3 minute read

Många frågetecken kring mikroplaster från vägtrafik

Forskning på VTI

VTI är ett forskningsinstitut med uppdrag från regeringen att bedriva forskning och utveckling inom transportområdet. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.

År 2019 hade över 70 procent av personalen inom forskning och utvecklingsverksamheten en doktors eller licentiatexamen. VTI förfogar också över unik forskningsutrustning som till exempel krockprovningsanläggning, provvägsmaskin, däckprovningsanläggning och flera olika fordonssimulatorer.

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

VTI har etablerad samverkan med flera universitet och högskolor bland annat genom institutets professorstjänster, doktorandprogram och examensarbeten samt medverkan i forskningsprojekt och uppdrag.

VTI har egna professorer inom miljöanalys, människamaskininteraktion (HMI), nationalekonomi, trafiksäkerhet samt väg och banteknik. VTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och bidrar till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning och kunskapsspridning. VTI har närmare 40 doktorander. Under 2020 disputerade fem doktorander. REGERINGSUPPDRAG VTI har för närvarande två regeringsuppdrag: • Mikroplastutsläpp från vägtrafiken. • Nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling.

INTERNATIONELLT SAMARBETE VTI deltar i 17 EU-projekt. Inom EU:s ramprogram Horisont 2020 har VTI varit koordinator för följande projekt: • ADAS&ME – Adaptive ADAS to support incapacitated drivers & Mitigate

Effectively risks through tailor made HMI under automation. • BRAVE – BRidging gaps for the adoption of Automated Vehicles. • VIRTUAL – Open Access Virtual Testing Protocols for enhanced Road

User Safety. VTI har också ett flertal andra internationella samarbeten både inom och utom Europa.

FORSKNINGSRESULTAT Under 2020 publicerade 63 VTIpublikationer och 90 vetenskapligt granskade artiklar, bokkapitel och konferensbidrag.

VTI:s bibliotek är ett nationellt transportforskningsbibliotek som samlar in och sprider resultat från svensk transportforskning.

TEXT: Catharina Arvidsson Foto: Hejdlösa bilder, Göran Blomqvist/VTI

Internationellt samarbete håller VTI på topp

VTI är koordinator för flera stora EUforskningsprojekt. Några av dessa fokuserar på områden som förarstöd, automatiserad körning samt digitalisering och hör hemma inom EU:s forskningsramprogram Horisont.

Anna Anund, VTI, har varit koordinator för projektet ADAS&ME som har drivits inom EU:s ramprogram Horisont 2020.

–H orisont är ett ramprogram där representanter för forskning, industri samt olika länder och regioner möts, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI.

VTI förekommer även som part i andra EUfinansierade projekt, till exempel sådana som drivs gemensamt av olika länders respektive trafikmyndigheter. Jonas Jansson menar att det är viktigt, ja till och med nödvändigt, för VTI att finnas i dessa sammanhang. Bland annat därför att VTI:s forskare behöver vara del av en internationell forskningsmiljö för att kunna hålla sig framme i forskningens framkant.

– Det kräver mer än att vi bara rör oss i Sverige. Det handlar om EU, som är det mest uppenbara och närmsta, men också andra internationella sammanhang.

Ett exempel på konkret nytta av att delta i internationella projekt, och specifikt i EUsammanhang, är enligt Jonas Jansson att VTI får ta del av resultat från stora forskningskonsortier. Det kan handla om samarbeten mellan industri, universitet och myndigheter.

– Det ger oss tillgång till studier där flera länder ingår. Där kan vi till exempel undersöka vilken roll kulturella skillnader och olika regelverk spelar.

För ett relativt litet land som Sverige med en exportberoende industri är det extra betydelsefullt att ha tillgång till de arenor där framstående forskning bedrivs, menar Jonas Jansson. Bland annat för att fånga de senaste trenderna men också för att kunna behålla och utveckla en framskjuten position vid forskningsfronten. – Det handlar också om att vara med och påverka och då måste man vara duktig. Att vara med, hålla sig framme och i flera fall leda stora EUprojekt, som VTI gör, är ett effektivt sätt att visa ambition. Det gör att vi kan hålla oss på topp och ger oss kvitto på att vi har excellens inom ett område.

VTI och Sverige har mycket att bidra med i ett internationellt sammanhang, menar Jonas Jansson.

– Till exempel är vi långt framme i frågor om trafiksäkerhet. Vi sätter människan i centrum som användare i transportsystemet och har en framgångsrik fordonsindustri med hög teknisk nivå. Till exempel inom områden som uppkopplad transportinfrastruktur och inom automatisering. Det gör oss till ett föregångsland i många avseenden.

Sveriges och VTI:s relativa litenhet kan vara en fördel, menar han.

– De större resurser som andra, större, länder och forskningsinstitut har kan vi kompensera genom att vara duktiga på samarbete, genom att vara snabba, ha betydligt kortare beslutsvägar och en närmare dialog med andra aktörer. Till exempel politiker, departement och industri.

TEXT: Johan Granath/redakta FOTO: Marcia MooreViklund/VTI, Maria Elvåker/VTI

MER INFORMATION: Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se

Cora van Nieuwenhuizen, Nederländernas minister för infrastruktur och vattenhantering tillsammans med Jonas Jansson och Jones Karlström, båda VTI, vid ett besök i februari 2020.