Resiliens – att planera för det otänkbara

Hur rustade är vi egentligen för kris och krig? Vad händer om transportsystemet, pulsådern i samhället och ekonomin, plötsligt slås ut? Det var frågor som stod i fokus när forskare, experter och beslutsfattare samlades på Transportforum för att diskutera resiliens och beredskapsfrågor.

Under 1990-­talet avvecklades stora delar av Sveriges beredskapsplanering. När den skulle återupptas 2015 var utgångsläget nära noll. I dag har länsstyrelserna fått i uppdrag att samordna civilt försvar, där transportfrågor är en central del.

– Omvärlden ser annorlunda ut nu. Civilsamhället är ett uttalat mål i moderna konflikter, och vi måste bygga motståndskraft i en osäker värld, konstaterade Jenny Knuthammar, tillförordnat länsråd i Östergötland.

Resiliens handlar om att planera för det otänkbara och fatta beslut trots osäkerhet. Henrik Andersson, professor i nationalekonomi på VTI, påpekade att det är en samhällsekonomisk utmaning: Investeringar i beredskap är dyra och svåra att motivera samt ger ingen direkt nytta förrän en kris inträffar. Ekonomiska analyser kan vägleda, men har sina begränsningar. Klassiska kostnads-­nyttoanalyser fungerar bra för vanliga investeringar, men sämre för sällsynta händelser som krig eller kriser. Att tänka kostnadseffektivitet snarare än strikt ekonomisk lönsamhet kan vara en väg framåt.

Thomas Ekström, lektor vid Försvarshögskolan, lyfte att det förändrade omvärldsläget kräver större resiliens i infrastrukturen, men att forskningen om beredskap fortfarande är begränsad.

– Frågorna är många, men svaren är få. Vilka störningar ska vi dimensionera oss för? Vilket perspektiv ska vi ha – ingenjörsvetenskap, ekologi eller psykologi? Och vad ska vi vara resilienta mot, frågade Thomas Ekström.

Transportsystemet är beroende av en rad faktorer – infrastruktur, transportflöden, energiförsörjning och digital kommunikation – där ett avbrott på en nivå kan sprida sig. Det kan illustreras med: klätterrep, klätterstege och klätter nät. Om ett rep går av förloras all funktion. En stege kan fungera trots skada, men sämre. Ett nät däremot upprätthåller nästan full funktion trots avbrott. Transportsystemet måste byggas som ett nät snarare än en stege –samverkan mellan sektorer är avgörande för ökad resiliens.

FRAMTIDEN ÄR NU!

Sammanfattningsvis byggs Sveriges beredskap i dag på alla nivåer, från lokal till nationell. Men för att lyckas måste vi se bortom dagens strukturer och våga investera i framtiden – även när vi inte vet exakt vilka hot som väntar. Mycket arbete återstår, men en sak är säker: Vi måste agera nu. Med en osäker omvärld, snabba teknologiska förändringar och ökade hotbilder är behovet av resiliens större än någonsin.

Text: Christina Karlsson

Foto: AdobeStock