Lasse kan pensionera sig. Så snart alla tillstånd är på plats räknar trebarnsfamiljen Micael och Linda Rislund med att ta över, men vill vänta med att uttala sig tills allt är klart.
– Allting klaffade ekonomiskt för oss och då bestämde vi oss, säger Micael Rislund kortfattat. Båda är ägare. Linda pluggar just nu och Micael har egen firma och arbetar med IT och reklam. Bokintresse har alltid funnits i familjen.
Lasse Backlund ger SGT en kortfattad historiebeskrivning av sin tid med Karamellen på en svajig uppkoppling från bergen norr om Almeria i Spanien.
– Jag hade ett enormt läsintres-
se, och det var nog det som drev mig. Från början hade vi en spel-, godis- och tobaksbutik och låg mitt emot Simonsons på andra sidan vägen innan vi flyttade till lokalen där Fjällveterinären sedan huserade. Sedan kom vi till Bredgårdsgatan. Jag var ensam i bokhandeln i två år, men nu är det två anställda som skött butiken när jag inte har varit i Strömsund. De har drivit bokhandeln själva sedan 2017 och vet precis hur allt ska vara, berättar Lasse och tillägger att de kommer att jobba kvar.
– Det ska bli skönt att pensionera sig. Jag har skött bokföring och ekonomi härifrån, säger Lasse. Och till sist ändå ytterligare en kommentar från Micael.
– Det ska bli roligt! Det händer något i Strömsund och vi är förväntansfulla!
STRÖMSUND (SGT) Frågan om att få till utbildning av järnvägstekniker är parkerad, säger Björn Amcoff, chef för framtids- och utvecklingsförvaltningen. En förstudie om att starta en utbildning har gjorts med stöd av Leader3sam. Kommunen har tidigare kontaktas av företrädare för järnvägsbranschen som speciellt efterlyser signal-el/kontaktledningstekniker.
I analysen utreds möjligheterna att skapa en yrkeshögskoleutbildning för järnvägstekniker, liknande den utbildning som pågår för vindkrafttekniker.
– Vi kan inte på kort sikt ta frågan vidare. Vi ska försöka få fram ytterligare förutsättningar, säger Björn Amcoff.
I utredningen om järnvägstekniker framgår att det behövs ett öv-
ningsområde med investeringar på två-tre miljoner kronor. Tre platser pekas ut som tänkbara orter för utbildningen med övningsområde i Strömsund och Ulriksfors eller i Hammerdal i anslutning till Jämtlands Sikås station. De utbildningsformer som belysts är YH-utbildning, Yrkesvux, branschskola och gymnasieutbildning med yrkeshögskoleutbild-
ningen som bedöms vara det mest realistiska alternativet. Finansieringen med tänkbara statsbidrag är en knäckfråga. Utbildningssamordnare i branschen anser att den statliga ersättningen är alltför låg i förhållande till den anläggning och teknik som en järnvägsteknisk utbildning kräver.
– Det är ingen tvekan om att det finns ett behov, men alla intressen-
ter måste finnas med. Det handlar om investeringar, om Yrkeshögskolemyndigheten och inte minst om Trafikverket som är en stor spelare. Frågan ligger hos förvaltningen, men det finns inga förutsättningar att ta ett politiskt beslut när förutsättningarna inte är på plats. Det är ingen prioriterad fråga hos mig, säger Björn Amcoff.
Text: Inger Kraft Etzler
HOTING (SGT) Ett mejl damp ner hos Plasthuset i Hoting AB. Avsändaren var Polaris USA, som var intresserade av att börja sälja Plasthusets egentillverkade skoterboxar.
Plasthuset i Hoting AB har länge sålt skoterboxar till Polaris Europa vars huvudkontor för skoterprodukter ligger i Östersund, det var grabbarna i Östersund och Plasthusets produktionsledare Andreas Wallin som började lobba för skoterboxarna i USA, berättar ClasGöran Wallin ägare av Plasthuset.
– Det är en skräckblandad förtjusning, men vi tar det lugnt och ser vart det bär. Vi vill ju mäkta med, säger Clas-Göran, som menar att det kan vara en lång väg innan man slår igenom i USA.
– Men vi har ju gläntat på dörren och det är väl nog bra.
Det här med plast, berättar ClasGöran som är lastbilsförare, det snubblade han och frun Gun-Britt Nordin Wallin, hon som sitter vid rodret för familjekoncernen, in på “på ett bananskal”.
I slutet av 80-talet skulle GunBritt, som äger en verkstad med sina syskon, göra inköp på en mässa i Göteborg och den tilltänkta säljaren råkade ha en plastindustri och undrade: skulle de inte köpa den också? Det var det som blev koncernmodern Hoting Plast
& Gummi som producerade sidomarkeringar till lastbilar och släp.
– Så jag klev direkt från en timmerbil rakt in i plastindustrin, säger Clas-Göran och fortsätter:
– Vi funderade inte så mycket och hade nog inte förståndet att vara rädda. Det är klart att det blev många sömnlösa nätter för att olika problem uppstod. Vi kunde ju ingenting.
Paret vände sig till ägaren för Plasthuset i Strömsund, Allan Boberg, som producerade skoterboxar, och fann en hjälpsam mentor. När Plasthuset så småningom skulle avyttras 2007 blev det ClasGöran och Gun-Britt som köpte det och de medföljande skoterboxarna. Idag har Plasthuset legotillverkning av plast- och gummidetaljer med formsprutning och vakuumformning, bland annat till plogutrustningar samt skyddshylsor.
Vid formsprutorna står Vendela Lindström och tillverkar plastdetaljer som ska ingå i golvvärmesystem.
– Det är ett jätteintressant jobb. Det är en djungel med alla material och det är så häftigt att ett material kan ha så många egenskaper, säger Vendela.
– Vendela är fantastisk och vi är så glada att vi fick tag på henne. Utan våra anställda är vi ingenting, de är det viktigaste vi har och
vi jobbar som ett team, ingen är mer än någon annan, säger Göran. Materialet till skoterboxarna har Allan Boberg utvecklat, en typ av TPE-plast, och ursprungsdesignen – en överdel, underdel och ett lock – ligger till grund för de nya modellerna som Plasthuset tillverkar varje år.
– Vår målsättning är att vara en komplett leverantör. Vi ska ha boxar till alla nya skotermodeller som kommer, berättar Clas-Göran.
– Då står pojkan på tå, säger
Clas-Göran och pekar mot Tony Forslund, som svetsar ihop formarna som boxarna gjuts efter och tillägger:
– Det är ett riktigt hantverk. Boxarnas tålighet har verkligen testats. För tio år sen sålde Plasthuset mellan 300 och 400 boxar till en välkänd storkund: Nato.
– Nato testade boxarna genom att låta 10–15 kg med lösa järnbitar skumpa runt i boxarna medan de tokkörde sina skotrar. Vi är till och med lite kaxiga och lovar våra kun-
der nya boxar kostnadsfritt om de skulle gå sönder, säger Clas-Göran.
Och nu har man alltså fått order på att leverera boxar till Polaris, USA.
– Vad det innebär? Det är det jag inte vet. Det är inte så jäkla lätt att komma in i USA, vi har ju försökt förut. Men man kan ju drömma, att bli betydligt större är ju en dröm. Jag tror på att det kan bli stort.
Text och foto: Anna Westerberg
Med din marknadsföring i Strömsunds Gratistidning når du ca 11 200 hushåll i Strömsunds och Doroteas kommuner, samt Ramsele, Junsele, Edsele och Resele i Sollefteå kommun och Föllinge i Krokoms kommun.
Nästa nummer 25 november. Bokningsstopp 18 november.
Kom ihåg att boka din annons till vårt stora julnummer som kommer ut onsdag 16 december. Boknings- och manusstopp onsdag 9 december.
Kontakta mig så hjälper jag dig med din marknadsföring.
•
•
•
•
RAMSELE (SGT) Hembygdsföreningen i Ramsele gör ett stort arbete för att göra historien levande och tillgänglig i Ramselebygden. Det senaste tillskottet är en liten behändig karta som berättar i text och bild om 7,5 kilometer stigar genom historiska trakter.
– Allt vi håller på med handlar om information. Det kan ha betydelse för besöksnäringen, säger Bengt Erik Näsholm från Hembygdsföreningen.
Ett enormt arbete är nerlagt för att röja stigar och berätta om händelser och företeelser som legat gömda i naturen. Torbjörn Brorsson har gjort stordåd och får välförtjänt uppskattning för arbetet med att röja naturstigarna som utgår från Vangede och slingrar sig vid Faxälven. Skyltar är uppsatta längs stigarna och vid Hembygdsgården med upplysning om sällsynta växter och med historiska notiser.
– Varifrån kommer namnen som givit namn åt torp och grottor? Exempelvis har ”Tim” givit namn åt flera naturställen som Timssnyta, Timstorpet, Timsnipan och Timsgrottan. Vi vet inte om det är en skröna eller sägen att Tim gömde sig i grottan. Han har funnits och var en soldat som hette Jansson och kom hit på från Värmland på 1880-talet, berättar Torbjörn.
– Det är ett fåtal som vet var platserna finns. Foton och notiser på kartan och på skyltarna gör att det blir ett lärande under vandringen. Som en slags resehandling, säger Bengt Erik som tillsammans med Torbjörn letar i gamla tidningslägg och hittar notiser från 1890-talet. Abraham Hülphers bok från 1775 är en annan läsefrukt, där författaren till exempel beskriver folklivet på en marknad i Ramsele när närmare 100 knallar samlades, vilket ger bevis på att marknadstraditionen i Ramsele lever vidare idag, men möjligen i mindre skala.
Bland klippen återfinns också en notis om att Laura Fittinghof, författaren till Barnen från Frostmofjället, tog sig till Ramsele 1894. På den tiden kom det många turister till Ramsele och nu skapar Hembygdsföreningen nya anledningar att besöka trakten.
Årets almanacka från Hembygdsföreningen har temat nybyggarverksamhet i Ramsele socken.
– Inget objekt är för litet att tala om. Alla är inte intresserade av gamla hus och lador, säger Bengt Erik Näsholm lakoniskt och berättar att temat för 2022 års almanacka ska handla om kraftverksepoken.
– Vi sprider information om Ramsele, men känner oss lite bort-
glömda. Det ska vara ett ”event” för att politikerna ska vara intresserade. Ramsele har alltid varit ett besöksmål och vi hittar belägg i gamla artiklar och notiser, säger Bengt Erik Näsholm. Han har ett manuskript till en bok som är färdig för tryckning ”Landet koloniseras”. Nästa bok ska handla om skogen.
– Alla i socknen har på ett eller annat sätt anknytning till skogen som skogsägare, man har kört lastbil och fraktat timmer, plantsättning och annat. Utan skog hade samhället inte funnits kvar, berättar Bengt Erik.
Historien engagerar också föreningen ”Forntid i Ramsele”, en aktiv grupp som haft studiecirklar i 30 år.
– Vi läser böcker, vi gör resor i vår förening. Nu senast har vi bland annat diskuterat kring boken ”Kvinnor i väglöst land” av Lilian Ryd. Vi har hittat hällmålningar, det är spännande. Vi söker – och så hittar vi, berättar Annelie Markemo.
– Mycket som är värt att kommentera vad gäller hällmålningar, grottor och liknande kommer som tips från folk som har kännedom
Historieintresserade från ”Forntid i Ramsele” och Ramsele Hembygdsförening: Karin Byström, Sigrid Nordberg, Ragnhild Sjödin, Olle Sidén, Torbjörn Brorsson, Niklas och Birgitta Lind, Bengt Erik Näsholm och Annelie Markemo.
om det. Vi far och tittar och kan förmedla information vidare. I framtiden tror att befolkningen kommer att öka. Det kommer sörlänningar och utlänningar. Här
finns många fördelar. Det är promenadavstånd till det mesta, säger Olle Sidén i föreningen ”Forntid i Ramsele”.
I Ramsele gräver man där man
står och allt mer kommer fram både genom gamla tidningsklipp och i naturen.
Text och foto: Inger Kraft Etzler
Mineralbrytning Stekenjokk?
Strömsunds kommun ska enligt lag ha en aktuell översiktsplan avseende hela kommunens yta. I denna plan redovisas bl a miljö- och riskfaktorer som bör beaktas, samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. En översyn av nu gällande plan pågår. Centerpartiet har tagit följande ställning vad gäller gruvdrift i kommunen;
• Vi anser att riksintressena för rennäring och friluftsliv ska prioriteras och att intrång ska undvikas i områden som är avsatta för dessa riksintressen.
Inför en etablering av gruvdrift ska det framgå att verksamheten leder till ett starkare näringsliv och ökade skatteintäkter för kommunen. Utvärdering av tidigare gruvnäring inom kommunen och intilliggande områden ska ske innan ny etablering planeras. Riskbedömning ska ske, främst med inriktning på miljökonsekvenser. Uranbrytning ska ej tillåtas i kommunen.
Motion – Medborgarbudget för kulturella och kreativa näringar
Anna Andrée (C) har lämnat in en motion om medborgarbudget för kulturella och kreativa näringar. Syftet med budgeten är att öka delaktigheten hos kommuninnevånarna, skapa trivsammare och tryggare miljöer, utveckla levande landsbygd, samt öka förståelse för den politiska processen.
Nybro Crystal Sweden
Whiskeyglas 299:-
Ljuslykta 329:-
Snapsglas 2-pack 349:-
Liten skål 429:-
Stor skål 999:Ölglas 2-pack 529:Karaff 899:-
Vill du veta mer? Välkommen att stödja vårt politiska arbete! Mats Gärd, oppositionsråd 070-605 84 54. Kerstin Engkvist, ordförande 070-316 88 86.
BLI MEDLEM DIREKT VIA SWISH! Skriv
Söndag 28 nov kl 11.00–16.00
Det finns möjlighet att stå
• Inomhus 250 kr
• Utomhus 150 kr
• Bod, hel/halv 400/200 kr
El tillkommer 50 kr
Anmälan senast 15 november till hembygdsföreningens
kansli: 0670-61 12 32 eller hempan@telia.com
Välkommen!
Arrangör: Ströms Hembygdsförening
JUNSELE (SGT) Vad händer i en by när Migrationsverket flyttar flera hundra människor som kommit som flyktingar? En del barn hade tillbringat halva livet i Junsele när de tvingades flytta. Det blev tomt i parkerna, samtalen på ICA tystnade, spontana möten upphörde. I hyreshusen gapar fönstren tomma.
– Det är en tomhet och det har blivit tyst på kvällarna. Jag saknar damerna som brukade cykla runt och glatt hälsa på alla. Det har passerat många barn i skolan. Bara i samband med jullovet 2020 försvann 30 barn. Det märks att det är färre barn och vuxna i Junsele. Det är fortfarande en sorg, säger Linnea Stenklyft, rektor på skolan i Junsele.
– En del såg positivt på att flytta, men många ville bo kvar. Jag tror att vi kan lära oss av hela processen. Att vi som samhälle inte kan flytta folk hur som helst.
I Folkets Hus Forum brukade det vara fullt med aktiviteter. Språkundervisning bedrevs både där och av Filadelfia. Fortfarande håller Filadelfia i gång språkundervisning men nu på Facebook.
– De sökte sig till Forum och ville alltid hjälpa till. Då hade vi inget integrationsprojekt, men genom Länsstyrelsen tillkom ”Mötesplats för alla”. Vi hade tre anställda och hade öppet sju dagar i veckan. Vi fick hjälpa till med översättningar från myndigheter. All information var från början på svenska, berättar Kristina Mustafa hos Forum.
– Folkets Hus är stort och här kunde alla samlas. Flyktingarna var mer sociala. Vi hade ”världens mat” med knytkalas och det kom 300 personer. När projektet upphörde och flyktingarna blev tvungna att flytta till Örnsköldsvik, Kramfors, Härnösand eller andra städer fick vi höra att många ville komma tillbaka. Det var flyktingar från främst Syrien, Irak, Afghanistan och Eritrea. Jag minns särskilt en 11-årig liten flicka. Jag frågade henne om hon hade fått några nya kamrater. Hon berättade att hon redan flyttat fem gånger och hade bestämt sig för att inte skaffa några nya vänner. Det är sorgligt. Några flyktingar har fått arbete i Junsele och bor kvar, men de flesta har flyttat härifrån. På den tiden fanns det inte en lägenhet att få tag i här för någon utomstående. Det är systemet det är fel på inte folket! En del junselebor var rädda för att ta kontakt, vi som bor här håller oss hemma, medan jag tycker att flyktingarna var mer sociala.
De utnyttjade parkerna för att umgås. De hade picknick, hade med
sig te som de bjöd på och hälsade alltid på alla. De har blivit som flyttkartonger de far med och får aldrig en chans att känna sig hemma, säger Kristina Mustafa.
Allt är inte svart. Gunilla Carlsson som varit SFI-lärare berättar en positiv historia om fembarnsfamiljen som kom som kvotflyktingar redan 2011 från ett flyktingläger i Sudan. Föräldrarna var analfabeter. Nu talar de svenska, bor kvar i Junsele och trivs. Har jobb och svenskt körkort. Gunilla läser läxor med barnen som hon inte längre kallar flyktingbarn. De har rotat sig i samhället.
– Jag är mest ilsken på att det är en psykisk misshandel av människor. Det ger sår hos befolkningen. Tänk på Filadelfia som gjorde ett enormt jobb. Behandlingen av flyktingarna skadar tilliten och
tilltron. Hur kan man tro att tjänstemän ska göra allting? Jämför med 90 000 finska flyktingbarn och de placerades i svenska hem. Ingen räknade med att tjänstemän
skulle ta hand om dom. Vi klarade den integrationen. Men jag tror att den här flyktingströmmen bara är en liten fläkt om vi inte klarar av klimatet. Det handlar inte bara om
krig utan om översvämningar, torka och missväxt, säger Gunilla. Text och foto: Inger Kraft Etzler
Hos oss hittar du möbler, sängar, lampor, inredning och presenter!
med utgående tyg
Oavsett vad den heter. Regelbunden service gör att du sänker dina värme kostnader samtidigt som du minskar risken för driftstopp. Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska
vardag året runt
Nu har vi plockat fram mössor och vantar m. m. från Dinadi. Mer kommer.
Vi hjälper dig att välja rätt värmepump för ditt hus.
Vi servar och reparerar de flesta värmepumpar på marknaden.
Hos oss får du alltid en helhetslösning med dina behov i fokus.
Vi hjälper dig med avverkning och plantering med föryngringsgaranti. För nästa generation skog och skogsägare.
En av våra virkesköpare är Jakob. Hör av dig till oss med dina skogliga funderingar om framtiden. Du hittar din lokala virkesköpare på sca.com/skog eller i tjänsten Skogsvinge.
Vi
med de vanligast förekommande försäkringsbolagen.
”Hösten är en tid för nystart.”
strömsunds
Bodums församling
24/10 21:a sön e. trefald. 18.00 Hotings kyrka Sammanlyst församlingsafton med sång och musik av Gudrun och Stefan. Kyrkkaffe.
6/11 Alla helgons dag 17.00 Bodums kyrka Minnesgudstjänst. Körsång.
18/11 Torsdag 12.00 Bodums förs.hem Vardagsgudstjänst med soppa.
Fjällsjö församling
24/10 21:a sön e. trefald. 18.00 Hotings kyrka Sammanlyst församlingsafton med sång och musik av Gudrun och Stefan. Kyrkkaffe.
6/11 Alla helgons dag 19.30 Fjällsjö kyrka Minnesgudstjänst. Körsång.
Frostvikens församling
24/10 21:a sön e. trefald. 14.00 Forsgården Gudstjänst med kaffe.
25/10 Måndag 18.00 Gäddede kyrka Musikgudstj. med lokala förmågor.
2/11 Tisdag 10-13 Gäddede förs.hem Öppet hus. Fika och prat.
6/11 Alla helgons dag 14.00 Ankarede kapell Minnesgudstjänst.
6/11 Alla helgons dag 18.00 Gäddede kyrka Minnesgudstjänst.
8/11 Måndag 14.00 Forsgården Gemenskapsträff.
9/11 Tisdag 10-13 Gäddede förs.hem Öppet hus. Fika och prat.
16/11 Tisdag 10-13 Gäddede förs.hem Öppet hus. Fika och prat.
21/11 Domssöndagen 14.00 Forsgården Gudstjänst med kaffe.
23/11 Tisdag 10-13 Gäddede förs.hem Öppet hus. Fika och prat.
Hammerdals församling
21/10 Torsdag 13.00 EFS Hammerdal Mitt på dagen-träff.
31/10 22:a sön e. trefald. 12.00 Hammerdals k:a Visitationshögmässa. Körsång. Lunch – anmälan till 0670-101 19 eller 101 56 senast den 25/10 kl. 16.
4/11 Torsdag 13.00 EFS Hammerdal Mitt på dagen-träff.
6/11 Alla helgons dag 16.00 Hammerdals k:a Minnesgudstjänst. Körsång.
7/11 Sön e. alla helgons d. 18.00 Hammerdals k:a Minneskonsert. Se separat annons.
18/11 Torsdag 13.00 EFS Hammerdal Mitt på dagen-träff.
21/11 Domssöndagen 11.00 Strandkapellet Lekmannaledd gudstjänst.
Gåxsjö församling
23/10 Lördag 18.00 Rångnoret Fiskegudstjänst.
3/11 Onsdag 12.00 Sockenstugan Sopplunch med lovkul.
6/11 Alla helgons dag 19.00 Gåxsjö kyrka Minnesgudstjänst. Körsång.
14/11 Sön f. domssönd. 14.00 Raftsjöhöjden Bygudstjänst. Kyrkkaffe.
Ström-Alanäs församling
24/10 21:a sön e. trefald. 11.00 EFS Strömsund Gudstjänst.
27/10 Onsdag 09.00 Eviga Ljusets kap. Mässa.
5/11 Fredag 19.00 Ströms kyrka Konsert Faurés Requiem.
6/11 Alla helgons dag 14.00 Alanäs kyrka Minnesgudstjänst. Sång.
6/11 Alla helgons dag 18.00 Ströms kyrka Minnesgudstj. Kyrkokören medv.
11/11 Torsdag 13.00 EFS Strömsund Mitt på dagen-träff.
14/11 Sön f. domssönd. 11.00 Ströms kyrka Gudstjänst för små och stora.
21/11 Domssöndagen 17.00 EFS Strömsund Mässa.
Tåsjö församling
24/10 21:a sön e. trefald. 18.00 Hotings kyrka Församlingsafton med sång och musik av Gudrun och Stefan. Kyrkkaffe.
6/11 Alla helgons dag 18.00 Tåsjö kyrka Minnesgudstjänst. Körsång.
7/11 Sön e. alla helgons d. 11.00 Hotings kyrka Ljusgudstjänst.
21/11 Domssöndagen 11.00 Tåsjö kyrka Lekmannaledd gudstjänst.
Med reservation för ändringar.
Stora Kyrkans Solistensemble, Östersund
När jag sitter och försöker sätta några tankar på pränt är det redan sent på kvällen och mörkret är kompakt utanför mitt fönster. Några lampor från grannen kan skymtas och väglyset. Men annars mörker.
Jag väljer att tänka på ett välkänt ord från herdepsalmen (Psaltaren 23:4, översättning enligt 1917): ”Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont”. Ord som inte är förlegade. De kommer aldrig att bli det. Fastän jag tror mig leva i en tid som kan tyckas modern – vandrar jag min pilgrimsgång. Tiden är något som rymmer oss alla. Tiden som går så fort.
”Dödsskuggans dal” sammanfattar så väl allt som jag möter på livets skuggsida – när livet inte alls blir som jag tänkt mig, dagarna när livet håller på att rinna ut, när förlust och sorg drabbar mig.
”Du är med” (Psalt 23:4) är ett ljuvligt budskap. Det betyder att Gud är med mig, Gud flyr inte undan mörkret och skuggorna. Gud förblir ljuset även i mörkret.
I mörkret möter mig tanken på döden. Då kommer de som gått före till mig i tankar och minnen. I minnesgudstjänster i alla våra kyrkor tänder vi ljusen för dem. För dem som Gud tänt sitt eviga ljus.
Bliv kvar hos oss, Herre, ty dagen nalkas sitt slut. Bliv kvar hos oss och hela din kyrka. Bliv kvar hos oss vid dagens afton, vid livets afton, vid världens afton. Bliv kvar med ditt heliga ord och dina sakrament, med din tröst och välsignelse. Bliv kvar hos oss när vi drabbas av sorgens och ångestens natt, av tvivlets och anfäktelsens natt, av den bittra dödens natt. Bliv kvar hos oss och dina barn i tid och evighet genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Elisabeth Björklund, kyrkoherde
knn₇ffi₆₎₉ffltffi₇fflffl₃₆ ₃ffi₆ut₇ffikomm₃n₆₇₍uvu₆vffik m₃₉ont₇ll₇ffity₅k₇ffi₃ttl₎v₇tknnffltu₈₈t tffi₎fflt₇ll₇ffiut₃nm₇n₎n₉ Nufflt₃ffit₃ffiv₎un₎ll₃o₅₍ffi₎k₃₎kyffik₃n ₇n₉ffiuppjufflt₈ffim₇₆₎nffi₎ktn₎n₉p ffln₉₈₎k₃ffluffiffio₅₍₉₇m₇nfflk₃p. TORSNOffiR,STRÖSKYRK Ha)du)å)ee)udea,) tea)te)att)tata)ss; �ua)�������)��)��)ee)�a)�������)��)���
Alanäs kyrka Öppen 11.00–14.00 Brasa, kaffe och korv. Minnesgudstjänst 14.00. Sång. Ankarede kapell Minnesgudstjänst 14.00. Strandkapellet Öppen 10.00–15.00.
ANGELIKA KAFFRELL-LINDAHL, SOPRAN KRISTEN SNYDER, FLÖJT KATARINA BERGNER-ÅHLEN, CELLO MATTHIAS SCHALETZKY, PIANO/ORGEL
Hammerdals kyrka söndag 7 november kl. 18.00
Svenska kyrkan, Strömsunds pastorat | Prästgatan 2, Strömsund | Kyrkoherde: Elisabeth Björklund, 070-589 79 30 Tel 0670-101 18 | stromsunds.pastorat@svenskakyrkan.se | www.svenskakyrkan.se/stromsundwww.engcon.com
utvecklar utbildningar utifrån de krav som industrin ställer.
engcon och Mählers stöttar Teknikcollege, en certifiering som visar att skolan tillsammans med industrin (bl.a. engcon & Mählers) i regionen
entreprenörer.
Ett av de senaste projekten som engcon sponsrar är Teknikhuset – mötesplatsen för barn & ungdomar som kan bli framtida tekniker, ingenjörer, uppfinnare och
Sponsring
underleverantörer
Vill du veta mer om engcon och Mählers, kika gärna in på våra hemsidor och självklart hittar ni oss på Facebook, Instagram & Youtube.
ungdomar som i sin tur är otroligt viktiga för engcon & Mählers framtid. Bortsett från att dessa sponsringar skapar förutsättningar för oss som redan bor i kommunen, så är ett brett fritidsutbud också viktigt att kunna erbjuda de som flyttar in till kommunen.
Verksamheter som är otroligt viktiga för att skapa en meningsfull och hälsosam fritid för våra barn och
Förutom den direkta verksamheten tar både engcon & Mählers ett stort samhällsansvar genom att vara med och stötta ett stort antal verksamheter, skola, föreningar och projekt i kommunen.
som levererar material och tjänster.
Nordamerika. Dessutom sysselsätter engcon & Mählers ett antal lokala
trehundra anställda direkt i verksamheten på fler än 15 olika marknader samt Asien och
vår fina bygd. engcon & Mählers är två av dessa pusselbitar och de sysselsätter närmare
Kommunens företag är en av de viktigaste pusselbitarna för att vi ska kunna bo och leva i
grävande på www.engcon.se
på om engcons tiltrotatorer, redskap och lösningar för att effektivisera ditt
engcon är världsledande tillverkare av tiltrotatorer för grävmaskiner. Läs mer
i norden på utrustning för lastbil och väghyvel, för sommar- och vinterväglag. Läs mer på om Mählers och deras produkter på www.mahlers.se
marknadsledande
AB Mähler & söner är
till
heliga fundament;
runt tre
vår unicitet och
och
Vi
kundanpassade produkter med högsta kvalitet med hög e-Component Sweden AB | Godsgatan 2 Strömsund 0670-101 12 | info@ecomponent.se | www.ecomponent.se
stora utmaningar.
skärande arbeten och ytbehandling.
svetsning, maskinbearbetning, montering samt även
e-Component finns i Strömsund och verkar i ett kluster
Strömsund Näsvägen 24 Tel 0670-100 10, 070-663 85 23 Östersund Storlienvägen 40 Tel 063-51 90 10, 070-310 66 61 www.nystromplatslageri.se
alla på marknaden förekommande
Lack, blästring, svetsning, tillverkning, produktion, smide, reparationer, skärning och bearbetning av plåt och metall. Välkommen till oss!
INDUSTRIFÖRETAG Vi löser dina problem!
är nära till de som bestämmer, skrattar hon. Foto: Catarina Espmark
drivit eget i tolv år. – Det bästa är att det
som rådgivare för nyföretagare. I somras tackade hon ja till tjänsten som rådgivare hos NyföretagareCentrum Jämtland Härjedalen i Strömsund. Själv har hon
Catarina Espmark har länge velat jobba
Anna Westerberg
jobba med likasinnade människor är både givande och utvecklande.
retagare. Det är fantastiskt roligt. Att få
– Det roligaste är att jobba med andra -fö
– Det är som att ha en bebis, det är något man lever med. Jag är en del av mitt eget företag, mitt företag är ju jag. Man får -di rekt återkoppling på beslut vare sig de är rätt eller fel. Att ha eget företag är -spän nande och intressant. Man får själv ta -an svar för allt man gör, det tycker jag är roligt – och jobbigt, säger hon och skrattar igen. Hon tillägger:
– Det är väldigt nära till den som -bestäm mer, skrattar Catarina och fortsätter:
Det bästa med att ha eget företag är utan tvekan ansvaret.
– Som person har det gett mig en -medve tenhet och ansvarstagande för allt jag gör, för det får effekter. Det påverkar direkt, även när jag väljer att inte ta tillfällena när de kommer.
Att det är hårt arbete är inget hon sticker under stol med. Det är svårt att ta ledigt om man inte har flera anställda. Men belöningen är utveckling, även på ett personligt plan.
– Lägg din kraft, själ och energi på affärsplanen. Håll sedan den riktningen. Sedan ska man också vara öppen för möjligheter på vägen.
Hennes bästa råd till nya företagare är trefaldigt.
– Det är själva ledstången man kan falla tillbaka på.
Catarina kan inte nog understryka vikten av att ha en bra affärsplan.
perspektiv, och vilka styrkor, erfarenheter och plattformar de har sedan tidigare som de kan ta med sig in i det nya företaget. Min uppgift är att guida, inte bedöma, genom processen för att de ska komma fram till om affärsidén är tillräckligt stark för att driva företag på.
– Vi tittar på deras idéer utifrån olika
– Det är fantastiskt roligt att få träffa idérika människor som har tankar på att bli -fö retagare. Det är jättespännande, säger hon och fortsätter:
arbetar Catarina fram affärsplaner tillsammans med den eller dem som vill starta eget.
NyföretagareCentrum
Som rådgivare för
“Det här har jag aldrig gjort förut så det vill jag prova”, säger hon.
– Jag tänker lite som Pippi Långstrump:
De ben Catarina har stått på har funnits inom Försvarsmakten där hon jobbade med utvecklingsfrågor, hon har även varit konsult i ledarskapsutveckling i Europa och Sverige samt utveckling av kvinnors företagande och jämställd tillväxt. Att driva kafé och föda upp hästar finns också på sin cv. Hon är även vice ordförande för både Vuxenskolan -Jämt land och LRF region Jämtland.
prova på, sen är det såklart viktigt att ha kompetens i det man gör också.
Men som egen företagare på glesbygden menar Catarina att man får stå på flera ben. – Man måste vara nyfiken och villig att
I grunden ligger en examen som -civileko nom, och sedan tolv år tillbaka har Catarina ett eget företag inom ledarskapsutveckling.
och mer erfaren vill jag jobba som -rådgiva re, berättar Catarina.
Jag minns att jag tänkte att när jag blir äldre
rina knutit ihop en säck som har trådar två decennier tillbaka i Uppsala. – Då jobbade jag på arbetsförmedlingen och hanterade bland annat söka eget-bidrag.
pmark är ny rådgivare för NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen i Strömsund. I och med det har Cata -
STRÖMSUND (SGT) Catarina Es -
“som egen företagare på glesbygden måste man kunna stå på flera ben”
Till våren går 9 elever ut från -industripro grammet. Alla kommer att ha ett arbete som väntar.
tör, smed, svetsare eller verktygstekniker?
Här får man pröva att svetsa och meka, göra egna uppfinningar och skapa med 3D skrivare. Kanske läggs grunden där om någon vill bli egen företagare? Mekaniker, -NC-opera
pulärt både bland tjejer och killar från åk 1 till åk 9.
Teknikhuset bär syn för sägen och är -po
nikcollege, tillägger Mikael Persson.
– Det är tänkt som en plantskola för -Tek
tas ett Teknikhus och det är sedan 2014 ett projekt där kommunen och Engcon delar på finansieringen.
ett medborgarförslag om att det skulle -inrät
För några år sedan lade Mikael Persson
trum, och i praktiken är eleverna -garantera de jobb efter skolan. Vi erbjuder också spetsutbildningar som kan läggas till. Som exempel truckkort, tunga lyft och heta -arbe ten.
Sverige. Utbildningen har ett brett -spek
Krister Melander, lärare på industritekniska programmet. Bristen på intresse för -indu striteknisk utbildning ser likadan ut i hela
man inte aktivt till Teknikcollege, säger
till exempel genom föräldrarna, så söker
– Har man ingen koppling till industrin,
inte har vetskap om vad det innebär. Vi har samverkan med grundskolan, och vi -anord nar tjejkvällar.
lan. Det kan vara så att det är många som
TC-samordnare vid Hjalmar Strömer -sko
nikprogrammet, berättar Johanna Ottosson,
– För att öka intresset gör vi besök i åk 8 och 9 och berättar om möjligheterna i -tek
kunna välja bort! Vilken utbildning -genere rar jobb? Diskussionen förs på -regeringsni vå, säger Mikael Persson.
att välja till kurser så borde man i framtiden
jobbet är skitigt och bullrigt, men så är det inte längre. Jag tycker att man i stället för
– Det gäller att marknadsföra vad ett -in dustriarbete innebär och visa att företagen ligger långt framme, både tekniskt och med arbetsmiljön. Det finns en föreställning att
pel en kille som började som montör och som nu efter intern utbildning är säljchef i Australien. Han kunde produkterna inifrån.
Men, det går att göra karriär också efter Teknikcollege. På Engcon har vi till -exem
Många väljer utbildningar som är -studieför beredande till högskola och universitet.
tjejer och kvinnor, säger Mikael Persson.
– Utmaningen för industrin är att hitta fler
tanter från kommunen, skolan och -närings livet.
Han har funnits med ända sedan TC certifierades och leder styrgruppen med -represen
är kort efter att eleverna gjort sin praktik och skolan är avklarad säger Mikael -Pers son, ordförande för Teknikcollege (TC) i Strömsund och personalchef hos Engcon.
– Startsträckan att komma in i arbetslivet
tog studenten i våras hade alla redan fått arbete redan före examen i någon av Strömsunds alla industrier.
som tagit chansen att direkt efter skolan få ett jobb. När åtta elever
årskurs 1 i år är det bara en elev
STRÖMSUND (SGT) Teknikcollege vid Hjalmar Strömerskolan har problem. Det är för få sökande och unga kvinnor saknas. I gymnasiet
www.facebook.com/stromsundskommun
www.stromsund.se/jobb
Vi annonserar alla lediga jobb inom kommunen på vår webbplats och på kommunens Facebook-sida. På webbplatsen kan du också fylla i en intresseanmälan om du är intresserad av att arbeta som timvikarie.
Se våra lediga jobb just nu!
Anette Bergqvist, bemanningschef, 0670-167 80 • anette.bergqvist@stromsund.se
Vill du bli en av oss? Hör av dig och kolla vilka kompetenser vi har behov av framöver till
Att arbeta hos kommunen är meningsfullt, inspirerande och viktigt. Vi söker ständigt efter engagerade, duktiga och kompetenta medarbetare som vill vara med och ge en god service till invånare och besökare.
Vi erbjuder dig eller din förening att arrangera, medverka och/eller synas i en gemensam annons. Det kan vara musik, dans, teater, konst, mat, slöjd, litteratur, utställningar eller annat.
Under vecka sex samordnar kommunen en kulturvecka då vi vill lyfta fram bredden i vårt kulturliv!
Länk till våra e-tjänster etjanster.stromsund.se
Via våra e-tjänster kan du som medborgare eller företagare utföra dina ärenden på den tid som passar dig bäst!
Vi arbetar för att du ska kunna göra fler ärenden digitalt. Det är en del i vårt digitaliseringsarbete.
Undvik trängsel, håll avstånd och testa dig vid symtom!
Tips! Ladda ner appen Tieto Edu (Tieto Education).
Länk till e-tjänsten etjanster.stromsund.se/barnomsorg
Du kan utföra dina ärenden digitalt, dygnet runt. Obs! Du måste vara vårdnadshavare för barn i ålder för förskola eller fritids för att kunna använda e-tjänsten.
• säga upp plats för ditt barn.
• lämna inkomstuppgift
• ansöka om förskola och fritidshem
Här kan du som vårdnadshavare bland annat ändra kontaktuppgifter, lämna schema och skriva meddelanden till förskolan. Om
Vi vill att det ska vara enkelt och smidigt att utföra sina ärenden hos oss. Genom att använda vår e-tjänst ”Förskola och fritidshem på webben” kan du
Ansök om förskola och fritids via vår e-tjänst
OBS! Dessa råd gäller inte personer som är under 18 år eller de som av medicinska skäl rekommenderats att inte vaccinera sig mot covid-19.
• Vid symtom rekommenderas du precis som tidigare att testa dig och stanna hemma i väntan på svar.
• Undvika nära kontakter med personer i riskgrupp och personer som är 70 år och äldre.
• Hålla avstånd till andra människor.
behöver du om möjligt:
Du som inte är fullvaccinerad har ett särskilt ansvar. För att minska risken för smittspridning
Regeringen meddelar att en hög vaccinationstäckning i befolkningen är den enskilt viktigaste förutsättningen för att kunna ta bort samtliga restriktioner.
På sajten finns bland annat information om vad soc gör, tips inför möten med soc och hjälp för dig som vill ta kontakt med dem. Till sajten hör också en Youtube-kanal med filmer om soc.
• vill veta mer om soc.
• har funderat på att kontakta soc för att du mår dåligt, eller vet någon annan som mår dåligt
• redan är i kontakt med soc
Sajten är ett stöd för dig som:
KOLL PÅ SOC är en sajt om socialtjänsten för dig som är under 21 år. Soc och socialtjänsten är samma sak.
För dig som har ett trygghetslarm blir det ingen skillnad i funktionen. Vi planerar för att byta ut nuvarande trygghetslarm till den nya leverantörens produkter innan årsskiftet och mer information kommer till dig i god tid innan bytet. För aktuell information, se kommunens hemsida www.stromsund.se
Mer information: upphandlingwww.stromsund.se/
Bygghandelsvaror, länsgemensam upphandling, sista anbudsdag 2 november.
av avfallsfraktioner, sista anbudsdag 1 november.
Aktuella upphandlingar
autogirowww.stromsund.se/
internetbank, men behöver inte godkänna den manuellt för betalning.
Du kan även kombinera din e-faktura med autogiro så att den betalas automatiskt. Du kan fortfarande titta på fakturan i din
Tävlingen pågår till och med sista oktober och vi utser sex vinnare.
Lämna motivering till varför du har valt att betala med e-faktura på www.stromsund. se/vevradio
Vaccinera dig!
Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla som kan att vaccinera sig mot covid-19. Boka tid på 1177.se.
Vaccinera
Stanna hemma och testa dig när du har symtom!
STANNA HEMMA
Från 1 november: Du som är fullvaccinerad, har haft covid-19 det senaste halvåret eller är under 6 år kan, utan att testa dig, återgå till arbete, skola eller förskola när du känner sig frisk.
Alla som har symtom på luftvägsinfektion bör stanna hemma. Vuxna och barn från 6 år rekommenderas även att testa sig. Provtagning är gratis, boka på 1177.se
Stanna hemma
Vevradion, som går att veva manuellt, har också solcells- och batteridrift, ficklampa samt nödladdare för mobiler.
Välj e-faktura och vinn en vevradio!
Information om betalda e-fakturor ligger kvar i 18 månader. e-fakturawww.stromsund.se/
• När du gått igenom och godkänt en e-faktura gör du betalningen som vanligt i internetbanken. Alla fakturauppgifter som belopp, förfallodatum och OCR-nummer är ifyllda.
• Anmäl dig till e-faktura via din internetbank, klicka på länken till Strömsunds kommuns anmälningssida.
En e-faktura skickas till dig via din internetbank och inte via vanlig postgång. Du kan titta på den direkt i internetbanken och den ser ut som en vanlig faktura.
viktig insats för miljön. Det är enkelt och smidigt och du slipper hantera lösa pappersfakturor. Du kan få alla fakturor från Strömsunds kommun som e-fakturor.
Genom att bli mer digital och välja e-faktura gör du en
Foto: Nic72/ Mostphotos Tävling!
Anmäl dig redan idag!
Text och foto: Inger Kraft Etzler
derna Lejonhjärta dök upp: ” … Tengil, vår befriare”. Många frågar hur länge jag tänker hålla på. Det får framtiden utvisa, säger Kerstin Wikner.
Och tänk att ”Tegnell redan har fått en egen mugg” som en kund glatt utropade när -mug gen med Astrid Lindgren-citatet från -Brö
Ockelbo-skoter som populärt motiv på disktrasa och vykort.
finnas något för alla och för allas plånbok.
med på en bild. Tillsammans med Kerstin ger hon tips om presenter som handlas årets alla dagar. Dop, bröllop, födelsedagar. -Kva litetsmärkta presenter går alltid åt, det kan vara svårt att välja i det stora utbudet. – Min tanke har alltid varit att det ska
Storgatan från tidigt 1900-tal kan berätta att det redan 1911 fanns en -”Väfnadshan del” i Ö-Buas nuvarande lokaler.
är ingen riktig döperiod i Ö-Bua. Öppet alla dagar utom söndagar, ingen -lunchstäng
Flest besökare är det på sommaren med turister och nu väntar snart julhandeln. Det
jag har också kört ut varor, säger Kerstin.
Vi använder Facebook och Instagram och
ning. Kerstins höga hand i butiken är Nina, som trots övertalningsförsök inte går att få
olika Muminmuggar finns i affären. Nu när den nya kollektionen kommit så är det många beställningar. Det är nästan konstigt, men försäljningen har trots pandemin ökat.
min-sortiment och jag tror att nästan alla
– Jag är också glad för att jag tog in -Mu
tog att det var disktrasan de vill ha, skrattar Kerstin.
vit bild på en disktrasa. Då kom det in många karlar som såg vilsna ut, och vi -an
också handduk, vykort och godisaskar med bilden. En gammal Ockelboskoter har -bli
ligen uppskattats av alla turister. Det finns
stånd att använda bilden. Brickan har -verk
letade efter fotografen i ett halvår innan jag lyckades hitta Michael Eldborn och fick till-
– Jag fick syn på bilden på Facebook och
sameslöjd, silverarbeten och jag har några trolltrummor. Jag tar också fram egna -pro dukter, säger Kerstin Wikner och visar en bricka med ett fotografi av plogningen av vägen över Stekenjokk mellan stora -snöval lar.
kala och jämtländska varor. Här har vi lite
Brunkullas teer förstås. Jag försöker ha -lo
– Vi har mer än 130 sorters teer, rött, vitt, svart och grönt. Och så vår egna Ö-Buas blandningar med både svart och rött te, och
av Kerstin. En annan vill köpa te.
lastbil av trä får ett namn och datum inbränt
hämta en doppresent – en välgjord liten
Det plingar i dörrklockan. Någon ska
växte upp i Kyrktåsjö, alla konst- och -hant verksintresserade, säger Kerstin.
ett galleri på Frösön. Vi var åtta syskon som
– Det måste sitta i generna. En bror hade
i Persåsen, en känd hantverkare med -kvali tetsstämpel.
Kerstin. Ja, jo, hon är syster till Leif Wikner
nätet upphörde Ö-Bua med det. Sortimentet har breddats och väljs ut med säkra ögon av
kunderna började skicka efter sina garner på
var det mycket garner och vävtillbehör, men när
Att det blev hantverksprodukter var givet för en konstintresserad person. Från starten
att jag blev ensam ägare, berättar Kerstin.
sedan gjorde omständigheterna sorgligt nog
olika delägare tillsammans med mig, men
fick vara kvar. Under åren har det varit två
affären och vävde där. När vi kom till Storgatan där vi är nu, tänkte vi byta namn, men vi var redan kända under Ö-Bua så namnet
Det var jättestort och vi hade en vävstol i
när vi stängde efter öppningsdagen var det nästan tomt i butiken. Hur vågade vi -egent ligen? På hösten samma år fick vi en lokal i gamla posthusets källare inne i Strömsund.
– Vi reglade, isolerade, tapetserade, och
Kerstin Wikner och Birgitta Lööw som startade Ö-Bua för mer än fyrtio år sedan.
de på Mors dag 1978 på Öhn i en gammal handelsbod, därav kommer namnet. Det fanns inte någon butik som kunde tillhandahålla vävattiraljer så det blev i stället en egen butik för vävkunniga. Det var
STRÖMSUND (SGT) Ö-Bua starta -
möjligheter att växa med oss.
som kan bidra till vår ambition – från ritbordet till produktion och leverans på plats. Kontakta oss för att ta reda på dina
Vi fortsätter växa och söker hela tiden medarbetare
av de största och mest spännande byggprojekten i landet som Norra Tornen eller Kista Tower i Stockholmsregionen.
gjort att vi fått leverera stommar och byggelement till några
Hammerdal och Fågelfors. Vårt unika erbjudandehelhets har
stommar från våra anläggningarproduktions i Strömsund,
Attacus Stomsystem producerar betong-, trä och -kombinations
sakförsäkringar för små och medelstora företag.
Vi tillhandahåller både egna och upphandlade försäkringslösningar. Både inom liv och
han lever och verkar i.
inklusive restaurangen. Det visar på -fram tidstro för sin verksamhet och den region
och genomför en renovering av hela hotellet
gästantal då drar Mattias Liljefjäll igång
mi när restriktionerna gick ner till minimala
Motivering: Att mitt under rådande -pande
Hotel Nordica, Mattias Liljefjäll
En given kandidat i mina ögon!
fären att paret och personalen funkar och jobbar bra ihop. Alltid glada, hejar och ser mig som kund! Inget är omöjligt känns det som. Tycker också att de har bra öppettider.
Känns i atmosfären när man besöker -af
Motivering: Ungt företagarpar med -bak grund från Gotland som tagit över Ica affären i byn. Driftiga, trevliga och som satsar stort.
Carlsson och Jennifer Gottberg
Ica Nära Hoting, drivs av paret Einar
Årets butik 2021
priset av Anneli Svensson Kommundirektör och Morgan Olsson (s) kommunalråd.
Årets butik 2021: Ica Nära Hoting. Einar Carlsson och Jennifer Gottberg fick ta emot
att hända. Oavsett om det gäller arbete med lederna, samla in pengar till klubben eller en skotertur med olika mål och korvgrillning.
Christer är navet i klubben som får saker
Han inspirerar och hittar alltid på saker som kan förbättras för alla som gillar att röra sig på lederna under vintern. Oavsett om du åker skoter, skidor eller med ett hundspann är lederna otroliga.
Motivering: I alla väder och årstider driver Christer arbetet med Lövbergas skoterleds system med bravur.
Christer Norlén
Årets eldsjäl 2021
Och alltid med ett glatt humör.
Motivering: Har helt klart tagit allvar av pandemin. De har sett till att spritat vagnar, uppmanat folk att hålla avstånd med mera.
Coop Strömsund
Övriga pristagare i Strömsunds kommun:
på, fördubbla sin omsättning.
ökar så lyckas Johan och Erika ändå, -nära
det. I en tid då internet-handeln ökar och
de har en otrolig förmåga att se kundens behov och komma med lösningar utifrån
tik. Ingenting är omöjligt i deras sinne och
till att kunder gärna söker sig till deras -bu
fantastiskt engagerat sätt som bidrar mycket
per, förutom deras stora kunnighet, på ett
lägger till sina personliga -service-egenska
dagar. Dessa egenskaper besitter dessa två företagare med råge. Ingenting gör sig själv i denna bransch idag men Johan och Erika
innovationskraft, särskilt i dessa -pandemi
ett mycket stort mod och en mycket stor
ning, kök m.m långt utanför en stad kräver
ning på hemelektronik, vitvaror, -heminred
Motivering: Att driva en butik med -inrikt
Erika och Johan Ågevall, Elbutiken Strömsund AB, ELON
Årets Företagare
Årets serviceföretag och Årets butik!
butik fått pris, tidigare har man blivit både
Det är inte första gången paret och deras
Priset firades med lite bubbel på kvällen.
– Det känns jätteroligt och nu laddar vi för länsfinalen, fast där vet väl ingen vilka vi är, skrattade Johan Angevall.
Olsson (s) kommunalråd överräckte priset.
Svensson Kommundirektör och Morgan
rande för Företagarna Strömsund, Anneli
En delegation med Niclas Liljefjäll, -ordfö
avbrott i det vanliga butiksarbetet när beskedet kom att Erika och Johan Ågevall på ELON-butiken i Strömsund blivit Årets Företagare i kommunen.
överraskning och ett moln av gyllene konfetti. Det blev ett oväntat
STRÖMSUND (SGT) En fullständig
Det var en delegation med Niclas Liljefjäll, ordförande för Företagarna Strömsund, Anneli Svensson Kommundirektör och Morgan Olsson (s) kommunalråd som överräckte priset.
kommuner, samt Ramsele, Junsele, Edsele och Resele i Sollefteå kommun och Föllinge i Krokoms kommun.
du cirka 11 200 hushåll i Strömsunds och
Med marknadsföring i Strömsunds Gratistidning
Dags att önska dina kunder, -affärs
Boka din julhälsning i We make visible.it www.stromsundsoptik.se
llensäArefj SOPfiK TIKPO
www.zeiss.se/vision Storgatan 14, Strömsund • 0670-131 00 Mån-fre 9-17 • www.stromsundsoptik.se Strandvägen 1, Järpen • 0647-66 53 33 Mån-fre 9-17, lunch 13-14 • www.arefjallensoptik.se
och
• Minskad bländning på natten från mötande bilar eller gatubelysning.
• Bättre seende vid dåliga ljusförhållanden tack vare den nya teknologin i ZEISS DriveSafe Lenses.
dator/läsplatta/läsning inklusive båge.
ZEISS DriveSafe Lenses för säker och pålitlig bilkörning. Ett allroundglas optimerat för vardagsbruk och för säkrare bilkörning.
man säga. Våra kunder kommer med -rit ningar och önskemål, så det krävs att vi kan lösa problem, säger Peter och tillägger: – Det är vår styrka. Text och foto: Anna Westerberg
– Varje projekt är unikt. Vi levererar, -un gefär som Ikea, byggklossar eller lego kan
På golvet bakom Peter jobbar ett gäng blockspikare, som yrkesbenämningen är,
Peter som varit vd i elva år och delägare sedan några år tillbaka.
en lång tradition inom träindustrin, menar
jag fått jobben vi sökte. Sedan var valet självklart. Hammerdal är en bra ort och har
med ytterväggar. De är fullt fokuserade på uppgiften och diskuterar ivrigt.
går inte att säga något annat, säger Peter.
Peter Rhensbo, vd för Norrlands Trähus, bredvid väggar till en villa som ska levereras till Norrtälje. Han är stolt över satsningen på hållbara höghus helt i trä. – Det är skitkul, det
platsen hade både min dåvarande fru och
Olov Nässén och Eva Nässén, bolagsägare, red. anm.) och innan vi hade hunnit till flyg-
– Jag klickade med Janne och Eva (Jan
Norrlands Trähus annonserade en tjänst som projektledare.
fick barn och ville flytta hem, berättar han.
Sen fick jag jobb i Stockholm. Åren gick, vi
Jag pluggade byggingenjör i Umeå, -civilin genjör i väg- och vattenbyggnad i Luleå.
– Så byggbranschen har alltid funnits där.
på cv:t. Peter, som är uppvuxen i Dvärsätt, kommer från en entreprenörfamilj inom -el branschen.
Han tror att han plockade med sig -kon ceptet från JM AB i Stockholm som han har
väldigt o-instagram-vänligt, skrattar Peter som själv vilar genom jakten och fisket.
gon och jobba lite smartare än andra. Det är
– Vi är ett mindre företag som har en -ni våprocess som ett stort företag. -Framgångs faktorn är att ha en bra plan. Gå upp på morgonen, jobba, vila. Gå upp nästa -mor
två villor om dagen, tiden från beställning till leverans är 16 veckor. En annan viktig del i Peters framgångskoncept är att ha en tydlig strategi och att vara strukturerad.
Norrlands Trähus levererar i dagsläget
volymer lokalt och har inga privatkunder.
Norrlands Trähus levererar endast små
– Vi har patenterade lösningar där -ljud värdena är väldigt fina.
utmaningen i att kunna hantera ljud på ett bra sätt mellan lägenheterna.
Eftersom trä är en lätt konstruktion ligger
då stora projekt kräver högt leveranstempo.
kom vi fram till att vi behövde -specialan passa tillverkningen, samt utöka kapaciteten
– Svenska Miljöinstitutet sa att det är det bästa systemet de hittills sett. Utifrån det
– Det fina i kråksången med det här systemet är att vi binder mer koldioxid än vi förbrukar när vi bygger och det är -revolu tionerande för vår bransch. Miljömässigt är det fantastiskt, det finns även ekonomiska fördelar, men framför allt är efterfrågan stor. Hållbarhet är viktigt för kunderna, -sä ger Peter och tillägger:
jön. Både inre och yttre. Byggbranschens höga utsläppsnivåer har ingen framtid.
Men den kanske viktigaste delen är -mil
problem, menar Peter.
sigt. Vi har gjort fristående tester genom en oberoende tredje part, branddelen är inte ett
har man försökt jobba i kapp -kunskapsmäs
trä. Det är hundra år sen och de sista 20 åren
styrka, menar vd Peter Rhensbo.
krävs det ofta problemlösning för att leverera efter kundens önskemål. – Det är vår
Tomas Viberg jobbar på en yttervägg. Eftersom varje projekt är lika unikt som kunderna
Från vänster: Blockspikarna Jan Persson, Mikael Eriksson, Nathalie Valmbäck och
– Vi har världens bästa personal. Utan dem hade vi inte kunnat växa så mycket som vi har gjort, säger han.
totalt 65 anställda sågar, mäter, beräknar, löser problem.
Där är det full aktivitet där ungefär 50 av
skor och brevbärare, vi utbildar på plats, säger Peter och blickar ut över golvet.
ha rätt attityd. Vi har anställt -undersköter
helst kan lära sig hos oss, man behöver bara
redd? “Hire attitude, train for skill”, anställ för attityd, träna för kunskap. Vem som
– Nu kommer det en floskel, är du be-
sonalen långa pendlingsavstånd. Han menar att arbetsmarknaden i kommunen är bra.
kommun med omnejd, på så sätt slipper -per
Peter vill rekrytera lokalt från Strömsunds
hösten, men tre nyanställda har redan börjat.
Rekryteringsarbetet kommer att pågå hela
byggs mest, och lite i fjällvärlden.
– Nittio procent av våra kunder finns i Stockholm och Mälardalen, det är där det
Framgångsreceptet är att planera, strukturera och planera lite till.
Grundplattan till den nya byggnadsdelen håller just nu på att gjutas. Fabriken byggs ut med 2300 kvadratmeter och 15 nya lda.anstäl
sattes krav att inte bygga höga byggnader i
och Umeå brann ner nästan samma dag. Då
– Historiskt kan man säga att Sundsvall
börja måla invändigt direkt. Sen handlar det även om säkerhet.
– En del i den här utvecklingen handlar om att pressa ner byggkostnader och ha prisvärda boenden, vilket den här färdiga produkten uppfyller, där man i princip kan
hållbart byggande, säger Peter och tillägger:
produkt på den marknaden med fokus på
tryggt segment att vara i och vi vill ha en
byggsystem där vi kan bygga höga hus helt i trä. Den stora volymen, säg 80 procent, av husbyggandet ligger i lägenheter. Det är ett
under flera års tid har försökt landa i ett
– Bakgrunden till vår satsning är att vi
Dessutom ska man gå från att ha bara ha -le vererat väggar till att hela byggnaden från golv till tak görs i trä med isolering i träfiber.
våningshus till paketlösningar med hus som kan byggas upp till åtta våningar höga.
Norrlands Trähus stomsystem går från -tre
– Det har pratats länge i träbranschen om att kunna leverera så här hållbara produkter, men det är först på senare år som det börjat bli allvar och man kan erbjuda en produkt som är bra på riktigt.
annat, säger Peter om de nya sjösatta -pla nerna och tillägger:
– Det är skitkul, det går inte att säga något
lands Trähus 2006 har företaget gjort en spännande resa, då låg omsättningen på 30 miljoner. Idag har man utökat till 100 -miljo ner och i och med utbyggnationen ska man öka omsättningen med ytterligare 30 -pro cent. Femton nya anställda ska arbeta i de utökade 2300 kvadratmetrarna.
Sedan Peter Rhensbo anställdes på -Norr
cessen och utbyggnationen för den nya tillverkningen startat. Något som enligt bolagets vd aldrig hade -kun nat ske utan personalens insatser.
helt i trä. Planeringen har pågått i flera år, och nu har -rekryteringspro
Trähus i Hammerdal har man i fyra år planerat för en ny produkt: höghus
HAMMERDAL (SGT) På Norrlands
“Revolutionerande för träbranschen”
Björn Amcoff, näringslivschef
Cathrine Sjögren, näringslivsutvecklare 0670-169 72 cathrine.sjogren@stromsund.se
Vi passar på att hälsa Catarina Espmark välkommen som ny rådgivare för Nyföretagarcentrum i Strömsund.
dig om du planerar att starta eget företag eller -nyli gen har gjort det.
med Nyföretagarcentrum Jämtland. Dit kan du vända
Vi på Näringsliv och utveckling har ett samarbete
8.00-12.00 och 13.00-16.00. Välkommen in!
Efter ett lång uppehåll finns vi nu åter på plats på vårt kontor på Storgatan 20 i Strömsund. Öppet vardagar
• Byta verksamhetslokal
• Göra en investering i företaget
• Flytta ett företag till Strömsunds kommun
• Ta över ett befintligt företag
• Starta företag
Vi erbjuder dig som företagare hjälp när du funderar på att:
är att ge kommunens företag de bästa -förut sättningar för att driva sina verksamheter.
Att driva eget företag kan vara både ensamt och utmanande. Det är där vi på Näringsliv och Utveckling kommer in i bilden. Vår vision
070-604 75 84 • www.tandsbynsbygg.se Kontakta oss! Vi verkar i Hammerdal, Strömsund och Östersund med omnejd. • Nybyggnationer • Fönsterbyten • Om- och tillbyggnader • Tak– och fasadrenoveringar Lösullsisolering Kampanj!
Vi har lastbil och spruta med hög kapacitet
Ottossons Öhnvägen 220 Strömsund www.ottossonsakeri.com Janne 070-333 05 45 Lasse 070-333 04 39 Ekonomitjänster Rådgivning/coachning Föreläsningar/kurser 070-698 70 64 niclas.liljefjall@gmail.com Niclas Liljefjäll
sedan 1963! Bredgårdsgatan 4 Strömsund info@nleconsulting.se • www.nleconsulting.se • Bokföring • Löner • Bokslut Vi hjälper dig med ekonomitjänster! • Årsredovisningar • Deklarationer
Text och foto: Inger Kraft Etzler
Värderingen av ett fordon kan handla om några tusenlappar till uppemot en miljon, som t ex en uppbränd Porsche.
ett specialbyggt flak, men vi lyckades komma överens. Och hör: just nu fick jag besked om en stulen bil som hittats i Serbien, säger Nils Bengt Nilsson.
Välkommen till oss!
udda objekt, som inte kan jämföras med -nå got annat. T ex hade jag en specialutrustad traktor med planskopa och sandspridare och
bad måste få reda på vad som händer, men regelverket säger att kanske inte allt kan -er sättas. Det är ett intressant arbete, ärendena är olika varje dag. Det är svårt när det är ett
värde för en gammal bil är inte detsamma som ett marknadsvärde. Den som är -drab
bade människor, och det är inte alltid att vi har samma uppfattning, men det brukar gå att bli överens. Fordonsägaren vill så klart ha ut så mycket som möjligt, men ett -bruks
att lösa problemet. Jag vill hjälpa -skadedrab
de fordonen. Varje ärende är en utmaning för
demonteringarna för hantering av de -skada
skickas till demontering. Det finns avtal med
något fordon ska tas om hand och sedan prissätter jag resterna. De skadade fordonen
– Jag skickar en hämtningsbeställning när
heten av brandplatsen.
brunna bilvraket till en demontering i -när
bilen” är frågan. Nils-Bengt dirigerar det
från en bärgare i Märsta. ”Vart ska jag ta
Så kommer det precis ett telefonsamtal
upp i Märsta. Det var bara skelett kvar, -sä ger han.
exempel var det upp till 200 bilar som brann
anlagda bränder i samhället har ökat. Till
mest frekvent. Samtidigt konstaterar jag att
från en firma, men annars är kollisioner
– Just nu är det sju elmopeder som stulits
enskommelse om ersättning. Sedan är det försäkringsbolaget som betalar till ägaren, berättar Nils-Bengt. Det är alltifrån elmopeder till tunga -for don som hanteras från hemmakontoret.
donet, kontaktar kunden och vi gör en -över
– Mitt arbete som konsult är att göra -ska debedömningar. I huvudsak handlar det om totalskador på fordonssidan. Det kan vara en kraschad bil, en stulen bil som inte -kom mit tillrätta. Jag tar fram kalkyler från en verkstad, gör en marknadsvärdering av -for
andra, säger Nils-Bengt, som i över 30 år arbetat på distans i försäkringsbranschen.
– Det kräver disciplin och en ordnad -ar betsplats. Telefon har alltid funnits, och då ifrågasattes det aldrig att man inte ser -var
tillfällen för landsbygden bara det finns en stabil uppkoppling.
Nilsson och visar på möjligheten till -arbets
ning genom pandemin, säger Nils-Bengt
– Jag har jobbat länge så här inom -försäk ringsbranschen och jag ser att det här ger en enorm möjlighet för företag där -distansar bete är möjligt. Det har blivit en -förstärk
varm och arbete sker på distans.
Oavsett pandemin går datorn
hela tiden hemma hos skadeinspektören Nils-Bengt Nilsson.
BACKE (SGT) Telefonen ringer
– Vårt mål är att hela hotellet ska vara
ytterligare fem rum ska det bli.
byggt: fem rum är klara för besökande och
Stora Blåsjön. Men innan det är dags för skidsäsongen planeras det en del -temahel ger. Än så länge är inte hela hotellet -färdig
Endast 20 meter från skidbacken ser den kommande vintern lovande ut för Hotell
vi knappt kommit i gång, säger Lotta Falk.
– Hittills har vi haft många gäster och vi har fått väldigt bra respons, vilket är kul. Det har varit mycket intensivt men så klart jätteroligt att så många har hittat till oss, fast
som vi inte hade räknat med, berättar Lotta.
tag på har bidragit till en del fördröjningar
leveranstider och att saker inte har gått att få
egen hemsida är två exempel på nya saker vi
– Att hantera bokningssystemet och bygga
del nya utmaningar. Lotta berättar vidare:
manlagt sex delägarna, vilket inneburit en
Att driva ett hotell är nytt för alla de -sam
hotellet har nog också sett lite olika ut, men vi lyckades få ihop våra idéer. Nu i -efter hand så tycker jag faktiskt att det känns bättre än vad jag tidigare hade vågat -dröm ma om, säger Lotta Falk.
– Drömbilden om hur vi ville att vårt -ho tell skulle vara har ändrats genom åren, av den anledningen att vi haft den under så pass lång tid. Tankarna och planerna om
set skulle säljas, var det bara att köra helt enkelt. Det var en dröm som gick i -uppfyl lelse, berättar Lotta Falk.
inte hade gjort tidigare men nu lärt oss. Det som hittills varit mest utmanande är hur den pågående pandemin påverkat oss. Förlängda
om huset blev till salu. Hösten 2019, då -hu
– Ett hotell har varit något som saknats av hela bygden väldigt länge, och dessutom en dröm som främst jag och Helena haft. Vi spanade länge på ett speciellt hus som vi fattat tycke för och såg potential i. Vi -be stämde oss för att satsa på att starta ett hotell
brann det ner. Nu finns åter ett hotell i byn.
sjön var för 29 år sedan, men olyckligtvis
Senaste gången det fanns hotell i Stora -Blå
Lotta Falk, en av de sex delägarna, berättar hur de senaste veckorna varit, hur framtiden ser ut och hur det är att förverkliga sin dröm.
BLÅSJÖN (SGT) Efter ett förskjutet öppningsdatum av det nya hotellet i Stora Blåsjön har de i omkring en månad välkomnat gäster.
072-211 15 13
Ring Hans Fresk
bästa förutsättningar för din skog att växa och utvecklas som du vill.
Genom att planera rätt åtgärder i rätt tid, skapar Hans
Text och foto: Inger Kraft Etzler
der, konstaterar Kent Nordqvist.
– Vi gör investeringar varje år, det är -ut bildningar, förhandlingar med -försäkrings bolagen. Jag kan branschen, och är mån om kvalitén i jobbet. Min garanti är nöjda -kun
höv jaga jobb, det har alltid varit fullt upp.
jag på mig plåtjobb också. Jag har aldrig -be
det är min skyldighet, men det är ingen bransch man kan gå en snabbkurs i. Nu tar
– Vi tar emot praktikanter, jag känner att
bilar har tre skikts lackering.
är minst två skikt vi lackerar och många nya
det är alltid minst två skikt vi lackerar och
och är täta och bra. Tidigare innehöll -metal liclackerna mycket lösningsmedel, nu är det vattenburet. Klarlack läggs på alla färger,
UV-grunder verkar komma mer och mer
– Det kommer hela tiden nya produkter.
Kent Nordqvist, billackerare.
Medvetenheten om miljö och skydd i -arbe tet är a och o.
Det har blivit resor till USA, men också till Dubai där tyska firmor testar produkter.
Jag antar att det är storstäderna som lockar, säger Kent. Utbildning och kurser pågår hela tiden.
verkare här i inlandet i den här branschen.
– Det är problem idag att få tag på -hant
varandra. Höjde man bara temperaturen två till tre grader i lokalen så fixade det sig. Här var det aldrig några problem för luften är torr.
– Där fick de blåsor i lacken, men vi hade inga problem. Vi utbytte erfarenheter med
terar att det vid något tillfälle visade sig vara en skillnad i lackjobben på en verkstad vid kusten och här i inlandet.
Billackeringsverkstaden är välstädad, var sak på sin plats. Inga dammkorn ska finnas i luften. Det märks att det är en garvad -hant verkare som driver företaget. Kent -konsta
papper på allting. Vi är certifierade, kraven på reparationer är högre. Det är jag och -Jes per Johansson som jobbar med bilarna, mest krockskador. Jesper är specialiserad som plastreparatör. Vi gör en miljöinsats för varenda grej vi kan laga! Det bär sig oftast att reparera jämfört med att köpa en ny bil, säger Kent.
– Branschen förnyas miljömässigt. Det är utbildningar hela tiden och det ska vara
Det är ett hantverk, man skapar hela tiden.
– Vi har varit duktiga på att följa med i -ma terialutvecklingen. Det går upp och ner med hur det ska vara. Från början var det -vatten slipning som gällde och så blev det -torrslip ning och sen tillbaka igen till våtslipning.
set efter att ha hyrt och därefter köpt mark och lokaler av kommunen.
ben som byggde upp verksamheten på -Nä
honom direkt efter skolan. Vi är åtta syskon och jag var väl den som hade mest tålamod, säger Kent. Det var han och hans pappa -Ru
– Farsan startade 1958 och jag började hos
Billackering sedan Kent Nordqvist tog över firman efter sin pappa.
stora förändringar hos Nordqvists
STRÖMSUND (SGT) Det har skett
nade ett i Korea 2020, berättar Sten och -ltil lägger: – Det är ett självklart mål att växa i -värl den.
har ännu inget kontor i Japan, men vi -öpp
medvetande och visa att vi finns genom att öppna lokalkontor. Vi
bar vi med att skapa
– Där är vi i stort sett okända och där -job
Den omogna marknaden sträcker sig från USA till Australien, Japan och Korea.
det är på väg i Frankrike, Nederländerna och England. Sen tar det ju fart ännu mer, säger Sten.
grävmaskinsarmen. Men
fastsatt direkt på
Europa, på den semimogna marknaden, börjar man också vakna och se fördelarna med tiltrotatorerna. – Där kör man fortfarande med skopan
tio ton. Den säljer sig själv i princip. Ute i
grävmaskiner som väger mellan tre och -tret
vända tiltrotatorer på 99 procent av alla
växa internationellt och indirekt expandera i Jämtland och i Strömsund. Sten pratar om tre marknader. Den mogna marknaden finns i Norden, där är det en självklarhet att -an
Det långsiktiga målet för Engcon är att
lokalt. Vi ser ingen ände på det hela, vi har bara skrapat på ytan marknadsmässigt, -be rättar Sten.
– De vinster vi gör investerar vi klokt och
pan ett obegränsat antal varv. Precisionen och effektiviteten ökar.
och ger skopan möjligheten att rotera -sko
mellan skopan och armen på grävmaskinen,
maskiner. Det är en produkt som placeras
Engcon tillverkar tiltrotatorer för -gräv
fortsätta expandera och skapa fler arbetstillfällen lokalt. Utmärkelsen är ytterligare ett kvitto på det.
– För Strömsund, där -huvudtillverkning en finns, och för länet betyder det att vi kan
början, säger Sten Strömgren och fortsätter:
ster. Vi bygger på något som vi har gjort sen
– Vi är seriösa och planerar för långsiktigt företagande. Vi återinvesterar vinsterna i företaget, i stället för att ro hem snabba -vin
företaget gör rätt.
menar att utmärkelsen är ett kvitto på att
2018, redan då var Engcon en av -pristagar na. Sten Strömgren, -kommunikationsansva rig på Engcons huvudkontor i Strömsund,
Sweden’s best managed companies. För tredje året i rad finns koncernen Engcon, vars huvudsäte ligger i Strömsund, med bland pristagarna. Utmärkelsen delades ut för första gången
Nasdaq delar varje år ut priset
Deloitte och
STRÖMSUND (SGT)
Stig Engström
veta att det fungerar, även i Strömsund, över tid!
Har jag byggt upp Engcon så jag tror mig
inte bredd. Kraftsamling är vad som krävs.
konkurrensen måste vi erbjuda spets och
gan som ”Gott om det mesta...” eller ”Fem årstider”. Ska lilla Strömsund hävda sig i
som törs driva linjen även när det blir -hög ljudda protester. Det duger inte med en -slo
Entreprenören Stig Engströms företag, Engcon prisades igen. Foto: Susanne Kvarnlöf
flera andra saker. Vi behöver beslutsfattare
som samtidigt innebär att vi säger nej till
resurser måste vi tordas säga ja till något
måga och sen måste vi tordas. För att skapa
som verkligen vill hjälpa till efter sin -för
ver ett mål att tro på, vi behöver människor
tror, vill och törs göra något eget. Vi -behö
ten? Vi måste profilera oss. Det gäller i det offentliga likväl som hos företagare, att man
Strömsund positionera sig i den -verklighe
landet men också mot omvärlden. Hur ska
hård konkurrens med andra kommuner i
Mer än någonsin lever vi alla i en -sten
vara företagare i Strömsund.
kan jag ändå säga att det inte är svårt att
ter att ha startat bolag i mer än tio länder
ökar eller minskar i år eller ens nästa år. -Ef
men det gör inte att Engcons försäljning
en politiker senast?” är intressanta frågor
bandet, vägstandarden eller ”när träffade du
terar mig på varje dag. Hastighet på -bred
på företaget och det är inte det som jag -irri
detaljfrågor har knappt märkbar påverkan
gande och kommunen. Var och en av dessa
man ställer en massa detaljfrågor om -företa
riket. Mätningen görs varje år genom att
ringsliv om företagsklimatet i Strömsunds kommun har vi sjunkit till en bottenplats i
Efter senaste mätningen av Svenskt -Nä
aldrig ersätta vårt eget engagemang.
ring från annan ort är det en vinstlott och får
kar ska lockas till en ort. Får man en -etable
på i dessa dagar när företag av olika -storle
från olika aktiviteter inklusive 5 år i Umeå med utveckling av världens första -Tiltrota tor för grävmaskiner, var det inte någon upphandling mellan platser som gjorde att jag valde just Strömsund. Något att fundera
När jag 1992 flyttade hem till Strömsund
vet jag inte men däremot vet jag att det finns bra och dåliga delar i alla miljöer och man kan absolut driva företag i Strömsund. När man är född och uppvuxen i en företagarvärld och dessutom van att verka på en plats blir allt annat ovant och konstigt.
Det går absolut att driva företag i Strömsund – om man sätter mål som man tror på Är det bättre eller sämre att vara företagare i glesbygdens Strömsund jämfört med i en storstadsregion eller i något annat land? Det