2021
Kollektivtrafik i kris genererar nya idéer. Sid 8 Nya tjänster banar väg för smartare resor. Sid 11 Pandemin har förändrat våra resvanor – men inte våra preferenser. Sid 15
TEMA
Kollektivtrafik N Y K U N S K A P I N O M T R A N S P OR T O M R Å D E T
2
K
ollektivtrafiken har inte haft det lätt under pandemin. Resandet har i många fall halverats och mer än det. Intäkterna har förstås utvecklats åt samma håll. Samtidigt är det beundransvärt hur bra trafiken trots allt har kunnat hållas i gång. Det finns väldigt många medborgare som är beroende av att kollektivtrafiken fungerar.
Tomas Svensson Generaldirektör
Nu kan vi ana ljuset i tunneln och spekulationerna är många om hur framtiden för kollektivtrafiken kan komma att se ut. Här tycker jag att det är viktigt att lyfta fram några av kollektivtrafikens viktigaste egenskaper. Kollektivtrafiken är kapacitetsstark vilket behövs för att vi ska kunna utveckla städer och regioner i den riktning som vi eftersträvar. Kollektivtrafiken kan hantera trängsel och markanspråk och kombinerar en fungerande mobilitet med attraktiva verksamhets- och boendeområden.
Tema
Kollektivtrafik
tillgängligheten för ännu fler grupper av resenärer. Kollektivtrafiken kan bryta upp segregerande mönster för markanvändning och skapa nya förutsättningar och möjligheter. Kollektivtrafiken kan definiera rörelseytor och påverka beslut med konsekvenser för arbetsmarknad, näringsliv, bostadsmarknad, fritid och upplevelser. När jag besöker framgångsrika kollektivtrafikregioner i Europa slås jag av hur ofta dess linjenät kommuniceras och samtidigt förmedlar budskapet ”Det här är ditt område, dina möjligheter och din spelplan”. Jag vågar nog påstå att vi har en del att fundera på kring detta i Sverige. Kanske har vi tappat bort vår förmåga att kombinera transport- och markanvändningsperspektiv till en fungerande helhet.
15
ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt REDAKTÖR Catharina Arvidsson I REDAKTIONEN Elsa Bolling Landtblom Maria Elvåker DESIGN Markus Reklambyrå LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping
PRENUMERATION www.vti.se/prenumerera OMSLAGSBILD Motiv: I tunnelbanan. Foto: Eugene Nekrasov/ Mostphotos.com
Information om hur VTI behandlar personuppgifter finns på www.vti.se.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg och Lund. LEDNING SS RAT Y FIE
Ackred. nr 1132 Provning ISO/IEC 17025
ISO 9001 ISO 14001
14 Fokus på bussförare i ny studie
6
9
I det här numret av VTI aktuellt kan du läsa mer om pandemikonsekvenser samt nya sätt att utveckla kollektiv trafiken vidare, bland annat i form av sammanhängande mobilitetstjänster, ökad tillgänglighet och nya tillämpningar av innovativ teknik. Håll till godo!
CER TI
UPPLAGA 4 500 ex ISSN 0347-9382 TRYCK DanagårdLiTHO E-POST vtiaktuellt@vti.se
12 Avancerad teknik med mänsklig touch
17 Trafiksäkerhet lyfts till global nivå
Det är därför viktigt att se kollektivtrafiken som ett medel för samhällsutveckling och förändring.
EM ST
VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Infrastrukturdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.
6 Digitalisering för nya sätt att resa
15 ”Kollektivtrafiken har fått sig en törn”
”Vi har en del att fundera på kring detta i Sverige.”
Kollektivtrafiken är möjlig att använda för många. Inget annat trafikslag kan möta samma bredd av mobilitetsbehov hos så många medborgare. Dess aktörer arbetar intensivt för att ytterligare förbättra
4 Omogna bussar bromsar för ofta
22
5
Halvvägs – EVolution Road fortsätter färden framåt
10 Färre bilar med CYNKA
8
Kollektivtrafiken i en brytningstid
16 Mer mobil med KomILand
9
Genus och kollektivtrafik ur två perspektiv
22 Utvärdering av varierande hastighetsbegränsningar
11 Nya tjänster för smartare resor
INNEHÅLL
Kollektivtrafiken ger oss möjligheter till ett väl fungerande samhälle
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
Halvvägs EVolution Road fortsätter färden framåt
E Omogna bussar bromsar för ofta De två självkörande bussarna på Campus Valla i Linköping har nu rullat i ett år. De fungerar bra, men kräver en kontrollerad miljö.
B
ussarna är en forskningsplattform som är öppen för alla som vill utveckla ny kunskap om automatiserade fordon och de system som krävs för dem. Under en stor del av pandemin har de rullat utan passagerare vilket har satt stopp för större faktainsamlingar om hur resenärerna upplever resorna och hur bussarna påverkar deras resande generellt. I stället har forskarna fokuserat på vad som krävs av fordon och infrastruktur för att busstrafiken ska fungera bra.
– Vår erfarenhet så här långt är att de här auto noma fordonen är ganska omogna. Framför allt handlar det om avvägningen mellan yttre och inre säkerhet. Bussarna ska bromsa så fort de uppfattar något som avviker framför dem, men i dag kan de stanna för kringflygande löv, maskrosor och snövallar, säger Anna Anund, forskningschef på VTI. – Det skapar hårda inbromsningar som är ett problem för dem som är ombord. Här finns mycket att göra och i framtiden hoppas vi att med hjälp av AI få bussarna att lära sig skillnaden mellan en människa och andra hinder. VILL FJÄRRSTYRA DEM I dag går bussarna en fast slinga med åtta hållplatser där de stannar oavsett om någon ska gå på eller 4
av. På sikt vill man kunna fjärrstyra dem för att till exempel ge dem order att stanna på ett extra ställe, eller instruera dem att köra förbi ett hinder. VTI är en av många parter i EU-projektet SHOW, Shared automation operating models for worldwide adoption. Inom ramen för det ska VTI bland annat studera hur bussarna kan vara till nytta för funktionshindrade och äldre. Under året har man undersökt vad som krävs för att göra bussarna tillgängliga även för synnedsatta. – Ett annat område där det finns mycket att göra är ljudsignaler. Hur ska autonoma fordon kommunicera med människor som är utanför och inne i fordonet? I dag plingar bussarna med olika ljud och i olika situationer vilket är förvirrande, säger Anna Anund.
n vecka i månaden lånas en buss med chaufför in för att provköra EVolution Road, en kilometerlång sträcka av Getingevägen i Lund. Normalt går bussen i vanlig stadstrafik, men när den deltar i det aktuella elvägsprojektet finns inga passagerare ombord, berättar Lina Nordin, forskare på VTI.
står på laddning nattetid finns det åtminstone i landets södra delar en risk för att elförsörjning kan slås ut. Det visar pågående studier från LTH, Lunds tekniska högskola, som Lina Nordin refererar till.
Olika typer av elvägar har testats och testas runtom i Sverige, vilket VTI aktuellt har berättat om tidigare. Skånska Evolution Road invigdes i maj förra året, och till att börja med inleddes försök med en strömförande skena som lades direkt på vägen. Snart börjar även försök med en strömförande skena som frästs ned i marken.
Fordon som laddas under körning behöver inte heller ha lika stora batterier. En buss som i dag laddas när den kör en kilometer kan på den laddningen komma ytterligare tre kilometer.
– Nedläggningen av skenan gjordes i mars, och det arbetet gick lättare än väntat, fortsätter Lina Nordin. Hon har tagit över den roll som kollegan Mohammed Hoseini tidigare hade i projektledningsgruppen. Evolution Road leds av Innovation Skåne där VTI är en samarbetspartner bland många. Trafikverket är huvudfinansiär. ALTERNATIV FÖR KOLLEKTIVTRAFIK Elväg av den typ som redan har testats i Lund kan vara ett lämpligt alternativ för städer som vill elektrifiera sin kollektivtrafik, menar Lina Nordin.
PROVKOPIA I LINKÖPING En någon meter lång kopia av Evolution Road har byggts upp i provvägshallen på VTI i Linköping. Här testas båda skenornas slitstyrka bland annat genom att ett lastbilshjul sneddar över dem om och om igen. Totalt handlar det hittills om närmare 90 000 överfarter där man kört i torrt, vått och nedfryst läge. – Den nedsänkta skenan verkar ha klarat testerna bättre, säger Lina Nordin.
– Just den här upphöjda varianten, som man lägger på vägbanan, är väldigt enkel att både installera och ta bort. Det är en fördel om man vill göra förändringar när det gäller rutter, och så vidare. Skenan fungerar dessutom lika bra i depå som på väg, det vill säga en buss kan med fördel laddas upp när den till exempel står och väntar vid en ändhållplats.
Projektet EVolution Road fortsätter under hela 2022.
En av fördelarna med väg- och depåladdning av fordon är att den kan ske över hela dygnet. Att sprida ut laddningstiden är viktigt. Om stora fordonsflottor
MER INFORMATION: Lina Nordin, lina.nordin@vti.se
TEXT: Catarina Gisby/redakta FOTO: Dennis Hydén/VTI
ALTERNATIV FÖR BARN Den 1 juni är planen att bussarna ska börja köra en slinga även i den när belägna stadsdelen Vallastaden. Slingan passerar en skola och ett äldreboende och vidare till en hållplats för kollektivtrafikens stomlinje. – Bussarna kan bli ett alternativ för barn som inte kan gå till skolan på egen hand. De kan också vara bra för äldre som vill ta sig till stomlinjen och åka vidare, säger Anna Anund. TEXT: Johan Sievers/redakta FOTO: My Weidel/VTI
MER INFORMATION: Anna Anund, anna.anund@vti.se
I elvägsprojektet EVolution Road, där VTI ingår som samarbetspartner, laddas fordonen på så vis att en avtagare under fordonet får direktkontakt med vägens laddskena, en så kallat konduktiv markbunden lösning.
5
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
Digitalisering för nya sätt att resa M
istra SAMS är ett stort forskningsprogram om hållbar mobilitet i storstäder som flera av VTI:s forskare är delaktiga i sedan starten 2016. Utgångspunkten för programmet är att tekniska innovationer och förändringsprocesser ingår i ett sammanhang där medborgare, offentliga aktörer och företag tillsammans påverkar utvecklingen. Eftersom utvecklingen kan vara svår att överblicka och förutse behövs kunskap om hur samspelet mellan aktörerna påverkar möjligheterna att nå ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem. Karolina Isaksson och Malin Henriksson är seniora forskare på VTI och två av dem som varit med i programmet. – Fokus i Mistra SAMS är digitaliseringens roll i omställningen till hållbara resor. I de projekt VTI är med i har vi främst tittat på hur det som kallas smart mobilitet eller nya mobilitetstjänster kan bidra till att minska resebehovet och göra hållbart resande mer attraktivt, säger Karolina Isaksson. Malin Henriksson fortsätter: – Till att börja med är det viktigt att ha i åtanke att
6
även om de nya mobilitetstjänsterna debatteras flitigt och får mycket uppmärksamhet i media och inom forskningen så är det framför allt i storstäderna de finns och även där är utbudet relativt litet. Det kan därför vara svårt att säga något allmänt om hur de påverkar våra resor och val av färdmedel. Det vi har sett hittills är dock att elcykel och elsparkcykel ofta ersätter redan miljövänliga färdsätt som gång, cykel och kollektivtrafik.
tjänstepersoner i kommuner fått inblick i hur komplicerat det här området är och vad som är viktigt att ha med sig inför framtiden. Som alltid är kunskap en nödvändig grund, både om möjligheter och risker. De offentliga institutionerna behöver engagera medborgarna och utarbeta strategiska förhållningssätt, incitament och regelverk som kan säkerställa att smart mobilitet kan bidra till förändringar som leder i önskvärd riktning. En sak som de flesta är överens om är att de nya mobilitetstjänsterna behöver knytas ihop med kollektivtrafiken för att utnyttjas på ett optimalt sätt. Karolina Isaksson, VTI. Nästa år går Mistra SAMS vidare till Fas 2.
VTI-forskarna har i flera delprojekt undersökt hur och varför människor använder de nya tjänsterna. Det har ingått fallstudier av uthyrning av elsparkcyklar, av en privat bildelningstjänst i Stockholm och av ett hyrsystem av elcyklar i Linköping. Studierna visar att det o ftast är människor som redan har hög mobilitet som provar på och använder de nya tjänsterna. Tjänsterna når sällan grupper som behöver fler resmöjligheter för sina vardagliga resor. – Det här är en utmaning och en av kärnfrågorna i forskningen, säger Karolina Isaksson. Hur ska de politiska målen om klimatneutralitet, jämställdhet och social hållbarhet uppnås samtidigt som de nya tjänsterna idag utformas av aktörer som ofta drivs av andra intressen? Vi har genom intervjuer med
– Mycket kommer då att utgå från ett så kallat Living Lab som sätts upp i Riksten utanför Stock holm. Det är en förort där många idag använder bilen för sina dagliga resor. Vi ska försöka se in i framtiden och gemensamt med medborgare och medverkande organisationer lära oss mer om nya möjligheter att resa hållbart med utgångspunkt från förhållandena i Riksten, avslutar Karolina Isaksson. TEXT: Hillevi Ternström
Om Mistra SAMS Mistra SAMS finansieras med 85 miljoner kronor av Mistra – Styrelsen för miljöstrategisk forskning. SAMS står för Sustainable Accessibility and Mobility Services och projekten inom programmet handlar om att hitta lösningar för ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem senast 2030 i storstadsregioner. Programmet är indelat i Fas 1 2016–2020 och Fas 2 2021–2024. Det leds av KTH och VTI. I konsortiet ingår också Trafikverket, Stockholms stad, Botkyrka kommun, Lunds universitet, Karlstads universitet, Ericsson, Smart resenär med flera.
FOTO: Jörgen Gustafson/Mostphotos.com,
POM4ECK/Mostphotos.com, VTI MER INFORMATION: Karolina Isaksson, karolina.isaksson@vti.se
7
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
Genus och kollektivtrafik ur två perspektiv
Kollektivtrafiken i en brytningstid Just nu befinner sig kollektivtrafiken i ett kris läge, med få resenärer och ansträngd ekonomi.
T
InnGo står för Transport Innovation Gender Observatory. Det är det första stora EU-projektet i sitt slag som handlar om transportsektorn, jämställdhet och mångfald. Målet är elva jämställdhetsplaner i elva EU-länder med olika inriktning. VTI samarbetar med Köpenhamns universitet för att kartlägga jämställdhetsarbetet inom transportsektorn på nationell, regional och kommunal nivå.
Men trots det stålbad kollektivtrafiken genomgår menar K2:s föreståndare John Hultén att det är viktigt att lyfta blicken mot vad som kommer efter pandemin. Kriser kan öppna möjligheter för nya idéer, perspektiv och lösningar.
– Vi har tittat på kollektivtrafik som ett av flera inslag i transportsystemet tillsammans med andra integrerade transporter, såsom cykel, gång och bilpooler, säger forskarna Lena Levin och Malin Henriksson som driver TInnGO för VTI:s räkning.
–U
nder pandemin har vi lärt oss att det är möjligt att påverka människors beteenden och att både organisationer och enskilda har förmågan att ställa om och hitta nya kreativa lösningar, när det krävs, säger John Hultén. Före coronapandemin präglades kollektivtrafiken av en positiv utveckling, både antalet resande och kollektivtrafikens färdmedelsandel pekade uppåt. Ett ökat fokus på bilismens negativa konsekvenser för miljö och trängsel bidrog till en renässans för kollektivtrafiken, inte minst i större städer. – Kollektivtrafiken fick under 2000-talet en alltmer strukturerande roll, som påverkar hur vi planerar och bygger våra städer, menar John Hultén. KOLLEKTIVTRAFIKENS FRAMTID Forskning som studerat tidigare kriser visar att om förutsättningarna återgår till vad de var före krisen, så kommer många att återuppta beteenden de hade före krisen. Under coronapandemin har vi dock lärt oss att kommunicera på distans, det kan påverka både hur vi arbetar, reser och bor i framtiden. Under pandemin har det också skett en snabb utveckling av kollektivtrafikmyndig heters kommunikation med resenärerna. Ny forskning visar att många resenärer är beredda att välja en annan tid för sin resa, om de får information om förväntad trängsel. – I kombination med ekonomiska styrmedel och ökat distansarbete kan förbättrad trängselinformation påverka utmaningen med många samtidiga resenärer på morgonen och under seneftermiddagen. Det kan spara resurser som istället kan satsas på att utveckla kollektivtrafiken och andra hållbara mobilitetslösningar, menar John Hultén.
8
Just nu befinner sig kollektivtrafiken i en möjlig brytningstid. – Kollektivtrafikens framtid avgörs av om politiker och myndigheter är inställda på att fortsätta satsa, även om resenärerna inte snabbt återvänder och ekonomin är ansträngd. Ytterligare en viktig fråga är om kollektivtrafikmyndigheterna är beredda att omdefiniera sin roll och ta ett bredare ansvar för hållbart resande, som inkluderar andra mobilitetstjänster än den traditionella kollektivtrafiken, avslutar John Hultén. John Hultén är föreståndare för K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. TEXT: Hanna Holm/K2 FOTO: Kennet Ruona
MER INFORMATION: John Hultén, john.hulten@k2centrum.se
Forskarna har undersökt hur aktiva kommuner jobbar med jämställdhet och funnit goda exempel där kollektivtrafiken varit i fokus: – Bodens kommun hade upptäckt att pojkars fritidsintressen ansågs mer värdefulla än flickors. Av budgeten gick 80 procent till hockey, medan 20 procent gick till ridning, säger Malin Henriksson. Ett sätt att komma åt den ojämna fördelningen var att se över kollektivtrafiken. I det här fallet blev det en ny busshållplats nära ridhuset. – Det är angeläget att se vilka metoder som används i praktiken och att sprida dem till andra kommuner där man inte har utvecklade metoder, säger Malin Henriksson. Hur ökad tillgänglighet i trafiken påverkar jämställdhet på arbetsmarknaden, det vill Elisabeth Lång, forskare vid VTI, ta reda på. Tillsammans med VTI:s professor Maria Bratt Börjesson har hon fått medel av Trafikverket för ett projekt som ska pågå i två och ett halvt år.
Bättre kollektivtrafik och väginfrastruktur gör att fler kan pendla vilket gynnar arbetsmarknaden. Frågan är vad som leder till mer jämställdhet och hur det har förändrats över tid. Det vill VTI-forskarna reda ut med förhoppningen att kunskaperna blir användbara i trafikplaneringen.
Malin Henriksson är en av de forskare som undersöker frågor kring genus och kollektivtrafik.
Forskarna ska ta fram ett tillgänglighetsindex, ett mått som tar hänsyn till dynamiska förändringar över tid och individers preferenser för pendling. Projektet ska bidra med en fallstudie om effekter av de investeringar på transportsystemet som gjorts i Mälardalen de senaste 25 åren. Forskarna kommer att använda sig av statistiska uppgifter – att matcha tillgänglighetsdata på detta sätt är en utmaning för projektet. Resultaten ska nå forskarvärlden genom publicering av två uppsatser i olika vetenskapliga tidskrifter. Det i sin tur kommer att vara en del i Elisabeth Långs meritering till docent i nationalekonomi/ transportekonomi. Eftersom antalet kvinnor med docentkompetens inom transportekonomi är få, så kommer projektet även att indirekt bidra till en mer jämställd forskardisciplin inom området transport ekonomi.
”Det är angeläget att se vilka metoder som används i praktiken och att sprida dem till andra.”
TEXT: Gunilla Rech FOTO: Annika Johansson/VTI
MER INFORMATION: Lena Levin, lena.levin@vti.se Elisabeth Lång, elisabeth.lang@vti.se
9
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
Färre bilar med CYNKA Kombinationen cykel och kollektivtrafik har potential att minska bilanvändningen inom regional arbetspendling. För att snabba på den utvecklingen har CYNKA startat,
Nya tjänster för smartare resor
ett forsknings- och innovationsprojekt som VTI leder.
I
ntresset från olika aktörer är stort vilket också visar sig i den stora mängd organisationer och partner som är knutna till projektet. Projektet finansieras av Trafikverket och pågår 2020 till 2022. Själva projektidén kom till i samband med en workshop, anordnad av Cykelcentrum och K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.
– Litteraturöversikten pekar på att det finns potential när regional biltrafik går att ersätta med kollektivtrafik, med pendeltåg och långfärdsbussar som har långt mellan hållplatserna, säger Karin Thoresson, projektledare och senior forskare på VTI. Långpendlare kan välja att cykla till hållplatsen, till exempel om det är nära till och tryggt att parkera där eller, om det finns möjlighet, ta med sig cykeln på buss eller tåg. – Det gäller att ha ett ”Hela resan-perspektiv”, att resan sker smidigt med så sömlösa övergångar som möjligt. Vilka ekonomiska och praktiska lösningar som finns spelar roll för hur väl det kombinerade resandet fungerar, säger Karin Thoresson. Den typen av välutvecklade mobilitetslösningar finns redan i flera städer i andra länder. Projektet ska dra nytta av de erfarenheter som gjorts av kombinerade erbjudanden som finns internationellt, till exempel Supercykelstierne i Köpenhamn. FORMULERA RIKTLINJER – En styrka med projektet är att det anknyter till olika typer av målsättningar som har kopplingar till hållbar mobilitet, säger Karin Thoresson.
Det handlar om omställningen till ett fossilfritt samhälle, genom att kunna konkurrera med bil resor genom ett mer effektivt nyttjande av transportsystemet. Det befrämjar ett samhälle som är jämlikt och inkluderande, och gynnar såväl städer som landsbygd. Projektet ska leda till fördjupade kunskaper utifrån en svensk kontext och exempel på konkreta upplägg för mobilitetslösningar och affärsmodeller. Projektet ska formulera riktlinjer till olika målgrupper, för kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional arbetspendling. TEXT: Gunilla Rech FOTO: Roland Magnusson/Mostphotos.com,
Hejdlösa Bilder/VTI
MER INFORMATION Karin Thoresson, karin.thoresson@vti.se
Smart mobilitet är något som det skrivs och talas mycket om nu – men vad betyder det?
K
elsey Oldbury, forskningsassistent på VTI, har nyligen skrivit en licentiat avhandling om smart mobilitet i relation till kollektivtrafik. Hon svarar så här: – Smart mobilitet är ett samlingsbegrepp för ny teknik och nya sätt att resa som ofta innefattar automatisering, digitalisering och elektrifiering. Det kan till exempel vara självkörande fordon och digitala tjänster för att hyra fordon eller köpa en resa. Det finns också ambitioner att integrera eller kombinera flera olika färdsätt i samma digitala plattform. Det kallas ofta mobilitet som tjänst, MaaS, efter engelskans ”Mobility as a Service”. Kelsey Oldbury har undersökt två pilotprojekt i den nya och växande stadsdelen Barkarbystaden i Stockholm: • små självkörande bussar som trafikerar en del av stadsdelen • MaaS-appen Travis för köp av kollektivtrafikbiljett och integrerad reseplanering av kollektivtrafik, elsparkcyklar, hyrcyklar, bilpooler och taxi. Båda projekten är en del av ett större samarbete mellan Järfälla kommun, den regionala kollektivtrafikmyndigheten Region Stockholm och buss operatören Nobina. – Jag har undersökt vad som formar och karakteriserar samarbetet och hur befintliga roller och
10
Kelsey Oldbury, VTI. | Små självkörande bussar som pilotprojekt inom smart mobilitet.
relationer inom kollektivtrafikplanering påverkar utvecklingen av smart mobilitet. Medan pilotprojektet med de självkörande bussarna knöt an till formella dokument, roller och processer för kollektivtrafikförsörjning visade MaaSprojektet hur relationerna ändrades mellan kollektivtrafikmyndigheten och operatören. I appen som skapades och tillhandahölls av bussoperatörens in novationsbolag ingår kollektivtrafiken som en bland flera mobilitetstjänster – den är fortfarande central men i ett nytt sammanhang. Vad är då viktigt att tänka på för kommuner och regioner? – Att de är medvetna om att pilotprojekt kan sätta formen för utvecklingen av en tjänst eller ny teknik. Det är därför viktigt att offentliga aktörer i ett tidigt skede diskuterar smart mobilitet utifrån sina egna uppdrag och ställer sig frågan hur utvecklingen med ny teknik och plattformstjänster följer utarbetade strategier och bidrar till att uppfylla offentliga mål som tillgänghet, hållbarhet och jämställdhet och också hur de kanske inte bidrar till målen. TEXT: Hillevi Ternström FOTO: Leungchopan/Mostphotos.com,
Gamma-Man/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI MER INFORMATION: Kelsey Oldbury, kelsey.oldbury@vti.se 11
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
H
an är ett nytt namn på VTI sedan juni 2020. – Jag är född i Göteborg men hamnade tidigt i Linköping där jag är uppvuxen och har min nuvarande bas, även om familjen under barnens uppväxt bodde i Åtvidaberg.
taktila plattan – en betongplatta med små upphöjda rundlar, som känns genom skosulan. Sådana finns bland annat vid påstigningsstället på hållplatser, som stödfunktion för exempelvis synskadade.
Magnus Berglund är civilingenjör och teknisk doktor sedan år 2000, då han disputerade på en avhandling om värdeskapande logistiska processer och strategisk positionering av logistikföretag vid Linköpings universitet. Karriären har växlat men alltid hållit sig nära logistik och transport, och har i lika delar byggt på utrednings-, konsultations-, utbildnings- och ledningsuppdrag. Det senare bland annat för Atlas Copco, Lithells och som Supply Chain Manager på Runsvengruppen. Den senaste befattningen före VTI var som forskningsledare/senior projektledare på forskningsinstitutet RISE.
En ambition i projektet har varit enkelhet och att använda befintlig teknik. Varken bussar eller hållplatser skulle behöva modifieras. Valet av befintlig teknik för användarna föll på mobiltelefonen.
– Samtidigt har jag hela tiden haft en position på Linköpings universitet, där jag undervisat och deltagit i forskningsprojekt i mån av behov och möjlighet. Men efter 15 år, mestadels i näringslivet, kändes det rätt att gå tillbaka till det samhällsnyttiga och akademiska. OMRÅDE I OMVANDLING Ett av hans fokus på VTI kommer att vara kollektivtrafik, som är ett område i kraftig omvandling. – Det handlar om elektrifiering av fordon och om automation, som i förlängningen kan leda till helt självkörande fordon. Det handlar också om digitalisering, bland annat olika tjänster, till exempel ledsagning.
Avancerad teknik med mänsklig touch Synskadade behöver ökade möjligheter att färdas med kollektivtrafik. Det är utgångspunkten i ett VTI-lett projekt där projektledaren heter Magnus Berglund. Han är också ny forskningschef för enheten Trafikanalys och logistik.
Det nyligen avslutade projektet ”Digital ledsagning för synskadade i kollektivtrafiken” hade Magnus Berglund med sig till VTI. Det är initierat av Synskadades Riksförbund och bygger på öppen trafikdata. I projektet, som är ett exempel på digitalisering, används bland annat tekniker som AR (augmented reality, förstärkt verklighet), digitala tvillingar och till viss del AI (artificiell intelligens). Användargränssnittet är en app. LÅNGA HÅLLPLATSER En av de stora utmaningarna för synskadade är långa busshållplatser. – Det kommer in flera bussar som ställer sig efter varandra, vilket gör det svårt för synskadade att veta vilken buss det är som gäller. En fysisk utgångspunkt för att lösa detta blev den
12
– Det är projektets rumsliga referens för att synskadade ska kunna hitta sin påstigningsposition på hållplatsen.
– Mobiltelefonen vet var den är och kan känna riktning. Om vi kunde kombinera detta med ett molnbaserat positioneringssystem, hur långt skulle vi komma då?
”
De synskadade har varit mycket aktiva i prototyputvecklingen.
Ganska långt skulle det visa sig, även om mobilkameran till exempel inte klarade att identifiera bussar eller trottoarkanter. Den visade sig dock kapabel nog att hjälpa resenären att orientera sig till den taktila plattan och andra positioner, när väl hållplatsens fysiska miljö var etablerad. SAMSPELANDE TEKNIK En viktig komponent i systemet är så kallade digitala tvillingar, vilket är digitala representationer av verkliga föremål, till exempel bussar, hållplatser och resenärer. – När den synskadade gör en resplan och trycker ”ok”, skapas en resplan som systemet sedan använder. För exakt positionering till rätt buss aktiveras en digital tvilling med hjälp av geofencing-teknik på hållplatsen. I det här skedet har också bussföraren informerats om att en synskadad passagerare väntar. På hållplatsen får resenären information om när rätt buss anländer och med hjälp av AR-teknik guidas hen till platsen för påstigning. VIKTIGT INFORMATIONSSTÖD Guidningen sker med hjälp av en röst som pratar resenären till rätt position.
– Här ville de synskadade ha en röst som leder till rätt plats, tanken var från början att använda telefonens vibration men det visade sig vara bättre med en röst. Ombord får resenären information om hållplatser och om den tid som återstår till slutmålet. – Som synskadad är det viktigt, framförallt vid resor som man är ovan vid. De synskadade har varit mycket aktiva i prototyputvecklingen. Bland annat genom skarpa tester av appen. TEXT: Johan Granath/redakta FOTO: Elsa Bolling Landtblom/VTI
MER INFORMATION: Magnus Berglund, magnus.berglund@vti.se 13
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
”Kollektivtrafiken har fått sig en törn”
Fokus på bussförare i ny studie Under pandemin har resandet med kollektivtrafik gått ned till följd av rekommendationer om att avstå resande och undvika kollektivtrafik. Trots ett minskat behov är kollektivtrafiken alltjämt en samhällstjänst som förväntas rulla, inte minst för att människor med samhällsbärande yrken ska kunna ta sig till och från arbetet.
Ä
ven om resenärerna har blivit färre under pandemin har det ändå förekommit trängsel i kollektivtrafiken, till exempel i rusningstid eller när antalet avgångar dragits ned. Bussförare har uttryckt en oro för risken att smittas av covid-19 och i början av pandemin uppmärksammades flera fall i media där bussförare avlidit till följd av covid-19. – Bussförare har en utsatt position och kollektivtrafiken är en viktig samhällstjänst som måste fungera även i pandemitider. Det finns ett stort behov av att både studera bussförarnas upplevelser av sin arbetsmiljö och angripa frågan på ett mer systematiskt sätt genom att undersöka corona virusets faktiska påverkan på säkerhet och trygghet
MER INFORMATION Anna Sjörs Dahlman, anna.dahlman@vti.se
i arbetet, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare vid VTI.
FAKTA
Projekttitel: Covid-19Forskarna ska genom enkäter och intervjuer med pandemins bussförare, bussföretag och regionala kollektiv konsekvenser för trafikmyndigheter undersöka hur förare, operatöbussförare i lokal rer och huvudmän i olika delar av landet har påoch regional verkats av covid-19-pandemin och vilka effekter kollektivtrafik som är bestående. Det kommer dels att handla om Finansiär: att samla erfarenheter och upplevelser från förarAFA försäkringar na, dels om att studera vilka bedömningar och avvägningar operatörer och huvudmän har gjort Pågår: 08/2020– för att minska risken för förare att bli smittade och 12/2023 för smittspridning bland passagerare generellt. Utöver enkäter och intervjuer kommer utvalda förare få göra ett antikroppstest för det virus som orsakar covid-19. Data insamlingen sker dels under pågående pandemi, dels när pandemin har klingat av. Redan nu kan forskarna se att olika regioner har agerat på olika sätt. – Genom att jämföra resultaten från pågående pandemi och efteråt kan vi se om vissa strategier har varit bättre än andra. Det ger oss en unik möjlighet att lära för att förbättra och vara mer proaktiva i framtiden. Resultaten kan ligga till grund för strategier för en bättre arbetsmiljö i spåren av pandemin. TEXT: Maria Elvåker FOTO: Syda Productions/Mostphotos.com, Sara Holmberg/VTI
14
Jonas Ihlström, VTI.
R
esandet med kollektivtrafik har minskat stort under pandemin till följd av ökat distansarbete, inställda aktiviteter och färre sociala sammankomster. Men det är också en naturlig följd av rekommendationerna att undvika kollektivtrafik och att inte resa under rusningstid. – Massmedialt har kollektivtrafiken utmålats som en högriskmiljö och tillsammans med rekommendationer om att arbeta hemifrån, avstå sociala aktiviteter och undvika kollektivtrafik har det bidragit till att resandet med kollektivtrafiken har minskat. Förtroendet för kollektivtrafiken har fått sig en törn och nu står regionala kollektivtrafikmyndigheter inför en tuff utmaning att vinna tillbaka både resenärer och deras förtroende, säger Jonas Ihl ström, som forskar vid VTI. I en ny forskningsrapport från VTI beskrivs hur pandemin har inverkat på människors sätt att resa och hur det framtida resandet kan komma att påverkas. – Digitaliseringstrenden har tagit extra stora kliv under pandemiåret och mycket av sådant som det tidigare krävdes ett resande för har i stället gjorts digitalt, som till exempel arbete, inköp och andra aktiviteter. Det är sannolikt att trenden kommer bestå i viss utsträckning även efter pandemin. – Om vi gör mer och mer på distans, till exempel arbetar, minskar behovet av vardagligt resande och därmed incitamenten för människor att lösa exempelvis månadskort. För kollektivtrafikens del skulle det kunna innebära att man behöver se över sina prismodeller för att svara mot de nya behoven.
och minskat. För den grupp som inte har kunnat arbeta hemifrån har bilåkandet ökat, men för de som har kunnat arbeta från hemmet har bilåkandet där emot minskat. Forskarna kan dock inte se någon varaktig förändring i hur de intervjuade tänker om resandet i framtiden – I vår studie kan vi inte se att människor skulle ha börjat tänka annorlunda och fått andra värderingar vad gäller hållbart resande. Snarare är det så att bilen framhålls som det mest attraktiva färdmedlet till en rad aktiviteter även i framtiden, liksom flyg vid resor utomlands. Viljan att gå tillbaka till ungefär hur det var innan pandemin framstår som central. Ändå finns en potential i att det totala resandet minskar i framtiden, men inte på grund av andra värderingar, säger Jonas Ihlström. I studien undersöktes även sociala konsekvenser av pandemin för olika socio ekonomiska grupper. Resultaten visade bland annat att låginkomsttagare upplever ensamhet till följd av pandemin som problematisk i väsentligt högre grad än medel- och höginkomsttagare. TEXT: Maria Elvåker FOTO: Magnus Fyhr/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI
MER INFORMATION: BÅDE ÖKAT OCH MINSKAT BILÅKANDE Så vad har människor valt i stället för att färdas med kollektivtrafiken? Enligt VTI:s forskare är bilden komplex eftersom bilåkandet har både ökat
Jonas Ihlström, jonas.ihlstrom@vti.se LÄS MER: VTI rapport 1080: Resande under covid-19 och blickar mot framtiden 15
TEMA | KOLLEKTIVTRAFIK
HÄNDER PÅ VTI
Trafiksäkerhet lyfts till global nivå Enligt Agenda 2030 är trafiksäkerhet en viktig del av en hållbar utveckling och det öppnar för nya och mer övergripande arbetssätt. Konsumenter och upphandlare kommer att få en viktig roll genom att ställa krav på trafiksäkra transporter.
Mer mobil med KomILand Med en app för olika typer av mobilitetstjänster ska boende på landsbygden och i mindre tätorter lättare kunna ta sig till arbete, studier och fritidsaktiviteter, utan att vara hänvisad till att resa med egen bil.
A
ppen KomILand är utvecklad av Smart Resenär som en del av forskningsprojektet KomILand (Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd) vars syfte är att utveckla och testa tjänster för kombinerad mobilitet för boende på landsbygden. Appen har lanserats i tre bygder i Västra Götalandsregionen. Idag kan invånarna till exempel boka biljett med Västtrafik och hyra en mini-elbuss och släpkärra genom appen men tanken är att den framöver även ska erbjuda tjänster för allt ifrån el- och lastcykelpool till hyra av privatbilar eller att få saker bortkörda till återvinningscentral av andra privatpersoner. – På grund av pandemin har vi ännu inte kunnat lansera alla tjänster och vi har inte heller kunnat engagera invånarna på det sätt som krävs för att uppnå tjänstens fulla potential. Flera av de tänkta tjänsterna bygger dessutom på samåkning vilket är problematiskt eftersom vi är mitt uppe i en pandemi, säger Jessica Berg, tillförordnad forskningschef vid VTI.
I
dag kan vi välja EKO eller Fairtrade när vi köper bananer. Men vi vet ingenting om hur de har transporterats mellan plantagen och fruktavdelningen i affären. Har förarna varit nyktra och följt hastighetsbegränsningarna?
komplext och långsiktigt jämfört med att till exempel kontrollera trafikanternas hastighet.
I framtiden ska konsumenter och upphandlare kunna ställa krav på att en vara har transporterats på ett trafiksäkert sätt.
Hon är mycket inspirerad av Stockholmsdeklarationen som presenterades på ministerkonferensen för global trafiksäkerhet 2020. I den finns nio rekommendationer för hur man ska nå målet att reducera antalet döda i trafiken med 50 procent till år 2030.
Projektidén har sitt ursprung inom regeringens samverkansprogram för Nästa generations resor och transporter. Ett av besluten inom programmet handlade om att olika tjänster för mobilitet måste erbjudas även för boende på landsbygd, och inte bara utvecklas för storstäder. I många bygder finns ingen eller endast begränsad tillgång till kollektivtrafik, vilket gör att den som bor på landsbygden till stor del är hänvisad till egen bil.
– Det borde vara möjligt att mäta påverkan på trafiksäkerheten på samma sätt som vi mäter utsläppen av CO2. Om konsumenter och upphandlare kan ställa krav på trafiksäkerhet så kommer företagen att leva upp till det. Det blir en del av konkurrensen, säger Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet på VTI.
– De regionala kollektivtrafikmyndigheterna står inför stora utmaningar när det kommer till att tillhandahålla kollektivtrafik på landsbygden och i mindre tätorter. Att erbjuda en palett av mobilitetstjänster för att förbättra tillgängligheten på landsbygd, i stället för att öka på utbudet av traditionell kollektivtrafik, är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart, säger Jessica Berg.
– Vi kan dra nytta av det stora arbetet som gjorts inom miljöområdet, de ligger långt framme med att bygga sådana här system. De har visat att det går! Det är sätt att styra utvecklingen i en positiv riktning.
Projektet KomILand 2.0, som numera drivs av Skaraborgs kommunalför bund, inleddes med en förstudie som publicerades 2018. Förstudien och det efterföljande projektet har finansierats av Vinnova och Västra Götalands regionen. Nu planeras för en fortsättning genom finansiering från Västra Götalandsregionen.
DEL AV VÄRDEKEDJAN Trafiksäkerhet som en del av värdekedjan för både varor och tjänster är ett exempel på att framtidens trafiksäkerhetsarbete till stor del kommer att ske på en övergripande nivå. När vi planerar framtidens hållbara samhälle kommer trafiksäkerhet vara en av många aspekter som miljö, hälsa, buller och mobilitet. Arbetet kommer att bli mycket mera
–Skulle KomILand-konceptet visa sig fungera väl kan erfarenheterna spridas nationellt och förhoppningsvis kunna bli en del av de regionala kollektivtrafikmyndigheternas utbud, säger Jessica Berg.
– Det är genom att ta de stora greppen som vi verkligen kan nå vidare i trafik säkerhetsarbetet på en global nivå, säger Astrid Linder.
– Det spelar en enorm roll att FN och höga politiker över hela världen har enats om att trafiksäkerhet är en viktig del av ett hållbart samhälle. Nu får vi kavla upp ärmarna och samla olika aktörer för att påbörja arbetet. TEXT: Johan Sievers/redakta FOTO: Anna Grigorjeva/Mostphotos.com
MER INFORMATION: Astrid Linder, astrid.linder@vti.se
TEXT: Maria Elvåker
MER INFORMATION Jessica Berg, jessica.berg@vti.se
FOTO: Per-Erik Holmberg/RISE, Karin Linhardt/VTI
LÄS MER: VTI rapport 986 Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter – resultat från förstudien KomILand 16
17
Effektivt med polisens identifieringsljus En utvärdering gjord av forskare på VTI visar att polisens identifieringsljus, ett fast lysande blått sken med svagare ljusstyrka än blåljuset som används vid utryckning, är effektivt både för att påvisa polisens närvaro och för att skapa trygghet för allmänheten.
NormBRYTANDE
Astrid Linder, professor på VTI, har utsetts till Årets jämställdhetsstjärna 2020 för sin normbrytande och internationellt erkända trafiksäkerhetsforskning. Astrids forskning har visat att fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män har betydelse för hur krockvåld påverkar kroppen. Hon har också initierat och leder EU-projektet VIRTUAL där en kvinnlig krockmodell tas fram. Nätverket Jämställdhet i transportsektorn delar varje år ut priset som går till en person eller organisation som under det gångna året gjort något framstående eller lovvärt för att främja jämställdheten i transportsektorn. INVALD I SAFER:S STYRELSE Astrid Linder har också utsetts till ny styrelsemedlem i kompetenscentrumet SAFER. Hon ersätter Jonas Jansson, VTI.
MER INFORMATION: Astrid Linder, astrid.linder@vti.se
Håll dig à jour
Polisen har i ett antal år använt så kallat identifieringsljus på prov med dispens från Transportstyrelsen för att markera sin närvaro, synas tydligare och skapa trygghet. Den nuvarande dispensen gäller fram till 1 juli 2021. Resultaten från VTI:s utvärdering ska utgöra underlag till beslut om att fortsatt och permanent tillåta polisen att använda identifieringsljus genom att ändra regelverket.
Framtiden för godscyklar Godscyklar – möjligheter och utmaningar med leveranser i städer. Det var temat när Cykelcentrum 12 april arrangerade ett webbinarium med representanter från forskning, kommun, logistikföretag och tillverkare. – Tanken var att främja kontakten mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer men även att lyfta både forskning och praktisk erfarenhet inom området, säger Jones Karlström, biträdande föreståndare för Cykelcentrum.
MER INFORMATION: Björn Lidestam, bjorn.lidestam@vti.se LÄS MER: VTI rapport 1075: Polisens identifieringsljus: ett fältexperiment och två enkätstudier
FOTO: Björn Lidestam/VTI
– SAFER är en unik samarbetsmiljö inom trafiksäkerhetsområdet och jag ser fram emot att bidra till utvecklingen av forskningsplattformen för att gemensamt stödja skapandet av ett hållbart transportsystem, säger Astrid Linder.
– Den övergripande slutsatsen av utvärderingen är att identifieringsljuset är både effektivt synlighetsfrämjande och effektivt trygghetsskapande, säger Björn Lidestam, senior forskare vid VTI.
FOTO: Annika Johansson/VTI
VTI-forskning i DiVA väcker intresse FOTO: Hejdlösa Bilder/VTI
FOTO: VTI
I KORTHET
Seniora VTI-forskarna Niklas Arvidsson och Karolina Isaksson inledde med en uppdatering om kunskapsläget kring logistik med hjälp av cykeln. Nästa del handlade om behov, möjligheter och utmaningar med citylogistik för kommuner och utveckling av godscykeln med föredragshållare från Stockholms stad och Monark Exercise AB. Slutligen redogjorde logistikföretagen Postnord och DB Schenker för hur hållbara leveranser med godscykel kan fungera i praktiken. Allra sist hölls ett eftersnack där deltagarna fick möjlighet att fritt diskutera med varandra och föredragshållarna.
Adresserna till våra kanaler:
Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtisweden Twitter: twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/c/vtisweden 18
Trötthet och grusvägar i topp
A
lla VTI:s publikationsserier finns åtkomliga i fulltext i DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet. En titt på statistiken över mest antal nedladdningar visar att VTI:s forskning väcker intresse. I topp ligger Anna Anunds och Katja Kirchers utvärdering av trötthetsvarningssystem, Advantages and disadvantages of different methods to evaluate sleepiness warning systems, utgiven 2009 och nedladdad totalt över 16 500 gånger. En klar ledning i täten tar också Hossein Alzubaidi med Operation and maintenance of gravel roads från 1999 som är den mest nedladdade publikationen hittills i år. Publikationen finns också på svenska, Drift och underhåll av grusvägar, och tillsammans har båda dessa laddats ned över 20 000 gånger genom åren. ̶̶– Det är roligt att min studie om grusvägar fortfarande är efterfrågad. Det kan delvis bero på att vi fortfarande har mycket grusväg i Sverige men också att det inte har gjorts så mycket ny forskning inom området, säger Hossein Alzubaidi, som nu är verksam som Project Director vid COWI. SÖK I DIVA: vti.diva-portal.org
SE INSPELNINGEN: Cykelcentrum.vti.se
19
HÄNDER PÅ VTI
Vi välkomnar nya medarbetare
Magnus Karemyr
Magnus Karemyr är anställd som forskningsingenjör. Han arbetar inom EU-projektet Virtual som handlar om att utveckla virtuella modeller och metoder för krocktestning. Hans arbete är att bygga fysiska modeller som ska användas för att validera de virtuella humanmodellerna. Magnus är finmekaniker och har läst arkitektur på Chalmers och har en masterexamen i design från Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Han har tidigare arbetat som bland annat industridesigner. FOTO: Magnus Karemyr
Mary Catherine Osman
Mary Catherine Osman är anställd som forskningsassistent och doktorand vid Linköpings universitet. Hennes doktorandstudier sker inom Triple F som är ett forskningsprogram om fossilfria godstransporter. Ämnet för avhandlingen är speditörernas roll i omställningen till ett hållbart godstransportsystem. Mary Catherine har en masterutbildning i service management med inriktning logistik från Lunds universitet där hon också har arbetat som projektassistent.
José Everton Mattias Tunholm
Mattias Tunholm är anställd som forskningsingenjör. Han kommer främst att arbeta med vägytemätning. Han kommer också att arbeta en hel del med visualisering som metod för att presentera insamlade mätdata vilket kan underlätta vid planeringen av drift och underhåll. Mattias har läst civilingenjörsprogrammet i kommunikation, transport och samhälle. Mastersinriktningen handlade mycket om att hantera, analysera och presentera data.
Robin Nuruzzaman FOTO: Richard Alf
Marie Junling
Robin Nuruzzaman är anställd som forskningsassistent. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att undersöka smart mobilitet och e-handelstjänster utifrån rättvise perspektiv inom till exempel EU-projektet TInnGO. Robin är statsvetare och har en masterexamen med inriktning mot samhällsvetenskapliga miljöstudier från Stockholms universitet. Han har också en bakgrund inom Röda Korset.
Marie Junling är anställd som forskningsassistent och medverkar i projekt som handlar om luftpartiklar från vägtrafiken och vägsaltets påverkan på miljön. Hon ska bland annat utföra mätningar i fält, analysera laboratorieprover, göra dataanalyser och sammanställa resultat av mätningar och tester. Marie har en kandidatexamen i miljövetenskap och har gått masterprogrammet Science for sustainable development vid Linköpings universitet.
Jessica Göransson
Jessica Göransson är anställd som forskningsassistent och doktorand vid Lunds universitet. Hennes doktorandprojekt är knutet till K2 och handlar om resenärers preferenser och hur kunskap om olika gruppers värderingar kan användas för att effektivisera kollektivtrafiken ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Jessica är nationalekonom och hennes mastersutbildning hade inriktningen ekonomisk analys. Hon har tidigare arbetat med samhällsekonomiska analyser på Tyréns och Sweco.
20
Lisa Björk är anställd som forskare. Hon arbetar bland annat med överflyttning av godstransporter inom forskningsprogrammet Triple F och med modeller för avgiftssystem inom sjöfarten. Lisa är nationalekonom och har en doktorsexamen från Göteborgs universitet. Efter disputationen var hon postdok vid Universität Heidelberg i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan nationalekonomer och psykologer. Närmast kommer hon från Naturvårds verket där hon har arbetat med styrmedelsanalys.
Philip Sorri
Philip Sorri är anställd som forskningsingenjör på VTI:s krocksäkerhetslaboratorium. Han arbetar med att fördjupa sina kunskaper om filmning av krocktester för att sedan arbeta mer aktivt med det. Han kommer också att specialisera sig på krocktester av vägräcken. Philip är civil ingenjör i maskinteknik. Innan han började på VTI var han konsult med uppdrag på Saab Aeronautics och Siemens. FOTO: Karin Fritz
Lisa Björk
José Everton är anställd som forskningsassistent och doktorand inom byggnadsmaterial på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH. Hans forskningsämnen är finkorniga material i vägkroppens undre lager och deras egenskaper. Ökad kunskap om dessa material gör det lättare att bygga vägar anpassade till klimatförändringar och extrema vädersituationer. José har en ingenjörsexamen från Brasilien och en masterexamen i vägbyggnad från University of Nottingham.
My Weidel
My Weidel är anställd som forskningsassistent och arbetar med olika tester där försökspersoner medverkar. Hon arbetar också i Anna Anunds projekt SHOW där bland annat försök med de autonoma bussarna som nu trafikerar delar av Linköping ingår och med intervjuer kopplat till konsekvenser av pandemin. My har en magisterexamen i psykologi vid Linköpings universitet.
FOTO: VTI, där inte annat anges
21
Foto: Ivan Bandura, Unsplash
HÄNDER PÅ VTI
VTI:S BIBLIOTEK ÄR EN NATIONELL RESURS INOM TRANSPORTFORSKNINGEN FÖR ALLA Vi erbjuder specialiserade tjänster såsom informationssökning, omvärldsbevakning, resultatspridning samt utveckling av webbplatser och databaser. Vi driver transportportal.se och ansvarar för spridning av resultat från svensk transportforskning till databasen TRID (OECD/TRB).
Utvärdering av varierande hastighetsbegränsningar
vti.se/bibliotek • transportportal.se • trid.trb.org
Varierande hastighetsbegränsningar ska testas för att förbättra framkomligheten på en motorvägssträcka vid Södertälje. Forskare från VTI och Linköpings universitet har deltagit i framtagandet av den styralgoritm som används.
D
en vägsträcka vid Södertälje som omfattas sträcker sig mellan Saltskog och Moraberg på E4:an i höjd med Söder tälje Syd. Där införs så kallade variabla hastighetsgränser med målet att förbättra framkomligheten. Idag finns ett system för att kö-varna men nu kommer alltså varierande begränsningar av hastig heten – skyltning med ”röd ring” – också att användas för att trafiken ska flyta bättre. Forskare från VTI och Linköpings universitet (LiU) har varit med i processen och gett råd om hur en algoritm skulle kunna se ut för att öka framkomligheten med hjälp av variabla hastighetsgränser. Forskarna kommer också ta fram en metod för utvärdering av de variabla hastighetsgränserna på sträckan. Metoden kommer de att använda för att
följa upp effekter på framkomlighet, säkerhet och miljö. De data som analyseras är till exempel hastigheter, avstånd mellan bilar och antalet incidenter (stillastående fordon, olyckor etcetera). Effekterna kommer att jämföras med data från mätningar som gjorts innan de variabla hastigheterna infördes.
Nya publiceringar VTI RAPPORTER
Testet startade i början av året och utvärderingen pågår under 2021. Metoden för utvärdering som forskarna utvecklar och använder är även tänkt att kunna användas på andra sträckor i landet. Den kan också bidra till utvecklingen av ITS (intelligenta transportsystem) generellt.
Effects of incidents on motorways: a proposed methodology for estimating and predicting demand, duration and capacity for incident management. VTI rapport 1078A. Författare: Ellen Grumert, Viktor Bernhardsson, Per Strömgren, David Grundlegård, Johan Olstam, Joakim Ekström, Rasmus Ringdahl.
– Den här typen av utvärderingar är inte så vanliga, men ger en ökad förståelse för hur trafiken påverkas av olika typer av ITS-åtgärder, vilket är viktigt för implementering av framtida system, säger Ellen Grumert, forskare på VTI och LiU.
Fordonsemissionsmodellen PHEM: förstudie om att inkludera vägytans betydelse för rullmotstånd och bränsleförbrukning. VTI rapport 1074. Författare: Annelie Carlson, Tiago Vieira, Olle Eriksson.
– Intresset för ny teknik har ökat. I stället för att bygga nya vägar, vilket både är kostsamt och tar plats, kan det befintliga vägnätet ”trimmas”. Bra utvärderingsmetoder kan bidra till att tekniken får önskad effekt, säger Joakim Ekström, forskare på LiU.
Utan spaning, ingen aning: behovet av data för att följa upp effektivitet, produktivitet och innovationer i anläggningssektorn. VTI rapport 1073. Författare: Jan-Eric Nilsson, Ivan Ridderstedt, Ajsuna Ragipi Rushid.
TIDSKRIFTSARTIKLAR MER INFORMATION
Projektet är finansierat av Trafikverket via Centrum för trafikforskning (CTR) vid KTH.
Ellen Grumert, ellen.grumert@vti.se
Effects of partially automated driving on the development of driver sleepiness. Accident Analysis and Prevention. 153(2021), artikel-id 106058.
Författare: Christer Ahlström, Raimondas Zemblys, Herman Jansson, Christian Forsberg, Johan Karlsson, Anna Anund. European railway deregulation: an overview of market organization and capacity allocation. Transportmetrica A: Transport Science. Published online: 25 February 2021. Författare: Abderrahman Ait Ali, Jonas Eliasson. Speeding behaviour of adolescents and the image of a typical person who speeds. Transaction on Transport Sciences. 11(2021):3, s. 12-24. Författare: Sonja Forward. The role of local public authorities in steering toward smart and sustainable mobility: findings from the Stockholm Metropolitan Area. Planning Practice & Research. Published online 31 January 2021. Författare: Anna Wallsten, Malin Henriksson, Karolina Isaksson.
Bristande hastighetsefterlevnad är fort farande ett problem i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/ timme, visar en studie från VTI, gjord på uppdrag av NTF.
KONFERENSTRYCK
Sammanställning av referat från Transportforum 2021. VTI, 2021. Redaktörer: Fredrik Hellman, Mattias Haraldsson.
LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER TEXT: Eva-Mari Löfqvist FOTO: Katja Kircher/Mostphotos.com, Hejdlösa Bilder/VTI
22
Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer
23
Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING
I huvudet på Claus Hedegaard Sørensen
Omställning, corona och kollektivtrafik
C
oronapandemin har påverkat mig enormt. Jag har visserligen inte haft covid-19 och det har inte heller min familj eller mina närmaste vänner. Men, i likhet med andra, har jag förändrat mitt beteende och jag har blivit helt uppslukad av att försöka förstå vad som sker under pandemin. Under den första coronaperioden dominerades mina dagar av att oavbrutet följa presskonferenser med regeringens och olika myndigheters uttalanden. Nu är det i stället mitt val av skön- och facklitteratur som domineras av corona. Inte minst har transporter och mobilitet påverkats av corona. För att minska smittspridning har myndigheter och regering uppmanat befolkningen att stanna hemma, arbeta på distans och träffa så få som möjligt. Många länder har dessutom periodvis stängt sina gränser. Som en konsekvens av detta har persontrafiken minskat dramatiskt. Inte minst kollektivtrafiken har minskat markant och tidvis har den varit halverad. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har på grund av detta fått stora ekonomiska förluster och i några städer har kollektivtrafikutbudet minskat. Liknande förändringar kan observeras i andra länder. En så snabb, global minskning av mobiliteten har man tidigare knappast sett i fredstid. På K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, har vi påbörjat flera forskningsprojekt för att analysera pandemins både kort- och långsiktiga konsekvenser på kollektivtrafiken. I ett av dessa projekt arbetar vi med fyra olika scenarier för kollektivtrafiken efter pandemin. Ett scenario är Nedåtgående spiral, där
det nya normala präglas av minskad efterfrågan och ett mindre utbud av kollektiv trafik. Ett annat scenario är Återgång där utbudet av kollektivtrafik och fördelningen mellan olika transportformer ser ut som innan pandemin. Ett tredje scenario är Nya mobilitetstjänster där kollektivtrafiken anpassar sig till det nya normala med minskat utbud medan andra delade mobilitetstjänster tar över. Ett fjärde scenario kallar vi Kollektivtrafik som ryggrad där den traditionella kollektivtrafiken återgår till samma nivå som innan pandemin medan nya delade mobilitetstjänster erövrar ytterligare marknads andelar. Kollektivtrafiken spelar en betydande roll vad det gäller att uppnå det svenska klimatmålet inom transportområdet. De ändrade mobilitetsmönstren under pandemin är tvetydiga vad beträffar deras bidrag till klimatomställningen och scenarierna för kollektivtrafiken efter pandemin skapar olika förutsättningar. Trots detta inger corona krisen mig hopp. Krisen understryker nämligen att mobilitetsmönster, som ofta anses fastlåsta och omöjliga att förändra, faktiskt är föränderliga. Och krisen visar dessutom att både politiker och myndigheter, när situationen så kräver, har vilja, mod och medel för att radikalt ändra medborgarnas mobilitet.
Claus Hedegaard Sørensen Forskningsledare på K2 och VTI KONTAKT: claus.h.sorensen@vti.se
”En så snabb, global m inskning av mobiliteten har man tidigare knappast sett i fredstid.”
Nästa nummer kommer i september.
