VTI-forskning möter oväntade områden

I två projekt inom miljöanpassad logistik och hållbara transporter har VTI framträdande roller. Det handlar dels om ökad cirkularitet av textilier inom projektet SATIN*, dels om hamnars roll i en cirkulär ekonomi i projektet SHREK.

INorden importerar vi stora volymer textilier, men de används vanligtvis bara en kort tid. Majoriteten av de använda textilierna förbränns och av de som samlas in – 22 procent i Sverige och 46 procent i Danmark – exporteras det mesta.

– Med tanke på att textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenade branscher är det viktigt att vi hittar sätt att öka livslängden. En fördubbling av livslängden minskar klimatpåverkan med 40–50 procent, säger Linea Kjellsdotter Ivert, senior forskare på VTI.

Att hitta en nordisk efterfrågan för de insamlade textilierna är viktigt för att lyckas nå en ökad cirkularitet. Inte minst på grund av implementeringen av ett nytt EUdirektiv om separat insamling, enligt Linea Kjellsdotter Ivert.

– Krav på separat insamling kommer att innebära ökade volymer, särskilt för de textilfraktioner som är av sådan kvalitet att de inte kan återanvändas.

Med stor sannolikhet blir det därmed svårare att bli av med insamlade textilier. Läget försvåras också av att flera länder stoppat eller begränsat importen av använda textilier. samlingslösningar så att konsumenter enklare kan lämna ifrån sig använda textilier. Projektet ska också utvärdera var sorteringen ska äga rum och möjligheterna att nyttja gemensamma nordiska sorteringsanläggningar.

Ett annat projekt är SHREK, som står för ”Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi”.

Syftet med SHREK är att utveckla kunskap om hur energieffektiva sjötransporter kan ersätta stora delar av vägtransporter av material som ska materialåtervinnas. Främst gäller detta långa transporter, där materialet återvinns i andra länder.

Inom projektet tittar man på material som kan materialåtervinnas och som skapats i Sverige. Det handlar om material som transporteras på annat sätt än via sjöfart för materialåtervinning utomlands.

– Vi undersöker var marknaderna finns för sådant som inte materialåtervinns i Sverige, och vilka möjligheterna är för svenska hamnar, som kan ha en viktig roll för lagring och hantering av materialet, säger Linea Kjellsdotter Ivert, som leder även detta projekt.

TEXT: Johan Granath/redakta FOTO: Mariday/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI

* SATIN står för ”Towards a sustainable circular system in the Nordic region”.

Linea Kjellsdotter Ivert, VTI.

MER INFORMATION: Linea Kjellsdotter Ivert, linea.kjellsdotter@vti.se

Den digitala utvecklingen kan kännas som en tsunami som väller över en, en tsunami man inte kan styra över. Men det kan man, säger Claus Hedegaard Sørensen, senior forskare på VTI.

– Det är det vi vill tala om med vår rapport.

Att styra det nya – Samhällets styrning av och med smart mobilitet är en avslutande rapport från ett projekt som genomförts inom ramen för K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, med finansiering från Vinnova.

Paraplybegreppet smart mobilitet beskriver de förändringar inom transportsektorn som har med digitalisering att göra. Det handlar om förändringar vi ser redan nu och de som kommer framöver. Elsparkcyklarna som finns i många städer ryms i begreppet smart mobilitet, liksom självkörande bilar och bussar, fordon som är uppkopplade och kan tala med varandra, med en trafikcentral och så vidare.

– Smart mobilitet handlar också om samåkning, som ju inte alls är någonting nytt, men som förenklats i och med digitaliseringen, säger Claus Hedegaard Sørensen.

Det finns enligt honom och medforskarna både positiva och negativa effekter av smart mobilitet.

– Positivt är att kollektivtrafiken kan kompletteras och utvidgas på ett sätt som bättre tillgodoser medborgarnas behov. Det ges fler incitament att lämna bilen, och på så vis kan smart mobilitet bidra till mera hållbara transportlösningar.

Men en negativ effekt skulle kunna vara att det blir så attraktivt att använda sitt eget självstyrande fordon att andra transportformer utkonkurreras och vi i stället får mer biltrafik i städerna.

Det är här den politiska styrningen kommer in i bilden. Kommuner, regioner och offentliga myndigheter måste reflektera över sin roll och vilka resurser de har, och utifrån detta skapa ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet.

Smart mobilitet kan inte enbart betraktas utifrån ett tekniskt utvecklingsperspektiv. Den smarta mobiliteten måste förankras i demokratiska principer och styra mot samhällets målsättningar, ”till exempel utifrån ambitioner i kommunala översiktsplaner, regionala utvecklingsplaner och de transportpolitiska mål som beslutats av Sveriges riksdag”. (Citat ur rapporten.)

Forskarna nämner fyra viktiga tillgångar – nodalitet, regler, pengar och organisationer – som det offentliga kan använda som styrmedel. Claus Hedegaard Sørensen vill särskilt lyfta fram nodalitet: kontrollen över data. Den som till exempel sitter på kunskapen om medborgarnas resvanor har mycket makt.

– Sedan är det viktigt att medborgarna inte försvinner in i allt detta enbart förvandlade till ”kunder”. Medborgarna ska inkluderas i utvecklingen, inte bara vara föremål för den.

TEXT: Catarina Gisby/redakta FOTO: Annika Johansson/VTI, Karin Linhardt/VTI

MER INFORMATION: Claus Hedegaard Sørensen, claus.h.sorensen@vti.se LÄS MER:

K2 Outreach 2021:1: Att styra det nya – Samhällets styrning av och med smart mobilitet.