VTI aktuellt nr 3 2016

Tema Internationellt Säkrare cykling – målet för nytt EU-projekt

2016

aktuellt 3

Snart har vi reseguiden på armen VTI samordnar jätteprojekt om automatiserad körning

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Internationellt nätverk oumbärligt för forskare i framkant

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

”Att hålla hög kvalitet i forskningen är nödvändigt för att kunna fortsätta v­ erka, och i längden rent av för överlevnad.”

D

etta nummer av VTI-aktuellt handlar om VTI:s internationella engagemang och uppdrag. I samband med det kan det vara idé att på­minna sig om motiven och värdet av att vara internationellt verksam. I hög­tidliga sammanhang brukar VTI beskrivas som ett internationellt framstående forskningsinstitut, men finns det egentligen täckning för en sådan självsäker beskrivning?

Det får först sägas att det mesta av ­dagens forskning utförs i en internationell kontext, oavsett om den utförs av forskare i akademi, företag eller institut. För de flesta forskare är det internationella utbytet en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra den egna forskningen och utvecklas som forskare. Utbytet kan ta sig många olika uttryck, ofta genom publicering i ­internationella vetenskaplig tidskrifter men också genom deltaganden och presentationer på konferenser eller i olika internatio-

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

2

VTI AKTUELLT NR 3 2016

nella forskningsprojekt. Utbytestjänst­ göring och gästforskaruppdrag av olika omfattning är andra viktiga beståndsdelar i det internationella forskarsamhällets ­vardag.

och utvecklande arbetsmiljö. Utlands­ tjänstgöring och internationella uppdrag är för många medarbetare ett ypperligt sätt att förkovra sig, bygga nya nätverk och utvecklas i professionen.

Frågan om kvalitetssäkring av forskningen är viktig även för forskningsinstitutionerna; att hålla hög kvalitet i forskningen är nödvändigt för att kunna fortsätta ­verka, och i längden rent av för överlevnad. Från forskningsutförarens synvinkel är det internationella arbetet också en ­fråga om att hitta former för en effektiv arbetsfördelning och att i samverkan med andra forskningsutförare kunna erbjuda en slagkraftig kompetensmix till uppdragsgivarna. Alla kan inte vara specialister på allt.

VTI:s internationella samverkan har mångåriga anor. Redan på 1930-talet fanns ett omfattande internationellt ­samarbete, inte minst inom Norden.

Traditionen att arrangera internationella forskningskonferenser, delta i forskningsprojekt eller bistå med expertkunskap i ­utvecklingsländer är långvarig. På senare år har VTI:s deltagande i EU:s forskningsprogram ökat och vi är en eftertraktad partner i europeiska forskningskonsortier.

Dessutom deltar VTI aktivt i flera euro­ peiska forskningsorganisationer. Så – ja, det finns fog för att beskriva VTI som ett i­nternationellt framstående forsknings­ institut!

Till detta kommer en personalsocial ­dimension som handlar om möjligheterna att erbjuda medarbetare en omväxlande

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt

UPPLAGA 5 000 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Karin Linhardt

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILD Thinkstock

I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK Danagård LiTHO

PRENUMERATION www.vti.se/ prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nr 3 2016

Tema Internationellt

innehåll

Stort europeiskt projekt för säkrare cykling 10 Snart har vi reseguiden på armen 15 Nya regler gav sämre säkerhet vid väg- och spårarbete 16 Projekt för 89 miljoner – störst i VTI:s historia 8

10

6 7 9 11 12 13

Dags att uppgradera modell för optimering av vägunderhåll Elektromagnetisk pulskanon t­estades på VTI Nordiskt sam­arbete binds s­ amman VTI ökar sydkoreanskt samarbete Forskningsstation med miljön i fokus Européer lär av varandra för bättre vägunderhåll

12 18

17

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 4 21 20 23 24

17

RS5C bidrar till att forskning om trafiksäkerhet sprids i världen

18

Minskade partikelhalter i Stockholm med hjälp av ökad dammbindning, ­ städning och färre dubbdäck

19

Simulerad gångtrafik viktig ­ pusselbit för hållbarare resor

20

VTI hoppas på nationellt c ­ ykelcentrum

Ledare I korthet – notiser Rapporter i korthet Ny kompetens VTI-publikationer I huvudet på Tomas Svensson

VTI AKTUELLT NR 3 2016

3

Foto: Karin Linhardt

Foto:Birgitta Thorslund

I KORTHET

Simulatorer för tåg tuffar på I maj hölls ett uppstartsmöte på VTI i Linköping för en nybildad grupp som arbetar med tågsimulatorer. Den nybildade tåggruppen Tuffa (Tågsimula­tor utvecklingsforum för användare) är en grupp bestående av parter från olika tågorganisationer som SJ, Greeen Cargo, Hector Rail, TCC, Nässjöakade­min, Mjölby tågutbildning med flera.

Gruppen kommer att träffas kontinuerligt för att diskutera gemensamma utvecklingsmöjligheter inom tågsimulering och tågsimulatorer. VTI har tidi­ gare utvecklat och levererat tågsimula-

torer och jobbar i dag med utveckling av två tågsimulatorer som snart ska levereras till Nässjöakademin samt till TCC i Boden.

På uppstartsmötet deltog tolv personer och syftet är att diskutera möjliga til�lämpningar med de som konkret använder simulatorn. Det gäller främst utbildning av tågförare, en utbildning som kan effektiviseras med hjälp av tågsimulatorn.

MER INFORMATION:

Birgitta Thorslund, birgittta.thorslund@vti.se, 013-20 41 55

Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler:

Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtisweden Twitter: www.twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/vti

4

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Hedrande utmärkelser inom väg- och banteknik Sigurdur Erlingsson, professor i väg- och banteknik vid VTI, har tillsammans med olika medförfattare, nyligen fått två hedrande utmärkelser för sin forskning.

I internationellt erkända tidskriften Road Materials and Pavement Design ­belönas han med “Best Scientific Paper Award 2015” för sitt paper “Modelling of responses and rutting profile of a flexible pavement structure”. Här bygger forskningsdata på omfattande försök med VTI:s Heavy vehicle simulator (HVS), en forskningsutrustning där man simulerar verklig belastning från tunga fordon och studerar hur olika typer av väguppbyggnader klarar tung trafik.

Utmärkelsen delar han med sin med­ författare Thorbjorg Saevarsdottir.

För sin rapport “Characterizing the Permanent Deformation of Silty Sand Subgrades Using a Model Based on Multistage Repeated Load Triaxial Testing” får han utmärkelsen “Sections 2016 Best Paper Award” av Trans­ portation Research Board (TRB) Geological and Geoenvironmental Engineering Section. TRB är en av sju programenheter inom amerikanska National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. Rapporten har han skrivit tillsammans med VTIkollegan Shafiqur Rahman och Farhad Salour, Trafikverket.

Konferens om Boka simulatorstödd en forskare utbildning Kom till tågstaden Nässjö där VTI medverkar i en konferens om säkerhet och simulatorstödd utbildning.

TID

24 oktober kl. 9.30-16.30

Planerar ni en utbildningsdag för medarbetarna, en seminariedag eller en konferens och vill förmedla aktuell ­kunskap inom forskningen? VTI har en del områden där de senaste forsknings­ resultaten och ny kunskap ofta efterfrågas av kommuner och andra organisationer.

Flera forskare från VTI medverkar med presentationer.

Exempel på ämnen: • Parkeringspolicy för kommuner • Kollektivtrafik och regional ­utveckling • Drift och underhåll av cykelvägar • Luftföroreningar från trafiken • Medvetna felhandlingar i trafiken

Simulatorstödd utbildning – ett steg närmare verkligheten

Välkommen att kontakta våra forskare för att diskutera era behov!

Björn Peters, forskningsledare och Birgitta Thorslund, forskare

MER INFORMATION:

PLATS

Nässjö VTI:S MEDVERKAN

Det mänskliga beteendet

www.vti.se/bokaforskare

Foto: Hejdlösa Bilder

Foto: Karin Linhardt

Foto: Karin Linhardt

I KORTHET

Transportforum 2017 Under två intensiva dagar i januari arrangerar VTI Nordens största årliga konferens för transportsektorn.

Konferensen bjuder på ett åttiotal sessioner, som spänner över en mängd olika ämnesområden – bland annat gods och logistik, väg- och banteknik, kollektiv­ trafik, cykel och gångtrafik samt trafik­ säkerhet. Konferensens inledningssession kommer i år att handla om tillgänglighet i det hållbara samhället. Det finns också goda möjligheter till givande möten mellan forskare och transportsektorns många aktörer. Konferensens inledande kväll ­bjuder på underhållning och middag.

Transportforum hålls i Linköping 10-11 januari 2017. Anmälan och ett ­första utkast till program finns tillgängligt på VTI:s hemsida från och med vecka 42.

Katja Kircher, forskningsledare

MER INFORMATION:

Säkerhetskultur inom järnväg, väg och flyg

www.vti.se/transportforum www.facebook.com/vtitransportforum

Sonja Forward, forskare MER INFORMATION:

www.vti.se/sakerhet-simulatorstodd-­ utbildning

KONTAKT:

Göran Blomqvist, goran.blomqvist@vti.se, tel. 013- 20 41 71

VTI AKTUELLT NR 3 2016

5

TEMA INTERNATIONELLT

Dags att uppgradera modell för optimering av vägunderhåll I början av 90-talet initierade Världsbanken en internationell ­studie om olika typer av vägkonstruktioners nedbrytning, drift och underhåll. Resultatet blev ett ­verktyg, HDM-4*, som sedan dess används på vägnät i framförallt utvecklingsländer för att optimera drift- och underhållsinsatser utifrån olika budgetförutsättningar. Nu har det blivit dags att se över verktyget.

– Det har gått över 20 år sedan studien genomfördes och det har hänt mycket med såväl fordon och bränsleteknologi som med tekniker och material för vägkonstruktion. Idag har vi även betydligt större kunskap om hur nedbrytningen av vägnätet påverkas av bland annat trafiklast och klimat, säger Sigurdur Erlingsson, professor på VTI.

6

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Framstående länder slår ihop sin kunskap Sverige hade en framträdande roll i den ursprungliga studien men här har vi inte använt oss av HDM-4 i någon större utsträckning.

– Det är framförallt utvecklingsländer i Afrika, Asien och i viss mån Sydafrika som har haft nytta av verktyget. Det var också i första hand för dessa länder som metoden utvecklades. Men förhoppningsvis kan användningen breddas i och med den uppgraderade versionen som, förutom bedömning av tekniska, ekonomiska och sociala konsekvenser av vägåtgärder, även kommer att ta hänsyn till investeringarnas miljöpåverkan, säger Sigurdur.

Tre identifierade fokusområden Metodiken är ännu inte klar men i inledande möten och workshops har tre fokusområden identifierats – väganvändarna, nedbrytning/tillståndsutveckling av vägar samt beslutsmodellering.

– Projektet är en internationell satsning där framstående länder slår ihop sin kunskap för att uppdatera beslutsverktyget.

På VTI har vi kompetens inom alla de ­prioriterade områdena och tack vare ­finansiering från Trafikverket kommer vi att kunna delta och bidra i utvecklingsarbetet vilket vi ser fram emot, säger Sigurdur.

Projektet beräknas vara slutfört vid årsskiftet 2018/2019.

Text: Marika Lund Foto: Thinkstock *HDM-4 HDM-4 (Highway Development and Management Tool) är ett systemverktyg som är framtaget av världsbanken för att användas vid bedömning av tekniska, ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av vägåtgärder.

HDM-4 förvaltas av HDMGlobal på uppdrag av PIARC. (Källa: Trafikverket)

MER INFORMATION:

Sigurdur Erlingsson, sigurdur.erlingsson@vti.se, tel. 013-20 41 23

TEMA INTERNATIONELLT

Elektromagnetisk pulskanon ­testades framgångsrikt på VTI EU-projektet Savelec, där VTI har medverkat, har haft som mål att ta fram en säker metod för att kunna stoppa fordon i samband med exempelvis polisingripanden.

I mitten av juni samlades potentiella slutanvändare från ett flertal olika europeiska länder på VTI för att ta del av resultat från projektet.

Projektnamnet Savelec står för Safe control of non cooperative vehicles through electromagnetic means och är ett projekt med nio involverade parter från såväl industri som akademi. Projektet har undersökt och utvärderat vilken typ av elektroniska signaler som bäst lämpar sig för att slå ut olika fordons elektroniska komponenter och därmed få stopp på fordonet. Det handlar om elektromagnetiska pulser i mikrovågsområdet som i korta pulser sänds ut. Vissa sensorer i bilmotorer är känsliga för dessa typer av signaler, ­vilket gör att motorn kan stänga av sig om den tar emot signaler som den inte kan tolka.

Slutanvändare inblandade En kartläggning har också genomförts tillsammans med potentiella slutanvändare kring användningsområden för detta.

En elektromagnetisk puls i fokuserad styrka, en pulskanon, skulle kunna användas istället för exempelvis spikmattor på väg, men kan också tänkas kunna göra nytta placerade på helikoptrar för att kunna få stopp på båtar. Olika brottsbekämpande myndigheter är potentiella slutanvändare av ett sådant verktyg.

– En grundförutsättning projektet haft är att stoppa fordon säkert, vilket vi har undersökt från olika vinklar, såväl mänskliga faktorer och säkerhet som juridiska förutsättningar, säger Mattias Hjort, forskningsledare på VTI, som har varit projektledare för VTI:s medverkan.

Med hjälp av insamlad kunskap från de olika områdena har projektet utvecklat en prototyp av en elektromagnetisk pulskanon som har genomgått omfattande testning.

Ett av testerna med en elektromagnetisk puls snett framifrån i stillastående läge lyckades få bilens motor att stängas av under workshopen på VTI

Fordons- och beteendetester VTI har bidragit till projektet genom att utföra kontrollerade fordonstester med fjärrstyrd bil på en avgränsad testbana.

Tre olika typer av demonstrationer genomfördes under projektets avslutande workshop på VTI i juni; ett test med en elektromagnetisk signal placerad under bilen i stillastående läge, ett med en signal snett framifrån i stillastående läge och till slut också med en puls ovanifrån när bilen var i rörelse. Samtliga tillvägagångssätt lyckades få stopp på bilens motor.

– Det var lyckade tester av pulskanonen men för att kunna använda denna metod kommersiellt finns det ytterligare utveckling och forskning kvar att utföra. Vi får se om det kan bli ett fortsättningsprojekt efter detta eller om någon av de involverade parterna själva fortsätter utvecklingen, säger Mattias Hjort.

VTI har i projektet även genomfört ­ eteendevetenskapliga studier i VTI:s b ­körsimulator SIM III i Linköping för att undersöka försökspersoners reaktioner på att få sin bil stannad av en pulskanon, dels för att se hur man agerar, dels för att utröna om det finns situationer då det här verktyget inte bör användas.

Projektet har pågått år 2012-2016 och finansierats med 3,3 miljoner euro av EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling.

Text och foto: Karin Linhardt

MER INFORMATION:

www.savelec-project.eu Mattias Hjort, mattias.hjort@vti.se, 013-20 42 91

VTI AKTUELLT NR 3 2016

7

TEMA INTERNATIONELLT

Stort europeiskt projekt för säkrare cykling påbörjat Allt fler cyklister dör eller skadas svårt i trafiken. Ett stort EU-projekt undersöker nu hur man kan underlätta interaktionen mellan cyklister och bilister med hjälp av tekniska hjälpmedel, för att minska risken för olyckor.

Cyklister står för en oproportionerligt hög andel svåra skador och dödsfall i trafiken, en siffra som dessutom ökat de senaste åren. Trafikantgruppen behandlas inte på samma sätt som andra fordon i trafiksystem, till exempel är det många trafiksignaler som inte registrerar när en cykel närmar sig, så som de gör med andra fordon.

Nya typer av varningssystem Projektet Xcycle med parter från sex europeiska länder har som mål att hitta sätt att göra cyklister mer jämställda i trafiken, uppmuntra till ökad cykling och göra cykelfärden säkrare. VTI är en av de stora aktörerna i projektet och ansvarar för att utvärdera hela konceptet. − Vi ska ta fram tekniska lösningar för att varna både bilförare och cyklister för

8

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Vi ska ta fram tek­ niska lösningar för att varna både bilförare och cyklister för incidenter. incidenter, exempelvis vid korsningar. Det kan vara metoder för att visa information både inne i fordon och ute i trafiken, system som samarbetar för att minska risken för kollisioner, säger Katja Kircher, forskare på VTI. Ett exempel då tekniska lösningar kan underlätta och förbättra säkerheten är om cyklar och tyngre fordon får förbättrade möjligheter att interagera på ett säkert sätt vid ställen där deras vägar korsas. Ett annat exempel är förbättrade trafiksystem där trafiksignaler ställs in för att cyklister ska få ”grön våg” under sin färd.

En samarbetande testcykel En arbetsgrupp kommer att utveckla och testa system med avancerad sensorteknik som upptäcker och varnar när cyklister är i närheten av ett större fordon. En annan grupp kommer att ta fram ett system för trafiksignaler som minskar risken för

olyckor. Dessa nya system kommer att ­testas i tyska Braunschweig, på ett nytt testområde som är uppbyggt för forskning inom infrastruktur och trafik.

I projektet kommer forskarna också ­utveckla en democykel för testning av den teknologi som ska kunna samarbeta med andra fordon. Allt som görs har användaren i fokus. − Vi tar stor hänsyn till beteende i hela processen, exempelvis genom att använda system som mäter ögonrörelser. Vi ska också göra bedömningar av gränssnitten mellan maskin och människa och under­ söka viljan att betala för olika hjälpmedel, berättar Katja Kircher.

Xcycle är ett EU-projekt inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Projektet startade i maj 2015 och ska slutrapporteras i oktober 2018. Nio parter från Italien, Neder­län­ der­na, Storbritannien, Sverige och Tyskland deltar.

Text: Eva Åström Foto: Katja Kircher MER INFORMATION:

Katja Kircher, katja.kircher@vti.se, tel. 013-20 41 18

TEMA INTERNATIONELLT

Nordiskt samarbete om vägdamm Vägdamm kan städas upp eller ­bindas vid vägytan men det behövs mer kunskap om vad som är mest effektivt. Därför startar nu projekt Nordust, ett Nordiskt samarbete där forskare från Sverige, Island, Finland och Norge gemensamt ska fylla de kunskapsluckor som finns.

Syftet med Nordust är att föra s­ amman nordisk kompetens inom området vägdamm och att vidareutveckla förståelsen av vägdamm. Samarbetet ska under­söka hur själva utsläppsprocesserna ser ut och hur det påverkar koncentrationen av inandningsbara partiklar (PM10 och PM2,5) i luften. Initiativet kommer att genomföra fältförsök, laboratorietester och kunskapsspridning.

– Det bästa med projektet är att vi får ett gemensamt samarbete. Vi har jobbat var för sig länge men nu ska samordningen och utbytet stärkas, säger Mats Gus­tafs­ son, forskare på VTI.

Partiklar bildas De grövre luftburna partiklarna uppstår bland annat vid vägslitage från dubbdäck samt vid vinterväghållning när det har sandats. Sanden kan malas ner och bilda partiklar. Ett problem är även när gångoch cykelstråk sandas då en del av sanden till slut hamnar på vägen där den kan bidra till partikelbildningen. Både laboratorietester och fältmätningar från tidigare forskning bekräftar att dubbdäck är en stor källa till partiklarna som bildas i ­städer. Ytterligare källor till vägdamm är byggverksamhet samt damm från ­omgivande mark och obundna vägar.

Halten av PM10 och PM2,5 i luften regleras av EU: s gränsvärden och gränsvärdet av PM10 överskrids i många nor­ diska städer. Ett flertal olika åtgärder ­används för att komma tillrätta med ­problemet. Dubbdäcksförbud på vissa ­gator samt avgifter för dubbdäck används i Sverige och Norge. Även olika metoder att förhindra att redan bildat vägdamm virvlar upp i luften används. De huvudsakliga metoderna för detta är dammbindning och städning.

Samma mätmetod Forskningsprojektet Nordust är syftet ­också att mäta på samma sätt för att ­kunna jämföra data länderna emellan.

– För att kunna göra det så behöver samma metod användas, både Norge och Finland har visat intresse för att använda samma typ av provtagare för vägdamm som VTI utvecklat i Sverige – en så kallad Wet Dust Sampler (WDS). Finland har till exempel redan beställt en som vi ska bygga till dem, säger Mats Gustafsson.

Resultaten ska till exempel ge forskarna svar på hur vägdammets mängd och fördelning i gatumiljön påverkas av trafik, nederbörd och olika typer av åtgärder.

– Kunskapen behövs för att förbättra förståelsen för processerna, vilket ger ­möjlighet att ta fram nya samband som kan användas i modellering av vägdamms­ emissioner, säger Mats Gustafsson.

Nordust finansieras av Trafikverket, norska Statens Vegvesen, finska Liikennevirasto samt Islands Vegagerdin

genom de nordiska trafikmyndigheternas forskningssamarbete NordFoU. Text: Andreas Schander Foto: Katja Kircher MER INFORMATION:

Mats Gustafsson, mats.gustafsson@vti.se, tel. 013-20 43 26

FAKTA

Luftburna partiklar är en form av luft­ föroreningar som utgörs av små fragment av material i luften. Den engelska benämningen är ”particular matter” (PM). PM10 betecknar masskoncentra­ tionen av partiklar mindre än 10 mikrometer i luften. Partiklar som är mindre än 10 mikrometer kan ta sig ner i lungorna och uppvisar samband med sjukdomar i luftvägar och hjärtkärlsystemet.

VTI AKTUELLT NR 3 2016

9

TEMA INTERNATIONELLT

Snart har vi reseguiden på armen Tänk att under färd få guidning om vilken som är den smidigaste kollektivtrafikresan just för tillfället, via dina glasögon eller din klocka.

Det europeiska projektet Guide2wear analyserar vilken nytta bärbara ­system kan få för den framtida resenären.

Ett mål med projektet Guide2wear är att ta fram en prototyp av ett navigationssystem anpassat för kollektivtrafiken, ett system som tar hänsyn till hela resan och är lika lätt att hantera som bilens navigationssystem. Systemet anpassas till en bärbar enhet med funktioner som även stödjer exempelvis köp av biljett och vägledning.

– I projektet har vi nu tagit fram en ­prototyp av en klocka som kopplas till en smarttelefon, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

Olika grupper har olika behov Vilka funktioner klockan skulle få baserades på uppgifter om användarna; deras mobilitet, beteende och behov. Först identifierades olika användargrupper och deras behov som skiljer sig åt beroende av till exempel kön och ålder, där unga vuxna har helt andra preferenser än seniorer.

10

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Annat som forskarna tittat på är användargrupper med särskilda behov.

– Under projektet har vi pratat både med experter och potentiella användare i olika åldrar och med olika bakgrund.

Metoderna har varit intervjuer, workshops och enkäter, fälttester och litteraturgenomgångar, säger Sonja Forward.

Stora utmaningar kvar att lösa Resultatet visar att de flesta är positiva till dessa bärbara hjälpmedel i kollektivtrafiken. De tillfrågade tycker att det är viktigt att datakvalitén är bra, att det går snabbt och att informationen visas i realtid. Resenärerna vill också ha ­skräddarsydda informationslösningar.

Det absolut viktigaste är att det bärbara syste­ met blir användarvänligt och tillförlitligt.

– De största utmaningarna blir att få tillgång till data och kunna samarbeta med olika intressenter och integrera olika färdmedel, till exempel när det gäller biljetter till bästa pris. Det absolut viktigaste är att det bärbara systemet blir användar-

vänligt och tillförlitligt, vilket kan bli ­bekymmer om man har bristande GPSinformation, fortsätter Sonja.

Ytterligare en viktig del i projektet är de legala och ekonomiska aspekterna som gäller i Europa idag.

Prototypen av klockan med reseguide kommer att vara utgångspunkten för ­vidare utveckling och implementering av systemen i olika miljöer med fokus på transportservice. Den är första steget i att visa vilka tekniska möjligheter som finns och vilken marknadspotential liknande lösningar kommer att ha.

Fakta om studien Guide2wear är finansierat med 1,6 mil­ joner kronor av EU, The ERA-NET TRANSPORT III,Flagship Call 2013 “Future Travelling”. De regioner som ­deltar är Österrike, Belgien, Tyskland, Spanien (Baskien) och Sverige. Projekt­ medlemmar är VTI, Factum, Fraunhofer, InnoZ, TML, Codesyntax och BOKU. Projektet startade i september 2014 och beräknas vara klart i september i år.

Text: Eva Åström Foto: Thinkstock MER INFORMATION:

www.guide2wear.eu Sonja Forward, sonja.forward@vti.se, tel. 013-20 41 33

TEMA INTERNATIONELLT

VTI ökar sydkoreanskt samarbete VTI har under många år på olika sätt arbetat tillsammans med andra länder och organisationer även långt utanför Sveriges gränser.

Nu har till exempel institutet en hel del på gång tillsammans med ­organisationer i Sydkorea.

VTI har sedan tidigare skrivit ett MoU (Memorandum of understandning) med KICT (The Korea Institute of Civil Enginering and Building Technology).

Flera möten har hållits där representanter från KICT har besökt VTI och i början av september kom två av deras forskare till Linköping för att arbeta tillsammans med forskare på VTI i två månader.

Trafiksäkerhetskonferensen, RS5C (Road Safety on Five Continents), med VTI som huvudarrangör, kommer nästa gång, år 2018 att arrangeras i Sydkorea i samarbete med KOTSA (Korea Transpor­ tation Safety Authority). Så samarbetet mellan VTI och organisationer i Sydkorea har bra förutsättningar att ytterligare växa.

De är oerhört ­ambitiösa och har ibland ett modernare sätt att tänka.

– Vi har fått en väldigt bra känsla från KICT, de är verkligen intresserade och ­säger själva att de vill arbeta med de bästa, då känns det så klart hedrande att de har valt VTI, säger Leif Sjögren som är forskare på VTI. Han har träffat representanter från olika organisationer i Sydkorea och inser att Sydkorea är i ett väldigt expansivt utgångsläge när det gäller arbete kring framför allt trafiksäkerhet. I Sverige har vi arbetat väldigt länge med trafiksäkerhet och främst inriktad på en gammal, redan befintlig, infrastruktur. I Sydkorea däremot byggs och utvecklas ny infrastruktur i en rasande fart och därför har man möjligheten att göra rätt från början med hjälp av vår erfarenhet.

– De har ett otroligt tekniskt kunnande och är oerhört ambitiösa och har ibland ett modernare sätt att tänka.

Intresserade av metodik Leif Sjögren anser att ett utbyte av kunskap och erfarenhet med Sydkorea kan bli väldigt givande.

– De har till exempel solcellslösningar och andra smarta strömförsörjningslösningar för upplysning av trafikskyltar och annan vägledning som vi ännu inte sett i Sverige, säger Leif Sjögren.

VTI och Sverige kommer att ha nytta av

deras tekniska kunnande och smarta lösningar medan koreanerna vill lära sig om VTI:s forskningsmetodik. Hur vi forskar och hur vi rent praktiskt arbetar fram våra forskningsmetoder som har gjort oss så framstående. Vidare är de väldigt intresserade av vår verksamhet kring krockbanor och simulatorer.

Text: Andreas Schander Foto: Thinkstock

VTI AKTUELLT NR 3 2016

11

TEMA INTERNATIONELLT

Forskningsstation med miljön i fokus I Sverige finns det bara en enda permanent miljö- och vägforsknings­ station, utmed E18 mellan Västerås och Enköping. VTI tar nu över som ny forskningskoordinator för stationen.

– Här kan vi följa upp olika typer av miljöeffekter som ett vägbygge av den här dimensionen för med sig, säger Göran Blomqvist som är forskare på VTI och ny forskningskoordinator för mätstationen.

Mätstationen, Testsite E18, är ett samarbete mellan VTI, Trafikverket, KTH och SMHI. Mätplatsen är utrustad med olika typer av insamlingsutrustning som gör det möjligt att läsa av miljödata som kan öka förståelsen för de processer som är inblandade i miljöpåverkan från vägar. Kunska­ pen som tas fram ska kunna användas när nya vägar ska byggas, eller när drift- och underhållsverksamheten utvecklas.

20 000 fordon Stationen inrättades på grund av att den nya E18 byggdes. Fördelen var att ha en station vid en ny väg så att data kunde inhämtas redan innan trafiken släpptes på för att sedan följa utvecklingen av olika miljöaspekter.

12

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Vid stationen passerar det 20 000 fordon varje dygn, vilket representerar en ­typisk svensk motorväg. Genom att samla mätutrustningar och mäta både trafik, ­väder och miljöparametrar på ett och samma ställe ger det forskarkollegiet en möjlighet att göra analyser som annars inte skulle vara möjligt.

– Vi följer upp både kvantitativa och kvalitativa hydrologiska parametrar. Till exempel följs regn- och smältvatten som rinner av från vägytan och på så vis går det att mäta hur mycket föroreningar som riskerar att hamna i vårt grundvatten. I ett pågående projekt mäts även luftkvalitetsparameterar som ger en bättre förståelse för sambanden för hur trafiken, väglaget och vädret påverkar spridningen av luftföroreningar, säger Göran Blomqvist.

rer och dataloggar vilka mäter och lagrar värden som hämtas genom onlineuppkoppling. Det ger längre dataserier där forskare kan analysera mönstret för de ­olika miljöparametrarna, meteorologin och trafiken. Testsite E18 är den enda ­stationen i Sverige där det går att få fram så detaljerad information.

Mätningarna har kunnat göras i flera år men Göran Blomqvist vill nu ta ett steg till och utveckla stationen ytterligare och även öka de pedagogiska värdena av att ha en sån här resurs.

– Jag vill att det ska bli en station som används av så många som möjligt. En internationell plattform där data ska kunna tankas hem av både forskare och studenter. Även skolelever ska uppmuntras att göra egna miljö- och klimatprojekt med de data som testsiten samlar in.

Text: Andreas Schander Foto: Trafikverket

Internationell plattform

MER INFORMATION:

Även marken och vattnet i och under vägkroppen kontrolleras och det finns senso-

Göran Blomqvist, goran.blomqvist@vti.se, tel. 013-20 41 71

TEMA INTERNATIONELLT

Inom ERPUG lär européer av varandra för bättre vägunderhåll Det handlar om vägens tillstånd och kvaliteten på vägytan. Hur man säkert, effektivt och objektivt kan övervaka vägytans tillstånd och förändring samtidigt som man möter framtidens krav. Allt för att transporterna ska flyta på säkert och komfortabelt.

med att samla ett hundratal deltagare från ett 20-tal länder.

– Med små medel har ERPUG blivit lite av en succé, säger han.

Den årliga konferensen bygger på dels föreläsningar, dels utställning och sociala aktiviteter. Tillfället att kunna knyta kontakter är lika viktigt och stort som föredragen.

Bra karl reder sig själv funkar inte heller i de här sammanhangen. Alla vinner på samverkan och erfarenhetsutbyte över gränserna. Därför bildades European Road Profile Users’ Group (ERPUG) för några år sedan.

Initiativet kom från Leif Sjögren, forskare på VTI, och Roger Möller på Ramböll RST. Förebilden var amerikanska Road Profile Users Group, RPUG. Precis som i USA bygger organisationen på tanken om att väghållare, tillverkare, konsulter, entreprenörer och forskare behöver få tillfällen att dela tankar och erfarenheter om utveckling, innovationer och praktikfall.

Dialogen och erfarenhetsutbytet om hur man anpassar sig till de ständigt förändrade utmaningarna när det gäller kontroll och kvalitetssäkring av vägytor är viktig.

Hoppas på fler väghållare

Knyta kontakter är viktigt I oktober håller gruppen sin fjärde konferens i Prag i Tjeckien. Leif Sjögren räknar

Deltagarna kan hittills grupperas som entreprenörer, väghållare, tillverkare och forskare. Leif Sjögren sticker inte under stol med att han inför årets konferens hoppas på fler representanter från väg­ hållare som till exempel Trafikverket och dess europeiska motsvarigheter.

Mycket har utvecklats.

I Sverige gick det histo­ riskt till så att ­bonden som bodde ­närmast kontrollerade sitt väg­ avsnitt.

– Egentligen handlar ERPUG kanske mest om dataförsörjningen, säger han och menar att en anledning till att organisationen kom till är att det finns en stor och

växande marknad för olika managementsystem som behöver indata.

Poängen är att prioritera Med en begränsad budget är prioriteringar i planeringen av vägunderhåll huvudpoängen för att lyckas. Det gäller att balansera så nära ”tillräckligt bra” som möjligt, förklarar Leif. Utvecklingen går snabbt och det kommer hela tiden nya, bättre metoder och möjligheter att förbättra systemen man har.

– Mycket har utvecklats. I Sverige gick det historiskt till så att bonden som bodde närmast kontrollerade sitt vägavsnitt, säger Leif.

Nu gäller det för myndigheterna att hänga med och ha uppdaterade och flexibla planeringssystem för underhåll, så kallade Pavement Management Systems, beredda att ta emot stora mängder data.

Att dela erfarenheter och lära av varandra kan göra att det går bättre och blir effektivare. Genom att hålla ihop ERPUG gör Leif Sjögren och Roger Möller sitt bästa för att hjälpa till på traven.

Text: Katarina Nestor Foto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

Leif Sjögren, leif.sjogren@vti.se, tel. 013 20 43 59

VTI AKTUELLT NR 3 2016

13

VTI:S VÄRLD

Nya regler gav sämre säkerh Det finns ett omfattande regelverk när det gäller arbete på väg och spår, bland annat för att säkra god arbetsmiljö och säkerhet. Nya ­regler har inneburit större flexibilitet men samtidigt ökad otydlighet, ­vilket försämrat säkerheten.

Forskare på VTI har analyserat orsakerna och ger rekommen­­da­ tioner till förbättringar.

Nya regler och föreskrifter för arbete på väg började gälla i januari 2013 och på spårsidan tog man under 2011 fram ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten.

Forskare på VTI har analyserat hur de nya regelverken har implementerats och hur de påverkat roller och ansvarsfördelning samt personalens och andras säkerhet.

– Resultaten visade att de vi talat med rent allmänt är positiva till det nya regelverket eftersom det innebär en större flexibilitet än tidigare med större möjlighet att ta fram egna lösningar. Samtidigt visar studien att det kanske är just denna flexibilitet som resulterat i en otydlighet då det gäller roller och ansvar samt bristande rutiner, som i sin tur påverkat säkerheten negativt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

Bristande utbildning och otydlighet Studien visar att information om regel­ verket inte nått alla berörda. Detta har resulterat i att det finns en stor okunskap om vilka regler som gäller. Framförallt ­gäller detta underleverantörer som Trafikverket inte har någon direkt överenskommelse med.

Information och utbildning är viktiga faktorer i implementeringsarbetet, men även här visade studien att det finns stora brister. Utbildningens faktiska längd och innehåll stämmer exempelvis inte alltid överens med den kursplan som har godkänts av Transportstyrelsen.

– Det verkar också finnas en motvilja mot att satsa på en god utbildning eftersom detta innebär en merkostnad för företaget. En bidragande faktor till detta är att många av de anställda är timanställda, säger Sonja Forward.

Studien visar också att de intyg om

14

VTI AKTUELLT NR 3 2016

g­ enomgången utbildning som arbetsgivaren sänder in till Trafikverket inte alltid ger en korrekt bild av personens verkliga kompetens.

Lägsta pris går före säkerhet Ett problem som är kopplat till arbete på väg är att viktiga delar som har med säkerhet att göra endast finns med i rådsdokumentet, men enligt deltagarna är det relativt ovanligt att det som står i råds­ dokumentet implementeras. Istället väljer

upphandlaren att endast ta med de minimikrav som finns i kravdokumentet.

Alldeles för ofta är det lägsta pris som ­gäller.

– I studien framgick det också att det finns en viss uppgivenhet gentemot bilister som de flesta aktörer uppfattar som nonchalanta. Resultaten visar att denna inställning kan leda till en självuppfyllande profetia; eftersom vägarbetarna inte tror att bilisterna följer deras anvisningar lägger de mindre möda på att de ska göras

VTI:S VÄRLD

het vid väg- och spårarbete den följas upp för att säkerställa att den håller en hög kvalitet. Att examinera del­tagarna bör ligga på en myndighet.

Någon form av erfarenhetsöverföring för nyanställd personal skulle också behöva utredas. Ett förslag är att den nyanställde går bredvid en mer erfaren person under en tid, som en slags lärlingsperiod.

Förfrågningsunderlagen behöver ses över och kvalitetskraven bli mer specifika.

Det bör vara kvalitet som avgör vem som får uppdraget, istället för lägsta pris. Den upphandlande myndigheten bör åläggas att även beakta samhällskostnaderna och inte enbart kostnaderna för det utförda ­arbetet.

Fler inspektioner av arbetsplatser behövs av såväl arbetsmiljöinspektörer som Trafikverkets kontrollanter. Vägarbets­ kontrollanter måste i likhet med kontrollanter för spårarbeten ha rätt att avbryta ett pågående arbete som utförs på ett felaktigt sätt.

Fakta om studien

på ett korrekt sätt. Risken är då stor att de trafikanter som vill göra rätt istället gör fel, säger Sonja Forward. Även inom spårtrafik finns problem med höga hastigheter förbi arbetsplatserna och projektledare vittnar om svårigheter att få gehör för större hastighetssänkningar.

Det finns ytterligare exempel på bristande ­säkerhet för dem som arbetar på väg och i spår, i vissa fall kan bristerna kopplas till att de anställda inte vågar säga ifrån, men också till en bristande säkerhetskultur.

Forskarnas rekommendationer – Vår rekommendation är att framtida implementering och informationsspridning bör ske i flera led, både inom Trafikverket och till externa aktörer så som leverantörer och underleverantörer, säger Sonja Forward.

Kvalitén på utbildningarna behöver förbättras och ansvaret bör ligga hos en myndighet eller ett bolag som tydligt kan redovisa sin förmåga att genomföra dessa utbildningar. Om utbildning är privat så bör

Syftet med projektet var att med hjälp av intervjuer, fallstudier och ett referensgruppsmöte beskriva och analysera im­plementeringsprocessen av nya och ­reviderade regelverk. Detta gäller både väg och spår i den administrativa och ­operativa verksamheten inom Trafikverket och hos entreprenörer. Avsikten var även att analysera hur regelverk bland annat påverkat roller och ansvarsfördelning men även egen och andras säkerhet. I studien ingick intervjuer med aktörer från olika aktörsarenor. För väg genomfördes åtta intervjuer och inom spår tre intervjuer.

Förutom detta intervjuades en person som var väl insatt i både arbetet på väg och spår. I fallstudierna för väg ingick två olika beläggningsarbeten som var upphandlade enligt det nya regelverket. Inom spår genomfördes en fallstudie av en komplett utbyggnad av dubbelspårfunktion.

Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

VTI rapport 900, Säkerhet och arbetsmiljö vid ­ väg- och spårarbeten – Implementerings­ processen av nytt regelverk och dess effekter

VTI AKTUELLT NR 3 2016

15

VTI:S VÄRLD

Projekt för 89 miljoner – störst i VTI:s historia Det råder stor glädje på VTI efter besked om att EU-kommissionen har beviljat ett stort projekt om automatiserad körning. VTI leder projektet där 30 organisationer från elva olika länder är delaktiga.

EU-projektet, ADAS&ME, är det största projektet som VTI har koordinerat, med en total budget på 9,6 miljoner Euro (cirka 89 miljoner kronor). VTI har välkänd kunskap och forskning i framkant när det gäller automatiserad körning, men även av koordinering av EU projekt, och nu tar VTI ytterligare ett steg för att leda forskningen framåt.

Ett stort sådant.

– Vi kommer att basera arbetet på användarfall för bil, lastbil, buss och motorcykel vilket speglar stora delar av trafiken på Europas vägar. Projektet kopplar samman kunskap om förarens tillstånd och kunskap om situationen man befinner sig i, med fordonets automatiserade funktioner, säger Anna Anund, forskningschef på VTI.

16

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Extra roligt är att vi har flera svenska partners i projektet.

– Inom ramen för projektet ska vi utveckla system som kan läsa av när föraren börjar bli trött, ouppmärksam eller påverkad av känslor som arg, ledsen och bedöma hur man lämpligen övergår till, eller från, automation beroende på förarens och bilens förmåga.

Anna Anund, koordinerar hela projektet tillsammans med forskarkollegan Magnus Hjälmdahl och ekonomen Johanna Nordenrot. De skrev ansökan på 75 sidor tillsammans med två grekiska kollegor från institutet Certh/Hit. – Det är det som är kul, att vi verkligen är ett internationellt team redan från början.

Forskningen som startade i september ska pågå i tre och ett halvt år. Syftet är att utveckla system för förarstöd för att förbättra säkerheten och på sikt bidra till mer miljövänliga transporter.

– Extra roligt är att vi har flera svenska partners i projektet; Scania, Autoliv, Smarteye, Stressforskningsinstitutet och Uppsala universitet.

Projektet kan beskrivas som att det tas ett helhetsgrepp kring automatiserad körning för bilar, lastbilar, bussar och motorcyklar. VTI:s fokus ligger på föraren.

– Vi utgår från människan, ett förarperspektiv, vi måste se till att vägen fram till helautomatiserade bilar sker säkert och till nytta för användaren, så att både fordon och förare kan ta kontrollen från varandra, säger Anna Anund.

Bland de 30 organisationerna finns såväl privata som offentliga organisationer representerade.

Text: Andreas Schander Foto: Katja Kircher

MER INFORMATION:

Anna Anund, anna.anund@vti.se, tel. 013-20 43 27 Magnus Hjälmdahl, magnus.hjalmdahl@vti.se, tel. 013-20 43 06

VTI:S VÄRLD

RS5C bidrar till att forskning om trafiksäkerhet sprids i världen Den 17-19 maj arrangerade VTI den internationella trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Five Continents (RS5C) i Rio de Janeiro i Brasilien tillsammans med ANPET (the Brazilian National Association for Transportation Research and Education). Under tre dagar hölls över 100 föredrag av talare från 25 länder.

RS5C är en internationell konferens med målet att öka trafiksäkerheten globalt genom att tillhandahålla en plattform för kunskapsutbyte och hjälpa de deltagande länderna att hitta en bra balans mellan trafiksäkerhet och mobilitet. Trafikolyckor och dödsfall i trafiken är ett stort världshälsoproblem globalt med 1,24 miljoner omkomna varje år. Många länder har lärt sig att minska antalet trafikolyckor men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

100 000 omkomna i trafiken i Sydamerika varje år En av föreläsarna, Hilda Maria Gómez från CAF (Developing Bank of Latin America), berättade i sin föreläsning under konferensen att så många som 100 000 personer i Sydamerika dör i trafiken årligen och i 50 procent av de Sydamerikans­ka länderna ökar antalet dödsfall per år. Bara i Rio de Janeiro dör mer än 1 000 per­ soner årligen av trafikolyckor.

Vissa åtgärder görs, men många syd­ amerikanska länder har ännu inte någon plan för att öka trafiksäkerheten. CAF har satt upp ett mål om att dödsfall och olyckor ska minska med 50 procent till och med år 2020, vilket kommer att kräva många insatser särskilt riktade till oskyddade ­trafikanter såsom fotgängare, cyklister och motorcyklister.

Det finns ett stort behov att samarbeta globalt när det handlar om att minska trafikolyckorna och de 150 deltagarna i RS5C 2016 har utbytt kunskap, information och erfarenhet genom framgångskoncept och goda exempel inom trafiksäkerhet. Man hade också möjlighet att skapa nya kontakter för framtida samarbeten.

Konferensen RS5C arrangerades i år för

sextonde gången. Ursprungligen hölls den i Europa och deltagarna kom endast från Europa och Nordamerika men har under åren utökats och arrangeras i flera olika världsdelar, nu totalt fem stycken. Innan konferensen gick av stapeln i Brasilien har den närmast hållits i Kina 2013.

Nästkommande konferens arrangeras i Sydkorea 2018 i nära samarbete med

Korea Transportation Safety Authority (KOTSA).

Text: Eva Åström, Karin Linhardt Foto: Eva Åström

MER INFORMATION:

www.vti.se/rs5c

VTI AKTUELLT NR 3 2016

17

VTI:S VÄRLD

Minskade partikelhalter med hjälp av ökad dammbindning, s­ tädning och färre dubbdäck Halterna av inandningsbara partiklar (PM10) i luften i flera svenska städer överskrider gränsvärdena i EU:s luftkvalitetsdirektiv och den svenska miljökvalitetsnormen.

I Stockholm är problemen stora, men efter ökade åtgärder de senaste åren visar mätningar av VTI på positiva resultat.

Inandningsbara partiklar är inte bra för vår hälsa. Sedan 2011 pågår därför ett intensifierat arbete för att sänka partikelhalterna i Stockholm, där problemen är omfattande. Partikelproblemen beror till stor del på slitage av vägbeläggning och uppvirvling av vägdamm, därför har insatserna dels fokuserats på att minska slitaget genom att minska dubbdäcks-användningen och sänka hastigheten, dels på att förhindra att vägdammet virvlar upp.

– Under säsongen 2014-2015 uppmättes de lägsta PM10-halterna sedan mätningarna startade i Stockholm och miljökvalitetsnormen klarades med bred marginal, vilket delvis är en effekt av åtgärderna, säger Mats Gustafsson, forskare på VTI. Under perioden har gjorts försök på 35 gator. Gatorna städas med en maskin som

18

VTI AKTUELLT NR 3 2016

Den vanligtvis kraftiga toppen av höga partikel­ halter på våren uteblev i stort sett helt under förra säsongen. endast använder kraftigt vakuum och de dammbinds under hela vinter- och vår­ säsongen. På Sveavägen, som har två ­mätstationer, har olika varianter av dammbindning testats och utvärderats.

Insatserna har visat sig ge goda resultat, främst på dammbindningen.

Vintern var ovanligt mild och snöfattig vilket bidrog till att de vanligtvis stora dammängder som ansamlas på vägytan i snö och fukt under vintern kunnat lämna systemet genom städning och avrinning, utan att resultera i höga partikelhalter.

Under de torra perioderna har dessutom frekvent dammbindning dämpat halterna.

– Den vanligtvis kraftiga toppen av höga partikelhalter på våren uteblev i stort sett helt under förra säsongen, säger Mats Gustafsson.

Enligt beräkningar där man jämför dubbdäckssäsongen 2015 med samma ­period 2013 så bidrog minskad dubb­

däcks­användning och väderförhållanden med cirka 15 procent vardera till lägre partikelhalter i luften. Den minskade trafikmängden och den utökade dammbindningen bidrog med 5 procent respektive 4 procent.

Alla gator, utom Hornsgatan, uppvisar en successiv sänkning av vägdammsmängderna under de tre säsonger som mätningar utförts.

– Under kommande vintersäsong ­hoppas vi kunna fortsätta implementera erfarenheterna om effekter av driftmetoder och –strategier som påverkar dammängderna och PM10-halterna. Förutom den uppföljning som föreliggande projekt ­summerar pågår även ett VINNOVAfinansierat forskningsprojekt för optimerad vinter- och vårdrift i Stockholm, som leds av VTI och som kommer att ge ytterligare kunskap kring hur olika driftmetoder kan samordnas och effektiviseras för bättre miljö, framkomlighet och säkerhet.

Text: Eva Åström Foto: Göran Blomqvist

MER INFORMATION:

VTI rapport 897, Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm. Utvärdering av vintersäsongen 2014–2015

VTI:S VÄRLD

Simulerad gångtrafik viktig ­pusselbit för hållbarare resor Samhällets intresse att planera för gångtrafik ökar. De som planerar ­fokuserar framför allt mycket på att byten mellan olika transportslag – kollektivtrafik, gång och cykel, ska fungera så smidigt som möjligt.

Allt för att öka andelen hållbara resor. Fredrik Johansson, VTI, ägnar sin forskning bland annat åt att utveckla mikroskopisk simulering av gångtrafik. En viktig pusselbit i sammanhanget. I juni lade han fram sin doktorsavhandling i ämnet vid Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap.

Med sin forskning och avhandlingen vill Fredrik Johansson ta området till en ny nivå.

– Det jag hoppas på och vill bidra till är att simulering kan bli ett än mer pålitligt och användbart verktyg när det handlar om att analysera och bygga infrastruktur för gångtrafik, säger Fredrik Johansson

Utgångspunkten är en etablerad modell Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en internationellt etablerad mikroskopisk modell, Social Force Model (SFM), vars mjukvara ofta används av konsulter och infrastrukturägare när det handlar om att planera för ny- eller ombyggnation av ­olika typer av resecentrum eller kollektivtrafikstationer.

Fredrik anser att modellen har en del brister och pekar på förbättringar som kan göras. Bland annat handlar det om att modifiera modellen för att öka dess noggrannhet. Parametern relaxationstid, som i princip beskriver hur snabbt en ­stillastående fotgängare accelererar till önskad fart, skulle behöva anpassas så att de simulerade fotgängarna beter sig mer som riktiga fotgängare. Även parametern önskad fart, det vill säga hur fort fotgäng­are föredrar att gå om det inte är någon trängsel, skulle behöva utvecklas, menar han.

Folk vill gå fortare på morgonen än på eftermiddagen I sin forskning har Fredrik kalibrerat modellen mot data som han samlat in på Stockholms centralstation. Dels har

han studerat relaxationstiden, dels gångtrafikanters önskade fart på morgonen respektive eftermiddagen. Det senare visar på att den önskade farten är lägre på eftermiddagen än på morgonen. Det här är första gången som modellen kalibrerats mot svensk data, tidigare har den bara kalibrerats mot utländsk.

– Det här gör att man nu har en bättre indikation på hur modellen ska ställas in för just svenska förhållanden, säger Fredrik Johansson.

Detaljer om avhandlingen Fredrik Johanssons avhandling i infra­ informatik har titeln ”Microscopic Simu­ lation of Pedestrian Traffic”. Jan Lund­ gren, Professor i trafikinformatik vid Linköpings universitet, har varit hand­ ledare. Biträdande handledare: Anders Peter­son och Andreas Tapani. Opponent vid disputationen: Docent Anders Johansson, University of Bristol, Storbritannien.

Text: Katarina Nestor Foto: Katja Kircher, Eva Åström

MER INFORMATION:

Fredrik Johansson, fredrik.johansson@vti.se, tel. 013-20 40 36

VTI AKTUELLT NR 3 2016

19

VTI:S VÄRLD

VTI har fortsatt hopp om nationellt cykelcentrum VTI har tillsammans med Luleå t­ekniska högskola, Malmö högskola, Lunds universitet och de 17 kommuner som ingår i föreningen Svenska Cykel­ städer långt gångna planer på att starta ett nationellt kunskapscentrum för cykling. I juni fick aktörerna dock negativt besked på en ansökan om forskningsmedel från innovationsmyndigheten Vinnova.

Anna Niska, forskare på VTI och en av de drivande krafterna bakom den ­planerade satsningen, ger dock inte upp.

– Vi kommer fortsätta jobba för att få till ett cykelcentrum för nationell forskning, utveckling och utbildning och vi har flera intressenter som är positiva. I början av juni meddelade till exempel Region Skåne att de anslagit 2,7 miljoner till satsningen, säger hon.

Centrumet är tänkt att utgå från Skåne och planen är att samlokalisera och samverka med K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik som har kontor i Medicon Village i Lund.

Text: Katarina Nestor Foto: Katja Kircher MER INFORMATION:

Anna Niska, anna.niska@vti.se, tel. 013-20 40 48

ny kompetens

VTI välkomnar nya medarbetare

Anders Lindström Anders är ny forskningschef på enheten förare och fordon.

Han kommer närmast från Veridict, där han ansvarat för forskningsverksamheten kring bland annat visualiseringsteknik för global kollektivtrafikmodellering i realtid.

– De senaste 10 åren har jag bland annat jobbat med multimodala och talstyrda fordonsförargränssnitt. Detta i samarbeten med svensk fordonsindustri, i projekt kring trafiksäkerhet och uppmärksamhet med VTI samt i forskningsprojekt kring upp-

20

VTI AKTUELLT NR 3 2016

kopplade intelligenta transportsystem, till exempel inom Vinnovas FFI-program, säger Anders.

Anders har läst Teknisk Fysik på KTH och valde det något udda ämnet ”rysk talsyntes” som examensarbete på Institutionen för Talöverföring.

2004 disputerade han i datorlingvistik och talteknologi.

– Det var efter ett antal år på Telia Research som fick jag möjlighet att göra min forskarutbildning som industridoktorand på IDA vid Linköpings universitet.

Att han sökte sig till VTI beror bland annat på goda erfaren-

heter av tidigare samarbeten med forskare här.

– Jag vet att VTI både har extremt hög specialistkompetens och förmåga till snabba ryck och anpassning till uppdragsgivarnas krav. Strategiskt ser jag att VTI har en viktig och unik samhällsuppgift att fylla när vi nu står inför en tid då automation, ”mobility as a service” och intelligenta transportsystem, ITS, står för dörren. Den utvecklingen vill jag vara med och påverka eftersom rätt utformad teknik kan bidra till transporteffektivitet, trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan.

RAPPORTER I KORTHET

rapport R895 En genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra till bättre tillgänglighet, ren luft samt en säker, trygg och mer jämlik stadsmiljö.

Frågan är dock hur olika åtgärder som styr parkering påverkar bilister. Syftet med studien, redovisad i VTI rapport 895, är att undersöka varför besöksparkering används till arbetsplatsparkering.

Centrala frågeställningar är hur orsaker och behov till ­arbetspendling med bil skiljer sig mellan olika grupper och hur åtgärder som styr parkering påverkar dessa grupper.

Underlaget för studien är ett femtiotal kvalitativa intervjuer utförda i parkeringshus på strategiskt utvalda platser och tidpunkter i en mellanstor svensk stad.

Fem olika mobilitetstyper som beskriver människors ­vardagliga resor identifieras: den hållbara resenären, den ­bekväma bilisten, den stressade bilisten, på-landet-bilisten och med-bilen-på-jobbet-bilisten.

Det finns stora skillnader i hur de olika mobilitetstyperna påverkas av åtgärder som styr parkering. Mest sårbara för förändringar är de grupper som har komplexa vardagsliv med många vardagliga resor med flera olika mål, samt grupper som har begränsad tillgång till kollektivtrafik.

En central slutsats är att många av informanterna inte är vanebilister, utan uppger att de gärna utnyttjar kollektiv­ trafiken eller cyklar när det är möjligt. Parkeringsåtgärder som uppmuntrar individen att

Foto: Katja Kircher

Varför används besöksparkering till arbetsplatsparkering?

åka kollektivt eller cykla när hen kan, snarare än system som legitimerar och cementerar vanemässigt bilkörande blir därför relevanta.

I rapporten diskuteras hur olika åtgärder kan komma att påverka människors vardagsliv positivt eller negativt.

TITEL:

Åtgärder för att frigöra parkeringsplatser för besöksparkering och potentiella konsekvenser för arbetspendlare. En analys av parkering som social praktik. R895.

FÖRFATTARE:

Åsa Aretun, Malin Henriksson

rapport R896 VTI rapport 896 presenterar nya skattningar av den externa marginalkostnaden för lätta och tunga fordons trafikolyckor i det statliga vägnätet i Sverige år 2012.

Forskarna har använt ett datamaterial där olycksdatabasen Strada har länkats till den nationella vägdatabasen NVDB och som avser åren 2004-2012.

I rapporten presenteras resultat från ett antal olika statistiska modeller i vilka forskarna beräknar den externa marginalkostnaden. Syftet med att använda flera modeller är att testa om de grundläggande modellernas resultat är robusta mellan olika alternativa specifikationer.

Foto: Hejdlösa Bilder

Externa marginal­ kostnader för olyckor i vägtrafik i Sverige I allmänhet verkar resultaten för lätta fordon relativt robusta och tyder på att den externa marginalkostnaden är omkring 0 öre per kilometer. Resultaten för tunga fordon är mindre ­robusta. Huvudmodellerna ­tyder på att den externa marginalkostnaden är cirka 25 öre per kilometer men en del andra modeller tyder på att den kan vara avsevärt lägre.

TITEL:

Externa marginalkostnader för olyckor i vägtrafik. Uppdaterade beräkningar för det statliga vägnätet i Sverige. R896 FÖRFATTARE:

Gunnar Isacsson, Viktoria Liss

VTI AKTUELLT NR 3 2016

21

VTI:S VÄRLD

rapport R894 I VTI rapport 894 redovisas internationella erfarenheter av upphandling av avhjälpande vägunderhåll.

Studien beskriver upphandlingsförfarandet i Norge, Skottland och Ontario (Kanada) samt resultat från ­relevant litteratur.

Genomgångarna har fokuserats på skillnaden i effektivitet mellan utförarkontrakt och funktionskontrakt samt hur ­incitament, riskfördelning, konkurrenssituation och kvalitetsdimensioner påverkar ut­ fallet av kontrakten.

Resultaten pekar på att Ontario och Norge utgår från funktionskontrakt. Under ­senare tid har vissa aspekter av dessa kontrakt omprövats då problem har uppstått främst i

vinterunderhållet. I Ontario vägs nu kvalitet in i anbudsprocessen och i Norge används en ny ersättningsmodell som avser att balansera negativa i­ncitament. I Norge testas även nya kontraktsmodeller på fem platser i landet. Skottland ­använder utförarkontrakt och har under senare tid utprovat indikatorer för att fånga kvaliteten på vinterunderhåll genom att använda friktionsmätning.

I litteraturen finns ofta en ­positiv grundsyn på funktionskontrakt. Ingen studie har dock påträffats som mäter ­effektiviseringar till följd av en viss kontraktsmodell där hänsyn tas till eventuella samtidiga effekter i kvalitet eller kontraktsmodellens långsiktiga ­påverkan.

Foto: Hejdlösa Bilder

Effektiva kontraktsmodeller för vägunderhåll

Rapportens övergripande slutsats är mot denna bakgrund att det inte finns några entydiga recept när det gäller kontraktsutformning vid upphandling av vägunderhåll. För framtida forskning rekommenderas att kontrollerade tester genomförs med alternativa kontraktsmodeller, eller studier som bygger på data om väg­

underhåll som har kombinerats med data om kontraktsutformning.

TITEL:

Effektiva kontraktsmodeller för vägunderhåll. R894 FÖRFATTARE:

Johannes Österström, Jan-Eric Nilsson Foto: Thinkstock

Aktuella perspektiv och forskningsbehov g ­ ällande elbilar rapport R893 VTI rapport 893 presenterar en förstudie som har särskilt fokus på att utforska policy för spridning av elbilar i Norge respektive Sverige.

Elbilar utgör en av de fordonstekniker som står i centrum i förhållande till målsättningar om en fossiloberoende fordonsflotta, som antagits av länder som Sverige och Norge.

Förstudien har haft som övergripande syfte att belysa vad som påverkar policyutformningen i respektive land samt hur policy förhåller sig till forskning och kunskap om spridning av miljötekniska ­innovationer. Detta för att ­belysa framtida kunskaps-

22

VTI AKTUELLT NR 3 2016

och forskningsbehov kring spridning av elbilar specifikt och miljötekniska innovationer på fordonsområdet mer generellt.

Förstudien innefattar en svensk och en norsk delstudie av nationell miljö- och transportpolicy med bäring på spridning av elbilar samt ­FoU-policy med anknytning till denna fordonsteknik.

De båda delstudierna har på olika sätt använt och ­relaterat till internationell forskning och teoribildning kring spridning av miljö­ tekniska innovationer i de ­ana­lyser som har genomförts.

Via delstudierna har kun-

skapsbehov kopplat till policyutveckling och tre tematiska områden för vidare forskning identifierats.

TITEL:

Policy för spridning av elbilar.

Några aktuella perspektiv och ­forskningsbehov. En förstudie. R893 FÖRFATTARE:

Åsa Aretun, Marika Kolbenstvedt

VTI:S VÄRLD

Nya VTI-publikationer Från 2016-05-03 till 2016-08-23 Hastighet – vägyta: Problemet, ­kunskapsläget, fördjupad analys och förslag till fortsatt forskning R902 Författare: Ulf Hammarström, Urban Björketun, Olle Eriksson, Mohammad-Reza Yahya Mätning av däckbredd och typ (singeleller parmonterade) R899A Författare: Terence McGarvey Fordons variation i sidled beroende på vägtyp och körfältsbredd R892A Författare: Terence McGarvey Nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial – Version 3:2106 N17A-2016 Författare: Carina Fors, Trond Cato Johansen, Sven-Olof Lundkvist Utländska lastbilar i HBEFA N16-2016 Författare: Mohammad-Reza Yahya, Per Henriksson Säker framkomlighet – samman­ fattande slutrapport 2015 R898 Författare: Anna Vadeby, Anna Anund, Camilla Ekström, Susanne Gustafsson, Thomas Lundberg, Johan Olstam, Andreas Tapani Policy för spridning av elbilar.

Några aktuella perspektiv och forsknings­behov. En förstudie R893 Författare: Åsa Aretun, Marika Kolbenstvedt Säkerhet och arbetsmiljö vid vägoch spårarbeten – Implementerings­ processen av nytt regelverk och dess effekter R900 Författare: Sonja Forward, Ragnar Hedström, Jonna Nyberg, Gunilla Sörensen, Anne Bolling Effektiva kontraktsmodeller för vägunderhåll R894 Författare: Johannes Österström, Jan-Eric Nilsson Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm.

Utvärdering av vintersäsongen 2014–2015 R897 Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Sara Janhäll, Michael Norman, Christer Johansson

Intermodala transporter – definition, aktörer och omfattning N12-2016 Författare: Joakim Ahlberg Marginalkostnader för drift och underhåll på väg. Skattningar på svenska data från 2004–2014 N15A-2016 Författare: Sherzod Yarmukhamedov, Jan-Erik Swärdh Externa marginalkostnader för olyckor i vägtrafik. Uppdaterade beräkningar för det statliga vägnätet i Sverige R896 Författare: Gunnar Isacsson, Viktoria Liss Known Roads – Real roads in simulated environments for the virtual testing of new vehicle systems ViP 2015-2 Författare: Arne Nåbo, Carl Johan Andhill, Björn Blissing, Mattias Hjort, Laban Källgren Säker framkomlighet – spårutveckling på mitträfflade, mötesfria och riktningsseparerade vägar N10-2016 Författare: Anna Vadeby, Thomas Lundberg, Susanne Gustafsson, Camilla Ekström, Peter Andrén Åtgärder för att frigöra parkerings­ platser för besöksparkering och potentiella konsekvenser för arbets­ pendlare. En analys av parkering som social praktik R895 Författare: Malin Henriksson, Åsa Aretun Sopsaltning av cykelvägar – Utvärdering av försök i Stockholm vintern 2013/2014 N28-2016 Författare: Anna Niska, Göran Blomqvist Ad hoc-processen – hur används ledig kapacitet i järnvägsnätet?

N11-2016 Författare: Joakim Ahlberg, Jan-Eric Nilsson Energibehov för trafik och för underhållsåtgärder av vägbeläggning – Kostnadseffektiviteten av att reducera rullmotståndet N9A-2016 Författare: Annelie Carlson, Robert Karlsson, Olle Eriksson

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER

?

Finns det redan en lösning

på problemet?

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det finns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell omvärldsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig uppdaterad inom ett visst ämnesområde eller fördjupa dig i en specifik fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbetspartners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafik- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LÄS MER www.vti.se/bic www.transportportal.se

KONTAKT bic@vti.se 013–20 40 00

Publikationer laddas enklast ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer Enstaka tryckta publikationer finns till försäljning och beställs enklast via order@vti.se Du kan även kontakta Monica Lomark, 013-20 43 21 Priserna på VTI:s publikationer är 80-300 kronor exkl moms.

VTI AKTUELLT NR 3 2016

23

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT PORT PAYÈ

I HUVUDET PÅ

Tomas Svensson

Transportsystem – drivkraft eller bromskloss i ekonomin?

D

en ekonomiska omvandlingen pågår ständigt. Förutsättningar för produktion, konsumtion och ekonomisk utveckling förändras. I dag befinner vi oss i ett skede där allt fler av jobben är inom tjänstesektorn. Snabb teknisk utveckling och en hög produktivitetstillväxt i ett globalt perspektiv gör att produktionen av en vara kan klaras av med en allt mindre insats av arbetskraft. Transportkostnadernas marginella andel av många varors värde, tillsammans med stordriftsfördelar, gör också att det är lönsamt att koncentrera tillverkningen på ett ställe och sedan transportera varor till andra ställen över hela världen.

KONTAKT: Tomas Svensson tomas.svensson@vti.se

Detta gäller dock inte för tjänstesektorn.

För många tjänster måste producenten och ­konsumenten mötas. Både produktion och ­konsumtion uppstår i mötet. I städer är det ­förhållandevis enkelt att få till detta möte och det är därför som urbaniseringen är en så central komponent i den omvandling som nu pågår. Beroendet av möten och närhet ­mellan den som producerar och den som ­konsumerar är många gånger detsamma, ­oavsett bransch.

Inom tjänstesektorn finns det också en intressant företeelse där det uppstår nya ekonomiska värden om t.ex. restauranger, detaljhandel, forskning och utveckling kan lokalisera sig nära andra inom samma område. Om jag som pubägare, sporthandlare eller forskare och ­söker mig till områden där det redan finns många verksamheter av samma slag, kommer jag själv att kunna dra nytta av detta. Dessutom kommer andra att kunna dra nytta av att jag kommer dit. Det finns ett ekonomiskt värde i själva samlokaliseringen som faktiskt inte syns

fullt ut i mark- och fastighetsvärden eftersom värdet ”spiller över” på andra, vilket jag själv som lokalköpare inte är beredd att betala för.

I den omvandling som just nu sker spelar ­förutsättningarna för transporter en nyckelroll.

Transportsystemet kan vara en drivkraft eller en bromskloss i ljuset av denna omvandling.

Det vore att föredra om det var en drivkraft, inte minst för att den ekonomiska omvandlingen skapar nya och bättre förutsättningar att kombinera utveckling med ökad hållbarhet och bättre levnadsvillkor. Transportsystemet ska då vara kapacitetsstarkt men inte ytkrä­ vande, och det ska kunna transportera både människor och gods mellan och inom de noder där vi bor och verkar. Transportsystemet ska främja täthet och klusterbildning, knyta ihop funktionella regioner och samtidigt motverka utglesning och spridning. Transporter i och ­mellan städer bör utföras på ett helt annat sätt än vad vi gör idag.

Jag tror att vi behöver mer transportforskning som utgår från det här perspektivet, inte minst för att fler ska kunna få insikt om de förändringar som faktiskt sker. Vi behöver ha en bättre kunskapsbas för att kunna hantera det som ­förändras, oavsett om vi vill motverka eller ­stärka de konsekvenser som uppstår. Vi behöver veta vilka områden som är framtiden och vilka som kommer att hamna i vårt historiska arkiv.

Digitaliseringen är ett exempel, som kan användas för att förändra transportsystemet i den riktning som jag nämner ovan, eller för att skapa friktion och försöka bevara något som förr eller senare kommer att överges.

Transportforskningen skulle kunna bidra till vår strävan mot att få lite mer insikt om vad som väntar oss runt hörnet än vad den gör idag.

www.vti.se

Nästa nummer kommer i december