VTI är ett internationellt framstående forskningsinsti tut. Genom publicering i in ternationella vetenskapliga tidskrifter formas det internationella kunskapsläget eller Transportsektornsforskningsfronten.utmaningar är in ternationella och, som i den gröna om ställningens fall, genuint globala. Nationella och internationella forsk nings och tionsprograminnovako
ordineras därför i allt högre om fattning för att transportsyste met ska kunna utvecklas i den riktning som anges av politiska mål på alla nivåer.
Sedan många år tillbaka har EU:s ramprogram mycket stor betydelse för den europeiska transport forskning som är inriktad på tillämpning, förändring och påverkan på transportsektorns funktionssätt. Ut veck lingen av digitalisering, elektrifiering och automatisering av transporter måste hanteras i ett inter nationellt sammanhang och i samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Deltagande i ramprogrammen ger förutsättningar för en effekti
vare och mer träffsäker forsknings och innovations verksamhet som gynnar utvecklingen av näringsliv, konkurrenskraft, policy och planering. Genom den kraftsamling av resurser och kompetens som rampro grammet medför ökar möjligheten att påverka och
länge varit aktivt i EU:s ramprogram och nu är fokus på att slutföra projekten i det åttonde och att komma väl in i det nionde, Horisont Europa. För att kunna göra det är vi aktiva i olika sekonsortieforskningsverkarochsamarbetsorganisationereuropiskapartnerskapsommediutformningenavagendorochbildningar.Vikandendirektanyttanför
transportsektorn i Sverige av VTI:s deltagande i in ternationell forskningsverksamhet. Genom en utökad nationell samordning och forskningspolitisk kraftsamling skulle både svenskt deltagande och nyt ta av ramprogrammen kunna bli ännu högre.
I det här numret av VTI aktuellt presenteras en del av vår internationella forskningsverksamhet. Fokus ligger på den europiska arenan, men en del utblickar mot andra delar av vår värld görs också. Intressant läsning utlovas!
VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.
VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till trafikutvecklinggiftInstitutetverksamhets-/ansvarsområde.Infrastrukturdepartementetsharsomhuvuduppattbedrivaforskningochkringinfrastruktur,ochtransporter.
VTI, Statens väg-UTGIVARE
”Transportsektornsutmaningarärgenuintglobala.”
– Det är ett spännande uppdrag som gör det möj ligt för VTI att vara med och forma forskningsa gendan. Jag vill att utlysningarna ska ha samhälle lig relevans och ha ett innehåll som gör dem intres santa för VTI:s forskare, säger hon.
CCAM partnerskapet har tagit fram en forsk nings och innovationsagenda som uttrycks i sju kluster. VTI har en kontaktperson i varje kluster. Ett av dem handlar om att utveckla stora demon stratorer som visar att självkörande fordon funge rar i olika miljöer.
– Det är lättare att få ett självkörande fordon att fungera i soliga Kalifornien än i snöiga delar av Sverige. Vi vill inte ha någon enstaka prototyp som bara fungerar i en viss miljö. Man ska kunna visa att tekniken fungerar i olika sammanhang ute i verkligheten, säger Ingrid Skogsmo.
Hon leder kluster sex som handlar om samhälleli ga aspekter och användarnas behov.
Utveckling av automatiserad mobilitet får inte enbart styras av vad som är tekniskt möjligt, man måste framför allt utgå från samhällets mål och människors behov. Det menar Ingrid Skogsmo, forsknings ledare på VTI, som sitter i ledningsgruppen för CCAM, ett stort europeiskt partnerskap för utveckling av automatiserad mobilitet.
I det nystartade europeiska partnerskapet CCAM, Cooperative, connected and automated mobility, finns omkring 180 aktörer från industrin, universi tetsvärlden, forskningsorganisationer, försäkringsbranschen, myndigheter och
i transportsammanhang hade från början stort fokus på själv körande bilar och teknik men eftersom utvecklingen av dem inte gått så fort som man trodde har man vidgat perspektivet. CCAM partnerskapet är inrik tat på forskning och utveckling av kooperativ och automatiserad mobilitet för både människor och gods. Det kan till exempel handla om att utveckla kollek tivtrafik med autonoma bussar eller att bygga ett system så att självkörande fordon kan sköta transporter på ett avgränsat område, till exempel i en gruva. Där är trafikmiljön inte lika komplex som på trafikerade gator.
VTI har kompetens inom alla områden som CCAM spänner över och har ett stort engagemang i partnerskapet. I ledningsgruppen sitter Ingrid Skogsmo, forskningsledare för framtidens transportsystem på VTI.
– Traditionellt har CCAM haft ett stort fokus på tekniken. I CCAM partnerskapet vill vi utgå från samhällets mål och vilka behov som finns. Mobilitetslösningarna måste bli så nyttiga och uppskattade så att alla vill använda dem.
Det gäller att få med människor tidigt i utveck lingsprocessen och förstå deras reella behov och önskningar. I dag åker människor färdtjänst och får hjälp av föraren när de har kommit fram till målet. Men vad händer om färdtjänstbilarna blir självkörande? Utföraren skulle säkert spara pengar på att det inte behövs någon förare. Men hur skul le det fungera för resenärerna, vad händer till ex empel när de kommer fram utanför en vårdcen –tral?Det
är den typen av frågor vi ska arbeta med i kluster sex. Vi vill förstå människors behov, önske
Ingrid Skogsmo, VTI.mål och farhågor så att vi utvecklar rätt saker. Det ska inte bara handla om fordon utan om hela lös ningar.
Ingrid Skogsmos forskningskluster ska också enga gera sig i frågor som rör inkludering och utanför skap. Där finns svåra frågeställningar som ytterst handlar om vilket samhälle vi vill ha. Hur fungerar mobilitetslösningarna för människor som väljer att stå utanför den digitala sfären? Hur gör vi för att det inte bara ska bli en lekstuga för välbeställda som bor i områden som alla vill trafikera? Vem kommer att erbjuda en automatiserad lösning till ett område som är eftersatt?
När man pratar om automatiserad mobilitet hand lar det ofta om stadsmiljöer.
– Men nu börjar man prata även om dem som bor i mer glesbefolkade områden. Där har kollektivtra fiken ofta få passagerare som gör att det inte är lönsamt att köra mer än några turer per dag. Små automatiserade minibussar skulle kanske fungera jättebra på landsbygden – i teorin. Det finns många utmaningar, och just för denna använd ning är tekniken ännu omogen, säger Ingrid YtterligareSkogsmo.
en uppgift är att granska tillväxteffekter och arbetsmarknadsfrågor. Det finns stora för hoppningar om att CCAM ska skapa nya arbets –tillfällen.Samtidigt
finns det farhågor om det motsatta, att sådana fordon ska ta en massa jobb. Den typen av effekter måste undersökas närmare, det är en Iforskningsfråga.CCAMpartnerskapet
finns idag elva svenska ak törer, som till exempel Volvo, Chalmers, RISE, och Högskolan i Halmstad liksom Trafikverket och Göteborgs stad. Arbetet är fortfarande i sin linda men Ingrid Skogsmo tycker att hon har fått bra gehör för de perspektiv som lyfts fram i det kluster hon ansvarar för.
– När vi ska presentera våra arbeten i CCAM partnerskapet får numera ofta kluster sex börja, det visar att man tycker att vårt arbete är viktigt, säger hon.
MER INFORMATION
Ingrid Skogsmo, ingrid.skogsmo@vti.se
Text: Johan Sievers/redakta
Foto: alohafred Illustration: Monica Simona Odoroaga/Mostphotos.com
LÄS MER: CCAM är ett partnerskap som ingår i EU:s ramprogram Horisont Europa, www.ccam.eu
VTI ingår i ett partnerskap som vill skapa djupare kunskap om tra fiksäkerheten i Indien. Bakgrunden är en skrämmande siffra: I Indien omkommer uppskattningsvis omkring 150 000 människor i trafiken varje år. Inom ramen för partnerskapet SITIS, Sweden India Transport Innovation and Safety Partnership, ska säkerhetsaspekter och be teende hos fordon, förare, omgivande trafikanter och passagerare studeras för att ge möjlighet att sätta in effektivare åtgärder mot de höga dödstalen
I ett första projekt används en buss som går i trafik på indiska vägar. Den är utrustad med kameror och sensorer med vars hjälp man kan samla in data om trafik och förarbeteende.
– Bussen rullar nu och vi planerar att samla in data under sommaren. Det är en långfärdsbuss som går mellan två städer så vi kommer att få data från både stads och landsvägstrafik, säger Ingrid Skogsmo som är projektledare för VTI:s medverkan i SITIS.
Forskningsfrågorna är många och från VTI:s sida är man framför allt intres serad av förararbetet. Många olyckor orsakas av trötta förare och det är vik tigt att förstå deras arbetssituation. Vad påverkar förarens trötthet? Om man skulle föra in något slags varningssystem, hur skulle det tas emot?
Det är också viktigt att studera säkerheten för andra trafikanter längs bussens väg. När data är insamlade och analyserade kan man kanske närma sig svaret på frågan: Vad är säker körning med en buss i en indisk trafikmiljö?
MER INFORMATION
Ingrid Skogsmo, ingrid.skogsmo@vti.se
Text: Johan Sievers/redakta
Foto: Anton Mostphotos.comAleksenko/
Genom samarbetet inom SITIS kan trafiksäkerheten förbättras på de indiska vägarna.Evangelos Bekiaris är en välkänd person inom europeisk transportforskning. I en inter vju delar han här med sig av sin gedigna erfarenhet och syn på forskningsområdet.
Sedan 2019 är Evangelos Bekiaris ordföran de för både European Conference of Transport Research Institutes (ECTRI) och European Rail Research Network of Excellence (EURNEX). Han har varit ordförande för Forum of European Road Safety Research Institutes (FERSI) och HUMANIST*. Han har deltagit i över 120 EU projekt och varit koordinator för 40.
– Vårt samarbete inom ECTRI gör oss till ambas sadörer för europeisk transportforskning och ger oss möjlighet att uttrycka europeiska ståndpunkter med en gemensam röst, säger Evangelos Bekiaris.
Som utmaningar för framtidens transporter lyfter han särskilt fram två områden. Det ena är gröna transporter där ökande energikostnader och Europas beroende av sällsynta material för elfordonstillverkning gör utvecklingen sårbar. Forskningen kan här bidra genom att satsa mer på nya tekniska lösningar.
Den andra utmaningen är automatisering, delad mobilitet och mikromobilitet. Pandemin var nega tiv för kollektivtrafiken vilket har påverkat investe ringsförmågan. Följden kan bli att utvecklingen av automatiserade och uppkopplade fordon försenas och att säkerheten försämras.
Här kan forskningen bidra genom att utveckla multimodala och inkluderande kollektivtrafiklösningar där resenärerna bättre skyddas mot covid 19. Geofencing kan användas för att bättre kontrollera hastigheten hos elfordon och därmed minska antalet olyckor.
På europeisk nivå behöver finansieringen av transportforskningen öka så att vi inte hamnar efter andra länder som vi vet satsar mycket inom området.
Transporterna håller samman Europa, menar Evangelos Bekiaris. Men det finns fortfarande stora problem inom områden som multimodala transporter, säkerhet, trygghet och inkludering. Just därför behöver EU avsätta mer peng ar för forskning och målet måste vara att EU ska vara i transportforskningens
om nollvisionen är långt ifrån över och här finns många utmaning ar som automation och mikromobilitet.
Evangelos Bekiaris efterfrågar också en European Army of Researchers som i praktiken skulle innebära att forskare har bättre möjligheter till utbytestjänst
Evangelos Bekiaris, CERTH/HIT.göring vid olika institut och lärosäten runtom i Europa, ett slags Erasmus för forskare.
TRA VISIONS 2022 är ett av de EU projekt som Evangelos Bekiaris deltar i och där också VTI del tar som partner.
– Tävlingen är bra på alla nivåer, både för de unga forskarna och för de seniora. För de unga är det en bra övning och de bästa får presentera sina resultat vid TRA konferensen vilket ger dem goda möjlig heter att nå ut till både universiteten och industrin.
Utöver sina många internationella uppdrag är Evangelos Bekiaris avdelningschef på Hellenic Institute of Transport (HIT), vilket i sin tur ingår i det övergripande CERTH som är ett ledande cen trum för forskning och teknik i Grekland. HIT omfattar forskning inom alla transportslag och forskningen har visat sig stå bra i ett internationellt perspektiv. HIT är ett jämställt institut, med många kvinnor även på ledande nivåer.
– VTI har alltid setts som en modell för HIT. När VTI satsade på simula torer så följde vi efter, vi har till och med skaffat oss en motorcykelsimula tor. Även er tvärvetenskapliga inriktning har inspirerat oss, på HIT finns en stor bredd av olika ämneskompetenser.
Hur ser då Evangelos Bekiaris på VTI och institutets roll i ett internatio nellt sammanhang? Han tycker att institutet har lyckats att upprätthålla specialistkompetens inom flera områden som till exempel simulatorer och trafiksäkerhet. Det är också viktigt att VTI kan fortsätta utvecklas inom denna typ av specifika forskningsområden.
– VTI kommer att kunna spela stor roll inom såväl framtida CCAM som mikromobilitet, säger han och lyfter också fram VTI:s trafiksäkerhetskonferens RS5C som ett bra sätt att sprida europeisk forskning utanför EvangelosEuropa.
Bekiaris har genom åren haft många och goda samarbeten med VTI. Särskilt nämner han Björn Peters, tidigare forskningsledare på VTI. Anna Anund, Ingrid Skogsmo och Birgitta Sandstedt är andra VTI:are som har haft stor betydelse som samarbetspartner i olika internationella –projekt.Dethar
alltid varit givande och nöjsamt att arbeta med VTI och dess högt kompetenta medarbetare, avslutar han.
TEXT: Catharina Arvidsson
FOTO: Anna Manukyan, Tobias Arhelger/Mostphotos.com
* HUMANIST leds idag av Sonja Forward, läs mer om detta på sidan 17 i detta nummer av VTI aktuellt.
ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes, har som syfte att främja europeisk transportforskning. Organisationen grundades 2003 och består idag av 28 forskningsinstitut och universitet från 19 olika länder. VTI har varit med från början och är enda svenska medlem.
ECTRI deltar både i EU-projekt, till exempel TRA VISIONS 2022, the Transport Research Arena Conference och BE OPEN – European forum and observatory for open science in transport, och har en fortlöpande utgivning av olika rapporter och strategiska dokument.
Medlemsförsamlingen (General Assembly) där alla medlemmar är representerade är ECTRI:s högsta styrande organ. Under medlemsförsamlingen finns styrelsen med Evangelos Bekiaris, CERTH-HIT, som ordförande och forskningsledare Ingrid Skogsmo, VTI, som vice ordförande. Caroline Almeras är generalsekreterare med över gripande ansvar för ECTRI:s olika aktiviteter.
VTI är väl representerat och deltar med forskare i ECTRI:s samtliga sex tematiska arbetsgrupper: Mobility, Freight & Logistics, Economics & Policy, Safety, Security & Resilience, Traffic Management & Modelling.
European Transport Research Review (ETRR) är en öppet tillgänglig vetenskaplig tidskrift grundad av ECTRI och utgiven av Springer. Den täcker alla transportslag och har en multidisciplinär inriktning.
LÄS MER: www.ectri.org
VTI har varit med från början i ECTRI, vars syfte är att främja europeisk transportforskning.VTI forskningschefen Anna Anund leder ett och deltar i ytterligare tre EU projekt. Samtliga handlar, mer eller mindre, om automatiserade fordon. Inom PANACEA ska ett system utvecklas som kan upptäcka och motverka bland annat trötthet och påver kan av alkohol eller droger hos yrkesförare.
–PANACEA handlar om förarens häl sotillstånd och ska bland annat upp täcka sådant som tyder på trötthet eller stress. Systemet ska kunna vidta åtgärder un der körning, det vill säga operativt, men också stra tegiskt, alltså på längre sikt, säger Anna Anund.
Att fokus ligger på yrkesförare beror framför allt på att deras körning går att påverka. Till exempel styrs deras arbete av regleringar, bland annat EU:s regelverk för kör och vilotider.
– I jämförelse finns ju få möjligheter att påverka privatbilisters beteende.
En förutsättning för att utveckla verktyg inom PANACEA är att yrkesförare bidrar med stora mängder hälsodata. Det sker bland annat med hjälp av aktivitetsarmband, som registrerar olika fysiska data som lagras i en molnlösning. Dessa data kan användas för att återkoppla till förarna men även till arbetsgivaren för att bättre planera verksamheten. Återkopplingen kan vara strategisk och till exempel tipsa om hur föraren förbättrar sin –hälsa.Det
kan handla om att systemet indikerar att fö raren ofta är trött eller äter fel och utifrån det ges råd om hur han eller hon kan förbättra sin situa tion. Information som systemet genererar kan ock så användas för att säkerställa en bra schemalägg ning av personal.
Den stora mängden information som förarna ska lämna ifrån sig, och den övervakning de utsätts för, skulle kunna upplevas som ett hot mot den person liga integriteten. Detta är forskarna medvetna om och integritetsfrågan är en av flera viktiga frågor som ska undersökas.
– Det är viktigt att förarna involveras så att vi vet vad som är rimligt att mäta, det är en viktig del av projektet, säger Anna Anund.
Målet är att systemlösningarna ska kunna bidra till ökad trafiksäkerhet, bättre arbetsmiljö samt bättre hälsa och ökat välbefinnande för yrkesförarna.
I systemet ingår även tekniker som alkolås och eye tracking. En del av den information som syste met genererar ska även kunna användas operativt, till exempel för att upptäcka trötthet och distrak tion. Trötthet är enlig Anna Anund svårt att mäta men kan upptäckas med olika tekniker och på så vis bidra till en säkrare trafik och en bättre arbets
att många bussförare har stora problem med trötthet och att många olyckor helt eller delvis beror på det. Vi vet också att yrket är stressigt och
att många förare använder alkohol för att slappna av efter jobbet, vilket gör att man sover sämre. Trötta förare är sämre förare.
En viktig del av PANACEA är att driva på teknikutvecklingen mot högre ni våer av säkerhet, till exempel integrerad teknik för att upptäcka alkoholpåver kade förare.
– Pandemin har visat att det är viktigt med kontaktlös utrustning, till exempel för detektion av alkohol i utandningsluft. Vi ser nu också att det kommer krav på olika detektionssystem i tunga fordon.
Anna Anund påpekar att PANACEA också drivs av en slags efterfrågan som baserar sig på fokusgrupper och intervjuer.
– Vi vill bland annat få fram vilka faktiska behov förarna har och hur vi kan tillgodose dessa.
VTI och Linköping är en av tre europeiska testplatser för PANACEA. På VTI bedrivs forskning och utveckling kring bussförare. I grekiska Thessaloniki forskar man om budbils och mopedförare och i Spanien forskas kring förare av sopbilar och långfärdsbussar.
Förutom PANACEA deltar Anna Anund även i EU projekten MEDIATOR, Drive2theFuture och SHOW. MEDIATOR handlar främst om hur fordon i autonomt körläge ska kunna tas över av en förare vid fara eller oväntad hän delse, och tvärtom, att fordonet ska ta över när människan inte är lämplig.
Drive2theFuture handlar om kommunikation och användargränssnitt mellan människa och maskin. Till exempel hur någon som väntar på en förarlös buss kan uppmärksammas på var på hållplatsen hen bör stå för att den autonoma tekniken ska fungera så bra som möjligt.
Fokus för VTI inom SHOW projektet är användaraspekter för äldre och funktionshindrade som reser med autonoma bussar. Till exempel hur dessa grupper kan få ökad mobilitet med hjälp av självkörande, elektriska fordon. Detta arbete kan göras tack var det den svenska demonstrationsplattformen Ride the PANACEA,future.MEDIATOR, Drive2theFuture och SHOW finansieras av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.
MER INFORMATION Anna Anund, anna.anund@vti.se
Text: Johan Granath/redakta
Foto: Bruno van der Kraan/Unsplash, Annika Johansson/VTI
”
Det är viktigt att förarna involveras så att vi vet vad som är rimligt att mäta, det är en viktig del av projektet”ANNA ANUND
Kina elektrifierar sitt transportsystem i högt tempo. Men i andra delar av värl den har man inte så mycket kunskap om den pågående utvecklingen. I hopp om att få veta mer har en rad svensk kinesiska samarbeten in letts. Sweden China Bridge är ett av dem, ett pro jekt som finansieras av Trafikverket.
Jonas Jansson är avdelningschef på VTI och arbe tar med Sweden China Bridge. Han berättar att ingången i projektet var elvägar. Tillsammans med Högskolan i Halmstad och Jönköpings universitet inleddes ett samarbete med kinesiska universitet för att få veta mer om hur Kina tänkte just när det gäller utvecklingen av elvägar. Bland annat place rade Högskolan i Halmstad en doktorand i Kina.
– Sedan tog det hela en lite annan väg. Genom henne, och tack vare att hon kan språket, har vi fått väldigt mycket information om Kinas elektri fiering generellt. För oss var detta inte tillgängligt tidigare, fastän det inte handlar om konfidentiell information. De publicerar sig inte på samma sätt som vi i engelskspråkiga tidningar.
Att det är viktigt att veta vad som händer i Kina beror enligt Jonas Jansson på att de globalt leder teknikutvecklingen inom elektrifiering. I landet säljs cirka sju miljoner elbilar årligen. 98 procent av världens elbussar finns i Kina. Det finns också en utvecklad laddinfrastruktur.
– Tittar man på tvåhjulingar, mopeder och lätt
mc, går de flesta på el. I Kina har man rullat ut elfordon i en helt annan takt än vad vi har gjort i västvärlden, fortsätter Jonas Jansson.
Enligt honom har Kina som målsättning att alla fordon ska vara eldrivna, även de tunga. Nyckeln till framgång är det som kallas battery swapping, att batterierna i fordonen kan bytas ut.
– Battery swapping är omvälvande. Tänker man i termer av industrins konkur renskraft måste man hålla ögonen på detta. Man kan dra paralleller till Tesla som få trodde på i början men som i dag är en betydande fordonstillverkare.
Ett nytt, revolutionerande tänk är att man kan ha olika batterier för olika behov. För korta sträckor räcker det med ett litet batteri, men när man ska åka långt tar man det större batteriet.
Det verkar som om Sverige får ut en hel del kunskapsmässigt av att ha ett samarbete med Kina. Men vad får Kina ut av att samarbeta med Sverige?
– De är intresserade av västerländsk teknik. På andra områden, bland annat när det till gäller kvalitet och prestanda, ligger europeiska tillverkare före. De är också intresserade av hur vi arbetar med trafiksäkerhet.
VTI och VTI:s samarbetspartner hoppas på en förlängning av Sverige Kina samarbetet när det gäller elektrifieringen av transportsektorn.
– Vi tror att det är väldigt viktigt att följa vad som sker i Kina. Det händer mycket och det går fort. De satsar till exempel även på elektrifiering av fartyg.
MER INFORMATION Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se
Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Netsay/Mostphotos.com
The Forum of European Road Safety Research Institutes, FERSI, är en europeisk sammanslutning för organisationer som forskar om trafiksäkerhet. FERSI gör nytta och inspirerar, det kan professor Astrid Linder skriva under på.
Hon har varit engagerad i nätverket se dan 2006 och sitter numera i dess sty relse.
– Jag blev tillfrågad om att bli VTI:s representant i FERSI direkt när jag började mitt arbete här på institutet. Det är ett forskningsnätverk speciellt för trafiksäkerhet och i FERSI ingår en organisation från varje medlemsland. Hela det spektrum av frå geställningar som finns representerat inom VTI finns inom FERSI. Allt från transportekonomi, säkerhetskultur, beteende, infrastrukturutform ning och krocksäkerhet för att nämna några få av dem alla, säger Astrid Linder.
Styrelsen fungerar som en ledningsgrupp, är pre sidentens bollplank och förbereder för närvarande nästa stora FERSI konferens som ska hållas i okto ber, denna gång i Nederländerna. Det märks att Astrid Linder uppskattar engagemanget i FERSI som även innebär att hon sitter med i den veten skapliga kommittén för konferensen.
Young Researchers Seminar är ett annat värdefullt sammanhang där FERSI är medarrangör. Inför seminariet blir unga forskare uppmanade att skicka in sina alster och får en handledare i form av en senior forskare. Tillsammans arbetar de se dan fram en vetenskapligt genomarbetad text. Några VTI:are som har varit med i den processen som unga forskare är Johan Olstam, Ellen Grumert och Anna Vadeby, som dessutom har varit handledare. Nästa konferens är planerad till 2023. Fokus är främst på unga i slutet av sitt dok torerande eller de som nyss har disputerat.
– En av de roller FERSI tar är att hålla dialog med olika personer i EU. Det är viktigt och värdefullt att förankra frågor om trafiksäkerhet, att föra fram befintlig kunskap och att finnas med i olika EU sammanhang, säger hon.
FERSI är en kunskapsbas för vilka regler som gäller i olika länder, till exempel om mobilanvändning vid bilkörning.
Ibland samlas medlemmarna i FERSI för att tillsammans svara på utlysning ar för forskningsprojekt på EU nivå. Representanterna bjuder in varandra när det finns möjlighet.
– Vi är inkluderande genom att försöka hitta sätt att jobba tillsammans. Vi är en kunskapsbas i olika frågor och använder varandra i frågor om vad som gäller i våra respektive länder, till exempel vilka regler som finns för att för att använda mobil i samband med bilkörning.
Astrid Linder, astrid.linder@vti.se
LÄS MER: www.fersi.org
Text: Gunilla Rech
Foto: Celtstudio/ Mostphotos.com
Målet är att utvärdera skyddet för alla från bilsäten vid en krock. Därför har VTI tagit fram ett ut värderingsverktyg för bilsäten som motsvarar en genomsnittlig kvinna. Hon heter SET 50F, Seat Evaluation Tool 50 percentil Female. Prototypen har klarat de första hållfasthetstesten. Den manliga motsvarigheten, SET 50M, är också på gång. Allt fungerar enligt plan. Denna stora bedrift sker inom EU projektet VIRTUAL, Open Access Virtual Testing Protocols for Enhanced Road User Safety.
Professor Astrid Linder är projektets koordi nator medan forskningsingenjör Tommy Pettersson samordnar framtagandet av SET 50F och SET 50M. Till projektgruppen hör även forskningsingenjör Magnus Karemyr, VTI, och professor Mats Svensson, Chalmers. Han har mycket stor kunskap om att ta fram krockdockor, både praktiskt och teoretiskt, speciellt sådant som handlar om skadeutfall. Han har gedigen erfaren het av BioRID, den första krockdockan för prov ning av skydd mot nackskador i upphinnandekol lisioner, där BioRID är en modell av en genom snittlig man.
– Vi började med utvärderingsverktyget för bilsä ten för fem år sedan när VIRTUAL ännu låg i sin linda. Astrid Linder ansåg att den rätta förkunska pen gick att hitta på VTI. Krocken på VTI hade erfarenhet av krockprovning och det fanns en för förståelse för vilka utmaningar det innebar på in stitutets verkstad, säger Tommy Pettersson. Det som krävdes var att tillverka detaljer med mycket hög precision. Det insåg verkstaden och investerade därför i en CNC styrd fräs och svarv. Delaktiga i att ta fram SET modellerna är tekni kerna Gustav Danielsson och Johan Pettersson medan Roland Jacobsson förfärdigade de allra första detaljerna.
SET 50F är nu testkörd både på VTI och Volvos krocklaboratorium som har ett lite annorlunda upplägg. Allt ska vara av högsta kvalitet. Kotorna består av aluminium, förbundna med en S fjäder av mycket styvt fjäderstål. De är kopplade till ett antal så kallade elastomerdämpare som hjälper till att efterlikna den rörelse som kroppen åstadkom mer med hjälp av ledband och muskler. Både ma gen och torson består av polyuretan, samma plast men där torson är något styvare än magen. Nackkotorna är av den mycket starka plasten po –lyoximetylen.UniktförSET
50F och SET 50M är att det går att skjuta, rycka och spänna upp skulderbladen. Den färdigheten är mycket viktig för att prototy pen på ett realistiskt sätt ska klara av påkörning bakifrån, detta för att i sin tur påvisa hur bilsätet är konstruerat. SET modellerna har förmåga att ef terlikna påverkan av en sådan olycka, tack vare att hela partiet är löst inkapslat i torson, det vill säga plastmassan. I en människa är de förankrade med ledband. I olika versioner av krockdockor är skuld rorna annars alltid fast förbundna, säger Tommy
som är helt nytt är SET modellernas kombinationssensorer, där ett verktyg mäter acce lerationen vid en krock i tre riktningar. Det sker med mycket hög upplösning på fyra nivåer längs
ryggraden. Dessa är i sin tur kombinerade med ett gyro som anger gradför ändringen per sekund. Gyro används annars för att hålla ordning på helikop trar, flygplan och även vid andra krockförsök, men då sitter de oftast i själva
tagit noggrannheten ytterligare ett steg. Där BioRIDens ryggradskotor endast kan röra sig framåt och bakåt kan SET modellernas även vridas runt sin vertikala axel. Inuti huvudet finns två fjädrar förankrade med vajrar ner i torson som gör att huvudet kan komma tillbaka till utgångsläget, en oljedämpare dämpar rörelsen lagom mycket. Dessutom har både SET 50F och SET 50M små miniatyrkullager som kan omfatta rörelser med extremt hög precision. Det interna glappet är endast någon tusendels millimeter, som jäm förelse är ett hårstrå cirka 70 tusendels millimeter tjockt.
– Det vi har gjort nu är en första version. Nästa steg är utvärdering i olika dynamiska prov. Vi har redan sett detaljer som kan och bör förbättras.
VIRTUAL avslutas i november 2022. Nästa steg blir bland annat att identi fiera finansieringsmöjligheter för att göra SET modellerna till verktyg som kan användas i utvärdering av skydd mot nackskador i upphinnandekollisio ner, till exempel inom Euro NCAP, säger Astrid Linder.
Intresset är mycket stort internationellt. Det pågår diskussioner med prov ningsorganisationer både i Europa och USA om att använda SET 50F och SET 50M så snart de finns tillgängliga för externa användare.
VIRTUAL finansieras av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Astrid Linder, astrid.linder@vti.se
Tommy Pettersoon, tommy.pettersson@vti.se
Text: Gunilla Rech
Foto: Elsa Bolling Landtblom
”Det vi har gjort nu är en första version. Nästa steg är utvärdering i olika dynamiska prov.”
VTI har flera internationella samarbeten, varav ett är ett 33 årigt samarbete med FEHRL, Forum of European National Highway Research Laboratories, där VTI idag har flera viktiga poster inom organisationen.
FEHRL är en samarbetsorganisation för na tionella forskningsorganisationer som fors kar om vägar och vägteknik inom Europa, och för de associerade medlemsländerna USA, Australien och Israel. Dess primära mål är att främja samarbete kring vägteknisk forskning. Idag sitter VTI:s generaldirektör Tomas Svensson i FEHRL:s generalförsamling, avdelningschef Anita Ihs är medlem i dess verkställande kommitté och forskningscheferna Björn Kalman och Ellen Grumert deltar som forskningskoordinatorer.
Vilken är då den främsta nyttan med internationella samarbeten för VTI?
– Det är väldigt viktigt med våra internationella samarbeten för vi måste hålla oss uppdaterade om vad som händer i vår omvärld. VTI:s uppdrag är att främst sprida kunskap om vår forskning natio nellt, men vi vill sprida den även internationellt samt ta del av andras forskning, säger Anita Ihs.
Just samarbetet med FEHRL är viktigt eftersom personer i de olika medlemsinstituten byts ut och samarbetet blir då ett sätt att hålla sig uppdaterad. FEHRL jobbar dessutom med att försöka påverka EU kommissionen när det gäller arbetsprogram men och dess inriktning och då är det bra att kun na vara med och påverka.
– I början var det väldigt viktigt att vara med för att bygga upp nätverken. Idag har vi etablerade nätverk men de måste underhållas och förnyas så att vi till exempel kan stärka varandra i forsknings ansökningar.
Vilka forskningsfrågor anser då Anita Ihs är de viktigaste idag?
– Två mycket viktiga områden att forska om är klimatpåverkan och klimatanpassning av trans portinfrastrukturen, något som är väldigt intres
sant och aktuellt just nu. Automatisering, elektrifiering, uppkopplade fordon och uppkopplad infrastruktur är också stora forskningsområden.
Inom FEHRL pågår just nu bland annat aktiviteter kring utlysningar inom Horisont Europa, såsom att arrangera workshoppar för att stötta medlem marna att promota projektidéer och att sätta samman konsortier.
– VTI har ju genom åren varit framgångsrikt med att både leda och medver ka i EU projekt inom flera av våra forskningsområden. Inom vägteknikområ det har det dock, av olika anledningar, skett en minskning under senare år, en trend som jag gärna vill att vi ska vända på, avslutar Anita Ihs.
Anita
IVTI:s väglaboratorium står provkroppar av så kallad grön asfalt upp ställda på en bänk. Asfaltens färg är svart men den har egenskaper som gör den bättre för miljön och klimatet än etablerade asfaltsblandningar, därav namnet grön asfalt. Det kan till exempel vara asfalt som håller längre, har lägre rullmotstånd, ger tystare trafik och genererar lägre utsläpp av växt husgaser vid Provkropparnatillverkningen.ingåriprojektet
Pavement LCM (Life Cycle Management)
som handlar om hantering av asfaltsbeläggningar i ett livscykelperspektiv. Projektet finansieras av CEDR som är en samverkansorganisation för de eu ropeiska vägverken. Syftet med projektet är att öka väghållarnas kunskaper om grön asfalt och ge dem metoder och verktyg för att kunna bestämma vad som är grön asfalt. Oftast är den viktigaste egenskapen för en grön asfalt hållbarheten, det vill säga livslängden.
Björn Kalman är forskningschef och leder VTI:s arbete i projektet.
– Det finns många tillverkare som erbjuder grön asfalt men osäkerheten kring deras livslängd och definitionen av vad en grön asfalt är gör det svårt för väg verken att ställa krav på att den här typen av asfalt ska användas, säger Björn Kalman. Dilemmat är att vi ännu inte har någon data bakåt i tiden från till exempel provvägar och därför är det svårt att göra uträkningar och modeller för hur länge de kan förväntas hålla i olika klimat och trafikmiljöer.
Det är här VTI:s expertis och provkropparna i väglaboratoriet kommer in i bilden. VTI har testat olika modifieringar av två vanliga typer av asfalt, ABS (stenrik asfaltbetong) och dränasfalt för att uppnå egenskaper som eventuellt gör dem till grönare alternativ. Båda typerna har tillsatser som fibrer eller polymermodifierad bitumen för att hålla längre. ABS blandningarna består även delvis av återvunnen asfalt.
– Förutom tester av provkroppar lade vi också ut samma material som beläggning i vår provvägs maskin där vi kan vi simulera flera års trafik under olika klimatförhållanden. I provvägsmaskinen körs personbilshjul i upp till 70 km/h på belägg ningen och på så sätt kan vi se hur en beläggning påverkas av trafik under en längre period. Det kan förekomma slitage, stensläpp, deformationer och sprickor i Testresultatenbeläggningen.jämfördes med känd livslängd för konventionella asfaltsbeläggningar för att se om de gröna alternativen presterar bättre eller sämre.
– Provresultaten ger svar men svaren betyder olika för olika länder, säger Björn Kalman. Vissa skador är vanliga i en del länder men förekommer inte i andra. Det kan bero på klimatet men också på tra fiksammansättning och trafikmängd. Därför kan samma beläggning ha olika livslängd i olika länder så det återstår mycket arbete innan vi har riktlinjer och beslutsstöd som gäller för alla.
Runt om i Europa pågår arbete för att öka kollektivtrafikens andel av persontransporterna men förändringarna är svåra att genomföra, tar tid och påverkas också av nya yttre förutsätt ningar.
Det saknas också ofta ett helhetsperspek tiv inom trafik och samhällsplanering en som gör att kollektivtrafiken inte all tid når sin fulla potential och inte heller alla grup per av medborgare. Om tre år kommer i alla fall resultaten från EU projektet CARIN PT att bidra med nya forskningsrön och riktlinjer till dem som försöker skapa förutsättningar för ökat kollektiv trafikresande i en föränderlig värld.
CARIN PT ska pågå till februari 2025 och VTI är med som en av sex forskningsutförare. Från Sverige deltar även Tyréns och Lunds universitet. Akronymen står för ”Capacities for Resilient and Inclusive Urban Public Transport Infrastructure and Built Environment” och det handlar alltså om hur kollektivtrafiken kan bli anpassningsbar, inklu derande och integrerad i städer och tätorter.
Chiara Vitrano är forskare på VTI med person transporter ur ett rättvise och jämlikhetsperspek tiv som sitt specialområde.
– Vi är deltagare från fyra länder som ska göra fallstudier med olika inriktning i Tallinn, Oslo och Stockholm samt i Flandern i Belgien. I Stockholm fokuserar vi på mikromobilitet och då bland annat hur elsparkcyklar kan användas tillsammans med kollektivtrafiken på ett inkluderande sätt.
Chiara Vitrano ska tillsammans med sina svenska kollegor ta hand om fallstudierna i Stockholm men hon kommer även att vara med och sammanställa resultat och lärdomar från hela projektet. De ska sedan bli rekommendationer till beslutsfattare och samhällsplanerare. Avgörande för upplägget är att få med sig aktörer i samhället som påverkar och påverkas av de här frågorna. Därför är myndighe
ter, organisationer och företag med som sam verkansdeltagare. Här i Sverige är det Huddinge kommun, Region Stock holm, Resenärsforum, Cykelfrämjandet och Tier Mobility.
Forskarna ska använda en metod som kallas living lab och som kan definieras som ett sätt att föra samman olika aktörer och intressenter för att dis kutera och prova innovationer ur ett användar styrt perspektiv. Det kan till exempel vara workshoppar och att man provar ny teknik och nya metoder ute i verkligheten.
När den här artikeln skrivs i april har projektet precis startat och för första gången på länge kom mer Chiara Vitrano att åka iväg på ett fysiskt –möte.Viforskningsutförare
träffas i Bryssel för att pla nera arbetet i projektet på både lång och lite kor tare sikt. Det är väldigt roligt och bra för forsk ningen att kunna ses på riktigt igen, avslutar Chiara CARINVitrano.PTär
ett EU projekt inom ERA NET Cofound Urban Transformation Capacities.
MER INFORMATION Chiara Vitrano, chiara.vitrano@vti.se
Text: Hillevi Ternström Foto: Andrea Kollmann/VTI
”Virandemedblandfokuserarannatpåhurelsparkcyklarkananvändastillsammanskollektivtrafikenpåettinkludesätt.”Chiara Vitrano, VTI.
Vid årsskiftet tillträdde VTI:s forsknings ledare Sonja Forward som president för Humanist, ett nätverk inom forsknings området människan i transportsystemet. Humanist är ett stort forskningsnätverk där universitet, forsk ningsinstitut och forskningsintensiva företag ingår. Ambitionen är att vara en virtuell plattform inom forskningsområdena interaktion mellan människa och maskin (HMI), mänskligt beteende i trafiken, intelligenta transportsystem (ITS) och automation av fordon.
– Som president vill jag bidra till att bredda synen på automatisering av fordon och artificiell intelli gens och även öka fokuset på människan i trans portsystemet. Det handlar då om resenärernas behov och hur vi alla kan styra mot mer hållbara transporter, säger Sonja Forward.
Hon uppmanar alla inom forskningsområdet att bli medlemmar. I september håller Humanist som marskola i Wien. Till skillnad från en vanlig konfe rens med olika föredrag erbjuder sommarskolan mer utrymme för diskussion och arbete i grupper.
– Unga forskare har här möjlighet att etablera nya kontakter genom att träffa andra unga och mer seniora forskare på ett tidigt stadium och skaffa sig de viktiga nätverken.
Inte minst får de göra det i en kreativ miljö med världsstaden Wien som fond. Första dagen kom mer att handla om samspelet mellan människa och maskin, dag två om hur resandet kan ändras till att bli mer aktivt, det vill säga cykling och gång men även kollektivtrafikresande. Då ingår ett studiebesök där deltagarna får uppleva en fin utform ning för gående.
De ordinarie Humanistkonferenserna anordnas vartannat år och ger en god inblick i vad som på
går inom de olika forskningsfälten. Det finns många andra konferenser som rör forskningsområdet, vilket kan göra det svårt att hinna med alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag på att hyra en hubb, en plats på de olika konfe renserna. Dit kan medlemmarna anmäla sig och få sin information spridd via en broschyr med representanter för Humanist som förmedlare.
Det är viktigt att veta vad medlemmarna vill få ut av organisationen. En enkät till medlemmarna har visat att sommarskolan, konferensen, forskningsutbyte och delaktighet i EU ansökningar är angelägna teman att arbeta vidare med.
MER INFORMATION Sonja Forward, sonja.forward@vti.se
LÄS MER: www.humanist-vce.eu
Text: Gunilla Rech
Foto: Fotograf Satu Baloncici/Mostphotos.comAB/VTI,
Sonja Forward, VTI. Trivsamt gatuliv i Wien, något att studera för unga forskare på sommarskolan som HUMANIST anordnar.VTI och Transportstyrelsen har tillsammans fått ett regeringsuppdrag. Myndigheterna ska se över däckkraven för tunga fordon och utreda om reglerna behöver skärpas ytterligare. Det är viktigt att tunga fordon är rätt utrustade för vinterväglag.
Regeringsuppdraget kom i december, strax efter att ett kraftigt snöfall dragit över södra Sverige, minns Mattias Hjort, forskningsledare på VTI. Han kan däremot inte säga om snöovädret var det som aktualiserade frå gan just Yrkestrafikendå.
spelar en avgörande roll för samhäl let och tunga transporter behöver ske på ett säkert och effektivt sätt. Stora störningar i trafiken får konsekvenser för hela samhället. Från 1 december till 31 mars måste alla hjul på tunga fordon vara utrustade med vinterdäck när det råder vinterväg lag med risk för köbildning och halka, detta enligt ett regeringsbeslut från 2019.
På så vis ville regeringen minska risken för halkrelaterade olyckor med lastbilar och bussar vinter tid. VTI ska nu tillsammans med Transportstyrelsen följa upp vilken effekt dessa regler har haft och vid behov föreslå ändringar av däckregle mentet om man finner att detta skulle kunna leda till ytterligare minskad risk för olyckor och sam
ett bredare angreppssätt än de rent tekniska aspekterna på däck och fordon, anser Mattias Hjort och räknar upp en rad frågor som forskargruppen vill finna svaret på. Det handlar om omfattningen av antalet trafikolyckor där tunga fordon är inblandade och vid vilka väglag eller situationer de inträffar. Vilken roll föraren och yrkeserfarenheten spelar är andra frågor.
Det kan finnas risk för att fordon blir stående trots att alla tekniska förutsättningar är uppfyllda, i de fall vädret är så dåligt att det ändå kan inträffa all varliga händelser. I sådana situationer behöver det även finnas tillräckligt med rastplatser där de tunga fordonen kan stå. Skötseln av vinterväghåll ningen kan vara avgörande. Det kan också vara så
Mattias Hjort, VTI. Vinterväglag är en utmaning speciellt för tunga fordon. Nu håller VTI och Tranportstyrelsen på att se över däckreglerna.
att de nuvarande däckreglerna är tillräckliga, men att de inte efterföljs till 100 –procent.Detbehövs en konsekvensanalys innan det går att ta beslut om en eventuell skärpning av däckreglerna är nödvändig eller inte. Där bör man även ta hän syn till hur reglerna i Sverige harmoniserar med de nordiska grannländernas, säger Mattias Hjort.
Till i höst ska forskargruppen ha sammanställt ett faktaunderlag och en analys för att sedan kunna ta ställning till om en regelskärpning behövs. Forskarna ska därefter redovisa uppdraget till regeringen senast 31 mars 2023.
Även de seniora forskarna Sogol Kharrazi, Jesper Sandin och Anna Arvidsson, VTI, deltar i uppdraget som sker i samarbete med utredarna Omar Bagdadi och Hans Norén, Transportstyrelsen.
MER INFORMATION Mattias Hjort, mattias.hjort@vti.se
Text: Gunilla Rech
Foto: Elsa Bolling Landtblom/VTI
Vid årsskiftet började Magnus Eek som ny forskningschef för enheten Fordonssystem och körsimulering på VTI.
Enheten jobbar brett med fordonssystem och farkostteknologi vilket in kluderar fordonsdynamik, elektrifiering och autonomi. Vidare bedrivs forskning inom modellering, visualisering och simulatorteknologi, och enheten utvecklar och driftar ett flertal simulatorer inom olika transportslag. Magnus Eek kommer närmast från Saab Aeronautics där han arbetade med den övergripande forsknings och teknikutvecklingsstrategin för farkosttekno logi, energihantering och modellbaserade arbetssätt.
– Fordonssystem och körsimulering är en intressant enhet på VTI med en stor bredd. Enheten har ofta setts som en utvecklings och supportorganisation för VTI:s simulatorer. Det är en viktig del av verksamheten men vi bedriver även forskning inom flera områden vilket alla kanske inte känner till, säger Magnus
har ett flertal forskningsprojekt på gång inom distribuerad simule ring (när olika simuleringsmiljöer kopplas ihop) och visualisering för att möj liggöra verifiering och validering av autonoma funktioner i fordon. Ett nytt större VR labb, en så kallad fotgängarsimulator, kommer utvecklas för att i samarbete med andra forskningsenheter på VTI utforska ny metodik för stu dier av samspelet mellan fotgängare, övrig trafik och infrastruktur. Det pågår även forskning inom teleoperation (fjärrstyrning av fordon) där simulering utgör en viktig del.
– Vi har påbörjat ett strategiskt arbete för att lokalisera var vi är och vart vi vill. Vårt mål är att bedriva högkvalitativ forskning och samtidigt vara ett bra
stöd för andra. Det viktiga är att medarbetarna har kul och trivs på jobbet och då krävs långsiktiga satsningar och att man kan se sin del i helheten, säger Magnus Eek.
Ytterligare ett aktuellt forskningsområde är elek trifieringen av transportsystemet där enheten bi drar till att bygga upp VTI:s verksamhet kopplat till regeringsuppdrag och Swedish Electromobility Centre som är ett nationellt forskningscenter inom
flera transportslag är ett väl digt brett område där VTI:s styrka kommer till sin rätt. Jag ser fram emot samarbete mellan enheter na för forskning inom allt från farkost till energi systemnivå inklusive alternativa lösningar som battery swapping, säger Magnus Eek.
MER INFORMATION Magnus Eek, magnus.eek@vti.se
Text och foto: Tiina Mauritzell/VTI
Magnus Eek, ny forskningschef på VTI.Den 21 april höll VTI ett webbinarium om MoBo och Ekosystemtjänster. Landskapsarkitekterna Linda Pettersson och Hanna Ahlström Isacson från Urbio höll föredrag.
Linda Pettersson höll en presentation om MoBo som står för mobilitet och boende och är ett nytt boendekoncept där de boende delar på gemensamma ytor, fordon och andra tjänster med syftet att minska klimatbelastningen och göra det enklare att bo och resa mer hållbart.
Därefter talade Hanna Ahlström Isacson om Ekosystemtjänster – en verktygs
låda som är en sammanställning av svenska verk tyg inom olika ekosystemtjänster. Syftet är att skaf fa en bättre överblick och förståelse för de verktyg som finns och att främja arbetet med ekosystem tjänster i hela samhällsbyggnadskedjan.
– Presentationerna gav en god inblick i vad man kan göra för att få ett grönare och mer hållbart stadslandskap, säger Erik Nyberg, forskningsassis tent på VTI och seminarieledare.
Seminariet är tänkt att vara det första i en serie som VTI planerar inom temat miljö/klimat. Framtida seminarier kommer att annonseras på vti.se.
MER INFORMATION Erik Nyberg, erik.nyberg@vti.se
Cykling på landsbygd är en viktig pusselbit i arbetet för att öka cykling generellt. Det var flera av deltagarna överens om i det välbesökta webbinariet som Cykelcentrum arrangerade 24 mars. Webbinariet baserades på en kommande litteratursammanställning som forskarna Katja Kircher, Sonja Forward och Henriette Wallén Warner – alla på VTI – har Cyklinggjort.
på landsbygd skiljer sig i flera avseenden från cykling i tätort men forskningen har hittills mest fokuserat på det sistnämnda. I litteraturstudien om landsbygdscykling sammanställer och diskuterar författarna forskningsre sultat och kunskapsluckor med avseende på en rad olika faktorer. Sammanställningen utgår från att andelen resor som genomförs med cykel ska öka vilket då även bör innefatta cykling på landsbygd. Författarna konstaterar att det saknas kunskap om vem som cyklar var och varför, samt vem som inte cyklar och varför. Det saknas även kunskap om hur cykling i grupp skiljer sig från att cykla ensam och hur samspelet mellan bilis
ter och cyklister fungerar i Sverige. Det behövs också mer kunskap om vägars klassificering i för hållande till cyklisters upplevelse.
MER INFORMATION Cykelcentrum, cykelcentrum.vti.se
LÄS MER: VTI rapport 1124A: Cycling in rural areas: an overview of national and international literature.
Kajsa Emanuelsson, doktorand på VTI, har fått ett resestipendium på 10 000 kronor av STMF, Svensk Trafikmedicinsk Förening.
– Jag är glad och tacksam för den här möj ligheten. Jag fick omedelbart svar på min ansökan från organisationens ordförande som ansåg att mitt bidrag kunde vara mycket intressant, säger hon.
Stipendiet ska hon använda för en resa till konferensen Human Factors and Ergonomics Society som hålls 10 till 14 oktober i Atlanta, USA. Där kommer hon att presentera sin simulatorstudie om tidig varning för annal kande utryckningsfordon.
– Jag har undersökt framkomligheten för ut ryckningsfordon och vilken potential en tidig varning till omgivande fordonsförare kan ha. En sådan varning är viktig för att förarna ska kunna ha god framförhållning och läm na fri väg innan de får signalen från sirener och blåljus, säger Kajsa Emanuelsson som reser till konferensen i sällskap av två dokto rander från Linköpings universitet.
Under två dagar i februari hölls ett digitalt högnivåmöte om upp kopplade och automatiserade fordon. Mötet var arrangerat av Frankrike i dess roll som ordförandeland för EU.
Forskningschef Anna Anund talade på temat tillgänglighet för alla med särskilt fokus på resande med särskilda förutsättningar. Det gjorde hon utifrån lärdomarna av Ride the future, det rull lande forskningsprojektet med självkörande bus sar som pågår i Linköping.
– En utgångspunkt i presentationen var att vi alla har samma behov men att det krävs olika förutsättningar för att kunna uppfylla dem, sä ger Anna ForskningsledareAnund.
Ingrid Skogsmo deltog i ett rundabordssamtal tillsammans med deltagare från European Passengers’ Federation och POLIS, ett EU nätverk där städer och regioner samverkar om lokala lösningar och policyer för mobilitet.
– Jämfört med tidigare högnivåmöten på temat uppkopplade och automa tiserade fordon, visade mötet att fler har kommit till insikt om att lyfta blicken från tekniken till användarperspektivet, säger Ingrid Skogsmo.
Facebook: www.facebook.com/vtisweden www.linkedin.com/company/vtisweden twitter.com/vtisweden
Johan Egeskog är anställd som forsk ningsingenjör. Han har en civilingenjörs examen inom energi och miljö från KTH och fick 2020 Cykelfrämjandets uppsats stipendium för sin masteruppsats om cykelbanors bredd och cyklisters beteen de. Johans tjänst på VTI är också inriktad mot cykelinfrastruktur och annan forsk ning inom cykelområdet.
Abhijeet Behera är forskningsassistent och doktorand vid Linköpings universitet där hans avhandling ska handla om fordonsdy namik och självkörande tunga fordon. Han har en grundutbildning i maskinteknik och en masterexamen i fordonsteknik. Master uppsatsen, som han skrev på Siemens, handlar om däckmodeller.
Erik Marsja är anställd som forskare. Han dis puterade inom psykologi vid Umeå universi tet 2017 med en avhandling om hur plötsliga och oväntade ljud påverkar vår koncentra tionsförmåga. Närmast kommer Erik från Handikappvetenskap vid Linköpings universi tet där han har forskat om hörselnedsättning, kognition och åldrande. På VTI kommer han bland annat att arbeta inom Ride the future.
Raheb Mirzanamadi är anställd som forska re. Han disputerade 2019 vid Chalmers med en avhandling om hur miljövänlig värmelagring i jorden kan användas för att få isfria vägar. Efter sin disputation arbeta de han på AFRY i Norge med olika projekt på samma tema. På VTI kommer han fort sätta med forskning inom isfria vägar.
Jessica Wehner är anställd som forska re och kommer närmast från Chalmers Industriteknik där hon forskade om cir kulär ekonomi samt logistik och gods transporter i sammanhang som hem leveranser av dagligvaror och elektrifie ring av den sista milen. Hon disputera de 2020, vid Chalmers, och hennes avhandling handlar om energieffektivi sering av godstransporter på väg.
Erik Nyberg är anställd som forskningsassistent inom miljöområdet. Han har en masterexamen i national ekonomi med miljöinrikt ning från Göteborgs univer sitet och kommer närmast från en tjänst som analyti ker vid Enkätfabriken. På VTI arbetar han nu dels i ett projekt om metoder för att bedöma nyttan av ianpassningsåtgärder,klimatdelsettprojektomtågbildning.
FOTO: VTI, där inte annat anges
Linné/VTIAlmestrandPhilipFOTO:
Linné/VTIAlmestrandPhilipFOTO:
Motorcyklister – utbildning, erfarenhet, syn på risk och olycksinblandning.
VTI rapport 1119.
Författare: Sonja Forward, Per Henriksson, Åsa Forsman, Jonna Nyberg.
Framtidens gröna praktiker: förutsättningar för omställningsagenter i mat- och transportsektorn. VTI rapport 1116.
Författare: Malin Henriksson, Joel Göransson Scalzotto, Martin Hultman, João Patrício, Nina IndikatorerSvensson.förTrafikverkets uppföljning av underhåll på belagda vägar: leveranskvaliteter för de transportpolitiska målen.
VTI rapport 1105.
Författare: Thomas Lundberg, Annelie Carlson, Olle Eriksson, Anders Genell.
Luftkvalitet vid Testsite E18: analys av påverkansfaktorer.
VTI rapport 1104.
Författare: Nina Svensson, Mats Gustafsson, Göran InfrastrukturBlomqvist.förbilar med automatiserade funktioner: ett kunskapsunderlag om behov av nödvändiga anpassningar.
VTI rapport 1101.
Författare: Leif Sjögren, Anna K. Arvidsson, Carina Fors, Andreas Käck.
Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller.
VTI resultat 2022:2
Författare: Linea Kjellsdotter Ivert, Jessica Wehner, Niklas Arvidsson, Joakim Kalantari, Klas Hedvall.
Nya publiceringar av erbjuder även specialiserade tjänster såsom informationssökning, omvärldsbevakning, resultatspridning samt utveckling av webbplatser och databaser. driver transportportal.se och ansvarar för spridning av resultat från svensk transportforskning till databasen TRID (OECD/TRB).
Can repeated surveys reveal the variation of the value of travel time over time?
Transportation , Published online 28 January 2022.
Författare: Maria Börjesson, Marco Kouwenhoven, Gerard de Jong, Andrew Daly.
Injured cyclists with focus on single-bicycle crashes and differences in injury severity in Sweden.
Accident analysis and prevention , Vol. 165(2022), artikel-id 106510.
Författare: Jenny Eriksson, Anna Niska, Åsa ExperimentalForsman.
analysis and predictive modelling of linear viscoelastic response of asphalt mixture under dynamic shear loading.
Construction and building materials , Vol. 328(2022), artikel-id 127095.
Författare: Jiqing Zhu, Abubeker W. Ahmed, Safwat F. Said, Yared H. Dinegdae, Xiaohu Lu.
För några år sedan jobbade jag på EU i Bryssel med att formulera utlysningar om Automated Road Transport i forsknings programmet Horizon 2020. Projekt skulle accele rera ”deployment” av fordon som helst skulle vara så självkörande som möjligt. Det var mitt i ”hy pen” om automatisering. Optimistiska uttalanden från företagsledare om när vi skulle ha självköran de bilar på vägarna duggade tätt. De skulle ge sto ra vinster i samhället och (mycket!) klirr i kassan. Tekniken sades inte vara problemet – det handlade snarare om regelverk, att rusta upp infrastruktur och att skala upp piloter.
Nu är det fem år senare. Jag har förmånen att job ba med ELIN/Ride the future – våra självkörande bussar i Linköping. Vi är inne på tredje året och det har varit en nyttig resa till att ha tre fungerande bussar i trafik ”på riktigt”. Trots att vi fortfarande brottas med många praktiska frågor, och att det finns önskemål om att till exempel bussarna ska gå fortare, så tas faktiskt Linköping ofta upp som en ledande sajt i Europa!
För min egen del blev det ett nyktert uppvaknande efter tiden i ”policy bubblan” att genom ELIN och våra veckovisa avstämningar om problem med allt från sensorprogrammeringar till snöröj ning få en kalibrering av hur långt framme auto matiseringen och tekniken egentligen är – eller snarare inte är.
Ett antal projekt, piloter och demonstratorer sena re har vi lärt oss massor! Tekniken behöver fortfa rande plats på FoU arenan. Men glädjande nog har användare och samhällsnytta blivit allt vikti gare aspekter. Automatiseringskonferenser för fem
år sedan handlade nästan uteslutande om teknik, for don och 5G. Idag finns det knappt någon presentation om automatisering som inte nämner användare, människor eller samhällseffekter som miljö. Insikten växer om att nytta bara kan fås om någon vill och kan använda det som erbjuds – en kon trast till att bara ”acceptera” ny teknik. Delad och kollek tiv trafik diskuteras minst lika ofta som bilar. Det som förr hette AV (automated vehicles) och till stor del angick bilindustrin kallas idag CCAM (coope rative connected & automated mobility) och nöd vändigheten av samverkan mellan många olika aktörer är uppenbar. Det finns ett partnerskap för CCAM och VTI är medlem. Vi leder ett av dess sju arbetsområden, ”Societal Aspects & User Needs”, med mål att få till en agenda som utgår från samhällsmål och driver fram lösningar som så många som möjligt vill, kan, har råd att nyttja.
Omöjligt att säga – det var ju inte så lätt som det verkade… Likt våra bussar går utvecklingen idag i en takt mer anpassad till verkligheten. Det vi gör på olika håll på VTI, med Ride the future givetvis, och inom trafikanter, aktörer, människor, infra struktur, trafik, fordon, system, trafikplanering, transportekonomi med mera – passar utmärkt in för att ställa rätt frågor, och att hjälpa till att svara på dem. Och att bidra till att det faktiskt blir något bra och nyttigt för många, om än i måttligare ”deployment tas faktiskt ofta upp som en ledande sajt i Europa!” VTI
