Artilleri & Luftvärn nr. 4 2005

Artilleri & Luftvärn

Tema Framtid Nordic Battle Group

Artilleri-Tidskrift Nr 4 • 2005

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4 • 2005

Årgång 134

Carl-Ivar Pesula Minnesord, Rune Eriksson ................................................................................. 2 Lennart Gustafsson Vad innebär Nordic Battle Group? ..................................................................... 3 Krister Andrén Från invasionsförsvar till insatsförsvar, Nordic Battle Group .............................. 7 Claes Silwerplatz Mot framtiden med Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola ................... 13 Per-Olof Barkås Ledning av nordiska snabbinsatsstyrkan Nordic Battle Group.......................... 19 Karin Franzén och Anders Berglund Teknisk tillämpningsövning, algoritm i en funktionsmodell för BONUS......... 21 Linus Ekqvist HM Konungens skjutpris 2005........................................................................ 25 Örjan Nilsson och Mats Klintäng Försvarsmaktens Tekniska Skola, en presentation ............................................ 29

Omslagsbild: Överste Karl Engelbrektson, här som kontingent- och bataljonschef för KS 09, har ansvaret för bildandet av Nordic Battle Group.

Form och layout: Marie Thelander

ISSN 004 – 3788

1

Minnesord Översten och slottsfogden Rune Eriksson, Solna, har efter en tids sjukdom avlidit 78 år gammal. Hans närmaste är makan Margaret och dottern Cecilia med maken Patrik.

Rune Eriksson föddes i Vaxholm. Efter studentexamen och senare officersexamen vid krigsskolan Karlberg 1951 utnämndes han till fänrik vid Bodens Artilleriregemente. Efter ett par års trupptjänst genomgick han Artilleri- och Ingenjörsofficersskolan, AIOS. Därefter följde trupptjänst vid A 8 varvad med FN-tjänst i Sinai.

Han var 1965 – 1967 elev vid Militärhögskolans tvååriga stabskurs. Under de följande åren tjänstgjorde han som detaljchef vid Artilleriinspektionen, som förstelärare i teknik vid Krigsskolan Karlberg och som lärare vid Artilleriets Skjutskola. 1978 tilldelades han graden överstelöjtnant med särskild tjänsteställning och placerades som chef för Arméstabens Artilleriavdelning. 1979 blev han bataljonschef vid Svea Artilleriregemente, A 1, i Linköping.

1982 utnämndes Rune Eriksson till överste och chef för A 1 – ”Guds eget regemente”. Där verkade han intill pensionen 1987. I krigsorganisationen var han från fänriksåren ända fram till tiden vid A 1 krigsplacerad vid förband i övre Norrland vilket innebar flitigt deltagande i krigsförbands- och befälsövningar.

Efter pensioneringen tillträdde Rune Eriksson 1991 befattningen vid Hovförvaltningen som slottsfogde för Ulriksdals och Haga slott. Därmed påbörjades en verksamhet inom ett helt nytt arbetsfält vilket han kom att syssla med ända till sin bortgång. Han blev en auktoritet inom Djurgårdsförvaltningen genom sina kunskaper och sin ledarstil och blev härför efterfrå-

2

gad även efter avslutad fogdetjänstgöring. Föreningen ”Garnisonsminnen i Huvudstaden” var en av hans ögonstenar.

Rune Eriksson var också under en lång period ordförande i Sveaartilleriföreningens Stockholmsavdelning. Saknaden efter honom är stor i denna krets. Som sektionschef för militär femkamp inom den militära idrottsverksamheten, SMI, under en följd av år blev han erkänd och uppskattad som ledare. 1988 tog han över ansvaret för föreningen ”Karteschen”, en förening som sedan 60-talet verkat för utbyte mellan finska och svenska artilleriet. Detta ordförandeskap innehade han ända fram till år 2000.

Rune Eriksson var en framstående ledargestalt med en träffande humor, snabbhet i repliken och ett ungdomligt sinne. Han hade mycket god kontakt med all personal och var alltid hemtam i de mest skiftande situationer. Vi kommer att sakna hans omtanke, naturliga vänlighet och det engagemang som kom vänner och medarbetare till del.

Artilleri & Luftvärn

Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är tidskriftens redaktör.

Vad innebär Nordic Battle Group?

Försvarsmaktens ominriktning är den största förändring på många hundra år som vi står inför, istället för att försvara vårt territorium blir huvuduppgiften att tillsammans med andra nationer skapa säkerhet i världen genom att dämpa konflikter. I detta sammanhang spelar EU:s stridsgrupper, EU Battle Group, en stor roll.

Detta nummer av tidskriften har som tema Nordic Battle Group, NBG. Alla läsare kanske inte har möjlighet att via ”Försvarets Forum”, ”Insats & Försvar”, ”Officerstidningen” med flera tidskrifter inhämta alla kunskaper om NBG varför en inledande presentation kanske kan vara på sin plats.

Hur började det?

I Helsingfors 1999 beslutade EU:s stats- och regeringschefer om militära kris-hanteringsmålsättningar, Helsinki Headline Goal (HHG) vilket innebar att ett militärt samarbete inom unionen kunde påbörjas. EU

utvärderade i slutet av 2003 om målsättningarna för HHG var uppfyllda och konstaterade att så var fallet, men avsevärda brister i tillgängliga resurser kvarstod, huvudsakligen strategiska resurser som lednings-, underrättelse- och transportfunktioner.

2003/2004 stod EU i begrepp att ta ett nytt beslut i frågan om det framtida säkerhetsoch försvarspolitiska samarbetet. Det var i detta sammanhang som förslag om stridsgrupper avsedda för snabba och korta insatser presenterades. Efter invecklade och turbulenta politiska turer presenterades också ett förslag till nya militära krishanteringsmålsättningar där stridsgrupper fick en framträdande roll, Headline Goal 2010.

Frankrike presenterade ett förslag om stridsgrupper, EU Battle Group, vilket gillades av Storbritannien och Tyskland. Snabbinsatsstyrkan ska snabbt kunna vara på plats i konfliktområden och bidra till att skapa 3

NBG innebörd stabilitet. En av de styrkor som EU sätter upp inom ramen för Headline Goal 2010 är Nordic Battle Group för vilken Sverige är så kallad ”framework nation”. Vårt land kommer också att stå för huvuddelen av personalen i styrkan som ska stå i beredskap under första halvåret 2008.

Uppgifter

Nordic Battle Group

Beredskap

Den 23 maj 2005, vid ett försvarsministermöte i Bryssel, undertecknade försvarsminister Leni Björklund och försvarsministrarna från Finland, Norge och Estland en överenskommelse om att Sverige ska leda en nordisk snabbinsatsstyrka inom EU:s ram.

Planeringen är i full gång i Högkvarteret och ansvarig är överste Karl Engelbrektson som också måste samordna planeringen med kollegorna i Norge, Finland och Estland.

Produktionen av förbandet kommer att på många sätt inverka på förbandens ordinarie verksamhet. En annan viktig fråga är personaltjänsten, avtal för officerare, anställningsförhållanden för soldaterna m m.

Styrkan ska kunna delta i EU:s krishanteringssituationer i den inledande och ofta mest komplexa fasen. Under begränsad tid ska den kunna lösa uppgifter i hela konfliktskalan, från humanitära insatser till väpnad strid.

Från den 1 januari 2008 ska den första Nordic Battle Group stå klar för att innehålla beredskap under sex månader. Den ska kunna lösa sina uppgifter i konfliktområdet inom tio dagar efter beslut om insats. En planeringsförutsättning är att insatsradien ska kunna vara 600 mil från Bryssel. Uthållighetstiden är 30 dagar, men den ska kunna utsträckas till 120 dagar.

Organisation

Organisationen kännetecknas av flexibilitet, den kan anpassas beroende på uppdragets art. Den hårda kärnan i stridsgruppen består av en mekaniserad skyttebataljon för vilken Sverige har ansvaret. Finland kommer att bidra med granatkastarenheter, geografiskt stöd och NBC. Norges uppgifter blir främst logistiska, Estland kommer att ha ansvar för bevaknings- och livvaktsfunktioner.

Totalt kommer styrkan att bestå av cirka 1.500 soldater va rav Sverige bidrar med 1.100, Finland med 200, Norge med 150 och Estland med 50 soldater.

Stridsfordon 9040 C, anpassad till internationella uppgifter, blir huvudfordon i NBG.

4

Artilleri & Luftvärn

Beroende på typ av uppdrag kan bataljonen stödjas av moduler som kan kugga in i kärnorganisationen, till exempel förband för indirekt bekämpning, luftvärn och olika ty-

Luftvärnskanonvagn 90 C per av sensorer och underrättelseenheter.

Bland annat kommer en ISTAR-enhet att ingå (se artikel sidan 13).

Artilleri och luftvärn?

ARCHER under eldgivning.

Principuppbyggnad av Nordic Battle Group

För artilleriets del är väl tanken att någon artilleriradardel ska ingå i ISTAR-enheten.

För övrigt torde förmodligen, på sikt, ARCHER med ammunitionsportfölj anpassad till precisionsbekämpning, det vill säga BONUS och Excalibur, försvara sin plats vid internationella insatser. Hur är det med luftvärnsenheter? Här har jag begränsade kunskaper men någon enhet borde kunna delta internationellt, till exempel förband utrustade med luftvärnskanonvagn 90 C, anpassad för internationella uppdrag. Vad säger luftvärnsskribenterna?

Källor: Göran Gronberg, övestelöjtnant och strategilärare vid FHS, artikel ”EU Battle Group”, Försvarsmaktens hemsida, Officerstidningen, Insats o Försvar.

5

"/,)$%

!LLTID RËTT EFFEKT 3AAB "OFORS $YNAMICS UTVECKLAR LUFTVËRNSSYSTEM SOM BEKËMPAR HOT FRÍN HÚG HÚJD TILL MARKNIVÍ I HELA HASTIGSHETSSPEKTRET OCH I ALLA VËDER $EN E GENERATIONEN AV 2"3 ËR DET MODERNASTE PÍ MARKNADEN INOM SIN KLASS s -ED DEN NYA ROBOTEN "/,)$% HAR 2"3 FÍTT ÚKAD RËCKVIDD OCH SMÍMÍLSFÚRMÍGA s $ET NYA CLIP ON SIKTET "/2# GER MÚRKERKAPACITET 3YSTEMET HAR OCKSÍ MODERN DIGITAL )&& "!-3% ËR LUFTVËRNSSYSTEMET MED MÚRKER OCH ALLMÍLSKAPACITET -ED EN RËCKVIDD SOM GÚR DET KVALIl CERAT FÚR ATT SKYDDA OMRÍDEN AV SËRSKILD BETYDELSE 3AAB "OFORS $YNAMICS n ENGAGED IN PRE C I S I O N

3!!" "/&/23 $9.!-)#3 3AAB "OFORS $YNAMICS !" +ARLSKOGA 4EL &AX s WWW SAAB SE

6

"!-3%

COPYRIGHT #OMMONWEALTH OF !USTRALIA REPRODUCED BY PERMISSION

2"3

Artilleri & Luftvärn

Författare är Krister Andrén, ÖB Försvarspolitiske rådgivare.

Utdrag ur anförande av Sveriges överbefälhavare, general Håkan Syrén, vid Jubileumskonferensen 2005 i Oslo den 29 oktober 2005

Från invasionsförsvar till insatsförsvar, Nordic Battle group Från invasionsförsvar till insatsförsvar

I det försvarsbeslut som fattades av riksdagen för ett knappt år sedan fastslås att reformeringen av det svenska försvaret till ett nationellt och internationellt användbart insatsförsvar skall fortsätta. Mer än tidigare betonas att försvarets unika förmåga är väpnad strid. Internationella insatser är inom överskådlig tid en uppgift som också ställer dimensionerande krav.

Samtidigt bör betonas att förmåga att hävda nationell integritet liksom att kunna möta framtida förändrade behov förblir centrala uppgifter. Någon uppgift i försvaret mot storskalig terrorism har Försvarsmakten ännu inte fått. En ny utredning har emellertid nyligen lämnat förslag och det mesta talar för att Försvarsmakten nästa år kommer att få en tydlig uppgift att stödja samhällets förmåga även på denna punkt.

Det handlar om en genomgripande omstrukturering. Mobiliseringsförsvaret som för bara några år sedan omfattade 850.000 man är nu avvecklat. Den insatsorganisation vi nu sätter upp omfattar sammantaget cirka 60.000 man, inklusive nationella skyddsstyrkor på ungefär 30.000 man.

Inom armén handlar det om drygt ett tiotal stridande bataljoner och ungefär lika många stödbataljoner, inom flygvapnet handlar det om ett drygt hundratal JASflygplan och inom marinen om sammanlagt ett tiotal kvalificerade ytstridsfartyg och ubåtar. Den tidigare stora regionala ledningsorganisationen har ersatts av en samlad nationell ledningsstab.

Insatsstrukturen är en sida av omvandlingen och den kanske utåt mest synliga.

Lika viktig är den inre transformation som 7

ÖB anförande är nödvändig när vi går från ett i stora delar förrådsställt försvar till ett försvar där förbanden som en normal del av sin verksamhet skall sättas in i internationella insatser.

Personalförsörjningen behöver reformeras.

Med förebilder inte minst i Norge förbereder vi en reform som skall ge oss en personalstruktur, där en väsentligt större andel av befälen har uppgifter i insatsförbanden. Det kommer att innebära stora förändringar för innehållet i officerskarriären.

Officersyrket kommer inte längre att vara ett livstidsyrke för alla. Utbildningssystem och karriärvägar kommer att anpassas till de förändrade förutsättningarna. En officer kommer i framtiden som en normal del av sin karriär regelbundet att tjänstgöra i uppgifter utomlands. Sverige valde i motsats till Norge att inte införa en retroaktiv internationell tjänsteplikt vilket gör att det tar ett antal år innan detta får fullt genomslag.

Den allmänna värnplikten förändras också och kommer alltmer att bygga på frivillighet snarare än på plikt. Andelen av varje manlig årskull som idag fullgör värnpliktsutbildning ligger på omkring 20 %. Trots detta utbildar vi fortfarande fler än vad dagens insatsförsvar behöver. Med början nästa år kommer vi därför att övergå till ett system där rekryteringen direkt knyts till villigheten att efter avslutad grundutbildning tjänstgöra i internationella förband. Därigenom räknar vi med att väsentligt kunna öka andelen som senare tjänstgör internationellt.

De som väljer att direkt gå vidare mot internationell tjänst kommer efter avslutad 8

ettårig grundutbildning att anställas på tidsbegränsade kontrakt. Kontraktstiden kommer att omfatta ett par år och inleds med en påbyggnadsutbildning om ungefär fem månader. Den fortsätter sedan med insatsberedskap och insats.

Tillåt mig här en kort parantes: Det är slående hur stora likheter vi kan se mellan den svenska och den norska försvarsreformeringen. Vid en första betraktelse kan det måhända synas lite överraskande eftersom våra säkerhetspolitiska ramvillkor varit så olika. Vi glömmer då lätt att det norska försvaret – Natomedlemskapet till trots – precis som det svenska hela tiden varit ett nationellt inriktat territorialförsvar. Nato har stött Norge med förstärkningar och infrastruktur, men Norge har egentligen aldrig haft någon Nato-roll utöver försvaret av Norge. Därför står vi i hög grad inför likartade utmaningar när våra försvar nu reformeras för att vara lika användbara i multinationella insatser utanför territoriet som på hemmaplan.

Nordic Battle Group

Omvandlingen av det svenska försvaret drivs nu med prioritet åt omedelbara konkreta resultat. Den prioriteringen hänger nära ihop med den snabbinsats-styrka som Sverige, med stöd av bl a Norge, åtagit sig att ha sammanhållande ansvar för inom EU. EU kommer, om alla planer infrias, att ha omkring tolv snabbinsatsstyrkor, s.k stridsgrupper eller Battle Groups, till sitt förfogande. Redan nu står det en insatsstyrka i ständig beredskap. Från 2007 utökas detta till att omfatta två insatsstyrkor i taget.

Beredskapstiden löper under sex månader.

Artilleri & Luftvärn De insatsstyrkor som står i beredskap ska kunna börja lösa sina uppgifter i konfliktområdet inom tio dagar efter beslut om insats. Planerad insatsradie är inledningsvis 600 mil från Bryssel. Uthållighetstiden vid insats är satt till 30 dagar, men den ska kunna förlängas upp till 120 dagar.

Utvecklingen av stridsgruppskonceptet har gått fort. Då Försvarsmakten i maj förra året överlämnade sitt underlag till regeringen inför försvarsbeslutet hade knappt någon hört talas om begreppet EU Battle Group. Idag är det alltså detta EU-koncept som direkt påverkar en stor del av försvarets verksamhet de närmaste åren.

Att så är fallet är ingen tillfällighet. Konceptet ligger i sin utformning mycket väl i linje med den inriktning som givits för försvaret. Man kan säga att det svenska Battle Group-åtagandet givit ett konkret närtidsmål för reformarbetet. Det utgör nu en katalysator för ett reformarbete som tidigare för många tedde sig rätt abstrakt.

Snabbinsatsstyrkan ska delta i EU:s krishanteringsoperationer i den inledande, och oftast svåraste fasen. Den ska med mandat från FN i botten kunna lösa uppgifter längs hela konfliktskalan. Från humanitär hjälp till väpnad strid. Styrkans begränsade storlek sätter naturligtvis rätt snäva ramar för uppgifternas omfattning.

Den svenskledda stridsgruppen – Nordic Battle Group – skall vara beredd för insats under det första halvåret 2008. Huvuddelen blir svensk, men den kommer också att innehålla delar från Norge, Finland och Estland.

Sverige har ansvar för styrkans kärna; ledning och en mekaniserad skyttebataljon. Som stöd till bataljonen skall därutöver finnas en resursbas innehållande exempelvis logistik, artilleri, luftvärn och underrättelseenheter. De andra länderna bidrar främst med understöd och logistik, i Norges fall cirka 130 man med en sjukvårdsenhet som tyngsta del.

Därutöver, beroende på uppdragets art, kan strategiska och operativa resurser tillföras som flygstridskrafter, sjöstridskrafter eller specialförband.

En förstärkt bataljon om 1500 man kan synas vara en rätt måttlig insats. Större länder som Storbritannien och Frankrike med stora stående styrkor har normalt inga problem att hantera de krav som ställs. För dem är det snarare bidragen till Natos betydligt större snabbinsatsstyrkor som ställer dimensionerande krav.

För Sverige och andra mindre länder är situationen annorlunda. Det framgår inte minst av att Sverige hittills är det enda mindre land som tagit på sig ett sammanhållande ansvar för en stridsgrupp.

Beredskapskraven på stridsgrupperna gör att traditionella modeller för att sätta upp internationella förband inte längre kan tillämpas. För att kunna vara färdig för insats inom tio dagar måste förbandet vara färdigövat och alla delar vara kontrakterade och direkt gripbara.

För Försvarsmakten innebär uppbyggnaden av snabbinsatsstyrkan stora utmaningar och arbetet driver i hög grad på Försvarsmaktens omställning till ett insatsförsvar. Att 9

ÖB anförande själva snabbinsatsstyrkan bara omfattar en dryg bataljon innebär inte att åtagandet är begränsat till denna. Som sammanhållande land – ”framework nation” – har vi också ansvar för att säkerställa transporter, logistikstöd och allt det övriga stöd som kan komma att erfordras. Det innebär i sin tur att stridsgruppsutvecklingen på olika sätt griper in i nästan all förbands-utveckling som sker för insatsförsvaret.

Nya avtal för officerare måste skrivas.

Anställningsförhållandet för soldater som kontrakteras, så kallade beredskapssoldater måste lösas. De internationella inslagen i värnpliktsutbildningen måste bli starkare. Nya övningar med inriktning på internationell verksamhet måste genomföras. All materiel måste finnas på plats då en insats inleds.

Ovanpå detta kommer den roll som stridsgruppens flernationella sammansättning ställer på politisk koordinering och militärt samarbete mellan de berörda länderna. Samarbetet mellan våra länder har i detta fall underlättats av att det redan fanns en användbar politiskt-militär samarbetsmekanism på plats genom det så kallade NORDCAPS1 -samarbetet. NORDCAPS skapades ursprungligen som en samarbetsmekanism för att hantera förberedelser inför FN-insatser, och då inte minst för en tilltänkt nordisk brigadstruktur. NORDCAPS har efterhand utvecklats utifrån nya behov och praktiska erfarenheter inte minst på Balkan. Den kommer nu väl till pass för de vidgade uppgifterna i Battle Group arbetet.

1

Nordic Coordinated Arrangement for Military Peace Support.

10

Den nordiska stridsgruppens blir genom sin sammansättning en viktig katalysator både för att stärka kopplingen mellan EU:s och Natos snabbinsatsstyrkor och för att vidareutveckla samarbetet mellan de nordiska länderna. Betydelsen av dessa dimensioner kan knappast överskattas. Genom Nordic Battle Group lägger vi grunden för ett nordiskt samarbets-mönster som i framtiden kan utnyttjas för ett närmare samarbete inom nästan alla områden.

Det nordiska samarbete som nu tar form innebär att det mesta av de tidigare svenska restriktionerna mot militärt samarbete är borta. Den militära alliansfriheten består, men innebär i dagens Europa egentligen bara det uppenbara, frånvaro av i förväg formaliserade militära förpliktelser gentemot andra länder och organisationer.

Den innebär däremot inte någon strävan att undvika gemensamma militära insatser för att möta gemensamma hot. Regeringens företrädare har vid olika tillfällen tydliggjort att det är svårt att föreställa sig situationer där Sverige skulle ställa sig neutral om något EU-land ställs inför yttre hot mot sin säkerhet.

Att Norge i det avseendet tillhör samma kategori behöver knappast framhållas. Man har också konstaterat att det bör vara rimligt att utgå från att Sverige i en eventuell framtida situation där det självt ställs inför ett yttre hot skulle kunna påräkna stöd från övriga EU.

Artilleri & Luftvärn

Artilleriklubbens styrelse påminner härmed medlemmarna om att det nur dags att betala årsavgiften för år 2006 Avgiften sätts in på klubbens postgirokonto 5 47 31 - 5 Styrelsen vill också påminna om att kontaktman för Artilleriklubben vid Artilleriregementet är major Henrik Andersson henrik.p.andersson@mil.se

Ät Din lunch på Militärsällskapet!

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid.

Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären.

Ta gärna med gäster.

Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller 08-662 62 54, fax 662 62 53 11

)+ %' / 5PPGRADERING GER MER

&( " UPPGRADERAS TILL &( "$ , 'ENOM UPP GRADERINGEN LIVSTIDSF RLÛNGS PJÛSEN TILL JÛMF RT MED UTAN UPPGRADERING 0JÛ SENS TAKTISKA OCH TEKNISKA PRESTANDA KOMMER ATT F R BÛTTRAS I SË STOR OMFATT NING ATT DEN BLIR EN TOPPMODERN ARTILLERI PJÛS VID INF RANDET CA

.ËGRA EGENSKAPER

3KOTTVIDDEN ÛR KM MED DAGENS AM MUNITION OCH KM MED - %XCALI BUR #A MEDF RDA SKOTT VARAV CA STYCKEN I HELAUTOMATISKA MAGASIN !LL PERSONAL BElNNER SIG I PANSAR SKYDD I STRID "ESÛTTNINGEN KAN MINSKAS FRËN MAN TILL MAN BEROENDE PË AUTOMATISERINGEN OCH FORDONSMONTE RINGEN 0JÛSEN KAN K RAS PË VÛG UPP TILL KM H OCH mYGTRANSPORTERAS I DET NYA ! - mYGPLANET v%UROPAS (ERCULESv (UVUDDELEN AV &( " BElNTLIGA VAPENSYSTEM TILLVARATAS VILKET REDUCERAR ANSKAFFNINGSPRISET TILL CA AV VAD EN NY MODERN BANDGËENDE PJÛS KOSTAR

ZZZ ERIRUVGHIHQFH FRP

12

Artilleri & Luftvärn

Claes Silfwerplatz

Överstelöjtnant Claes Silfwerplatz är chef för sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola sedan september 2005.

Han har en bakgrund som officer vid Lv 7.

De tre sista åren har han varit sekreterare i studien ”Målbild Lv 2014” vilken avrapporteras i december 2005.

Mot framtiden med Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola Att vintern närmar sig för var dag märks tydligt i Sveriges nordligaste garnison. Samtidigt som dagarna blir kortare och mornarna kallare börjar bitarna falla på plats för oss på Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola i Boden. Mot bakgrund av sommarens och höstens resultat är det med stor tillfredställelse vi på Sensoravdelningen går mot en välförtjänt julledighet. Hårt arbete tillsammans med en hög kompetens hos personalen har givit resultat. Att Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola levererar goda resultat från sin nya grupperingsplats är det ingen tvekan om.

Sensoravdelningens roll vid uppbyggnad av Nordic Battle Group, NBG

Sensoravdelningen vid ArtSS har funktionsansvar för Close Air Support1 / Forward Air Controller2 , en funktion som i fram-

tiden torde vara väl så väsentlig i NBG. Funktionen beskrivs närmare längre fram i denna artikel. Avdelningen har också ansvar för utveckling av ISTAR3 inom ramen för indirekt bekämpning. Även detta beskrivs längre fram i denna artikel.

Under den nordiska artilleriövningen som genomfördes i maj i Rovajärvi i Finland var en av målsättningarna att öva användning av sensorer ingående i ISTAR. En artilleriradarpluton, en viktig del i ISTAR, från Artilleriregementet deltog i övningen tillsammans med radarenheter från Danmark och Finland. Underrättelser från de i övningen deltagande sensorerna sändes till en nordisk ISTAR-stab för bearbetning, delgivning och målbekämpning.

Ett av de främsta syftena med övningen var att utveckla metoder för ökad interIntelligence, Surveillance, Target Aquisition and Reconnaisannce (Underrättelse, Övervakning, Målinvisning och Spaning).

3

CAS 2 FAC 1

13

Sensorer/FAC operabilitet för ISTAR-konceptets implementering i Nordic Battle Group. I denna snabbinsatsstyrka ska det ingå en ISTARenhet med ingående artillerradarenhet.

Sensoravdelningens uppgifter Med den föreslagna organisationen i Boden fick Sensoravdelningen till uppgift att upprätthålla funktionsansvar för Close Air Support/Forward Air Controller och vädertjänst för Arméns räkning.

mot de mål som markstridskrafterna vill bekämpa. Till stöd för sin verksamhet disponerar FAC en grupp benämnd Tactical Air Control Party, TACP, utrustad med splitterskyddat fordon, radioutrustning, laserpekare m.m. I Kristinehamn fanns en bra grund för CAS-funktionens utveckling.

Vidare fick sensoravdelningen, inom ramen för funktionsansvaret indirekt eld, ansvar för att • utveckla ISTAR inom NBG för artillerifunktionen, • anpassa artillerifunktionen till NATOstandard, • vidmakthålla och utveckla ARTHUR4 , • införa EOI5 inom Försvarsmakten, • tillgodose artillerifunktionens krav inom UAV6 -projektet.

Sensoravdelningen tilldelades även ansvar för den tekniska tjänsten för artilleriets sensorer.

Close Air Support och Forward Air Controller

Funktionsansvaret CAS/FAC är bara det en jätteutmaning. CAS är en internationell term för principerna vid ett nära understöd av markstridskrafter med flygstridskrafter. FAC är den person som handgripligen via radio leder in flygstridskrafterna 4 Artillery Hunting Radar, radarstationen som ingår i artilleriradarplutonerna.

5 Eldlednings- och observationsinstrument.

6 Unmanned Aerial Vehicles

14

Två svenska FAC i aktion i Kosovo.

En av de första åtgärderna blev att knyta kontakt med Flygvapnets funktionsansvariga förband. Det faktum att vårt grannförband, F 21 i Luleå, hade motsvarande uppgift inom Flygvapnet underlättade vår uppgift avsevärt. Vårt etablerade samarbete med F 21 visade sig ge resultat ganska snabbt. Ett av de stora problemen på vägen mot en förmåga är att få utbildningsplatser för FAC vid NATO-certifierade kurser utomlands. NATO har just nu ett mycket stort behov av FAC med anledning av operationerna i Irak och Afghanistan. Vi i Sverige är

Artilleri & Luftvärn hänvisade till återbudsplatser med mycket kort förvarningstid. Till detta kommer en mycket hög kursavgift, i dagsläget en halv miljon per deltagare. Men genom att F 21 kunde erbjuda flygtid vid den danska CASskolan kunde vi få sex till sju platser till en tredjedel av kostnaden. På detta sätt kan både svenska piloter och FAC övas till en förhållandevis låg kostnad.

Under hösten blev det klart att CAS/FAC blev ett av Försvarsmaktens accelerationsspår. Syftet med accelerationsspåren är att öka förändringstakten med utvalda, mindre delar av Försvarsmakten. Det etablerade samarbetet med Flygvapnet underlättade avsevärt framtagandet av mål och metoder för att uppnå den efterfrågade förmågan.

Under hösten genomför Armén och Flygvapnet provskjutningar med samtliga JASdivisioner inom ramen för CAS. F 21 och Artilleriregementet deltar även vid en brittisk CAS-övning i Skottland. Under första delen av 2006 kommer funktionen att kraftsamlas mot att ge 2. divisionen vid F 21 förmåga att operera med den nya laserglidbomben Paveway II. Vi har även förhoppning att kunna avsluta 2006 med ett deltagande vid en större flygövning på andra sidan Atlanten.

ISTAR och ARTHUR

En stor del av sensoravdelningen resurser åtgår till att utveckla artilleriet inom ramen för ISTAR. Artillerilokaliseringsradarenheten är en viktig del av detta internationella koncept. Utomlands är begreppet ISTAR välkänt. Förkortningen står för Intelligence, Surveillance, Target Aquisition

and Reconnaisannce (Underrättelse, Övervakning, Målinvisning och Spaning). Sammanhållande för utvecklingen är K 3 i Karlsborg. Ingående komponenter kommer dessutom från S 1, Artilleriregementet, I 19 och Livgardet.

ARTHUR, artilleriradarstationen för lokalisering av fientigt artilleri.

Huvudsyftet med funktionen är att sammanställa underrättelser från olika underrättelsekällor och delge dessa till olika funktioner inom en sammansatt stridsgrupp. Målet är att utveckla en fungerande organisation för Nordic Battle Group 2008.

Vårt deltagande har till viss del påverkat utformningen av metoderna för ISTAR. Genom ett väl etablerat samarbete mellan de länder som har anskaffat eller leasat artillerilokaliseringsradarn ARTHUR har vi på sensoravdelningen tillgodogjort oss erfarenheter från Irak och Afghanistan.

För de länder som deltar i Irak och Afghanistan är beskjutningen av camper med granatkastare och raketer ett mycket stort problem. Små rörliga grupper avfyrar granater och raketer. Genom att nyttja ARTHUR har ett flertal länder byggt upp förvarningssystem som gör att personalen i 15

Sensorer/FAC campen varnas om inkommande attacker.

Under övningsserien 05/06 har sensoravdelningen för avsikt att pröva ett svenskt ”skyddskoncept” inom ramen för ISTAR. Vi har även för avsikt att analysera möjligheterna att ge detta koncept en offensiv komponent, dvs. vi skjuter tillbaka mot upptäckta avfyringsplatser. Genom att integrera CAS inom konceptet ökar förmågan att offensivt bekämpa upptäckta hot.

Eldlednings- och observationsinstrumentet

Sensoravdelningen leder implementeringen av ett nytt eldlednings- och observationsinstrument (EOI). Det består av en laseravståndsmätare med programvara för bland annat fältmätberäkningar, IR-kamera för att öka eldledarens förmåga att verka i dåliga ljusförhållanden, goniometer för noggrann mätning av vinklar samt stativ för att möjliggöra mätningar mot mål på långa avstånd.

Instrumentet levererar noggranna målkoordinater på kort tid med hjälp av ett automatiserat kommunikationsgränssnitt till PC-DART.

Eldlednings-och observationsinstrumentet Systemet överlämnades formellt av generalen Espmark den 14 oktober. Under november genomförs en instruktörskurs i 16

Boden med elever från Armén och Amfibiekåren. Systemet var knappt levererat innan vi fick till uppgift att ta fram målsättningar för en ny laserutpekare för laserglidbomber i det aktuella systemet.

Internationell anpassning

Under hösten har vi även påbörjat projekteringen för att implementera internationella skjutmetoder för artilleriet. Utöver metoderna så påverkas även materielen till viss del. NATO har ett annat kartreferenssystem än vad vi använt oss av i Sverige fram till nu. Det nya kartreferenssystem benämns WGS7 84.

Unmanned Aerial Vehicles

Artilleriregementet är även engagerat i nyttjandet och utvecklandet av Arméns UAVsystem. Vår ambition är att kunna öka nyttjandet av detta vid ledning av indirekt eld.

Utöver detta inarbetas våra behov och krav i den pågående taktiska UAV-studien.

Vädertjänst

Utöver detta får vi inte glömma det andra funktionsansvaret inom sensoravdelningen, vädertjänsten. Här jobbar sensoravdelningen tillsammans med Försvarsmaktens vädercentrum (METOC8 ) för att vidmakthålla och utveckla väderfunktionen. Det mest handgripliga vad avser utveckling inom väderfunktionen är införandet av den nya vädersonderingsutrustningen, VSU. Vi har för avsikt att genomföra införandekurser på systemet till våren. Vid dessa utbildningar kommer vi att bjuda in personal från andra förband i Försvarsmakten.

7 8

World Geodetic System Meteorology and Oceanography.

Artilleri & Luftvärn

Farkosten i UAVsystemet ”Ugglan” startar.

Vädersonderingsutrustning 17

18

Artilleri & Luftvärn

Per-Olov Barkås Överstelöjtnant Per Olov Barkås tjänstgör i Högkvarteret som huvudman Internationell CIS1 . Under 2005 har han i huvudsak arbetat med uppbyggandet av ledningen till Nordic Battle Group och har även varit ordförande i en EU-projektgrupp ISTAR2 , som har haft till mål att föreslå hur information som insamlas ifrån olika nationella sensorer, ställda till EU förfogande, kan överföras till EU ledningskedja.

Ledning av nordiska snabbinsatsstyrkan, Nordic Battle Group Vad avses med OHQ eller FHQ? Sveriges deltagande i EU snabbinsatsstyrka, EU Battlegroup, medför en rad nya förkortningar.

EU normalorganisation

EU:s befälskedja börjar i Europeiska rådet i Bryssel. Rådet har ett utskott som sköter säkerhetsfrågorna. De ger uppgifter till ordföranden i EU:s militärkommitté (CEUMC) som i sin tur ställer uppdrag till en Operation Commander (OpCdr), som vanligen är en av EU utsedd trestjärnig general eller amiral som leder EU-operationen. Bryssel utgör den politiska beslutsnivån i EU. EU Operation Headquarters (EU-OHQ) utgör stab åt OpCdr och är en stab på militärstrategisk nivå, vilket närmast motsvaras av Högkvarteret i den svenska militära ledningsstrukturen. Ett EU-OHQ är alltid lokaliserat till Europa och efter 2008 kommer EU att ha fem tänkbara staber till sitt förfogande. Inom EU har Storbritan-

nien, Tyskland, Frankrike, Italien och Grekland erbjudit sig vara värdnation för var sitt EU-OHQ. Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien är också beredda att ställa upp med ett stort EU-FHQ. När ett EU-OHQ skall sättas upp är konceptet att inom fem dagar vara uppe i en styrka om cirka 90 stabsofficerare, vilket avses räcka för att påbörja ledning av en mission. Inom tre veckor ska staben ha uppnått fulltalig bemanning om c:a 220 stabsofficerare. Storbritanniens EU-OHQ är den enda stab som hittills genomgått hela utbildnings- och testserien. Frankrikes EUOHQ har slutövning under november 2005.

Den styrka som sänds ut till en krishärd, utanför Europa, leds av en Force CommanCommunication and Information System.

Intelligence, Surveillance, Target Aquisition and Reconnaisannce (Underrättelse, övervakning, målinvisning och spaning).

1 2

19

NBG ledning der (FCdr). Force Commander, som kan vara en två- eller trestjärning general/amiral, beroende på storleken på styrkan, stöds av ett Force Headquarters (FHQ). Ett FHQ är en stab på operativ nivå, som med svensk modell motsvaras av tidigare Operativa insatsledningen (OPIL). FCdr är EU:s högste militära befattnings-havare i missionsområdet. EU-OHQ och EU-FHQ skall kunna leda en EU-styrka på upp till 50 000 man ifrån alla försvarsgrenar, upp till 10 000 km ifrån Bryssel.

Under EU-FHQ finns dessutom taktiska staberna, som enligt internationell (NATO) standard kallas för Component Command Headquarters (CCHQ). Dessa motsvar närmast av svenska ATK, MTK och FTK. Under den taktiska nivån återfinns sedan förbanden; bataljoner, brigader, flygande och sjögående förband samt underhålls-/logistikenheter.

Organisation vid Battlegroupmission

Vid en Battlegroup-mission utgörs den huvudsakliga komponenten av en bataljonsstridsgrupp om 1500 man. För att leda denna styrka anser Sverige och Storbritan-

20

nien att det bör vara tillräckligt med att bemanna cirka hälften av befattningarna i EUOHQ. Ute i missionsområdet leds styrkan av en enstjärning general/amiral som FCdr och med stöd av ett mindre FHQ. Detta mindre Force Headquarters skrivs med parentes kring boksaven F, (F)HQ, och beroende på typ av mission bedöms storleken f.n. att vara mellan 60 och 90 stabsofficerare.

Sverige kommer att bemanna ett 20-tal befattningar i EU-OHQ i Northwood, utanför London, samt organisera ett (F)HQ till Nordic Battle Group. I det nordiska (F)HQ kommer Sverige att bemanna cirka 60 av 90 stabsbefattningar och Finland, Estland samt Norge de övriga 30, vilket gör att Nordic (F)HQ kommer att bli en multinationell stab på operativ nivå.

Koordineringen av den slutliga fördelningen av befattningar mellan Sverige och de andra tre länderna och andra samordningsfrågor genomförs inom ramen för samarbetet i Nordic Co-ordinated Arrangement for Military Peace Support, NORDCAPS.

Artilleri & Luftvärn

Karin Franzén, Anders Berglund

Kaptenerna Karin Franzén och Anders Berglund genomförde Artilleriets Taktiska Program 2004/2005.

Teknisk tillämpningsövning (TTÖ), algoritm i en funktionsmodell för BONUS Bakgrund 155 mm BONUS är en måldetekterande substridsdelsgranat som söker och utlöses mot varma pansrade mål.

Granaten innehåller två substridsdelar där verkansdelen utgörs av RSV generation IV där detektorn reagerar på övertemperatur i förhållande till omgivningen. BONUS är under införande till armén och därvidlag har Artilleriregementet ansvar för framtagandet av skjutregler samt bestämmelser för skjutning med BONUS.

Uppgiften

Tag fram en algoritm som styr vilken ammunitionsinsats (aminsats) som krävs för varierad verkan i olika mål med BONUS. Algoritmen ska vara användbar i ett

beslutsstöd för att snabbt optimera aminsats och pjäsval i en stridsledningssituation.

Utarbeta funktionsmodell för digitalt observationsplatskort (OPL-kort) avseende BONUS avsett för ett beslutsstöd.

Uppgiftens innebörd

Utifrån ett antal faktorer, efter identifiering, ta fram en algoritm för optimerad aminsats. Studera tidigare TTÖ:s resultat för att kunna identifiera ytterligare simuleringsbehov. Sök matematiska sammanhang mellan faktorerna och antalet skott utifrån simuleringar. Algoritmen inarbetas sedan i en funktionsmodell som skall kunna nyttjas i ett beslutsstöd. Simuleringarna genomförs i SIMBON som är ett EXCEL-baserat program enligt Monte Carlo-modell.1 Monte Carlo simulering: upprepade simuleringar med samma indata för att skapa ett statistiskt säkert underlag.

1

21

Bonus Avgränsningar och förutsättningar

Förutsättningar • Underlag och data från TTÖ 03/04 är fakta. Mål begränsas till de två typmål som nyttjas i tidigare TTÖ, dvs pansarskyttefordon (psk) och stridsvagn (strv).

• Nedkämpa (nk) är enda elduppgiften för BONUS och sker med säkert eldtekniskt underlag.

• Normerat väder och klimatzon utifrån SIMBON´s sex olika scenarion, vilka omfattar olika årstider, tid på dygnet och väderleksförhållanden nyttjas.

• SIMBON tar hänsyn till falskmål ex. varma stenar inom målytan samt målens inbördes placering inom densamma.

• Uppgiftsställningen kräver inte att typ av beslutsstöd analyseras.

Avgränsningar • Utvärdering sker enbart på skjutavstånd 4 - 35 km.

• Endast målyta 200 x 200m analyseras, vilket innebär samma resultat oavsett skjutriktning.

• Aminsats mot mål i bebyggelse eller rörligt mål utvärderas inte.

Genomförande

Inledningsvis i arbetet togs faktorer fram som påverkar aminsatsen. Därefter prioriterades, definierades faktorerna och ett fåtal avgränsades bort. Framtagna faktorer som påverkar aminsatsen är skjutavstånd, varierad verkan och måltyper. Vidare bearbetades varje faktor separat, fakta från redan genomförda simuleringar sammanställdes varvid behov av flertalet simuleringar kunde identifieras och genomföras.

Resultaten presenterades sammanställt gra22

fiskt i syfte att söka kopplingen mellan faktorn och antalet skott. Arbetet fortskred genom att utarbeta ekvationer som sedan integrerades och omvandlades något för att kunna verka i hela användningsområdet.

En funktionsmodell utarbetades i EXCEL och där infogades framtagna ekvationer för att slutligen få en algoritm som presenterar optimerad aminsats.

Vid verifiering testades olika fall i modellen. Dessa kontrollerades gentemot genomförda simuleringar samt framtaget OPLkort.

Funktionsmodell.

Utgångspunkt vid framtagandet av funktionsmodellen är att den skall nyttjas av stridsledare/bekämpningsledare som har stöd i förvalda alternativ vad det gäller verkansgrad, typ samt antal elementarmål.

Förvalen för verkansgraden (30% och 50%) och typ av elementarmål är grundade på tidigare TTÖ. Under arbetet framkom det ett behov av att vid nk av singelmål erhålla en högre verkansgrad än 50%, efter analys fastställdes denna till 80%.

Beräkning av 30% och 50% verkansgrad genomförs med olika linjära ekvationer beroende på skjutavstånd. Ekvationen för 80% verkansgrad är ickelinjär.

Nästa faktor att ta hänsyn till är typ samt antal av elementarmål, default i funktionsmodellen är fem pansarskyttevagnar.

Simuleringar har visat att för att uppnå samma verkan mot motsvarande antal stridsvagn åtgår dubbel aminsats. Kombination av stridsvagn och pansarskyttevagn

Artilleri & Luftvärn är möjlig, 1 – 10 i antal. Procentuell beräkning sker mellan fördelningen av elementarmål. Antal skott presenteras som hela antal skott.

Steg 1: Tar fram grundläggande aminsats (n) utifrån aktuellt skjutavstånd (A) och antal elementarmål (a).

Ekv < 12 km och antal elementarmål (1-10) = n n = 0,82a + 0,928 + 0,1A Ekv > 12 km och antal elementarmål (1-10) = n n = ( 0,00002*A + 0,58)a + 0,158A

Steg 2. Räknar ut aminsats för 50% verkansgrad utifrån andelen psk(apsk) resp. strv(astrv) i förhållande till totala antalet elementarmål(a).

Typ av elementarmål; n50= n * apsk /a + 2n*astrv/a

Steg 3. Erhåller 30% verkansgrad genom att dividera aminsatsen för 50%.

Verkansgrad i % ; Verkansgrad 50% = n50 = n50 Verkansgrad 30% = n30 = n50/2

Flödesschema i algoritmen för singelmål 80%.

Steg 1. Tar fram grundläggande aminsats (n) utifrån aktuellt skjutavstånd.

Ekv för singelmål 6-35 km n = - 0,00019A3 + 0,017A2 - 0,075A + 5,8

Steg 2. Räknar ut aminsats för 80% verkansgrad utifrån typ av elementarmål.

Typ av elementarmål; n80= n * apsk /a + 2n*astrv/a

Verifiering av funktionsmodell

Kontinuerlig kontroll av resultat har genomförts och första kontrollen var att jämföra

Bilden utvisar aminsatsen för 50% verkansgrad för fem elementarmål på 200 x 200 m.

23

Bonus värden erhållna utifrån framtagna ekvationer med resultat från grundsimuleringar. Senare i arbetet påbörjades identifiering av verifieringsbehov för att kunna kvalitetssäkra funktionsmodellen. Verifieringen indelades i två olika typer; en typ där resultat saknades från grundsimuleringar, den andra typen där erhållna resultat identifierade olikheter mellan funktionsmodell och resultat från grundsimuleringar. Slutligen verifierades funktionsmodellens resultat mot OPL-kortet i syfte finna eventuella avvikelser i antal skott. Skjutavståndet i OPL-kortet är indelat i tre intervaller; <12 km, 12-20 km och >20 km vilket i jämförelsen resulterar i en avvikande aminsats på ett (1) skott vid intervallgränserna.

Slutsatser och Sammanfattning

Eldledaren bör nyttja målrapportering framför eldsignalering, vilket innebär att eldledaren beskriver målet i utbredning, typ och antal elementarmål. Funktionsmodellen bör användas av stridsledare/bekämpningsledare där prioritering och verkansgrad fastställs.

Stridsledaren har även direktkontakt med högre chef vilket möjliggör snabba förändringar i målprioritet.

Optimerad verkansgrad vid singelmål är 80%.

Mellan 75% och 80% är förändringen i aminsats 1 skott på respektive skjutavstånd.

Mellan 80% och 90% är förändringen i aminsats 50%, vilket ej är stridsekonomiskt försvarsbart. Skillnaden mellan 75% och 80% är däremot en rimlig ökning av aminsatsen för att öka verkansgraden.

Antalet skott för 30% verkansgrad erhålls genom att dividera aminsatsen för 50% verkansgrad med 2 oavsett typ av elementarmål.

24

Vid verifiering av skjutavstånd kontrollerades beräkningen av ekvationen eftersom den nyttjar olika konstanter på var sida om 12 km. Simuleringens medelvärde av 6 skott gav 49% verkansgrad, vilket är för lågt. Algoritmen beräknar antalet skott till 7 st vilket ger en verkansgrad på 54 %.

Följaktligen säkerställer algoritmen minst 50% verkansgrad då det förvalts i funktionsmodellen.

Algoritmen möjliggör beräkningar för skjutavstånd upp till 35 km, dock är avstånd överskridande 26 km beräknade utifrån ballistik för ett L39 eldrör. Detta innebär viss osäkerhet i resultaten avseende skjutavstånd över 26 km eftersom spridningsbilden härrör från L39 eldrörsballistik.

Utifrån faktorerna tar algoritmen fram den exakta aminsatsen för angiven verkansgrad, vilket ger det mest stridsekonomiska nyttjandet av BONUS.

Fortsatta studier

Under arbetets gång har följande områden identifierats för fortsatta studier: • Införandet av Archer med nytt eldrör innebär ny ballistik som i sin tur medför ytterligare studier av framför allt skjutavstånd.

• Funktionsmodellen kan vidareutvecklas genom att kunna välja koordinatsystem, steglös gradering av verkan och pjäsval utifrån skjutriktning och aminsats.

• Framtagning av optimalt riktmönster för stora och oregelbundna mål.

• Algoritm med funktionsmodell för samtliga ammunitionstyper.

• Kontroll och eventuell uppdatering av algoritm och funktionsmodell avseende införande BONUS version 2.

Artilleri & Luftvärn

Linus Ekqvist

Kapten Linus Ekqvist genomförde Artilleriets Taktiska Program 2004/2005 och tillhörde då I 5.

HM Konungens skjutpris 2005 Året är 2013 och vi befinner oss i det sedan länge av inbördeskrig härjade Solland. I alla fall var läget sådant inför årets pokalskjutning som för första gången genomfördes på Bodens södra skjutfält.

Uttagningarna till årets final började redan i februari med ett praktiskt kartmoment samt skjutningar i eldledningssimulator vilket kvalificerade fyra elever till semifinal. Vårens truppföringar genomfördes och den nordiska artilleriövningen, NAX 2005, närmade sig där elever ur taktiska programmet tillsammans med lärare och YOP1 elever ur ArtSS skulle utgöra ett svensk 77B-batteri. Semifinalen genomfördes i samband med förberedelserna på svensk sida under vecka 20 och renderade i att dåvarande löjtnanten Robert Andersson, I 19/Artbat, och undertecknad togs ut till torsdagens finalskjutning.

1 Yrkesofficersprogrammet

Finaldagen

Efter en god (!) natts sömn stundade finalen och vi hade order att vara marschfärdiga klockan sju utanför artilleribataljonens kasern, där vi blev upphämtade med bil för vidare transport med bandvagn från bandkanonhallen. Robert och jag fick sitta i bakvagnen (naturligtvis med traditionsenligt täckta rutor) där vi inledningsvis försökte följa med i svängarna och lista ut vart vi var på väg. En uppgift som visade sig fullkomligt omöjligt då vi tillbringade närmare två timmar åkandes kors och tvärs på Boden södra. Det var bara att luta sig tillbaka och försöka samla sig.

Plötsligt stannade vagnen och bakdörren slets upp. Där genomfördes lottning vilket resulterade i att jag skulle börja. In i bandvagnen igen för en kortare transport fram till målet där bakdörren återigen slets upp och jag kommenderades fram och tilldelades ett papper med förutsättning och läge.

Efter en kort genomläsning fick jag min 25

Konungens skjutpris

Rättliggande eld över det andra målet, en granatkastarpluton grupperad längs skogskanten. order och det kommenderades: ”Med språng, följ mig!”. Vi var vid foten av Hattberget och jag följde kapten Forsberg, I19/ Artbat (som satte av i ett minst sagt rasande tempo upp för berget!). Med hög puls uppe på toppen möttes jag av publikens jubel och dirigerades fram till tävlingsplatsen där överstelöjtnant Hans Åhman agerade chef för ett OP som hade varit utsatt för beskjutning och behövde snabb assistans med ledning av indirekt eld. Ett antal mål pekades ut och jag fick sedan order att nedkämpa en pansarvärnsrobotgrupp grupperad ute på Hattmyran.

Jag försökte skaffa mig en bild av hur uppgiften på snabbaste sätt skulle lösas, men 2 3

Förberedande officerskurs.

Universal Transverse Mercator.

26

samtidigt underlätta för fortsättningen, och bestämde mig för att skaffa möjligheten till ett säkert eldtekniskt underlag. Snabbt in med en UP-registrering av det (framförallt från FOK2 1997 på A 8) kända vägskälet och min egen position angiven utifrån den.

Till min hjälp hade jag en signalist (Kadett Ståhl från YOP). Alla skjutningar genomfördes nu enligt internationell metod med angivning i UTM3, vilket bland annat ställde krav på omräkningar och lite nytänkande i angivningsmetoder. Jag valde zonbrisad och första eldöppnandet gick något kort i skjutriktningen, men en eldreglering gav rättliggande eld. Publiken utbrast i ett högt jubel vilket stärkte självförtroendet. Jag bokförde ändringen och meddelade OP-chefen att första målet var nedkämpat och fick omedelbart ett nytt mål tilldelat.

Artilleri & Luftvärn

Årets finalister inmundigandes en god kopp kaffe efter sina genomföranden i väntan på juryns överläggningar.

Nedslagen på nästa mål tog också något kort varför jag bannade mig själv för att jag inte var tillräckligt noggrann med måluttaget. Samtidigt fick jag ett nytt mål angivet. Eldregleringen var redan sänd och jag chansade på att de granaterna skulle ta mitt i målet och tog mig an det nya målet.

kaffe av skoladjutanten. Väl där kunde jag gå igenom mitt genomförande i lugn och ro. Visst gjorde jag misstag men sammantaget kände jag mig ändå nöjd. Jag hade första parkett på Roberts genomförande och

Ungefär samtidigt som jag skickade in eldsignaleringen på det tredje målet kom granaterna mot det andra målet och tog mitt i prick! Perfekt, tänkte jag och fick senare se att elden även på det tredje målet låg rätt. Målet var dock inte till fullo nedkämpat varför jag fick skjuta ytterligare en gång innan momentet bröts.

Jag blev förd åt sidan så jag inte skulle störa nästa finalist och fick en efterlängtad kopp

Minnestavlan spikas upp med viss hjälp av övningsledaren major Andersson.

27

Konungens skjutpris kunde se att även han presterade bra och förstod att det skulle komma att bli jämt.

Avslutning

Juryn överlade länge och väl och vi kallades sedan fram för att höra vad juryns ordförande, chefen för artilleriregementet överste Göran Mårtensson, hade att säga.

Efter en inledande beskrivning av de två genomförandena förkunnandes det att jag var årets vinnare.

Jag tilldelades pokalen och fick även spika upp segertavlan på trädet vid observationsplatsen. Därefter var det mingel och

gratulationer tillsammans med övriga kurskollegor, lärare samt den närvarande publiken.

Jag vill i samband med denna artikel tacka kapten Robert Andersson för en god match och övningsledaren major Henrik Andersson för en välplanerad pokalskjutning. Ett tack också till juryn och alla övriga närvarande som gjorde denna dag mycket minnesvärd.

Jag kommer för alltid att ha den i minne och det är inte omöjligt att Hattbergets topp blir ett framtida semestermål.

Juryns ordförande, överste Göran Mårtensson gratulerar 2005 års pokalvinnare.

28

Artilleri & Luftvärn

Örjan Nilsson Mats Klintäng

Överste Örjan Nilsson är Överste Mats Klintäng, chef för Försvarsmaktens tidigare chef för Arméns Tekniska Skola.

Tekniska Skola, är ställföreträdande chef.

Försvarsmaktens Tekniska Skola, en presentation Riksdagen fattade i december 2004 beslut om att Försvarsmaktens Tekniska Skola skall upprättas i Halmstad från och med 2005-01-01. Skolan är en sammanslagning och utveckling av delar av f d Arméns Tekniska Skola i Östersund, Berga Örlogsskolor samt Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Under 2005 kommer arbetet att inriktas på att skapa den professionella och högkvalitativa utbildningsenhet som FMTS kommer att utgöra. Slutmålet för FMTS är en processorienterad och effektiv utbildningsorganisation som löser de krav som kunderna ställer.

Försvarsmaktens Tekniska Skola kommer att ha det övergripande ansvaret för all praktisk

teknisk utbildning inom Försvarsmakten samt vara främste företrädare för Försvarsmaktens tekniska tjänst.

FMTS uppgifter avseende utbildning är följande: • Genomföra teknisk utbildning inom Försvarsmakten.

• Grundutbilda en Teknisk bataljon.

• Upphandla teknisk utbildning av civila leverantörer.

• Leda den tekniska utbildningen inom hela Försvarsmakten d v s även den utbildning som genomförs på förband, centra eller annan skola.

• Vara ämnesansvarig för den tekniska utbildningen.

29

FMTS Därutöver utbilda yrkesofficerare, civila och värnpliktiga inom områdena: • räddning, röjning och reparation för flygbasfunktionen, • försvarsmaktgemensam underhållstjänst, • säkerhetsförbandstjänst, • militär flygtrafikledningstjänst och • militär vädertjänst.

Skolan är dessutom främste företrädare för den tekniska tjänsten inom Försvarsmakten. Uppgiften innebär bl a att FMTS stödjer Högkvarteret med: • att följa utvecklingen inom teknisk tjänst samt utveckla och föreslå förändringar, • att stödja övriga delar av Försvarsmakten med teknisk kompetens,

• att leda utvecklingen av funktionstaktiken teknisk tjänst, teknikutveckling samt utveckling av teknisk organisation.

Försvarsmaktens Tekniska Skola företräder även Försvarsmaktens tekniska officerare och civila tekniska personal bl a genom att: • följa upp och dokumentera bemanningsoch kompetensläget, • delta i arbetet med antagning och utnämning av, samt bemanning med tekniska officerare, • representera den tekniska tjänsten och de tekniska officerarna gentemot motsvarande aktörer i utlandet.

Personalen vid skolan består av 261 officerare och 86 civila.

Tidskriftens redaktion meddelar att redaktörens e-postadress är ändrad till

lengus44@telia.com Om någon medlem efter 10-01 sänt material till redaktörens förutvarande hotmailadress ombedes denne vänligen att sända detta till ovanstående adress.

30

M00342

Artilleri & Luftvärn

För Sveriges jägare sedan 1975.

Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten. www.aimpoint.com • info@aimpoint.se

31

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift

Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad.

Redaktör, ansvarig utgivare: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: lengus44@telia.com Biträdande redaktör och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel/fax: 0550–141 71. E-post: bo.i.arvidsson@telia.com Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, Bodens garnison, Box 9113, 961 19 BODEN tel 0921–34 80 00 och Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Adress: c/o Övlt Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7 681 33 KRISTINEHAMN Ordförande: Överste Jan-Erik Jakobsson, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00 Sekreterare Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00 Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

32

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 ©2005 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

Artilleri-Tidskrift bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Europa Utom Europa

180 kr per år 240 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

ROLF TRYCKERI AB, SKÖVDE 2005

Kontaktman vid Artilleriregementet: Major Henrik Andersson henrik.p.andersson @ mil.se

U

nder 2004 sker kvalificering och första leveranser av ett nytt mörkersikte, BORC, till RBS 70 för Finland och Australien. BORC är baserad på samma svenska IR-detektor som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och IR-kamera FTI till det nya eldledningsinstrumentet. BORC hängs på det befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. Den nya teknologin gör att BORC blir mindre och med endast halva vikten mot dess föregångare. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress

­

Posttidning B

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN