Vad kostar det att pulverlackera? Att kunna beräkna kostnaderna vid pulverlackering är viktigt för både legoföretag och för de som ytbehandlar sina egna produkter. Faktabaserat underlag ökar möjligheterna till att fatta rätt beslut och kunna ha en konstruktiv dialog med både kunder och leverantörer. För att bidra till ökad kunskap har SPF, Svensk Pulverlackteknisk Förening, genomfört webbutbildningar för kostnadsberäkningar vid pulverlackering. Ansvarig för kurserna är föreningens ordförande och lackeringsexperten Stefan Hjort. Ytforum ställde några frågor till Stefan. Måste man verkligen kalkylera, går det inte att lita på erfarenheten och magkänslan?
Vid inledningen av kursen bad jag kursdeltagarna att uppskatta kostnaden för att lackera en plåtlucka på 0,5*0,5 m med ett standardpulver med krav på täckning på ena sidan och kanterna. Det skulle gälla ett parti på 10 000 stycken. Gissningarna låg mellan 5 och 60 kronor per styck. Vad har du tagit fram för underlag till kursen?
Som underlag till kursen har jag sammanställt kostnader för tio typiska lackeringsanläggningar och beräknat medianvärdet för olika kostnadsposter. För de direkta produktionskostnaderna dominerar personalkostnader med drygt 40 % och färg med cirka 17 %. Vid beräkningar av kostnader för utrustning och maskiner är det viktigt att ta med en rimlig kalkylränta och avskrivningar även
om det bokföringsmässigt inte görs några avskrivningar. Om min utrustning är avskriven, ska jag räkna med kapitalkostnaderna ändå?
Ja, förr eller senare kan det krävas ersättnings- eller nyinvesteringar och för att kunna hålla en jämn prisnivå och ha råd med de kommande utgifterna måste man ta med detta i kalkylen. Är det fler poster som måste tas med?
Vid sidan om de direkta produktionskostnaderna tillkommer de indirekta kostnaderna för till exempel ledning och administration. Det kan också vara rimligt att lägga till en post för önskad vinstmarginal. Delar man sedan de totala kostnaderna för företaget med antalet driftstimmar per år erhålls kostnaden per timmar för att driva anläggningen. Det är då bra att ha
kunskap om det verkliga antalet driftstimmar som kan förväntas. Faktorer som planerat underhållsarbete, färgbyten, oplanerade stopp och kvalitetsbrister bidrar alla till att begränsa tillgänglig tid i anläggningen. Har företagen bra kunskap över den verkliga tillgängliga tiden?
Det varierar som vanligt mellan olika företag. De som för en logg över driftsstopp får ett bra faktaunderlag. Dels vet de den förväntade tillgängligheten för anläggningen, dels kan de se var man bör göra åtgärder för att kunna öka antal driftstimmar. Vad blir nästa steg i kalkylen?
För att kunna beräkna produktionskostnaden per detalj måste man bedöma hur de kan hängas och lämplig conveyorhastighet. Det är vanligt att man har en konstant hastighet och då är det bara hängningen ▶ 29
