VTI aktuellt nr 2 2014 by VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

2014

aktuellt 2

Tema Föraren i fokus Utformning av förarprov ses över Olyckor med fyrhjulingar måste minska Cyklister bra på mobilhantering

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Säkra system är inte allt

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

”Att tänka bort ett individuellt ansvar gagnar knappast en fortsatt god trafiksäkerhetsutveckling.”

egreppen människan i transportsystemet, föraren i fokus eller den mänskliga faktorn handlar alla om hur individer och grupper på olika sätt och i olika situationer relaterar till transportsystemet. I transportforskningen rör man sig här på en mängd spännande forskningsfält, med frågor som handlar om allt från användningen av kommunikationsutrustning i samband med bilkörning till ekonomiska styrmedels effekter på trafikantbeteenden. Vad som egentligen krävs av just föraren och hur hen ska rustas för att klara alla de situationer som uppstår i trafiken är omdiskuterade frågor. I den svenska debatten om trafiksäkerhet har inställningarna varierat under åren. En ensidig tro på att individen kunde fås att förbättra sitt uppträdande i trafiken och ta fullt ansvar för sina handlingar dominerade länge, men detta förändrades i Sverige mot slutet av nittiotalet. Effekterna av

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI AKTUELLT NR 2 2014

kampanjer och så kallad pläderande information, genom bland annat NTF:s försorg, ifrågasattes. Pendeln svängde och med lanseringen av nollvisionen började man mer tala om s ystemägarnas och fordonstillverkarnas ansvar för att sänka olyckstalen, till exempel genom väg utformning eller olika former av förar assistans i fordonen. Kanske har pendeln i mitt tycke ibland svängt väl långt. Visst är det alldeles utmärkt med säkrare vägar, mitträcken, krockkuddar och antisladdsystem. Men att tänka bort ett individuellt ansvar för trafiksäkerheten gagnar knappast en bred uppslutning bakom nollvisionen eller för den delen en fortsatt god trafiksäkerhetsutveckling. Nog kan vi som enskilda trafikanter genom vårt uppträdande bidra till bättre regelefterlevnad, lugnare tempo i trafiken och ett större ansvarstagande för medtrafikanterna.

Om man begränsar sig till att bara tala om förare av vägtrafikfordon är det tydligt att man fått det både lättare och svårare i trafiken. Bättre vägar och fordon som ger mer stöd åt förarna gör det både säkrare och bekvämare att färdas. S amtidigt blir trafiken allt intensivare och trafiksituatio nerna mer komplexa. Uppfattningen om vad ett fordon egentligen är förändras med fyrhjulingar, Segways och elcyklar. Distraktionsmomenten tycks bli fler. Hur en framtida introduktion av automatiserade fordonen ska kunna klara sam existens med konventionella fordon med ”riktiga” förare återstår att se. Mycket handlar sannolikt om en ytterligare vässad förarutbildning. Annat handlar om att förbättra kunskapsläget kring människors beteende i allmänhet och förares beteende i trafiken i synnerhet. Några axplock av sådan kunskap finns beskrivet i detta nummer av VTI-aktuellt.

ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström

UPPLAGA 5 700 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Karin Andersson

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILDEN Hejdlösa Bilder

I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK AB Danagårds Grafiska

PRENUMERATION www.vti.se/prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nr 2 2014

Tema Föraren i fokus

innehåll

VTI arbetar med många olika aspekter av förarens roll i trafiken inom flera transportslag. I detta nummer presenteras VTI:s senaste forskningsresultat inom området.

Orättvisor i förarprov ses över

7 Olyckor med fyrhjulingar

måste minska

10 14

Färgat mc-glas kan vara säkrare

Cyklister duktiga på smart hantering av mobil IT

9 8 11 12 13

Ingen skillnad i trafikantbeteende med färre kantstolpar Tummen upp för nykterhetskontroll i bilen

Videoinspelning ska ge bättre bilförare

Svårt att beräkna restid och bränsleåtgång Med eller utan glasögon och hörapparat i trafiken Ny testmetod ska bedöma lämpligheten hos förare med synfältsbortfall

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 4 17 22 23 24

15 Barns körbeteende studeras i simulator 15 Flest kör för fort på 40-väg 16 Forskning på kvinnlig krockdocka gav EU-pris 21 VTI-forskare har fått stipendium från Nordiskt Vägforum 21 VTI-forskare har tilldelats pris från Riskkollegiet 21 Tre VTI-forskare har blivit docenter 22 VTI toppar lista över högutbildad personal

Ledare I korthet – notiser Rapporter i korthet Ny kompetens VTI-publikationer I huvudet på Annika Jägerbrand

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Foto: Region Gotland

Foto: Hejdlösa Bilder

I KORTHET

VTI i Almedalen Under Almedalsveckan som pågår söndag till söndag mellan 29 juni till och med 6 juli finns flera VTI:are på plats. Onsdag den 2 juli medverkar Katja Kircher medverkar i debatten ”Köra bil och skicka sms? Så ökar vi säkerheten i trafiken” som arrangeras av Transport styrelsen. Fokus ligger på att stödja en trafiksäker användning av kommunikationsutrustning under bilkörning. Välkommen ombord på m/s Sigrid, kajplats 2, kl 15.00–16.30 för att lyssna på seminariet. Anna Anund deltar i ett evenemang som arrangeras av Stressforsknings institutet, Stockholms Universitet, som ska presentera resultat från den buss

förarstudie som Anna Anund medverkat till. Det handlar om delade turer och långa arbetsdagar och vilken betydelse det kan ha för hälsa och säkerhet. Det arrangeras i lokalen Science park i Visby torsdag den 3 juli kl. 11.00– 12.00. Inge Vierth medverkar på seminariet ”Likabehandling av trafikslagens infrastrukturavgifter – vilka blir effekterna på transportsystemet?” som arrangeras av Sjöfartsforum. Seminariet äger rum på Hamngatan 1 (trädgården) den 30 juni kl 13.00–13.45. MER INFORMATION:

Seminarium om friktion på sommarvägar Den 27 maj arrangerade VTI och Trafikverket en seminariedag om friktion på belagda vägar sommartid. Syftet med dagen var att öka kunskapen om vägfriktion och hur vi tillsammans kan bidra till en säkrare trafikmiljö. Föredragen presenterade erfarenheter och tankar från både beställare, forskningsinstitut, intresseorganisationer, entreprenörer och konsulter. Programmet avslutades med en panel debatt.

www.almedalsveckan.info KONTAKT:

Mattias Hjort, mattias.hjort@vti.se

Håll dig à jour

Adresserna till våra kanaler:

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Facebook: www.facebook.com/vtisweden Twitter: www.twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/vti

VTI söker försökspersoner VTI behöver ofta försökspersoner till olika typer av studier. Om du är intresserad av att delta i någon studie hos oss är du välkommen att registrera ditt intresse på vår webbplats. De flesta av våra studier med försökspersoner genomför vi under dagtid på eller i anslutning till våra kontor i Linköping, Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. Det händer dock att vi genomför studier i andra delar av landet. Vi gör olika typer av studier, men det handlar främst om studier i körsimulator, försök i verklig trafik och diskussionsgrupper. MER INFORMATION:

www.vti.se/forsokspersoner

Foto: Karin Andersson

Foto: Andreas Schander

Foto: Katja Kircher

I KORTHET

Elbil på genom- FEHRL på resa stannande besök för att till på VTI få inblick i VTI:s verksamhet Ny Tekniks reporter Charlotta von Schultz har genomfört en laddad resa. Hon testade att köra elbil på sträckan Stockholm–Göteborg och stannade till för att uppmärksamma elbilsrelaterade projekt längs med färdvägen. Hon stannade till hos Magnus Hjälmdahl på VTI i Linköping. Han är involverad i forskningsprojektet Plug-in hybrid, ett demonstrationsprojekt som drivs i samarbete mellan VTI och Linköpings universitet, finansierat av Energimyndigheten. Projektet har som mål att ta fram och förmedla kunskap om vilka metoder, vilken teknik och vilka styrmedel som kan behövas för ett storskaligt införande av elfordon. Magnus Hjälmdahl tittar närmare på förarbeteenden. Han tror att elbilsförare blir mer medvetna om sin körstil. – I en hybridbil anstränger man sig förmodligen mer för att hålla nere förbrukningen. När elen tar slut och bensinmotorn tar vid, blir det betydligt dyrare. Jag tror man tänker efter mer när man accelererar, säger Magnus Hjälmdahl. Hur det gick för elbilen och dess resa? Ja, reportern rullade in i Göteborg ett dygn tidigare än planerat.

Den nyligen tillsatta general sekreteraren för FEHRL, Thierry Goger, var i slutet på mars på plats på VTI i Linköping. Under besöket passade han på att presentera senaste nytt från FEHRL och VTI tog tillfället i akt att berätta om verksamheten genom att presentera aktuella projekt samt visa upp forskningsutrustningarna på Linköpings kontoret. Under dagarna fanns också utrymme för erfarenhetsutbyten och diskussioner kring samarbeten med andra forskningsorganisationer. – FEHRL är väldigt drivande i att utveckla EU-projekt på infrastruktursidan och det vill vi att de ska fortsätta med. Vi ville vid det här besöket passa på att berätta vad vi jobbar med och vad vi har framför oss, sa Jonas Bjelfvenstam.

KONTAKT:

Magnus Hjälmdahl magnus.hjalmdahl@vti.s

VTI AKTUELLT NR 2 2014

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Orättvisor i förarprov ses över Under praktiska förarprov för tung motorcykel använder män och kvinnor samma fordon. Men efter som kvinnor i genomsnitt är kortare än män får de svårare att klara ett manöverprov. Nu ska VTI analysera vilka orättvisor det finns i provets utformning på både mc och bil. VTI har fått ett regeringsuppdrag att analysera mäns och kvinnors möjligheter att genomföra förarprov för körkort med godkänt resultat. Det som ska analyseras är om det finns några orättvisor i provets utformning som gör det lättare för män eller för kvinnor att få godkänt. Ett tydligt exempel är det praktiska provet för lite tyngre motorcykel. – Vi vet att kvinnor är i genomsnitt 166 centimeter långa medan män är 179 centimeter. Ändå används samma provfordon för både män och kvinnor, vilket gör att de kortare kvinnorna får svårare att klara det obligatoriska manöverprovet, de har helt enkelt svårare att nå ner till marken och att nå fram till styret vid fullt styr utslag. Detta trots att de enligt våra tidigare undersökningar väljer att köra mer

VTI AKTUELLT NR 2 2014

a npassade motorcyklar när de sen fått sitt körkort, säger Nils Petter Gregersen, tillförordnad forskningschef på VTI. Han ska tillsammans med forskaren Sonja Forward genomföra utrednings arbetet.

Kvinnor klarar sig bättre på teoriproven Statistiken över prov visar att män klarar körproven på mc bättre än kvinnor medan de klarar sig lika bra på körprovet för personbil. – Vi kan också se att kvinnor klarar sig bättre på de teoretiska proven, för både mc och bil. Just dessa skillnader gör att vi också behöver studera andra bakomliggande förklaringar som går på tvärs med kön, såsom ålder, hur man utbildat sig inför provet, socioekonomisk bakgrund och liknande, säger Nils Petter Gregersen. Utredningen består av olika moment; kunskapsöversikt, analys av körkorts- och förarprovsstatistik, samråd med berörda aktörer och observation av förarprov.

Analys av nuläget genomförs En kunskapsöversikt ska sammanställas där befintlig forsknings- och utrednings litteratur inom området förarprov och

genusperspektiv studeras och sammanfattas. Den genomförs med hjälp av VTI:s bibliotek och informationscenter, BIC. I kunskapsöversikten ingår en genomgång av svenska regelverk och EU-direktiv som berör utredningen. Körkorts- och förarprovsstatistik analyseras avseende till exempel könsskillnader i körkortstagande, omprov, anmälningsform till prov, godkännandegrad vid teoriprov respektive praktiska prov samt moment som godkänns respektive underkänns. Problemanalysen avser att utreda vilka genusperspektiv som är viktiga att belysa i utredningen sett ur olika aktörers perspektiv. Detta görs genom samråd med berörda aktörer och består av två olika delar, dels en workshop där svenska aktörer är representerade, dels samtal med internationella aktörer på området. Resultaten från utredningens olika delar samlas till en analys där förarprovets könsneutralitet lyfts fram och diskuteras. Från denna samlade analys kommer forskarna att föreslå eventuella nödvändiga ytterligare analyser eller forskningsinsatser. Utredningen ska vara klar i juni 2014. Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Olyckor med fyrhjulingar måste minska Olyckor med fyrhjulingar ökar i Sverige. Nu ska forskare på VTI och Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond undersöka orsa kerna till olyckorna. Tillsammans vill forskarna och försäkrings bolaget få bukt med den negativa olyckstrenden. Antalet fyrhjulingar har ökat de senaste åren, antalet är i dag omkring 100 000 i Sverige. Likaså har antalet fyrhjulingsolyckor ökat, men det är svårt att få en helhetsbild över den totala mängden olycksfall. Bara hos Länsförsäkringar har inkomna försäkringsärenden där personer skadats i olyckor med fyrhjulingar ökat med 41 procent från 2009 till 2012. Och trenden ser ut att hålla i sig.

Även barn skadas – Vi ser en ökning av antalet svåra personskador hos förare av terränghjulingar. Det förekommer också att barn skadas av fyrhjulingar trots att de inte får köra dem, säger Pia Sandvik, styrelseordförande i Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Länsförsäkringar vill, med hjälp av forskning, vara med och bidra till att förhindra skador. – Vi vill veta mer om var och hur man

Det förekommer också att barn skadas av fyrhjulingar trots att de inte får köra dem.” kör fyrhjulingar, i vilken grad regler kring fyrhjulingar följs, när, var och hur olyckorna inträffar samt vilken typ av personskador som dominerar, säger Pia Sandvik. En av dem som ska se till att frågorna blir besvarade är Omar Bagdadi, forskare på VTI. – Vi ska också undersöka om det finns brister i kunskap kring att köra fyrhjuling, säger han. Beroende på resultatet kan det bli aktuellt med olika typer av åtgärder, till exempel utbildningsinsatser riktade mot förare, menar Omar Bagdadi.

Analys av orsaker och skador VTI ska också analysera olycksorsaker och kartlägga förares skador med hjälp av statistik från polis- och sjukhusrapporterade olyckor i det så kallade Strada-registret. I den mån det är möjligt ska forskarna även undersöka hjälmanvändning och eventuell alkoholpåverkan hos de skadade.

Forskarna ska dessutom undersöka mcregistrerade fyrhjulingsmodellers vältningströskel och förares förmåga att behålla kontrollen över fordonet i olika situationer. Fyrhjulingens köregenskaper skiljer sig avsevärt från en personbils och antalet olyckor tyder i viss mån på att kunskapen om att köra fyrhjuling kan vara bristfällig hos förarna. Mc-registrerade fyrhjulingar får numera bara framföras på B-körkort och A-körkort utfärdat före den 19 januari 2013. Trots detta finns det ingen del i körkortsutbildningen som är riktad mot fyrhjulingar. För att få köra övriga typer av fyrhjulingar krävs ett särskilt förar bevis, alternativt med ett B-körkort eller traktorkort utfärdat innan år 2000.

Intervjuer med förare och familjer Forskarna ska intervjua fyrhjulingsförare och deras familjer, både inom gruppen skadedrabbade och inom gruppen som inte drabbats av olyckor. Allt för att öka kunskapen om hur fyrhjulingar framförs och hur regler kring registrerade och oregistrerade fordon efterlevs. VTI:s forskningsresultat om fyrhjulingsolyckor kommer att presenteras under våren 2015. Text: Katarina Nestor Foto: Katja Kircher

VTI AKTUELLT NR 2 2014

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Färgat mc-glas kan vara säkrare Ett gult plexiglas som monteras på motorcykelns framlykta skulle kunna göra att motorcyklister syns bättre i trafiken. I dag kör mellan 100 och 150 motorcyklister med ett gult glas som är monterat på framlyktan. Anledningen är att de anser att de syns bättre för bilister och därmed får ett bättre skydd. Men det gula ljuset är olagligt och nu ska VTI genomföra en studie för att undersöka om en gul plexiglasskiva framför motorcykelns halvljus resulterar i bättre synbarhet i trafiken. – Det är intressant att veta varför en del väljer att köra med gula strålkastare men vi ska också se om det gula ljuset gör att mc-förare upptäcks tidigare, säger Christopher Patten, forskare på VTI. I Sverige finns cirka 285 000 registrera-

de motorcyklar i trafik enligt statistik från 2012 (Transportstyrelsen). Motorcyklister tillhör en grupp oskyddade trafikanter som av olika skäl är mer utsatt för skador än bilburna trafikanter. Motorcykelolyck or i korsningar sker ofta som resultat av att andra trafikanter har svårigheter med att korrekt bedöma motorcyklistens position och hastighet. Studien är indelad i tre separata delar. I den första undersöker VTI om bilister upptäcker motorcyklister med den gula skivan lättare än motorcyklister med vanligt halvljus. Den andra delen är en intervju- och

enkätstudie och den tredje delen är ett laboratorieexperiment som undersöker om motorcyklister med det gula lyktskyddet syns bättre på foton i olika stadsmiljöer. – Sammantaget med de tre studierna hoppas vi kunna besvara frågan om motorcyklister med gult lyktskydd syns bättre i trafiken, säger Christopher Patten. Rapporten om motorcyklisters synbarhet i trafiken som ska vara klar i början av nästa år leds av VTI och finansieras av Länsförsäkringar.

Text: Andreas Schander Foto: Thinkstock

Svårt att beräkna restid och bränsleåtgång Lite till mans är vi sena ibland. Vi gasar på och tänker att vi ska köra in några minuters försening. Kör man fortare så kommer man fram snabbare. Jo, men oftast inte så snabbt som man tror visar ny forskning. – Vi överskattar den tidsvinst vi kan göra genom att öka farten vid redan höga hastigheter, säger Gabriella Eriksson, forskare på VTI. Däremot underskattar vi hur mycket tid vi kan köra in när vi ökar farten från låga hastigheter. I en simulatorstudie med tjugofyra deltagare har Gabriella Eriksson undersökt vår förmåga att räkna ut tidsbesparing i förhållande till hastighetsökning. Hon har

VTI AKTUELLT NR 2 2014

även undersökt vår förmåga att beräkna bränsleåtgång och medelhastighet i relation till faktiska förhållanden. Gabriella presenterade resultaten när hon i mars lade fram sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Ett intressant resultat kom fram i del studien om bedömningar av bränsleåtgång vid hastighetsökningar och hastighetssänkningar. – Det visade sig att lastbilsförare i allmänhet underskattar bränslebesparingen som kan göras genom hastighetssänkningar, säger Gabriella Eriksson. Sammanfattningsvis visar avhandlingen hur bedömningar av medelhastighet, tidsvinst och bränsleåtgång systematiskt av

viker från fysikaliska mått. Resultaten kan få betydelse för modellering av rese beteende och för framtida design av olika förarstödssystem. Text: Katarina Nestor Foto: Thinkstock

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Ingen skillnad i trafikantbeteende med färre kantstolpar En simulatorstudie som gjorts på VTI visar att trafikantbeteendet inte ändras även om kantstolparna står glesare än de idag gör längs Sveriges vägar. Forskarna rekom menderar att stolparna sätts med 100 meters avstånd och att reflekto rerna ska ha ett synavstånd på högst 200 meter. Regelverken för kantstolpar har tillkommit för att förbättra vägens synbarhet i fordonsbelysning. Problemet är att man varken tagit reda på vilken synbarhet själva kantstolpsreflektorn bör ha eller hur stolparna ska sättas upp utefter vägen för att kunna ge trafikanterna den information de behöver. – De fem nordiska ländernas regelverk är inte heller harmoniserade, i Danmark är det 100 meter mellan kantstolparna, i övriga länder är avstånden 50–60 meter på raksträckor. Kantstolparna kostar både i investering och i underhåll, varför det är viktigt att använda dem på rätt sätt och i rätt mängd, säger Sven-Olof Lundkvist, VTI.

Färre stolpar rekommenderas Syftet med studien var att ta reda på vilket avstånd det ska vara mellan stolparna, dels på raksträckorna, dels i kurvorna. Resultaten visar att stolparnas placering enligt det danska reglementet ger ett lik artat trafikantbeteende jämfört med kortare avstånd. Färre stolpar ger lägre investerings- och underhållskostnader och kan därmed rekommenderas. Ett andra syfte var att studera sam bandet mellan spontant vald hastighet och reflektorernas synbarhet i mörkertrafik. Resultaten visar att kantstolpar längs hela vägen ger en förhöjning av medelhastig heten på cirka 12 kilometer i timmen. – Detta innebär helt säkert en förvärrad skadeföljd vid en olycka, men om och hur skadekvoten kommer att förändras är svårt att säga eftersom den visuella ledningen har förbättrats, säger Sven-Olof Lundkvist.

höga och hastighetssänkningarna i kurvorna stora. Slutsatsen är att det inte finns någon anledning att använda reflektorer som har längre synbarhet än 100–200 meter. Det framkom också att kantstolpar endast i kurvorna ger en bättre hastighetsanpassning inför kommande kurva. Där emot ansåg försökspersonerna att det var svårare att köra i mörker om kantstolpar endast fanns i kurvorna. Ett tredje syfte var att undersöka om resultaten från simulatorn återfås i verklig trafik. Studien på reell väg genomfördes i Finland och visade att hastigheterna skilde något mot vad som hade uppmätts i simulatorstudien. Väg utan kantstolpar visade på en avvikelse, i simulatorn körde man betydligt långsammare i kurvorna än man gjorde i verkligheten. Detta skulle kunna bero på att man i verkligheten har en viss visuell ledning från vägens sidoområde. Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder

Beteende kopplat till reflektorer testad Delstudien visade också att reflektorer som syns på avståndet 400 meter i fordonsbelysning ger en stor hastighetsvariation. Hastigheterna på raksträckorna var

MER INFORMATION:

VTI rapport 795

VTI AKTUELLT NR 2 2014

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Cyklister duktiga på smart hantering av mobil IT Cyklister använder sig medvetet och omedvetet av olika strategier för att kompensera för den ökade belastningen som användningen av mobil IT i trafiken för med sig. Kompenseringen kan planeras bättre om cyklisten själv är den som initierar interaktionen, till exempel genom att ringa själv istället för att bli uppringd. Det finns en oro att cyklister som använder mobil IT utgör en trafikfara, men trots den ökande användningen verkar inte olyckstalen stiga. Målet med denna studie var därför att undersöka om och i så fall hur cyklister anpassar sitt beteende när de använder mobil IT medan de cyklar.

Cyklade fem varv med olika uppgifter Tjugotvå unga cyklister fick cykla fem varv längs en gata på en cykelbana i verklig trafik. Under varje varv fick de utföra olika uppgifter: cykla som vanligt, lyssna på musik, bli uppringda och ringa, skriva och läsa sms, samt söka efter information på internet. Rutten och uppgifterna var förutbestämda, men cyklisterna fick till stor del själva välja var och när de utförde de olika uppgifterna. På så sätt studerades om cyklisterna använde någon strategi när de använde mobil IT samtidigt som de cyklade.

Stannade, saktade farten eller tittade extra Resultaten visar tydligt att cyklisterna i studien väljer strategier för att ta sig an de olika telefonuppgifterna och att de flesta cyklisterna är medvetna om vilka strategier de använder. De valda strategierna skiljer sig åt mellan cyklister och mellan olika situationer, men de har en gemensam nämnare – att motverka belastning från telefonuppgiften.

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Försökspersonerna utrustades bland annat med ögonavläsningsutrustning, gps-mottagare på hjälmen för hastighetsmätning och en kamera på styret.

Cyklisterna själva känner att det är svårare och mindre tryggt att cykla när de använder telefonen.” Jämfört med att bara cykla normalt så ökar hastigheten något vid musiklyssnande medan hastigheten sänks markant när cyklisten hanterar telefonen. För de uppgifter som cyklisten själv kan påverka sänks hastigheten i god tid före användandet och för resterande uppgifter sänks hastigheten när ringsignalen hörs. I en fjärdedel av fallen valde cyklisterna att stanna eller att leda cykeln medan de utförde telefonuppgifterna.

Kortare blickar mot trafikrelevanta objekt Även för blickbeteendet var skillnaden liten mellan att cykla som vanligt och att cykla med musik. Vid telefonanvändande tittade cyklisterna givetvis mer på telefonen, men då oftast på bekostnad av blickar till mindre viktiga objekt. Antalet blickar till trafikrelevanta objekt förändrades inte, däremot blev dessa blickar kortare. Detta kan tolkas som att cyklisterna i första hand använder reservkapacitet för att titta på telefonen. Precis som för hastighet syns det att cyklistens blickbeteende skiljer sig åt mellan självinitierade uppgif-

ter och uppgifter som andra initierar, med längre blickar till telefonen när cyklisten själv initierar uppgiften. Detta tyder på att de, när tillfälle ges, väljer att använda telefonen i situationer och på platser där det finns gott om tid att titta bort.

Vanan avgör kompensationsstrategier Cyklisterna själva bekräftar att de med vetet använder sig av dessa strategier och de beskriver även fler strategier som inte framgår av mätningarna. Till exempel anger vissa att de lyssnar mer aktivt eller att de bara använder en hörlur, att de planerar sitt användande genom längre framförhållning eller genom att inte använda mobil IT i korsningar, eller genom att mana sig själva till att vara mer alerta. Kompensationsstrategin beror också på hur van cyklisten är att använda mobil IT. De med mindre vana kompenserar i huvudsak genom att sänka hastigheten medan cyklister med större vana oftare kompenserar via blickbeteendet. En anledning till de många kompensationsstrate gierna är förstås att cyklisterna själva känner att det är svårare och mindre tryggt att cykla när de använder telefonen. Slutsatser från studien är att cyklister planerar taktiskt och kompenserar med vetet för att kunna hantera mobil IT i trafiken på ett bra sätt. Självinitierade aktiviteter kan utföras på ett mer planerat sätt än aktiviteter som är initierade av andra. Text: Christer Ahlström & Katja Kircher Foto: Katja Kircher

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Tummen upp för nykterhetskontroll i bilen System för nykterhetskontroll som integreras i bilen kommer att vara till nytta för många. Framförallt för de förare som tror att de är nyktra dagen efter festen. En grupp forskare på VTI har genomfört en fokusgruppstudie för att öka kunskapen om förares uppfattning om framtida fordonsintegrerade system som ska minska onykter körning. – Deltagarna i alla olika grupperna var positiva till att integrera detektionssystem i fordonen och då på ett sätt så att de inte syns eller märks förrän det varnar om man har alkohol i utandningsluften, säger Anna Anund, forskare på VTI. Studien gjordes med åtta olika fokusgrupper som representerade unga förare i

åldern 18–19 år, män 30–60 år, kvinnor 30–60 år, yrkesförare, äldre förare 70–90 år och förare som tidigare varit alkohol beroende. Dessutom ingick en grupp med kontrollerande instanser (polis, åklagare, försäkringsbolag och Transportstyrelsen) samt en grupp som möter förare som kunder (bilåterförsäljare och hyrbilsföretag). – I diskussionerna framkom en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå, exempelvis genom att manipulera systemet. Däremot kommer det att vara till stor hjälp för dem som felaktigt tror att de är nyktra, säger Anna Anund. När det gäller utformning framkom att systemet helst inte ska synas och normalt aldrig märkas av. Deltagarna ville att föraren ska få reda på nivån om alkoholhalten

i utandningsluften var på nivåer under 0,2 promille. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud eller synas på en display. – Om föraren bedöms ha druckit mer alkohol än tillåtet var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta och att föraren inte ska få veta hur hög alkoholhalten är, säger Anna Anund. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt och deltagarna uttalade också vikten av att systemet inte går att manipulera så att någon annan än förarens utandningsluft kontrolleras. Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

VTI rapport 810

VTI AKTUELLT NR 2 2014

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Med eller utan glasögon och hörapparat i trafiken VTI-forskaren Birgitta Thorslund har i sina studier kring hörsel nedsättningar kunnat konstatera att förare med försämrad hörsel ofta kompenserar genom att sänka farten och titta oftare i backspegeln. I takt med att vi blir äldre påverkas dock inte bara hörseln utan även synen och den kognitiva förmågan. Nu fortsätter forskningen kring hur äldres användning av syn- och hörselhjälpmedel ser ut i Sverige och i Australien. Att kunna köra bil är för många en självklarhet och en viktig del i att kunna leva ett aktivt och rörligt liv. Tillsammans med att vi lever allt längre bidrar den ökade rörligheten till allt fler äldre trafikanter. Hälften av alla 80-åringar lider av åldersrelaterad hörselnedsättning men trots detta forskas förhållandevis lite i ämnet kopplat till trafiksäkerhet. – De studier som jag och mina kollegor har gjort visar dock att många kompenserar sin hörselnedsättning genom att sänka farten och titta mer i backspegeln. Men även synen och kognitiva förmågor försämras ofta när man blir äldre och många

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Det är spännande att studien täcker in individer från två länder med skilda k ulturer, trafikmiljöer och klimat.” har kombinerade nedsättningar. För att förstå dessa förares upplevelser och hantering av körförmågan behövs mer forskning, menar Birgitta Thorslund.

Vågar föraren köra i rusningstrafik? I ett projekt som genomförs i samarbete med två universitet i Brisbane, Australien, kommer VTI nu att titta närmare på hur personer över 65 år med syn- och/eller hörselnedsättningar använder kompenserande hjälpmedel som glasögon, linser och hörapparat. – Det är spännande att studien täcker in individer från två länder med skilda kulturer, trafikmiljöer och klimat. Del tagarna kommer att genomföra syn- och hörseltester samt ett kognitivt test som är relaterat till körförmåga. Därefter får de beskriva sin upplevda situation i en enkät. Till exempel om de undviker att köra i

v issa förhållanden, som rusningstrafik eller okända områden, samt var och när de använder sina syn- och hörselhjälp medel, fortsätter Birgitta.

Tror att glasögonen kommer upplevas viktigare än hörapparaten Analysen, av såväl objektiva som subjektiva mått, kommer delvis att ske i Sverige på VTI och delvis i Australien på universiteten i Brisbane. – Vi förväntar oss att deltagare med både hörsel- och synnedsättning i högre grad kommer uttrycka att de upplever svårigheter jämfört med deltagare som enbart har en typ av nedsättning. Vi förväntar oss även att personer som har båda typerna av nedsättning i högre grad använder sina hjälpmedel samt att glasögon används i högre grad än hör apparater. Resultaten kommer att visa om dessa förväntningar stämmer och i så fall i vilka situationer e ller miljöer skillnader uppträder samt hur stora skillnaderna är, avslutar Birgitta. Resultaten från studien kommer att presenteras i en vetenskaplig artikel samt sannolikt på någon internationell konferens med inriktning på hörsel eller trafik. Text: Marika Lund Foto: Katja Kircher

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Ny testmetod ska bedöma lämpligheten hos förare med synfältsbortfall Varje år får omkring 7 000 personer i Sverige sitt körkort indraget av medicinska skäl. För en del handlar det om att man har synfältsbortfall orsakat av exempelvis diabetes, stroke eller hjärntumör. Transport styrelsen vill nu ta fram en tillförlitlig metod för att bedöma kör förmågan hos dessa personer. I en studie tar experter på VTI nu fram metoden tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och Transportstyrelsen. Många personer med synfältsbortfall har hört av sig till forskarna när de har hört talas om studien. Detta för att berätta om sin besvärliga situation. – En del bor på ställen som gör att de blir helt strandsatta utan körkort och det är förstås tragiskt för den enskilde individen. Samtidigt kan vi ju inte ha personer som inte är lämpliga i trafiken bakom ratten. Därför är det viktigt att ta fram den här testmetoden för att kunna göra bra bedömningar, säger Jan Andersson som är forskningschef på VTI.

En genomsnittlig förare ska tas fram Hundra personer kommer att vara referensgrupp i projektet. Med hjälp av test resultaten från denna grupp ska forskarna få fram normalvärden för hur genomsnittliga förare utan synfältsbortfall presterar, vilket sedan blir en måttstock i testerna för körkortsdispens. – Dessa personer kommer att köra i en trafikmiljö i VTI:s simulator som innehåller 37 olika trafiksituationer där föraren måste agera. Det kan till exempel handla om hur snabbt en förare reagerar om en cyklist plötsligt dyker upp och kör ut framför bilen, berättar Jan Andersson. Referensgruppen kommer även att genomföra en uppsättning av visuella- kognitiva tester. Avsikten med dessa test, som försökspersonerna genomför på en dator, är att utveckla en förståelse för

v ilka kognitiva processer det är som påverkar hur lämplig en individ är som förare. Dessa test handlar bland annat om individens förmåga med avseende på att välja ut vilken information som är viktig (uppdatering) till att veta vilken information som inte ska beaktas (inhibition), för att nämna två av totalt ett batteri på sex stycken kognitiva test. Projektet beräknas vara färdigt i juni 2014. Därefter kommer Transportstyrelsen att arbeta vidare med de praktiska detaljerna kring hur den faktiska testningen av personer som har synfältsbortfall ska genomföras.

En del bor på ställen som gör att de blir helt strandsatta utan körkort och det är förstås tragiskt för den enskilde individen.”

Text: Karin Andersson Foto: Transportstyrelsen

VTI AKTUELLT NR 2 2014

TEMA FÖRAREN I FOKUS

Videoinspelning ska ge bättre bilförare Med tre små kameror spelas allt in som sker mellan körskoleelev och instruktör samt trafiken som pas serar utanför. Studien som är den första i Sverige i sitt slag genomförs av VTI och Linköpings universitet. – Samspelet mellan instruktör och elev ska detaljstuderas och syftet är att projektet ska bidra med ny kunskap om körundervisning, säger Lena Levin, forskare på VTI. I projektet följs ett antal körskoleelever från deras allra första körlektion fram till godkänt förarprov. Hittills har ett hundratal timmar spelats in under körlektionerna samt under en del teorilektioner. Det är första gången i Sverige som en studie på körlektioner baseras på detaljerad videoanalys. Med tre små kameror inne i kupén spelas allt in som sker under en lektion samt trafiken utanför bilen. Även ljudupptagningar görs för att dokumentera all kommunikation som sker mellan elev och lärare. Eleverna och lärarna som deltar i studien har gett sitt samtycke.

Samspelet lärare och elev i fokus – Vi dokumenterar varje sekund av vad som händer mellan instruktör och elev, även blickar och gester, säger Mathias Broth, biträdande professor vid Linköpings universitet. I ljudupptagningarna lägger studien fokus på hur instruktioner ges och hur de tas emot samt vad det resulterar i. – I ett tidigt skede av utbildningen är det väldigt enkla instruktioner för att bara få bilen att fungera hjälpligt, sedan kommer finare information och i takt med elevens kunskaper så övergår informationen till att bara instruera om åt vilket håll eleven ska köra, säger Jakob Cromdal, professor vid Linköpings universitet. Projektet väntas bidra med ny kunskap om körundervisning och övningskörning samt trafikskolornas roll i formandet av unga trafikanter.

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Tre kameror spelar in allt som sker i bilen under en lektion samt trafiken som passerar utanför.

Vi dokumenterar varje sekund av vad som händer mellan instruktör och elev, även blickar och gester.”

Projektets titel är Förarutbildning i praktiken – En studie av lärande i trafikförankrad interaktion. Uppdragsgivare är Linköpings universitet och projektet pågår till våren 2016. – Vi hoppas kunna bidra till utveckling av körskolornas förarträning, säger Daniel Björklund, doktorand från Linköpings universitet.

– Detta är lärandeforskning i en mobil miljö, vilket innebär helt andra förutsättningar än lärande i ett klassrum till exempel, säger Mathias Broth.

Projektet del i en internationell studie

Körskolorna intresserade av förbättringar Två trafikskolor deltar i studien och intresset hos både trafikskolor och instruktörer är stort. – Trafikskolorna är intresserade av att lära sig om något de gör inte är optimalt, säger Mathias Broth. Förutom de deltagande trafikskolorna deltar även två elever som övningskör privat, där bilarna också har utrustats med videoutrustning.

Projektgruppen samarbetar även med ett internationellt nätverk där forskare från Schweiz, Finland, Danmark och Tyskland ingår. Studierna från de andra länderna ska ge en bild av hur bland annat föräldrar lär sina barn att cykla och hur sam spelet fungerar i en pilotutbildning. VTI och Linköpings universitet kommer också att publicera en gemensam artikel med de andra länderna och deras resultat. Text: Andreas Schander Foto: Förarutbildning i praktiken KONTAKT:

Lena Levin lena.levin@vti.se

VTI:S VÄRLD

Barns körbeteende studeras i simulator En forskningsstudie som ska jämföra styrbeteende hos vuxna och barn pågår just nu på VTI i Göteborg. Syftet är att ta reda på vad som är inlärt beteende och vad som är medfött. – Det var jättekul att köra! Det gick bra tills jag skulle titta bort från vägen, då blev det lite svårt och sen så kom jag över i fel fil, säger Linnea, snart 12 år. Det är forskare vid Avdelningen för fordonsteknik och autonoma system (VEAS) på Chalmers tekniska högskola som i samarbete med VTI utför experimentet. Barnen som är 12-13 år får köra en personbil i VTI:s stora körsimulator Sim IV på Lindholmen. – Medan barnen kör lägger vi, bland annat, vid två tillfällen på en oväntad störning i ratten som de behöver kompensera. Vi observerar hur barnen reagerar och jämför sedan med kontroll gruppen som är barnens föräldrar, säger Ola Benderius, doktorand från Chalmers. Under körningen mäts muskelaktivite-

ten i armarna med hjälp av EMG. Om barnens reaktion blir lika som de vuxnas kan man förmoda att beteendet är en reflex eller ett grundläggande beteende, och inte ett inlärt beteende. – Särskilt intressant är den så kallade ”sträckreflexen”, som kontrollerar musklernas längd, och hur den påverkar bilkörning, säger Ola Benderius, som är försöksledare för experimentet. Studien ska också ge svar på hur en förare hanterar acceleration i sidled, exempelvis vid sidvind. Det forskarna hoppas kunna göra efter studien är modeller som beskriver och förutsäger beteende hos vuxna förare i särskilda situationer. – För att kunna beskriva hur vana bilförare styr sin bil, måste vi också veta vad det egentligen innebär att en gång ha lärt sig att köra, säger Ola Benderius. Studien ingår som en del i projektet Quadra som syftar till att ta fram datormodeller för körsimulering i syfte att utveckla och förbättra förarstödssystem. Parter i projektet är Chalmers tekniska högskola, Volvo Cars AB, Volvo AB, och VTI. Text & foto: Eva Åström

Flest kör för fort på 40-väg Mätningar gjorda av forskare på VTI visar att 37 procent av vägtrafikanterna kör fortare än gällande hastighetsgräns. Flest fortkörningar sker på gator skyltade med 40 km/tim där nästan hälften kör olagligt. År 2009 fattades ett riksdagsbeslut som innebär att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras mellan 2007 och 2020. Detta motsvarar ett maximum av 220 döda. För att nå denna minskning finns ett delmål att minst 80 procent av all trafik ska ske inom gällande hastighetsgräns.

Totalt sett var det 63 procent av den studerade trafiken som höll gällande hastighetsgräns år 2013. Sämst var det på gator med hastighetsbegränsningen 40 km/tim där endast 53 procent av trafiken håller hastighetsgränsen. – På gator med 50 km/tim var det 61 procent som höll hastighetsgränsen. Motsvarande siffra vid 70 km/tim var 77 procent. Vi ser alltså en bättre hastighetsefterlevnad på vägar med högre hastighetsgräns, säger Anna Vadeby. Mätningarna gjordes på 69 olika mätpunkter och i varje punkt mättes hastigheten under en vecka på vägar med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim. Forskarna konstaterar i rap-

porten att det var stor spridning mellan hastighetsnivåerna, vilket är naturligt i tätort då det är många faktorer som påverkar trafikanternas hastighetsval, till exempel korsningstäthet, vägbredd och gatuparkeringar. Jämför man med 2012 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten. Studerar man skillnader mellan dagtid (06–20) och nattetid (20–06) visade det sig att reshastigheten var cirka 1,5 km/ tim lägre på dagen än på natten. Text: Eva Åström

MER INFORMATION:

VTI rapport 815

VTI AKTUELLT NR 2 2014

VTI:S VÄRLD

Forskning på kvinnlig krockdocka gav EU-pris Det tog tio år att få finansiering för forskning på en kvinnlig krock docka och ytterligare några år för att få fram en prototyp. VTI-forskaren Astrid Linders stora och gedigna arbete gav resultat och hon vann i april ett hedersvärt europeiskt pris inom transportforskning. – Det känns väldigt glädjande att ett sådant viktigt arbete uppmärksammas, jag är glad men ett minst lika stort pris hade varit att kunna få fortsatt finansiering så att en kvinnlig krockdocka kan integreras som en naturlig del i krocksäkerhetsarbetet, säger Astrid Linder, forskningschef på VTI.

Dubbel vinst Hon vann EU Champions of transport research competition, där fyra europeiska forskare prisades i olika kategorier där de dessutom tävlade om ett totalpris. Astrid Linder vann först i kategorin Road och tog sedan hem totalpriset för sitt arbete med Adseat. Adseat är ett projekt där Astrid Linder har varit med att utveckla en prototyp av världens första kvinnliga krockdocka samt världens första virtuella krockdocka av en genomsnittlig kvinna. Arbetet med att få finansiering för projektet tog tio år att ro i hamn men hon har hela tiden arbetat målmedvetet med forskningen, som är viktig eftersom kvinnor löper ungefär dubbelt så stor risk att få whiplashskador än män. Trots det finns det bara krockdockor baserade på mäns kroppsbyggnad och därmed är detta den enda grupp som utvärderas när det gäller skydd mot whiplashskador. Astrid Linder har arbetat fram en prototyp och hennes hårda arbete med att få en verklig kvinnlig krockdocka fortsätter.

Priset en sporre för nya framtidsidéer Tävlingen riktar sig till forskare inom innovativa transportkoncept inom EUfinansierade projekt. Priset gick till Astrid Linder på grund av hennes forskning som har djupgående effekter på våra liv och den värld vi lever i. Tävlingen syftar till att sprida kunskap från europeiska forsk-

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Astrid Linder och den kvinnliga krockdockan.

Det är stort att det arbete jag har lett uppmärksammas på detta sätt.” ningsprojekt och stimulera diskussioner som ska generera nya framtidsidéer. Prisceremonin ägde rum i Paris i mitten av april under det konferensen Transport research arena 2014 (TRA 2014). Vinnar na i varje kategori fick tre minuter var att berätta om sin forskning. – Det är stort att det arbete jag har lett uppmärksammas på detta sätt. Fram gången har varit möjlig tack vara stödet för koordineringen och det hjälpsamma arbetsklimatet på VTI, de engagerade svenska parterna, Chalmers, Volvo Cars och Folksam, de ytterligare åtta parterna från Europa samt en engagerad uppdragsgivare, EU-kommissionen. Det är glädjande att vi tillsammans har lyckats bidra med nya verktyg för att i framtiden ut-

veckla ännu bättre skydd mot whiplashskador, säger Astrid Linder.

Bekräftelse på internationell framgång VTI medverkar kontinuerligt i internationella forskningsprojekt, framför allt i Europa och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser. VTI:s generaldirektör säger att Astrid Linders forskning är ett bevis på VTI:s internationellt framgångsrika trafiksäkerhetsforskning. – Svensk trafiksäkerhet har under många år utvecklats med näring från den oberoende forskning som funnits på VTI. Astrid Linders forskning är ytterligare en pusselbit på vägen mot nollvisionen och jag hoppas att detta pris kan bana väg för fortsatt finansiering av hennes värdefulla arbete, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI. Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

Astrid Linder forskar om pisksnärtsskador (video) www.bit.ly/krockdocka

RAPPORTER I KORTHET

Ljudvarning sänker hastighet vid vägarbeten

En forskargrupp på VTI har testat metoder som sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. En praktisk utvärdering gjordes i VTI:s körsimulator Sim III. – Tidigare studier visar att en ljudvarning ger större effekt om den har kvinnoröst, är direkt och informativ, ökar i intensitet och medför nedto-

ning av andra ljud, exempelvis sänker volymen på bilradion, säger Susanne Gustafsson, utredare på VTI. Resultaten av simulatorförsöken visar i grova drag att förarna sänkte sin medelhastighet från 110 till 100 km/tim när de körde genom vägarbetet utan ljudvarning och från 110 till 88 km/tim när de fick ljudvarning.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 805 En ljudvarning inne i personbilen ger en stor hastighetssänkande effekt vid vägarbetsplatser. Trafiksäker heten skulle öka för både vägarbetare och trafikanter om integrerade varningssystem införs konstaterar forskare på VTI.

– Den genomsnittliga sänkningen skattas till mellan 9 och 17 km/tim större med ljudvarning än utan. Dessutom fanns en liten effekt kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet, säger Susanne Gustafsson.

innan man ser vägarbetet. De flesta var positivt inställda till en ljudvarning, men det fanns olika uppfattningar om ifall de själva skulle utnyttja en sådan funktion om den var valbar i exempelvis GPS eller radio. Det kom även förslag på att en applikation kan tas fram för mobiltelefon.

forskarna fortsatta studier i syfte att vidareutveckla metoden för ljudvarning vid vägarbete.

Försökspersonerna menade att ljudvarningen bör komma

Eftersom trafiksäkerhets potentialen är god föreslår

Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, et al

TITEL:

Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter. Kartläggning och praktisk utvärde ring. R805. FÖRFATTARE:

Reshastigheten påverkas inte av hel- eller halvdragen mittlinje

Forskare på VTI har studerat hur heldragen respektive streckad kantlinje påverkar reshastigheten på tvåfältsväg, samt om det finns en skillnad i hållbarhet för de två linjetyperna. Studien genomfördes på en cirka 4 km lång sträcka på riksväg 55 mellan Malmkö ping och Strängnäs, under en treårsperiod. Mätningar av reshastighet för fria (ostörda) per-

sonbilar gjordes varje år och studien pågick vid torrt väglag, både i dagsljus och i mörker. Under andra och tredje året gjordes även mätningar av kantlinjernas funktion. Resultaten visar att kant linjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var betydligt högre för heldragen än för streckad kantlinje. Under de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna.

Foto: VTI

rapport 809 Om kantlinjen på vägen är heldragen eller streckad påverkar inte vilken hastighet bilisterna väljer enligt en nyligen avslutad studie. Resultaten gäller såväl i dagsljus som i mörker.

Utifrån ett trafiksäkerhetsoch komfortperspektiv talar resultaten för användning av heldragen kantlinje på tvåfältsväg, åtminstone på kurviga och kuperade vägar. Dock är det fortfarande osäkert vilken av de två linjetyperna som ger lägst livscykelkostnad.

TITEL:

Heldragen kantlinje på tvåfältsväg – Hastighet och synbarhet. R809. FÖRFATTARE:

Carina Fors, Sven-Olof Lundkvist

VTI AKTUELLT NR 2 2014

RAPPORTER I KORTHET

rapport 806 Bakgrunden till den här studien är en förfrågan från Trafikverket att ta fram ett samhällsekonomiskt underlag för fotgängares värderingar av deras gångmiljö och hur olika åtgärder påverkar besluten att gå.

De frågeställningar som forskarna undersökte var: • Vilken typ av väg föredrar fotgängare när de väljer väg? • Vad är betalningsviljan för att få mer attraktiva gångvägar? • Hur många kommer börja gå om det byggs mer attraktiva gångvägar? Den tredje frågeställningen var dock inte möjlig att besvara på grund av för låg svarsfrekvens i den delstudien.

Resultatet från studien visar att individer inte verkar föredra separerade gång- och cykelbanor eller helt avskilda gångbanor i den utsträckning man kanske kan förvänta sig. Huvudsaken verkar vara att promenaden sker på en gångbana av något slag, och inte längs vägkanten på en väg med motorfordon. Sikten verkar ha stor betydelse för vilken väg personer väljer att gå. Övriga gångvägsattribut som underhåll, avstånd till väg med motorfordon och typ av korsning hade inte alls lika stor betydelse.

Foto: Katja Kircher

Sikten är av stor betydelse för fotgängares vägval

kring fotgängares värderingar rekommenderas därför att undersökningarna genomförs i någon typ av intervjuform eftersom det då är lättare att förtydliga oklarheter.

Forskarna konstaterar att intresset för fotgängarfrågor inte är så stort. Responden terna verkade också ha svårigheter med att svara på flera av frågorna och i fortsatta studier

TITEL:

Fotgängares värderingar av gångvägar. R806. FÖRFATTARE:

Gunilla Björklund, Anna Mellin, Kristofer Odolinski

rapport 769 VTI rapport 769 presenterar resultatet från en studie med syfte att analysera om och i vilken omfattning stadens och transportsystemets utformning kan förklara förekomsten av cykling i städer. Analysen visar bland annat att avstånd är den mest avgörande faktorn när det gäller valet att cykla. Bättre kunskap om orsakerna till skillnader i andel cyklister mellan olika städer är viktigt för att kunna formulera riktlinjer och skapa åtgärder som främjar cykling.

Analysen är baserad på publicerade studier av relationen mellan cykling och olika egenskaper hos den fysiska urbana miljön. Målet var att göra en systematisk genomgång av

VTI AKTUELLT NR 2 2014

r elevanta publicerade artiklar och att genomföra en statistisk meta-analys av relationen mellan cykling och olika aspekter av städernas fysiska miljö. Den statistiska meta-analysen visade att avstånd var den mest avgörande faktorn för valet att cykla. Markanvändning hade näst störst betydelse men även variablerna transportsystemet, stadsmiljön och säkerhet hade signifikant betydelse. Detta resultat överensstämde väl med resultatet från den analys av slutsatser i publicerade över sikter inom området som genomförts. Forskarna bedömer att de undersökta variablerna är relevanta för lokal planering som

Foto: Katja Kircher

Avståndet viktigt för cykelvänliga städer

syftar till ökad cykling, med viss reservation för svårigheterna att demonstrera orsakssamband. Detaljerade modeller av olika faktorers effekter är naturligtvis av relevans och betydelse för att förbättra vår kunskap och förståelse. Det är därför viktigt att denna information görs tillgänglig för beslutsfattare och planerare. Denna grundläggande kunskap, i kombination med

lokalkännedom, hjälper till att bedöma betydelsen av olika faktorer i olika städer.

TITEL:

Cykelvänlig stad – betydelsen av stadsutformning och infrastruktur. R769. FÖRFATTARE:

Kerstin Robertson, Sebastian Bamberg, et al

RAPPORTER I KORTHET

Gummimodifierat bitumen i asfalts beläggning kan ge längre livslängd

I rapporten redovisas uppbyggnaden och första utvärderingen av fyra beläggningsytor byggda under hösten 2011 på infarten till Ragn-Sells granulat- anläggning i Vänersborg. Syftet var att värdera nyttan av konstruktioner byggda med gum-

miasfalt i olika lager, främst med avseende på teknisk livslängd. Provytorna har instrumenterats med töjningsgivare i underkant av beläggning. Forskarna konstaterar att beläggningslager bestående av gummimodifierat bitumen kan ha betydande positiv inverkan på utmattningslivslängden baserad på mätningarna under det första året efter byggandet av provvägen. För att säkerställa resultaten noterar författarna att uppmätta töjningar och fallviktsmätningar bör upprepas för att öka dataunderlaget och

Foto:VTI

rapport 803 Fyra provsträckor har belagts med olika asfaltbeläggningslager för att värdera nyttan av konstruktioner byggda med gummiasfalt. I VTI rapport 803 konstateras att gummimodifierat bitumen har positiv inverkan på livslängden (motstånd mot sprickor).

säkerheten i analysen. De anser det också önskvärt att klarlägga varför gummiasfalten ger upphov till relativt lägre töjningar i underkant av beläggning och därmed kan leda till längre livslängd.

TITEL:

Provsträckor med gummiasfalt. Ragn-Sells infart vid Granulat anläggningen, Heljestorp. R803. FÖRFATTARE:

Safwat Said, Håkan Carlsson, Leif Viman, Torsten Nordgren

Kartläggning av marginalkostnader för sjöfart

I rapporten diskuterar utredarna de kostnader som uppstår i form av slitage på infrastruktur till följd av ytterligare trafik, utsläpp till luft samt buller och trafiksäkerhet. Dessutom diskuteras hur den marina miljön påverkas om trafiken ökar eller minskar. I detta begrepp ingår vattenföroreningar, sedimentföroreningar, erosion samt habitat- och biodiversitetsförluster. Dessutom berörs hamnverksamhet.

Litteraturstudien visar tydligt att det främst är sjöfartens luftföroreningar och klimat gaser som tidigare har studerats och beräknats marginalkostnader för. Avsikten med denna förstudie är att bedöma vad som är relevant att forska vidare kring i en senare huvudstudie. Några av slutsatserna från litteraturstudien är: • De marginalkostnader som bör beaktas för uppdatering är lotsning, isbrytning, luftföroreningar och växthus gaser. • Mer forskning krävs för att avgöra om buller och marina externaliteter är relevanta eller inte för sjöfarten, ur ett marginalkostnadsperspektiv. • För trafiksäkerhet visar litteraturen på att marginalkostnaderna är relativt små, men också att andra aspekter

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 807 VTI rapport 807 är en förstudie i delprojektet Sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader (Sjösam) som ingår i regeringsuppdraget Samkost. Syftet med litteraturgenomgången är att kartlägga vilka kostnader som uppstår vid smärre förändringar av trafikens omfattning samt hur dessa kostnader bör hanteras.

än liv och hälsa utgör stora kostnadsposter för sjöfartsolyckor och därför bör ses som ett prioriterat område att forska vidare på.

TITEL

SJÖSAM – sjöfartens samhälls ekonomiska marginalkostnader – Förstudie inom SAMKOST. R807 FÖRFATTARE:

Anna Mellin, Christopher Creutzer

VTI AKTUELLT NR 2 2014

RAPPORTER I KORTHET

I den här studien har tolv personer som haft en rattfyllerihändelse ungefär ett år tidigare intervjuats om sin livssituation idag. Samtliga informanter har genom Smadit-metoden kommit till socialtjänst eller beroendevård och några har också deltagit i rehabiliterande/ behandlande kurser eller program i syfte att ändra alkoholmissbruk eller beroende.

Smadit kan anses ha stor nytta och en effekt för att minska rattfylleri utifrån följande: • Informanternas uppskattning och tacksamhet för att de fick Smadit-erbjudandet av polisen, eftersom de är osäkra på om de själva skulle ha kontaktat de instanser de behövde för att komma tillrätta med sina alkoholproblem. • Den insikt i alkoholvanor och alkoholkonsumtion som informanterna erhållit i samtal på socialtjänsten eller beroendevården, i samtal med övervakare eller genom deltagande i kurser och rehabiliteringsprogram. • Informanternas förändrade beteende när det gäller att dricka alkohol, där de flesta dricker mycket mindre än tidigare eller helt avstår. • Informanternas förändrade inställning till att det är viktigt att inte köra onykter med anledning av risken att orsaka död eller skada vid en olycka.

Taxiförare har blivit bättre på bilbälte rapport N10-2014

Bilbältesanvändningen bland förare av personbilar ligger stadigt på drygt 97 procent och taxichaufförerna är snart uppe på samma nivå. Förare av tunga fordon är sämre på att använda bilbältet. Detta visar VTI:s årliga observationsstudie som redovisas i VTI notat 10-2014. VTI har observerat bilbältes användningen i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Under ett tiotal dagar i augusti-september 2013 observerades cirka 58 400 per-

VTI AKTUELLT NR 2 2014

sonbilar, 1 200 taxibilar samt 8 700 övriga bilar, exempelvis lastbilar. Från och med 1994 års observationer ingår också ett delprojekt där förarnas bältes användning kopplas till kön och ålder. Den lägsta användningen 2013 har unga (18–25 år) manliga förare, 80 procent. I samma åldersgrupp använder 92 procent av kvinnorna bälte. Sedan 1995 har VTI observerat taxiförares bältesanvändning på samtliga mätplatser. Lagen om taxiförares bältes

TITEL:

FÖRFATTARE:

Smadit-metodens nytta och effekter. En uppföljande intervjustudie med misstänkta rattfyllerister. N2-2014.

Susanne Gustafsson

användning trädde i kraft 1 oktober 1999. Sedan dess har bältesanvändningen bland taxiförare ökat kontinuerligt och 2013 är siffran rekordhög, knappt 96 procent.

släp, var ungefär 5–7 procent av alla förare bältade 1999. År 2013 är andelen bältade förare i dessa fordon cirka 60 procent, samma nivå som föregående året.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport N2-2014

Misstänkta rattfyllerister som snabbt efter en rattfyllerihändelse fått kontakt med socialtjänst eller beroendevård för hjälp när det gäller missbruk anser att insatsen varit till stor nytta. Metoden att upprätta en kontakt inom 24 timmar används över hela landet för att minska antalet påverkade förare på väg och till sjöss. Enligt VTI notat 2-2014 har Smadit-metoden (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) effekt.

Foto: Hejdlösa Bilder

Smadit har hjälpt ratt fyllerister i rätt riktning

År 1996 observerades för första gången bältesanvändningen även för övriga bilar, däribland tunga fordon. Nivåerna har ökat men många kör fortfarande obältade. I de tunga fordonen, med eller utan

TITEL:

Bältesanvändning i Sverige 2013. N10-2014. FÖRFATTARE:

Jörgen Larsson, Per Henriksson, Mohammad-Reza Yahya

VTI:S VÄRLD

Tre VTI-forskare har blivit docenter Hans Antonson mottog sin docent meritering i mars och Björn Peters och Safwat Said tog emot sina under fjolåret. VTI gläds med fors karna och åt samarbetet med de aktuella universiteten. Hans Antonson är docent i kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Björn Peters är docent i kognitiva system vid Linköpings universi-

tet, tekniska högskolan. Safwat Said är docent i trafik och väg vid Lunds universitet, tekniska högskolan. Text: Katarina Nestor Foto: Hejdlösa Bilder, Katarina Ljungdahl

Hans Antonson

Björn Peters

Safwat Said

VTI-forskare har fått stipendium från Nordiskt Vägforum Disa Thureson, forskningsassistent på VTI, har tagit emot ett stipendium från Nordiskt Vägforum. Hon fick stipendiet för att närmare kunna undersöka värdet av nytto-kostnads kalkyler (Cost-benefit analysis, CBA) vid väginvesteringar. – Det förekommer argument om att CBA är oanvändbara på grund av osäkerhet och jag kommer att titta närmare på

till vilken grad dessa argument är giltiga. Pengarna kommer att an vändas till analyser som jag ska genomföra i ett projekt tillsammans med Cent rum för transportstudier, CTS, säger Disa Thureson.

CBA är en analysmetod som används för att väga fördelar mot kostnader i stora samhällsprojekt och infrastruktursatsningar. Nordiskt Vägforums svenska avdelning delar sedan 1991 ut årliga stipendier för forskning och utveckling inom sina verksamhetsområden. Disa Thuresson får den maximala stipendiesumman på 50 000 kronor. Text: Katarina Nestor Foto: VTI

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare Frida Reichenberg Frida är anställd som forskningsingenjör och kommer att arbeta med VTI:s simulator i Göteborg. Hon är utbildad dataingenjör från Chalmers och efter sin examen år 2002 har hon arbetat med mjukvaruutveckling av bland annat CAN-produkter.

Georg Abadir Guirgis Georg är nyanställd som forskningsassistent på VTI. Han kommer främst att arbeta inom området simulator baserad utbildning för lokförare. Han har tidigare studerat kognitionsvetenskap och har examen från Linköpings universitet. Georg har under sin utbildning genomfört sin kandidatuppsats, masteruppsats och två större projektarbeten på VTI.

VTI AKTUELLT NR 2 2014

VTI:S VÄRLD

VTI toppar lista över högutbildad personal Andelen anställda med licen tiat- eller doktorsexamen uppgår till 37 procent på VTI. Detta gör att institutet toppar listan över myndigheterna med högst andel anställda med licentiat- eller doktorsexamen. Statliga myndigheter

tar emot många av de högst utbildade i Sverige. Det visar en kartläggning som Arbetsgivarverket gjort. Myndigheterna med högst andel anställda med licentiat- eller doktorsexamen:

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI: 37 procent Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI:

34 procent

Verket för innovationssystem, Vinnova:

33 procent

Vetenskapsrådet:

33 procent

Smittskyddsinstitutet:

31 procent

Naturhistoriska riksmuseet:

25 procent

Kemikalieinspektionen:

25 procent

Läkemedelsverket:

24 procent

Statens veterinärmedicinska anstalt:

23 procent

Sveriges geologiska undersökning:

20 procent

Källa: Arbetsgivarverket Text: Katarina Nestor Foto: Thinkstock

VTI-forskare har tilldelats pris från Riskkollegiet Gabriella Eriksson, forsknings assistent på VTI, har tilldelats The Swedish Risk Academy Special Prize to Promising Junior Researchers 2014. Bland 12 nomineringar, som alla bedömts av Riskkollegiets vetenskapliga råd, utnämnde Riskkollegiets styrelse Gabriella Eriksson som vinnare med följande motivering: ”Gabriella Eriksson har mycket framgångsrikt studerat kognition och perception med avseende på de främsta riskerna med bilism, det vill säga forskning med stor relevans för att öka kunskap om

VTI AKTUELLT NR 2 2014

r isker i vårt samhälle. Gabriella är en initiativrik forskare med ett passionerat engagemang för forskning. Hon har under sin doktorandtid visat prov på både grundlighet och effektivitet som r esulterat i god produktivitet. Hon förväntas kunna fortsätta till en framgångsrik karriär som disputerad forskare.”

Gabriella Eriksson disputerade vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet den 14 mars på sin doktors avhandling med titeln ”On Physical Rela tions in Driving: Judgements, Cognition and Perception”. Riskkollegiet är en ideell förening som bidrar till att öka kunskapen om risker i samhället, om hur de uppfattas och hanteras. I enlighet med sina syften delar Risk kollegiet årligen ut priser för att hedra och uppmärksamma personer som genom sin forskning bidrar till att öka kunskapen om risker i olika sammanhang. Text: Katarina Nestor Foto: Hejdlösa Bilder

VTI:S VÄRLD

Nya VTI-publikationer Från 2014-02-08 till 2014-04-10 Handbok – Drift, underhåll och repara tion av betongvägar N14-2014 Författare: Bengt-Åke Hultqvist, Ellen Dolk Nykterhetsstödjande system. Diskussioner i fokusgrupper. R810 Författare: Jonas Ihlström, Inger Forsberg, Anna Anund Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter. Kart läggning och praktisk utvärdering R805 Författare: Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, Olle Eriksson, et al Åkkvalitet på vinterväg R814 Författare: Anna Arvidsson, Thomas Lundberg, Leif Sjögren, et al Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor. Tre samman fattningar. N11-2014 Författare: Gunilla Björklund Kantstolpars effekt på trafikantbeteendet R795 Författare: Sven-Olof Lundkvist, et al Hållbart resande – möjligheter och hinder R797 Författare: Sonja Forward Påverkan av grundvattennivån på den mekanistiska responsen av en väg konstruktion – En studie på provväg Torpsbruk på länsväg 126 med fallvikts mätningar R808A Författare: Farhad Salour, Sigurdur Erlingsson Bältesanvändning i Sverige 2013 N10-2014 Författare: Jörgen Larsson, et al Provsträckor med gummiasfalt. Ragn-Sells infart vid Granulat anläggningen, Heljestorp R803 Författare: Safwat Said, Håkan Carlsson, et al

Tillståndsuppföljning av observations sträckor. Lägesrapport för LTPPprojektet till och med december 2013 N1-2014 Författare: Nils-Gunnar Göransson Heldragen kantlinje på tvåfältsväg – Hastighet och synbarhet R809 Författare: Carina Fors, Sven-Olof Lundkvist Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988– 2013 – Resultat från VTI:s senaste obser vationsstudie N8-2014 Författare: Jörgen Larsson Svenska erfarenheter gällande analys av personer skadade i trafikolyckor N7A-2014 Författare: Christian Howard, Astrid Linder Smadit-metodens nytta och effekter. En uppföljande intervjustudie med miss tänkta rattfyllerister. N2-2014 Författare: Susanne Gustafsson Fotgängares värderingar av gångvägar R806 Författare: Gunilla Björklund, Anna Mellin, Kristofer Odolinski Cykelvänlig stad – betydelsen av stads utformning och infrastruktur R769 Författare: Kerstin Robertson, Sebastian Bamberg, et al Driver Acceptance and Performance with LDW and Rumble Strips Assistance in Unintentional Lane Departures ViP 2013-4 Författare: Lars Eriksson, Anne Bolling, et al SJÖSAM – sjöfartens samhällsekono miska marginalkostnader – Förstudie inom SAMKOST R807 Författare: Anna Mellin, Christopher Creutzer Winter Management Systems… eller finns det andra versioner av Vintermodellen? En översikt över befintliga system N5-2014 Författare: Anna Arvidsson

BESTÄLL PUBLIKATIONER Publikationer beställs enklast via e-post eller VTI:s webbplats: order@vti.se www.vti.se/publikationer Du kan även kontakta: Monica Lomark, 013-20 43 21 Priserna på VTI:s publikationer är 80–300 kronor exkl moms.

Finns det redan en lösning

på problemet?

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det finns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell omvärldsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig uppdaterad inom ett visst ämnesområde eller fördjupa dig i en specifik fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbetspartners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation? BIC har det nationella ansvaret för trafik- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LäS Mer www.vti.se/bic www.transportportal.se

KonTaKT bic@vti.se 013–20 43 31

Publikationer på www.vti.se

VTI-publikationer från 2001 och framåt är tillgängliga som pdf-filer på VTI:s webbplats www.vti.se/publikationer, de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre och efterfrågade rapporter.

VTI AKTUELLT NR 2 2014

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT PORT PAYÈ

I HUVUDET PÅ

Annika Jägerbrand

Bilfritt i städerna – skämt eller allvar?

februari kom nyheten ut att staden Hamburg i Tyskland arbetar på en plan att bli bilfri inom två decennier. Några trodde nog först att det var ett dåligt skämt, men faktum är att staden på fullt allvar antagit utmaningen om att få en hållbar stad inom 20 år. Helt orealistisk är det kanske inte heller då det finns exempel på stora städer såsom New York som genom kraftfulla åtgärder lyckats reducera biltrafiken och ändå lyckas ha levande innerstäder. KONTAKT: Annika Jägerbrand annika.jagerbrand@vti.se

”Rent spontant verkar det lite vansinnigt att tro att man kan få bilfritt inom 20 år.”

I Hamburg planerar man att bygga upp Gröna nätverk (”Grünes Netz”) som ska binda ihop stadens grönområden och erbjuda säkra och bilfria pendlingsrutter för alla stadens invånare. Hamburg vill bli en hållbar och mer grön stad, men även erbjuda en hälsosammare och mer trivsam stad att leva i. Förutom att sänka utsläppen av växthusgaser kommer de nya grönområdena att dämpa riskerna för översvämning vid extrema klimathändelser. Hamburg verkar ha en tydlig vision om vad staden ska kunna erbjuda för liv för dess invånare. Man lyfter fram att det ska vara möjligt att ägna sig åt olika typer av sporter och att kunna njuta av naturen eller ha picknick i det gröna när man tar sig fram i staden. Det låter onekligen betydligt mer attraktivt än att trängas på vägar varje dag. När jag bodde i Hokkaido i Japan som gäst forskare under 2,5 år behövde jag en bil för att ta mig till mitt fältarbete. Först behövde jag ett giltigt körkort, vilket tog ungefär en hel arbetsdag i anspråk (!) då jag omväxlande väntade i kö och sprang mellan bås med diverse papper som stämplades. Innan jag gick ut för att sätta

mig bakom ratten fick jag en liten lapp där det stod: ”tänk på att det är vänstertrafik i Japan”. Att köpa bil var betydligt mer komplicerat än att ta körkort och liknade mer en mardröm av utblommad japansk byråkrati. Svenska rutiner vid bilinköp omfattar lite förenklat en viss summa pengar och man skriver under ett papper som postas. När jag sa till den flådiga bilhandlaren i Japan att jag behövde min nya bil inom en vecka tappade han helt hakan! Han förklarade allvarligt att jag i bästa fall kunde få bilen inom 3-4 veckor. Detta berodde helt på all byråkrati runt bilinköp. Bland annat måste man ha en karta över en godkänd parkeringsplats inom 2 km från bostaden samt en rad godkända tillstånd, exempelvis hos kommunkontoret och polisen. När jag frågade några av mina japanska vänner om de hade bil var svaret: ”Nej, man ska inte skaffa bil! Det är jättesvårt och jobbigt!” Jag vet inte vilket som fungerar bäst eller sämst för en hållbar stadsutveckling: att ha åtgärder som trängselskatt, färre parkerings platser, förhöjda skatter och dubbdäcksförbud som vi diskuterar och har i Sverige eller att ha en mardrömsbyråkrati för bilinköp såsom i Japan? Rent spontant verkar det lite vansinnigt att tro att man kan få bilfritt inom 20 år men Hamburg ska ha en eloge för utopiska mål och tydliga visioner som direkt knyter an till invånarna. Staden är ju till för att bo i och leva i, inte bara för att överleva i. Vem vill inte ha stadsmiljöer som är attraktiva, vackra och användbara där man kan uppleva naturen i staden?

www.vti.se

Nästa nummer kommer i SEPTEMBER