Från fihrer till färdig klänning oa&YAISIIODET bar på knaPpt tio 11' hunnit bli välkänt i IDIaod som l Norden och nere på, kontinenten. Or - Wderua kommer som namnet ssger från oravais' ocb _waUn iii' Oravais Klijdesfabrik Ab 80m mätt med öster I mltt är storindustri. · . ....ish Det verkligt säregna med klädesfabriken är att den sköter __ produktionskedjan från fiber tiD färdiga- kläder. Det Pr ingen annan textiHabrik i Norden.
Fabriken sPinner och, färgar verkar färdiga plagg, allt under . ett tak. ' bereder tygerna och tillFabriken har en lång historia
.-met. stickar eller väver ty
bakom sig. Början utgjorde ett halsduks och bandväveri 'som sedan. under 1900-talet utveck
lades till textilfabrik pied vad mal och diagonalty,ger som hu· vudvaror. Vid sidan om tillver kades ulstertyger, kostymtyger, kapptyger dch andra ylletyger , enligt modets strömningar.
På 1960-talet kom textilkri sen ocl:. produktit5nen i O ravais fabriken lades oin. Jersey-av delningen ,byggdes upp och kon fektionsavdelningen tillkom.
I dag finns bara två grova ty ' ger kvar på produktionspro
. * I konfektionsavdelningen ar eta 60 sömmerskor men • utöver det uppemot 80 sörwnerskor i sateUitfabriJ{cr i Maxmo och KortesjärvL
grammet, lättvadmal för fri tidskläder . och damkapptyger. Beteckningen Finn-Jersey häng Yllet har kommit i' skuggan av' er kvar men nu är produkt O avais konstfibern. Jers!'ly-tygerna från namnet rätt o<,:h slätt r .. textilfabriken sys till färdiga klänningar. r ,O mkring 60 procent av k-län plagg i fabrikens egen konfek 8O de wa ningarna, som är huvudvara, produktionen tionsavdelning där S och tyger lut aädIa!i till pm, a är koncentrerad på damkläder. säljs på export, berätt r verk ... kläder. , . ställande direktören Arne W i n t e r.
:: ! ::::ria. ::
te
1
/'
Femdubblad omsättning
-
vilka produkter vi i framtiden kommer att satsa på kan - inte avgöras i dag. Vår framtid är
_
..
_
\
.
i
.
-
,
järvi.
Bägge satelli terna är' konfek'" tionsfabriker och ger jobb å ca
40, sömmerskor vardera. VicI.'" är omkring en
huvudfabriken
tredjedel
av
..
arbetsstyrkan.
t;- .. ....råkig .. me n dU"""kW"r '" WI'n t' ter betecknar tvåspråkigheten
'
,enbart som en
fördel
Ett problem som för tillfäl
let sysselsätter
'-__ aaa-
d'U'ek" Wrens
f' nti'dssys
ar
för de många unga
tan-
l'" sattmngen
som flyttar till Oravais i takt med att klä-
desfabriken
.
utvidgar
Trivseln
'nar fabriken per å r. Råvaru vecklingen för fabriken är den för de anställda är en viktig konsumtionen är omkring 400 bostadsbrist som rått i kommu- faktor s om fabriken också mås ton per år. te sörja rör, säger han. nen. På konfektionssidan är som nämnt klänningar huvudproduk ten vid sidan om tuniker och byxor för damer. Fabriken till
stickmaskinerna är helautomatiska och priset därefter, 17.000 mk per styck. Varje maskin ger l50 meter tyg per ar;, .
klädesfabriken
(Keppo Ab) är delar av en stor- Satellitfabriker koncern som omfattar bland an Fabriken har inte kunnat ny nat plast och tryckeri-indust anställa folk i önskvärd 'om rier. fattning och resultatet av det är att fabriken startat två sa Kontinuerlig drift teIlitfabriker, den ena i grann- Förändringens vind blåser kommunen Maxmo och den and fortfarande uiom fabriken men ra i inIands ommunen Kortes-
bland annat beroende av vUket Han berättar vidare att klän- av tal Finland kommer att sluningsomsättningen i dag är ta med EEC, förklarar direktör större än tygtillverkllingen. Se- Wint er. dan man började stiel{il' Jersey Vid sidan om utvidgningen tyger har fabrfkens omsiittninga v syavdelningen har flerå nya femdubblats medan :arb tsstyr stickmaskiner för jersey-tygerkan ungefär dellftmnla. Förna anskaffats under det senas klaringen på det är att fabrite året. Tygerna tillverkas i d ag ken genomgått en mycket kraf . på 40 vävstolar i två skift ocll t'Ig rat'lOna'l'lsermgsprocess. . . kmas k' mer som ar l 35. o mo stie k .. r d ag ar arbetsst an . f" å kontinued g igt, natt och ng . "' . personer. O m krIng ar- . JV OOo dag oeh S?nd g h vard ag.. di.ga plagg och 600 km tyg varav 400 km är jerseytyger, lämDet enda' som hämmat ut
* De nio
sysselsätter
'
..
lIe&asIdft.
verkar kläder både för vardag och fest. Fiberblandningen är fabriken ensam om i Norden..
Lättskötta kläder för människor som fordrar snygga kläder men inte har ti,d att sköta dem, är 'direktör Winters karakteristik över plaggen. .
.
En nyhet föt i" år är jersey: byxor för herrar: Fabriken till verkar sedan några: månader
'''
tillbaka också ,minkpälsar. Päls mössor av mink och rävskinn har funnits på tillverkningspro ' grammet' några år redan:
'- ,
., •
O ckså'på pälssidan . ker hela . Oravals. produktionskedjan l:'-
V&veriavdelningen tävlar med syavdelningen om att vara fa ristarsta avdelning. Sulzer-stolarna i förgrunden väver tre gånpr mera än de aUra äldsta vävstolarna. '
*
-
Skinnen kommer från· en av , ' några världens största farmer * appreturavdelningen får tygerna den sista finputsningen. Ty " , 4! hrik . stenkast '!,r ..:. lädes.L<:I"U _. e . :,geni8.: ä t9,rJ{as,' . ärs, iWgbebaodlas, pressas och granskas.. i bakgrunden ryggmaskiner bilden -i:törgrml en ' ett.J;bOrS ' Klädesfabri n .' cl1 " farmen-r'-P
-
.
_
,
ANNO S
i