LĂ€ngre tĂ„g och bĂ€ttre samarbete kan göra jĂ€rnvĂ€gen mer robust. Sid 10â11
Transportforum âą Resiliens
Ett fungerande transportsystem Àr avgörande för hela samhÀllet
Tomas Svensson Generaldirektör
Idet hÀr numret av VTI aktuellt sammanfattar vi Ärets Transportforum med fokus pÄ resiliens. à terigen fick vi en tydlig signal om hur viktig konferensen Àr eftersom den fungerar som en central mötesplats för forskare och offentliga och privata aktörer inom transport och infrastruktur. Under tvÄ dagar samlades vi för att utbyta kunskap, diskutera aktuella utmaningar och presentera nya forskningsrön. Kon ferensen tÀcker alla trafikslag och erbjuder ett brett spektrum av föredrag och workshoppar, vilket frÀmjar innovation och samarbete inom sektorn. à rets tvÄ huvudteman var resiliens och cirkularitet. Genom en stark och omskakande inledningssession med inslag frÄn krigets Ukraina fick vi bekrÀftat att transportsystemets resiliens Àr av stor betydelse för samhÀllet eftersom det sÀkerstÀller kontinuitet och stabilitet, Àven under ovÀntade hÀndelser och kriser.
âTransportsystemets resiliens Ă€r av stor betydelse för samhĂ€llet.â
Ett resilient transportsystem kan snabbt ÄterhÀmta sig frÄn störningar orsakade av krig, klimatförÀndringar, tekniska fel eller mÀnskliga misstag, vilket minimerar avbrott i viktiga samhÀllsfunktioner som sjukvÄrd, rÀddningstjÀnst, livsmedelsförsörjning och försvarsförmÄga. Dessutom bidrar det till ekonomisk stabilitet genom fungerande transporter av bÄde mÀnniskor och gods. Genom att investera i och underhÄlla transportsystemet kan samhÀllet bÀttre hantera framtida utmaningar och bidra till ett tryggare och bÀttre fungerande samhÀlle för alla.
FrÄgan Àr hur detta ska göras pÄ bÀsta möjliga sÀtt? Under Transportforum framkom det att utmaningarna Àr stora, men att mÄnga nya initiativ nu har tagits för att vi ska komma fortare fram pÄ vÀgen mot ett mer resilient transportsystem. Vi kan konstatera att frÄgan har tagits pÄ stort allvar, och att vi tillsammans har tagit ett krafttag för att hantera utmaningarna och kunna vrida utvecklingen i en mer positiv riktning.
VTI aktuellt kommer ut fyra gÄnger per Är. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.
VTI Àr en statlig myndighet vars huvud uppgift Àr att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.
Transportforum inledde med resiliens och cirkularitet
Transportforum 2025 hade tvÄ tydliga teman: Resiliens och cirkularitet. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson lyfte fram hur resiliens Àr avgörande för framtidens transporter med Ukraina som aktuellt exempel. Cirkularitet har stor betydelse nÀr Sverige pÄ allvar ska stÀlla om till ett hÄllbart transportsystem.
VĂ€nster bild
det cirkulÀra samhÀllet.
â Vi fortsĂ€tter att utveckla Transportforum som en mötesplats för forskning och utveckling, dĂ€r kunskap och innovation stĂ„r i centrum. Det format vi har utvecklat ger ocksĂ„ goda förutsĂ€ttningar för nĂ€tverkande och diskussioner, sade VTI:s generaldirektör Tomas Svensson nĂ€r han hĂ€lsade vĂ€lkommen till konferensen som hölls i Linköping den 15 och 16 januari.
Transportforum vÀnder sig till offentliga och privata aktörer inom transporter och infrastruktur och Àr den största konferensen i Sverige av sitt slag.
â Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att mötas i de osĂ€kra tider som vi lever i. Konferensen har en mycket viktig roll för hela transportsektorn, för resiliens, transporter, infrastruktur och cirkularitet. Regeringen genomför den största satsningen pĂ„ forskning och innovation nĂ„gonsin. Vi kan Ă„terta allt vĂ€gunderhĂ„ll under kommande 12ÂĂ„rsperiod och vi maxar och vĂ€ssar Ă€ven underhĂ„llet pĂ„ jĂ€rnvĂ€g, sade Andreas Carlson i sitt inledningstal.
Om det Àr nÄgra som vet nÄgot om resiliens, sÄ Àr det ukrainarna, menade han och hade dÀrför via lÀnk bjudit in en av dem som arbetar oförtröttligt med att hÄlla i gÄng den ukrainska jÀrnvÀgen: Oleksandr Pertsovskyi, chef för Ukrainian Railways, landets statliga jÀrnvÀg. Han efterlyste hjÀlp frÄn Sverige för att trÀna personalen och fÄ mer kunskap.
PÄ plats i Linköping var Àven bildjournalisten Jelle Krings som med sitt projekt Iron People vill berÀtta historien om jÀrnvÀgsarbetarna i Ukraina och deras familjer. Med kamerans hjÀlp skildrar han dem som stannar trots krigets fasor, bilder som ska stÀllas ut pÄ tÄgmuseer och jÀrnvÀgsstationer. DÀrefter följde ett samtal om robustheten i den svenska jÀrnvÀgstrafiken med Catharina ElmsÀter SvÀrd, vd för Byggföretagen, samt Anders Peterson, bitrÀdande professor vid Linköpings universitet.*
Konferensens andra dag inledde Mattias Philipsson, ordförande i Delegationen för cirkulÀr ekonomi och vd för Svensk PlastÄtervinning. Cirkularitet Àr nÄgot som Sverige Ànnu inte Àr sÀrskilt bra pÄ. Mattias Philipsson tog upp de utmaningar som finns men var ÀndÄ hoppfull.
â Vi stĂ„r inför en stor samhĂ€llsomvandling och dĂ„ behöver vi sĂ€tt att titta pĂ„ det hĂ€r. Det behövs bara tre saker, design för cirkularitet, insamling samt Ă„teranvĂ€ndning, reparation och
höggradig Ätervinning. Vi mÄste göra den hÀr omstÀllningen snabbt. De som Àr lite flexibla och pÄ hugget, hÀr finns vÀrldens chans att positionera sig och öka sin konkurrenskraft.
Linea Kjellsdotter Ivert, forskningsledare pĂ„ VTI, utgick frĂ„n tvĂ„ produkter â textilier och bilar.
â Textilindustrin Ă€r inte speciellt cirkulĂ€r och nu fĂ„r vi inte lĂ€ngre slĂ€nga vĂ„ra uttjĂ€nta klĂ€der i soporna. Sorteringen Ă€r ganska kostsam och det diskuteras mycket vem som ska ta sig an den aktiviteten. Det finns utmaningar, framför allt för avsĂ€ttningen.
Textilier ska samlas in av kommunen och pĂ„ EUÂnivĂ„ diskuteras Ă€ven producentansvar, vilket Sverige sedan lĂ€nge har haft för bilar.
â Privatpersoner kan lĂ€mna gamla bilar för skrotning. Ăven om fordonsindustrin kommit lĂ„ngt sĂ„ finns det utmaningar Ă€ven hĂ€r. Nu Ă€r det mycket fokus pĂ„ elbilsbatterierna, en ny batteriförordning som stĂ€ller höga krav pĂ„ producenterna kommer i augusti. Logistiken Ă€r en möjliggörare för cirkulĂ€r ekonomi genom att fĂ„ till kostnadseffektiva flöden och winÂwinÂlösningar, sade hon.
NÀsta pÄ scen var Kristina Lundberg, förÀndringsledare och partner i Ecoloop. Sverige anvÀnder dubbelt sÄ mycket material som det globala genomsnittet. Största materialanvÀndningen bestÄr av sand, sten, grus och jord. Det mesta deponeras eller fÄr vÀldigt lÄg kvalitativ anvÀndning vilket Àr bÄde ett resurs och transportproblem berÀttade hon. Kristina Lundberg ser insatser som centrala: Skapa gemensamma ambitioner, strategier och mÄlsÀttningar, planera och projektera för cirkularitet samt efterfrÄga cirkulÀra byggvaror.
* LÀs separata artiklar med Catharina ElmsÀter SvÀrd och Anders Peterson pÄ sidorna 10 och 11.
MER INFORMATION
Text: Gunilla Rech
Foto: Fotograf Satu AB/VTI
visar Kristina Lundberg, Ecoloop, Mattias Philipsson, Svensk PlastÄtervinning och Linea Kjellsdotter Ivert, VTI, samt moderator Karin Klingenstierna i ett samtal om omstÀllningen till
JÀrnvÀgen och jÀrnvÀgsarbetarna har enorm betydelse i krigets Ukraina
Ăver en natt förvandlades 230 000 jĂ€rnvĂ€gsarbetare i Ukraina till evakueringspersonal. Redan under krigets första dag gick tĂ„gen mot fronten för att transportera mĂ€nniskor ut ur krigszonen. Den hollĂ€ndske fotojournalisten och filmaren Jelle Krings har följt âthe Iron Peopleâ, folket som arbetar pĂ„ jĂ€rnvĂ€gen, under tre Ă„r.
Jelle Krings var inbjuden som huvudtalare till Ärets Transportforum. Han började med att visa en film dÀr huvudpersonen Àr Tetiana Vusloguzova, chef pÄ ett tÄg som gÄr mellan Pokrovsk och Lviv. I filmen berÀttar hon om en sexÄrig pojke och hans beskrivning av hur bÀsta vÀnnen slets itu och dog framför honom.
âFörstĂ„r du? Ett barn berĂ€ttar detta för mig. Pojken borde ha en barndom, han borde leka, jag vet inte, spela fotboll, ha leksaker⊠Ărligt, jag Ă€r fortfarande i chock. Jag kan inte prata om detta och vara lugn.â
Tetiana Vusloguzova grÄter, och det Àr knÀpptyst i auditoriet nÀr filmen om henne och hennes kollegor visas för oss i Crusellhallen pÄ Konsert & Kongress i Linköping. Plötsligt Àr krigets vardag hÀr, pÄtaglig och nÀra. Kanske blir intrycket sÄ mycket starkare för att vi faktiskt inte ser nÄgra bilder pÄ blodiga kroppar och ond, brÄd död. Nej, vi ser kvinnor och barn som Äker buss för att kunna ta sig till ett tÄg som ska sÀtta dem i sÀkerhet. Vi ser mÀnniskor som hÄller om varandra, som tar farvÀl. De har med sig barnvagnar, kuddar och resvÀskor. De har vanliga klÀder. De lever vanliga liv, och ÀndÄ inte.
Jelle Krings Àgnar sedan drygt tio Är tillbaka sitt yrkesliv Ät att beskriva hur klimatförÀndringar, krig, flykt, med mera, drabbar enskilda mÀnniskor. Bland uppdragsgivarna finns CNN, The Guardian och National Geographic, och utmÀrkelserna han fÄtt Àr mÄnga.
Projektet om jĂ€rnvĂ€gsarbetarna i Ukraina heter âIron Peopleâ. Det kan inte nog understrykas hur viktiga dessa arbetare har varit och fortfarande Ă€r för Ukrainas möjlighet att stĂ„ emot Ryssland. Ryssland bombar jĂ€rnvĂ€gen kontinuerligt, men arbetarna bygger upp den igen.
FrÄn podiet berÀttar Jelle Krings att jÀrnvÀgsarbetarna har en mycket stark sammanhÄllning. De litar pÄ och hjÀlper varandra och drivs ocksÄ av en kÀnsla av plikt, menar han.
Att jÀrnvÀgsnÀtet i stort sett fortfarande Àr intakt, och att de anstÀllda jobbar kvar, har gjort det möjligt för sju miljoner mÀnniskor att fly. Det har ocksÄ gjort det möjligt att transportera förnödenheter till fronten och skadade individer dÀrifrÄn till sjukhus för att fÄ vÄrd.
JÀrnvÀgsnÀtets betydelse för Ukraina förvÀntas öka allteftersom kriget fortsÀtter.
MER INFORMATION
LĂ€s mer om Jelle Krings TheIronPeople:
Text: Catarina Gisby/Redakta
Foto: Fotograf Satu AB/VTI
Den hollÀndske fotojournalisten Jelle Krings berÀttade om den ukrainska jÀrnvÀgens och jÀrnvÀgsarbetarnas betydelse för att stÄ emot den ryska invasionen.
Resiliens â att planera för det otĂ€nkbara
Hur rustade Àr vi egentligen för kris och krig? Vad hÀnder om transport systemet, pulsÄdern i samhÀllet och ekonomin, plötsligt slÄs ut? Det var frÄgor som stod i fokus nÀr forskare, experter och beslutsfattare samlades pÄ Transportforum för att diskutera resiliens och beredskapsfrÄgor.
Under 1990Âtalet avvecklades stora delar av Sveriges beredskapsplanering. NĂ€r den skulle Ă„terupptas 2015 var utgĂ„ngslĂ€get nĂ€ra noll. I dag har lĂ€nsstyrelserna fĂ„tt i uppdrag att samordna civilt försvar, dĂ€r transportfrĂ„gor Ă€r en central del.
â OmvĂ€rlden ser annorlunda ut nu. CivilsamhĂ€llet Ă€r ett uttalat mĂ„l i moderna konflikter, och vi mĂ„ste bygga motstĂ„ndskraft i en osĂ€ker vĂ€rld, konstaterade Jenny Knuthammar, tillförordnat lĂ€nsrĂ„d i Ăstergötland.
Resiliens handlar om att planera för det otĂ€nkbara och fatta beslut trots osĂ€kerhet. Henrik Andersson, professor i nationalekonomi pĂ„ VTI, pĂ„pekade att det Ă€r en samhĂ€llsekonomisk utmaning: Investeringar i beredskap Ă€r dyra och svĂ„ra att motivera samt ger ingen direkt nytta förrĂ€n en kris intrĂ€ffar. Ekonomiska analyser kan vĂ€gleda, men har sina begrĂ€nsningar. Klassiska kostnads Ânyttoanalyser fungerar bra för vanliga investeringar, men sĂ€mre för sĂ€llsynta hĂ€ndelser som krig eller kriser. Att tĂ€nka kostnadseffektivitet snarare Ă€n strikt ekonomisk lönsamhet kan vara en vĂ€g framĂ„t.
Thomas Ekström, lektor vid Försvarshögskolan, lyfte att det förÀndrade omvÀrldslÀget krÀver större resiliens i infrastrukturen, men att forskningen om beredskap fortfarande Àr begrÀnsad.
â FrĂ„gorna Ă€r mĂ„nga, men svaren Ă€r fĂ„. Vilka störningar ska vi dimensionera oss för? Vilket perspektiv ska vi ha â ingenjörsvetenskap, ekologi eller psykologi? Och vad ska vi vara resilienta mot, frĂ„gade Thomas Ekström.
Transportsystemet Ă€r beroende av en rad faktorer â infrastruktur, transportflöden, energiförsörjning och digital kommunikation â dĂ€r ett avbrott pĂ„ en
nivĂ„ kan sprida sig. Det kan illustreras med: klĂ€tterrep, klĂ€tterstege och klĂ€tter nĂ€t. Om ett rep gĂ„r av förloras all funktion. En stege kan fungera trots skada, men sĂ€mre. Ett nĂ€t dĂ€remot upprĂ€tthĂ„ller nĂ€stan full funktion trots avbrott. Transportsystemet mĂ„ste byggas som ett nĂ€t snarare Ă€n en stege âsamverkan mellan sektorer Ă€r avgörande för ökad resiliens.
FRAMTIDEN ĂR NU!
Sammanfattningsvis byggs Sveriges beredskap i dag pĂ„ alla nivĂ„er, frĂ„n lokal till nationell. Men för att lyckas mĂ„ste vi se bortom dagens strukturer och vĂ„ga investera i framtiden â Ă€ven nĂ€r vi inte vet exakt vilka hot som vĂ€ntar. Mycket arbete Ă„terstĂ„r, men en sak Ă€r sĂ€ker: Vi mĂ„ste agera nu. Med en osĂ€ker omvĂ€rld, snabba teknologiska förĂ€ndringar och ökade hotbilder Ă€r behovet av resiliens större Ă€n nĂ„gonsin.
Text: Christina Karlsson Foto: AdobeStock
GÄngbro över E4 Stockholm. Infrastruktur som broar och vÀgar har stor betydelse för ett vÀl fungerande transportnÀt.
SĂ„ arbetar regeringen med klimatanpassning
2024 har konstaterats vara det varmaste uppmĂ€tta Ă„ret hittills och anledningen Ă€r utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser. Ăven om vi lyckas med det osannolika att stoppa utslĂ€ppen redan idag skulle klimatförĂ€ndringarna inte upphöra.
De Àr som en oljetanker som fortsÀtter framÄt lÄngt efter att maskinerna har stÀngts av. Sverige tillhör inte de mest drabbade lÀnderna i vÀrlden men Àven hos oss förvÀntas fenomen som höga vattenflöden, intensiva vÀrmeböljor och stormar att öka i antal och omfÄng.
Hur ska infrastrukturen stĂ„ emot det? Enligt berĂ€kningar ligger 14 procent av Sveriges vĂ€gar i riskomrĂ„den och 16 procent av jĂ€rnvĂ€garna, och Ă€ven för hamnar och flygplatser finns faror med Ă€ndrade vĂ€derförhĂ„llanden. PĂ„ Transportforums session Tema Resiliens â klimatanpassning fick vi inga tydliga svar pĂ„ den frĂ„gan men dĂ€remot en överblick av hur det nationella arbetet med klimatanpassning Ă€r organiserat.
EXPERTRĂ DET FĂR KLIMATANPASSNING
ExpertrÄdet inrÀttades av regeringen 2018 och har sin organisatoriska tillhörighet pÄ SMHI. RÄdets ledamöter utvÀrderar vad som hÀnder inom arbetet med klimatanpassning och ger förslag pÄ hur man gÄr vidare. Det sker frÀmst genom en rapport som lÀmnas till regeringen vart femte Är och som blir ett underlag för utformning av den nationella
klimatanpassningsstrategin. Rapporten ska innehÄlla förslag pÄ arbetets inriktning och prioritering av ÄtgÀrder utifrÄn bedömning av risk, kostnad och nytta. Det ingÄr dock inte att föreslÄ specifika ÄtgÀrder pÄ utpekade platser. Kommande rapport ska vara klar i december 2026 och Àven innehÄlla en klimat och sÄrbarhetsanalys som Àr en utvidgning av uppdraget.
â För arbetet med analysen har vi knutit över hundra externa experter till oss. Tillsammans med rĂ„det kommer de att bidra med den kompetens och bredd som uppdraget krĂ€ver, sade Ă saÂBritt Karlsson som Ă€r ExpertrĂ„dets ordförande.
ETT
SAMHĂLLE ANPASSAT TILL KLIMATFĂRĂNDRINGARNA
Samtidigt pĂ„gĂ„r en utredning pĂ„ uppdrag av Klimat och nĂ€ringslivsdepartementet som ska ge konkreta förslag pĂ„ lagĂ€ndringar som underlĂ€ttar för klimatanpassningar. Ăndringarna kan handla om att fĂ„ tillgĂ„ng till mark, för att bygga fysiska hinder som vallar, och skyldighet för kommuner att Ă€ndra i detaljplaner sĂ„ att byggrĂ€tter inte finns pĂ„ mark som blivit olĂ€mplig för byggnation pĂ„ grund av klimatförĂ€ndringar.
Utredningen arbetar ocksÄ med ett förslag som innebÀr att staten tar över ansvaret för översvÀmningsskyddet frÄn berörda kommuner. Ett statligt ansvar skulle enligt utredningen förstÀrka möjligheterna till kraftfulla insatser.
Uppdraget ska redovisas senast 30 april 2025. Huvudsekreterare Àr Lars Arell som, tillsammans med Sara Berwick, höll i presentationen pÄ sessionen.
Ny teknik som elektrifiering, automatisering och digitalisering innebÀr bÄde hot och möjligheter för resiliensen i transportsystemet. Det beror helt pÄ hur vi anvÀnder den nya tekniken.
Iforskningsprogrammet BULT, undersöker forskare vid VTI, FOI, KTH och LiU hur beredskapshÀnsyn kan integreras i utveckling och planering av transportsystemet. Forskningen gÀller resilienta varuförsörjningskedjor, beredskapsfrÄgor i politik och beslutsfattande och scenarier för framtida hot.
Programmet startade 1 januari 2023 och pÄgÄr i fem Är. Ett av de arbetspaket som kommit lÀngst gÀller hur ny teknik kommer att pÄverka motstÄndskraften och sÄrbarheten i transportsystemet.
Enkelt uttryckt: Kommer utvecklingen att öka eller minska robustheten i hÀndelse av krig eller annan allvarlig kris? Hur ska vi göra för att utnyttja teknikens styrka och undvika dess svaghet?
Francisco MĂĄrquez FernĂĄndez, forskningsledare och en av VTIÂforskarna i projektet, menar att tvĂ„ begrepp Ă€r centrala: distribution och sammankoppling.
â Sverige Ă€r sjĂ€lvförsörjande pĂ„ el, vilket vi aldrig varit eller kan bli pĂ„ olja. PĂ„ det sĂ€ttet innebĂ€r elektrifieringen en stor möjlighet. Samtidigt kan det bli en svaghet dĂ„ en fiende kan komma Ă„t transportsystemet genom att attackera elnĂ€tet, sĂ€ger han.
DÀrför blir det avgörande att sprida ut, distribuera, elproduktion, ellagring (till exempel i form av stationÀra batterier) och laddningsmöjligheter till olika platser. Det Àr ocksÄ viktigt att koppla ihop
olika delar av landet, och Sverige med andra lÀnder, med effektiva ledningar för snabb och effektiv överföring av el.
â I dag har vi ett stamnĂ€t med hög spĂ€nning frĂ„n norr till söder. Men sĂ„dana hĂ€r motorvĂ€gar för el behöver bli betydligt tĂ€tare och fler, sĂ€ger Francisco MĂĄrquez FernĂĄndez.
â NĂ€r det gĂ€ller batterier kommer vi aldrig kunna lagra el pĂ„ samma sĂ€tt som olja. Men tekniken gĂ„r framĂ„t snabbt och har rasat i pris. Jag tror att Ă€ven batterier kan spela en viktig roll i framtiden som elbuffertar som kan strĂ€cka sig över flera dagar.
Svaret pÄ den inledande frÄgan blir alltsÄ att det beror pÄ. Den nya tekniken skapar nya sÄrbarheter, men rÀtt utnyttjad kan den faktiskt stÀrka robustheten. I sÄ fall kan den till och med bli bÀttre Àn i dag. Francisco Mårquez Fernåndez berÀttar hur Ukraina efter krigsutbrottet blivit en stor importör av begagnade elbilar frÄn Norge. NÀr den mesta bensin och diesel anvÀnds av militÀren, blir el ett sÀkrare sÀtt att köra bil privat.
â DĂ„ rĂ€knar man med att samhĂ€llet till varje pris hĂ„ller i gĂ„ng elnĂ€tet, helt enkelt för att det anvĂ€nds inom sĂ„ mĂ„nga olika omrĂ„den. Det finns ocksĂ„ stora möjligheter att anvĂ€nda bilarnas batterier som energikĂ€llor för andra Ă€ndamĂ„l hemma som belysning och vĂ€rme.
MER INFORMATION
Francisco MĂĄrquez FernĂĄndez, francisco.marquez. fernandez@vti.se
Text: Mikael Sönne Foto: Kennerth Kullman/Mostphotos.com
BULT, BeredskapshÀnsyn i utveckling och lÄngsiktsplanering i transportsystemet, finansieras av Trafikverket.
âAktörerna mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att arbeta tillsammansâ
För att det svenska jÀrnvÀgssystemet ska bli mer robust mÄste vi bygga ut kapaciteten men ocksÄ bli bÀttre pÄ att utnyttja den infrastruktur vi har. Aktörerna mÄste förbÀttra sin samverkan och underhÄllet kan skötas pÄ mer innovativa sÀtt. Det sa Catharina ElmsÀter SvÀrd, vd pÄ Byggföretagen, vid inledningen pÄ Transportforum. VTI aktuellt fick en intervju med henne efter konferensen.
Vilka Àr det svenska jÀrnvÀgssystemets största problem i dag?
â Grundorsaken Ă€r kapacitetsbrist och att underhĂ„llet inte hĂ„ller mĂ„ttet. TĂ„gen gĂ„r mycket tĂ€tt och det gör att det finns vĂ€ldigt lite tid för att arbeta lĂ€ngs spĂ„ren pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt. Nedsatta hastigheter pĂ„ grund av eftersatt underhĂ„ll pĂ„verkar punktligheten. Till det kommer en rad andra problem som till exempel spĂ„rspring och att tĂ„goperatörer inte har personal nĂ€r tĂ„gavgĂ„ngar Ă€ndras.
â Nio av tio tĂ„g gĂ„r faktiskt i tid. Men punktlighet Ă€r förtroendeskapande. Det blir farligt om vi fĂ„r sĂ„ dĂ„lig tilltro till systemet att industrin inte kan utvecklas. Eller att mĂ€nniskor inte kan ta de jobb som de vill eller bo dĂ€r de önskar för att de inte litar pĂ„ att det fungerar att pendla.
Kritiker menar att det Àr ett stort bekymmer att verksamheten Àr uppdelad pÄ mÄnga aktörer. Hur ser du pÄ det?
â Vi har det vi har just nu och det kan man tycka Ă€r rĂ€tt eller fel. Men i det hĂ€r lĂ€get kommer det att ta alldeles för lĂ„ng tid att börja organisera om jĂ€rnvĂ€gen och skapa en aktör som ska göra allt. DĂ„ kommer vi att tappa kunskap, innovation och redan investerade resurser. Vi fĂ„r inte glömma hur det var pĂ„ den tiden dĂ„ Banverket och SJ skötte allt, den verksamheten gick med stora underskott.
Hur ska man göra i stÀllet?
â Jag tror att vi kan bli mycket bĂ€ttre pĂ„ att arbeta tillsammans, till exempel inom ramen för JBS, JĂ€rnvĂ€gsbranschen i samverkan. Aktörerna mĂ„ste sitta ner och enas om en gemensam mĂ„lbild och ett transparent sĂ€tt att arbeta.
â Jag ska ge ett exempel: Det finns nya maskiner som kan göra underhĂ„llsarbetet mycket effektivare Ă€n i dag. Men om entreprenörerna ska investera i nya specialmaskiner sĂ„ mĂ„ste de veta att de kan rĂ€kna hem investeringarna pĂ„ 15â20 Ă„rs sikt. Och för att utnyttja maskinerna pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt mĂ„ste man kunna stĂ€nga av banor i samverkan med operatörerna. Det Ă€r fullt möjligt att arbeta sĂ„ hĂ€r, det svĂ„ra Ă€r nĂ€r det hela tiden kommer pĂ„tryckningar frĂ„n politiken om att vi ska göra pĂ„ andra sĂ€tt.
Vilka strategiska investeringar behövs för att förbÀttra jÀrnvÀgen?
â Vi ska framför allt investera i ett annat sĂ€tt att jobba. Jag tycker att man ska plocka ut nĂ„gra viktiga strĂ„k och fundera pĂ„ hur de ska organiseras, upphandlas och finansieras. OPS Âlösningar* kan vara intressanta, sĂ€ger Catharina ElmsĂ€ter SvĂ€rd.
* OPS eller offentligÂprivat samverkan Ă€r ett samlingsbegrepp för olika former av avtalsreglerade samarbeten mellan offentliga och privata aktörer.
MER INFORMATION Catharina ElmsÀter-SvÀrd, cathis@byggforetagen.se
Text: Johan Sievers/Redakta Foto: Fotograf Satu AB/VTI
Catharina ElmsÀter-SvÀrd, vd pÄ Byggföretagen.
âKör fĂ€rre men lĂ€ngre tĂ„gâ
Trafikverket mÄste ta ett mer samlat grepp pÄ underhÄllsplaneringen och operatörerna borde köra fÀrre men lÀngre tÄg.
Det Àr tvÄ viktiga ÄtgÀrder som skulle förbÀttra det svenska jÀrnvÀgssystemet, menar Anders Peterson, bitrÀdande professor i trafiksystem pÄ Linköpings universitet.
Vilka Àr den svenska jÀrnvÀgens största problem i dag?
â Det gĂ„r oerhört mĂ„nga tĂ„g. Om tĂ„gen gĂ„r tĂ€tt sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att reparera ett signalfel eller en vĂ€xel. Det blir vĂ€ldigt störningskĂ€nsligt, en försening fĂ„r snabbt följdverkningar för flera andra tĂ„g. Man borde köra fĂ€rre men lĂ€ngre tĂ„g, att förlĂ€nga perrongerna pĂ„ vissa stĂ€llen Ă€r betydligt billigare Ă€n att bygga helt nya jĂ€rnvĂ€gar.
â Ett annat problem Ă€r att vi har en heterogen trafik. PendeltĂ„g som ska stanna ofta och fjĂ€rrtĂ„g som ska lĂ„ngt och har glest mellan stoppen ska samsas pĂ„ samma spĂ„r. Brister i underhĂ„llet Ă€r ocksĂ„ ett bekymmer, dĂ€r tror jag att Trafikverket mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att ta ett helhetsansvar för planeringen och arbeta med lĂ„nga perspektiv.
Hur ser du pÄ kritiken mot jÀrnvÀgens bristande punktlighet?
â Man ska inte sopa problemen under mattan, det Ă€r olyckligt att mĂ€nniskor upplever att de inte kan lita pĂ„ tĂ„gen. Men det var inte bĂ€ttre förr, tĂ„gen Ă€r
mycket punktligare i dag Ă€n pĂ„ 1970 och 1980Âtalen samtidigt som resandet har ökat enormt. Och jĂ€mför man inrikesflyget med tĂ„get sĂ„ har flyget faktiskt betydligt sĂ€mre punktlighet.
â JĂ€mförelserna mellan de svenska fjĂ€rrtĂ„gens punktlighet och tĂ„gen i Europa Ă€r inte rĂ€ttvisande. Luxemburg ligger i topp, men hur lĂ„ngt kör deras fjĂ€rrtĂ„g?
Det Àr lÀttare att vara punktlig pÄ korta strÀckor, man mÄste ta hÀnsyn till att lÀnderna Àr olika vad gÀller storlek och befolkningstÀthet.
â Den svenska jĂ€rnvĂ€gen tillhör i flera avseenden toppskiktet i vĂ€rlden, framför allt nĂ€r det gĂ€ller digitalisering och automatisering. NĂ€stan alla stationer Ă€r fjĂ€rrstyrda, vi har gjort biljettförsĂ€ljningen helt digital, och vi behöver inte sĂ„ mycket ombordpersonal. DĂ€rför kan vi producera vĂ€ldigt mĂ„nga tĂ„gkilometer per anstĂ€lld.
PÄ Transportforum lyfte man fram Ukrainas jÀrnvÀgssystem som betyder mycket under kriget. Vad kan vi lÀra av dem?
â Att behoven i krig skiljer sig mycket frĂ„n det vi vill ha i fred. I normala fall Ă€r fjĂ€rrstyrning bra och vi vill ha tĂ„g som gĂ„r i höga hastigheter. Men försvaret vill ha enkla system med mer personal pĂ„ plats lĂ€ngs banorna. I Ukraina kör man fĂ€rre men lĂ€ngre tĂ„g vilket gör att det finns luft i tidtabellen. LoktĂ„g med vagnar dĂ€r man kan bĂ„de sitta och ligga Ă€r fortfarande det vanligaste, det ger en stor flexibilitet.
â Men framför allt har de mycket mera personal. Om vi ska bemanna jĂ€rnvĂ€gen bĂ€ttre i hĂ€ndelse av krig sĂ„ Ă€r frĂ„gan: Har vi kompetensen? Hur mĂ„nga kan göra det som en stins gjorde pĂ„ 1980Âtalet?
MER INFORMATION
Anders Peterson, anders.peterson@liu.se
Text: Johan Sievers/Redakta Foto: Fotograf Satu AB/VTI
Anders Peterson, bitrÀdande professor pÄ Linköpings universitet.
Samspel mellan hÄllbarhet och resiliens
Det finns en hel del forskning om hĂ„llbarhet och resiliens. Samspelet mellan dem Ă€r dĂ€remot lite utforskat. Mot ett fossilfritt och resilient transportsystem â intressekonflikter och synergier â sĂ„ heter ett doktorandprojekt finansierat av Triple F, Trafikverkets forskningsoch innovationssatsning med syfte att bidra till det svenska godstransportsystemets omstĂ€llning till fossilfrihet.
Syftet med projektet Àr att utforska samspelet mellan fossilfrihet och resiliens i det svenska transportsystemet. Resultatet Àr tÀnkt att stötta varuÀgare och logistik och transportföretag att möta kraven pÄ ett fossilfritt sÄvÀl som resilient transportsystem.
En stor del av arbetet utför doktoranden Jesper Olsson vars huvudhandledare Ă€r professor Erik Sandberg pĂ„ Linköpings universitet. BitrĂ€dande handledare Ă€r Linea Kjellsdotter Ivert, forskningsledare pĂ„ VTI. Utöver det deltar forskningsassistent Klara Ivanetti och seniora forskaren Martin Svanberg, bĂ„da frĂ„n VTI. Ăn sĂ„ lĂ€nge
befinner sig projektet i startfasen men har redan blivit utvidgat genom tillkommande medel frĂ„n Energimyndigheten. Den totala budgeten Ă€r pĂ„ drygt Ă„tta miljoner kronor. Ăvergripande mĂ„l Ă€r ett praktikerorienterat ramverk tĂ€nkt att stödja utvecklingen mot resilienta och hĂ„llbara godstransporter, nĂ„got som Erik Sandberg och Linea Kjellsdotter Ivert kommer att ansvara för.
â Logistik Ă€r nĂ„got vi alla kan relatera till, men att fĂ„ den att fungera Ă€r inte sĂ„ enkelt. HĂ„llbarhet Ă€r ett brett koncept som omfattar ekonomi, miljö och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter Ă€ven om vi i projektet har ett fokus pĂ„ den miljömĂ€ssiga hĂ„llbarheten frĂ€mst ur
ett utslÀppsperspektiv. Resiliens Àr förmÄgan hos en aktör eller ett system att förbereda sig, hantera och ÄterhÀmta sig frÄn störningar eller kriser sÀger Linea Kjellsdotter Ivert.
Sverige Àr ett av de mest globala lÀnderna i vÀrlden, vilket gör landet beroende av andra lÀnder och dÀrmed kÀnsligt för störningar i godsleveranser. I diskussionen talas det ofta om att det vore bra att uppnÄ resiliens lokalt, men samarbete över grÀnserna kan ocksÄ skapa en form av resiliens menar hon.
â PĂ„ samma sĂ€tt kan det lĂ„ta fördelaktigt med produktion nĂ€ra Sverige. Men hur hĂ„llbart ett logistikupplĂ€gg Ă€r beror pĂ„ flera faktorer. Slimmade logistikkedjor som kombinerar sjöfart och jĂ€rnvĂ€g kan innebĂ€ra mindre utslĂ€pp Ă€n lokala logistikkedjor som framför allt utförs av diesellastbilar, sĂ€ger Linea Kjellsdotter Ivert.
Jesper Olsson pÄbörjade sitt femÄriga doktorandprojekt i augusti 2024. Just nu hÄller han pÄ med tvÄ artiklar kopplade till projektet som ska presenteras pÄ tvÄ kommande konferenser i Är, NOFOMA, en nordisk konferens inom logistik och försörjningskedjor och motsvarande konferens för Europa, EurOMA. Den ena artikeln bygger pÄ en teoretisk litteraturstudie för att se vilken forskning som redan finns kring resiliens och hÄllbarhet. Den ska leda till en metamodell för fortsatt framtida forskning samt bidra till att förstÄ anvÀndningen av olika teorier kring samspelet. Den andra artikeln handlar om att genom intervjuer empiriskt undersöka samspelet och förmedla chefskunskap om hur dessa moment ska beaktas samtidigt. Medverkande företag Àr Skanska,
Energy och Transportföretagen.
â Genom att prata förutsĂ€ttningslöst med företagen har vi tagit fram exempel pĂ„ intressekonflikter och synergier som visar pĂ„ samspel, sĂ€ger Jesper Olsson.
PĂ„ sĂ„ sĂ€tt har han redan identifierat ett 20  tal punkter, berĂ€ttar han och ger nĂ„gra exempel. 3D Âskrivare kan vara en möjliggörare genom att det gĂ„r att eliminera ett transportsteg och minska beroendet av att behöva ta hem reservdelar. Drivmedel dĂ€r rĂ€tt val avgör bĂ„de förutsĂ€ttningar för hĂ„llbarhet och resiliens. Upphandling och val av samarbetspartner, dĂ€r olika maktförhĂ„llanden kan pĂ„verka hur relationerna fungerar.
â Det Ă€r intressanta resonemang. Logiskt god strategi kommer inte alltid vara det som har varit. Till exempel Ă€r det inte alltid lĂ€mpligt att sprida riskerna och diversifiera, i stĂ€llet kan det vara framgĂ„ngsrikt att ha ett gott samarbete med ett fĂ„tal parter, sĂ€ger Linea Kjellsdotter Ivert.
MER INFORMATION
Linea Kjellsdotter Ivert, linea.kjellsdotter@vti.se
Jesper Olsson, jesper.olsson@vti.se â
Text: Gunilla Rech Kollage: Sittinan-StockAdobe.com, Foto: Elsa B. Landtblom/VTI
Jesper Olsson, doktorand pÄ VTI och LiU, och Linea Kjellsdotter Ivert, forskningsledare pÄ VTI, arbetar bÄda i ett Triple F-finansierat projekt som undersöker samspelet mellan fossilfrihet och resiliens i det svenska transportsystemet.
âLogistik Ă€r nĂ„got vi alla kan relatera till, men att fĂ„ den att fungera Ă€r inte sĂ„ enkelt.â
Mondelez International, Coop, Ragnsells, Siemens
NÀr klimatet tvingar oss att tÀnka om
Uttrycken resiliens och klimatanpassning anvÀnds ofta tillsammans och ibland som om de betydde samma sak. Men vad innebÀr egentligen resiliens inom omrÄdet klimatanpassning?
FrÄgan gÄr till Gunnel Göransson som Àr forskningsledare pÄ VTI. Hon konstaterar att betydelsen inte Àr helt uppenbar och att det egentligen saknas en bra översÀttning av ordet resiliens till svenska.
â Resiliens och sĂ„rbarhet Ă€r tĂ€tt sammansvetsade.
SÄrbarhet kan beskrivas som en funktion av graden av exponering för fara, kÀnslighet för exponering, hanterings och anpassningsförmÄga. Hög sÄrbarhet Àr ett resultat av lÄg resiliens och tvÀrtom.
Enligt uppslagsverket betyder resiliens âförmĂ„gan att stĂ„ emot och klara av en förĂ€ndring, samt Ă„terhĂ€mta sig och vidareutvecklasâ. Det Ă€r en bra definition enligt Gunnel Göransson som menar att resiliens i sammanhanget klimatanpassning handlar mer om ett förhĂ„llningssĂ€tt Ă€n om fysiska Ă„tgĂ€rder.
â Klimatanpassning görs för att minska bĂ„de kortvarig och lĂ„ngsiktig sĂ„rbarhet för effekterna av
MER INFORMATION
Gunnel Göransson, gunnel.goransson@vti.se
Text: Johan Granath/Redakta
Foto: Robert Nyholm/ Mostphotos.com
klimatförÀndring. Klimatresiliens kan dÄ beskrivas som förmÄgan att ÄterhÀmta sig frÄn och anpassa sig till sÄdant som klimatförÀndringarna orsakar.
Begreppet anvÀnds pÄ olika nivÄer och pÄ en högre nivÄ kan det enligt Gunnel Göransson beskriva ett samhÀlles möjligheter till beredskap och anpassning inför stora förÀndringar pÄ kortare och lÀngre sikt. Till exempel beredskapen för översvÀmningar frÄn stigande hav eller omfattande skyfall.
â Resiliens handlar om att vara beredd pĂ„ och ha en plan för det ovĂ€ntade, sĂ„dant vi inte tĂ€nker ska hĂ€nda och som traditionell riskbedömning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att hantera.
Hon förklarar det ocksÄ som en kapacitet att kunna stÄ emot, att flexibelt kunna förÀndras till nÄgot nytt, liksom förmÄga till ÄterhÀmtning, Äteruppbyggnad och lÀrande.
â Det skulle ocksĂ„ kunna beskrivas som en framĂ„trörelse  man Ă„terbygger inte exakt till det som var, utan identifierar svagheter, förĂ€ndrar och förbĂ€ttrar.
Som exempel nĂ€mner Gunnel Göransson ett bland flera VTIÂprojektet som handlar om klimatresiliens: Room4water, vars syfte Ă€r att skapa beredskap för ökade vattenmĂ€ngder i Nissans vattensystem.
â Det involverar kommuner, myndigheter och mĂ€nniskor som bor utmed Nissan. MĂ„let Ă€r att pĂ„ olika nivĂ„er kartlĂ€gga Ă„tgĂ€rder och hur vi kan handskas med översvĂ€mningar för att skydda och anpassa samhĂ€llen.
Room4water handlar ocksÄ om hur man hos markÀgare kan skapa acceptans för olika ÄtgÀrder i landskapet. Till exempel har det visat sig vara viktigt att ÄtgÀrder upplevs som rÀttvisa.
Projektet fokuserar Àven pÄ att kartlÀgga den förÀndringskapacitet som finns pÄ styrningsnivÄ hos myndigheter och kommuner, liksom hos boende.
Han vill förena det bÀsta av tvÄ vÀrldar
Anders Nordelöf Àr sedan hösten 2024 professor i miljösystemanalys pÄ VTI, med placering i Göteborg. Han har dock inte slÀppt Chalmers helt och hÄllet, den arbetsplats han nÀrmast kommer ifrÄn.
Bland annat handleder Anders Nordelöf fortfarande ett antal doktorander pÄ den tekniska högskolan och Àr fortsatt involverad i forskning om batterier och elbilar; hur ser till exempel miljöpÄverkan ut för en viss typ av batteri jÀmfört med ett annat?
â VTI och Chalmers kan korsbefrukta varandra, menar han. Chalmers Ă€r en stark akademisk miljö inom teknikutveckling och de metoder inom systemforskning som jag anvĂ€nder, och VTI Ă€r starkt pĂ„ transportomrĂ„det. Ett strategiskt samarbete ger goda möjligheter att fördjupa kompetensen kring transporter, bland annat hur systemet bör utvecklas framöver med tanke pĂ„ hĂ„llbarhet och cirkularitet.
Anders Nordelöf Àr född och uppvuxen i Göteborg och har alltid haft staden som sin bas. Han har en examen i teknisk fysik frÄn ovan nÀmnda Chalmers, som han ocksÄ disputerade vid 2017 med en avhandling om livscykelanalys, LCA, som stöd för utvecklingen av elfordon. DÀrefter har han arbetat pÄ Chalmers som postdoktor, forskare, docent och senior forskare.
Livscykel och materialflödesanalyser hör till hans verktygslÄda, och studierna faller in under det bredare systemforskningsomrÄdet industriell ekologi.
â Försörjningskedjor som har en tydlig miljöproblematik ligger i fokus, förtydligar han.
LCA tar ett holistiskt grepp pÄ produkter och tjÀnster. Den tittar pÄ alla steg i kedjan; utvinning
av rÄmaterial, tillverkning av komponenter, anvÀndning, avfallshantering och eventuell Ätervinning. Kortfattat kan man sÀga att en LCA följer en produkt frÄn vaggan till graven.
Anders Nordelöf har hunnit dra igĂ„ng ett par projekt pĂ„ VTI. Ăn sĂ„ lĂ€nge handlar mycket om fordonsteknik, som tidigare, men han rör sig ocksĂ„ alltmer mot frĂ„gor runt infrastruktur.
â Jag siktar pĂ„ att arbeta mer trafikslagsövergripande, och det tycker jag Ă€r jĂ€ttespĂ€nnande. För mig innebĂ€r det en djupdykning i nya tekniska lösningar, vilket ger nya perspektiv.
Tyngdpunkten ligger genomgÄende pÄ transportsystemets pÄverkan pÄ klimatet, men Àven de resurser som krÀvs för den pÄgÄende omstÀllningen bort frÄn det fossila. Det finns helt enkelt ingen resursanvÀndning som lÀmnar naturen orörd. Men hur stor Àr pÄverkan? Och kan den göras mindre?
Han ser Àven möjligheter till biobrÀnsleforskning och att studera sociala effekter lÀngs livscykeln, vilket Àr tvÄ omrÄden han Àven varit inne pÄ tidigare.
â Utvinningen av kobolt, till exempel, vilken hĂ€lsopĂ„verkan har den för de mĂ€nniskor som arbetar med brytningen?
MER INFORMATION
Anders Nordelöf, anders.nordelof@vti.se
Text: Catarina Gisby/ Redakta Foto: Fotograf Satu AB/VTI
NÀr vi anvÀnder energi och tillverkar material leder det oavsiktligt till viss spridning av de Àmnen som uppstÄr och omsÀtts, det vill sÀga utslÀpp i olika former, konstaterar Anders Nordelöf. Miljösystemanalys innebÀr att man försöker ta reda pÄ effekterna av dessa utslÀpp, för naturen, samhÀllet i stort och mÀnniskors hÀlsa.
Samarbete med ACE öppnar för mer VTIforskning i Norrland
Det började som en försiktig fundering om de kunde göra nÄgot ihop. Det fortsÀtter med en formaliserad samverkan och rekrytering av medarbetare till SkellefteÄ. Och slutar
âja, framtiden fĂ„r utvisa var VTI:s Norrlandssatsning och samarbetet med kompetenscentret ACE kommer att sluta.
Och hur gÄr samarbetet hittills? Jo, tack. VTI:s forskningschef Magnus Berglund, ansvarig för Norrlandssatsningen, och ACE:s verksamhetsledare, Tobias Vahlne, ler lite Ät frÄgan.
âNorrland kan vara bĂ„de kallt, snöigt och mörkt. Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge gĂ„r det jĂ€ttebra, sĂ€ger Magnus Berglund och tillĂ€gger att han Ă€r mitt uppe i rekryteringen av VTI:s nya NorrlandstjĂ€nster.
â Ja, vi har bara goda erfarenheter. Och det Ă€r inte bara jag och Magnus som trĂ€ffas och pratar med varandra, utan det finns samarbete pĂ„ alla nivĂ„er i vĂ„ra organisationer, fortsĂ€tter Tobias Vahlne.
Det var i november som VTI beslöt att gÄ in som programpartner i Arctic Center of Energy, ACE, och rekrytera en forskare med koordineringsansvar till ett kontor pÄ Campus SkellefteÄ. Tillsammans med LuleÄ tekniska universitet, LTU, rekryteras ocksÄ en doktorand som ska studera dubbelriktad fordonsladdning och dess pÄverkan pÄ eldistributionsnÀten.*
Partnerskapet och rekryteringen innebÀr startskottet pÄ VTI:s satsning för att utöka verksamheten och etablera kontor i Norrland.
â Transporter och energi flĂ€tas ihop allt mer. Vill vi fortsĂ€tta vara duktiga pĂ„ transporter mĂ„ste vi ocksĂ„ vara duktiga pĂ„ energi. Och dĂ„ kommer ACE
in i bilden, sÀger Magnus Berglund och förklarar varför Norrland Àr sÄ viktigt.
För ACE Àr elektrifiering och mobilitet ett av tre kÀrnomrÄden. Och dÄ Àr det naturligt att samverka med VTI, menar Tobias Vahlne.
âMobilitetsfrĂ„gor Ă€r extra intressanta i norra Sverige dĂ€r klimatet stĂ€ller stora krav pĂ„ elektrifierade fordon. Det Ă€r en helt annan sak att köra en elbil i minus 20 Ă€n plus 20. Det kĂ€nns vĂ€ldigt viktigt och strategiskt helt rĂ€tt med VTI som partner, sĂ€ger han.
Hittills har samarbetet resulterat i flera projekt. Tillsammans med LTU har VTI och ACE gjort en gemensam förstudie inom omrĂ„det fordonÂelnĂ€t och parterna arbetar tillsammans med SAEKERTprojektet om resilienta transportsystem. Det Ă€r ett stort projekt om totalt 8,5 miljoner kronor.
DÀrutöver kommer samverkan med fordonstestbranschen i SPGA, Swedish Proving Ground Association, i drönarprojekt och projekt om elektrifiering av flygplatser.
Och framtiden? Magnus Berglund och Tobias Vahlne Ă€r överens om att det hĂ€r bara Ă€r början. För ACE handlar mycket om att utöka antalet partner och bygget av det nya ACE  h uset pĂ„ Campus SkellefteĂ„ â enligt planerna en högmodern samlingspunkt för forskning, utbildning och samverkan. Byggnaden ska stĂ„ fĂ€rdig 2027 och med största sannolikhet inrymma ocksĂ„ VTI:s framtida Norrlandskontor.
Och för VTI? Magnus Berglund betonar att samarbetet med ACE pÄ sikt bara Àr en del av en bredare satsning i norra Sverige. VTI kan och vill arbeta med mÄnga andra forskningsomrÄden i Norrland.
âVisserligen Ă€r elektrifiering en sorts invasiv art som smyger sig in i mĂ„nga forskningsfĂ€lt, men kom ihĂ„g att vi har elva forskningsenheter. PĂ„ sikt Ă€r ambitionen att hitta projekt inom alla dessa omrĂ„den, sĂ€ger Magnus Berglund.
Tobias Vahlne, verksamhetsledare pÄ ACE, i VTI:s monter pÄ Transportforum 2024. ACE Àr ett kompetenscenter som har e-mobilitet som ett av sina programomrÄden.
Har VTI nÄgot mÄl för hur Norrlandskontoret ska vÀxa?
â Nej, det har vi inte. Ett stabilt kontor behöver kanske 15â20 medarbetare och kanske kan vi vĂ€xa med ett par medarbetare om Ă„ret. Det kommer att ta tid, men det mĂ„ste det göra. Vi Ă€r ocksĂ„ en uppdragsfinansierad myndighet och behöver hela tiden anpassa oss efter vĂ„r förmĂ„ga att skapa finansierade projekt.
ACE, Arctic Center of Energy, Ă€r ett kompetenscenter som initierar och driver forskningsprojekt och utbildningar för att pĂ„skynda samhĂ€llets elektrifiering. Verksamheten fokuserar pĂ„ tre programomrĂ„den: förutom eÂmobilitet Ă€ven cirkulĂ€r industri och uppkopplade stĂ€der. Parterna bakom ACE Ă€r LTU, SkellefteĂ„ Kraft, Northvolt och SkellefteĂ„ kommun.
* Sedan presslÀggningen har utredare Pia Kristiansson anstÀllts pÄ VTI, med placering i SkellefteÄ.
Francisco Mårquez Fernåndez, Anton Karlsson och Magnus Berglund, samtliga frÄn VTI, med Tobias Vahlne, ACE, vid ett möte i SkellefteÄ.
MĂ„let â att minska utslĂ€ppen
frÄn dÀck, bromsar och vÀg
NĂ€r avgasutslĂ€ppen minskar, bland annat tack vare elektrifieringen, ökar fokuset pĂ„ andra utslĂ€pp. Nu ska ett nytt EUÂprojekt â dĂ€r VTI spelar en viktig roll â minska partikelutslĂ€ppen frĂ„n bĂ„de vĂ€gbelĂ€ggningar, dĂ€ck och bromsar.
HĂ„rdare avgaskrav och allt fler elbilar gör att utslĂ€ppen av kvĂ€vedioxid, ozon och koldioxid minskar. Samtidigt gör tyngre och starkare elbilar â och ökad biltrafik i stort â att utslĂ€ppen av slitagepartiklar frĂ„n dĂ€ck, vĂ€gbelĂ€ggning och bromsar ökar. Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r de utslĂ€ppen dessutom helt oreglerade, Ă€ven om Euro 7Âförordningen kommer att sĂ€tta grĂ€nsvĂ€rden för broms och dĂ€ckpartiklar.
De totala utslĂ€ppen av slitagepartiklar Ă€r enorma â bara frĂ„n dĂ€ck slits motsvarande 1 327 000 ton varje Ă„r inom EU, i Sverige 11 000 ton.
I EUÂprojektet NEEVE* samverkar tio partner i Spanien, Tyskland och Sverige för att pĂ„ olika sĂ€tt minska mĂ€ngderna i framtiden. MĂ„len Ă€r högt satta: utveckla asfalt med 20 procent mindre utslĂ€pp, utveckla bromsmaterial med 30 procent mindre utslĂ€pp och identifiera dĂ€ck med tio procent mindre partikelutslĂ€pp.
Dessutom ska projektet öka kunskapsnivÄn och sprida information om slitagepartiklar, utslÀpp och dess hÀlsoeffekter.
â Det Ă€r ett ambitiöst projekt med höga mĂ„lsĂ€ttningar. Det finns helt klart mycket att göra, sen fĂ„r vi se om vi klarar exakt de hĂ€r mĂ„len, sĂ€ger Mats Gustafsson, forskningsledare, som tillsammans med Ulf Sandberg, forskningsledare, leder VTI:s del i projektet.
VTI:s roll i projektet blir framför allt att ansvara för de dÀckrelaterade arbetspaketen och bidra till att ta fram belÀggningsmaterial som medför lÀgre utslÀpp. Samtidigt ska övriga egenskaper, som drÀnering och friktion, inte pÄverkas negativt. Eventuellt kommer VTI ocksÄ att utföra mÀtningar i fÀlt av slitagepartiklar vid ett antal spanska och tyska vÀgar.
DÀrtill har VTI ocksÄ ansvar för kommunikationspaketet i projektet, vilket bland annat innebÀr en projektwebbplats, sida pÄ Linkedin och olika
kommunikationsinsatser. HÀr Àr mÄlgruppen i första hand beslutsfattare, andra forskare, företag inom fordonsbranschen och bilförare.
â Projektet startade i maj och kommunikationsdelen Ă€r till stor del det arbete vi har hunnit med hittills. PĂ„ VTI kommer vi ocksĂ„ jobba med en litteraturgenomgĂ„ng som en del av projektet, sĂ€ger Mats Gustafsson.
NEEVE ingĂ„r i EU:s LIFE Âprogram med forskning om miljö och klimat. Det fyraĂ„riga projektet startade i maj 2024 och leds av universitetet i Sevilla. Det har en total omsĂ€ttning pĂ„ 4,6 miljoner euro.
Alla typer av luftföroreningar, frĂ„n transporter och industri, berĂ€knas av EU medföra 400 000 för tidiga dödsfall inom EUÂomrĂ„det varje Ă„r. Den ekonomiska kostnaden av föroreningarna till minst 330 miljarder euro.
*NEEVE har erhÄllit finansiering frÄn EU:s LIFE-program enligt bidragsavtal 101148428.
MER INFORMATION
Mats Gustafsson, mats.gustafsson@vti.se
Text: Mikael Sönne Foto: Vladmir Razgulyaev/ Mostphotos.com
LĂ€s mer om NEEVE:
VTI vÀlkomnar
nya medarbetare
Martin Svanberg
Martin Svanberg Àr anstÀlld som senior forskare. Han Àr civilingenjör inom maskinteknik. Mastersuppsatsen ledde in honom pÄ logistikomrÄdet och 2016 disputerade han vid Chalmers med en avhandling om effektiv logistik av svensk skogsrÄvara för produktion av biobrÀnsle. PÄ VTI ska Martin arbeta inom BULT-projektet som utreder hur resiliens och robusthet kan öka i det svenska transportsystemet. Tidigare arbetsplats Àr SSPA, som senare blev en del av RISE, dÀr han har forskat inom logistik för sjöfart.
Mohammad Arbabpour Bidgoli
Mohammad Arbabpour Bidgoli Ă€r doktorand pĂ„ VTI och KTH. Han har en examen som civilingenjör frĂ„n Amirkabir University of Technology â Tehran Polytechnic dĂ€r han ocksĂ„ skrev sin masteruppsats inom vĂ€gteknik och transportvetenskap. Som doktorand ska Mohammad arbeta med att utveckla en automatiserad övervakning av tillstĂ„ndet i vĂ€gen för att kunna sĂ€tta in rĂ€tt underhĂ„llsĂ„tgĂ€rd i rĂ€tt tid. Han har tidigare arbetat med transportforskning vid University of Tehran.
Jesper Olsson
Jesper Olsson Àr anstÀlld som doktorand vid VTI och Linköpings universitet (LiU). Han tog nyligen sin civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi vid LiU och har ett starkt intresse för logistik, hÄllbarhet och resiliens. Doktorandprojektet omfattar samverkan mellan hÄllbarhet och resiliens, med speciell inriktning pÄ företagens logistikverksamhet. Jesper har ocksÄ arbetat inom livsmedelsbranschen och med affÀrsutveckling.
Mattias Björk
Mattias Björk Àr anstÀlld som verkstadstekniker. Han började arbeta inom industrin 1992 till följd av sitt intresse för teknik. PÄ VTI kommer han att arbeta i den mekaniska verkstaden dÀr han ska specialtillverka, reparera och underhÄlla VTI:s omfattande tekniska utrustning. Mattias har tidigare arbetat som produktionstekniker pÄ ETP Transmission AB.
EyrĂșn AradĂłttir
EyrĂșn AradĂłttir har en civilingenjörsexamen med miljöinriktning frĂ„n Islands universitet. Genom ett stipendium fick hon möjlighet att ta en masterexamen i Urban Mobility vid bĂ„de KTH och UPC i Barcelona. Nu Ă€r hon anstĂ€lld som doktorand pĂ„ VTI och Mittuniversitetet. Hennes doktorandstudier ska handla om transportmodellering med inriktning mot hĂ„llbart flyg. EyrĂșn har tidigare arbetat som flygplatskontrollant pĂ„ Keflavik och som trafikingenjör pĂ„ EFLA Consulting Engineers.
Magnus Nylin
Magnus Nylin Àr forskare. Han disputerade vid Linköpings universitet 2023 med avhandlingen Flexible automation in air traffic control through adaptation of human-automation collaboration. Sedan tidigare har han en kandidatexamen i informatik och en master i kognitionsvetenskap. Magnus ska frÀmst forska inom samspelet mÀnniska och teknik med inriktning mot framtidens trafikledning. Han har tidigare arbetat pÄ Luftfartsverket, senast som verksamhetsarkitekt med organisationsutveckling.
VTI deltog vid statsbesök i Singapore
Viktiga intryck
frÄn Innovation
Futures i Seoul
Jonas Jansson, avdelningschef pÄ VTI, representerade Sverige och VTI pÄ konferensen Innovation
Futures: Beyond the Horizon Global Mobility som hölls i Seoul 12â13 december 2024 i arrangemang av International Transport Forum (ITF). Den 11 december genomfördes ocksĂ„ ett studiebesök vid ett stort tunnelbygge i norra delarna av Sydkorea.
Huvudtemat var automatiserade fordon, men mycket av diskussionerna handlade ocksÄ om hÄllbarhet och minskad pÄverkan pÄ klimatet.
Jonas Jansson höll en keynote om arbetet med elektrifierade och autonoma fordon i Sverige och hur lÄngt vi kommit pÄ det omrÄdet.
â Inte minst tog jag upp Ride the future*, som jag upplever vĂ€cker stort intresse och nyfikenhet, sĂ€ger Jonas Jansson. Tekniken i sig Ă€r inte sĂ„ ovanlig, men att försöket pĂ„gĂ„tt sĂ„ lĂ€nge uppfattar mĂ„nga som vĂ€ldigt intressant och spĂ€nnande.
PĂ„ uppdrag av utrikesdepartementet ledde Business Sweden en nĂ€ringslivsdelegation till Singapore den 19â21 november 2024 i samband med det första svenska statsbesöket i landet. Sammanlagt deltog representanter frĂ„n omkring 50 svenska företag, myndigheter, universitet och andra organisationer i besöket.
VTI representerades av avdelningscheferna Anita Ihs och Jonas Jansson som under besöket deltog i Singapore Sweden Royal Business Forum dÀr de trÀffade representanter frÄn Land Transport Authority (LTA) Singapore. Jonas Jansson deltog dessutom i en paneldebatt om automatiserade fordon och en workshop om elektrifiering av transporter.
Tillsammans med kung Carl XVI Gustaf, infrastruktur och bostadsminister Andreas Carlson och resten av delegationen besökte de Àven hamnen och flygplatsen i Singapore. Syftet med besöket Àr att stÀrka samarbetet mellan Sverige och Singapore inom digitalisering, grön omstÀllning och innovation.
Anita Ihs, anita.ihs@vti.se
Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se
Hyundais show room vid Innovation Futures i Seoul 2024.
Utvecklingen av automatiserade fordon gjorde intryck pÄ Jonas Jansson.
â Det Ă€r uppenbart att det hĂ€nder vĂ€ldigt mycket med autonoma fordon pĂ„ mĂ„nga platser i vĂ€rlden, inte minst i Sydkorea. Tekniken gĂ„r framĂ„t och i Seoul finns det nu robottaxi, autonoma fordon som klarar komplexa trafikmiljöer. Fortfarande i begrĂ€nsade omrĂ„den, men Ă€ndĂ„ flera stadsdelar stora. Det Ă€r nĂ„got jag tar med mig.
* Ride the future Àr ett pÄgÄende forskningsprojekt med sjÀlvkörande bussar i Linköping.
MER INFORMATION
Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se
LĂ€s mer om Innovation Futures:
Jonas Jansson och Anita Ihs representerade VTI pÄ statsbesöket till Singapore.
FOTO: Jonas Jansson/VTI
Ingrid Skogsmo fortsatt
president för ECTRI
VTI:s forskningsledare Ingrid Skogsmo har fÄtt förnyat förtroende som president för European Conference of Transport Research Institutes, ECTRI. Hon omvaldes dÄ ECTRI:s generalförsamling höll sitt höstmöte i Aten 2024.
ECTRI grundades 2003 för att samla Europas ledande transportforskningsinstitut. Föreningen bestÄr idag av 31 medlemmar frÄn 21 lÀnder och har sitt huvudkontor i Bryssel. ECTRI verkar för att skapa en grön, sÀker och effektiv transportsektor för bÄde mÀnniskor och gods.
Generalförsamlingens nĂ€sta möte hĂ„lls pĂ„ VTI i Linköping den 23â24 april 2025.
VTI:arna deltog i arbetet med ett nytt regelverk för autonom sjöfart, den sĂ„ kallade MASS Âkoden (Maritime Autonomous Surface Ships). Tekniken för sjĂ€lvkörande fartyg finns redan, men olika lĂ€nders bestĂ€mmelser har inte hĂ€ngt med.
â Vi var med i förhandlingarna och stöttade delegationen i de juridiska delarna. Olika lĂ€nder föreslĂ„r skrivningar och sĂ„ diskuterar man fram och tillbaka utifrĂ„n lĂ€ndernas olika stĂ„ndpunkter, berĂ€ttar Emma Pakki.
â I huvudsak diskuterade vi fjĂ€rroperation, sjörĂ€ddning, operativt driftskoncept och konnektivitet. För vĂ„r forskning Ă€r det frĂ€mst fjĂ€rroperation och sjörĂ€ddning som för tillfĂ€llet Ă€r av störst intresse.
I den svenska delegationen deltog Àven representanter för Transportstyrelsen och branschorganisationen Svensk Sjöfart.
TillgÄngen till privat laddningsmöjlighet Àr en starkt bidragande faktor för att köpa elbil. SamhÀllet bör ompröva den kraftiga utbyggnaden av publik laddning och i stÀllet satsa mer pÄ att tillgodose behovet av privat laddning, i synnerhet vid flerbostadshus.
Det Ă€r resultat och slutsatser i VTIÂstudien
âAccess to charging infrastructure and the propensity to buy an electric carâ. DĂ€r undersöker forskarna hur tillgĂ„ngen till laddningsmöjligheter pĂ„verkar benĂ€genheten att köpa en laddningsbar bil (elbil eller laddhybrid).
Studien visar att boende i bostadsrÀttsföreningar som har fÄtt bidrag för att installera laddstolpar var nÀstan lika benÀgna att köpa elbil som boende i enfamiljshus. Tillsammans med inkomst och att ha mer Àn en bil i hushÄllet Àr annars boende i villa en av de starkast bidragande faktorerna bakom ett elbilsköp.
Ăven tillgĂ„ngen till offentliga laddstationer pĂ„verkar elbilsköpet, men i betydligt mindre utstrĂ€ckning. Studien visar att om laddningsmöjligheterna ökar med tio procent i nĂ€rheten av boende eller arbete ökar benĂ€genheten att köpa elbil med mindre Ă€n en procent.
BĂ„de priset och tillgĂ€ngligheten, att bilĂ€garen alltid har tillgĂ„ng till den egna laddstolpen, gör den privata laddningen sĂ„ mycket viktigare. Ăven nĂ€rheten till laddstolpen spelar stor roll.
â Publik laddning kan kosta tre eller fyra gĂ„nger sĂ„ mycket som privat. DĂ„ Ă€r det inte konstigt att vi ser sĂ„ stora skillnader mellan de olika typerna av laddning, sĂ€ger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke, tvĂ„ av forskarna bakom den vetenskapliga artikeln.
UtifrĂ„n resultaten i studien tycker forskarna att samhĂ€llets satsning pĂ„ att bygga ut den publika laddinfrastrukturen kan ifrĂ„gasĂ€ttas. Inte minst pĂ„ EUÂnivĂ„ anses det som ett effektivt sĂ€tt att snabba pĂ„ elektrifieringen och minska koldioxidutslĂ€ppen.
Studien talar dock för att det Àr bÀttre att samhÀllet i stÀllet lÀgger mer resurser pÄ att underlÀtta för privat laddning i nÀrheten av hemmet. I synnerhet kan förbÀttrade laddmöjligheter vid flerbostadshus ha en starkt positiv effekt för ökad elbilsanskaffning.
â Andra faktorer som inkomst, som ocksĂ„ pĂ„verkar köp av elbil, gĂ„r antingen inte att pĂ„verka alls eller tar lĂ„ng tid. Men typ av laddning och var vi bygger den, kan samhĂ€llet relativt snabbt pĂ„verka, sĂ€ger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke.
Studien bygger pÄ registerdata över privatbilsinköp i Sverige 2019. I uppföljande studier skulle forskarna vilja studera bÄde nyare data och eventuella geografiska skillnader.
MER INFORMATION
Roger Pyddoke, roger.pyddoke@vti.se
Text: Mikael Sönne Foto: Trygve Finkelsen/ Mostphotos.com
LĂ€s artikeln om studien:
TRANSPORTBIBLIOTEKET â EN NATIONELL RESURS FĂR ALLA
â
Resultat frÄn tillÀmpad forskning publiceras pÄ olika sÀtt och kan vara svÄra att hitta. Vi har tillgÄng till mÄnga kÀllor, bÄde svenska och internationella. VÄr egen katalog Àr ett utmÀrkt stÀlle att börja söka i. VÀlkommen in pÄ vÄr webbplats!
Birgitta Sandstedt Bibliotekschef
Besök oss pÄ vti.se/transportbiblioteket
Nya publiceringar
VTI RAPPORTER
Lösningar för snabbare utveckling av skogsbilvÀgar i Sverige.
VTI rapport 1228.
Dina Kuttah, Dan Lindström, Mikael Bergqvist, Mikael Hindrikes, Tomas Johansson, Johan Persson, Nils Anders Olsson.
Rumble strips on narrow roads: A literature study.
VTI rapport 1224A.
Hanna Fager.
HastighetsbegrÀnsad trafikzon i urban miljö: resultat och lÀrdomar av försök med geofencade fordon.
VTI rapport 1223.
Christian Howard, Anna Vadeby, Jiota Nusia.
Elektrifierade arbetsmaskiner och deras laddinfrastruktur: delstudie kring lÀge och utmaningar.
VTI rapport 1222.
Svetla KĂ€ck, Jonas Jansson.
VTI PM
Containerhamnarnas roll i transportsystemet idag och i framtiden. VTI PM 2024:21.
Inge Vierth.
Tyre wear indicator: Framework for calculation of national emissions. VTI PM 2024:18A.
Mats Gustafsson, Mattias Hjort, Maria Polukarova.
LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER
TIDSKRIFTSARTIKLAR
Long-distance mode choice estimation on joint travel survey and mobile phone network data.
Transportation Research Part A: Policy and Practice. 190(2024): 104293.
Angelica Andersson, Ida Kristoffersson, Andrew Daly, Maria Börjesson.
Bicycling tasks relation to stability measures during alcohol intoxication.
Estimation of demand models for long-distance international travel: Key determinants for Swedeâs travel abroad.
European Journal of Transport and Infrastructure Research. 24(2024), s. 62-88.
Ida Kristoffersson, Chengxi Liu.
Driverâs gaze behavior when approached by an emergency vehicle: The effects of in-car warnings and system introduction.
Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. 109(2025), s. 137-146.
Kajsa Weibull, Björn Lidestam, Erik Prytz.
Publikationer laddas ned via QR-koden eller VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer
En trendmÀssig utveckling mot större containerfartyg leder till att fartygstrafiken koncentreras till fÀrre hamnar. (VTI PM 2024:21)
Ett personbilsdÀck förlorar cirka ett kilo av sitt slitlager under sin livslÀngd. (VTI PM 2024:18A)
Det finns inga genvÀgar till det hÄllbara transportsystemet
Jag lĂ€ser att höjda havsnivĂ„er hotar vĂ€rldens oljeindustri. Ironiskt â den fossila brĂ€nsleanvĂ€ndningen verkar ha skapat sitt eget Frankensteins monster. LĂ€ngre ner i artikeln stĂ„r att dödsstöten utdelas Ă„r 2070 dĂ„ havsnivĂ„höjningen översvĂ€mmar vĂ€rldens största oljehamnar. Men nĂ€r detta hĂ€nder ska redan Europa vara klimatneutralt sedan 20 Ă„r. Förhoppningsvis behöver monstret inte göra sig besvĂ€r.
Eller Ă€r kanske mĂ€nniskans oförmĂ„ga att handla inför klimathotet sĂ„ stor att eran med fossila brĂ€nslen till slut faktiskt kommer förgöra sig sjĂ€lv? Forskare menar att mĂ€nniskans senfĂ€rdighet har att göra med vĂ„r psykologi som förminskar framtida hot. Men jag Ă€r skeptisk â det saknas ju inte direkt exempel pĂ„ uppvĂ€rmningens katastrofala konsekvenser redan idag. Framtiden Ă€r hĂ€r. Och det verkar som om klimatanpassningen frĂ€mst sker i oss sjĂ€lva.
Dagens vilja att nations och sektorsbestÀmma utslÀpp försvÄrar vÀgen mot klimatneutralitet. SpÄrtrafik Àr allmÀnt ansett som klimatbÀst (aktiva fÀrdslag utom tÀvlan). Men Àr detta kanske pÄ grund av att rÀlers och sliprars klimatbelastning bokförs pÄ industrisektorn? PÄ samma sÀtt kommer elektrifieringen tids nog göra vÀgfordon nÀra pÄ osynliga i NaturvÄrdsverkets officiella statistik.
För att nÄ klimatneutralitet behöver denna klimatdopning upphöra och ersÀttas med livscykelanalys som följer koldioxidutslÀppen tvÀrs sektorsavgrÀnsningar hela vÀgen till kÀllan.
Men tÀnk om kÀllan Àr vÄra vanor och beteenden?
Trafikanalys presenterade de socioekonomiska faktorerna bakom valet av laddbara personbilar.
JÀmfört med personbilsmarknaden i stort karakteriseras elbilÀgare bland annat av en högre inkomst, boende i villa eller bostadsrÀtt samt innehav av annan bil sedan tidigare. Att utslÀppen per capita ökar för ökande inkomstgrupper Àr vÀlkÀnt och likasÄ att transportförsörjningen Àr ojÀmlik dÀr svenskar med hög inkomst reser betydligt mer Àn lÄginkomsttagare. Vanor har betydelse och elbilsÀgande verkar vara en bra proxy för en person med klimatbelastande sÄdana. Transporteffektiva och resurssnÄla transportval behöver i framtiden göras oavsett inkomstnivÄ.
Klimat och miljödebatten hos Europas största nettoexportör av el handlar om kĂ€rnkraft. NĂ„got mĂ€rkligt kan tyckas dĂ„ Sveriges elproduktion redan Ă€r 98 procent fossilfri. Men framför allt synd eftersom elektrifieringen âbaraâ tar oss till klimatneutralitet. Det finns sĂ„ mycket mer vi behöver diskutera för att nĂ„ hela vĂ€gen fram till hĂ„llbarhet. Inom transportomrĂ„det behövs bland annat lösningar pĂ„ de hundratals förtida dödsfall som buller och luftburna slitagepartiklar orsakar Ă„rligen, pĂ„ vĂ€gfordons dĂ€ckslitage, samhĂ€llets största kĂ€lla till mikroplast, som hotar vĂ€rldens arter och ekosystem och pĂ„ transportinfrastrukturens intrĂ„ng i naturmiljöer och dess pĂ„verkan pĂ„ biologisk mĂ„ngfald.
Peter Torstensson Forskningschef pÄ VTI
KONTAKT peter.torstensson@vti.se
âFörhoppningsvis behöver monstret inte göra sig besvĂ€r.â
Det finns inga genvÀgar till en hÄllbar transportförsörjning. Och jag har svÄrt att tÀnka mig en organisation mer medveten om detta Àn VTI. NÀsta nummer kommer i juni.