Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1981 by Österbottniska Posten

-OSTERBOTTNISKA POSTEN Petaiax!

l OCKE kommer att bli en av huvudgästerna vid SÖV:s vår· - ; SiiIIrtI ValJgrund nu på lördag. J och 4ansproblematiken har varit en av de. viktigaste hzi_ _ - om SÖV under hela det gångna verksamhetsåret. FJ rirmötet kommer man att diskutera vidare, och vad det iir Jjäka danstillställningarnas utformning. ·0 LEDNINGSGRUPPEN för "Jag tänder på dans"·kam hu man frågat sej vad det är som gör en danstillställning rolig. Iiab bakåt på gamla knep ("lyckospiksdanser" och sånt), __ 62pt sej vad ~om kan göras i dag. Meningen är att års ska vara en inventering av vad som har gjorts och i lkI bir sammanhanget.

_."'_.-"':0

D I stora salen bjöd Reflex, styrkta av framgångarna med den nya LP:n, på dans vänlig musik. D I discot, det som renove rats på talko, och som nu är mycket inbjudande, eldade Pär Vännman på med Sveri ges största mobila disco. D I serveringen utkämpade eurovisorna en segsliten ka~p på färgteven. D OP kollade in helgför lusterIserna på plats. I Peta lax. D Eurovisorna är inte värd mera uppmärksamhet, Ref lex ska vi återkomma till så idag presenteras MRG disco.

Den första gammaldansorkesterparaden i SÖV:s historia går av stapeln i morgon kväll i Arvasgården. (Blir den årligen återkommande får man hitta på ett kortare ord. ..) D ELVA gammaldansorkestrar kommer att uppträda med början klockan 20. Paraden är som den traditionella danspara den tänkt som en service för arrangörerna. Ett tillfälle för dem att skaffa sej en överblick av vad A & M kan erbjuda i fråga om gammaldansorkestrar. .:- Kom med så många som möjligt, säjer Susan Klemets på SOV. Det här är ett unikt tillfälle att få en överblick av gam maldansorkestrarna.

D Sidan sex!

På dans i Ungern:

-Nästan • preas som

herrum

• För en spelning får den ungersluz orkestern Color, som uppträdde på den tillstå'lIning OP besökte 5.000-6.000 forint (drygt tusen mark). De tre bröderna Boluzr jobbar ännu delvis med sina vanliga jobb. Gruppens fjärde man Miklos Felluzi diiremot ågnar sig helt åt musiken.

D Denna vecka tar ÖP er med till Budapest (ÖP) en litet annorlun da. danstillställning. D På mittuppslaget kan du nämligen hän ga med på en söndags dans i Ungerns huvud stad Budapest D - Annorlunda? O Nej, inte alls. Kolla själv på sidan åtta får du se!

-----P2 I ' I

~ l!!!!!~=:.;: . ~'

:';::____._ ._ _______T_O_rsda_g_en_O_9_.0_4_1_98_1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

P"OSTEN

Ett sabbatsår för folkhögskolorna Ett vanligt resonemong i dag då mon lämnar högsta diet: . - Jag stannar upp och tänker efter en tid. Kanske tar ;ag ett mellanår och prövar på att ;obba, eller också far ;ag till en folkhögskola. - Konstigt, sä;er de som på JO- och 60-talen var med och kämpade för ungdomens yrkesutbildning. Konstigt hur perspektiven ändras. På 50· talet fanns det jobb och vad det handlade om var an skapa en opinion för en yrkesutbildning som ansågs viktig innan man tog de där jobben. Det gällde att försöka fä . ungdomarna an förstå vikten av att lära sej ett yrke . I dag lär man sej sitt yrke, men allmänt sen är arbets marknad och yrken inte lika självklara saker som för tjugo år sedan. Visserligen finns det behov av yrkesutbildad arbetskraft" och visserligen ger många yrkeslinjer nästan automatiskt ett jobb (närmare hundra procent från Korsnäs kurscentral) , men överlag är det väl en viss osäkerhet i fråga om vad man ska börja satsa på efter grundskolan. Osäkerheten gör att många vill tänka över situationen innan de rusar vidare, och kanske tar de då sitt "sabbatsår". Någon vill ta det där mellanåret uttryckligen för alt "mogna" och " utvecklas". Då ligger det nära till hands att förlägga "utvecklingsåret" till en folkhögskola.

D DD D DET HÄR BORDE öppna nya möjligheter för folkhög skolorna, och osökt kommer man då - som så ofta denna vinter - att tänka på rockmusiken. Med folkhögskolorna är det väl så att en del förändtingar har skett under de senaste årtiondena. Vill man låta kritisk och spetsa till det, kunde man säja att folkhögskolorna i någon mån har försökt apa efter yrkesskolor och yrkesinsti tut. De har allt mer börjat intressera sig för yrkesinriktade linjer. I många avseenden har det varit en riktig utveckling, och yrkeslinjerna har fyllt ett behov (man kunde nämna ung domssekreterarutbildningen som exempel) . Men samtidigt kan det knappast förnekas att kompetensfixeringen på sätt och vis bryter mot den gamla folkhögskoltanken . Detta alt folkhögskolåret skall vara ett år av "inre mognad" och . ·självförverkligande". Det är det fortfarande också till övervägande del, men otvivelaktigt har det funnits en tendens att haka på sånt som "leder till nånting". Kanske är det en följd av ett all mänt nyttotänkande som dominerade så Stort under 60tal~t.

Nu finns det då i dag en situation där ungdomarna gärna tar ett " utvecklingsår' , före yrkesutbildningen. Där bör det finnas något att haka på för den traditionella "skapar-folk högskolan " , och ett möjligt "utvecklingsområde" är musi ken. I Sydösterbotten finns ett förslag om en musiklinje vid Söff eller Lappfjärds folkhöj;tskola. Linien eller musikinsti-

Kivistös skandal beslut D DE FINLANDSSVENS KA teatergrupperna får 1,85 procent av årets amatöneater pengar! Den chockerande uppgiften är ell fastslaget faktum nu då undervisnings minister . Kalevi Kivistö sall sitt namn under Scenkonstkommissionens för slag. 1,85 procent! Ska man över huvud taget tala i procent, så ska man väl tala om åtminstone 5-10 pro cent för finlandssvenska sek torn. Men i och för sej är pro ducenterna inga riktmärken.

"Osäkerheten gör att många vill tänka över situationen - ta ett sabbatsår" tutet är tänkt att fylla den rucka som finns efter grundut bildningen i skolor, medborgarinstitut med mera. Vid Evangeliska folkhögskolan i Vasa finns också en utmärkt musiklinje . Det intressanta är att många av dem som vi kallar dans musiker, har börjat söka sej till musiklinjen vid Evangelis ka . Detta uttryckligen för musikens skull; det" evanj;telis ka " som sådant har inte lockat dem. "Det är möjligt att det kan löpa friktionsfritt med 'profana dansmusiker' i en 'evangelisk' skola eventuellt vill hålla samma 'evangeliska' prägel på musiklinjen som på övrij;t undervisninj;t." Hui'som helst, musikutbildningen vid Evangeliska är Ibra på sitt sätt, och förslaget i Sydösterbotten är bra på sitt sätt . Vad som också skulle vara bra på väldigt många sätt, vore

Vad man borde gå efter är ju naturligtvis verksamhetens om· fattning, och där svarar FSU fältet bra upp mot TNL-faJtet . som nu tog nästan hela potten (SHT fick också bara en bråk del). O DEN ENDA svenska gruppen är Närpes Teater som får 11 000 mark. De övriga av färdades med en så konstig mo tivering som att inga nya grup per ryms med i år i brist på pengar. Det är en väldigt at. traktiv lösning sedd med finska ögon - av de 12 nya grupper na i år var 11 svenskspråkiga. D VIDARE PÅ TAL om små medel: två proffsteatrar ryms med i amatörteaterpot ten, och de får v:\rdera omkring 100 000 mark. De är före detta amatörteatrar i Riihimäki och Raumo, vilka nu har fått status av stadsteatrar och därmed övergått till yrkessektorn. Varför behöver yrkesteatrarna

inte rälla sin verksamhet enligt en kärv ekonomi? Varför ska de tillåtas parasitera på amatörer nas pengar? Synbarligen har Kivistö inte brytt sej ett smack. om det förs lag till fordeIning FSU lade fram, ett mrslag som hade Magnus Kulls godkännande (han är konsultativ tjänsteman på ministeriet). Enligt FSU-wr slaget skulle de finlandssvenska grupperna ha fått 84 000 mark. De svenska anslag som förorda des var Molpe, Studentteatern och Borgåbygden (det sist nämnda 9 föreningar gemen samt). D ETT ARGUMENT som har hörts i sammanhanget, är att många grupper inte anses tillräckligt "professionella". - I sanning ell märkligt reso nemang då man ska stöda ama törteater!! ! Scenkonstkommissionens säll att agera och ministerns

om någon folkhögskola skulle våga satsa på en " profan" musikutbildning med klar inriktning på rockmusik. Det har diskuterats olika konstlinjer och det går en de batt om en nordisk konstskola. Allt sånt är bra, men varför ropar ingen på ett rockinstitut vid någon österbottnisk folk högskola? I Vörå kanske, även om man där anser sej ha byggt ut mycket redan i dag . Eller varför inte i Kronoby, som ju också är ett område med rikt musikliv. Det viktigaste är att på något sätt knyta an frågan om ett rockinstitut till den övriga diskussionen om musikutbild ningen, den som handlar om musikskolorna och ett musik konservatorium blant annat. Det får inte bli så att en mängd etablerade utbildningsstCukturer slukar alla samhällspengarna, medan ett rockinstitut skulle tvingas in i någon sorts "ideell" existens utan trygg ekonomi,

••• D EN ANNAN SAK som det har talats om i uf-kretsar i samband med diskussionen om en finlandssvensk rockmu sik, är ett rockinstitut i form av sommarskolor eller" lägers kolor" . Också sådana satsningar skulle gOtt kunna platsa i BERTEL NYGARD folkhögskolornas verksamhet.

beredvillighet att acceptera agerandet är inte bara grovt orättvist. Det är en skandal. Vad man nu skulle efterlysa _ och det är det viktiga - är några sorts riktlinjer wr fördel-

ningen i framtiden. Någon form av kriterium på vad som är amatörteater och vad som inte är det. .. FSU och landskapsförbun den bör agera hårt i frågan.

Amalörteaterpengarna som kommenteras här invid, skulle egentligen inte behöva nJgon kommentar. De talar för se; s;älva och ser ut så här (förbundstil/hörighet inom parentes): Jyväskylän teatteri .................... ......... .. ........................ 16400 mk Jyväsky,län ylioppilasteaueri (TNL).. .. . .... ... .. ... .. . .. .. ... .. ..... 20 000 mk Tamperen ylioppilasteatteri (TNL) ........ ...... ....... .. ..... . ..... . 20000 mk Oulun ylioppilasteaueri (TNL) .... ......... ... ...... . ... ........ ..... 13000 mk Turun ylioppilasteatteri (TNL) ...................................... .. 35500 mk Ylioppilasteatteri (TNl)....................... ... .. ..... .. ..... . .... 100000 mk Hyvinkään teatteri (TNL) ...... ......... ... .... . ...... ..... .. .......... 39200 mk Kuusankosken teatteri (TNL) ......................................... 39 000 mk Valkeakosken teatteri {TNLl ...................... .. .. .. ... ............ 54000 mk Ykspihlajan työväennäyttämö (TNL) ....... .. .. .. .. ... .. .. .. ........ 23000 mk NoslOväkinäyttämö (TNL) ................... .. ...... .. .. .... .. ........ 21 000 mk Hangon harrastajateatteri (SHT).. ............. ......... .... .. ... ..... 8 700 mk Lähiöteatteri (TNL)............ ..... .. ....... .... .. ........... ...... .. .. 6 500 mk Närpes teater (FSU) .................................... . .... .. ...... .... 11000 mk Rauman kaupunginteatteri ..... ....... ......................... ....... 87500 mk Riihimäen kaupunginteatteri .......... ...... ... .... .. ...... .... . ..... 103900 mk TNL betyder Työväennäyttämöiden Iiito: SHT betyder Suomen harrastajateattereiden Iiitto FSU betyder Finlands svenska ungdomsförbund

To"dagen 09.04 1981

~--:l--~~----------------------------------------------------------------=-----------------------------------~~------ ~NISKA posTEN

Det är upprörande

=•.

AN ÅTERSÅG en yngling som hade gått .....nv... ~:rrations!åg på sexriraler, kasrar bort sin e Dtmössa och ropar "ned med PlaiiS-KS'!,;i/det" vid två mören samma dag i mars

- Det är upprörande! sa ynglingen. -

BERTEL NYGARD

Bä ttre gensvar ~ än väntat 1 på Maskrosrock

Det är det alltid, sa Ruran. Vad gäller saken? Men tänk efter ... der här är vår arbetsplars, 1andW- om vår trygghet! Vi ska vara här hela li buske, men dom kan sricka i väg efter tre år. bo dom komma och kräva att. ..

=-. Jag

FÖRLÅT, sa RUlan som inte kopplar så vet inte vad du prarar om. - Det är det här med ruggummi på lektionerna. opp frågan på lärarmörer och då sa jag som alt. . .

Urumöte! Har du blivit lärare? .. och då sa dom aH der går inte, för man . r köra ur dom hUl som helsr för der har elevrå påpekat och då, .. - Men vilken lUr då! - Tu[? - An du blev Uirare! skrek RUlan med blossande . Då kan der börja hända något. Då kan du börja wrverkliga grundskolan! - Ja... och det är ju så aH den som bestämmer måste veta vad han bestämmer om, och der här är enkla frågor ... och vem vet mer om skolan än

Imma? - KOMMER DU ihåg, sa Rutan med blicken vid horisonren, kommer du ihåg den där ramsan vi bru bde ropa? Den där om "pedagoger och profeter" lOOl vi fick aU rimma på "Nixons extremiterer" . El ler den där om "studenr as such - ir jusr ain't m ucb". Man var näsran lyriker på den tiden!

-la ... och speciell r är der väl der här med jack orna. Der försrår ju var och en aH det hör till vanligr folkveH aH ra av sej YHerkläderna, men det begriper dom inte när dom går in i klassrummet. I förra veck an höll jag på au slira sönder en jeansjacka då jag skulle... - Minns du den där kvällen då vi stod på Kåren och skrev på symparilistan för kårhusockupanterna i Helsingfors? Minns du när vi ropade "en man en rösr " så professorn i panelen blev alldeles svettig i pannan .

-o -

NU HAR DOM faH in en slyngel i elevrå det som bara är ure för aH ställa rill bråk. lag vet inre vad man håller på för. "Han är demokratisk vald" säjer dom när man ska ra honom i örat. - Vilken lUr egentligen! - AH han är vald? - AH du blev lärare! skrek RUlan och knöt näven i luften. Vi var ju alltid så rädda aH grundskolan skulle bli samma auktorirära karederskola som den gamla skolan. - JA ... DET ÄR den här samma jeppen i elev rådet som alltid är oförskämd och ralar om "plugg skolan " ... och det är klan det är bra med gruppar bele och så men dom har väl ändå kommir hit för aH lära sej nånting! - Vad tur att också en av oss blev lärare! sa Ru lan . Der behövs nyn friskt blod och en ny skapar glädje. - I går varder en jävel som blöHe ner svampen för mej, och här om dan hade nån ritar oanständig· heter på tavlan. Hemanmärkning direkt! - Tänk att du blev lärare! sa Rutan rill en sexti taJsyngling i den nedre medelåldern: Det är arga un ga män skolan h ..I,r..,pr'

- Uf-rörelsens satsning på Maskros-Rock har mött bättre gens· var än vi vågat hoppas på, säjer Eki Häggman som håller i trå· darna på FSU-nivån. - Vi utgick från att det i värsra fall inte skulle bli nånting alls, men hittills har ett 30-tal musikutövare hört av sej. Eki är den som tillsammans med Patrik Bifeldt har pfanerat satsningen på FSU·nivå. - Jag har engagerat mej i helsingforsregionen, säjer Patrik. Jag vill inte uttala mej om hur det ska skötas till exempel i Österbotten. Det vet jag för lite om. ren, säjer Patrik. Der har <;lckså att Patrik betonar gärna den regio nala förankringen. Han talar om göra med "det egna". Faktum är att skapa ett klimat som till<lter at( det finns bra och spontan rock· rockmusik p<l svenska, och han musik i Svenskfinland , men det menar att den rockmusiken ska borde skapas ett större utrymme knyta an rill ungdomarnas egen för den. I Tidens Melodi till exem· . pel har det kommit fram band som verklighet. är mycket mera "egna" än der Helt dött mesta av det som görs p<l finska i i Helsingfors Finland i dag. B<lde Eki och Patrik talar om at( - Det är möjligt att ni har ett kli· mat för en ung kultur p<l svenska i skapa kanalerna för rockmusiken . Österbotten, men i Helsingfors är N<lgon finlandssvensk rockmusik kan man i och för sej inte besrälla det ju helt dött. fram och H till st<lnd genom n<lgot Eki: - Vi bör visa upp att det fmns program. Den ska komma spon· en levande ung kultur p<l finlands· tant, men den ska ha kanaler att ta svenska. Det gäller in-te bara rock· sej fram via. - Vi bör få den finlandssvenska musiken. Vi har diskuterat vad vi kallar "kultureftermiddagar" i rocken accepterad, säjer Patrik. skolorna, och där kunde rockmusi· Och accepterad som den är. Vi ska ken samsas med till exempel tea· inte ställa rocken på någon piede· ter . diktläsning och viss<lng. Man stal , men vi ska inte heller nedvär· kunde ocks<l [;l med information dera den. BERTEL NYGÅRD om FSU och landskapsförbunden. I Helsingfors ska man lokair köra ._ - - - - -......- - - - - -• .n serie discokvällar med finlands/enska rockband . Det blir 10 trä[· dC, och man startar i maj. Evene· manget dras av Patrik. bl .a . bäddsoffsmöblemang Meningen är att nmting p<l te. mat Maskros·Rock ska hända i alla fr. 1190,- , soffmöblemang landskap. De lokala satsningarna i plysch fr. 1500,-, soffbord sköts naturligtviS. bäsr av land· m .m. skapsförbunden . Det gäller till Möbelfabrik exempel aktiviteten i skolorna. Inom SÖU är det på gmg et[ rock· L MÄNTYLÄ KY seminarium till hösten. 66370 Närvijoki - Det positiva i fråga om gen· tel. 961·636161 svaret hittills, menar Eh, är att de som hört av sej, kommer från alla (fr . Pörtom 11 km mot Jurva) landskap. Också massmedia har " Öppet även lördagar och kvällar uppmärksammat satsningen.

Lagertömnings försä Ijning

"Tävling i rockmusik" En del av Maskros·Rocken är den "rävling" i rockmusik som ordnas i höst. Man ska H skicka in texter och Utar, och n;lgra bidrag kom· mer atr premieras med "stipen. dier" . - Vi bör kanske undvika täv· lingsmomentet, menar Eki och Patrik. I ställer kunde man offent· ligr motivera varför vissa bidrag premieras Ulan att rangordna dem sinsemellan. Det är väl det "unge finlandssvenska" man bör upp· märksamma. och verkli~hetsän. knytningen bör vara det Viktiga. Ett sätt att premiera vore också at( g<l vidare med n<ln sorts "ana· lysseminarium" där man skulle jobba vidare med texter och melo dier. - Det bör vara n<lgot mera än talangjakten, där vi i princip bara delar ut en medalj och skickar hem talangerna igen.

Utrymme åt spontanitet

•

- , .-

(I. v.) och Palrik Btfeldt håller i trådarna för FSU:s satsning på finlandssvensk rockmusik

- Skriv att Bifeldt ocks<l gärna vill ge lite utrymme år spontanite

~ ---

--.---",OS1

t.\t.\~~, 'J ~~, SO _----

-----_.-

2. 5 ~led buss till Leningrad, 5 dgr 7.6 Med buss och FInnjet till Ham· burg, 6 dgr. 22. 7 Med buss till Gotland, 6 dgr. B. 7 Med buss till Östra Finland o. Bomba, 3 dgr. 29. 7 Med buss til! Östra Finland o. Bomba, 3 dgr. 29. 7 Med buss till Leningrad, 5 dgr. 1. 8 Med buss till Trondheim o. Os· 10,7 dgr. 28. 8 Med buss och Finnjet till Am· sterdam, 7 dgr. 30. 5 Med direktflyg till Seattle, 3 v k 31 . 8 Med flyg till Kreta, 2 veckor. 21.9 HAlsoresa till Felix, 2 veckor. 28. 9 Med flyg till Kreta, 2 veckor.

FINLANDS RESEBYRA JAK08STAD

a...!I

R"""-lan 7. ..... 967· 13277

....

_'I~IÖST.RIIOTTNISKA POSTEN

Torsdagen 09.04 1981

NY1<1\RliEBY FAC'l'Q,RY ·1 NYKARLEB~ FAC'l'ORY 1 NYKARLeSY FACTORY l

LEBY FACfORY I FACTORY l

NYK1\.RLEBY FACTOffi 1 NYKA:R!.EBY FACTORY I

NYKARLEBY P CTORY I

NYlCARLEBY FACTO?"

r N~KAJU.EB'i FACTORY r NYKARLEBY FACTORY I

NYKARLEBY PAC'OORY

•

Y F CTORY I NYKARLEBY FACTORY r NY~EBY FACTQRY I NYKARLEBYFACxoRY l NYKARLEBY FACTORY I NYKARLEaY FACTORY r

TORY l NYKARLSBY FACTORY I NYKARLEBY FACTORY ~~~y [)J~(;~ . NYKA.RLEBY FACTORY I NYKARLEBY FACTORY I NYKARL

FACTORY F~crORY FACTORY FACTORY FACT~

~Ii~

~~~~~CTO~Y FACTORY FACTORY FACTORYFACTORY F

NYKARLEBY I

FAC'l,'ORY I KARLElW .PACTO~Y

YKARLEBY FACTORY

NYKARLEBY

ACTOR" I NYMRLEBY FAcroRY I NYKAR,t.EBy ~~CTCLMP-ATltA"I NYl<ARLEBY FACTORY I NYKARLEBY l~XMR~

aCTöRY I

• 1. NYKAR{sEBY F~Of(Y ! NYKARLEBY F~eTORY I

I"ACTO~Y r N'iKlil~LEBY ' FACT

SUSSAR :N'll<ARLEBY FACroRY I ' NY FACTöRY I NYKARLEBY FACTORy ! NY~LEB.Y FAC'l'ORY l NY Haldins från JEPPIS l~~ O FACTQRY I ~EBY FACTO~ I NYKARLEBY FACTORY I NYKAFLeBY FACTO~Y I NYKARLgBY F KARLESY 19.00 via KR<:ro&Y II .E:OSE\1Ö. ESSE 19~OO via NYIWU.EaY F(K:TOR~'wlK.l~!lY

I.APProRS 'PfJRlvP. FoRSaY ~. KOVJOKl. öAAVAIS

19.15 via JEPPO.

Du över 15 är väl.kamten

NYKARLEBY I NYKARLEBY INYKARLSBY I NY~~RLEBY ! NYKA~t I NYKARLEBY I ..

.,.

. . . . . ._

•

110

•

...

•

••

. . . ...

t...

• .• _.

Sommarjobb?

. :., . .. ,..--'

, ;;, ....

till SINGSBY

'" .

r-:::::~:::::::l

fred. 10. 4. kl. 20-01

Serv.gr. 2 o. 3

med TEAMET

~P\~~~~~P\~~~ (

(

((\\.

(

((

,'Enklast är att sjå1v kontakta arbetsgivare' ,

Kom på ungdomsdans

, J

r:.:,-. _"

Dax igen för teater i

LÖrdag~~~~~l~k~!!~Or~:~Vi N:0 444 .

upp

Ett fOlklustspel i tre akter av A. Eben-Haard

Regi: Miseha Hietanen

I OR~ES~ER;ARAD I i Oravais

fred. ·1 O. 04. ·81 kl. 20.00-01.00

)S~

)

~))

\\.

Förköp: Lördag o. söndag tel. 39680/E r i k s s o n . ) ) 1

(( ((

vardagar kl 8.00-17 .00 tel. 39578/N. Vallgrund AhL Följande föreställningar: Påskdagen 19.4. kl 20.00 och lördagen den 25.4. kl 20.00.

\\.

Efteråt dans till tonerna av Kurt Lindqvist's orkester)§

\\.

NYKARLS8

PAACTORY FACTORY ·FACTQRY FACTORY t'ACTORY FACTORY FACTORY f'ACTORY F,ACTORr l? CTOR~ 1 """"...

FACTORY FACTORY FACTORY FACTORY FJiGTORY FACT.oRY FAC1'ORY f'ACTORY F CTQRY

FACTORY Å

RY I NYl<ARLEBY FAC'fOI~.Y r NYKARLEB'i FAC"fORY I

\\§ ~

med * Sängom-Gänget * Nisses * Max Skogs ork. * Dansero * Raimo Erkinheimo ..

O OM NU LÄGET hårdnar vem blir i så fall utan? Vanligen de yngsta bland dem som söker. Et! måt! på marknadsläget är hur stor andel av exem~lvis alb 17-åringar som fåt! jobb. Åldern är ändå den mest avgörande faktorn av alla, om man forsöker se det i et! större sam manhang. O ÅLDERNS betydelse förklaras redan av Ib gstiftningen, Börjar vi nedifrån så kan en 14-åring (eller den som under kalenderåret fyller 14) en dast anställas i s.k. lät! feriearbete under högst 'h av ferietiden - ald rig utanför denna - för högst 7 tim mar I dag och 36 t I veckan mellan klockan 7 och 19. S.k. unga arbetstagare ät 15-17· åringarna som får arbeta högst 8 t I d och 40 t/v mellan klockan 6 och 21. Dessl.ltom fäller vissa farliga och olämpliga sysslor bort ende! jobb för unga arbetstagare .

II I J

* Fyrklövern * Tommys * Laysir * Ramona * Leo Herberts * Tamborito

Bordsreserveringar: SOU:s kansli 961·113572

Efter två somrar med en ganska hygglig sommor jobbsmorknad kan det i år bli en aning kärvare. Att i april kunna säga precis hur det blir går ju inte, men vis sa tecken pekar på färre jobb, åtminstone på den ,'fria marknaden".

UNISOUND står 'ör ljudanläggningen ~~~~~~~~\d~\d ~. . . . . . . . .___ . . . . . . . .~~....c-r...ooocca=======c=o==.

Det kan vara bra att veta, att man själv ingår sitt arbetsavtal (om an ställningstid, lön , arbetstider) med arbetsgivaren (eller hans represen· tant), men att ens foräldrar kan säga upp avtalet om de anser jobbet skad liEt då man är under 18 år .

Torsdagen 09.04 1981

••

,'Kommunerna borde ha råd nedvärderas il1te" att satsa I .).'Iyland är vi imponerade över för ungdomens och de dansandcs triv SOU;s dansverksamhet. Att mot sel än för a(( ge pcngar. på uppföljningen" Jag anser inte det vara lyckat att i vå svarande verksamhet inte förekom

,'SOU:S danssatsning

"Man utvecklar inte personligheten genom att mot sin vilja läsa 34 sidor och sedan ha prov på djävulskapet"

mer i Nyland innebär inte att vi nedvärderar det österbottniska dansandet, vilket .Bertel Nygård talar om i ÖP den 26. 3.

D DE TV A landskapens utvcckling har g~1( skilda vägar i uf-sammanhang. Troligen har vardera sökt sig dc natu'r liga. de för landskapens struktur. rikti ga utvecklingslinjcrna . Om man vill frisj blod 1!lir genom mitt . diskutera verksamheten i Nyland och ltJDtte, i ÖP:s debattkaru-I 'Österbol(en och göra jämförelser m~te sJ/o de olika basförutsäl(ningama beaktas. SÖU utg:lr fr:ln et! i huvudsak Fnigor om dagens skola svenskt bosä((ningsomr:lde. Svcnskar Mör oss alla och borde di/r na i Nyland lever däremot i socknar 0ftI'\ inte ruttna bort utan som pil n:lgra undantag när har finsk cl.la~ . \AC'C. l1li .; bör något åt deto spr:lkig majoritet. Den v:llds.amma in dumialiseringen och urbaniseringen har lett till au Nylands svenskar isole D MÅNGA ungdomar ilirfusas inilir en oviss framtid i miljöilirstö rats. kärnrobotars och helvetesmaskiners skugga. Till det kan man Uf har blivit en trivselfakror för Ny lands svenska befolkning. Den här as som pedagogikstuderande bara konstatera: pekten tillmäter vi StOrt värde. Ung för framställning av gäspande DET ÄR ONEKLIGEN så domsrörelsen har i Nyland av hävd va rit en varmansrörelse och är det fortfa dödsskallar. Vad samhället behö an dr generation står inför stora rande. Vi behöver alla generationer ver är aktiva, problemlösande IlUII2llingar och problem. Till med i vu verksamhet - inte enbart de människor, inte passiva elever sammans borde vi skapa en skola yngSta. som är vana vid att få färdigtug som utvecklar människorna att När det gäller den kulturverksamhet gade detaljponioner av kunskap. riga möta och klara av proble som är kärnan i wr uf-rörelse hadc det Vi utbildar för morgondagens men. Det är frågan om att mte inte varit möjligt att bibeh:llla och ut bara lära människor läsa , vi mås samhälle och dess problem. Då veckla 'd enna utan den varmansrörelse Ile ocbllira dem leva. kommer vi att behöva samarbets som uf 'är i Nyland . Personligen tror jag al(. om en enda verksamhetsform Dl il det inte längre frågan villiga och aktiva människor som - t.ex. dansen - genomförts i Ny :.J: rringsmata elever med kan respektera varandras åsikter. land i den utsträckning som fallet är i kunskaper. Det är Borde vi inte se alla elever som Österbotten, skulle rörelsen ha blivit om att utveckla kreativitet avvikande, och den som är mest utarmad. avvikande är läraren. Kunde ibpande, och ta tillvara var D TROLIGEN kan man säga att dI:'fS speciella förutsättningar. man inse det vore det väl inte den nyländska uf-rörelsen är mera tra utvecklar inte personlig svårt att i skolan skapa en accep ditionell. Men visst har det dansats. terande atmosfär där man kunde genom att mot sin vilja lä Det anordnas litet varstans i v~ra 105 }4 sidor i en lärobok och sedan ge sig tid all lyssna tiU varandra. uf-Iokaler. De arrangeras kanske mera

Älrnu lever liket - så jag i

lIoppos att den saligt avsom- i ..Je skoldebatten får lite /.

få

V.d lsr

\Ii 0-'51. i ~"o\an?

Ö" - tI&_a ~\.

a,\tk

åoseos,

prov på djävulskapet. lla.reo.s uppgift borde vara att a2 sina elever att själva kunskaper och upptäcka _lIIkliSUnmanhang , d .v.s. att - söka svar på frågan varför. och godnatt för den lärare timme efter timme plöjer liroboken sida upp och . . . o.

Då kommer man fon under fund med att människor inte be höver ses som olika varandra, utan ,s om kompletteringar till va randra. Då kanske man också fick folk och nationer att sluta kasta bom ber på varandra. Man har ingen nytta av sina toppbetyg då en vä tebomb dimper ned i trädgår den.

SKOLAN BÖR INTE få oigon dupliceringsautomat

Det är dags att vi tar tjuren vid hornen och inte klänger fast vid ,den passiva åsnans svans. Kör ut åsnan från våra skolor! Mikael Pietiiä ped.stud .

• .cic sida av saken är orkestrarnas insatser. Uffe Johansson på s[~-II:I_1Iet menar au det skulle vara viktigt au också dansorkestrar

.-er upp på vårmöteI. - Det åt jo orkestrarna som till stor del leder det som händer på en H.ar de möjlighet att komma med nu på lördag så blir vi natur

=- riIdi&t

glada. DET ANDRA VIKTIGA inslaget vid sidan av förhandlingarna i SÖU:s och Sparbanksilireningens gemensamma frågetäv Da blir en stor tillställning med hela 16 finalistlag, 2 per ring. åt inte ännu helt genomförd (sista deltävlingen i kväll), _ _ är inte helt klara. &;.mfia~ Pr i två ålders2rupper (födda senast 1%2 respektive • och det segrande laget i vardera klassen bjuds på en resa lII:1siD&l5m med olika evenemang. VÅJl! ÖlET åt förbundets redovisningsmöte. Man kommer -t ord an presentera bokslut och verksamhetsberäuelse . Om ba~_~ bo i korthet säjas all det visar ett underskou som är större - pi 8ea år. Orsaken är en del dyra förbundssatsningar som Jocke

"Vi ska undersöka möjligheterna' , SVAR TILL BETALANDE BUSSRESENÄR Vi beklagar att vi inte har anordnat dansbusslinje från Sundom till Skatila. Tyvärr har det visat sig förut, att eu tillräckligt passagerarun derlag inte finns ror en sådan linje.

ra förh:lllanden dra ihop ungdomar fdn ett s(Ort omddc . Hos oss uppst:lr län problem vid s. k. s(Ora danser. Så dant som missbruk av sprit. ungdoms fylleri, slagsmål och andra tr~kighcter . som inte tillfor v:lr rörelse ära oc h POSI tiv uppmärksamhet . D EN ANNAN SAK är först:ls a(( stora danser och dansandct sal( i sys tem skulle ge rörelsen mera pcngar. Som Berte! Nyg:lrd sägcr: man kan vär na sig mOl den värsta kommersialismen genom au själv ge sig in i branschen. Med andra ord : det är bättre att uf plockar pengarna av ungdomarna än att n:lgon annan gör det. Och gör uf det s~ kan det kallas populärkultur och inte kommersialism. D SLUTSATSEN är allts:l att man inte förutsättningslöst skall diskutera dansandet i Österbo((en och Nyland. Personligen är jag redo att igen en g:lng lyfta p~ hal(en för det system man där f:ll( till st:lnd . Vu utveckling har varit en annan. Över det är vi ocks:l nöjda i det s(Ora hela. Men ingen i Österbotten skall tro att det inte dansas i Nyländsk uf. Vi gör det bara i mindre sammanhang, med mindre rubriker . med mindre popkuh . med mil)dre kommersialism . Vi kanske ocks:l bör dra oss rill min nes al! uf-rörelsen, som i :lr fyller 90:lr, under mera än 50 :lr totalt utdömde dansandet i föreningshusen. Dansen hörde till de simpla nöjena som inre hade rillträde i kulturföreningar . Nu är tiderna och begreppen för ändrade. Men ännu tycker man det borde ha g~tt n:lgon tid innan man Ut ropar dansen som uf-rörelsens, kultur· rörelsens. viktigaste verksamhetsform! NILS MALMBERG

Nu ordnar vi endast en dans till denhär säsongen (påskda gen), och till den blir det tyvärr inte heller buss från Sundom. Däremot kommer vi nog till hösten och den nya säsongen att undersöka möjligheterna au även starta en busslinje från Sundom eftersom intresse finns. Vi tackar för visat intresse!

• Svar till Harriet Lindelö!

Bästa Harriet, du skall veta alt vi uppskal(ar väldigl mycket det arbete ni ungdomssekreterare utförde och det inrresse ni visade då locke-kam panjen genomfördes i höstas. Jag betvivlar inle alls di([ påsråen de au kampanjen inle skulle blivir av i Kristinestad utan din medverkan . "Jag tänder på dans" blev något aven succe, det har det redan ordats om i många spalter. Vad som nu är vikrigt, är au vi liir en uppfoljning av höslens danskurser, Många har redan kommit igång med den saken. Här har också Uddesrrand & co er farenherer som jag personligen ,tycker vi kan dra nytta av. Dels genom all fortbilda våra' dansledare, dels ge nom all få informarion som i sin tur skulle leda till nya ideer och infalls vinklar,

, 'Uppföljningen är viktig" Delhär var huvudsakligc;n orsaken rill att dansledarkuC5en i Overmalax ordnades. Och, bäsla Harriet, här hoppades jag på ell fonsall intresse från ungdomssekrelerarnas sida. All :Jet satt så hån ål, visste jag inre. Du säger all du är helt inne på all arbera for nyklrare och trivsammare danslilIställningar. Vad, om inre en dylik satsning är ell led i den ulveck tingen. Men det räcker inre med en sraka danskuC5er - eller, som Udde strand säger, det bör ske saker över hela ralret, också inom den kommu nala fritidssektom . DärfOr är en uppföljning viktig. All det i kallelsen rill kursen inte ullryckIigen slod all ungdomssekre lerarna skulle delta i en särskild "or ganisalorisk grupp", håller jag med om. Dock slod det at vi skulle få in formation om och diskUlera kommu nernas och ungdomsnämndernas möjligher all stöda en dylik kam panj. IEller "finare" urtryckt att bil da en organisatorisk grupp. som me dan dansledarna lärde sig dansa, skulle pratat om planering, upplägg ning, ekonomi erc.

, 'Ingen har talat om miljonbelopp"

Wasa UF Skatila r.f. Styrelsen

Att kommunerna skall satsa mil jonbelopp är för mycket begärt, det IIlIr vi sagt. Lire avundsjuka kan vi väl vara på den svenska satsningen , men kampanjen och dokumenteringen av uf-Iokalerna . inte behöver vi väl skämmas Ior våra - Men SÖU går inte omkull för det, säjer Uffe. läget är under insatser. Dessulom deltog flera kom kontroll. muner ekonomiSkt i höslens kam Verksamheten presenteras i årsboken som delas ut gratis till alla vår panj. Och det var våra kommuners mötesdeltagare. Danskampanjen till ära pryds pärmen aven fyrfårgs roll vi skulle diskutera, inre de svens bild på självaste Jocke . ka . D VÄRD FÖRENINGEN Uf Havsbandet har lovat att koka soppa Det är väl heller inte så ,vån all åt vårmötesdeltagarna . räkna ut att kommunerna har långt större möjligheter än SÖU alt i fort sällningen ekonomiskt stöda dylika • Den första. . . kampanjer. Till sist undrar jag, Harriet vad du - Om paraden blir lyckad ska vi försöka göra den till en tra menar med att della var det bästa dition. SÖU hittills gjon for danskampan jen. Eftersom också jag i höstas satt D ORKESTRARNA kommer att spela 2.5 minuter var. En med i en ledargrupp om ordforan grundutrustning finns att tillgå på scenen, men den ''personli de, fungerade som dansledare m '.!1I . ga" utrustningen (gita"er, dragspel osv.) tar var och en natur fick jag den uppfallningen att SOl! gjorde många bra saker for kampan ligtvis med sej. MusikaffIiren Unisound står för ljudåtergiv jen. ningen. Eller varifrån fick Harriet alla af Gammaldansorkestrarna är följande, i den ordning de fram fischerna, ploj knapparna och med träder: Svängom-Gänget, Nisses, Max Skogs, Dansero, Fyrklö lemskonen ifrån?

vern, Tom mys, Laysir, Ramona, Leo Herberts, Raimo Erkin ULF JOHANSSON heimon .yhtye och Tamborito. BERTEL NYGÄRD

Torsdagen 09.04 1981

• Rätt bra drag på dansgolvet blev det när Pär lät de 1200 baswatten rulla ut över golvet. (till vän ster)

D Sex färgteven och så en monitor där han själv kan titta. D En videoanläggning inklusive kamera. D Sex bashögtalare, två lågbashögtalare och fyra diskanthögtalare som tillsammans utvecklar 1 500 • Tio strålkastare gånger 500 W ;;'. Där det mesta - eller 1 200 W - ligger i ba kör ut en hel del ljus, och effekterna blir grymma när sen. rökmaskinerna kopplas på. D En mixer med 90 tonkontroller, två skivtallrikar (överst) . och en kassettspelare. D 5 000 singlar och 700 LP:n, fast allt är inte med • Pär kollar in ljudet. I för grunden ses de sex färgtevena på en gång. där Kids och Magnum Bonum D 45 ljuspunkter på 500 W vardera ihopbundna av kan ses på video samtidigt som . ljusorglar. . deras musik strömmar ut ur D Diverse mojänger som utvecklar rök och andra den våldsamma anläggningen. effekter. (infällda bilden) D Kopplar man ihop hela rasket med ungefär två • En gäspning på gang? - Nå: bara en av de som ha kilometer sladd, lägger till två . gogoflickor, lika de en trevlig helg i Petalax många roadare och Pär Vännman själv så har man nyrenoverade discotek. (ne MRG-disco. derst)

Hela uuusrningen är värd cirka halvmiljonen kronor och kräver en buss eller som i Petalax i lördags när bussen gån sönder - två bilar an flyt~. Och tre timmar an sätta upp och trimma in. MRG-disco är nämligen Sveriges största mobila disco. - I princip har jag hela Sverige som verksamhetsområde, men i praktiken åker jag sällan söder om Stockholm. Utom nångång vid speciella tillfällen - som Kiviks marknad tillexempel, med 60-70 000 besökare, fast inte på discot bara . Men Norrbotten är tillräckligt stort. - Jobbet är kul men landsvä garna blir lite för långa, tycker Pär .

D Discovågen död Han har jobbat p:l heltid med dis cot i 12 :lr alleredan och allts:l varit med om discov:lgen i dess helhet.

1111111 IIIIU IUIUIIIIUIII lI'UIIIIIIUIIIIII',n'UIII"JlUW,WJ',UUIUJUUJJIJIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Tomlagen 09.04 1981 __ ------------------------------------------------------~~--~--~~--------=====---------------------- ~NISKA posTEN

Kursinformation om Amatörteaterns Riksför bunds kurser i sommar. D Från analys till gestalt ning.

Vi gör det för att • ., kul, försäkrar GllStavsson och Fredriksson, de • tjejer som följer .al Pil, Vii1l1llll1l Sven , och rike 1'11111 j disco *--s tecken. Ett eller två gånger ; wcJum är det gig, och det kan bli rätt _ga resor ibland SOftI denhär trippen öoer till Petalax till UlmJpel. ibllUlrs jobbar Asa jIti I4sarettet i Umeå SPffI vårdare medan Åse städar. - Vore det inte så lt.I sJuJle vi inte hålla IM medet. Dt.sandet alltså.

10 dagars kurs i regi och scenografi . Plats: Wi~ folkhögskola. Uppsala . Tid: 22 juni-I jul! 1981. Kursavgift 900,- kr. Sista anmälningsdag : 15 april 1981.

D Skrivarkurs. Kursen vänder sig tiJJ de som inom amatörteatern viJJ lära sig skriva dra matik. Plats: Medelfors folkhögskola , Ske/ leftd Tid : 2-8 augusti Kursavgift : 600 ,- kr Sista anmälningsdag : 1 juni 1981.

Kursen vänder sig tiJJ sk~despelare inom amatörteatern som vill urveckJa sitt personliga agerande p~ scen. Plats: Hemse folkhögskola, Gotland Tid: .16-22 augusti 1981 Kursav gift : 600, kr Sista anmälningsdag : 1 juni 1981. Kursavgiften som finns angiven vid resp . kurs täcker helinackorde riog, l!ndervisning och förbruknings material, om inre annat angivits. Me ra information om kurserna och an mälningsblankemr Bs från sOU:s ' kansli , tel. 961-115 372.

111111111111111111111111111111 b1ller p:l. s:l.länge jag tyc

_=IbeI:nm et. . .

Den stora discov:l.gen... &:nIir som började med han U:lM:llIa.. .. är död . Det som kom

- discorocken , musik typ IIIpCl:l Bonum. Strix Q och sJdana här discoshower. r Pär som bäst p:l. att ut sin utrustning . nyaste i genren . exempelvis helt av IHlOO W ljus i golvet W uppifrån .

- Sedan kommer jag att satsa IC:lSDliSllXlDd , såntdär ljud som

Iableo att vibrera precis Jordbävningen . u b yggda anläggning pcl 3000 W I:l.gbas, 1000 1!X:Ull:1.ba5 och 300 W diskant

D Jämn ljudnivå - Det gör att jag kan hålla Ijud niv:l.n jämn över hela salen p:l. stör re ställen, allts:l. inte skithögt där framme och knappt n:l.got ljud alls där bak. - Eftersom det mesta av ljuder ligger i basen blir det inte lika p:l. frestande för öronen som när dans banden spelar med samma volym. Till alla dessa watt kommer en hemlig special, som MRG-disco lär vara ensam i hela världen. Och en 12 meters Scaniabuss för att flytta hela rasket. Pär plockar oftast upp sin Ut rustning i folkparker och folkets hus, dvs. stora lokaler som kan ta upp till 2000 människor.

a.:U.D!UC:iltlSter.

Kom och tillbringa ett givande år i

KRONOBY FOLKHÖGSKOLA

D Teaterläger för ungdom. Allmän inspirationskurs för äJdrarna 14-18k Plats: Näshulta gamla kommunal hus, u[anför Eskilstuna Tid: 9-15 augusti Deltagaravgift: 300, kr. Sista anmälningsdag: 1 juni 1981.

.D Inprovisation, gestaltning, föreställning_

det är kul, tills det blir pen

- Jag brukar spela tillsammans med dansband eller med show band typ Magnum Bonum , berät-

tar Pär' öch relaterar för den gång en han lirade tillsammans med Magnum Bonum och roadarna de ras blev sura när de upptäckte arr han, Pär, hade större effekt i sin anläggning .. .

Är Du intresserad av vårdyrken? Då är VÄRDLINJEN något för Dig. Ämnen : fysiologi, anatomi, hälsofostran, förstahjälp, sjukvård, barnavård, biologi, prykologi m,m. Dessutom språk, matematik . vävning, hobbyämnen och andra valfria ämnen. Prak tik vid barndaghem , sjukhus och åldringshem . Övriga linjer: praktisk-teknisk linje, hemteknisk linje, och studie linje. Läsåret börjar 7. 9. 81 och slutar 14. 5. 82. Informatinsblad och ansökningskorl fås från Kronoby folkhögskola, 68500 Krono by, tel. 968-45 017 . Karl-Rune Sundelin rektor

Nya speciella F,ord Fiesta GX Nu 33 8-010 -* 'Hos OSS! ,

fritt Importhamn

- Men jag smällde p:l. Magnum Bonum när jag testade och så var allt OK igen. Tv:l.-tre shower i veckan kör Pär och gänget. - Men det är mycket jobb där emellan med olika praktiska saker - bokningar, reparationer, för säljning och annat. Och s:l. är det en hel massa mu sik som ska kollas in . - Det rasslar väl in en 40 cm tjock bum skivor varje vecka . . . och det ger en hej massa lyssnan de .

Vilken utrustning och så förmånligt! Utnyttja detta tillfälle. - - - - _ . - - - .- - - ."

PETER GRANSTRÖM

årpes Bilcentral

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Vorågatan 42 - Tel. 961-110155

Narpes - Tel. 962-41231

Torsdagen 09.04 1981

De ungdomar som besöker tilJstiiJ/ningaNIQ vid den elektriskA fa kulteten kommer främst från landsbygden. En/igt vår guide är de in te alls så sofistikerade som ungdomaNIQ från tvåmiljonstaden Buda pest.

• Kvällens Dl kA/lar sig Dave och år en_ av ungerns mest populiira.

TEXT: KARL-GUSTAV OLIN BILDER: ERKKI SILLANPÄÄ

Vi anländer strax efter ärra och är tydligen se nare u te än de flesta andra. Inträdet till tillställ ningen gäl pä 30 forint (cirka sex mark) . Är man dessutom medlem i den klubb som arrangerar tillställningen kommer man undan med fem fo rint för inträdesbiljetten . Trots att väl guide Peter från resebyrän Ibusz ordnat om värt besök redan under dagen. krävs det en stunds parlamenterande innan vi kommer in utan att visa medlemskort och betala inträdes avgift . Ordningsmännen i dörren saknar igen känningstecken och det är ganska svm att veta vem man skall vända sig till.

D Stort och nedslitet Väl inne i den stora aulan tas väla kläder emot av flinka flickor. Interiören pärninner mycket om Kälen i Abo . Fast mycket större och mera nedslitet. Pä grund av väl försening behöver vi inte trängas . Ska man ut och roa sig en söndagskväll gäller det nämligen att vara ute i (tod tid . D~n sen startar visserligen runt änasnätet, men redan klockan sju öppnas biljettförsäljni~ge~ . Lördagkvällar har man istället destu bättre med tid att roa sig . Dä kan man komma redan 18.30 och dansen i stora salen slutar inte före midnatt. Efterät fortsätter tillställningen med disco i en mindre sal fram till klockan tvä . lörda gar är ocksä ställets bäda serveringar öppna, mot endast en söndagar.

D Alltid bråttom .Kvällens ansvarige arrangör Kiss Audr6s dyker upp och undrar om vi har nigra sp«:iella önske mål . Som alla dansarrangörer världen över har han alltid brättom nägonstans . Väl guide Peter samtalar med honom en stund pä ungerska . Engelskan är inte alls sä vanlig som tyskan bland de ungerska studerande i landet . De kommer överens om något och Kiss skriver ner nigot på en lapp.

Det är inte så mycket som skiljer ungdomarna i öst från oss i väst, konstaterar Öb:s medarbetare ef ter ett besök vid en danstillställning i Ungerns hu vudstad Budapest. Men så är Ungern inte heller någon typisk öst . stat, utan en mycket västorienterad sådan.

- Specialtillständ för fotografering, förklarar Peter och räcker över lappen till Erkki som skiner ' upp. Även om man i princip kan fotografera var man vill i Ungern, är det inte alla som vill kom ma med på en bild. Speciellt inte dä man inte vet hur bilderna kommer art användas. Jag tittar pä Kiss och märker arr han liksom de andra ordningsmännen , saknar igenkännings tecken . Som svar pä min friga hur detta hänger ihop, drar han fram ett identitetskorr ur bakfick an . - Tidigare hade alla ordningsmän ett kort med fotografi på bröstfickan, men inte nu läng re .

D Biljard och flipper I ett litet sidorum, eller rättare sagt en korri dor, visas en japansk våldsfilm utan text eller dubbning. I samma rum samlas också gängen kring förströelseautomater och biljardbord . I ett intill-liggande rum sitter ett par flickor och tittar på TV. Överallt i lokalen är det trängt. Fränserr de mänga mörkhäliga ungdomarna skulle man kun na tro att man befmner sig pä en österbottnisk dansplats. . ' Innan man kommer in i de egentliga danssa larna måste man gå genom en servering samt ett förrum. I serveringen sitter folk kring borden och

"Några riktigt berusade typer ser man inte till"

dricker allt frän mineralvatten till det berömda ungerska brännvinet pa/inkAn. Nägra riktigt be rusade personer ser man inte till. Alla dricker li tet, men ingen riktigt mycket . I det inre rummet stannar Peter upp: - Här sitter flickorna som inte har -n-ägon vän . De blir nog väldigt glada ifall nägon kommer och bjuder upp, berättar han.

D ABBA och Boney M Inne i discosalen pägäl dansen för fullt. Musi ken bestäl av hits frän väst. Boney M och ABBA tycks falla publiken i smaken . DJ:n är en av lan dets populäraste och bjuder förutom pä musik ocksä pä en häftig ljusanläggning. Vi söker oss närmare scenen för fotografering. Lappen som Kiss skrivit kommer väl till pass när Erkki vill klättra upp på scenen . Under det att han jobbar sätter Peter och jag oss pä scenkanten och tittar ut över folkhavet. Salen är inte större än en normal österbottnisk ungdomslokal . Den enda synliga skillnaden är att man runt väggarna istället för bänkar har små bord utplacerade. På golvet dansar man huvudsakligen par och par. Varifrån paren kommer och vart de tar vä gen lyckas jag inte komma underfund med. Hela tiden verkar det som om folkhavet var i en stän dig förnyelse.

D Inga punkare el Ungdomarna är snyggt kläd västmode. Sammetsjeansen ty nu i Ungern. Fiftare eller PUIll«_ emot inte till. DJJack har en imponerande enda som. skiljer honom frän en är att han har sitt program ins - Själv tycker jag mera om r' talet . Den sonens musik håller ra populär här, berättar Peter. ning blir det femtiotalsmusik, nästan töms. - Det är visst ett bra tag sed nast, konstaterar Peter.

_ 1

D FulJpro/J.fXJ6j. ' Klockan har gått en bra bit .. dags att söka sig över till den Color uppträder. Salen, som inte re än den andra, är fullpackad har vissa sväligheter att komma feringsavständ från scenen . Colors musik fyller salen till metern. Volymen är högt upps tekniska misstag gör inte saken ger Color ett övervägande posi

r-________________________________________r_or~s~~ge~n_O~9~.O~4~1~9~8~I______________________ ~ t~ =--__...: ==~KA

POSTEN

Trafikskolor i Jakobstad HALO.IN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

---.,

SOMMARDÄC

Nu är tillfället inne att göra. bra däckköp.

Kontakta oss! Vi ger gärna prisuppgifter. Följande däcksmärken säljes:

Continental Firestone Michelin

Pneumant India GT Viking Stopp

Prisexempel: ........-.. GyJda Bolulr stålar med titeln "'""",_ _ . . . ~ lit' de tl.lå övriga bröder Da tredje lir ;"g_jör.

Continental T S 771 stålradial

'-_1&

185 - 70 - 13 235: 185 - 70 - 14 250:- . Dessutom specialdäck billigt

så i ltogern ~ danstillställningen påminner om mot

~_5"D hiller på med att intensivplugga engels

ha någon chans att komma in på mark

_Ina. och kanske enda skillnaden, är att ~...

ett helt annat sätt än här hemma.

en del misslyckanden vid mixerbordet sit - en perfekt. _Dcns sound är unikt och på något vis härligt ~ _ &in västerländska klicheer. Som utlänning man tyvärr de viktiga sångtexterna, då sjunger på ungerska.

D Tre bröder Bokor uppträdandet får vi en pratstund med • som "isar sig vara mycket intresserat av dm nordiska marknaden. De har vid ett tillfälle bc:söb FrnJand och uppträtt i Sverige . Turneer det också blivit till alla de östeuropeiska län

dr::m2.

Tumål i Sverige var framgångsfull och bandet bcppIs på att få göra en ny . Det blir också even· uppträdanden i Finland. Gruppen har ocbå haft vissa planer på att spela in en skiva på

C B DACK~Nä:e. tel. 962-41320

..I

TtN~' .:!i!i!rJiiiiiiiiiftirritfr?~.

i~ö!

CoIor har nämligen en manager i Sverige och en a\' bandets gamla medlemmar är numera bo· satt d.är. Bandet består av tre bröder Bokor: Gyuala på k~board, Tibor på basgirarr och Attila på rrum mor samt Mikal6s Felkai på ledgitarr. Bröderna har spelat samman sedan de var små. Color har existerat i fyra år och i den nuvaran de sammansättningen i ett halvt år. Som bäst håller de på med inspelningen av sin andra LP .

Deras första såldes enbart i Ungern i 43 000 exemplar. Gränsen för en guld-LP går vid 50 000 exemplar . Gruppens ledare Gyuala Bokor karaktäriserar Colors musik som melodisk rock med texterna förankrade i vardagslivet. - Några direkta förebilder i väst har vi inte, men vi gillar Electric Light Orcherstra, Pink F10yd och Genesis. Medlemmama i gruppen hatar disco och punk . De är istället inriktade på en mera intel lektuell musik. Texterna, som de själva står för, handlar om väsentliga saker i livet.

D Talangjakt på TV Kontakten till Sverige fick de för tre år sedan då de var med i en talangjaktstävling som TV:n arrangerar. De blev tvåa det året och fick göra en resa till Polen, Sovjet och Finland . Men inte nog med det. En svensk manager råkade höra dem under tävlingen och satte dem på en turne i Sve rige sommaren 1978. Turnen blev en stor framgång . Deras hemstad Debrecen har en finsk vänOrt och det finns chanser att Color kommer att skick as som vänortsutbyte redan nästa år.

D Pluggar engelska - Under vårt besök i Helsingfors tyckte vi att finländarna påminde väldigt mycket om estlän darna, drar sig Gyuala till minnes. . Det största problem.et Color möter på då de Siktar på marknaden I väst är språkproblemet. Därför håller. de nu också på att intensivplugga engelskan. Till problemen hör också den ekono miska sidan. En del av gruppens utrustning är Importerad från väst och kostar dem stora peng ar. - Totalt har vi satsat 1,5 miljoner forint (cirka 300 000 mark) i utrustning under de senaste 5-6 åren.

I II I

Kom och prova vår helautomatiska balanse-I ringsmaskin som ger riktig körning. •• Öppet även lördagar.

'--___.!UJ V 1

• _1IIe tillställningar här hemma. Till och med

Tunturi Super Sport, fan tastisk supercykel för stad. landsväg och ter räng . I teknik och utseen de är Super Sport i egen klass ,

KQm till oss, vi har brosc· hyrer, tillbehör, kläder, service och reservdelar Nejdens häftigaste mo ped och cykelexpert.

Torsdagen 09.04 1981"

~~==~~=.N----------~~~~---------------10 =====**EE====~'I~el

(JrCJ:IlIlJ

'BEEEE5aBE:===-I&===-..~....~..aa"EE.a"mE===m.a-=====um~·'====5UfU~·====59BG~e'

Hänt sen sist • • • och en titt framåt

====~e9E====IBä5==augS.e===-..a.&5..-===..... * ====.nr-=-=-=-=~-'me====am~m~m~m~e'

I I 1l1~

ll1

~ B

llb y u f spelar a K · .... ar vard kornedl som att ga OCh k·k l a pa o

· D E1VI Knuts har återvalts som oro. fötande för Svenska föreningen Brahegården i Kristinestad, r", I. d vS . ung d omslorenlDgen stamsladen. Vid årsmötet ef· terlyste Elvi en kommunalt av· lönad flildedare menade att en sådan skulleoch behövas för

Lördagen den elfte april kl. 20.00 kommer Kdllby UF:satt verksamheten bland 10 - 16-årin garna ska löpa. At! Teateramatörer att ha bremiiir tJd en viii inövad Pjiis "SPANSKA FLUGAN". Pjiisen iir en fars i tre akter driva en förening och ett före· Den iir skriven av Frans Arnold och Ernst Bach. ningshus är dyrt i dagsläget, Pjäsen bygger på en skandal , som hände för cirkus tju· gofem år sedan. Det är händelsens huvudpunkt som ut spelar sig i denna .fars . Spanska flugan var nämligen en dam med många an· sedda kavaljerer. Efter dessa kontakter påföljde en an· komst aven son. Och summan av kardemumman var att sonen hade ett stort antal möjliga fäder. Fädernas sammankomst är den stora händelsen i denna pjäs . Amatörerna som medverkar i denna pjäs är tolv styc· ken . Det är också första gången de medverkar i en helaf· tonspjäs. De har själva gjort dekoren och kostymerna. För regin står Olof Sundqvist. Det nya för Kållbys Ungdomsförenings teateramatö rer är den stora satsningen på en pjäs med endast ung· domar. - Alla de. äldre har lämnat teatern, säger Sundqvist. . - Men, tillägger han, ungdomarna är väldigt dukti. ga och intresset är stort. Pjäsen är byggd på det sättet att alla roller är lika stora, så ingen slipper egencligen billigt undan . . Pjäsen är kanske okänd, men den är värd att gå och tittas på . Tyvärr finns endast en chans nu i vår att kika in de!1' men till hösten blir det a.r;tagligen flera före· ställnmgar. Så boka in den 11 . i din almanacka . .

VUS är JUSt nu inne i en hek lisk period. I mars har man UI' bildal ledare föreningsvis inom Femle Ungdomsringen med succearIaI resultal . Dessa "ny ulbildade" ledare har sedan barnklubbar dragil ig:l.ng inom föreningarna . Kursen som hölls i VÖr:\. kan man se som en fortsättnings· kurs för barnledare. De flesta som medverkade hade redan hållit barnuäffar i sina fo"re· ningar. Nu fick man nya ideer som väl be· och uppslag, hövs. Ledare för Vörå.kursen var VUS :s ordförande Tor Sparv och undervisare var Kenth Storm, Kent Taipale , Monika Ågren och Pia Höglund.

n~ol

och ett ökat kommunalt enga· gelll2J1g i ungdomsverksamhe. ten kunde lämpligen ha for· men av ett bidtag till en fliltle· dartjänst . Det kommande verksam. hetsårets budget går på 100 000 mark. I planerna ingår en revy, en fotokurs, bingo, barn. och ungdomsklubbar samt fester och kurser. Smäae renoveringar ska också utroras. Btahegårdens nya styrelse ser ut så här: Elvi Knuts (ordf.), Rolf Mattfolk (viceordf.), Mo na·Lisa Bäckström (sekr.), Olli Råtts, Bengt Nordström, Roy Stenberg, Siv Ranlala och Mi· kael Bodrnan. Suppleanter är Robert Axen och Holger Per· jus. I en progtamkommitte ingår Anders Teit, Roy Stenberg, Mi· kael Bodman, Olli Råtts, Ole Mattila och Robert Axen .

uf-lIIaL c r i.'ll .

•

rand.

,~.

I I

Till ny ordförande valdes Bodil skall anskaffas regelbundet till VikSlrÖm. viceordförande blev skivspelaren . Vi beslöt an diskutera . med Håkan Nylund. sekrelerare YIva Malmsten (ny) . kassören är Larsmo UF & NF Ifall VI kan ännu oklar vicesekrelerare Ni ordna en dans I sommar p:l. pa na Malms;en (ny) , st\:re!se- viljongen i Gemuds tillsamI dd medlemmar blev Maj-Bri(( mans mc: em. . Ifall det blir en dansllll Björklund och Bo-Anders SandStröm . Suppleanter blev ställning så ska vi ?rdna en " Paul SandSIröm . Jens Sandst· ordnmgsmannakurs fore. " Medlemsavgiften blev ofo· röm och Ingemar Nynäs. Maj·Briu Björklund utsågs randrad . dvs . 10 mk . .uppsa~. till buffHöreståndare och lare av medlemsavgIfterna ar ordningsmän blev Jens. Paul, Christer Nynäs och Leif Ny· Ingemar. H:l.kan och Karl· man. Till klubblokalen beslöt man Johan Björklund. Björn Nynäs. sat t a Prenu merera på lise Strang samt Gunilla Liljeq. a II ,.'Of I" ÖP. Teknikens Värld och Lilla VIS!. Verksamhetsledare är Bodil Fridolf. Replik skall prenume· Vikström och medhjälpare reras :I. t aIla st yre lseme dl em Maj·Britt Björklund . mar. Onsdagsuäffarnas aktiviteter Ungdomar ! diskuterades och man beslöt att Vi träffas på Solstrand på fortsäna med schack, biljard. onsdagar kl. WOO. Möt upp . BMW pingis och pidro. Singleskivor

~ B

al ll1

1l1

~ B

, 'Ungdomssekreteraren är ofta ung och osäker"

Ungdomssekreteraren måste

f:l mera kunskap om beslutsfattan·

Förctriirlr. !!:U5 .'i l

Ett tjuvotal medlemmar hade mött ubb tJd EUJ(mo a ungdoms.. och n'IJkterhets'öreninas ~r::smo"te p" So'''',

Ett sextiotal ungdomssekre· terarstuderande mötte upp till årets ungdomsarbetarsemina rium. Det har blivit tradition att samla landets blivande ung· domssekreterare till en gemen· sam palaver i slute.~ av varje läs år. I år var det SOFF:s tur att stå för det praktiska arrange manget.

• För tre dr sedan startades bandet PopedaI ett band som spela! punk, new.wave och heavy på högsta möjliga volym, vilket sannerhgen milrktes untkr bandets kon· sert i Jakobstad inför en publiR pd al. tre hundra. Konserten blev nJgot bö~g. Det var Jeppis Musa som a"angerade IiIlstilllningen.

•

'ms====*'

Bodil Wikström n Y ordförande • E & f I ugmo U n

n~ot

En annorlunda barn. ledarkurs än vad tidigare varit fallet fick de som var med i VUS:s barnledarkurs senaste helg uppleva. Kur· sen hölls i Vörå och hade samlat rekordmånga delta. gare. Uppläggningen av kursen var helt lagd på det praktiska planet.

•

MaE~=== · EDme====~ma·EE==~GaH~~~~~~'IAM~~~:~.~a====~

Ann un a barnledarkurs

•

'mi

Hin r.: och hcri;t to fi5r l 'l l' vad som b .L . (Ic h V.:lO sOm s l, n h;\ll cl o . 'l'clcfon ., r 1 19(,7-13 5 ,51 19(' I-11 3::;2~1 19(,1-6;1 ;1./

det i kommunen, få kunskap om hur kommunen fungerar . Det här slog ungdomsarbetar seminariet fast . - Ungdomssekreteraren är ofta ung och osäker. Vågar inte ställa sig upp mot "de stora" tjänste· männen i kommunen . Genom ökade kunskaper i bl.a . kommunens förvaltning och eko· nomi kan ungdomssekreteraren lättare argumentera för sin sak i kommunerna. . Under det två dagar Imga semi· nariet hann man både behandla

ungdomssekreterarnas fortbild· ningsmöjligheter saI?t un8doms. sekreterarens ställnlOg 1 den kommunala förvaltningen och samhället. Seminariet avslutades med att en grupp erfarna och "garvade" ungdomsarbetare bildade en dis· kussionspanel som fick till uppgift att svara på frågor och ta ställnlOg till påståenden som diskuterats fram i smågrupper. - Behövs ungdomssekreteraren över huvudtaget? Han/hon sysslar i alla fall bara med en massa papperspynjande som vem som helst skulle Jdara av . Det här var ett påstående som panelen diskuterade . Var det någonting som saknades på panelen så var det väl de yrkes verksamma ungdomssekreterarna . De skulle säkert kunnat bidra med mycket intressanta och nyttiga er· farenheter frm sitt dagliga jobb . Det bör väl sägas att Närpes ungdomssekreterare, Lisbeth Sax· berg, var med på seminariet. HANS HORTANS El

-. Torsdagen 09.04 1981

"0111 111an trivs med 111änskor ska 111an vålja dethär yrket"

Från servitör till hovmästare på drygt fyra år har Stina Sandelin från Korsholm avancerat. Det iir hon som jämte en manlig hovmästare tar emot gästerna niir de an/iinder till Ernst. Med en mjukt och varmt leendtc ·försÖker hon tävla med den järte stora kristallkronan från Gustav III tid (170o-talet) om all lysa välkom nande mot gästerna. - Om man trivs med männi skor, all tala med människor och all röra sig bland människor, skall man välja det här yrket, tycker Sti na Sandelin. Hon gick första årskursen av ser vitörutbildningen när Hotell- och restaurangskolan kom till Vasa, blev klar med utbildningen våren 1976. Efter det har hon jobbat som servitris bl.a. på Fondis i Vasa och på Pool i Jakobstad. När Hotell- och restaurangsko lan öppnade Restaurang Ernst fick hon jobb som hov l-o 'istare. - Jobbet som ser itör är tungt, säger hon. Man sk dl bära och balansera, vara glad och vänlig, in te rädd för kvällsjobb.

Hotellen och restaurangerna behöver språkkunnig personal.

"Våra elever ska ,, klara språkkraven =_ -

Det behövs språkkunnig personal inom hotell· och JtiIaIIlaogbranschen. Senaste vår hade servitörerna tre arbetsp. nr att välja på. Också alla kockarna hade arbete.

Kamratlig och bra stämning

- Restaurang Ernst är en fantastiskt fin undervis· _ .IIreRa1urang. Så har den också blivit en fullständig succe i vi möjligheter att ge mycket effektivare undervis· tidigare. .

== ==-

- Vi kan garantera en kamratlig och god arbetsstämning och. triv sam arbetsmiljö. säger Koskinen. På basen av erfarenheterna hittills vågar vi också lova att de vi utbil dar får jobb .

Det här säger Jan Koskinen, rektornför Hotell· och "su...~~kolan i Vasa.

Nu står vi väl rustade att ta emot maximalt antal

eIefts.

Da dir med språkkunskaper Koskinen mycket stor vikt stora delar av Finland II!I:!Io11lW.~lUgema ha servitörer bc:b:illSt:u svenska. Det räcke r finska och litet engelska. en led i strävandena att höja m~~ pi utbildningen tänker ~litJlDCn lägg:a in en timme extra tm!dc(Y1S1ll-lDj! i ffiska för svensk elever.

Små klasser

fär effektiv I/.tbildning Vi eftersträvar att eleverna fdn rh skohl skall vara att de kla

rar språkkraven , säger Koskinen. Utöver rena fackkunskaper förstås. Hotell· och restaurangskolan är tvåspråkig ~c~ ger utbildning. på tre olika linjer. Servttörsutblld ningen är ettårig . Linjen för r~s taurangkock-kallskänka är treårig. För de som gått näringsekono miska linjen vid yrkesskola eller har motsvarande utbildning finns en ettårig kurs för kockar-kallskän kor. Skolan har i dag 110 elever varav 30 % är svenskspråkiga. Servitörs utbildningen har en svensk och fy ra finska klasser. För kockar·kall skänkor fmns åtta klasser. På svenska sidan finns en ettårig klass, en som går första året av den treåri-

Jan Koskinen. ga utbildningen och en klass som håller på med tredje året av den treåriga utbildningen. - Vi har små klasser och kan ge effektiv utbildning, försäkrar Kos kinen . Det är 7-12 elever per klass . Det beror på att det inte sökt tillräckligt många för att klasserna skulle ha fyllts helt från början . - Nu hoppas vi - främst tack vare att vi fått egen övningsrestau rang _ att så många söker för att vi kan fylla alla klasser. På svenska sidan betyder det två servitörsklas ser , två ettåriga kockklasser och en treårig kock-klass . Sammanlagt minst 48 elever.

Servitörerna kan med den kona ut bildningen de får komma upp till goda löner oc~ de har s.k. procent lön . Det är Inte ovanligt att de kommer upp till 5.000-6 .000 mk/mån. Grundlönerna är inte så höga i branschen men kvälls- och mattillägg , lördags- och söndagser sättningar blir det g~nska bra. . - Därmed är · VI framme Vid nackdelarna med yrken inom branschen, konstaterar Koskinen Det är oregelbundna arbetsturer och mycket kvälJs- och natt jobb Kockar kan få jobb på sjukhus, skolor och andra inrättningar och har då en mera ordnad arbetstid. . - Också servitörerna kan få dagjobb men då är lönen inte lika bra. En nackdel är kanske också att det inte alltid finns jobb på hem orten. Det ligger i branschens na tur att arbetskraften är ganska rör lig . SVEN-ERIK GLADER

- Men är man en utåtriktad person är det el! stimulerande ar bete. Lönen kan man inte heller klaga på.

,'Vi å'rförvånade över Ernsts popularitet' ,

- Vi är själva förvånade över den popukzritet som Ernst har fått, säger rektor Jan Koskinen vid Hotel/- och restaurangsko kzn; Vasa. - Det är kanske ell behov av om växling för de som äter lunch ute mill på dagen . Men vi tror ju också all det beror på den politik vi fört. - Vi har försökt beakta gäster nas önskemål. Vi kör med mycket grönsaker och erbjuder kvalitet till velligt pris. - Inte är vi billigast i stan men gästerna upplever det kanske som bekvämt all inte behöva betala nllgonting extra som serveringsav gifter, dricks eller avgifter åt rock vaktmästarna. Nu när restaurangen till en del drivs med oavlönad arbetskraft ger den givetvis vinSt. Det får skojan ingenting av utan pengarna går di rekt till staten. - Men det skulle knappast löna sig all driva en sådan här lunchrc:s taurang i privat regi . Det är för många anställda och för kort öppethållningstid. Marknadsföringen behöver effektiveras. I snitt går här ändå in te mera än 80-130 gäster per dag - rekordet är 227 gäster. - Men för skolan-är Restaurang Ernst ovärderlig. En fantastisk ö v: ningsrestaurang. Den Ikomme~ VI aldrig all avstå ifrån även om VI får en ny skola småningom.

.Torsdagen 09.04 1981

•..............••., ••...........•......•.............. ............ Idagh~rÖP:smu:;ikrecen- ~l.,\~~. JI CCR ta ° gar ten te studteon vAl\\, i'" PO~N

renter skarpt greppet om musikutbudet, och tar sig en titt på ett flertal intressanta musik!:Yk~ter. • O. Har ar det fralla ~m allt fr'!n Aret~a Fran.klm .VIII. Closh till Alvan Tuoh,tortJ, pa dragspel.... .. OVännen BG Laxell K,0r en betraktelse med anledmng av Mike Bloomfields plötsliga död medan STIG mumlar tJidare i musikvärlden. O Hör till godo!

I I I I

I I I I I I I I I I I I

D CAMEL: (DECCA 5323)

Nude

• I

I I

I I I I I I I I I I I I I '1

•• •• •• •• •• ••

.....

I I I I I I I I I I I I I I

I I I I I I I

I I I

I I I I I I I

~\UvA~~\

"tU

CJ ERIC CLAPTONS nya LP "Another Ticket" ligger sedan en kort tid tillbaka på skivdiskarna väntande på ivriga köpare. Gamla Claptonfans blir nog en aning häpna när plattan väl ligger på skiv tallriken och Claptons välkända gitarrsound strömmar ut . Det är fortfarande blues som EC bjuder oss på men språkdräkten har ändrat färg. Eric Clapton har, i likhet med en annan historisk popveteran Bob Dylan blivit religiös. ' ,

D ATT SPINNA runt denna in tressanra berättelse, skriven av SUJan Hooller, är ett mycket lyckat drag . Man Br en bättre helhersintryck av skivan. Camels oskrivne ledare Andrew Ultimer har ensam gjort musiken till samtliga spår utom tv~. där han haft hjälp av Wlllltins respektive Scheel· hl1OJ. Musiken får mig att tänka pi forna dagars Camel. d~ spelade de lugna och mycket melodiösa stycken och det är nog det gruppen behärskar

•••

O VECKANS PANGNYHET är att gamla rockstofilerna i Cree

. O ETT PLOCK BLAND mina favorit/åtar just nu ger för handen 'att jag helst lyssnar på Roxy Music med Bryan Ferry i spetsen i deras utsökta version av John Lennons "Jealous Guy". Den hetsande, lockande "WaJking On Thin Ice" med Yoko Ono är en annan favo rit liksom Out/aws häftiga upplaga av "Riders In The Sky". Tom Jo nes' gamla version ter sig som ett tomt skal vid en jämförelse. Menlös är titeln på Mikael Rickfors' nyaste singel, "Yaeh, Yaeh", men den tar ett gastkramande grepp om lyssnaren. "In The Air To night" med Phil Collins kan jag bara inte undvika att ta med och till sist väljer jag "Once In A Lifetime" med TaJking Heads, en låt som bara blir bättre och bättre för var gång jag hör på den.

dence Clearwater Revival igen 't ågat in i skivstuc:Uon. Det har gått nio år sedan senast och trots att gruppens profil nummer ett, John Foggerty, saknas väntar vi med spänning på vad som komma skall. John Foggerty håller förresten på och filar ihop ett soloaJbum, men filandet måste börja bli en aning segt eftersom han hållit på i fle· ra år.

••• O MUSIKINDUSTRINS stora nöje just nu tycks vara att leka med kassetterna. Bolaget Island, med sådana artister SOm J.J. Cale

D STYX: Paradise Theatre (A&M AMLK 63719) OM DU ÄNNU inte hunnit bekanra digmed Styx, si är det nog dags nu. Gruppen har gett ut skivor sedan mitten av 70-talet s~ n~ra nybörjare är dom definitivt inte.

Bandet har fem medlemmar: Den· niJ De Young, famn Young. Tom my Shaw och tvillingbröderna fohn och Chuck Pano%%o. AHa är hemma frm Chicago utom Shaw som har si na rötter i sydstaterna. Paradise Thelllre har fitt ett varmt motragande . den har legat högt ~ bide Englands- och USA-listan och i · - millen av mars var LP:n den mest spelade skivan i USA:s radio.

D STYX SPELAR en melodiös hhdcock , typ Boston-Kansas. Smgen har en framträdande plars och gitarrsolon finner man p~ de f1es· ta spåren . Tv~ litar har ett mycket utmärkande brass, nämligen den svängiga Nothing Eller Gon AJ Plan ned och den n~ot I~ngsammare lo nely People. The Bnt OfTimeJ, den enda lug na biten p~ LP:n har getrs ut p~ sin.

gel. Den fina smgen gör det -t iII ett mycket lyckat val . En liten stump av den här I~ten inleder och avslutar LP:n. här har dock titlarna blivit A.D .1928 och A.D . 1958. Rockin ' The Paradiu har ett här ligt "go". absolut förstklassig rock. Snabba Too Much Time On My Hallds kommer iIlte Imgt efter.

D fAG TYCKER IIIt texten fl/I

samhet i och med att han anslöt sig till Paul BUII~1d Blues Band. Via dem kom han också i kontakt med Bob Dylon, som jammade med bandet vid den mångomtalade Newpon Folk Festival, där Dy lans elektrifiering väckte ramaskri bland folkmusikouristerna. Bloomfield fick inbjudan aU medverka på Dylands första elektrifie rade LP, "Bri"gi"g il btId home", och dess upproljare "Highway 61

. En nyhet bjuder gruppen p~ iform

av ex-IOCC medlemmen Duncan . Mackay p~ klaviatur. Kanske tänker han sl~ sig ner hos dem?

D FÖRSTA SIDAN börjar med en av de bättre bitarna. City Life. Den inleder lugnt och stilla med s~ng. pi ano och akustisk gitarr, för an sedan öka tempo en aning . P~ titell~ten Nude finner vi bländande pianospel a la Elton John och ett enast~ende gitarrsolo .

Capturedär en rivig l~t . där jag lade märke till det ovanliga instru· mentet koto och ett fint strikarran Homecoming gemang . Nude I Theunder marscherar ;\sHdarnas jubel och orkesterns musik. Skivan avslutas med LieJ och (naturligtvis) The UlIf Farewe//. D Lyd ett gott rrid: KÖP OCH NJUT'

•••

O DEN KORTASTE skivrecensionen jag tillsvidare stött på drab bade Trevor Robins' singel "Take Me To A Party" i Melody Maker. Carol Clark behövde ett enda ord för den här plattan: - No! Ganska tillintetgörande eller hur??

bäst.

A-sidan fortsätter instrumentalt med Drafied. Doch och BelUhed och avslutas med stämningsfull flöjt p~ UlndJcapeJ, ocks~ den instrumen tal. Öppningsspåret Changing PlaceJ ~ B-sidan är märkbart afro influer at. men s~ har man ocks~ kallat in extra hjälp i from av afrikanen GaJ' per Ulllar, som hanterar alla rytminstrument. Sedan följer tre korta bi. tar. tv~ instrumentala (Pomp & CircumIlance och Re(lectiom) och den fint sjungna PleaJe Come Home.

och Bob Marley på sin etikett, har nu börjat producera l + l kasset· ter. På den ena sidan hittar du ett komplett album, på den andra kan du själv spela in eller som reklamen spyr ut: - One side what you like. One side whatever you like. När dyker fenomenet månne upp här?

O SVENSKA BANDET Dave and the Mistakes har under hela mars månad turnerat i England som uppvärmningsband åt de engels· ka och svenska musikrecensenternas gullponke Elvis Costello och hans attractions. Kritiken har varit hyfsad och gruppen lär låta höra av sig ännu mera efter den här turnen.

•••

SKL

D DEN HÄR LP:N är uppbyggd kring den sanna berättc:lsen om en japansk soldat. som i misstag under andra världskriget blev kvarlämnad p~ en öde ö. Han levde p~ ön 29 ~r, i tron att kriget fortfarande p~gick . Hans mili tära uppgift var att bestiga en när liggande bergstopp och avlossa ett skott varje m~nad. S~ plörsligt en dag dök ett flygplan upp och kastade ned flygblad, där det stod att kriget var över for länge sedan . - Detta var nog endast en trick av fienden . förmodade Nude och fortSatte sin vana trogen. En dag hoppade ett flertal män utan förvarning ~ Nude. gav ho nom en nedsövande ·spruta och förde honom tillbaka till civilisationen . Återanpassningen var svår för vår vän krigaren, som utkämpat det anga kriget och det sista man s~ av Nude var en sommarkväll 1972. d~ han talade med en grupp människor innan han seglade ut ur hamnen .

Rnisiutl".

MIKE BLOOMFIELD hans karrleaeer blev lerrl-terande oC.ullbordad I I

O MIKE BLOOMFIELD, vit amerikansk bluesgitarrist och en av de mest framstående i sin genre, hittades ror några veckor sedan död i sin bil med en tom burk märkt "Valium" bredvid sig. . p OI'ISutrednin garna ha r ännu mte gett besked om d en ver kl'19a dödsorsaken. Bloomfield var ursprungligen från Chicago men kom tidigt till Ka lifonien där han som 19-årig sessionmusiker spelade tiUsammans med bl.a. Big Joe Williams, Sleepy John Estes och Mitch Ryder. Hans xitarrspel började dock få större publik och större uppmärk-

O 1967 LÄMNADE Bloomfield Paul Butterfield Blues Band och var med om att bilda gruppen Fleclric Flog tillsammans med bl.a. Buddy Miles (trummor), Barry GoIdber,g(orgel) och Nick Graveniles(sång). E1ectric Flag kunde dock aldrig leva upp till de stora förväntningar· na och bandet blev yuerst kortlivat. Bloomfield började samarbeta med en sessionmusiker som också medverkat på Dylans rockplauor, AJ Kooper, som hoppat av från sitt projekt Blood, Sweat & Tears. TiUsammans med Steve SliJIs (tidigare i Buffalo Springfield och se nare i Crosby, StiUs, Nash & Young) gjorde Bloomfield och Kooper aJbumet "Super Sessions", vilket visade sig bli så framgångsrikt att samarbetet Kooper & Bloomfield fortsatte med dubbelaJbumet "The Live Adventures of Mike BIoomfield ami AJ Kooper' '. O BLOOMFIELDS rena och klara gitarrlöpningar väckte aUt större . respekt bland kritikerna och man bokade plats ror honom i den abso luta toppen av bluesgitarristhierarkin, bland namn som Jimi Hendrix, Eric Clapton och Johnny Winter. Bloomfield utnyttjade dock inte denna chans utan försvann med . några små un dan tag när, helt iirån scenerna och h ans namn b öCJade under de närmast därpåföljande åren falla i glömska . 1975 dök han åter fram i rampljuset då gruppen KGB bildades. Förutom Bloomfield var medlemmarna Barry Goldberg, Ray Kenne dy, Traffic-basisten löd Grech och VaniUa Fudge-trummisen Carmine Appice.

L••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

1 - 1-

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

~CCCCCCCCCCCCCCCCCC=CCCCCCCCc=

cccccccccccc==cccc=ccccccccccccc~

Nya giv i skivbisnisen

-, The Legend of Jesse James Olika artister (A & M)

STJÄKNGARDET som bescir av Levon Helm Jama) &ån The Band, r __ L I Ha ' .........., Emmy ou ms, a..die Daaids. Albert Lee (tidipre ..ed Hcad. Hands and ha.. med Eric Cbpton ~ 1:& Bu.!) m.O. och orkes- - baår a.. bI.a. Albert Lee. E.-,_ H:m:is, Paul Kenneroda Jcse Ed Dans, gitarrer, Bemie Le:adoo (~les), banjo, .... Gorman, piano, Emory G.dy- bas, Le.on Helm, • ' ocb Charlie DanieIs S- &al_

o TROTS ALLA superartis ter' är det här ingen stor skiva, utan snarare sådär småtrevlig. Kompositionerna är rämligen traditionella och ibland låter texterna krystade. Det finns också många sångprestationer som är direkt usla - synd att man inte har utnyttjat Charlie DanieIs mer än man gjort. Det som räddar skivan är gi tarrerna och Emmylou. Albert Lee och Jesse Ed Davis ser till au det blir litet fart på musi ken. Bättre kompknäppare får man söka med ekolod efter. Bra ifrån sig gör också Emmylou Harris som sjunger två kadan b II d vackra (men Ii al a a er som påminner om nå't som

D Black Market Clash The Clash (Epic)

Eagles gjort. D OMSLAGET är bra. Det finns både texter med förklaringar och litet historik om allas vår tåg- och bankrånare, som nu hyllas med en skiva inte för att helgonförkbra honom, utan för att hans namn fortfarande stimulerar vår fantasi, förkWar Mr. Kennerly.

O MAN BÖR vÄL snart vänja sig vid Clash's normalpris-LP-fobi. " London Calling" var en dubbel-LP till lågpris, "Sandinista" gav som lågpris-trippelalbum ännu mera musik för pengarna, trors att elaka kritiker anser att de bra bitarna skulle ha rymts på en sida. Nu har det också dykt uQQ en lO"-LP som säljs ror ca 40

mark . Till formatet befinner den sig mellan en singel och en LP, men musikkvantiteten är densamma som på en LP. Den innehå1ler oio låtar av varierande ålder, somliga tidi gare publicerade oc~ somJig.a opublicerade eller smgel-B-.sI dor int ' vet ja'. P.g.a. broklg het~n i låturvalet är skivan ing en helhet, utan verkar splitt rad, men de enskilda låtarna är ganska bra. Stycket" Pressure Drop" hö jer sig emellertid över mang: den. Det är ett fIDt exempel pa

Clash 's västindiska st if och' svänger enormt. " City of the Dead " är också mycket bra, Clash har efter " London Calling" varit kända för sin mångsidighet , men har nu blivit mer och mer reggae-fixerade, Det märks också på den här skivan , för B-sidan är en enda lång reggae-orgie, där man försöker banka in sitt provokativa budskap, Man har lyckats få samma effekt som Ve/vet Underground med sin " Sister Ray" på sin tid: Håller man på tillräckligt länge med ett enkelt tema eller riff så " äter" det sig in i skallen på en, och till sist existerar det inget annat än detta tema - man är helt inne i låten, Och då är det inget problem för Clasharna att banka in sitt budskap i skallen på en, Själva budskapet vill jag !nte ta s~lIning till , men musiken kan ,ag säga att är bra.

man , Vreeswijk och dragspels jazz . Instrumenteringen är akustisk gitarr, ibland mandolin, dragspel, fiol, kontrabas, piano o,s,v, och musiken kanske kan kallas allmogejazz , Som rockgrupp tycker jag A.T , aldrig levde upp till sina potentialer, men på den här skivan har dom träffat huv'et på spiken, Stämningen är jordnära (bra produktion) och avslappnad och Jukka Rautiai nens röst är behaglig , Trots att musikanterna inte hör till de största virtuoserna på sina respektive instrument spelar de alla bra och ingenting låter ansträngt. Arrangemangen är utmärkta , speciellt basisten Timo Leh tinens arrangemang av " Ros manini" , "Fredmanin Episto la ~:o ~,O" och "Honolulu' : ; Jazz~~a Some of T~::se. Days. och Crazy Rhy~h~ gar allud n Meininkiä hem, trots att Iden med t.ex; ,,!nno . . . "Some of These Days" pa Alwan TuohltorVl dragspel är gammal. Text~rna är öve,r~~ fyndiga (M & T) och rohga, t.ex. I Ruho on D OM NI VILL höra all! Vihreämpää Aidan Takana" , förrän öronen faller av, skall nt där man har kossorna au emig höra Alwari Tuohitorvis nyaste rera. Nya Alwari Tuohitorvi hör skiva. Den forna rockorkestern till det roligaste som bänt på som spelat på ge flesta större dansplatserna i Osterbotten har länge på den inhemska musik en aning bytt sti.l. . fronten . BE'DDE BOLL DD Eller vad säger ni om Bell-

D K

CCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCC=C=C=CCCCCC==~=CCC=CC~=Cj

Det är en oväntat tam Aretha som st-

D sA HAR JAG DA fltt utgjuta

römmar ut ur högtalarna. "Vart har Mycket mera än så här vill i alla fall ad innocent you devtl jag kräva av soulens okrönta drott- I YoII slok my wiU withaut a souldrottningen . Y4 /i1Ied med with confid ntng. IlliluJed my eyeI/You tagit vägen" D VART HAR DEN färgsprakande, ..,}, rilio,1J ofParadiIe energifyllda och känsloladdade soul-

min besvikelse över det här albumet , Kritiken kanske är hud men kravnivm är hög pl e~ förstklassig artist som Aretha Franklm . . . , o

YOII/'CtIIIU l ,.. '! relMNJ/Yer ....i_r/. ~ nlOW-

PHIL COUINS

___rHtu är pgjdigt träffande i Iin

. . . .,:q ar heroin-Ilal/enet: Il

tlJJt /'m Inowblind/ ARETHA FRANKLIN drottningen försvunnit? Trots en

rftJJJollt

ERlC

"llretha" ()\rista) O REDAN SKIVOMSLAGET på " Aretha" ger för handen att det är en mera sofistikerad Arelha Franklin än tidigare som man hlller i. Bona är afrofrisyren och i sräIlet vilat ögonen p5 en välpermanentad dam , När förpackningen väl är öppnad och plattan ligger och snurrar pi skivtallriken så sprider sig en känsla av besvikelse över den här plattan .

pi papperet starka grupp misslyckades i likhet med Electric . . . ....ma något desto mer märkvärdigt, och Bloomfield • _ . . . . . . . . . redan efter en LP_

--""Io!'U.II:. BIoomfield allt mer återvända till sina musikaliska

'-=_~RS:" 1976 utkom albumet

"/f you love these blues, then

fJIase ". Det var egentligen fråga om en sons kurs i

på skiva, vars utgivning bekostats av den amerikanska __• • GaiDr Player, och där Bloomfield presenterade olika stilar .-:;!I, _ _. . . . . . .

_._dls

iska linje fortsatte också LP:n "Aflllline ", också den ~ende, kanske en av de bästa bluc:sskivor som

- ~ åd.

bus hos kritikerna och lyssnarna var åter en gång i sti ~ hejdades dock av den besvikelse och mördande kritik som dirpifiiIj:znde lrommersiellt ämnade LP:n "Count Talent and the oq"'rb" iohöstade_ - ~ år kom så LP:n "Bloom{teld & Hams" vars musik be _ bbodning av traditionell folkmusik och blues. LP:n blev a:s:l:pllDd men 6ck en ganska måttlig kritik. . framtida planer ingick ett nytt samarbete med Al 5DfD nu inte kommer att förverkligas. • lIIIIlIIliidc:ls d~ i~nebar slutet på en era som aldrig kom att

__"':Ids

resurser Bloomfield trots aUt innehade kvarstår m erande ofullbordad .

0 00 =-H..-'\ [."I;l rrnli, veda! ,

samling goda studiomusiker, trots att gamla uppbackningsgruppen Sweet Impirtlliom igen finns i bakgrunden och trots goda producenter blir slutintrycket alltför städat och tamt. PreCl5 som den besvikelse tjurfäktningspubliken känner över tjuren Ferdinands uppträdande p5 arenan precis lika platt fall faller den här skivan till marken. O OK, I ÄRLIGHETENS namn skall sägas att i några l5tar framskymtar den " riktiga " Aretha. I den gamla OliI Redding -klaHikern "Can ', Tum You Lome" eldar Aretha pi nästan som under fornstora dagar. Det här är svängig, rytmisk soul av toppkvalitet. Här Hr vi prov p5 vilken röstresurs som Aretha Franklin har inbyggd. . En gedigen uppbackning av Sweet Inspirations tillsammans med ett bra flås hos blåsarna ger oss till slut en sjudj , , ' bra soullk O TVA ANDRA LATAR har jag hittat som fu godkänt , I "What A Fool Believer" finns n5got av den glöd som jag efterlyser. Musikaliskt är den också en av de bättre låtarna med bl.a. ett skönt altsaxosolo av

David Sanbom. D ' 'TOGETHER

AGAIN ' ' har Aretha själv svarvat ihop tillsammans med en av producenterna . Chuck Jackson , Den här lugna kärleksballaden framförs med det rätta trycket (nästan) .

D DEN NOSTALGISKA "School Days", som handlar om det gamla, goda 50-talet. är skriven. arrangerad och producerad av Aretha Franklin själv . Det är en svängig 151. man trotS en inte alltför oäven början är slutintrycket allrför råddigt. Jag tror att Aretha vinner på att l5ta arrangemang och producering göras av and ra , D PRODUCENTER är AnfMardin, Chuck !ackIOn och så förstås Aretha själv . Utskrivandet har diverse personer skött om , bLa , Chuck !ackIOn och Aretha. Arif Mardin svarar dessutom för några fina stdkarrangemang o

''B'l,and arets b,;;,,"'o . or" """"1 utaåv O' , 'Face

Values" (At-

lan tic) -

O SUPERB. MAGNIFIK, mllande var superlativer som strömmade genom min hjärna de första gmgerna som jag 'lyssnade p5 Phil Collim' debutalbum som soloartist. Ett något mer nyanserat omdöme är jag kanske beredd att ge nu efter en genuinare genomlyssning , men jag vidh511er fortfarande att det här är en störtbra LP som absolut kommer att vara bland Uets bästa ut givor. D PHIL COLLINS ÄR trummis och smgare i Generis till vardags. Ibland figurerar han som sIUdiomusiker, bl.a, gamla Genesiskompisen Peter Gabriel, Eno och John Marlyn har anlitat honom vid sina LP-inspelningar. P5 "Face Value " gör han alltså sitt första framträdande som soloartist. Trots att vissa musikkritiker har ansett att den här skivan inte har någon framtida betydelse för honom som Genesismedlem är det inte utan att man plitar ner ett ston fdgetecken härom . Mindre lyckad~ fö~sök har medfört att grupper splittra es , O "FACE VALUE" innehåller , i 'motsats till den musik som finns på Genesisplauor , ~äu enkel, tillt:uande och lyssnarvänhg mUSik . EnlIgt en intervju med Phil Collins , som jag läst har han haft dragning it en enklare musikstillänge men inte haft s5 stora möjligheter att göra s5dan musik i Genesis. Jag är glad att han tog steget fullt ut och gav oss den här plattan för den. kommer att snurra ofta på min skivtallrik . . . D pA "FACE VALUE" möter vi mängder med känt folk , Stephen BiIhop är med på ett spu, Eric Clapton likas5 . F.d . basisten i Weather Re· pOrl Alphomo !ohnIOn, den indiske .. violinisten L. Shankar bror 1111 den mera kända Ravi) .oc,h framför~llt Earth, Wind & F,re I blissekllon

(Don Mynck tenorsax , LoUII Sal/erfield trombon, Rahmlee MIchael DaViI och Michrul HamI trumpet) finns me~., T AIR TONIGHT" kr?D IN HE

• • • •

ver knappast någon närmare presen tation längre . LP-versionen avviker. något frnn singel i och med att d~n • mäktiga trumexplosionen kommer m • litet senare i den stämningsfulla • llten. Det är i alla fal~ 1 skivans abso- • luta höjdpunkt, men i mycket hård konkurrens.. O "THIS MUST BE LOVE" är en • annan höjdare, en ouoligt sugande Ut • tylld med känslor . Stephen Bishop • backar upp Phils smg pl det här spuet. I gamla Genesisliten " Be- • hind The LineI" stiftar vi den första • bekantskapen med den mäktiga E, • W & F bl1ssektionen . O DEN MUSIKALISKA samman- • sättningen p5 "The Roo(ls Leaking " • ger enbart det spuet en egen prägel. • Här hittar vi Phil Collim vid pianot , • Daryl Steumer p5 banjo och !oe Pari. • ridge p5 slidegitarr . Lägg därtill dit Phils röst och vi far • en skön blandning. • O ÄVEN pA " DRONED" hittar vi • Phil Collins klinkande p5 pianot. • Dessutom fu vi ta del av L Shankars • mäktiga violinspel. Behöver det sä- • gas) Den vackra " Hand In Hand" med körsmg , svängiga blåspartier • och en vibrerande trumma avslutar • första sidan . • D ANDRA SIDAN FAR' en laddad början med E, W & F blåsarna i den • fartfyllt . rytmiska " I MiHed Again" • har förresten nyligen släppts som sin- • gel i England och klättrar snabbt • upp5t p5 försäljninslistorna . • Det gäller att rida p5 popularitets. • vågorna . D ÄNNU EN KÄNSLOSAM, V3C- • ker ballad fu vi i " You Know What i • Mean ". En 15t som p5minner en hel • del om Barry Manilows musik med • en magnifik strlksektion och Phil • Collins vid pianot. O "THUNDER AND LlGHT- • NlNG" bärs iRen upp av blåset och • följs av " /'m Not Movifl" , Så börjar • öronen fladdra väldeliga när Don • Myricks altsax tar sats i den superba • "If Leaving Me Is EaIY " . Rösten vidbrerar av känsla , vackra stråkarr- • angemang tillsammans med (igen!) • det härliga blåset och vi får en fantaS- • tisk 151. • Någonstans borde vi också hitta Eric Claptons gästspelande gitarr här, • men •

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

'1::.

!!!!!!~::~~::T~aN:

__________________________T_Omh __~ge_n_O_9_.0_4_1_98_1

__________________________________~1

r-----------------------------·----------------------------.------

"En av fjolårets roligaste filmer"

Mr CMnce ombeds folja med till hennes och finansmannens palatslik nande hem för all undersökas aven privatläkare, För säkerhets skull vill läkaren hålla Mr Chance under ob servation några dagar. något som Mr Chance inte har nåt emot eftersom det finns tillgång till både trädgård och TV i palatseL Mr Chance - eller Channsey Gardiner, som Mn hädan efter får heta p ,g,a , eu missforstånd - blir snabbt populär hos Mr och Mrs Rand, Den gamle finansmannen, som är döende, piggnar lill i Chances säll skap. Mr Rand anser Chance vara en synnerligen vis man , När Chance ler sill enfaldige leen. de ser Mrs Rand del som eu lecken på ouppnåelig Iivserf2renhet och smäller som vax i hans närheL

D Filmen om den lätt efterblivne trädgårsmäs taren som gör en politisk kometkarriär bygger på romanen "Finnas till" av Jerzy Kosinski. D Kosinski, som också skrivit filmens manus, lär ha sagt att "Välkommen Mr Chance" handlar om en torn människa som är obesmutsad av erfa renhet. D Men filmen handlar i lika hög grad om vår rädsla att ifrågasätta auktoriteter. D Dessutom är det en av fjolårets absolut roli gaste filmer. l LL l I I l I I l 1.1 l

D Ekonomisk expert • Man känner medlidande för den tragis· ke Mr Chance men samtidigt kan 11IIIn in te låta bli att skratta åt honom. TrädgårdsmäsIaren Mr Chance (Peler Sellers) har hela sill liv boll och arberat , avskild från världen, hos en och samma man . Bakom skyddan. de lrädgårdsmurar har han ägnaI sig ål sina enda intressen - planteringar och TV·tillande. I filmens början får vi emellertid vera all hans arbetsgivare har avlidil och all Mr Chance måste flyIla ur hu· set.

D Varken läs eller skrivkunnig Den srackras rrädgårdsmäslaren , som varken är Iäs- eller skrivkunnig , IorefaJler all ha minsl sagt minimala utsikler all klara sig på egen hand . Med kappsäcken 'i ena Mnden, pa· raplYI i den andra och med fjärrkon IroUen till TV' n i fickan rar Mr CMn·

ce de Iorsra lrevande slegen i den för honom främmande världen . Hur hjälplös Mn är i sill nya ete menl framgår klart och tydligl av al' han focsöker avvärja ell kruvhot med TV -fjärrkontrollen . Mr CMnce hinner inle visras länge i del fria förrän han blir påkörd och skadar foten . Det visar sig vara lur i oturen . I bilen sillet nämligen Mrs Rand (Shirley McLaine) ~ huslnm tiU en av landets mäktigasie finans

mn.

Landets presidenr hedrar Mr Rand med ell besök och Chance är närva· rande i egenskap av frnansmannens vän. Presidenten och Mr Rand disku lerar landers ekonomi och Mr Chance ombeds framlägga sina synpunkier. Och som den mesl självklara sak i världen berälrar Chance om del enda han känner till - lrädgårdsskörsel. Men presidenlen och Mr Rand blir imponerade av, som de inbillar sig, Mr CMnce' djupsinniga liknelser , Presidenten blir LO .m . så påver kad au ban blandar in en lämplig dos lrädgårdsskötsel i ett tv-tal som behandlar landets ekonomiska silua tion . Deua /ar oanade konsekvenser.

Ryklet om Mr Chance ' förträfflig· het växer och växeL Trädgårdsmäsra· ren trollbinder sin omgivning med sill sinneslugn och sin jordnära filo· ,sofi var än han dyker upp . Snöbollen som salles i ruHning a. presidenten orsakar en lavin som ho rar alt sopa honom ur Vita huseL Människorna är trölla på "smutsi ga " politiker och Mr Chance, med silt fläckfria forflutna, kommer som på beställning. Han är en ny Messias som skall kasra månglarna ur temp leL Den enda som inte låter sig påver kas av hysterin är Mr Chance , Orsa ken är enkel. Han har nämligen inte den blekaste aning om vad som hål· ler på all ske .

D Peter Sellers nästsista film Filmen blev Peter SeUers ' näslsista och många anser all Mr Chance är Peter Sellers' bäsla rollpreslation . Visserligen spelade Sellers ofla ud da och lite bisarra Iyper men kanske aldrig med ett sådant djup som i denhär filmen . Man känner medlidande for den lragiske Mr Chance men samlidigt kan man inle låla bli au skralta åt honom. Filmens handling å andra si· dan är kanske inte så olrolig som den lom verkar . Alliför ofta rar vi hellre fasla på den personliga u tstrålningen hos Lex . politiska eller religiösa ledare i sIälIei for att fråga oss. - Vad är det egentligen han sä ger?

LEIF SJÖSTRÖM

~--------------------------------------------------- --------------Personbilsdäck

WT:s nya barnpjäs:

General och Good-year Prisexempel : 155-12 . . . . . . . . . .. 140, 145-13 .. . ' . . . . . . . 140, 155-13 .. .. .. . . , , . 150, 165-13 . . . . . . . . . .. 170, 175-14 .. ... " " " 200, 155-15 . . . . . . . . . .. 170, 165-15 ........... 190, 550-12 ..... ..... . 120, 600-12. . . . . . . . . .. 125, 600-13 . . . . . . . . . . . 135,-

Sött och rart utan att engagera

OyL.LYTZAb Vasa , tel. 118 333 Närpes tel. 42473 Kristinestad tel. 11 313

• AnmRa M,iros och Sture Wolm i Vasa Teaters barnPiäs Farbror Fed;a, Katten och hunden. .

Ett modernt uppslagsverk! Focus ger 'Inte bara svar. De föder intressen.

BREV

Frankeras ej FOCUS betala~

oorto!

Svarsförsändelse Grankulla tillstånd 1/80

Ja tack, jag vill veta mera om Focus Namn

Adress t-'ostanstalt

Telefon

FOCUS UppSlagsböCker Gun Rikberg Oy PS 44 02701 GRANKULLA

Del hör till Iraditionen all Vasa lealer skall ha en barn pjils på programmel varje spelJr. Den brukar komma upp sirlIX före iul eller i iul helgen. Della år har lealern salsal på all komma med barnPiäsen försl på våren. Avsiklen är viii all de lägsla klasserna i lågsiadiei i sam band med sin vårulfärd skall göra lealern den äran. O ÅRETS barnpjäs är skriven av den ryske fOrfattaren Eduard Us penski och har översatts från fin skan av Kristin Olsoni. För regin svarar Patrik Drake. Så gott som alla teaterns skådespelare med verkar. Särskilt uppsluppen och vår lätt är roreställoingen inte. P'.I.trik Drake har hållit strama tyglar i regin - alltfOr strama forefaller det. O BEHÅllNINGEN av pjäsen är de djur som ingår i pjäsen. Gästscenografen Beoita Berg feldt har skapat "personliga" djur, vars förehavanden man rol jer med intresse.

Människorna i pjäsen, den sex åriga lillgamla pojken Farbror Fedja, pappan och mamman och en postiljon, blir inte klara ' 'ka raktärer" i stil med djuren. Pjäsen är alltså uppbyggd på att djuren skall roa. Det gör de också i och for sig - men nog skulle fOreställningen vunnit på att de fått spexa något mera och t.ex. prata med barnen i publi ken.

O " HUVUD DJUR" i pjäsen är katten Matrosov (Annika Miiros) och hunden Luffsi (Dick Idman). De roljer med pOjken Farbr~r Fedja när han som protest mot att han inte får ha katten hemma går ut i världen. De hittar ett hus på landet, söker skatter, köper djur och traktor och upplever många spännande saker tillsam mans under ett år. Till slut hittar mamma och pappa ändå sin pojke och det he la blir en "happy end". O EN SÖT OCH RAR och snäll historia men inte sådär speciellt engagerande. SVEN-ERIK GLADER

~ 1~

______________________________~T~o~==g~e~n~09~.O~4~19~8~1

____________________

.6STERBOf.rNISKA ~.TE!

\RTISTE R

BILAFFÄRER

RESTAURANGER

Bl'S\'A(~'AR

VASA OdlaS!lerf'ÖRnedIIng A&M V-.. 961·113572

VASA Ny adress

vöRA

Jakobstad

De~ ledan~~ restaurangen l norra Osterbotten

TASSEN

. . . . . ... o. Internationella artister ~ PRODUKTION 961·119920

Tel. 961-56 150

MOTORCYKLAR KY RAHNASrO <:

~ FJÄLLVAGNEN

.- \ I ( ~S T .-\ T IO :\H~

1)OcK TJOck bils«vice ScrY.swioo - Bar Bil e1.avdelning

Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten

Gästgivars

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

Tel. 962-41421

loyhaldinab Tel. 961.118344,962·42321

Tel 962·23586

HÅRVÅRD

vöRA Dam- och herrfrisering

SALONG HEIDI tel. 56 760 d. 56 742

RESEBYRÅER

VASA, NÄRPES

INGVES BUSSAR lNGVES RESOR

SOLJFER husvagnar

Tel. 962-42048

Dam o. herrfrisering

SALON-PIA

. -ÄRPES ToppensäIJet

Tel. 962-21920

YDaIIlalkprden SiIpcs UF

BLOMMOR

VASA

VÖRÅ Blommor & Gåv~shop BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961- 56 460

.. .. KLADAFFARER NÄRPES

Jannes Klädshop Tel. 962-42540

MÖBLER

Österbottniska Posten

PITKAKATU 41 STORALANGGATAN ·65100 VAASA - VASA 10 no 110 169

Radio & TV firmor

VÖRÅ . Förmånligt möbe1hus

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEER GUSTAFSSON AB elhuset med service

STIGS MÖBEL.

Österboltnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund

66600 Vörå tel. 961-56 379

Tidningen utkommer varje torsd..

NÄRPES MÖBELAFFÄR och TAPETSERING

Redaklör och ansvarig ulgivare PETER GRANSTRÖM Redaklion Jakobsgatan 13, Jakobslad, tel. 967-13 SSS Posladress PB 27. 68601 Jakobslad

Redaklör i Vasa S-E. Glader, Handelsesplanaden 10 D, lel. 961-II3S22

Närpes Philips återförsäljare J~ VIDEO-TV KB

Tel. 962·41480

.JeansstälJe

musikbranschens specialaffär

TEl. 967-lO544

...

NÄRPES

Tel. 961·221 155 Tel. 962·42 445

---LAPPFJÄRD

On_ is ut

CARAVAN SHOP Bennis tel. 9f,7·77 373

@A.HOLM:~

.1111.0....

Teuva .tel. 962·71 290

MUSIKAFFÄRER

-- -

~ och FLIPPER

NÄRPES Vasa Olympi1agatan · tel. 961·120 793 .

I@~I~rl~~B tel. 962-4 2 130

Redak,t ör i' Sydöslerbolten Berrel Nygård, Box 21, 66100 Malax, tel. 961 -651514

~ ~ ,t3J LrTEN e,\f ~A I MaJ sal AR 00 sroPpl.

REDAKTIONSRÅDET Alf Snellman, ordförande, Susanne Lillkull. Karin Blomqvisl. Br ita Svedlund. Ralf Sk l lar oc h Lasse ErikWln .

PRENUMERAT1ÖNSPRIS 19~11

Helt år .. .. .. .. ....... ... .... ...... 40, Halvt år ..... ....... ...... .. .. ..... 25, S~andillllvien ........... ... ...... 50, I Lösnummer .............. .... .. .. 1, ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli, Vasa. lel. 961-113 S72 och IlS 372 ÖP :s ANNONSTJÄNST Raymond Wesander Markeling Jakobsgalan 13. Jakobslad, lel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senasl måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgalan 13, Jakobslad, lel. 967-13 SSS

ANNONSPRIS I t<:xten .......... ..... .... .. .. ...... 2,90 Eft<:rrext<:n .. .. .. . . . .. .. .. .. .. .. .. . 2.90 Beslämd· plals -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimislorlek 200 mm, lillaggspris -,30 spmm och flrg. förenings spalten per rad 1,-. Österboltnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska . da som tillfogas annonser som in ringts eller som pl grund av post försening inle införls i beglrt num mer.

Torsdagen 09.04 ]981

pson:

"Tycker man om det man gör ,, börjar andra tycka om det också

- MR. Johnny Thompson, ni lyckades verkligen få publi ken med er i kväll. Hur bar ni er åt? - Jo, du förstår, om man verkligen tycker om att göra nå got, så lägger man ner hela sin själ i det, man ger allt man har. Tycker man om det man sysslar med börjar andra göra det ock så.

en livlig inledning tröt/mule den unge killen och lät sig inte ens väckas av knäppande kameror.

Då jag kommer till stadshuset i Va· sa, klockan sju på söndag kväll, har ba ra några få åhörare kommit till platsen fastän konserten börjar klockan sju. Medan jag siuer och väntar på au dörrarna till konsertsalen ska öppnas kommer en liten och kvick, svart pojke i tre-års åldern, ul5pringande från rummet som ligger bakom scenen. - Hej, säger jag i el! misslyckat för sök au få kontakt med honom, för kil len har redan sprungit förbi. Då klockan närmar sig sju börjar folk plöl5ligt au Strömma in och när dörrar na till salen öppnas har den lille killen varvat mig tre gånger. Jag går in och bänkar mig. Klockan är sju, men ingen syns på scenen. Då dyker en schweizare upp i dörröpp ningen och spanar Ut över den tre fjär dedels fyllda salen, finner vad han letar och säger vänligt men ändå lite barskt: - Roland, come here' Den tre-åriga gossen. med det härli ga svartkrulliga håret, kommer spring ande och blir snällt utburen. Konser ten börjar. Jan-Erik Lindqvist, konsertorganisa tören från Finngospel, H:fors, kliver upp på scen och presenterar gospel ar tisterna the Thompson Singers. - Fastän få har hört talas om dem här i Finland är de bland de bästa gos pel- och spritualsångarna i USA. För au visa au mr. Johnny Thomp son har all brås på, berälIar han au Johnnys pappa spelade trumpet och trombone med Duke Ellington.

D Trög publik - i början

-------------

Vasa- publiken är lite trög i början och mrs. Thomasina James får bara en liten applåd när hon dyker upp och säuer sig vid pianot. Hon spelar några inledande accord och sedan börjar hon sjunga med ömsom klar och ömsom li te hes, men intensiv röst. Hon hänger sig åt musiken och blundar eller tiuar rakt fram då hon sjunger. Fingrarna verkar ha egna ögon, för de hittar lekande läu de räua tangenterna bland de andra. Då hon slutar får hon en betydligt större applåd än då hon kom in. Sedan presenterar hon sin doucr och publiken applåderar in Serina Blanco.

Hon sjunger eu solo med accompanje mang av sin mor, som faktiskt kan det här med au spela piano. Serina är inte dålig au sjunga hon heller, liksom de andra två medlemmarna, mr. George Edmonds och evangelisten Naomi Smith, vilka i tur och ordning kommer in på scen och även de sjunger varsin vackert solo. George har en egendomlig och in tressant stämma. Han är en manlig sopran och kan sjunga väldigt högt på siu hesa vis.

sig, men publiken är ännu inte nöjd utan stampar och klappar in eu extra nummer. Johnny rådgör för några ögonblick med sina kollegor och sedan går han fram till mikrofonen och börjar sjunga "He's got the whole' world" medan mrs. James lugnt och stillsamt accom panjerar på pianor. . Johnny går ner från scen, går fram till publiken och tar några i hand. Då han sjungit eu par verser, säger han plöL<ligt med glimten i ögat: - OK, now J want to do it this way for you. De andra medlemmarna greppar si na rytminstrument och själv hörjar han sjunga i ett betydligt snabbare tempo. Han ger allt. Publiken rycks med och börjar klappa i taket, medan Johnny dansar fram sin sång.

........

./.'•

.•••

•• • D Glatt leende • •• ------------•• •• D Bråttom till H:fors ------------- ••• •• Då de sista tonerna av Naomi Smith's sång klingat Ut, har publiken hunnit vänja sig lite vid den, för oss en aning ovanliga musikstil, den s.k. äkta gospeln, och ger henne en varm app låd. Då träder en glatt leende John (Johnny) Alexander Thompson fram och publiken blir förtjust. Johnny river aven låt på stående fot och de andra singer-medlemmarna svarar honom när han sjunger. Sedan säuer han sig vid pianot och börjar spela medan han beräuar om nästa sång: Glorious feeling. I den sången märks det igen tydligt spåren från en gammal neger-kultur-en sjung er och kören svarar. Fotografen, som 'ivrar runt i salen, på jakt efter lämpliga fotograferings vinklar får plötsligt syn på 3-åriga Ro nald, på en sidobänk. Han ligger djupt insomnad i famnen på schweizaren och managern, Freddy J. Angstmann. som ordnar med gruppens Europa-rurne. medan mamma står på scen och sjung er. Flera fotografer upptäcker den so vande gossen men Ronald vaknar inte ändå.

D Med på noterna

-------------

The Thompsons plockar fram lite rytminstrument och börjar spela och sjunga. De klappar i händerna och publiken är vid det här laget helt med på noterna. Efter några av de finaste sångerna, klappar publiken in el! da capo och den som sjungit får lov au ta om en slUmp. Då the Thompsons hållit på i nästan två timmar, börjar Johnny att tacka för

Då extranumret är slut försöker pub liken au klappa in ännu eu extranum mer, men denna gång utan art lyckas. Gruppen har lite bråttom att .komma i väg för tidigt nästa morgon bär det i väg till H: fors och nya spelningar. Huvudstaden är den sista hållplatsen i Finland för den här IUrnen. Sedan bär det iväg till Polen, Tyskland och Schweiz. 2: a maj beräknas de vara hemma i Philadelphia, New Jersey i gen.

D Tycker om det man gör

------------• Mr. Johnny Thompson, ni lycka des verkligen få publiken med er i kväll. Hur bar ni er åt?

- Jo, du förstår, om man verkligen tycker om att göra något, så lägger man ner hela sin själ i det, man ger allt man har. Tycker man om det ma n sysslar med så får det en prägel så aU andra börjar tycka om det ocks.\. - Anda skoIInaden som jag har märkt är språkbarriären. Men i kväll tror jag au det inte var så mycket svå righeter där heller för det var ju en re lativt ung publik och de torde ju mes tadels förstå engelska. Jag uppskauar verkligen den publik vi hade i kväll. Den var spontan och tacksam och jag hoppas au de fick Ut något av vad som sagts ellcr gjorts i kväll. BETTE

••• •• •• ••• •• •

5•• ARETS HUS- 15 katal'o g Intressant och vardefull information för alla som går i.hustankar

• • • •

OBSI. I'ar har VI. fäst särskilId uppmärksamhet på alternativa bränslen Många av husen har pannrum med qott om olats för- alternativa värmekällor.

•

BESTALL NYA HUSKATALOGEN

•

Namn

•

Adress

·•

••

• • • • •

.•• •

• • • • • •••••••••••••••••••••••••••••• : . TEAIWOOD-HUS : •

•

Va..: Kurt Öster Tel. 961-119724 Jakobstad Tel. 967-16410 (Månd.)

•

68700 TER JÄRv

Tel. 968-75271

•

4I •••••••• II ••••••••••••••••~