VTI aktuellt nr 1 2021

2021

Digitalt Transportforum med pandemins effekter i fokus. Sid 4 Så ska smart mobilitet gynna både samhälle och individer. Sid 15 Coronakrisen genererar en rad nya forskningsprojekt. Sid 16

TEMA

Transportforum N Y K U N S K A P I N O M T R A N S P OR T O M R Å D E T

1

V

TI kan för 2020 redovisa ett starkt verksamhetsår. VTI:s kompetens och förmåga som forskningsutförare är efterfrågad och uppdragsportföljen är mycket stark.

VTI:s medarbetare har på ett impone­ rande sätt fortsatt att upprätthålla verksamheten under pandemin och också utvecklat nya initiativ och forsk­ ningsidéer.

Under hösten utnämnde VTI:s styrelse Astrid Linder till ny professor vid VTI inom området trafik­säkerhet med inriktning mot skadeprevention.

Utnämningen av Astrid är en viktig del i det utveck­ lingsarbete som vi bedriver, med fokus på trafik­ säkerhetens koppling till hållbarhetsmålen i ett Agenda 2030-perspektiv.

I budgetpropositionen för 2021 signalerade regering­ en ett starkt förtroende för VTI genom en förstärkning av vårt basanslag. Anslags­ ökningen ger oss möjlighet att öka vårt engagemang i den europeiska forskningen samt bidra till transportsek­ torns kompetensförsörjning av disputerade forskare. Tillskottet säkrar också fram­ driften av det nationella centrum inom cykelområdet som VTI är värd för på uppdrag av regeringen.

”Regeringen signalerade ett starkt förtroende för VTI.”

Behov av ökad kunskap om bete­ endeförändringarna under pan­ demin och hur infasningen till ett nytt normal­läge kommer att se ut har gett upphov till många nya forskningspro­ jekt vid VTI. Även förändringarna inom digitali­se­ rings­området har påskyndats av pandemin, med påtagliga konsekvenser för person- och gods­trans­ porter vilket också har påverkat forskningsbehoven.

Det finns goda möjligheter att dra nytta av den nya kunskapen i den fortsatta utvecklingen av transport­ sektorn.

VTI:s aktivitet inom den europeiska forskningen har varit mycket hög under 2020. Nya EU-projekt har beviljats och ansökningar har skickats in. VTI har också arbetat aktivt inom de strategiska europeiska partnerskapen.

UPPLAGA 4 500 ex ISSN 0347-9382 TRYCK DanagårdLiTHO E-POST vtiaktuellt@vti.se

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt REDAKTÖR Catharina Arvidsson I REDAKTIONEN Elsa Bolling Landtblom Maria Elvåker Eva-Mari Löfqvist LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

4

Transportforum 2021 | Året som gått

PRENUMERATION www.vti.se/prenumerera OMSLAGSBILD Motiv: Tomas Svensson inleder Transportforum 2021.

Foto: Fotograf Satu AB/ VTI

Information om hur VTI behandlar personuppgifter finns på www.vti.se.

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg och Lund.

LEDNING SS RAT Y FIE

Ackred. nr 1132 Provning ISO/IEC 17025

ISO 9001 ISO 14001

4 Pandemins effekter på staden inledde Transportforum 12 Ny professor i trafiksäkerhet 14 Miljövänlig logistik för insamling och återvinning 16 Pandemin genererar ny forskning 19 Internationellt samarbete håller VTI på topp

16

11

I det här numret av VTI aktuellt kan ni läsa mer om Transportforum och VTI:s verksamhet under 2020.

Spännande läsning utlovas!

EM ST

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Infrastrukturdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

Det nya året inleddes som vanligt med Transport­ forum, den här gången i digitalt format. Alla positiva signaler efteråt och resultatet av utvärderingen visar vilken viktig funktion Transportforum har. Vi är därför glada över att vi kunde genomföra konferen­ sen trots förutsättningarna.

CER TI

Tomas Svensson Generaldirektör

Tema

12

6 Trafiksäkerhet på agendan

11 Doktorand på VTI

8 VTI-forskning möter oväntade områden

15 Smart mobilitet

9 Fortsatt färd för Cykelcentrum

22 VTI ska ge förslag på sjöfartsavgifter

10 Många frågetecken kring mikroplaster från vägtrafik

INNEHÅLL

Anpassning och utveckling bidrog till ett starkt år för VTI

TRANSPORTFORUM 2021

Pandemins effekter på staden inledde Transportforum

jobbet på ett säkert sätt. De som arbetar med transporter ska kunna jobba på ett säkert sätt, inte minst inom kollektivtrafiken, sa Tomas Eneroth.

Samtidigt väntar inte utmaningarna med klimat­ omställningen. Parisavtalet med krav på minskade utsläpp gäller fortfarande och det är inom trans­ portsektorn det stora betinget finns betonade Tomas. Infrastrukturministern tog också upp vik­ ten av att bygga smart, inkluderande och jämställd infrastruktur och refererade till förra årets inled­ ningstal där han sa att infrastrukturplaneringen inte får fortsätta utgå från män och bilar. Ett utta­ lande han fick en del kritik för, enligt Tomas själv.

– Vi måste bygga på ett sätt som inkluderar hela samhället, som skapar lika förutsättningar oavsett socioekonomisk grupp men inte minst också ger kvinnor samma trygghet, rättigheter och möjlig­ heter att ha ett bra och nära transportsystem.

nätverk av internationella storstäder som fokuserar på klimatfrågor. Dan lyfte fram exempel på hur olika städer agerat under pandemin för att skapa säkra förutsättningar för resande för de som inte kan stanna hemma, handel och rekreation utom­ hus.

– Våra medlemsstäder har på olika sätt arbetat med att ge förutsättningar för ett säkert resande, till exempel genom tillfälliga cykelbanor.

Pandemin har också lett till ett ökat resande lokalt till följd av att många fler stannar hemma och upp­ täcker sin närmiljö.

Lena Winslott Hiselius, docent Lunds universitet och forskningsledare på K2, Nationellt kun­ skapscentrum för kollektivtrafik talade om vilka effekter coronakrisen haft på kollektivtrafikresan­ det i Sverige. Hon beskrev också vilka utmaningar som finns för kollektivtrafiken efter pandemin.

– Lägre resandevolymer, minskad andel kollektiv­ trafik samt förändrade och ökade krav från resenä­ rer är utmaningar för kollektivtrafiken post coro­ na. Det ger en ytterligare ansträngd ekonomi för en bransch som redan är hårt ansträngd, sa Lena Winslott Hiselius.

MÖJLIGGÖR NYSTART Men pandemin kan också möjliggöra en nystart för kollektivtrafiken med en ny vision som utgår från klimatomställningens behov enligt Lena.

Charlotta Mellander.

M

ycket var sig likt men ändå var den 38:e upplagan av Transportforum väldigt annorlunda mot tidigare konferenser. För första gången genomfördes Transportforum helt digitalt. Året 2020 har präglats av utmaningarna av den rådande pandemin. Pandemin var även i fokus under konferensens inledningssession med temat Coronakrisens påverkan på staden.

– Behovet av bra beslutsunderlag för att hantera de stora utmaningarna inom transportområdet har förmodligen aldrig varit större än vad det är idag, sa VTI:s generaldirektör Tomas Svensson i sitt välkomstanförande och betonade konferensens angelägenhet.

– Flyget och kollektivtrafiken har ställts inför stora prövningar, resmönster har ändrats och nya lösningar har tagits fram. Samtidigt kvarstår klimatfrågan som vår tids stora utmaning där elektrifieringen är central för övergången till ett fossilfritt transportsystem.

SÄKERSTÄLLA SAMHÄLLSVIKTIGA TRANSPORTER Via videolänk från Stockholm höll Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth ett inledningstal. Han betonade att vi fortfarande befinner oss mitt i en pandemi med en allvarlig smittspridning och tung belastning på sjukvår­ den. Samtidigt är det nödvändigt att säkerställa att samhällsviktiga transpor­ ter, kopplade till export, livsmedelsförsörjning och sjukvård kan upprätthållas.

– Vi måste också se till att alla de som inte kan jobba hemifrån kan ta sig till

4

– Kollektivtrafikens uppdrag bör omformuleras och utökas. Dess syfte bör formuleras som att vara ett stöd i en klimatsmart livsstil.

Dan Firth.

PERSPEKTIV PÅ KRISENS EFFEKTER Efter infrastrukturministerns inledningstal väl­ komnade årets moderator Karin Klingenstierna tre föreläsare att ge sina perspektiv på corona­ krisens påverkan på staden med särskild bäring på transporter. Dagens reflektör Mark Isitt, journalist och författare, programledare för Grand Designs i TV4 och Stadsinspektionen i P1 samt arkitektur­ kritiker på Göteborgs-Posten, kommenterade ­varje presentation utifrån sina infallsvinklar.

Först ut var Dan Firth, Programme Director för Transport and Urban Planning på C40 cities, ett

Sist ut var Charlotta Mellander, professor i natio­ nalekonomi på Handelshögskolan i Jönköping med inriktning mot regionalekonomi och städer, som i sitt föredrag svarade på frågan om det är slutet på urbaniseringen vi ser i och med pande­ min. Det är det inte menade hon med bestämdhet.

Enligt Charlotta är historien det bästa verktyg vi har för att förstå framtiden och lyfte fram pesten, spanska sjukan och världskrig som slagit hårt mot städer.

– Städer är oerhört motståndskraftiga. Lär vi oss av historien kan vi förvänta oss att även efter den här pandemin kommer städerna att stå kvar och fortsätta växa sig starka.

T

ransportforum, Nordens största årliga konferens för transportsek­ torn, hölls den 13–14 januari, detta år i digital form. Kon­ferensen lockade nästan 900 deltagare och fem digitala utställare till två da­ gar med 28 sessioner med totalt nära 100 föredrag och flera utställaraktivi­ teter.

Temat för inledningssessionen var coronakrisens inverkan på staden där Dan Firth, Programme Director vid Transport and Urban Planning på C40 cities, Lena Hiselius, docent vid Lunds universitet och forskningsledare på K2, Charlotta Mellander, professor på Handelshögskolan i Jönköping och Mark Isitt, journalist och författare för Grand Designs i TV4 och Stadsinspektionen i P1, arkitekturkritiker på Göteborgs-Posten och vinnare av Sveriges arkitekters kritikerpris 2018, medverkade med presentationer och reflektioner kring temat.

Tomas Svensson, generaldirektör på VTI, välkomnade till konferensen som sedan inleddes av infrastrukturminister Tomas Eneroth. Moderator var Karin Klingenstierna.

I augusti 2020 togs beslut att ställa om från fysisk konferens till en helt digital på grund av den rådande pandemin. Trots tidsbrist och tekniska utmaningar lyckades därmed Transportforum att hållas för den 38e gången i ordningen.

VTI tackar alla som på olika sätt bidrog till och deltog i konferensen och önskar välkommen till Transportforum 2022.

TEXT: Catharina Arvidsson FOTO: Fotograf Satu AB/VTI

LÄS MER: www.vti.se/transportforum

TEXT: Maria Elvåker

Fredrik Hellman & Mattias Haraldsson (red.): Sammanställning av referat från Transportforum 2021.

FOTO: Fotograf Satu AB/VTI

5

TRANSPORTFORUM 2021

Hållbar utveckling kräver styrning – Vilka kunderna är och vad de vill har stor betydelse för hur energieffektiv den sista de­ len av transporten kan bli.

Enkäten visar att de som väljer hemleverans oftare bor i lägen­ het i mer tättbebyggda områ­ den än de som väljer att hämta själva. De är också mindre be­ roende av bil och har inte hel­ ler bil i samma utsträckning, säger Joakim Kalantari. Det går dock inte att slå fast om mindre bilberoende leder till mer e-handel eller om bättre tillgång till effektiv e-handel möjliggör ett bilfritt liv. Det är dock klart är att de som e-handlar kör bil i betydligt mindre utsträckning i samband med inköp av dagligvaror än de som inte e-handlar.

E-handel och transporter

P

å sessionen Urbana godstransporter med fokus på e-handel presentera­ de Linea Kjells­dotter Ivert och Joakim Kalantari, seniora forskare på VTI, två delstudier inom ett projekt om energieffektiv distribution av dagligvaror.

– Genom en scenarioanalys som bland annat baserats på intervjuer med fö­ retag inom dagligvarubranschen har vi utvecklat förslag på hur distributionen kan bli energieffektiv, säger Linea Kjellsdotter Ivert om den ena delstudien.

För att möta krav på transporteffektivitet och lönsamhet ur ett företagsper­ spektiv så behöver nuvarande servicenivå ses över. Alternativt behöver voly­ merna öka kraftigt så att det blir möjligt för branschen att skapa skalfördelar och effektivitet.

Den andra delstudien har identifierat olika kundgruppers beteende och prefe­ renser genom en enkät till boende i storstadsregioner och mellanstora städer.

FOTO: Zigres/Mostphotos.com

MER INFORMATION: Joakim Kalantari, joakim.kalantari@vti.se Linea Kjellsdotter Ivert, linea.kjellsdotter@vti.se LÄS MER: VTI rapport 1062: Energieffektiv distribution av dagligvaror vid ökad e-handel genom transport­ effektiv logistik och minskade bilresor

Trafiksäkerhet på agendan

P

å Transportforums session om trafiksäker­ heten och de strategiska ­åtgärderna för att nå etappmålen 2030 presenterade Anna Vadeby och Åsa Forsman, båda seniora forskare på VTI, resultat från två nya utvärderingar.

– Vi har analyserat hastighetsförändringar när trafiksäkerhetskameror sätts upp. Hastigheten minskar mest nära kameran men även flera kilo­ meter från kameran kan vi se en liten minskning och det är betydelsefullt för trafiksäkerheten.

Effekten håller i sig över tid vilket är i linje med Trafikverkets mål, säger Anna Vadeby. Åsa Forsman redogjorde för en jämförelse mellan trafiksäkerheten i Norge och Sverige.

6

– Norge har sedan 2015 haft färre omkomna per invånare än Sverige och vad som ligger bakom det kan ge viktig kunskap även om det är svårt att dra slut­ satser när förhållandena ibland är olika. Men Norge har till exempel bättre hastighetsefterlevnad än Sverige och det skrivs ut dubbelt så många böter per person i Norge jämfört med Sverige. Där går också en större andel av trafiken med hastighetsgränsen 90 km/tim på mötesseparerade vägar vilket minskar risken för allvarliga olyckor.

FOTO: Michael Erhardsson/Mostphotos.com

O

m vikten av samverkan och styrning och kopplingen till en hållbar samhälls­ utveckling, där transporter är en viktig del, handlade en session på Transportforum.

Sessionen berörde både utvecklingen av ny teknik och behovet av samhällets styrning för att ta vara på möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling som den nya tekniken erbjuder.

– För att ta en tydligare plats i framsätet behöver offentliga aktörer reflektera över sin roll och vilka verktyg eller styrinstrument man har till förfogan­ de för att kunna påverka, sa John Hultén, förestån­ dare för Nationellt kunskapscentrum för kollektiv­ trafik, K2, i sin presentation. Den byggde på resul­ taten från projektet om samhällets styrning och smart mobilitet, som finns att läsa mer om på sidan 15 i detta nummer av VTI aktuellt.

Claus Hedegaard Sørensen är senior forskare på VTI och forskningsledare vid K2. Han presentera­ de en ny rapport om omställningen för hållbar mobilitet där forskare ställer sig frågan vilken roll smart mobilitet, medborgardeltagande och pande­ min kan spela för planeringen av hållbar mobilitet.

Smart mobilitet är ett samlingsbegrepp på lösning­ ar för resor och transporter som bygger på en digi­ tal komponent och kopplas ofta ihop med utveck­ lingen av ett hållbart transportsystem. Men smart mobilitet kan även leda till ökat resande, mindre aktivt resande och mer trängsel.

– Det är en stor utmaning att ställa om transport­ sektorn i linje med en långsiktig hållbar utveckling.

Ny teknik, ändrade beslutsprocesser och externa kriser är möjliga katalysatorer för omställning, sa Claus Hedegaard Sørensen.

Claus betonade vikten av att engagera medborga­ re i planerings- och beslutsprocesser; en genomgri­ pande omställning utan medborgardeltagande är inte möjlig. Fenomen som de gula västarna i Frankrike och bensinupproret i Sverige lyftes fram som exempel som visar på behovet av att ha med­ borgarna med sig i arbetet.

C

yklandet ökar i framför allt våra storstäder och därmed ökar också behovet av trafikplanering för en effektiv, säker och attraktiv cyke­ linfrastruktur. Vid trafikplanering är trafikmodeller är ett viktigt stöd men idag saknas bra modeller för cykeltrafik.

I en förstudie har forskare vid VTI och Lin­köpings universitet undersökt beho­ vet av modellstöd för analys av cykel­ trafik, sammanställt befintlig kunskap om mikroskopiska och makroskopiska cykeltrafikmodeller samt identifierat forsknings- och ut­vecklings­behovet av cykel­trafik­modeller i Sverige. Resultaten presenterades under Transportforums session om metoder för trafik­prognoser.

– Vår studie visar att det generellt sett finns ett stort behov av forskning och utveckling av modeller på både makro- och mikronivå, säger Johan Olstam, VTI, projektledare för studien.

– Centralt för utvecklingen av både makroskopiska och mikroskopiska cykel­modeller är tillgången till data. Här behövs en omfattande datainsam­ ling som omfattar cyklisters färdmedelsval, ruttval, interaktion med andra trafikanter och socio-demografiska data.

Under sessionen höll även VTI:arna Abderrahman Ait Ali, Ida Kristoffers­ son och Angelica Andersson varsitt föredrag.

FOTO: Katja Kircher/VTI

MER INFORMATION: Åsa Forsman, asa.forsman@vti.se, Anna Vadeby, anna.vadeby@vti.se

ILLUSTRATION: Ylivdesign/Mostphotos.com

LÄS MER:

MER INFORMATION: John Hultén, john.hulten@k2centrum.se Claus Hedegaard Sørensen, claus.h.sorensen@vti.se

VTI rapport 1068: Trafiksäkerhet i Norge och Sverige: en jämförelse.

Trafikmodeller för cykel

MER INFORMATION: Johan Olstam, johan.olstam@vti.se LÄS MER: VTI rapport 1064: Cykeltrafikmodellering: behovsanalys och kunskapsläge 7

ÅRET SOM GÅTT

VTI-forskning möter oväntade områden

Fortsatt färd för Cykel­centrum

Utöver att Anna Niska är forsknings­ ledare på VTI är hon föreståndare för Cykelcentrum. – Det finns mycket att göra, konstaterar hon. Ibland är jag frustrerad över att saker och ting inte händer fortare.

R

egeringsuppdraget att skapa ett nationellt kunskapscentrum för forskning och ut­ bildning om cykling skulle avslutas i år, men nu har det förlängts till 2023.

– Det är väldigt roligt att vi får fortsatt förtroende, säger Anna Niska, föreståndare för Cykelcentrum.

Det var vid årsskiftet 2017–2018 som VTI fick uppdraget att inom ramen för den nationella cykel­strategin vara värd för Cykelcentrum.

Återvinning av kläder och textilier är kanske inte ett område du förknippar med VTI. Men faktum är att VTI:s logistikforskare har börjat titta närmare på just det. Målet är en minskad klimat­ påverkan och ett hållbart transportsystem.

2

020 genomsyrades av pandemin och restrik­ tioner för att begränsa smittspridningen.

Verk­samheter fick ställa in och ställa om och inte mycket var som det brukar. VTI har dock, bland annat genom snabb omställning till digitala arbetsformer, kunnat fortsätta att bedriva forskning inom både nya och gamla forskningsområden.

VTI:s forskning berör många olika områden, och ibland kanske något oväntade. Under hösten på­ börjades ett nordiskt samarbete där forskare från bland annat VTI tillsammans med textilindustrin, återförsäljare, hjälporganisationer, återvinnings­ företag och logistikföretag med flera ska utveckla och testa lösningar för insamling och sortering av använda textilier. Du kan läsa mer om projektet SATIN på sidan 14 i detta nummer av VTI aktu­ ellt, där du även kan läsa mer om det nya sjöfarts­ projektet SHREK, som handlar om materialåter­ vinning och energieffektiva transporter.

Fler forskningsresultat som publicerades förra året har koppling till minskad klimatpåverkan. Studier visade att e-handeln med dagligvaror kan mins­ ka transporterna tack vare effektivare logistik och minskad bilanvändning. Forskarna har undersökt vilka logistiklösningar som är mest hållbara för att möta den ökade efterfrågan på e-handeln. Re­sul­ 8

taten pekar bland annat på att lösningarna måste anpassas beroende på om det handlar om transporter i en större stad, mindre tätort eller lands­ bygd. Under hösten startade även projektet ELLA, som ska titta närmare på hur transpor­ ten den sista sträckan till kund kan göras så kostnadseffektiv som möjligt, samtidigt som kunden får tillräcklig service.

Om kostnadseffektiva logistik­ lösningar handlar också en rapport om godscyklar som publicerades i början av året.

Godscyklar är kostnadseffekti­ va och leder till snabbare transporter med mindre utsläpp. Störst potential finns vid sista kilometern-transporterna, där godscyklar skulle kunna ersätta mindre skåpbilar vid paketleverenser. Även i projektet MOSEL är hållbarhet i fokus. Där är målet att analysera under vilka förhållanden överflyttningen av gods från väg till järnväg och sjöfart kan bidra till att uppfylla de svenska miljömålen för 2030.

Trots pandemin har VTI kunnat fortsätta uppdraget att genom forskning och innovation bidra med kunskap för att Sverige ska nå de transportpolitiska målen.

TEXT: Maria Elvåker FOTO: Artitcom/Mostphotos.com, Hejdlösa Bilder

– Vi fick en budget på fem miljoner kronor per år och väldigt fria händer, och det senare var både på gott och på ont. I början kände vi att vi trevade oss fram. Vad är det vi egentligen ska göra? Hur ska vi prioritera bland alla tänkbara uppgifter? Vårt fo­ kus är ju forskningen, men det ska också bli verk­ stad av det hela, fortsätter Anna Niska.

Samarbetet med forskningscentret SAFER vid Chalmers tekniska högskola kan sägas vara ett ex­ empel på sådan ”verkstad”. Cykelcentrum och SAFER har beslutat att ha en tydlig samverkan där det gemensamma målet är ”säker cykling”.

Cykelcentrum har också startat ett doktorandnät­ verk som fångar upp alla doktorander som har någon koppling till cykel.

– Detta nätverk tror jag mycket på, betonar Anna Niska. Vi har även kontakt med handledarna.

Doktoranderna kommer från Lund i söder till Luleå i norr, och några deltagare är från Norge och Danmark. Hittills handlar det om ett 40-tal individer, men nätverket fortsätter att fyllas på.

– Det är mycket uppskattat. Många har uttryckt att de vill vara kvar efter sin disputation. Det hade vi inte tänkt, vi skapar ännu ett nätverk i stället, ett nätverk av färdiga forskare. Det tror vi är bättre.

Vissa aktiviteter kan vara gemensamma, men vi tror att det är viktigt att doktoranderna får ha kvar sin samarbetsplattform.

Cykelcentrum har även startat ett antal strategiska projekt vars syfte är att ta reda på var forskningsfronten ligger i ett visst ämne just nu, och vilka tänk­bara samarbetspartner som kan finnas i det aktuella sammanhanget. Ett exempel på ett sådant strategiskt projekt är det om godscykel.

Anna Niska tycker att Cykelcentrum har åstadkommit mycket under sina för­ sta år. Hon säger att hon är stolt – men inte nöjd.

– Det finns enormt mycket att göra, och det är fortfarande mycket som ham­ nar mellan stolarna när det gäller cykling. Vems ansvar är det att finansiera forskningen? När det gäller infrastruktur och drift och underhåll ses ofta kom­ munerna som de främsta problemägarna. Samtidigt är Trafikverket den störs­ ta väghållaren sett till cykelvägnätets längd. Trafikverket borde kanske ha en särskild forskningsportfölj för cykel eller finansiera ett doktorandprogram?

Sådana diskussioner för vi med Trafikverket.

Någon resursstark industri som motsvarar den på bilsidan, finns tyvärr inte.

– Därför behövs andra drivkrafter för att säkerställa att den forskning och innovation som krävs på cykelområdet kommer till stånd.

TEXT: Catarina Gisby/redakta FOTO: Igor Stevanovic/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI

MER INFORMATION: Anna Niska, anna.niska@vti.se 9

ÅRET SOM GÅTT

Många frågetecken kring mikroplaster från vägtrafik Partiklar från väg- och däckslitage utgör minst hälften av utsläppen av mikroplaster i Sverige, och enligt en uppskattning av IVL Svenska Miljö­ institutet rör det sig om mer än 8 000 ton per år. Däckpartiklarna utgörs egentligen av gummi men inkluderas oftast i begreppet mikroplaster.

2

017 fick VTI ett regeringsuppdrag att ta fram och sprida kunskap om mikroplast­ utsläpp från vägtrafiken och att identifiera styrmedel och åtgärder som kan få ner utsläppen.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 1 juni 2021.

– Vi ser två övergripande frågeställningar säger Mikael Johannesson, forskningschef på VTI. Hur stort är problemet med exponering för mikro­ plastpartiklar från vägtrafiken ur ett miljö- och hälsoperspektiv? Vad finns det för åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska uppkomst och spridning av partiklarna och deras miljö- eller hälso­påverkan?

10

Ett stort problem är att det saknas standardiserade metoder för provtagning, beredning och analys av mikroplastpartiklar. | Mikael Johannesson, VTI.

När det gäller åtgärder kan de delas in i två grupper: Åtgärder som minskar uppkomsten av partiklar kan till exempel vara hårdare kontroll av hjulinställ­ ning och lufttryck i däck, eller lugnare körbeteende. Åtgärder som minskar spridningen av mikroplaster kan vara ökad gatustädning eller förbättrad re­ ning av dagvatten och avloppsvatten.

MÅNGA LADDADE NER Uppdraget delades upp i olika delprojekt som nu börjar bli klara. En viktig del handlade inlednings­ vis om att ta fram en kunskapssammanställning om mikroplastpartiklar från däck- och vägslitage från vägtrafik. Det var den första större samman­ ställning som gjorts och den engelska versionen hade i december 2020 laddats ner 1 650 gånger.

– Men vi behöver utvärdera olika åtgärders kostnad och effektivitet för att kunna prioritera bland dem, säger Mikael Johannesson.

I sammanställningen visar forskarna att det behövs mer kunskap på en rad områden. Man behöver bland annat göra studier på hur däck- och väg­ slitagepartiklar sprids och hur olika organismer påverkas av olika halter och typer av partiklar.

TEXT: Johan Sievers/redakta FOTO: Mats Gustafsson/VTI,

ÅRSTID PÅVERKAR SLITAGE I ett delprojekt har man gjort mätningar på gator i Göteborg som visar att däckslitaget är störst på sommaren medan vägslitaget är störst på vintern. I ett annat projekt har man använt VTI:s provvägsmaskin för att undersöka skill­ nader i slitage och partikelemission inom och mellan olika däckkategorier.

Sten-Åke Stenberg/Mostphotos.com, Karin Linhardt/VTI MER INFORMATION: Mikael Johannesson, mikael.johannesson@vti.se

Doktorand på VTI

Ida Järlskog ute i fält med en luftprovtagare i handen.

V

TI står för en viktig del av transport­ forskningens kompetensförsörjning i Sverige. Här får redan etablerade fors­ kare fördjupade kunskaper inom tillämpad forsk­ ning och institutet är också en plantskola för nya forskare genom att man anställer forskningsassis­ tenter som samtidigt blir doktorander på ett uni­ versitet eller en högskola. VTI uppmuntrar också redan anställda att påbörja doktorandstudier.

INDUSTRIDOKTORAND Ida Järlskog hade arbetat som forskningsassistent på VTI i tre år innan hon beslutade sig för att dok­ torera. Ida är inskriven som doktorand på Chalmers och där kallas hon för industridokto­ rand eftersom hon arbetar med sitt doktorandpro­ jekt på en arbetsplats utanför högskolan även om VTI inte är en industri.

Tillsammans med en kollega tar Ida Järlskog vägdammsprover som används för att mäta förekomsten av slitagepartiklar från vägtrafiken.

– Mitt första möte med VTI var när jag gick kan­ didatprogrammet i miljövetenskap på Linköpings universitet och läste en kurs i tillämpad forsknings­ metodik, säger Ida Järlskog. Vi skulle ta reda på hur en forskare arbetar och själva göra ett litet forskningsarbete. Jag fick tillfälle att komma till VTI och forskarna som jag följde var Mats Gustafsson och Göran Blomqvist. De arbetar båda aktivt för att få studenter till VTI, både prak­ tikanter och examensarbetare.

Idas avhandling handlar om slitage från däck och vägbeläggning. Där ingår också mikroplaster eftersom gummipartiklar från däckslitage innefattas i be­ greppet mikroplast. Ida ska identifiera var partiklarna bildas och under vilka förhållanden. Hon ska också ta reda på hur stor del av partiklarna som sprids, vart de sprids och hur långt bort från vägen de slutligen hamnar.

MIKROPLASTER Efter sin examen fick Ida en tjänst som forsknings­ assistent på VTI. Hon hade då inga planer på att doktorera utan det var först när Yvonne AnderssonSköld blev professor i miljöanalys på VTI och det samtidigt började pratas om mikroplaster som det blev aktuellt. Då fanns både en engagerad hand­ ledare och ett intressant ämne på plats.

– Som anställd på VTI har man fantastiska möjligheter till fältförsök och det finns en bred och djup kompetens bland både forskare och tekniker. Vår verk­ stad och vårt mätlaboratorium tillverkar mätutrustning och de finns alltid till hands och kan fixa det mesta som vi forskare behöver i olika projekt.

– Mikroplaster från vägtrafiken var ett nytt och i stort sett outforskat område som jag snabbt blev extra intresserad av. Jag kände också att det defini­ tivt skulle räcka till som ämne för en hel avhand­ ling.

UTE I FÄLT I Idas arbete ingår mycket fältstudier och mätningar ute vid vägen. Det är något av det som är nytt med hennes forskning eftersom de studier som finns sedan tidigare mest grundar sig på beräkningar och teoretiska värden.

Överhuvudtaget tycker Ida att det fungerar utmärkt att vara doktorand på VTI och hon upplever att det är en förmån att få vara en del av ett forsk­ ningsinstitut där det hela tiden pågår intressanta projekt som har betydelse för transportsystemets utformning.

TEXT: Hillevi Ternström FOTO: Göran Blomqvist/VTI

MER INFORMATION: Ida Järlskog, ida.jarlskog@vti.se 11

ÅRET SOM GÅTT

VTI har sedan tidigare professorstjänster inom områdena HMI (människa-maskin-interaktion) inom transportsektorn, nationalekonomi med in­ riktning mot transporter, väg- och banteknik och miljöanalys med inriktning mot transporter.

Genom den nya utnämningen har ytterligare ett område tillförts.

Ny professor i trafiksäkerhet Astrid Linder är sedan 1 januari 2021 professor inom trafiksäkerhet med inriktning mot skadeprevention på VTI. Astrid har en lång erfarenhet och djup kompetens inom området och kommer i sin nya roll att fortsätta sitt arbete med att bidra till en ökad trafiksäkerhet.

12

– Det finns en stor potential att utveckla trafiksä­ kerhetsforskningen vid VTI vidare, bland annat i ljuset av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Här ligger vår nya professorstjänst helt rätt i tiden, ­säger Tomas Svensson, generaldirektör vid VTI. LÅNG BAKGRUND INOM SKADEPREVENTION Astrid Linder har arbetat med personskade­ prevention sedan slutet av 90-talet. Astrid är civil­ ingenjör, teknisk fysik, blev teknologie doktor i trafiksäkerhet 2002 vid Chalmers tekniska högsko­ la och utnämndes 2016 till adjungerad professor i personskadeprevention vid Chalmers. Till VTI kom hon 2005 och har sedan dess varit forsknings­ chef och chef för enheten Trafiksäkerhet och tra­ fiksystem. Förutom att ha bidragit till utvecklingen av trafiksäkerhet genom olika forskningsprojekt har Astrid deltagit i ett antal olika internationella samarbeten och erhållit flera internationella ut­ märkelser.

För många är Astrid känd för sitt arbete med att utveckla kvinnliga humanmodeller för krockprov­

ning, såväl fysiska krockdockor som virtuella. För närvarande koordinerar hon också ett omfattande EU-projekt kallat VIRTUAL, som syftar till att utveckla virtuella krocktestmetoder.

– Jag ser fram emot att i min nya roll fortsätta att bidra till att utveckla trafiksäkerheten och på så minska antalet döda och omkomna i trafiken, ­säger Astrid Linder.

SAMARBETE FÖR ÖKAD TRAFIKSÄKERHET Hon betonar att arbetet med att utveckla trafik­ säkerheten är ett samarbetsprojekt som sker både nationellt och internationellt.

– Sverige har medverkat med värdefull kompetens och erfarenhet i det internationella arbetet med att förbättra trafiksäkerheten samtidigt som vi hittat idéer och inspirerats av andra länder. Här vill jag fortsätta att bidra.

Astrid Linder tillträdde den nya professorstjänsten 1 januari 2021.

TEXT: Eva-Mari Löfqvist FOTO: Fotograf Satu AB/VTI,

Annika Johansson/VTI, Jan Baborák on Unsplash MER INFORMATION: Astrid Linder, astrid.linder@vti.se

13

ÅRET SOM GÅTT

Smart mobilitet

D Miljövänlig logistik för insamling och återvinning I två projekt inom miljöanpassad logistik och hållbara ­transporter har VTI framträdande roller. Det handlar dels om ökad cirkularitet av textilier inom projektet SATIN*, dels om hamnars roll i en cirkulär ekonomi i projektet SHREK.

I

Norden importerar vi stora volymer textilier, men de används vanligtvis bara en kort tid.

Majoriteten av de använda textilierna för­ bränns och av de som samlas in – 22 procent i Sverige och 46 procent i Danmark – exporteras det mesta.

– Med tanke på att textilindustrin är en av värl­ dens mest resursintensiva och förorenade bran­ scher är det viktigt att vi hittar sätt att öka livsläng­ den. En fördubbling av livslängden minskar kli­ matpåverkan med 40–50 procent, säger Linea Kjellsdotter Ivert, senior forskare på VTI. Att hitta en nordisk efterfrågan för de insamlade textilierna är viktigt för att lyckas nå en ökad cir­ kularitet. Inte minst på grund av implementering­ en av ett nytt EU-direktiv om separat insamling, enligt Linea Kjellsdotter Ivert.

– Krav på separat insamling kommer att innebära ökade volymer, särskilt för de textilfraktioner som är av sådan kvalitet att de inte kan återanvändas.

Med stor sannolikhet blir det därmed svårare att bli av med insamlade textilier. Läget försvåras ock­ så av att flera länder stoppat eller begränsat impor­ ten av använda textilier.

SATIN handlar bland annat om att utveckla in­

14

samlingslösningar så att konsumenter enklare kan lämna ifrån sig använda textilier. Projektet ska ock­ så utvärdera var sorteringen ska äga rum och möj­ ligheterna att nyttja gemensamma nordiska sorte­ ringsanläggningar.

Ett annat projekt är SHREK, som står för ”Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi”.

Linea Kjellsdotter Ivert, VTI.

Syftet med SHREK är att utveckla kunskap om hur energieffektiva sjötransporter kan ersätta stora delar av vägtransporter av material som ska materialåtervinnas. Främst gäller detta långa transporter, där materialet återvinns i andra länder.

Inom projektet tittar man på material som kan materialåtervinnas och som skapats i Sverige. Det handlar om material som transporteras på annat sätt än via sjöfart för materialåtervinning utomlands.

– Vi undersöker var marknaderna finns för sådant som inte materialåtervinns i Sverige, och vilka möjligheterna är för svenska hamnar, som kan ha en viktig roll för lagring och hantering av materialet, säger Linea Kjellsdotter Ivert, som leder även detta projekt.

TEXT: Johan Granath/redakta FOTO: Mariday/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI

* SATIN står för ”Towards a sustainable circular system in the Nordic region”.

en digitala utvecklingen kan kännas som en tsunami som väller över en, en tsunami man inte kan styra över. Men det kan man, säger Claus Hedegaard Sørensen, senior forskare på VTI.

”Medborgarna ska inkluderas i utvecklingen, inte bara vara föremål för den.”

– Det är det vi vill tala om med vår rapport.

Att styra det nya – Samhällets styrning av och med smart mobilitet är en avslutande rapport från ett projekt som genomförts inom ramen för K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, med finansie­ ring från Vinnova.

Paraplybegreppet smart mobilitet beskriver de för­ ändringar inom transportsektorn som har med digitalisering att göra. Det handlar om förändring­ ar vi ser redan nu och de som kommer framöver.

Elsparkcyklarna som finns i många städer ryms i begreppet smart mobilitet, liksom självkörande bi­ lar och bussar, fordon som är uppkopplade och kan tala med varandra, med en trafikcentral och så vidare.

– Smart mobilitet handlar också om samåkning, som ju inte alls är någonting nytt, men som förenk­ lats i och med digitaliseringen, säger Claus Hede­ gaard Sørensen.

Det finns enligt honom och medforskarna både positiva och negativa effekter av smart mobilitet.

– Positivt är att kollektivtrafiken kan kompletteras och utvidgas på ett sätt som bättre tillgodoser medborgarnas behov. Det ges fler incitament att lämna bilen, och på så vis kan smart mobilitet bi­ dra till mera hållbara transportlösningar.

Men en negativ effekt skulle kunna vara att det blir så attraktivt att använda sitt eget självstyrande for­ don att andra transportformer utkonkurreras och vi i stället får mer biltrafik i städerna.

Det är här den politiska styrningen kommer in i bilden. Kommuner, regioner och offentliga myn­ digheter måste reflektera över sin roll och vilka resurser de har, och utifrån detta skapa ett medve­ tet förhållningssätt till smart mobilitet.

biliteten måste förankras i demokratiska principer och styra mot samhällets målsättningar, ”till exempel utifrån ambitioner i kommunala översiktsplaner, regionala utvecklingsplaner och de transportpolitiska mål som beslutats av Sveriges riksdag”. (Citat ur rapporten.)

Forskarna nämner fyra viktiga tillgångar – nodalitet, regler, pengar och orga­ nisationer – som det offentliga kan använda som styrmedel. Claus Hedegaard Sørensen vill särskilt lyfta fram nodalitet: kontrollen över data. Den som till exempel sitter på kunskapen om medborgarnas resvanor har mycket makt.

– Sedan är det viktigt att medborgarna inte försvinner in i allt detta enbart förvandlade till ”kunder”. Medborgarna ska inkluderas i utvecklingen, inte bara vara föremål för den.

TEXT: Catarina Gisby/redakta FOTO: Annika Johansson/VTI, Karin Linhardt/VTI

MER INFORMATION: Claus Hedegaard Sørensen, claus.h.sorensen@vti.se LÄS MER:

MER INFORMATION: Linea Kjellsdotter Ivert, linea.kjellsdotter@vti.se

Smart mobilitet kan inte enbart betraktas utifrån ett tekniskt utvecklingsperspektiv. Den smarta mo­

K2 Outreach 2021:1: Att styra det nya – Samhällets styrning av och med smart mobilitet.

15

ÅRET SOM GÅTT

Pandemin genererar ny forskning Den pågående pandemin med covid-19 har fått stora konsekven­ ser för samhällen världen över. För transportsektorns del har pandemin medfört en minskad efterfrågan på transporter och ett förändrat resmönster. Det har i sin tur genererat en mängd nya

Karin leder ett nytt forskningsprojekt som ska un­ dersöka vilka lärdomar det finns att dra kring änd­ rat resande och beteendeförändring från hante­ ringen av coronakrisen som är relevanta för om­ ställningen till hållbar mobilitet. Fokus i projektet ligger på styrning, policyinstrument och vad som karaktäriserar olika hot mot samhället.

en hållbar framtid från K2, Nationellt kunskaps­ centrum för kollektivtrafik. Antologin tar avstamp i att kriser kan öppna möjligheter till nya idéer, perspektiv och lösningar. − Vårt fokus är inte på en återgång till hur kollek­ tivtrafiken var innan pandemin, utan på omstart

Lärdomar som kan leda till nya möjligheter för omställ­ ningen till ett hållbart trans­ portsystem är i fokus även i ett projekt där forskare från VTI ska titta närmare på hur godstransporterna på­ verkats av pandemin. − Krisen ger förändrade flö­ den och förutsättningar.

Genom att beskriva och för­ klara dessa ges en unik möj­ lighet att dra lärdomar av krisen, där vissa beteen­ deförändringar kan innebära nya möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Jenny Karlsson, forskningsledare vid VTI.

med idéer och lösningar för en mer hållbar fram­ tid, säger K2:s föreståndare John Hultén.

TEXT: Maria Elvåker FOTO: Michael Hoffman/Mostphotos.com,

Möjligheter är också temat för den nyligen lanse­ rade antologin Omstart för kollektivtrafiken– idéer för

CDC on Unsplash, Prasesh Shiwakoti (Lomash) on Unsplash

forskningsfrågor, som samtidigt öppnar upp för nya möjligheter.

– D

et finns mycket ny kunskap som be­ höver tas fram. Rekommendationer, riktlinjer och åtgärder för minskad smittspridning har lett till beteendeförändringar som vi behöver veta mer om för att ta reda på hur långvariga de kommer vara och hur infasningen till ett mer stabilt normalläge efter pandemin ser ut, säger VTI:s generaldirektör Tomas Svensson.

SBCAEC, som skulle ägt rum i Stockholm oktober 2020 med VTI som en av arrangörerna.

– Pandemin har lett till strukturella förändringar, framför allt genom digitaliseringen. Det har påver­ kat hur vi arbetar, reser till och från arbetet och i tjänsten, men också hur vi gör våra inköp. Här finns behov av mer kunskap för att få de mer lång­ siktiga förändringarna.

HISTORISK FÖRÄNDRING En av de tydligaste förändringarna i samhället till följd av pandemin är ändrade resmönster.

Under året med pandemin har många konferenser tvingats ställa in eller ställa om. En av konferenser­ na som fick skjutas på framtiden var Society for benefit-cost analysis: European conference,

16

– Istället anordnade vi ett webbinarium på temat osäkerhet när det gäller att göra kostnads-nytto­ analyser och modellering av pandemier, säger Johanna Jussila Hammes, senior forskare vid VTI och en av organisatörerna för SBCAEC.

− De förändringar som skedde under förra året vad gäller svenskarnas resande och vardagliga mobi­litet saknar motstycke i modern tid och står i skarp kontrast till vad som har åstadkommits un­ der den tid då klimatomställnigen av transport­ systemet varit aktuell, säger Karin Thoresson, se­ nior forskare vid VTI.

Pågående forskningsprojekt med koppling till coronakrisen Vad kan omställningen till hållbar mobilitet lära av coronakrisen? En komparativ analys av policyinstrument, kommunikation och samhällshot.

Pågår: januari 2021– december 2021 Finansiär: Formas Projektledare: Karin Thoresson, VTI Resande under pandemier – hur påverkas människors resande under covid-19 Pågår: juni 2020–mars 2021

Finansiär: Trafikverket Projektledare: Jonas Ihlström, VTI Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik Pågår: augusti 2020–juli 2023 Finansiär: AFA Försäkring Projektledare: Anna Sjörs Dahlman, VTI Covid-19 and changed con­ditions for the finan­cing of public transport Pågår: juni 2020–juni 2021

Finansiär: K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Projektledare: John Hultén, VTI/K2 Godstransport­systemets förändring under och efter coronapandemin, Gods-ECO Pågår: juni 2020– januari 2023 Finansiär: Trafikverket Projektledare: Jenny Karlsson, VTI Coronakrisens effekt på persontrafikresor med fokus på kollektivtrafiken Pågår: augusti 2020–

mars 2022 Finansiär: Trafikverket Projektledare: Lisa Svanberg, VTI The corona diaries: the role of change agents in (re)shaping institutions and policies in times of turbulence Pågår: juli 2020– december 2021 Finansiär: K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Projektledare: Claus Hedegaard Sørensen, VTI/K2

17

ÅRET SOM GÅTT

Internationellt samarbete håller VTI på topp VTI är koordinator för flera stora EU-forskningsprojekt.

Några av dessa fokuserar på områden som förarstöd, automatiserad körning samt digitalisering och hör hemma inom EU:s forskningsramprogram Horisont.

Forskning på VTI VTI är ett forskningsinstitut med uppdrag från regeringen att bedriva forskning och utveckling inom transportområdet. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.

Å

r 2019 hade över 70 procent av persona­ len inom forskning och utvecklingsverk­ samheten en doktors- eller licentiatexa­ men. VTI förfogar också över unik forskningsut­ rustning som till exempel krockprovningsanlägg­ ning, provvägsmaskin, däckprovningsanläggning och flera olika fordonssimulatorer.

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR VTI har etablerad samverkan med flera universi­ tet och högskolor bland annat genom institutets professorstjänster, doktorandprogram och exa­ mensarbeten samt medverkan i forskningsprojekt och uppdrag.

REGERINGSUPPDRAG VTI har för närvarande två regeringsuppdrag: • Mikroplastutsläpp från vägtrafiken.

• Nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling.

INTERNATIONELLT SAMARBETE VTI deltar i 17 EU-projekt. Inom EU:s ramprogram Horisont 2020 har VTI varit koordinator för följande projekt: • ADAS&ME – Adaptive ADAS to support incapacitated drivers & Mitigate Effectively risks through tailor made HMI under automation.

• BRAVE – BRidging gaps for the adoption of Automated Vehicles.

• VIRTUAL – Open Access Virtual Testing Protocols for enhanced Road User Safety.

VTI har också ett flertal andra internationella samarbeten både inom och utom Europa.

Anna Anund, VTI, har varit koordinator för projektet ADAS&ME som har drivits inom EU:s ramprogram Horisont 2020.

– H

orisont är ett ramprogram där re­ presentanter för forskning, indu­ stri samt olika länder och regioner möts, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI.

VTI förekommer även som part i andra EUfinansierade projekt, till exempel sådana som drivs gemensamt av olika länders respektive trafikmyn­ digheter. Jonas Jansson menar att det är viktigt, ja till och med nödvändigt, för VTI att finnas i dessa sammanhang. Bland annat därför att VTI:s fors­ kare behöver vara del av en internationell forsk­ ningsmiljö för att kunna hålla sig framme i forsk­ ningens framkant.

– Det kräver mer än att vi bara rör oss i Sverige.

Det handlar om EU, som är det mest uppenbara och närmsta, men också andra internationella sammanhang.

Ett exempel på konkret nytta av att delta i interna­ tionella projekt, och specifikt i EU-sammanhang, är enligt Jonas Jansson att VTI får ta del av resul­ tat från stora forskningskonsortier. Det kan handla om samarbeten mellan industri, universitet och myndigheter.

Cora van Nieuwenhuizen, Nederländernas minister för infrastruktur och vattenhantering tillsammans med Jonas Jansson och Jones Karlström, båda VTI, vid ett besök i februari 2020.

– Det handlar också om att vara med och påverka och då måste man vara duktig. Att vara med, hålla sig framme och i flera fall leda stora EU-projekt, som VTI gör, är ett effektivt sätt att visa ambition. Det gör att vi kan hålla oss på topp och ger oss kvitto på att vi har excellens inom ett område.

VTI och Sverige har mycket att bidra med i ett internationellt sammanhang, menar Jonas Jansson.

– Till exempel är vi långt framme i frågor om trafiksäkerhet. Vi sätter männ­ iskan i centrum som användare i transportsystemet och har en framgångsrik fordonsindustri med hög teknisk nivå. Till exempel inom områden som upp­ kopplad transportinfrastruktur och inom automatisering. Det gör oss till ett föregångsland i många avseenden.

Sveriges och VTI:s relativa litenhet kan vara en fördel, menar han.

VTI har egna professorer inom miljöanalys, människa-maskin-interaktion (HMI), nationaleko­ nomi, trafiksäkerhet samt väg- och banteknik.

VTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskaps­ bas och bidrar till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning och kunskapsspridning.

VTI har närmare 40 doktorander. Under 2020 disputerade fem doktorander.

18

FORSKNINGSRESULTAT Under 2020 publicerade 63 VTI-publikationer och 90 vetenskapligt granska­ de artiklar, bokkapitel och konferensbidrag.

– Det ger oss tillgång till studier där flera länder ingår. Där kan vi till exempel undersöka vilken roll kulturella skillnader och olika regelverk spelar.

VTI:s bibliotek är ett nationellt transportforskningsbibliotek som samlar in och sprider resultat från svensk transportforskning.

För ett relativt litet land som Sverige med en ex­ portberoende industri är det extra betydelsefullt att ha tillgång till de arenor där framstående forsk­ ning bedrivs, menar Jonas Jansson. Bland annat för att fånga de senaste trenderna men också för att kunna behålla och utveckla en framskjuten po­ sition vid forskningsfronten.

TEXT: Catharina Arvidsson Foto: Hejdlösa bilder, Göran Blomqvist/VTI

– De större resurser som andra, större, länder och forskningsinstitut har kan vi kompensera genom att vara duktiga på samarbete, genom att vara snabba, ha betydligt kortare beslutsvägar och en närmare dialog med andra aktörer.

Till exempel politiker, departement och industri.

TEXT: Johan Granath/redakta FOTO: Marcia Moore-Viklund/VTI, Maria Elvåker/VTI

MER INFORMATION: Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se 19

I KORTHET

Redaktörer är Malin Henriksson, senior forskare på VTI, och Christina Lindkvist, forskare vid Malmö universitet. Båda är knutna till K2, Nationellt kunskapscen­ trum för kollektivtrafik. Jessica Berg, tf. forskningschef på VTI, medverkar med ett kapitel om ungas mobilitet och erfarenheter av kollektivtrafik i socialt utsatta områden. Malin Henriksson medverkar med ett kapitel om ungas upplevelser av hållplatsen och den känsla av otrygghet som den kan förmedla.

– Den här boken är ett viktigt bidrag till forskningen om resenärers perspektiv på kollektivtrafik. Den kan också utgöra underlag för planerare och beslutsfattare som idag saknar kunskap om hur sociala perspektiv kan hanteras i planeringen, säger Malin Henriksson.

Kollektiva resor är utgiven av Arkiv förlag där den finns fritt tillgänglig som e-bok.

MER INFORMATION: Malin Henriksson, malin.henriksson@vti.se LÄS BOKEN I FULLTEXT: https://arkiv.nu/

Håll dig à jour

Adresserna till våra kanaler:

Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtisweden Twitter: www.twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/vtisweden 20

– ECTRI är en bra mekanism för att på­ verka EU:s forskningsagenda och för att knyta kontakter med ledande europeiska forskningsorganisationer, säger Ingrid Skogsmo.

– Jag ser fram emot att som vice ordfö­ rande arbeta för att vidareutveckla dessa styrkor och på så sätt bidra till framtida möjligheter för VTI:s forskare att delta i intressanta forskningsprojekt. Det känns mycket hedrande att få företräda VTI, och den bredd av områden vi täcker med hög kompetens.

MER INFORMATION: Ingrid Skogsmo, ingrid.skogsmo@vti.se LÄS MER: www.ectri.org

Flera VTI:are deltog även i år i Transportation Re­ search Board Annual Meeting som hölls i januari.

Konferensen som brukar hållas i Washington DC, USA, hölls i år för första gången digitalt och med ett program som pågick utspritt under hela januari med olika aktiviteter under sammanlagt 16 dagar.

Från VTI deltog bland andra forskningsledare Katja Kircher och doktorand Denis Saliko. Katja Kircher deltog på inbjudan från Donald Fisher vid Volpe Center med en presentation om mätning av uppmärksamhet hos bilförare. Denis Saliko deltog, tillsammans med Sigurdur Erlingsson, med en poster om mätningar och modellering av en väg­ konstruktion av asfalt som har utsatts för belast­ ning från tung trafik och säsongsvariationer.

FOTO: Camilla Cherry

FOTO: Annika Johansson/VTI

Den nyutkomna antologin Kollektiva resor: utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet skildrar i åtta olika kapitel vad kollektivtrafiken betyder för människor från olika sociala grupper och sammanhang i Sverige.

The European Conference of Transport Research Institute (ECTRI) är en inter­ nationell organisation vars syfte är att främja europeisk transportforskning.

ECTRI omfattar 27 transportforsk­ ningsinstitut och universitet från 19 eu­ ropeiska länder. Sammanlagt omfattas fler än 4 000 forskare inom transportom­ rådet av organisationens arbete.

FOTO: Annika Johansson/VTI

Kollektiva RESOR

Ingrid Skogsmo, seni­ or forsknings­ ledare på VTI, är vald till vice ordförande i ECTRI. Ingrid har sut­ tit som leda­ mot i ECTRI:s styrelse sedan 2019. Posten som vice ordförande gäller från 27 januari 2021 och två år framåt.

VTI deltog i TRB Annual Meeting

FOTO: Katja Kircher/VTI

Ingrid Skogsmo representerar VTI i ECTRI

– Det känns väldigt bra att bli inbjuden till att berätta övergripande om vår ansats att mäta uppmärksamhet i trafiken eftersom vi har arbetat intensivt med frågan en längre tid. Det är trevligt att se att det ger avkastning i form av internationellt intresse, säger Katja Kircher.

LÄS MER: www.trb.org/annualmeeting

Maria Bratt Börjesson invald i IVA Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) valde den 1 december 2020 in 42 nya ledamöter. En av dem är Maria Bratt Börjesson, professor i national­ ekonomi med inriktning mot transporter vid VTI. IVA är ett fristående expertorgan som ska främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna samt näringslivets utveckling. IVA har 1 300 svenska och utländ­ ska ledamöter som bevakar och påverkar viktiga frågor inom sitt område genom att arrangera seminarier, vara aktiva i IVA:s programråd och projekt och delta i arbetet med IVA:s remissvar inom sina respektive specialistområden.

– Jag känner mig otroligt hedrad och nyfiken på uppgiften och ser fram emot att få bidra och lära mig nya saker, säger Maria Bratt Börjesson.

MER INFORMATION: Maria Bratt Börjesson, maria.bratt.borjesson@vti.se LÄS MER: www.iva.se

21

Foto: Ivan Bandura, Unsplash

HÄNDER PÅ VTI

VTI:S BIBLIOTEK ÄR EN NATIONELL RESURS INOM TRANSPORTFORSKNINGEN FÖR ALLA Vi erbjuder specialiserade tjänster såsom informationssökning, omvärldsbevakning, resultatspridning samt utveckling av webbplatser och databaser.

VTI ska ge förslag på sjöfartsavgifter

Vi driver transportportal.se och ansvarar för spridning av resultat från svensk transportforskning till databasen TRID (OECD/TRB). vti.se/bibliotek • transportportal.se • trid.trb.org

VTI har inlett ett arbete med att ta fram förslag till nya modeller för Sjöfartsverkets avgifter. Förslagen ska bidra till ökade miljö- och klimatnyttor och en harmonisering med svenska hamnars avgifter.

S

jöfartsverket tar ut farleds- och lotsavgifter från den kommersiella sjöfarten. Dessa av­ gifter utgör grunden i Sjöfartsverkets finan­ sieringsmodell och står för närmare tre fjärdedelar av Sjöfartsverkets intäkter. Den nuvarande avgifts­ modellen som trädde i kraft år 2018 innebär att en del av farledsavgifterna beror på fartygets storlek och på fem mått på miljöprestanda. Även hamnarna i Sverige tillämpar differentierad prissättning baserat på miljöprestanda, men det finns ett utrymme för harmonisering av miljö­ incitament mellan Sjöfartsverket och hamnarna för att nå större klimat- och miljönyttor.

AVGIFTSMODELLER PÅ KORT OCH LÅNG SIKT VTI har fått finansiering från Trafikverket för att ta fram rekommendationer till en justerad avgifts­ modell för Sjöfartsverket som kan implementeras år 2023 och till en helt ny avgiftsmodell som kan införas på längre sikt. Arbetet kommer att bestå av både en empirisk del och en teoretisk del. Den em­ piriska studien syftar till att ta reda på i detalj hur fartygstrafiken som anlöper Sverige reagerat på tidigare avgiftsförändringar. Den teoretiska delen syftar till att förankra en framtida avgiftsmodell i ekonomisk teori kring styrmedel och prissättning.

Projektet genomförs i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges Hamnar. Till projektet kopplas också en referensgrupp där Sveriges Kommuner och Regioner, Föreningen Svensk Sjöfart samt Skär­ gårds­redarna ingår.

22

Nya publiceringar VTI RAPPORTER

Connected vehicles in traffic signals: Effects in Swedish traffic signal settings.

VTI rapport 1071A. Författare: Ellen Grumert, Iman Pereira.

Inge Vierth, VTI.

– VTI har tidigare erfarenhet av att utvärdera Sjöfartsverkets avgifter och studera sjöfartens konkurrenskraft. Den kompetens som vi byggt upp ger oss förutsättningar att ta fram genomarbetade förslag på avgiftsmodeller, säger Inge Vierth, utredningsledare på VTI. Arbetet startade 1 januari 2021 och pågår till slutet av 2023. Samordning ska ske med det uppdrag som regeringen gett till den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart på Trafikverket om bland annat prissättning på hamnavgifter. En första delrapport från forskningsprojektet planeras i septem­ ber 2021.

TEXT: Eva-Mari Löfqvist

Sjöfart mot svensk hamn 2007 till 2019: förändringar i volym, struktur och rörelsemönster.

VTI rapport 1070.

Författare: Magnus Johansson, Rune Karlsson, Jonas Westin.

Development of advanced evaluation and construction methods for asphalt joints.

VTI rapport 1069A. Författare: Ehsan Ghafoori.

MER INFORMATION: Inge Vierth, inge.vierth@vti.se

Cyclists’ adaptation to a countdown timer to green traffic light: a before-after field study.

Tidskrift: Applied Ergonomics. Vol. 90, Article-ID 103278.

Författare: Sara Nygårdhs.

Nordic certification of road marking materials in Iceland, Norway and Sweden 2018-2020.

VTI rapport 1067A. Författare: Trond Cato Johansen, Carina Fors.

Knowledge for policy-making in times of ­u ncertainty: the case of autonomous vehicle model results.

Tidskrift: Transport Reviews. Published online, December 2020 Författare: Carey Curtis, Sam McLeod, John Hultén, Fredrik Pettersson-Lofstedt, Alexander Paulsson, Claus Hedegaard Sørensen.

TIDSKRIFTSARTIKLAR

BOKKAPITEL

Appraisal of cycling infrastructure investments using a transport model with focus on cycling.

Tidskrift: Case Studies on Transport Policy.

Published online, November 2020.

Författare: Chengxi Liu, Andreas Tapani, Ida Kristoffersson, Clas Rydergren, Daniel Jonsson.

FOTO: Bertil Bernhardsson/Mostphotos.com,

Annika Johansson/VTI, Stefan Winberg/Mostphotos.com

Brush tyre models for large camber angles and steering speeds.

Tidskrift: Vehicle System Dynamics. Published online, December 2020.

Författare: Luigi Romano, Fredrik Bruzelius, Bengt Jacobson.

Kan smart mobilitet bidra till hållbarhets­ omställningen?: Möjliga vägar för kommuner.

Ingår i: Fossilfritt Sverige: en antologi om klimatomställningen i praktiken.

2020, sid. 59–73.

Författare: Anna Wallsten, Malin Henriksson, Karolina Isaksson.

Fler personer ­omkommer i trafiken i Sverige jämfört med Norge. Det framgår av en ny rapport från VTI.

Låginkomsttagare ­betalar mest i kollektiv­trafiken visar forskning som presenteras i en artikel av bland annat Anders Bondemark, forskningsassistent på VTI.

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer 23

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

I huvudet på Fredrik Hellman

Transportforum 2021 blev som vanligt men ändå helt annorlunda

2

020 började som vanligt och ingen kunde föreställa sig vad som senare under våren skulle hända. Visst läste man om någon SARS-liknade influensa som börjat i Kina men det var bara några små notiser i dagstidningarna om det under januari 2020.

Planeringen av 2021 års upplaga av Transport­ forum rullade på. Denna gång hade jag tagit på mig rollen som projektledare. Projektgruppen och rutinerna var väl inarbetade så det kändes inte som någon överväldigande uppgift.

Redan efter sportlovsveckan slog pandemin till med full kraft. Företag och skolor tvingades stänga ner. När vi närmade oss öppningen för inlämning av abstract i maj var det nya normala att jobba hemifrån för både unga och vuxna. Hemma satt jag, fru och två ungdomar, och ibland någon kom­ pis till barnen, uppkopplade i webbmöten. Alla rummen i huset utnyttjades nu som kontor. Jag kunde höra barnens mattelärare i rummet intill förklara derivator och ekvationer samtidigt som jag själv satt och förtvivlat försökte begripa hur man delar skärm i något webbmöte.

I Transportforums projektgrupp började vi nu tvivla på att denna situation skulle gå över innan genomförandet av konferensen. Sommaren kom och plötsligt var vi framme i augusti. Vid det här laget brukar vi ha ganska bra ordning på allt och abstracten brukar trilla in i vårt abstractsystem.

301 abstract hade vi fått in! Jaha, det var ju unge­ fär som vanligt.

Paniken började krypa sig på. Hur gör vi nu? Folk måste få veta hur vi ska göra. Ställa in eller köra webbkonferens, det var alternativen vi hade. Våra samarbetspartner Grand­Travel och Trippus kun­ de hjälpa oss med att ta fram webblösningar men vem vill betala för en webbkonferens?

Vi tog fram en bantad ver­ sion av Transportforum där upplägget skulle kännas igen men med mycket färre ses­ sioner än vanligt. Tyvärr fick vi avslå många bra abstract vilket inte kändes bra. Vi var nu långt efter i planeringen och en massa beslut togs för hinna ikapp. Ämnes­kommit­ téerna gjorde ett fantastiskt jobb med att sortera ut ab­ stract och sätta ihop intres­ santa sessioner. Allt var un­ der tidspress och varje dag som gick var viktig.

Vi fick förklarat för oss att det nog skulle vara bra om föreläsarna kunde spela in sina presentationer i förväg. Jag tänkte att detta är ju väldigt annorlun­ da och svårt att göra. Dessutom brukar många göra klart sina presentationer i lugn och ro under julhelgerna men denna gång skulle allt vara klart i god tid innan jul.

Dagen kom då konferensen skulle genomföras och det var inte utan viss nervositet som allt rullade igång. Genast började mejlen komma – det var dålig bildkvalitet! Situationen förbättrades avse­ värt efter inledningen och det mesta fungerade sedan väldigt bra under dessa två dagar. Det blev intressanta och lärorika dagar. Det var som det brukar på Transportforum men ändå väldigt an­ norlunda.

Fredrik Hellman Senior forskare på VTI KONTAKT: fredrik.hellman@vti.se

”Paniken började krypa sig på.

Hur gör vi nu?

Folk måste få veta hur vi ska göra.”

Avslutningsvis vill jag skicka ett stort TACK till alla föreläsare, moderatorer, ämneskommittéer, Grand­ Travel-Maria, Trippus-Jenny, och mina kollegor på VTI: Marcia, Monica, Eva-Mari och Mattias för att ni gjorde Transportforum till en så bra konferens. Nu tar vi sats för Transportforum 2022!

Nästa nummer kommer i juni.